Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

Transkript

1 Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet Huvudarrangörer: Medarrangörer: Guldpartners: Silverpartners: Mediapartner:

2 1991: IVL var med och startade SETAC European Steering Committee som samlade den tidens ledande LCA-experter 1992: IVL projektleder LCA Nordic som blev den första LCA-handboken 'Nordic Guidelines on Life- Cycle 1995: IVL medverkade i Industriförbundets projekt Miljöanpassad produktutveckling och EPSmetoden togs fram 1997: IVL är ledande i ett arbete åt Naturvårdsverket tillsammans med 16 företag eller branschorganisationer som utmynnar i det som idag är känt som Internationella EPS-systemet IVL Svenska Miljöinstitutet en del av LCA-utvecklingen 2005: IVL tar fram den första produktspecifika reglerna (PCR) för byggprodukter i ett projekt med Miljöstyrningsrådet och företag 2007: IVL får pris av SBUF för årets innovation för IT-verktyget Anavitor som gör att en arkitekt eller kalkylator kan få fram en LCA för ett byggnadsverk 2014: Robust LCA: Äntligen har byggsektorn ett sätt som gör att en LCA-beräkning ger entydiga svar och kan användas för jämförelse 2017: LCA-verktygslåda för offentlig upphandling 2017: Byggsektorn Miljöberäkningsverktyg

3 Vår utmaning Inrikes transporter Ref: Erlandsson m fl: Byggsektorns historiska klimatpåverkan och en projektion för nära noll: IVL rapport C 277, 2017.

4 Vad händer just nu Vi har satt upp ett mål i Sverige att vi ska vara netto noll klimatneutrala 2045 och att detta ska bidra till ökad konkurrenskraft Boverket har föreslagit en obligatorisk klimatdeklaration för alla byggnader Byggsektorn har i vår tagit fram en gemensam färdplan för nå klimatmålen 2045 IVL har släppt Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM1.0) som är gratis och till för alla! BM är verktyget för att ställa och uppfylla klimatkrav i offentlig upphandling BM kan användas för Miljöbyggnad 3.0, NollC02, FEBY18 och i framtiden för Boverkets kommande krav Beställarna har nu ställa krav på byggnadernas klimatpåverkan och ge extrapoäng till de som är bäst!

5 Outline Teori Generella och leverantörsspecifika miljödata Q-metadata Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM1.0 Pågående utvecklingsarbete

6 A1 Råvaruförsörjning A2 - Transport A3 - Tillverkning A4 - Transport A5 Bygg- och installationsprocessen B1 - Användning B2 - Underhåll B3 - Reparation B4 - Utbyte B5 Ombyggnad B6 - Energianvändning B7 - Vattenanvändning C1 Demotering, rivning C2 - Transport C3 - Restprodukthantering C4 - Bortskaffning Återanvändnings-, Återvinnings- & Materialåtervinningspotential Byggnadens livscykeln indelad i informationsmoduler (EN 15804, EN 15978, ISO 21930) A 1-5 Byggskedet Livscykelinformation byggnad Återvinning samhällsbedömning A 1-3 Produktskedet A 4-5 Byggprodukttionsskedet B 1-7 Användningsskedet C 1-4 Slutskedet D Övrig miljöinfo Validerbart vid anbudsskedet Scenario/antagande + erstatt produkt

7 Byggskedet förfinat för ökad transparens Delskede Beskrivning A5.1 Spill, emballage och avfallshantering A5.2 Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater (energi till drivmedel m.m.) A5.3 Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggnader (energi till uppvärmning m.m.) A5.4 Byggprocessens övriga energivaror (som gasol och diesel för värmare och dylikt, köpt el, fjärrvärme o.s.v.) A5.5 Övrig miljöpåverkan från byggprocessen, inklusive övergödning vid sprängning, markexploatering, kemikalieanvändning o.s.v.

8 Möjlighet att påverka resultatet Beräkning av miljöpåverkan i olika skeden Tidiga skeden Byggskedet Användningsskedet Datatyp Generiska data Generiska data Specifika data Specifika data Generiska data BoR Kostnadskalkyl Kostnadskalkyl Ekonomisystemet (Efterkalkyl) Tid

9 Miljöbyggnad 2.0: 15 Stommen och grundens klimatpåverkan Referens: Miljöbyggnad 3.0. Bedömningskriterier för nyproducerade Byggnader. Version Rättelser tom , Sweden Green Building Council 2017.

10 LCA-trappan EPD med datakvalitetsklassning (1-5) Förbättring Information, lärande Jämförelse Läs mer: Erlandsson M (2018): Q metadata for EPD. Quality-assured environmental Product declarations (EPD) for healthy competition and increased transparency. Smart Built Environment and IVL Swedish Environmental Research Institute October 2018.

11 Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM 1.0 Läs mer: Erlandsson M: Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0. Ett branschgemensamt verktyg. Energimyndigheten, E2B2, IVL Svenska Miljöinstitutet, rapport C300, februari 2018.

12 1 Läs in en mängder Ange objektinformation Ange indatas omfattning Ange referensobjekt mm Arbetsgång 2 3 Byt eventuellt generella miljödata till leverantörsspecifika EPD-data Komplettera ev förhandsval (spill, transport mm) Spara resultatet och ta ut en rapport Se övermöjligheten att göra förbättringar Spara till jämförelse-bibliotek

13 Vad krävs för att få jämförbara klimatdeklarationer i BM1.0 BM1.0 låter användarna spara sina slutgiltiga klimatdeklaratiober och bygger på så sätt upp ett referensbibliotek. För att denna och andra jämförelser ska vara intressant så måste en viss miniminivå uppnås. Vi rekommenderar: Hela byggskedet (A1-5) ska inventeras Alla byggdelar ovanför dränerande lager och uppåt ingår Minst 80% av byggnadsmaterialen ska ha miljödata. Spill och transporter är obligatoriskt. Följande kan räknas bort: Källare/garage kan räknas bort Installationer, transportsystem, hiss kan räknas bort Övrig inredning, sakvaror, skåp, garderober, samt ytskikt, färg, tapet, klinker osv Det går att byta ut de generella byggresursernas miljöprestanda mot leverantörsspecifika miljövarudeklarationer (EPD), transporter och spill

14 Miljöklass A Konceptuell gränssnittsfunktioner: Rapportera byggskedet (A1-5) Klimatpåverkan, totalt och per m 2 Klimatpåverka per m 2 med och utan åtgärd, eller två olika utförande Klimatpåverkan per m 2 och per byggdel Jämförelse med en referensbyggnad baserat på vårt referensbibliotek, se nästa bild kg CO 2 e/m 2 Före Efter..och efter åtgärd Byggdelsuppdelat

15 Spara och till jämförelse-bibliotek Användarna bidrar till att få fram nya, ständigt uppdaterade referensvärde (förutsatt minst 80% datatäckning) D E C Miljöklass A B F kg CO 2 e/m Ju fler som använder BM desto bättre blir referensvärde Förhoppningen är att man sedan kan följa trender över tiden

16 Resultat-rapport från BM1.0 går att bygga ut i framtiden Miljöprestanda Informationsmoduler A1-3 A4 A5 Indikator Per m 2 Atemp Ref Spec Ref Spec Ref Spec GWP kg CO 2 -ekv ODP kg CFC11-ekv POCP kg C 2 H 4 -ekv AP kg SO 2 -ekv ED kg PO 3-4 -ekv ADPM kg Sb-ekv ADPE MJ Fler moduler Fler miljöindikatorer Enl. en EPD Omfattning enligt SBEF byggdelstabell, BSAB och CoClass

17 BM1.0: Byggnadens resurssammanställning

18 BM1.0: Klimatdeklarationens redovisning av A1-5 Det färdiga resultatet kan jämföras med ett, - Kravscenario - Annat hus - resultat för samma hus -.. Du fyller i vilket referensscenariot du vill. Gör du detta så måste du beskriva vad referensscenariot avser

19 Klimatdeklarationen i BM1.0 Det färdiga resultatet kan jämtidigare föras med ett, - Kravscenario - Annat hus - resultat för samma hus -.. Du fyller i vad du vill och görs inget lämna fälten tomma. Väljer du att fylla i tabellen måste du beskriva vad referensscenariot avser

20 Vad klarar verktyget BM1.0 inte, dvs vilken funktionalitet vill vi se i nästa steg Skede B och C är inte med vilket krävs för jämförelse av byggnadsverk. OK om vi tar bort driftsenergin Inventeringen/miljödatabasen begränsas till byggdelen, dvs framförallt installationerna är inte med Miljöpåverkan begränsas till klimatpåverkan samma avgränsning som Trafikverkets klimatkalkyl (>50 miljoner)

21 BM1.0 tillförs digitaliseringsstöd i SBE Livscykelperspektiv projekt 2.7 BM

22

23 Pågående digitaliseringsarbete Sektionsdata SPIK Bidcon MAP

24 Tack!