Statistik over missbrukarvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik over missbrukarvård"

Transkript

1 D Vissa likheter i synen på missbruk i Norden gor det meningsfullt att soka jiimforbar statistik. ArtikelfOrfattaren har gått igenom dels var man kan finna statistik om missbrukarvården i de nordiska landerna, dels vad statistiken berattar om. KERSTIN STENlUS Statistik over missbrukarvård i Norden Denna sammanstallning1 ar ett forsok att ge en bild av nordisk statistik over missbrukarvård, av vem som producerar vilken statistik och av vad den kan beratta. Syftet med sammanstallningen ar att den skall tjana som underlag for diskussioner om eventuella nordiska forskningsprojekt. Ett mål ar alltså att fa fram jamforbara uppgmer, eller kunskap om mojligheter att fa fram sådana. Jag har begransat mig till vård av vuxna missbrukare. Presentationen insktanker sig till den vård som ar uppbyggd specieilt for missbrukare. Den inbegriper darmed inte den vård av missbrukare som sker inom allman somatisk eller psykiatrisk vård i Danmark, Finland, Norge och Sverige. I Island ar dock alkoholistvårdssystemet uppbyggt kting det psykiatriska sjukhusets vård och darfor ar den vård av alkoholister och andra missbrukare som forsiggår på psykiatriska sjukhus integrerad i den islandska statistiken. Efter några ord om generella problem och brister i statistiken och en genomgång av vilka instanser som insamlar och publicerar vilka data i de olika landerna, overgår jag till att ge substantiella uppgifter om missbrukarvården. Jag har grupperat materialet enligt typ av insatser: tvångsvård, frivillig institutionsvård, oppenvård (en ordningsfoljd som narmast svarar mot vårdsystemets historiska tyngdpunkter). For varje insatstyp har jag sokt data om volym, organisation, klientgruppen och vårdinnehållet. Jag presenterar inga tidsserier, uran har i stallet valt att i kommentarerna ange tendenser i de olika landerna som kan utliisas ur statistik eller kommentarer till den. I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) I 83

2 appendix beskrivs kort missbrukarvårdens legala och organisatoriska ramar. Statistiken over missbrukarvården i de nordiska landerna skall lasas i medvetande om dess bristande exakthet. En svårighet ar att det ar problematiskt att avgransa vad som ar missbrukarvård och vad som ar annan vård eller service. De olika typerna av verksamhet ino m missbrukarvården - från behandling till "skyddat boende" - ar också ofta svåra att klassificera. Medan institutionerna i samtliga lander av tradition grupperats i olika typer, ar tendensen idag den att granserna mellan kategorierna (också i statistiken) suddas ut. I Sverige klumpar man således ihop alia Hem for vård eller boende. Bland institutionerna i Norge placerar sig over halften i de kategorier som kallas kombinerade institutioner eller andra institutioner. Ett annat problem ar att statistiken inte ar heltackande. Den offentliga statistiken har byggts upp primart for att få en bild av den offentligt fmansierade delen av systemet. Missbrukarvården ar ett område med blandad privat och offentlig serviceproduktion och finansiering. I samtliga lander finns sådan privat vård som inte syns i statistiken. Det verkar sannolikt att den sektorn ar storst i Danmark. Med inforandet av marknadsmodeller i Sverige och i viss mån i Finland har situationen for statistiken dar forandrats. Samtliga serviceproducenter rar ett PR-intresse av att synas i forteckningarna. A andra sidan har åtminstone i Sverige den forsamrade ekonomiska situationen inom missbrukarvården lett till att ett stort antal institutioner varje år upprattats eller lagts ner. Detta har gjort det svårare for statistikinsarnlarna att få en fullstandig bild av det aktuella laget. Ett annat problem for statistiken ar att missbrukarvårdens verksamhet ar decentraliserad, vilket kan forsvåra overblicken. Siffrorna nedan ar alltså riktgivande, vilket också framgår av tabellernas ornfattande notapparater. STATlSTIKKALLOR Danmark Sundhedsstyrelsen i Danmark ger årligen ut en sammanstallning som heter Alkohol- og narkotikamisbruget. Denna ger uppgifter om alkohol- och narkotikarelaterade intagningar på psykiatriska sjukhus (enligt Institut for Psykiatrisk Grundforskning, Århus) samt en del uppgifter om behandling av stoffmissbrukare, bland annat byggande på Amtsrådsforeningen i Danmarks rapporter. Danmarks statistik insamlar årligen under en raknedag i borjan av året uppgifter från institutioner for narkotikamissbrukare samt forsorgshjem, plejehjem for alkoholskadede och behandlingshjem for alkoholskadede som drives enligt 16 stk 1 Lov om sykehusvæsenet. Uppgifterna for narkomanvårdsinstitutionerna galler huvudman, driftskommun, antal dygnsplatser och antal dagplatser, antal klienter i familjepleje, åldersfordelning bland klienter (enligt dygns- och dagplatser) och personalens antal och utbildning samt for de andra institutionerna: typ av institution, huvudman, driftskommun, antal dygnsplatser, antal klienter under raknedagen enligt ålder och kon samt personalens antal och urbildning. Uppgifterna insamlas med frågeschema som sands till amtskommunerna, vilka i sin tur distribuerar dem till de aktuella institutionerna. Statistiken omfattar inte sådana institutioner for narkotikamissbrukare (privata) som inte faller under bistandsloven och inte heller alia "privata plejehjem eller behandlingshjem for alkoholmisbrugere". Den ger darfor en grov underskattning av omfattningen på denna vård. Daremot tror man på Danmarks statistik att tackningen av forsorgshjem (så kallade IOS-hem) ar ratt god. Enligt en ny paragraf i bistandsloven ( 68b) har statistiken nu också en ny kategori av institutioner, så kallade utslussningsboliger (motsvarar ungefar halfway houses). 84 l NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL ( 2 )

3 Amtsrådsforeningen i Danmark insamlar också en del statistik om missbruksbehandling, dock inte fortlopande. Så har man till exempel år 1993 insamlat uppgifter från amterna om uppskattat antal behandlade alkoholoch narkotikamissbrukare i institutioner och i oppenvård under året (Status etc. 1994). Skattningarna ar dock ratt grova. Oppenvården forsiggår inom alkoholambulatorierna, som lyder under sjukhuslagen. Landstiickande statistik over denna finns inte sedan Sundhedsstyrelsen upphorde att producera uppgifterna. De senaste landstiickande uppgifterna finns i Alkohol- og narkotikamisbruget ]arnfort med de ovriga nordiska landerna tacker den danska vårdstatistiken en mindre del av de faktiska vårdinsatserna, eftersom en storte del rent privata institutioner och privat finansierade behandlingar faller utanfor. Efter en debatt i Folketinget hosten 1994 om narkotikaproblemen arbetar Socialministeriet, Sundhedsstyrelsen och Amtsrådsforeningen nu på uppbyggandet av en omfattande databas for att få en uppfattning om klienterna inom narkomanvården. Den startade en pilotfas for en kontinuerlig datainsamling om samtliga narkotikamissbrukare i behandling; på ambulatorier, på dygnsinstitutioner, i narkotikafri eller metadonbaserad behandling. Man har utarbetat ett inskrivningsschema som ar kompatibelt med Københavns Kommunes klientregistreringssystem och bygger på Pompidougruppens klientregistreringssystem. DatainsamIingen mojliggor uppfoljning av individuella missbrukare och registrerar bl.a. familjeforhållanden, bostadssituation, nationalitet, om man ar invandrare eller flykting och i så fall vilken generation, utbildning, forsorjning, vilket medel som missbrukas och sedan nar, på grund av vilket missbruk man intagits, hur ofta man intar narkotika samt huruvida man injicerar. Utskrivningsdatum registreras liksom aven hur och till vad man utskrivs. Upplysningarna samias in av amterna som skickar dem vidare till Sundhedsstyrelsen for sammanstallning till en årlig statistisk redovisning. I fas 2 av projektet samiar man in data om behandlingen och evaluerar behandlingsinsatserna. Detta. handhas av Socialministeriet och Center for Rusmiddelforskning. Finland Den finska statistiken om missbrukarvård insamias huvudsakligen av Stakes (Forskningsoch utvecklingscentralen for social- och halsovården), Social- och halsovårdsministeriet och A-klinikstiftelsen. På Stakes finns (från år 1996) det så kallade SOTKA-systemet (statistikbas for social- och halsovården), som registrerar den verkstallda social- och halsovården. Detta system bor alltså ge en bild av verkstalld såvaloppen som sluten missbrukarvård i kommunerna. Systemet ersatter det tidigare så kallade KETl-registret, det vill saga de uppgifter från kommunernas årsberattelser som Social- och halsovårdsministeriet hittills samlat in. HILMO-systemet (vårdanmalan-systemet) insamiar från slutet av år 1995 data om avslutade institutionsvårdsperioder inom halsovården (insamiandet av motsvarande data från socialvården utvecklas annu). Till de institutioner som registrerar alla vårdperioder hor bland annat for missbrukarvården relevanta privata och offentliga sjukhus och baddavdelningar på halsocentraler. Vidare var Stakes ansvarig for den så kallade registreringen av rusmedelsfall (Paihdetapauslaskenta) hosten I dennastudie, som tidigare utforts 1987 och 1991, insamlades uppgifter om alla alkohol- och narkotikarelaterade fall under ett dygn inom den offentliga oppna och slutna halsovården samt på socialbyråer, A-kliniker, ungdomsstationer, dagcentraler, serviceboendeenheter, avgiftningsstationer, rehabiliteringsinstitutioner och andra enheter inom missbrukarvården. NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) I 85

4 Social- och halsoministeriet har information om den institutionella vården, insamlad genom separata utredningar. En rapport om laget for institutionsvården kom år 1992, och en ny rapport sommaren Den sistnåmnda omfattar dock enbart rehabiliteringsanstalter (for langre vård och behandling) och akutvårdsstationer (kort vård, 5-12 dagar), medan serviceboendeenheter (avsedda for personer som behover fortsatt stod och hjalp for att kunna bo på egen hand) och skyddsharbargen (tillfallig inkvartering for missbrukare) fallit utanfor. Ministeriet samrnanstaller årligen en rad uppgifter om missbrukarvården (bland annat om antalet tvångsornhandertaganden på grund av våldsamhet) for statsrådets årliga berattelse om rusmedelslagets utveckling. A-klinikstiftelsen insamlar klientuppgifter om all oppen missbrukarvård, också den som har kommunal huvudman, och redovisar i sin årsberattelse mera detaljerade uppgifter om sin egen verksamhet. T vångsvårdsstatistiken ar något svårf"angad. De mycket få fallen (under 10 årligen) som tvångsvårdas enligt socialnåmndsbeslut registreras i de olika lansratterna. De som omhandertas med tvålakarbeslut (vid akut livsfara eller risk for allvarlig halsoskada) registreras ej. Vissa uppgifter om sluten- och oppenvårdsinstitutionerna inom den sociala missbrukarvården finns i katalogen over olika slags service "Specialservice for missbrukare" (platsantal, huvudman etc.). Den senaste ar fiån år Jukka Heinonen, forskare påa-klinikstiftelsen, publicerar under år 1997 en rapport kallad " Kuntaprofiilit" ("Kommunprofiler"), som beskriver hur landets kommuner ordnat sin missbrukarvård. Om tillforlitligheten i uppgifterna kan man saga att SOTKA skall bli mera tillforlitligt an KETl, eftersom det gors upp utgående från producenter och inte från offentlig finansiering, att uppgifterna om institutioner med offentlig huvudman eller som rar offentligt understod och om oppenvård av A-kliniktyp ar heltackande, aven om verksamhetsuppgifterna ar osakra. Daremot finns det en del privata institutioner som inte syns i statistiken (exempelvis sådana som ar anslutna till privata lakarstationer). Island Medicinalstyrelsen (Landlæknisembættid) utger årligen halsostatistik (med några års fordrojning) med uppgifter om antalet platser och antalet intagningar enligt kon på alkoholistbehandlingsinstitutioner samt motsvarande uppgifter for det statliga mentalsjukhusets avdelning for missbrukare. I den publicerade statistiken saknas halfway houses. Det ar dock mojligt att från Medicinalstyrelsen erhålla relativt farska och heltackande uppgifter om behandlingsinstitutioner, halfway houses, antal platser och intagningar enligt kon och vårdtid. Alkoholvernerådet insamlar årligen uppgifter om antalet inlaggningar på institutioner for alkoholskadade (omfattar inte halfway houses) samt antal besok på ambulatorier. saa, med tre egna institutioner och två oppenvårdsenheter, publicerar statistik over sin egen verksamhet (intagningar-besok på oppenvårdsenheter, vårddagar, kostnader) och sina institutionsklienter (ålder, kon, typ av missbruk, sarskilt statistik over unga patienter) i årsberattelsen (också på engelska, med viss fordrojning). Det statliga mentalsjukhuset publicerar årligen uppgifter om patienter som inskrivits på mentalsjukhuset med missbruksdiagnos, genomsnittligt antal inskrivna missbrukare per dag, totalt antal inskrivningar, antal inskrivna individer samt genomsnittlig vårdtid. Man for också statistik over antal besok på sjukhusets poliklinik for missbrukare. Denna statistik ar aktuellare an de siff ror Medicinalstyrelsen publicerat. 86 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2 )

5 Norge Den norska statistiken over institutionsvård av missbrukare insamlas årligen i borjan av januari och sammansralls av Statistisk Sentralbyrå (från 1989) i "Sosialstatistikk". Statistiken galler dem som var intagna raknedagen (i borjan av året) samt antal vårddagar under hela foregående år. Statistiken ar fordelad på institutionstyp: - A-klinikker, for klienter som ar socialt relativt valanpassade - kursteder, for klienter som behover mer långvarig behandling - tilsynshjem, for ett overgångsskede mellan klinik-kursted och normalt boende - vernehjem, for villkorslos omsorg for klienter som knappast kan återanpassas till ett ickeinstitutionsliv - akuttinstitusjoner for overnattning, klienten sover av sig ruset - kombinerte institusjoner, som har flera av de ovan narnnda funktionerna och inte kan placera sig i någon kategori (utgor ca 60% av institutionerna) samt - bo- og arbeidskollektiv for ungdom, som ger omsorg, social traning, undervisning etc. Ytterligare insamlar Statistisk Sentralbyrå uppgifter om huvud- och sidodiagnos på patienter som lagts in på sjukhus. Dessa redovisas, tillsamrnans med annan vårdstatistik, i SIFAs och Rusmiddeldirektoratets årliga rapport "Rusmidler i Norge". Rusmiddeldirektoratet har startat ett projekt for att forbattra data over missbrukarvården. Projektet har tre delar: a) klientstatistik, som insamlas med ett basisskjema (BS), som har utvarderats i en region (Nordlands fylke, Finnmarks fylke och Tromsø fylke, men som fr.o.m omfattar hela landet) samt b) nasjonal institusjonsdatabase for rusmiddelomsorgen (NIDaR), omfattande såval sluten som oppenvård, och slutligen c) ett nationellt klientstromsregister, som upprattades 1996 (den forsta rapporten utkommer våren 1997). Rusmiddeldirektoratet ger årligen ut en forteckning over vårdinstanser, "Oversikt over tiltak for rusmiddelmisbrukere". Forteckningen omfattar såval oppen som sluten vård och såval de instanser som ar med i fylkeskommunernas planer som privata inrattningar utanfor planerna. I forteckningen anges enligt vilka lagrum man driver verksamheten, antal platser (dock ej for alia privata, utom planerna) och huvudman. Statistiken over tvångsvård enligt sosialloven insamlas av Statistisk Sentralbyrå. I Statistiska Sentralbyråns uppgifter om institutionsvården uppger de ett bortfali på 18 institutioner av 128. Statistiken ar inte korrigerad for bortfallet. Några publicerade statistiska dataserier om oppenvården i Norge finns inte. Sverige I Sverige samias missbrukarvårdsstatistik in av flera myndigheter. Bilden idag ser ut så har: Statens institutionsstyrelse (SiS) har uppgifter om de egna institutionerna och deras klienter, dvs. om tvångsvårdsklienter (enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) samt klienter som intagits frivilligt på LVMhem eller fått fortsatt frivillig vård på hemmet efter avslutad tvångsvård. En del av dessa uppgifter publiceras i SiS årsredovisning. Statistiska Centralbyrån samiar, sedan många år, statistik over samtliga ansokningar tilllansratten om tvångsvård (alltså också de som avslås och de klienter som avviker innan de tas in). Dessutom for SCB sedan lange (sedan år 1995 på bestallning av Socialstyrelsen) statistik over antal intagna och utsktivna under året på institutioner, i tvångsvård och på hem for vård och boende (frivillig institutionsvård), samt over de klienter som varit intagna på samtliga institutioner den De flesta uppgifterna publiceras årligen i sktiften "Insatser for vuxna missbrukare". Ar 1991 genomforde Socialstyrelsen en NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14, 1997 (2) I 87

6 landsomfattande enkat om oppenvården. Resultaten från denna redovisades i "Oppenvård for alkoholmissbrukare" från Under år 1995 insamlade Socialstyrelsen ett nytt enkatmaterial, som i huvudsak ar en uppfoljning av 1991 års enkat, men något utvidgad och utformad så att den kan ligga till grund for en kontinuerlig uppfoljning av utvecklingen inom oppenvården. En uppfoljning av 1995 års enkat pågår for narvarande. Vid den forandring av statistikinsamlingen som sker 1998 inkluderas oppenvården i den lopande statistiken. Om kvaliteten på data kan man saga foljande: Data over de tvångsintagna ar i princip heltackande och tillforlidiga, eftersom lansratterna (fram till lansstyrelserna) och institutionerna har har en skyldighet att lamna uppgifter och SiS, såsom stadig huvudman for tvångsvården, nu står for datainsamlingen over dem som vårdas. Data over frivillig institutionsvård ar problematiska av flera skal. Har finns ingen skyldighet att lamna uppgifter. Bortfallet, dvs. andelen som inte besvarat urskickade frågeformular, ligger kring drygt 10% av institutionerna (Floren, mundigt meddelande 1995). Bland annat har bilden år 1994 andrats jamfort med 1993, då man fatt in uppgifter från några stora tillnyktringsenheter, vilka tidigare inte kunnatlvelat lamna uppgifter. Under senare år har omsattningen bland institutionerna varit mycket stor och det har darfor varit besvarligt att hitta alla. Ytterligare ett problem ar att avgransningen av frivillig institutionsvård andrats. Från 1983 till 1993 innefattade begreppet vårdanstalter, behandlingshem, vissa familjevårdshem och inackorderingshem. Darefter har man tagit med också harbargen, jourhem och institutioner som vårdar barn med deras farniljer. De frivilligvårdsinstitutioner som svarar på SCB:s enkater ger uppgifter om antalet utskrivningar och intagningar under året samt gruppuppgifter om dem som var intagna den Tillforlidigheten i de uppgifter som lamnas av de frivilliga institutionerna kan bedomas som relativt god, eventuellt med undantag for i vilken utstrackning vården avbryts oplanerat (Floren, mundigt meddelande 1995). Data om sjalva institutionerna finns vad galler såval tvångsvården som den frivilliga vården fortsattningsvis i Socialstyrelsens Forteckning over hem for vård eller boende. Uppgifterna bygger på institutionernas egna beskrivmngar. Uppgifterna om oppenvården ar som sagt hittills endast insamlade punktvis, 1991 och De omfattar inte oppenvård som inbegriper myndighetsutovning, det vill saga den som sker på socialtjanstkontoren (se avsnittet "Oppenvård" nedan). Undersokningen från år 1991 (Oppenvård ) gick ut till 400 enheter i landet, av vilka det visade sig att cirka 50 inte sysslade med oppenvård enligt definitionen och fem hade integrerat oppen och sluten vård så långt att de uteslots ur materialet. Bortfallet bland de resterande var cirka 10%. Enkaten om oppenvårdsinsatser 1994 utgick från samma adresslista, kontrollerad av lansstyrelserna. Antalet enheter som fick enkaten var nu 450. Socialstyrelsen ser for narvarande over den svenska statistiken over missbrukarvården. Våren 1997 har man redan ett utkast till nytt frågeformular. Avsikten ar, som konstaterats ovan, att statistiken i fortsattningen skall omfatta också oppenvården. Inom ett projekt som letts av Anders Bergmark och Lars Oscarsson vid Institutionen for socialt arbete, Stockholms universitet, har man insamlat uppgifter om missbrukarvårdens situation i samtliga kommuner år (Se bland annat Bergmark & Oscarsson 1994.) 88 I NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL ( 2 )

7 TabelI I. T vångsvård av vuxna missbrukare i Norden Danmark Finland Island Norge Sverige Antal institutioner O?I 32 5 (1993)3 25 (1994)4 Antal platser O Kan ej anges Kan ej anges Kan ej anges 771 (199W Antal intagningar O 7 (1993)5 222 ( )6 Under IO I 925 (1994)8 ( )1 Huvudman Privat el. offentlig Offentlig (sedan De facto stat Privat och Staten (sedan några år)9 offentlig ) IO Finansiering 50% amt, Kommunen Staten Fylkeskommun 60% kommun, 50% kommun och kommun 40% stat4 Typ av missbruk Enbart narkotika Rusmedel Alkoholoch Rusmedel Alkohol, narkotika andra bedovande och f1yktiga loseller stimulerande ningsmedel. medel De facto alkohol 60%, nark. I 6%, al k. + nark. I 8% ( 1993)8 Indikation for vård Missbrukarens Fara for egen a) Berusning + Fara for egen Fara for egen egen onskan halsa misstanke om halsa ( 6-2) halsa 99% Fara for annans alkoholism Gravida kvinnor Skada sig sjalv 8% halsa, sakerhet b) Svårt missbruk ( 6-2a) Skada anhoriga eller psykiska c) Domda till vård 3% utveckling enl. lag från 1940 Forstora sitt liv d) InfOr domstol 17% går med på ( 1993)8 anstaltsvård e)omyndigforkl. p.g.a. alkoholism Maximal vårdtid 14 dagar 5 dgr vid fara for a) 2 dagar. med 3 månader 6 månader enligt lag (x 4) egen halsa lakarintyg (3 vecko r vi d I månad vid fara b) + 14 dagar. 6-3) for annan just.min. + lakarintyg c) (lagen anv. ej) II d) max. 6 mån. e) ingen maxtid Genomsnittlig O 145 dagar vårdtid ( 1993)8 Andel kvinnor O 26% (1993)8 I. Institutionema skall godkannas av lans- kommer sex inst. med ratt att enbart ta 8. Insatser styrelsema och uppgifter om vilka de ar emot klienter enligt Kaukonen finns endast dar. Nylands lan, det storsta av 4. SiS' Årsredovisning IO. Person, som vårdas enligt LVM, kan på Finlands 9 lan, har utpekat 2 inst. som får 5. Statsrådets berattelse Obs. att f6rsok placeras också i kommunala eller ge tvångsvård. tvångsintagningar med tvålakarintyg som enskilt drivna hem. Dessa hem har dock 2. De statliga Kleppspitalinn, Borgarspitalinn bereds vid livsfara eller tara for allvarlig inte befogenhet att utova tvångsåtgarder. och Akureyri; Olafur Olafsson, muntl. halsoskada for missbrukaren inte I I. Lagen har ej anvants, åtm. inte sedan medd. mars 1996 samt Haraldsd6ttir registreras. I 975 (enl. Johannes Bergsveinsson, cit. av 3. Oversikt Dessa ar utpekade i 6. HObner Dock en bart de som inta- Haraldsd6ttir 1996). tylkesplanema som skyldiga att ge tvångs- gits utan att omyndigforklaras. vård enligt 6-2 sosialloven. Hartill 7. Brofoss registreras ej. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2) I 89

8 DATA Tvångsvård Vad galler de institutionsplaceringar som sker med tvång, inom ramen for speciallagar for missbrukare (i denna text betecknade som "tvångsvård"), intar Sverige en sarstallning i forhållande till de ovriga landerna. (For en beskrivning av bland annat lagrumrnen i de nordiska landerna, se Lehto 1994, 16 ff. och Hiibner 1991) Den svenska lagen ger inte bara mojlighet, uran också skyldighet att bereda tvångsvård, och for langre perioder an i de ovriga landerna. Också på Island forekommer tvångsvård relativt ofta, men vårdperioderna ar betydligt kortare. Det ar mojligt att kortvarig tvångsvård av missbrukare i Finland de facto också ar relativt vanlig. I tabell 1 har jag forsokt sammanstalla tillgangliga, jiimforbara uppgifter som beskriver tvångsvårdens omfattning, organisation, legala ramar och klienter. I Danmark forekommer ingen tilliimpning av lagens mojligheter att med tvång vårda narkotikamissbrukare (tvångsvård av alkoholmissbrukare ar avskaffat sedan lange). Det finns idag inte heller några institutioner som ar inrattade for att kvarhålla klienter med tvång. Medan den dominerande åsikten i Danmark ar att tvångsvård inte ar en effektiv vag ut ur missbruk, tycks det finnas en storre forståelse for vissa tvångsvårdsinsatser på statligt håll an i de betalande instanserna, kommuner och amtskommuner (Misbrug ). Maki (1995) ger några skal till att tvångsvård anvands så lite i Finland: kriterierna i lagen ar stranga, kommunerna står for kostnaderna och har darfor inget intresse att tillgripa tvångsvård, erfarenheterna av tvångsvården (som var omfattande fram till 1980-talet) ar dåliga och den framstår for samtiiga parter som ett besvarligt alternativ. Observera att den tvångsvård som i Finland ges med tvålabrintyg vid livsfara for klienten (max fem dagar) icke registreras. Denna vård ges alltid i någon enhet inom halsovården (Specialservice etc. 1993,23). Enligt Myndighetslagen från år 1984 kan en myndig person i Island intas på sjukhus for två dagar mot sin vilja om han eller hon av labre bedoms behova det p.g.a. missbruk av alkohol eller andra droger. Darefter kravs tillstånd av Justitieministeriet for fortsatt tvångsvård upp till 15 dagar. Langre tvångsvård an så forursatter att personen omyndigforklaras. I den kontinuerliga registreringen av tvångsvård inom psykiatrin ar det inte mojligt att urskilja dem som intagits p.g.a. missbruk (Haraldsd6ttir 1996). Som tvångsvård registreras idag i Norge endast den vård som bereds enligt sosialloven (av 1993) 6-2 (mojlighet att utan samtycke inta person for undersokning och planering av behandling upp till tre månader om han/hon ursatter sin fysiska eller psykiska halsa for fara på grund av omfattande missbruk). Daremot registreras behandling enligt 6-3 inte som tvång. Paragraf en sager att "Når en rusmiddelmisbruker blir tatt inn i en institusjon på grunnlag av eget samtykke, kan institusjonen sette som vilkår at misbrukeren kan holdes tilbake i opptil tre uker regnet fra inntaket." Klienten skall ge skriftligt samtycke till detta innan behandlingen inleds. Enligt "Merknader til loven" ar 6-3 dock huvudregeln for bruk av tvång vid behandling av rusmedelsmissbrukare. Paragraf en liknar den danska tvångsvårdsbestiimmelsen. Anvandningen av denna paragraf registreras inte, då det betraktas som ett avtal mellan klienten och institutionen, och formodligen ar detta en i praktiken icke anvand paragraf. Från har den norska lagstiftningen en sarskild bestiimmelse om mojligheter att tvångsinta gravida missbrukare for att skydda fostret ( 6-2 a). Tvångsvårdsbesluret skall omprovas var tredje månad. Bestiimmelsen går alltså utover 6-2 som enbart handlar om 90 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (2 )

9 TabelI 2. Frivillig institutionsvård for vuxna missbrukare i Norden, volym Antal institutioner Danmark (Minst ) I Antal platser (ca )6 Antal platser med behandlingsmålsattning Antal intagningar Antal vårddygn Antal intagna (minst ca I 900 viss dag 1993)15 Kostnader totalt Kostnader per plats och dygn Stofmisbrug: gratis Tillnyktr. o. rehab.- M. remiss fr. am- inst.: max 125 FIM bulatorium: gratis Serviceboende: Forsorgshjem: 80 FIM; Skyddsharb.: DKK 60 logi, 50 mat 60 FIM Avgift per plats och dygn for klienten Finland Island 180(1992]2 19 (1996) (1992]2 minst 430 ( ] (1994)8 minst 273 ( )9 ( ) II 3644 ( ) (1994) ( ) ca 230 ( ) 16 ( )17 ca 440 milj. FIM ISK for kommunerna (1989)18 (1991]2 154,6 milj. driftsutg. (1994)8 563 FIM (1992)20 (4630 ISK på saas beh.inst. 1993]21 Behandl.inst.: gratis HalfWay houses: enl. avtal Norge Sverige 125 (1993)4 420 (1993)5 (inkl. 120 for vuxna och barn) (1994) (1993)5 ca4 300 (1994) (1993) (1993)4 (ca ) ( ) ( )5 964 milj. NOK, ( driftsutgifter milj. SEK for (199W kommunerna ) 19 ca 820 NOK (ca I 000 SEK ( 1993)4 1992) 19 Institutioner på fylkesplanen: gratis Hem for vård och boende: 80 SEK Inack.hem: 140 SEK I. En grov skattning som bygger på: a) Antalet forsorgshjem, 74 st 1994 (Socialstatistik 1995:4). Obs. risk for overskattning, då forsorgshjem inte enbart ar avsedda for missbrukare. b) Antalet hem for stoffmissbrukare, en I, Skinhøjs kartlaggning 1994 minst 43 off. och 23 priv. (Skinhøj, muntl. medd., aug. 1995), har foreligger en underskattning. Samt c) antalet behandlingshjem for alkoholister, 8 st (Socialstatistik 1995:4), också det en underskattning, då fr.a. priv. inst. inte syns i statistiken. 2. paihdekuntoutuksen Omfattar rehabiliteringsanstalter, tillnyktringsenheter, serviceboendeenheter och skyddsharbargen. 3. T re psykiatr. kliniker, tre behandl.inst. som drivs av saa, tre andra behandlingshem, samt I O halfway houses (Haraldsd6ttir 1996). 4. Sosialstatistikk Omfattar A-klinikker, kursteder, tilsynshjem, vernehjem, akuttinstitusjoner, bo- og arbeidskollektiver, kombinerte institusjoner och andre institusjoner. 5. Insatser En grov skattning utg. fr. uppgifter som Amtsrådsforeningen i Danmark samlade in i slutet av år 1993 om antal et platser i landets amter for dygnsvård av alkohol- missbrukare, bland- och injektionsmissbrukare (Status ). Inbegriper inte det stora antal et dagplatser på institutionerna. 7. Inbegriper platser på behandlingsenheter och halfway houses, men inte på Krysuviks behandlingshem (Haraldsd6ttir 1996). 8. Kaukonen & Maki 1996: Maki & Tiensuu Endast rehab.anstalter och tillnyktringsenheter platser på behandlingsenheter, exkl. Krusyviks behandlingshem (Haraldsd6ttir 1996). IO. Bergmark & Oscarsson Bygger på institutionernas egen uppgift om sin verksamhet. År alltså inte jamforbar med den finska siffran, som bygger på Folkpensionsanstaltens klassificering. I I. Kaukonen & Maki 1996: Maki & Tiensuu Endast rehab.anstalter och tillnyktringsenheter och klienter, inte intagningar. 12. Enbart behandlingsenheter (ej halfway houses) (Haraldsd6ttir 1996). 13. På rehabiliteringsanstalter och tillnyktringsenheter (Kaukonen & Maki 1996), inom service boen de (Lehto 1995,47). Skyddsharbargena fattas i denna statistik. 14. Missbrukarvård En skattning utg. fr. Danmarks statistiks rakning den (Socialstatistik 1995): 121 dygnsklienter på inst. for stoffmissbrukare (en grov underskattning, då endast 17 av åtminstone 66 inst. ar registrerade), 122 inskrivna på behandlingshjem for alkoholmissbrukare (också det en grov underskattning) och 75% av de som den 13. I var på forsorgshjem (grov skattning enl. Brandts studie 1992, cit. i Jarvinen 1992, 36). 16. Kaukonen & Haavisto 1996, 264. Antal intagna på tillnyktringsenheter, rehab.anstalter, serviceboendeenheter och skyddsharbargen personer fan ns på SM:s och pinsemenighedens enheter i slutet av 1992 (Heilbrigdirsskrjosklur 199 1/1992). 65,8 patienter var i snitt intagna på universitetssjukhusets missbruksavdelningar (1993) (Gedlækningasvid 1993). 18. Av dessa kostnader hanfor sig ISK till behandl.inst. och till sjukhus. (Ur Kostnadur og tekjur Ajodfelagsins vegna afengisneyslu arin , Hagfrædistofnun Hask61a Islands, April 1991.) 19. Socialtjansten 1994, 169. Grov uppskattning. 20. paihdekuntoutuksen Enbart rehab.anst. och tillnyktringsenheter. 21. Addiction Treatment NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. 14, 1997 (2) I 91

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

INLEDNING TILL. Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1993 : tabellbilaga. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2012.

INLEDNING TILL. Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1993 : tabellbilaga. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2012. INLEDNING TILL Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige. Stockholm : Socialstyrelsen, 1993-1999. 1993 utg. i samarbete med Statistiska centralbyrån. - 1993 med separat tabellbilaga. 1996 med titel: Social

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015 Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter September 2015 Agenda Ungdomsvård Missbruksvård SiS åtgärder för utökad kapacitet SiS vårdavgifter Antal ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo. Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder:

BESLUT. Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo. Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder: /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-03-12 Dnr 8.5-5491/2015-5 1(9) Avdelning sydöst Lena Olsson Lena.Olsson@ivo.se Statens institutionsstyrelse Verksamhetskontor missbruksvård Box 163 63 103

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999

En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999 ÖVERSIKT ROGER HOLMBERG En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999 En av den svenska Socialstyrelsens uppgifter, som central förvaltningsmyndighet för områdena hälso- och sjukvård samt

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning. Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Missbruksvård arbetet för att minska missbruksproblematiken i Norrköpings och Linköpings kommun

Missbruksvård arbetet för att minska missbruksproblematiken i Norrköpings och Linköpings kommun Missbruksvård arbetet för att minska missbruksproblematiken i Norrköpings och Linköpings kommun Josefine Pettersson och Siri Lidman. Seminariegrupp: 1C Statsvetenskap 1, Sveriges politiska system. Vt-13

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Meddelandeblad. Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. december 2005

Meddelandeblad. Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. december 2005 Meddelandeblad Mottagare: socialnämnder, kommunjurister, Statens institutionsstyrelse, verksamhetschefer inom hälsooch sjukvårdens psykiatri, Rikspolisstyrelsen. december 2005 Stärkt rättssäkerhet och

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13)

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13) 2004-08-10 Remissvar från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) till Socialdepartementets utredning om översyn av tillämpningen av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Dir 2002:10,

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Gravida missbrukare inom LVM-vården

Gravida missbrukare inom LVM-vården Gravida missbrukare inom LVM-vården Drogfokus Norrköping 24-25 oktober 2012 Therese Reitan forskningsledare Bakgrund Omvärlden Återkommande diskussioner om gravida missbrukare och särskilt om möjligheter

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012 DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka 11 700 danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Missbrukare och övriga vuxna insatser år 2000

Missbrukare och övriga vuxna insatser år 2000 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2001:6 Missbrukare och övriga vuxna insatser år 2000 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics Social Welfare Social Services` care for adult abusers and other adults 2000 The National

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola Samhällsekonomiska aspekter av missbruk Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola INVESTERING KONTRA KOSTNAD EXEMPEL MISSBRUKSBEHANDLING KOMMUNALEKONOMISK SAMHÄLLSEKONOMISK KOSTNAD INVESTERING

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Behandlingshem i Kalmar län för missbrukare

Behandlingshem i Kalmar län för missbrukare LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Behandlingshem i Kalmar län för missbrukare Meddelande 2000:16 Behandlingshem i Kalmar län för missbrukare Meddelande 2000:16 ISSN 0348-8748 ISRN LSTY - H-M--2000:16

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:4 16.5.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2014 Färre hotellgästnätter i april Totala antalet övernattningar på hotellen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer