Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Ht 2011 / Vt 2012 Granviks Förskola Personalkooperativ Granviks Förskola Granviksvägen Höllviken

2 Beskrivning av verksamheten Granviks Förskola drivs som ett personalkooperativ, ekonomisk förening. Verksamheten togs över från Vellinge kommun Kooperativets styrelse består av sex pedagoger, där samtliga avdelningar är representerade tillsattes en förskolechef i enlighet med SFS 2010:800. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för verksamheten, såväl ekonomiskt som pedagogiskt.. Förskolan har tillgång till kommunens elevhälsa, bestående av specialpedagoger och psykologer. Verksamhetsrådet, bestående av förskolechef, pedagoger och föräldrar har träffats 4 gånger under läsåret Förskolan består av sex avdelningar. Fyra avdelningar finns i huvudbyggnaden, tillsammans med köket, och två avdelningar finns i en sidobyggnad. Under höstterminen 2011 har förskolan haft 18 barn per avdelning, och under vårterminen 2012 har barnantalet varit 19 barn per avdelning. Det har varit ett aktivt val från pedagogerna att minska antalet barn i grupperna, jämfört med året innan. Till förskolan finns en stor gård. Förskolan ligger i ett villaområde med näst intill bilfri miljö. Närmiljön består av skog, kullar, ängsmarker och åkrar. Förskolan är belägen mellan tre grundskolor. Personal Förskolan har 25 anställda. 23 av dessa är medlemmar i kooperativet 21% barnskötare 79% högskoleutbildade förskollärare 5,2 barn/ årsanställd 1,5% tjänst i köket Förskolan har daglig städning, som sköts av ett externt städbolag. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Föräldraenkät ht Barnintervjuer Utvecklingssamtal med föräldrar Föräldramöten med diskussioner Planering och utvärdering i arbetslag och på avdelning Handledning av specialpedagog Verksamhetsråd Dokumentationspärmar Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskolan arbetar efter Lpfö 98/ rev och våra egna styrdokument, såsom Granviks förskolas värdegrundsplan och vår Likabehandlingsplan. Förskolan följer Vellinge kommuns riktlinjer, såsom kommunens Pedagogiska plan och övriga regler gällande barnomsorg. Förutsättningen för måluppfyllelse är att det finns en bred och djup förståelse för läroplan och andra styrdokument hos alla pedagoger på förskolan. Denna förståelse ska leda till en förankring i det praktiska, pedagogiska arbetet med barnen. Att synliggöra detta för såväl barn, föräldrar och pedagoger är en viktig målsättning. Under läsåret har fortsatt fokus varit på implementeringen av Lpfö98/reviderad Arbetet

3 med att förankra våra dokumentationspärmar och tillhörande underlag för utvecklingssamtal har varit en stor del av detta implementeringsarbete. Fortbildning i matematik, språk och pedagogisk dokumentation har varit viktigt för att möta kraven i Läroplanen. Att vi har arbetat med mindre antal barn i grupperna har gett en god förutsättning för detta implementeringsarbete. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Under läsåret har en rad fortbildningsinsatser genomförts: till har vår förskolechef genomfört 30 poäng på Malmö Högskola, Få syn på kvaliteten i förskolan. Att leda och organisera uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Ht-2011 har en pedagog läst Pedagogisk dokumentation för att få syn på barns lärprocesser Förskolelyftet, Malmö Högskola Hel studiedag med föreläsning av Karl-Åke Kronqvist, Malmö Högskola, Matematik i förskolan HLR-utbildning till all personal på förskolan Föreläsning för all personal: 100 möjligheter istället för 2- en jämställd förskola (Att arbeta med jämstället i förskolan utifrån ett genustänk) Hel studiedag Dokumentation Hel studiedag Teambuilding /23 TAKK-utbildning, tre pedagoger (Teckenspråk som alternariv och kompletterande komunikarion) vt-2012 Lärplatta i förskolan en arbetsgrupp med tre pedagoger arbetar med hur lärplattor kan användas i förskolan, med målsättning att utbilda övrig personal, och köpa in 9 lärplattor till förskolan. Vt pedagoger börjar Praxisnära kompetensutveckling kring implementering av de nya/reviderade styrdokumenten för förskolan. Kurs genomförd av Malmö Högskola. Under hela läsåret har vi, på våra personalkonferenser som vi har kvällstid, 3 timmar varje månad, arbetat med implementeringen av våra nya dokumentationspärmar och tillhörande underlag för utvecklingssamtal. Målet för vårt fortbildningsarbete har varit att alla pedagoger ska förstå att, och hur pedagogisk dokumentation ska vara ett led i en ökad kvalitet av förskolans verksamhet. Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemma och livsfrågor i vardagen - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

4 funktionsnedsättning, och - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. För att hålla vår likabehandlingsplan levande gjordes intervjuer med barnen och på avdelningarna gjordes kompisregler. Resultatet av detta diskuteras både med barnen och bland pedagogerna i arbetslagen. Genom detta vill vi visa på ett demokratiskt arbetssätt, vikten av att få och ge respekt och visa hänsyn samt utveckla normer i samvaro med andra. Alla ska få känna sitt eget värde och uttrycka sina känslor. I det dagliga pedagogiska arbetet verkar vi för att pojke respektive flicka får lika mycket utrymme, uppmuntrat inlevelseförmåga för att förstå hur andra känner, och att göra förlåt. Genom att vara goda förebilder för barnen, skapar vi förutsättningar att utveckla empati, trygghet, allas lika värde, livsglädje, egenvärde och ett livslångt lärande. Förskolans Arbetsmiljökommitté har möten minst två gånger per år för att garantera en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Vid personalmöten och föräldramöten lyfts alltid diskussioner utifrån vår Värdegrund och Likabehandlingsplan. Förskolans Krisgrupp ansvarar för uppdatering av våra rutiner vid krishantering. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Normer och värden Vid analys av barnintervjuerna framkommer att barnen trivs och känner sig trygga på vår förskola. Det som gör barn ledsna eller upprörda är när man inte får vara med, eller när någon kränker med ord och handling. Alla barn har skrivit gemensamma kompisregler på sina avdelningar. Vi pedagoger har lagt fokus på att reglerna ska beskriva hur man är en bra kompis istället för hur man inte ska vara. Detta har tagits på stort allvar och används både på förskolan och i många hem. Arbetsmiljökommitténs arbete har resulterat i regelbundna brandövningar och revidering av handlingsplaner som faller inom ramen för säkerhet och arbetsmiljö. Normer och värden Vi ska tillsätta en arbetsgrupp som kommer att arbeta med en ny plan för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Vår likabehandlingsplan ska revideras och ingå i denna nya plan. Som underlag ska vår värdegrund utgöra en viktig del. Det är därför viktigt att lyfta denna både på personalkonferenser, vid föräldramöten och tillsammans med barnen. Genom att regelbundet titta på kompisreglerna tillsammans med barnen hålls våra normer och värden levande. För att förebygga kränkande behandling har vi beslutat att vi pedagoger ska fortsätta med att vara närvarande i barnens aktiviteter både inne, men framförallt vid utelek på gården. På personalkonferenser ska det ges tid till diskussioner i arbetslagen om vad som uppfattas som kränkande, och hur vi som pedagoger agerar om vi uppfattar att en kollega kränker ett barn. Delar av krisgruppens arbete kommer att falla in under arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

5 Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska sträva efter att varje barn -utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, -känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, -utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, -utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, -utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelse av symboler samt deras kommunikativa funktioner, -utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, -utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, -utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, -utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Vi uppmuntrar lekar som främjar samspel såsom rollekar, fantasi och turtagning. Detta gör vi genom att erbjuda barnen att vistas i både åldershomogena och åldersblandade grupper under dagen. Vi fortsätter att arbeta med vårt hälsotänk, där även vår satsning på hemlagad, ekologisk och sockersnål mat ingår. 4 och 5-årsgrupperna har gymnastik i lekhallen under ledning av utbildad barngymnastikledare. Övriga barn har gymnastik på respektive avdelning. På fredagarna under vår, sommar och höst har vi fredagsspring med uppvärmning till musik. För barnet är språket nyckeln till vidare utveckling i t.ex. samspel, kommunikation och matematik. Vår syn på språkutveckling är att språket utvecklas i det dagliga mötet mellan människor. Därför försöker vi ta vara på alla tillfällen till dialog. Matematik och teknik tar större och större plats i vår vardag genom att vi som pedagoger har fått ett annat medvetet tänk. Barnen räknar kottar, pinnar, lägger till och drar ifrån, blir bekanta med begreppen stor-liten, lång-kort m.m. De bygger och konstruerar både inne och ute. Skapande, sång och drama förekommer regelbundet på olika sätt och i olika former. Vi har en ateljé till vart arbetslag som används flitigt, stor gemensam sångstund i lekhallen, och ett stort utbud av utklädningskläder för pojkar och flickor och 5-åringarna har gått på varsin teaterföreställning under höstterminen. Våra tvärgrupper: 5-årsgruppen verksamhet bedrivs med tyngdpunkt på en hel utedag 9-15, varje vecka. Här får barnen chans att knyta kontakter över avdelningarna inför den blivande skolstarten. Gruppen använder sig av vår närmiljö, såsom stranden, skogen, Möllan, biblioteket m.m. En utomhuspedagogik bedrivs där fokus ligger på språk, matematik och naturkunskap.

6 4-årsgruppen har sin verksamhet två förmiddagar utomhus. Även där ligger fokus på språk, matematik och naturkunskap. I denna grupp arbetar man också med att stärka barnens självständighet, då de inte har med sig sina egna avdelningspedagoger. Förmågan att fungera i grupp förstärks, liksom att barnen ges tillfälle att lita på sin egen förmåga. 1-3årsbarnen får under den tiden, när 4- och 5årsbarnen är iväg, stora möjligheter till lärande, utmaningar och utforskande på sin nivå, i lugn och ro. De ges möjlighet till skapande, rörelse, musik och sång, anpassat efter sin egen förmåga och i en liten grupp. Uppföljning och utvärdering av verksamhetan Utveckling och lärande För att möta att läroplanen lägger större vikt på lärande har vi haft olika kompetensutvecklande åtgärder för personalen. Satsningen på TAKK- utbildning är ett led i att främja barnens språkutveckling. Vi har nu minst en pedagog på varje arbetslag som arbetar med teckenspråk som stöd för kommunikation. Dessa fungerar även som kollegiala handledare till övrig personal. Att all personal har utbildats i matematik har lett till en vidgad insikt i och förståelse för matematiska begrepp. Matematikhyllor och räkne-projekt syns på avdelningarna. Arbetet med att få syn på barnens lärande i språk, matematik, teknik och naturkunskap utvecklas genom pedagogiska diskussioner på studiedagarna, personalkonferenser och under planeringstid. En pedagog har gått förskole-lyftet, med inriktning mot pedagogisk dokumentation. Satsningen på ett gemensamt dokumentationsmaterial är ett led i denna utveckling, och all personal arbetar nu med sina respektive mentorsbarns dokumentationspärmar. Det pedagogiska arbetssättet i våra grupper utformas utifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Olika temaarbeten bedrivs på de olika avdelningarna utifrån barnens infallsvinklar och upptäkter. Vi arbetar medvetet med att erbjuda material och aktiviteter som vänder sig till båda könen. Vi har även köpt in material med fokus utifrån ett etniskt perspektiv. Vi har samlat pussel, spel, dockor, böcker och musik i en lånehylla där avdelningarna efter behov kan hämta material utifrån sina barns behov. Eftersom förskolan börjar få ett ökat antal barn, med annat modersmål än svenska, har vi valt att samla detta material på ett ställe för att kunna erbjuda ett stort utbud vid behov. Utveckling och lärande Arbetet med den pedagogiska dokumentationen fortsätter. Att få syn på barnens lärprocesser, var, när och hur lär barn är ett område som vi ska lägga mer fokus på. Att använda våra dokumentationspärmar till reflektion av den pedagogiska verksamheten, och därifrån utveckla vårt arbete är ett område som vi behöver bli bättre på. Fortsatt kompetensutveckling och tid för reflektion behövs. Pedagogiska diskussioner utifrån dessa perspektiv bör ske både i arbetslagen, men även i blandade grupper för att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

7 Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn -utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation -utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barnen får chans att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i beslut i den mån det är möjligt. De får också möjlighet att komma till tals i de barnintervjuer vi gör inför utvecklingssamtalen, och i den intervjun vi gör inför vårt arbete med vår likabehandlingsplan. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Barns inflytande En större medvetenhet bland personalen, gör att vi har blivit mer lyhörda för barnens behov och intressen. Vi har blivit bättre på att ge barnen mer inflytande idag. Vi har bl.a. gjort fler projekt på avdelningarna som utgått från barnens intressen och lust. Barns inflytande I arbetslagen ska vi diskutera hur barnen kan få vara med i utformningen av sina egna dokumentationspärmar. Att låta barnen vara delaktiga i detta arbete kan vara en metod för att ge dem mer inflytande. Pärmarna ska placeras så barnen själv kan titta i dem och själva välja vad som ska dokumenteras. Att som pedagog uppmuntra barnen till att motivera varför de vill sätta in material i pärmen kan vara en metod att utveckla barnens förmåga att uttrycka sina åsikter. Personalens nyfikenhet på vad barnen vill, är en förutsättning för att göra barnen medvetna om och sätta ord på när de varit delaktiga i inflytandeprocesser och beslut. Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Förskola och hem Mål enligt Lpfp98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Alla barn har en mentor, som skolar in barnet och håller i utvecklingssamtal en till två gånger per år. Hösten inleds med ett stort föräldramöte samt ett informationsmöte för 5-årsgruppens föräldrar. Utöver detta har vi en trivselkväll för föräldrarna inför julen eller dropin på dagtid. På våren har vi sommarfest tillsammans med föräldrar och barn. Vi firar även förskolans födelsedag med fest och öppet hus. Förskolans verksamhetsråd träffas 2 gånger per termin. Resultatet från Vellinge kommuns barnomsorgsenkät diskuteras både på personalkonferens och vid föräldramötet. Vårt nya dokumentationsmaterial ger föräldrarna insyn i verksamheten, och vi använder oss av en enhetlig mall vid utvecklingssamtalen.

8 Vi arbetar mer med att ge information till föräldrarna på olika sätt, och använder oss mer av mail, efter önskemål från föräldrarna. Vi är flexibla och lyhörda för olika former av inskolningsalternativ för att möta föräldrarnas önskemål. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Förskola och hem De åtgärder som förskolan gjort under året med flexiblare inskolningsrutiner, enhetligt dokumentationsmaterial och enhetlig utvecklingssamtalsmall, samt utökad mailinformation är ett led för att tillgodose föräldrarnas delaktighet. Vi fortsätter att arbeta på detta sätt. Förskola och hem Vid nästa föräldramöte 2013 ska vi tillsammans med föräldrarna utvärdera vårt dokumentationsmaterial. Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Vi följer Vellinge kommuns handlingsplan för övergång förskola-förskoleklass. Vid övergången förskola-förskoleklass får varje berörd skola ett informationsbrev om vad 5- årsgruppen gjort under läsåret. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Handlingsplanen fungerar bra, förutom en del praktiska problem med att överlämna barn till flera olika skolor. Sammantaget upplever vi att vi har ett bra och fungerande samarbete med alla skolor. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har ett väl fungerande samarbete med de olika skolorna och förskoleklasserna. Verksamhetsbeskrivning utifrån nationella styrdokument Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att få syn på vårt arbete med barnen dokumenterar vi på olika sätt. Som stöd har vi våra dokumentationspärmar, vi fotograferar, filmar och skriver ner vad vi ser. All personal på avdelningarna tar ansvar för att dokumentera verksamheten. Vid avdelningsplanering diskuteras både verksamheten och hur de enskilda barnen utmanas för att utveckla sina förmågor och sitt kunnande.

9 Uppföljning och utvärdering av verksamheten Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi har utvecklat vårt dokumentationsarbete genom olika fortbildningsinsatser, utökad planeringstid och tid för reflektioner. Att reflektera över verksamheten både avdelningsvis, i arbetslag och i mixade grupper har skapat förutsättningar för att vi som pedagoger lär av varandra. Vi har använt våra studiedagar och personalkonferenser till att fortbilda oss inom dokumentation, vilket har lett till att all personal har varit delaktiga i förståelsen för att vi ska arbeta med detta som ett led i att uppfylla läroplanens intentioner. En medvetenhet hos pedagogerna om att dokumentation tillsammans med reflektion höjer kvaliteten på förskolans verksamhet finns. Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi ska köpa in lärplattor till alla avdelningar. Dessa ska vara ett verktyg i den fortsatta utvecklingen av personalens dokumentationsarbete. Lärplattorna ska även användas av och tillsammans med barnen som ett verktyg för deras lärande. Fortsatta utbildningsinsatser för personalen behövs. Att på ett starkare sätt knyta dokumentation till verksamhetsutveckling inom läroplanens olika områden behöver utvecklas. Frågor om hur barn lär, i vilka situationer och under vilka förutsättningar, utifrån både vetenskaplig forskning som beprövad praxis inom personalgruppen är ett fortbildningsområde som är viktigt. är ett ständigt pågående projekt, och att hitta metoder för detta är något som hela tiden ska utvecklas. Verksamhetsbeskrivning enligt nationella styrdokument Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet tillsattes en förskolechef på förskolan. Tidigare hade styrelsen, och i slutändan styrelseordförande ansvaret för verksamheten. Ett mycket tydligt demokratiskt arbetssätt har genomsyrat verksamheten, då vi driver förskolan som ett personalkooperativ. Detta arbetssätt är ett verktyg som förskolechefen fortsatt att arbeta med. Att ta ett kooperativt ansvar och att all personal förväntas delta aktivt i beslutsfrågor och utvecklingsarbete är en metod som höjer kvaliteten på förskolan. På förskolan är 79% av den pedagogiska personalen högskoleutbildade förskollärare. Varje arbetslag har således förutsättningar för en hög pedagogisk kompetens, där förskollärarens ansvarsområden delas av flera pedagoger. Det är en satsning som vi ska fortsätta med, och inskrivet i vårt samarbetsavtal står att vid naturlig avgång av barnskötare ska dessa tjänster göras om till förskollärartjänster. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Förskolechefens ansvar För att få insikt i vilken roll en förskolechef ska ha i verksamheten har förskolechefen läst 30

10 poäng på Malmö högskola, Få syn på kvaliteten i förskolan. Att leda och organisera uppföljnings- och utvärderingsarbete. Att på ett demokratiskt sätt delegera arbetsuppgifter leder inte till att förskolechefen frånsäger sig sitt ansvar. Däremot leder ett delat ansvar till att vi lär av och med varandra. Att ha ett kollegialt lärande, där vi ser och lyfter fram goda idéer och arbetsmetoder och diskuterar och analyserar tillsammans är det verktyg som sprider pedagogiska metoder i hela verksamheten. Att tydliggöra vad systematiskt kvalitetsarbete är, och att vi alla är delaktiga i denna process är förskolechefens största ansvar. Frågan om vad kvalitet är, vad olika pedagoger, föräldrar och barn lägger för betydelse och värde i ordet behöver vi arbeta vidare med. Förskolechefens ansvar Att erbjuda en förskola som skapar mening för både barn och pedagoger är förskolechefens uppdrag. Verktygen och metoderna för detta är densamma för såväl barn som vuxen. Delaktighet, inflytande och ansvar driver lärande framåt. Att hitta arbetssätt och aktiviteter som innefattar dessa begrepp är vår utmaning. Denna kvalitetsredovisning är framtagen av förskolechefen och förskolans pedagogiska arbetsgrupp, bestående av en personal från var avdelning. Information och fakta har inhämtats i samråd med samtliga pedagoger, och utifrån samtal med barn och föräldrar under året. Höllviken Irene Fröberg, förskolechef