Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum"

Transkript

1 Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum Sida 1 Isabell Andersson MVI/LVA I en rapport inom ramen för projektet Operativ ledning med titeln Vad kan man åstadkomma med ledning när man möter en överlägsen fiende? från 2013 framhöll Brehmer att det inte främst är genom den egna ledningen som man kan ta och behålla initiativet mot en resursöverlägsen motståndare. Det man istället bör göra är att påverka motståndarens förmåga till ledning för att på så sätt hindra att motståndaren kan utnyttja sina styrkor effektivt. Brehmer baserade denna slutsats på ett resonemang där han använde en tankemodell som han kallar för möjlighetsrummet. I föreliggande rapport bygger jag vidare på Brehmers tankegång men fokus ligger på den egna ledningens förutsättningar för bra beslutsfattande. Avslutningsvis presenterar jag en skiss för fortsatt forskning som syftar till att undersöka metoder för uppföljning vid genomförande av operationer. Att ta och behålla initiativet På baksidan av Armereglemente 2 Taktik (1995) kan vi läsa AGERA genom att TA OCH BEHÅLLA INITIATIVET. Begreppet initiativ är centralt i militärt tänkande men vad det innebär är inte helt klart. Enligt AR 2 verkar initiativ vara ett medel för att nå framgång i en strid: Genom att ta och behålla initiativet kan vi påtvinga fienden vår vilja. Den som har initiativet i strid vinner som regel. (s. 38) Hur tar och behåller man initiativet? Återigen enligt AR 2: Genom att utnyttja luckor, oförsvarad terräng och svagheter hos angriparen kan vi ta initiativet. Snabbhet och förtänksamhet är en förutsättning för att bibehålla initiativet. (s. 17) Genom överraskning kan vi ta initiativet och nå framgång även med små styrkor. Detta åstadkoms främst genom ett högt stridstempo och vilseledning. Ett högt stridstempo är en förutsättning för att kunna behålla initiativet i strid. (s. 38)

2 Sida 2 Som framgår av citaten ovan är tagandet och behållandet av initiativ ett medel för att påtvinga en motståndare vår vilja, och att om man har initiativet så dominerar och vinner man antagligen. Man tar och behåller initiativet genom att agera och att fatta beslut snabbare än motståndaren och att man behåller initiativet genom att vara snabb och förutseende, men även genom överraskning och att utnyttja motståndarens svagheter. Vi ser alltså exempel på hur man tar och behåller initiativet och vad initiativet syftar till. Detta kan tolkas som att initiativ är detsamma som att ha kontroll över händelseutveckligen så att de händelser som sker leder till ett önskat slutläge (end-state). Istället för att diskutera initiativ och hur man tar det är det kanske viktigare att komma fram till hur man ska göra för att styra händelseutvecklingen och minska gapet mellan det nuvarande läget och det önskade läget. Möjligheten att styra händelseutvecklingen i en strid beror naturligtvis på de resurser eller verkansmedel man har tillgång till och hur dessa utnyttjas. Men vad kan man som resursunderlägsen göra för att ta och behålla initiativet? Som visades ovan kan man ta initiativet, och alltså styra händelseutvecklingen, genom ett snabbt agerande och högt tempo. Det finns dock andra möjligheter. Brehmer (2013a) framhåller att man kan uppnå initiativ genom att kontrollera motståndarens subjektiva möjlighetsrum. Genom att kontrollera detta rum kan vi påverka motståndarensbeslutsfattande och därmed påverka händelseutvecklingen till vår fördel. Denna möjlighet står öppen oavsett våra resurstillgångar och blir troligen ännu viktigare vid resursunderläge. Möjlighetsrummet I den generella modell av ledning som vi kallar DOODA-loopen finns ett antal funktioner som måste uppfyllas för ledningen ska kunna inrikta och samordna styrkorna och därmed förhoppningsvis nå önskat slutläge. En av dessa funktioner kallas för Orientering och det är den funktion som producerar en förståelse för vad som kan göras i den aktuella situationen och som producerar beslut om vad som skall göras (se Brehmer 2013b för en detaljerad förklaring). Förenklat kan man säga att Orientering innefattar både situationsförståelse och beslutsfattande. För att orienteringsfunktioen skall kunna producera beslut krävs det dock något mer än bara förståelse av hur situationen ser ut. Besluten som skall fattas handlar om vilken handling som ska utföras för att önskat slutläge skall kunna uppnås. Beslutsfattandet handlar om val mellan handlingsalternativ och därmed behövs något mer än bara en förståelse för hur situationen ser ut. Det krävs även en förståelse av vilka handlingsmöjligheter som finns. Möjlighetsrummet är ett tankeverktyg som kan användas för att beskriva vilka handlingsmöjligheter som står tillbuds och därmed vilka beslutsalternativ som finns att välja bland. (Det finns även andra fördelar med att använda möjlighetsrummet som tankeverktyg, t.ex. gör den

3 Sida 3 spatiala karaktären att det kan finnas möjligheter att representera möjlighetsrummet på en karta, vilket skulle kunna utvecklas till ett stödsystem för beslutsfattande. Se Brehmer 2013b) Möjlighetsrummet avgränsas av sju faktorer. Sammantagna gör dessa sju faktorer att handlingsmöjligheterna begränsas, men det är även samma faktorer som skapar handlingsmöjligheterna. En av de sju faktorerna är uppgiften, eller önskat slutläge. Endast de handlingar som på något sätt leder till att uppgiften blir löst eller att önskat slutläge nås hamnar innanför möjlighetsrummets gränser. Handlingar som inte leder mot detta faller utanför möjlighetsrummet och bidrar därmed inte till mängden av handlingsmöjligheter. Den andra faktorn är terrängen som både begränsar och möjliggör olika handlingar. Den tredje faktorn är verkansmedlen, eller de egna resurserna, både typ, mängd och tillstånd. Det är ju de egna resurserna som ska effektuera besluten och om inte resurserna klarar av det så representerar inte beslutet en reell handlingsmöjlighet, och faller därmed utanför möjlighetsrummet. Den fjärde faktorn är doktrinen, i vid bemärkelse, som anger hur en operation kan genomföras och hur trupperna utbildats. Den femte faktorn är ROE som begränsar vad som kan göras. Den sjätte faktorn är tiden. Tiden ger begränsningar genom att lägga restriktioner via tex behov på förberedelsetid, men också genom att tiden gör att situationen förändras och gör så att information om situationen kan bli inaktuell. Den sjunde faktorn är motståndarens möjlighetsrum, som i sin tur begränsas av vårt möjlighetsrum. Ju större rum motståndaren har, desto mer begränsas våra möjligheter och tvärtom. Dessa sju faktorer är delvis beroende av varandra (t.ex. är terrängens påverkan på ens handlingsmöjligheter beroende på de egna vapnens räckvidd). Förhållandet mellan de olika faktorerna kan se olika ut på olika nivåer och är inte heller konstanta utan kan förändras beroende på t.ex. tillkommande understöd. Det viktiga är dock att beslutsfattaren måste ta hänsyn till samtliga sju faktorer för att fastställa vilka handlingsmöjligheter som finns och därmed vilka handlingsalternativ det finns att välja mellan. Idén om möjlighetsrummet, som det är beskrivet här, leder till vissa krav på informationsinhämtningen. För att kunna fastställa möjlighetsrummet måste man inhämta information om samtliga sju faktorer. Viktigt att notera är att möjlighetsrummet är dynamiskt och förändras med händelseutvecklingen. Därmed måste det ske en mer eller mindre kontinuerlig informationsinhämtning rörande värdena på de sju faktorerna. (Här kan man anta att vissa faktorer kräver mer och andra mindre informationsinhämtning, t.ex. doktrin och ROE får ju ses som relativt stabila över tid. Även värdet på de egna resurserna och inverkan av tiden kräver troligen en mindre informationsinhämtning. Den faktor som ställer högst krav på informationsinhämtningen är förmodligen fienden och dennes handlingsmöjligheter.) Det bör även påpekas att möjlighetsrummet är behäftat med osäkerhet då informationen sammantaget inte kan betraktas som felfri.

4 Sida 4 Som konstaterats är det möjlighetsrummet som anger vilka handlingsmöjligheter som står tillbuds, och vilka handlingsalternativ beslutsfattaren har att välja bland, och detta möjlighetsrum är behäftat med osäkerhet. Osäkerheten gäller huruvida det möjlighetsrum man fastställt med hjälp av informationen om de sju faktorerna verkligen är sant och överensstämmande med de faktiska förhållandena. Med andra ord kan man hävda att det finns två möjlighetsrum, ett subjektivt möjlighetsrum som är det rum man konstruerat och som man baserar sitt beslutsfattande på, och ett faktiskt möjlighetsrum som representerar de reella möjligheterna. Det är skillnaden, eller överenstämmelsen, mellan det subjektiva och det faktiska möjlighetsrummet som har betydelse för hur bra besluten kommer att bli och därmed i förlängningen för möjligheten att styra händelseutvecklingen. Problem uppstår om det subjektiva möjlighetsrummet inte överensstämmer med det faktiska på ett sätt så att de handlingar men beslutat göra faller utanför det faktiska rummet. Möjlighetsrummet är inte bara ett konceptuellt rum utan en materiell företeelse och de sju begränsande faktorerna ger verkliga materiella effekter. Även om valet av handlingsalternativ med nödvändighet sker i det subjektiva möjlighetsrummet, eftersom det är det enda man kan känna till, så kommer utfallet av beslutet alltid att materialisera sig i det faktiska möjlighetrummet och bestämmas vad som är möjligt där. Det är detta faktum som ger möjligheter att ta initiativ mot en resursöverlägsen motståndare. Att ta initiativ genom att påverka motståndarens subjektiva möjlighetsrum I och med att effekten av alla beslut kommer att materialiseras i det faktiska möjlighetsrummet följer det att ett sätt att besegra motståndaren är att tvinga eller locka denne att handla utanför sitt faktiska möjlighetsrum. Effekten av dennes handlingar blir då inte skadliga för oss och vår möjlighet att nå vårt slutläge. Eftersom även motståndarens beslutsfattande bygger på ett subjektivt möjlighetsrum, medan effekterna av besluten visas i det faktiska möjlighetsrummet, skulle en medveten påverkan på motståndarens subjektiva möjlighetsrum kunna leda till att denne fattar beslut som är till vår fördel. Genom detta skulle vi kunna styra händelseutvecklingen, och därmed ta och behålla initiativet, trots resursunderläge. Brehmer (2013a) diskuterar denna möjlighet och ger förslag på hur man kan gå tillväga för att påverka motståndarens subjektiva möjlighetsrum: Man kan försöka förhindra att motståndaren bygger upp ett sammanhängande subjektivt möjlighetsrum genom att störa, förhindra eller överbelasta dennes informationsinhämtning genom exempelvis aggressiva informationsoperationer, psykologisk krigföring, skensignalering och cyberkrigföring. Detta skulle försvåra motståndarens beslutsfattande då den har svårt att få grepp om situationen. En annan möjlighet är att genom vilseledning få motståndarens subjektiva möjlighetsrum att avvika från det faktiska. På detta sätt kan man så att säga dra isär motståndarens subjektiva möjlighetsrum från det faktiska möjlighetsrummet så att denne fattar beslut som leder till handlingar som

5 faller utanför det faktiska möjlighetsrummet och på så sätt blir ineffektiva. Man kan även fysiskt agera i det faktiska möjlighetsrummet på ett sätt som man vet kommer att återspeglas i motståndarens subjektiva möjlighetsrum (via dennes informationsinhämtning) och på så vis påverka besluten som tas. Målet är att påverka motståndarens subjektiva möjlighetsrum så att besluten som denne tar blir mer förutsägbara eller effektlösa. Här öppnar sig möjligheten att kontrollera händelseutvecklingen, dvs. att ta initiativet, inte bara genom att fatta snabba beslut och genom snabbt agerande. Ett visst krav på tempo finns alltid, men i detta sammanhang skulle detta krav kanske kunna utnyttjas till vår fördel genom att se till att motståndaren fattar beslut i rätt tid, men på fel underlag. I och med tidspressen kommer förhoppningsvis inte motståndaren att hinna upptäcka att dennes subjektiva möjlighetsrum inte stämmer överrens med det faktiska. På så sätt skulle vi kunna ta och behålla initiativet utan att nödvändigtvis vara snabbast i vårt agerande. Sida 5 Att skapa förutsättningar för bra beslut Naturligtvis finns även en risk för att en motståndare kommer att försöka påverka vårt subjektiva möjlighetsrum med ovanstående beskrivna metoder. Trots att tankemodellen om möjlighetsrummen förmodligen är ny, är inte de metoder som nämnts ovan nya. Det finns snarare en risk för att vi i framtiden kommer att ställas inför alltmer sofistikerade metoder för just vilseledning och andra typer av informationsoperationer. För att ha möjlighet att kontrollera händelseutvecklingen i ett sådant fall, och därmed ta och behålla initiativet, krävs att vi noggrant undersöker de motmedel vi har och hur de kan förfinas. Motmedlen ska syfta till att bibehålla en så tät närhet mellan vårt subjektiva möjlighetsrum och det faktiska möjlighetsrummet som möjligt. Bara genom detta kan de beslut vi fattar bli verkningsfulla i det faktiska möjlighetsrummet. Om vi utgår från de sju faktorerna som används för att konstruera det subjektiva möjlighetsrummet (uppdrag, terräng, egna resurser, doktrin, ROE, tiden, motståndarens handlingsmöjligheter) så krävs det att vi kan inhämta information om värdena på dessa för att kunna konstruera rummet. Som nämnts ovan blir dessa värden troligtvis behäftade med olika grad av osäkerhet. Framförallt är motståndarens handlingsmöjligheter en problematisk faktor att inhämta information om. Dessutom kan man fråga sig vilket värde det är man ska läsa av. I vissa fall kan väsentlig information saknas och möjlighetsrummet måste då till viss del baseras på antaganden. Osäkerhet i underrättelser och de osäkerheter som antaganden representerar kommer att ge upphov till en diskrepans mellan det subjektiva möjlighetsrummet och det faktiska, men målet måste vara att minska denna så långt det är möjligt.

6 Sida 6 Grundfrågan är alltså hur vi kan säkerställa, trots en motståndares försök till störningar, att vi i varje läge i konflikten har en så god uppfattning eller förståelse som möjligt av vad vi kan göra, och vad vi inte kan göra, för att nå det önskade slutläget. Denna fråga går alltså bortom frågan om hur man ska uppnå en god situationsuppfattning eftersom handlingar och inte situationen som sådan står i fokus. Denna uppfattning om vad som kan göras måste med nödvändighet vara föränderlig för att kunna avspegla den dynamiska karaktären hos konflikten. Detta kräver en kontinuerlig process av informationsinhämtning och utvärdering som syftar till att undersöka rummet av handlingsmöjligheter i varje läge. En sådan utvärdering borde inte fokusera på planens genomförande i sig, s.k. plancentrering (Brehmer & Thunholm, 2011), utan istället på skillnaden mellan det subjektiva och det faktiska möjlighetsrummet. Genom en utvärdering av effekterna i det faktiska möjlighetsrummet av de beslut man fattat i det subjektiva möjlighetsrummet får man en indikation få hur väl dessa rum överensstämmer. Här kan man även notera att vi själva påverkar det faktiska möjlighetsrummet med våra handlingar. Vad gäller den osäkerhet som råder säger tankemodellen om de olika möjlighetsrummen inget om hur detta skall hanteras, mer än att osäkerhet representeras av skillnaden mellan det subjektiva och det faktiska möjlighetsrummet. Ett sätt att minska osäkerheten är att fokusera på de antaganden som gjorts under planeringen och att kontinuerligt följa upp dessa. Så fort ett antagande visar sig vara bekräftat eller falsifierat kommer detta att påverka det subjektiva möjlighetsrummet och minska avståndet till det faktiska möjlighetsrummet och därmed ge underlag till beslut som ger avsedd effekt. Sammanfattningsvis kan konstateras att tankemodellen om möjlighetsrummen visar att för att ta och behålla initiativet mot en resursöverlägsen motståndare finns två principiella möjligheter. Den ena, som diskuterades av Brehmer (2013a), handlar om att påverka motståndarens uppfattning om vilka handlingsmöjligheter denne har. Den andra, som har skisserats på här, handlar om att försöka säkerställa att vi har en så korrekt uppfattning om våra handlingsmöjligheter som möjligt under varje del av operationen. För att göra detta krävs att vi ser över våra metoder för t.ex. hantering av antaganden. Av central betydelse är även att uppföljningsprocessen vid genomförande sker på ett så bra sätt som möjligt. En fara som har påtalats med dagens metoder för uppföljning är att de skulle kunna leda till så kallad plancentrering, d.v.s. allt för stort fokus på planen. En viktig forskningsuppgift är därför att undersöka om plancentrering faktiskt är ett problem och i så fall hur problemet skall kunna undvikas så att uppföljningsprocessen har fokus på hela möjlighetsrummet oberoende av planen. Under 2015 kommer ett delprojekt inom ramen för projektet Operativ ledning att fokusera på dessa frågor. Delprojektet kommer att omfatta dels en litteraturöversikt rörande metoder för uppföljning, dels en förstudie baserat på observationer under övningar och intervjuer med nyckelpersoner rörande nuvarande uppföljningsprocess. Syftet är i första hand att identifiera eventuella brister i nuvarande uppföljningsprocess, exempelvis i fråga om plancentrering, och

7 Sida 7 vilka effekter sådana brister kan tänkas ge upphov till. I ett nästa steg kommer förslag till förbättringar arbetas fram. Referenslista Armereglemente 2. Taktik (1995). Stockholm: Försvarsmakten. Brehmer, B. (2013). Vad kan man åstadkomma med ledning när man möter en överlägsen fiende? Underbilaga 4.1 till FoT Militära professionen. Brehmer, B. (2013). Insatsledning. Stockholm: Försvarshögskolan. Brehmer, B. & Thunholm, P. (2011). C2 after contact with the adversary. Execution of military operations as dynamic decision making. Proceedings of the 16th International Command and Control Research and Technology Symposium, Quebec City, Canada, June

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

Hantering av antaganden i ledningsprocessen: En beskrivning av problemområdet

Hantering av antaganden i ledningsprocessen: En beskrivning av problemområdet Hantering av antaganden i ledningsprocessen: En beskrivning av problemområdet Sida 1 Joacim Rydmark MVI/LVA Ledning av insatser innebär att inrikta och samordna tillgängliga resurser i syfte att nå uppsatta

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

Kan man få en snabbare ledningsprocess vid ledning av insatser med ledningsorganisation 14 (IO 14) om man ta bort en ledningsnivå i Högkvarteret?

Kan man få en snabbare ledningsprocess vid ledning av insatser med ledningsorganisation 14 (IO 14) om man ta bort en ledningsnivå i Högkvarteret? Sida 1 Kan man få en snabbare ledningsprocess vid ledning av insatser med ledningsorganisation 14 (IO 14) om man ta bort en ledningsnivå i Högkvarteret? Jan Kuylenstierna Sammanfattning Denna rapport tar

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Bättre med färre nivåer?

Bättre med färre nivåer? Bättre med färre nivåer? En litteraturstudie om effekter vid en minskning av antalet ledningsnivåer i det militära ledningssystemet Joacim Rydmark Sammanfattning Denna rapport diskuterar möjliga effekter

Läs mer

Militär ledning i historien

Militär ledning i historien Militär ledning i historien Varför titta på historien? Många belysande exempel på olika faktorer som påverkar ledning Visar varför man måste beakta hela ledningssystemet Pekar på hur samhällsförändringar

Läs mer

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap Engelsk benämning: Introductory Course in War Studies Kurskod: 1OP400 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Datum Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP).

Datum Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP). 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP). Engelsk benämning: War Studies Intermediate Course Military Theory and Tactics; Irregular

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Tre städer A, B och C, belägna som figuren till höger visar, ska förbindas med fiberoptiska kablar. En så kort ledningsdragning som möjligt vill uppnås för

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Datum Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning

Datum Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning Engelsk benämning: Intermediate Course War Studies, Applied Land Tactics Kurskod: 1OP411 Gäller från: HT 2015

Läs mer

Den västmanländska betygsrouletten

Den västmanländska betygsrouletten Den västmanländska betygsrouletten En rapport om likvärdigheten i betygssättningen i Västmanland Mikael Damsgaard (M) OPPOSITIONSRÅD VÄSTERÅS STAD mikael.damsgaard@moderat.se www.moderat.se/vasteras Inledning

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp Försvarshögskolan 2010-05-05 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2010-05-05 Utbildningskod: 1SU10 Ikraftträdande:

Läs mer

Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan

Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan 1 Yuan Gong - metoder Tre nivåer - nio metoder Första nivån (att arbeta med kropp & Qi) Metod 1: Tian Yuan Metod 2: Di Yuan Metod 3: Ren Yuan Metoderna på den första nivån kan tränas

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Vad är ett lämpligt kontrollspann vid militär insatsledning?

Vad är ett lämpligt kontrollspann vid militär insatsledning? Vad är ett lämpligt kontrollspann vid militär insatsledning? En litteraturstudie Jan Kuylenstierna Sammanfattning Utgångspunkten för denna uppsats är en fråga från högkvarteret om hur många ledningsnivåer

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Advokatsamfundet har följande övergripande kommentarer avseende Rekommendationen.

Advokatsamfundet har följande övergripande kommentarer avseende Rekommendationen. R-2007/0475 Stockholm den 20 april 2007 Till FAR SRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 mars 2007 beretts tillfälle att yttra sig över FAR SRS revisionskommittés förslag till rekommendation

Läs mer

Veckans Sälj & Marknadstips. Exempel på roligt eller intressant grepp eller företeelse inom försäljning&marknadsföring.

Veckans Sälj & Marknadstips. Exempel på roligt eller intressant grepp eller företeelse inom försäljning&marknadsföring. Veckans Sälj & Marknadstips Exempel på roligt eller intressant grepp eller företeelse inom försäljning&marknadsföring. Börjes i Tingsryd Dagens övning Marknadsplanering Grund Magnus Johansson Litteratur

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Militär planering och beslutfattande en översikt

Militär planering och beslutfattande en översikt Militär planering och beslutfattande en översikt JANNE ÅKERSTRÖM FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8)

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) Engelsk benämning: War Studies Intermediate Course in Maritime Operations Kurskod: 1SU048 Gäller från: VT 2015

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer Uppföljning hot och våld mot inspektörer Kristofer Jervinge Naturvetarna 2015-05-19 Inledning I slutet av 2012 genomförde Naturvetarna två enkätundersökningar om arbetsmiljön för inspektörer i förbundet.

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Innehåll

Innehåll Innehåll Förord 5 Författarens förord 9 1. En resa till ett svart hål 14 2. Det snabba ljuset 38 3. En ny syn på rummet och tiden 57 4. Ett nytt sunt förnuft 80 5. Absurt, sa Newton 100 6. En ny syn på

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

7 Analys. Förtäta med det som behövs

7 Analys. Förtäta med det som behövs 7 Analys Förtäta med det som behövs I Södra Guldheden finns det, som tidigare nämnts, till största delen mindre lägenheter där flertalet äldre personer eller andra småhushåll bor. För att åstadkomma en

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen: Grundläggande officersutbildning.

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen: Grundläggande officersutbildning. 1 (6) Kursplan Kursens benämning: Introduktionskurs OF2 Engelsk benämning: War Studies Introductory Course OF2 Kurskod: 1MK034 Gäller från: VT 2014 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Forsknings-

Läs mer

SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET The Swedish Ice Hockey Association

SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET The Swedish Ice Hockey Association BEDÖMNINGSDIREKTIV SÄSONGEN 2010/2011 Årets direktiv innehåller inga förändringar från föregående säsong. Anledningen är att samtliga parter såsom spelare, ledare, funktionärer med flera har varit positiva

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) REMISSYTTRANDE 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) Inledning Försäkringskassan anser att utredningens förslag

Läs mer

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-06-09 Utbildningskod: 1SU09 Ikraftträdande: 2008-06-09

Läs mer

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Foto Erik Hedlund/Louise Weibull Försvarshögskolan Rapport FoT pedagogik 2010 Försvarshögskolan

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

ÅLDER 10+ Approval: ROD. File Name: B _Risk_Core_INST_15.indd. Originator: CF 2 5 SPELARE

ÅLDER 10+  Approval: ROD. File Name: B _Risk_Core_INST_15.indd. Originator: CF 2 5 SPELARE ÅLDER 10+ 2 5 SPELARE 0516B7404106 Aa SPELANVISNINGAR HASBRO GAMING och dess logotyp är varumärken som tillhör Hasbro. 2015 Hasbro. Med ensamrätt. Tillverkad av: Hasbro SA, Rue Emile-Boéchat 31, 2800 Delémont

Läs mer

Ledningsvetenskap är ett av de ämnen

Ledningsvetenskap är ett av de ämnen Vad är ledningsvetenskap? Av Berndt Brehmer 1 TIDSKRIFT ABSTRACT This article describes the development of Command and Control Science at the Swedish National Defence College. It focuses on general points

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009 Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView Utvecklingsrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg

Läs mer

Förslag till riktlinjer för serveringstillstånd. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Förslag till riktlinjer för serveringstillstånd. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare Torkel Kjellman 08-508 260 43 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Förslag till riktlinjer för serveringstillstånd. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Löneavtal 00 Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen...3

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Köping FF P Nivåanpassning. Vad är fotboll?

Köping FF P Nivåanpassning. Vad är fotboll? Köping FF P-02 2016 Nivåanpassning Nivåanpassning är när man anpassar nivån för individen till dennes nivå, dvs nivån på övningar vid träning och vid match går ut på att möta motståndare som är på ungefär

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 mars 2011 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 27 november 2008, M2007/2902/F/P, i fråga om förhandsbesked

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer