Vår lokala likabehandlingsplan

Transkript

1 Vår lokala likabehandlingsplan Silverliljans Förskola Vi kunna gå till förskolan med glädje och förväntan och känna trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar.

2 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål/Vision, skolledningens ställningstagande, bakgrund 3-4 Förklaring av begrepp 5-7 Ansvarsfördelning 8 Främjande insatser 9 Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling 10 Analys av kartläggning och förebyggande insatser 11 Kort sammanfattning av vårt arbete för läsåret 2014/ Kartläggning och analys av läsåret 2014/ Nya mål för 2015/ Förebyggande insatser 16 Utvärdering och uppföljning 17 Rutiner kränkande behandling/ trakasserier 18 Rutiner direkt eller indirekt diskriminering 19 Bilaga 1, hänvisning till lagar Bilaga 2 läroplan för förskolan Lpfö 98/ rev Bilaga 3 informationsblad till vårdnadshavare 23 Bilaga 4 intervju-/ enkätfrågor 24

3 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Likabehandlingsplan Venhaga förskola Skolledningens ställningstagande I Hultsfreds kommun skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn eller elev får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling. (ur Mål och vision Hultsfreds rektorsområde) Vision Hos oss går alla till förskolan med glädje och förväntan och känner trygghet, gemenskap, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar. Föräldrar och personal har ett nära samarbete för barnens bästa. Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! (från ett klotterplank i en svensk grundskola) Silverdalen Marie-Sofie Ekman, Förskolechef

4 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola BAKGRUND Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen och samtidigt en plan för likabehandling enligt diskrimineringslagen. Som grund för likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument (Se bilaga 1 och 2) Diskrimineringslag 2008:567 Skollag (2010:800) Läroplan för förskolan, Lpfö98/rev2010

5 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola FÖRKLARING AV BEGREPP Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt. - Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka. - Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1. Kön: att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Exempel: Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. 7. Ålder: uppnådd levnadslängd.

6 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. 1. Kön Exempel: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet Exempel: En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. 4. Religion eller annan trosuppfattning Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennesmamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder 5. Funktionshinder David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. 6. Sexuell läggning Exempel: Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. 7. Ålder: uppnådd levnadslängd. Kränkande behandling Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan vara: - Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m. - Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande. - Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar, menande blickar, alla går när man kommer m.m.

7 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, E- post, sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum. Annan kränkande behandling ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Exempel Patrik vill inte gå och sätta sig vid matbordet för att äta mellanmål. En av de anställda sätter då fast honom i en bygelstol, så att han inte kan komma loss. Hon skriker åt honom och skjuter bort stolen till andra sidan rummet trots att Patrik är ledsen och gråter. Ella har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen, men hon har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Ellas docka, lägger den i toaletten och spolar. Ella vill efter detta inte veta av sin docka. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen. Övriga förklaringar Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och kränkningar i förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av rektor, personal, barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag skyldiga att upprätta en årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning. Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och konstaterade problem. Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas några vårdnadshavare från varje avdelning på förskolan tillsammans med rektor och en personalrepresentant. Vid dessa möten diskuteras verksamhetens innehåll och organisation, likabehandlingsfrågor, regler, barns utveckling och lärande mm.

8 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola ANSVARSFÖRDELNING Förskolechef ansvarar för att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll, att handlingsplanen som gäller för ett läsår i taget utvärderas årligen vid maj/juni och att nya mål sätts för kommande läsår. Personalen ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten varje hösttermin och lyfts vid utvecklingssamtal, att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs. att anmäla, dokumentera och agera vid diskriminerande och kränkande händelser att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar att dokumentera, sammanställa enkäter, intervjuer, observationer och att synpunkter från föräldrar och barn samlas i en gemensam pärm. Vårdnadshavarens medverkan Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi innehållet i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så att de får möjlighet att påverka planen. Informationsblad lämnas till vårdnadshavare vid inskolningssamtalet Bilaga 3 och 4. Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med likabehandling på vår förskola. Barnens medverkan Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler/bilder ex vara en bra kompis. Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs. Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån främjande insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i förskolan, om barnen blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Pedagogerna arbetar medvetet med barnen hur vi ska vara mot varandra tex i samlingar och i vardagen.

9 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola FRÄMJANDE INSATSER Varje barn ska bli sedda och bekräftade dagligen av personalen samt ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är. Individnivå Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk om behov finns vid föräldrasamtal. Personalen visar intresse för föräldrarnas olika kulturer genom att fråga om seder och bruk. Varje dag har personalen fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets dag vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn minst en gång/år eller oftare vid behov. Gruppnivå Vid höstens föräldramöte informerar personalen om förskolans mål och aktiviteter. Personalen lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan bemöts med respekt. Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands för barnen i förskolans alla vardagssituationer. Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så att de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra tex vid av och på klädning sker detta i små grupper. Personalen uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom att våga hålla en kompis i handen, sitta i en trygg famn mm. Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål. Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i grupper för att alla ska få möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande. Hen får lika stora möjligheter att pröva alla förskolans olika aktiviteter och har tillgång till lek i alla olika rum på förskolan. Organisationsnivå Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar. Pedagogerna skapar förutsättningar att samarbeta mellan förskola och skola. Barnbokslitteratur utifrån de olika diskrimineringsgrunderna finns på enheten.

10 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Kartläggning sker genom: Insats Tidpunkt Ansvar Individnivå Varje barn tillsammans med Kontinuerligt sin/sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan Barnintervjuer/observationer Minst 1ggr/år Arbetslaget Arbetslaget Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Gruppnivå Observationer utefter förra utvärderingen Reflekterande samtal i arbetslaget utifrån loggbok Analys av resultat i observationer och intervjuer, utvecklingssamtal Organisationsnivå En gång per år med en riktad fråga kring diskriminering och kränkning. Oftare vid behov. Fortlöpande Löpande under året på reflektionstid, ALM och APT I direkt anslutning till genomförda aktiviteter Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget och förskolechef Arbetslaget och förskolechef Enkäter till vårdnadshavare Oktober 2015, april BUN 2016 Analys av enkät till vårdnadshavare Kvalitetsarbete och föräldraråd Arbetslaget och förskolechef Barngenomgång September, februari Förskolechef/ specialpedagog Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Rutinerna läggs in i varje avdelnings årsplan. Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid eventuella upptäckter av diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande rutiner. All dokumentation som arbetslaget ansvarar för t.ex. informationsblad till vårdnadshavare förvaras på förskolan, övrig dokumentation förvaras inlåst hos förskolechef.

11 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola ANALYS AV KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas helt under innevarande kalenderår. Arbetsgruppen informerar övriga arbetskamrater om likabehandlingsplanen och fortsätta att utveckla den så den fungerar som ett levande dokument i vardagen. Vi har med likabehandlingsarbetet som en stående punkt i dagordning vid APT varje månad för att kontinuerligt följa upp vårt arbete.

12 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Kort sammanfattning av vårt arbete år 2014/2015 De gamla målen inför 2014/ Att barnen lär känna varandra bättre. Pedagoger a delar upp ar e i i dre grupper vid till e e pel; sa li gar, aktiviteter, pro e ader o h utevistelser. Bla da ar e i i dre grupper, e. ar i olika åldrar, kö, ar ed olika språk.. Pedagoger a gör gruppi del i gar vid e. pro e ader. Vu e st rda aktiviteter/lekar vid ehov vid utevistelser. Gruppstärka de lekar o h sa tal i i dre grupper. Pedagoger a delar upp sig i ru e för att vara där ar e efi er sig.

13 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Kartläggning/analys av år 2014/2015 Nedan följer en sammanställning utifrån årets systematiska kartläggning av förskolan likabehandlingsarbete. KARTLÄGGNING Individnivå : Barnens delaktighet har förskolan arbetat med genom: Barnintervjuer, enskilt och i grupp. Observationer av barn och barngrupp, ute som inne. Återkoppling till barn/barnen av dokumentation från det vardagliga arbetet på förskolan. Resultat: Pedagogerna har under våren använt sig av gruppindelningar för att skapa grupper med färre barn och därmed skapa förutsättningar att använda miljöerna. Det som har fått mycket positiv respons är de temadagar som ägt rum, där barnen har fått prova på olika stationer med yoga, massage, frisör och fotbad. Gruppnivå Loggbok Dokumentationer Resultat: Alla avdelningar har inte haft reflektionstid varje vecka där de använt sig av veckoreflektions-mallen eller loggbok, vilket gör att det är svårt att se mönster när det gäller att arbeta främjande med likabehandlingsplanen. Men det vi ser är att det påbörjade samarbetet med skolan ger positiva effekter vilket gör att vi vill arbeta vidare och utveckla samarbetet under kommande läsår. Föräldrar/vårdnadshavare Resultat: Kommunenkäten för föräldrarna 2014 visar detta resultat som kan vara missvisande då endast lite fler än en tredjedel svarade på enkäten. Inför ht-15 behöver pedagogerna hitta vägar för att få högre svarsfrekvens från föräldrarna för att enkäten ska vara mer tillförlitlig. 75% av föräldrarna känner att deras barn är trygga på förskolan, vilket är det lägsta resultatet i kommunen. Pedagogerna ställde under vårens utvecklingssamtal en riktad fråga angående trygghet på varje samtal som utfördes, vilket visade att de kändes sig trygga nu men att det var specifika händelser som skett. Endast 81,3% upplever att de får information om verksamheten, vilket förebyggs med månadsbrev, veckoalmenacka och ped. dokumentationer.

14 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Organisation: Utifrån skolinspektionens besök under hösten 2014 framkom det att pedagogerna ibland känner sig osäkra när det gäller anmälan av kränkning, trakasserier och diskriminering. Vi har en stående punkt på dagordningen till APT om likabehandlingsarbetet. Fortsätta utveckla tydliga rutiner i vårt likabehandlingsarbete så att det blir ett levande dokument. Få mera kunskaper, information om anmälan kränkande behandling inom förskolan. Skapa möjligheter till diskussioner mellan enheterna kring förhållningssätt, kränkning, trakasserier och diskriminering

15 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Mål inför 2015/ Att pedagogerna får mer kunskaper kring anmälan kränkande behandling. Mer kännedom om när anmälan från förskolans håll ska göras. Genom till exempel litteratur, föreläsning och kontinuerliga pedagogiska diskussioner. 2. Pedagogerna ingår i kommunens satsning med Nationellt centrum för svenska som andraspråk Får kompetensutveckling om språkfrämjande arbete och interkulturellt förhållningssätt. 3. Att förskolan och skolan gör gemensamma aktiviteter för att skapa goda relationer mellan barn/ elever från 1-12 år. Ansvariga: Samtliga anställda medverkar aktivt i likabehandlingsarbetet.

16 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola FÖREBYGGANDE INSATSER För att nå de uppsatta målen enligt ovan har vi behov av att få rutiner kring arbetet med likabehandling i vår förskola och det gör vi genom följande insatser. Insats Tidpunkt Ansvar Organisationsnivå Omarbetning av likabehandlingsplanen. Föräldrar får information om likabehandlingsplanen under föräldramöten och vid inskolningssamtalet. Medvetandegöra risker genom diskussioner i personal-gruppen utifrån aktuell litteratur. Arbeta för en samsyn kring ett respektfullt förhållningssätt på förskolan/skolan Dela upp sig i miljöerna för att vara där barnen befinner sig. Arbeta med positiv förstärkning.. Gruppnivå Ge barnen tid och skapa förutsättningar för att öva på sin empatiska och sociala förmåga. Gruppstärkande lekar och samtal utifrån 1-12 års perspektiv Observationer i barngruppen Personal och barn arbetar fram nya gemensamma positiva trivselregler. Kontinuerligt under året och maj-2016 Höstterminen 2015 och vid nya inskolningar. Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Kontinuerligt under året Varje terminsstart Arbetslagsledaren + Förskolechef Arbetslaget Förskolechef Arbetslaget/Förskolechef Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget förskola/ skola Arbetslaget Arbetslaget

17 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen Utvärdering av vårt likabehandlingsarbete görs i maj/juni. Nya mål för året formuleras senast i juni. Förskolechef och arbetslag ansvarar och gör barn och föräldrar delaktiga. Utvärderingen görs genom Riktade frågor till vårdnadshavare i utvecklingssamtalen. Föräldraråd. Förskolechef ansvarar. Dokumentationer från samtal med barnen om hur trivselregler och förebyggande åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar. Personalen genomför observationer i leken och barnintervjuer. Arbetslaget ansvarar för en kontinuerlig nulägesbeskrivning/kartläggning. Vårt systematiska kvalitetsarbete med likabehandlingsplanen Förskolechef ansvarar Ny likabehandlingsplan upprättas i juni inför nytt verksamhetsår Förskolechef ansvarar.

18 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av andra barn (På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt) Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår. Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda vårdnadshavares kännedom. En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef. Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen. Förskolechef ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt. Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder. Rutiner när vuxna kränker barn Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef via blankett anmälan kränkande behandling och muntlig överlämning skyndsamt. (På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt) Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen. Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt. Förskolechef vidtar eventuella åtgärder. Förskolechef följer upp ärendet.

19 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Rutiner då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på förskolan lämnas ärendet till förskolechef. Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med vårdnadshavare eller personal. Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen. Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt. Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.

20 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Bilaga 1 Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar Skollagen (SFS 2010:800) Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 4 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka kränkande behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att börja eller genomföra under det kommande året. Skolinspektionen och BEO ansvarar för tillsyn.

21 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Diskrimineringslagen(2008:567) Diskrimineringslagen( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder: Direkt diskriminering, att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering, att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men kan komma särskilt missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns ett berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå målen. Trakasserier, ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som lämnats åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett fullgöra ett uppdrag. Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett. Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen. Barns rättigheter. Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention, skollagen, skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken, föräldrabalken samt barnens egna trivselregler i förskolan.

22 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Bilaga 2 Läroplan för Förskolan, Lpfö98/rev 2010 Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden., Lpfö98/10

23 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Bilaga 3 INFORMATIONSBLAD TILL VÅRDNADSHAVARE Personal och barn kan göra mycket men det är nödvändigt att ha ett nära och bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Barn berättar inte alltid om kränkningar som de känner till därför att de tror att det är skvaller eller de är rädda för hämnd. Om alla tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om detta. Är någon ensam, utsatt eller utfryst? Ta kontakt med personalen på förskolan om ditt barn berättar om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och har det bra! Likabehandlingsplanen finns att läsa på förskolan i hallen och på Venhagas hemsida. Avskiljs och återlämnas till förskolan Synpunkter på Likabehandlingsplanen: Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen på Silverliljan förskola Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares underskrift

24 Marie-Sofie Ekman, Förskolechef Silverliljans förskola Bilaga 4 Exempel på frågor i barnintervjuer: Hur känner du dig när du ska gå till förskolan på morgonen? Hur trivs du på förskolan? Vad tycker du om de regler vi har på avdelningen? När känner du dig glad/ledsen? Hur gör du om en kompis är ledsen? Om du vill vara med och leka, hur gör du då? Hur tycker du att en kompis ska vara? Hur gör du för att vara en bra kompis? Exempel på frågor till vårdnadshavare: Hur trivs ditt barn på förskolan? Ger barnet något uttryck för glädje eller missnöje över vistelsen i förskolan? Hur tycker ni att vi bemöter ert barn på förskolan? Hur tycker du att leken fungerar på gården? Har vi säkrade områden, vilka områden är dolda? Vad vill du att personalen ska göra när barn bråkar med varandra?