Utanförskapet välfärdssamhällets baksida

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utanförskapet välfärdssamhällets baksida"

Transkript

1 Utanförskapet välfärdssamhällets baksida Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg april 2007

2

3 Utanförskapet välfärdssamhällets baksida Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg april 2007

4 Konferensen arrangerades av: Centralförbundet för socialt arbete, CSA Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Utanförskapet välfärdssamhällets baksida Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2007 Författarna svarar för innehållet i rapporten Produktion: Prospect Communication AB Grafisk form: Lena Eliasson Omslagsfoto: Robert Ekegren, Ekegren Bildbyrå Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Box Stockholm Telefon: E-post: Internet:

5 Innehåll Förord. 7 God forskning med hög samhällsrelevans en förutsättning. 8 Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson Medborgarskap och utsatthet. 11 Professor Bjørn Hvinden Fattigdom, ett problem bland andra problem?. 17 Professor Björn Halleröd Man vill ju kunna försörja sig själv. 25 Doktorand Anna Angelin Boendesegregation än sen då?. 34 Professor Roger Andersson Utan bostad utanför samhället?. 43 Fil.dr Catharina Thörn På undantag i folkhemmet. 49 Fil.dr Shahram Kohosravi Samhall Att bli normal i en onormal organisation. 53 Docent Mikael Holmqvist Presentation av föreläsarna. 60 Program. 62

6 I den arbetsgrupp som planerat konferensen ingick följande personer: Kenneth Abrahamsson, FAS Peter Brusén, Socialstyrelsen Gigi Isacsson, Sveriges Kommuner och Landsting Lotta Persson, Botkyrka kommun Tapio Salonen, Växjö universitet Lena Strömqvist, FAS, sekreterare Marta Szebehely, Stockholms universitet Rune Åberg, FAS, ordförande

7 Förord En av uppgifterna för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är att sprida information om forskning. För FAS är det därför angeläget att skapa ökade kontakter mellan forskare och företrädare för olika samhälleliga verksamheter inom olika delar av det socialpolitiska området. Socialtjänstforum, som har genomförts varje år sedan 1996, är ett viktigt inslag i detta arbete. Årets konferens Utanförskapet välfärdssamhällets baksida planerades i samverkan mellan Centralförbundet för socialt arbete, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt FAS. Ansvarig för konferensens genomförande var forskningssekreterare Lena Strömqvist i samarbete med forskningsadministratör Nina Ginzburg, båda vid FAS. Ett varmt tack riktas till alla föreläsare som bidrog till att göra årets Socialtjänstforum intressant och lärorikt, och till samtliga konferensdeltagare för engagemang och intresse för de viktiga frågor om utanförskap som diskuterades vid konferensen. Ett speciellt tack riktas till Tom Alandh som gjorde en mycket uppskattad avslutning. Med denna rapport vill vi göra konferensens föredrag tillgängliga för en vidare krets i förhoppning att detta ytterligare skall stärka kunskapsutbytet mellan forskningen och socialtjänsten. Rapporten publiceras i form av en pdf-fil på FAS webbplats. För att underlätta utskrift av rapporten har vi valt att producera filen i A4-format. Stockholm i juni 2007 Rune Åberg Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

8 God forskning med hög samhällsrelevans en förutsättning Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson Socialdepartementet Tack, först och främst, för möjligheten att komma hit. Jag behöver knappast säga att jag anser att FAS och Socialstyrelsen utför ett mycket värdefullt arbete. Ett gott samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting liksom med Centralförbundet för socialt arbete är en förutsättning för att fortsätta utveckla socialt arbete. Det kan bidra till en fungerande dialog mellan teori och praktik inom socialtjänsten. Därför är Socialtjänstforum fortsatt viktigt. I en tydligare koppling mellan forskning och praktisk verksamhet ligger en stor, delvis outnyttjad, potential. God forskning med hög samhällsrelevans är en förutsättning för det vi måste bli bättre på: en mer noggrann metodutveckling, öppna kvalitetsjämförelser med relevanta kriterier, som kan innebära att goda exempel sprids, och en skarpare utvärdering av socialtjänst- och välfärdspolitiken. Vi behöver, kort och gott, kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar i praktiken. Ökad ohälsa bland barn och ungdomar Frågan om utanförskap och dess konsekvenser är förstås något som bekymrar. De fattiga barnen har blivit fler. Enligt tillgänglig statistik är det i dagsläget 1,1 miljon människor som står utanför arbetsmarknaden. Sett till hur mycket resurser som totalt spenderas på till exempel välfärdsverksamheter, så åtgår en mycket liten andel av forskningsresurserna till just dessa områden. Stora förbättringar i kvalitet, resultat och kostnader kan uppnås med forskningens hjälp. Vi ser ökad ohälsa bland barn och ungdomar. Barnombudsmannen rapporterade att försäljningen av antidepressiva läkemedel till åringar har fördubblats mellan 1999 och Antalet tjejer som skär sig eller är självdestruktiva har ökat med 40 procent anger Bris. Köerna till barnpsyk växer. Det är nödvändigt att bryta denna trend. Det finns starkt vetenskapligt belägg för att föräldrastöd förebygger psykisk och fysisk ohälsa bland barn. Relationerna till föräldrarna är det som betyder mest för ett barns hälsa. Ändå finns det ju inga perfekta familjer. De flesta familjer bråkar, smäller i dörrar och äter ibland fiskpinnar tre dagar i rad. Vi skriver i regeringsförklaringen att det är särskilt angeläget att ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa för barn och unga. Vidare sägs att föräldrastöd skall erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxt. Men samhällets stöd till föräldrar är enligt min mening bristfälligt. Det fungerar bra under graviditet och under barnets första år. Men sedan överges många föräldrar och förväntas klara livets svåraste uppgift på egen hand. Många nyflyttade, till ny ort eller till och med till nytt hemland. Många saknar nätverk till stöd och hjälp. Föräldrarna är de viktigaste personerna i sina barns liv. Det gäller även tonåringar. Föräldrar som älskar sina barn och vill dem väl utgör en enorm skyddsfaktor. Det finns ett flertal studier som presenterats sedan början av 1990-talet som pekar på att det är möjligt att reducera den psykiska ohälsan hos barn genom insatser för föräldrarna. I Finland startade en studie i mitten av 1970-ta-

9 maria larsson let där föräldrar slumpvis fördelades i två grupper. Det handlar om ett stort undersökningsmaterial under lång tid. Den ena gruppen fick individuell rådgivning i hemmet en gång i månaden under barnets fem första år av en person med särskild utbildning i barn- och föräldrakunskap. Den andra gruppen hade enbart tillgång till reguljär verksamhet. Resultatet av studien visar att där föräldrar fick rådgivning halverades förekomsten av psykiska besvär. Effekter påvisades både för inåtvända problem, depression och ångest samt för utagerande problem. Vi har mer än 100 högkvalitativa studier som visar att stöd till föräldrarna kan förebygga psykiska problem både under uppväxten och senare i vuxen ålder. Vi har i detta avseende ett helt annorlunda kunskapsläge jämfört med ett decennium tillbaka. Föräldrastöd under barnets uppväxt Jag kommer att verka för att det ska finnas föräldrautbildning och föräldrastöd i varje kommun. Jag kommer att verka för att föräldrastöd ska ges kontinuerligt under barnets hela uppväxt. Även i skolåldern och inte minst i tonåren. I Leksand finns tonårsföräldrautbildning som varit mycket efterfrågad. Det nät av familjecentraler som finns är bra men alltför många föräldrar finns i kommuner utan den typ av förebyggande arbete som ni bedriver. Självklart sker också händelser och situationer som kräver ingripande med tvång. Den sociala barn- och ungdomsvården ses över just nu. Syftet är att stärka barns möjligheter i utsatta situationer. Regeringen anslår också 500 Mkr/år 2007 och 2008, och 250 Mkr 2009 till psykiatrin, med barnoch ungdomspsykiatrin som ett viktigt fokus för de pengarna. Regeringen har för avsikt att genomföra flera insatser för att öka kvaliteten i skolan. Vi vill säkra en trygg och lugn studiemiljö. Vi vill ha en bra utbildning som ser och tar tillvara individen. Det innebär också att den som har en praktisk begåvning ska kunna utveckla den genom att gå en lärlingsutbildning. Social trygghet Den generella välfärden är grunden för social trygghet och social delaktighet. Den är därför också grunden för att förebygga fattigdom och social utestängning. Men för att kunna nå social delaktighet även för de allra mest utsatta grupperna krävs även riktat stöd. Två målsättningar är därför särskilt viktiga i arbetet för att motverka fattigdom och social utslagning: Främja arbete och utbildning för alla, Motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Hemlöshet är ett yttersta uttryck för social utsatthet. Den senaste kartläggningen 2005 visade att antalet hemlösa i Sverige uppgick till personer. Problemet är störst i storstäderna. Två tredjedelar är män och en tredjedel kvinnor. En tredjedel är föräldrar till barn under 18 år. Det har blivit relativt sett fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Cirka 60 procent av dem som är hemlösa har missbruksproblem och 40 procent har psykiska problem, många har samsjuklighet. Insatser som görs inom såväl missbruks- och beroendevården som psykiatrin har därför stor betydelse för att minska hemlösheten. Socialtjänsten har ett viktigt ansvar för arbetet med hemlösa, men för att arbetet ska bli långsiktigt framgångsrikt måste fler aktörer engageras. Därför har regeringen beslutat om en treårig strategi som skapar ett ramverk för det fortsatta arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Strategin omfattar fyra mål: 1) I en akut situation ska alla vara garanterade tak över huvudet. Alla ska erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. 2) Det finns kvinnor och män som är intagna eller inskrivna för missbruksvård eller på kriminalvårdsanstalt men som inte har ordnad bostad inför utskrivning. Antalet som har det så ska minska. 3) Inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor resp. män som bor i olika former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten. 4) Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. Arbete eller utbildning framför bidrag Arbete eller utbildning är alltid att föredra framför bidrag. Tyvärr har många i vårt samhälle hamnat utanför. En lång period av arbetslöshet leder till utanförskap och bristande delaktighet i samhället. Regeringens jobbpolitik är inriktad på åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och att anställa.

10 10 god forskning Nystartsjobben, liksom jobb- och utvecklingsgarantin, syftar till att underlätta inträde på arbetsmarknaden för unga, för personer med funktionshinder och för personer med utländsk bakgrund fler var i arbete i mars i år jämfört med samma period förra året. Den som får arbete får försörjning, makt, självförtroende, gemenskap och känner arbetets värde. Sverige har en stor andel invånare med utländsk bakgrund. Denna tillgång tas inte tillräckligt tillvara. Trots minskade skillnader under senare år är sysselsättningen bland utrikes födda betydligt lägre än för inrikes födda. Störst är skillnaden för kvinnor. Integration handlar till stora delar om möjlighet att få användning för sin kompetens och sina erfarenheter i arbetet. Därför omfattas också utrikes födda av de generella insatserna för att öka sysselsättningen, bekämpa långtidsarbetslösheten och förbättra möjligheten till utbildning. Säråtgärder riktade mot invandrare skall endast förekomma för nyanlända invandrare som har behov. Regeringen kommer under kommande år att särskilt uppmärksamma funktionshindrade personers möjligheter till arbete och utbildning. Vi avser att tillsätta en utredning som skall kartlägga och analysera de insatser samhället erbjuder för att människor med funktionshinder skall ha samma rätt till utbildning och arbete som andra. Vidare har regeringen gett några centrala myndigheter i uppdrag att tillsammans formulera en gemensam strategi för hur fler personer med funktionshinder skall kunna försörja sig genom eget arbete. Vi har också börjat fundera över hur vi ska stödja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten på ett övergripande och strukturerat sätt. Vi tror oss veta att det finns en mycket stor förbättringspotential på området. Erfarenheterna från KUBAS-projektet och den verksamhet som IMS bedriver utgör en grund för detta arbete. Tack för ordet.

11 11 Medborgerskap og utsatthet Professor Bjørn Hvinden Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA) I denne artikkelen vil jeg utfordre forestillingen om at utsatte eller marginaliserte innbyggere i de nordiske landene entydig er uten medborgerskap. Dels hevder jeg at en del endringer i disse samfunnene åpner nye muligheter for utøvelse av medborgerskap selv for grupper som vi lett ser som stående utenfor samfunnet. Dels vil jeg argumentere for at vi trenger å utvide, nyansere og differensiere vår forståelse av hva medborgerskap er. Ut fra dette blir forholdet mellom medborgerskap og utsatthet også mindre opplagt; sosiale utsatte mennesker er ikke klart og absolutt fastholdt i et mangelfullt medborgerskap. Jeg starter med en drøfting av begrepet medborgerskap og reiser spørsmål om vi finner en distinkt nordisk form for medborgerskap. Dernest vil jeg gå nærmere inn på de opplagte sammenhengene mellom sosialt utsatthet og begrensninger i medborgerskap. Jeg vil trekke opp noen motbilder eller mottendenser som tilsier at sammenhengene ikke nødvendigvis er enkle og gitt en gang for alle. Artikkelen bygger på resultatene av et prosjekt utført av en tverrfaglig forskergruppe i årene med midler fra Velferdsforskningsprogrammet til Nordisk Ministerråd. Vi har lagt fram og drøftet resultatene mer inngående i boken Citizenship in Nordic Welfare States: Dynamics of choice, duties and participation in a changing Europe (red. B. Hvinden & H. Johansson, Routledge, 2007). Hva er medborgerskap? Medborgerskap handler i bred forstand om den enkeltes forhold til samfunnet som et sosialt fellesskap, det som på engelsk gjerne kalles community. Dette forholdet mellom den enkelte og fellesskapet kan være svakere eller sterkere; være mer begrenset eller mer mangesidig. I moderne samfunn av nordisk type er det sosiale fellesskapet langt på vei men ikke utelukkende representert ved velferdsstaten. Men dette er i en viss forstand et spesialtilfelle; historisk sett har former for medborgerskap også eksistert før utviklingen av velferdsstaten. Det kan også være verdt å understreke at det her handler om samfunnsborgerskap og ikke den rent rettslige tilknytning til nasjonalstaten statsborgerskap. Det er en sammenheng mellom medborgerskap (samfunnsborgerskap) og statsborgerskap men ikke et enkelt en-til-en forhold. Internasjonal migrasjon og europeisk integrasjon illustrerer hvordan en voksende gruppe personer oppholder seg i et annet nasjonalt territorium enn sitt hjemland, og de oppfattes av mange sider ved medborgerskapet i vertslandet uten ha statsborgerskap i det aktuelle nasjonalstaten. Hvordan forholdet mellom det sosiale fellesskapet og den enkelte er hvilken karakter eller kvalitet forholdet har råder det ulike meninger om. Noen vil si at forholdet er rent nytteorientert, instrumentelt eller interessebestemt, dvs. at det bare dreier seg om hvordan mennesker organiserer sitt mellomværende på den meste praktiske måten, slik at den enkeltes utøvelse av egen frihet ikke reduserer andres frihet. Dette er en oppfatning som vanligvis minimaliserer betydningen av sosialt fellesskap. Vi husker alle Margaret Thatchers utsagn: Det finnes ikke noe

12 12 medborgerskap og utsatthet slikt som samfunnet; bare individer og familier 1. Et sosialliberalt perspektiv på medborgerskap Mange av oss vil mene at en snever og instrumentell oppfatning av forholdet mellom den enkelte og samfunnet er utilstrekkelig og misvisende. I stedet ser vi for oss at forholdet mellom den enkelte og samfunnet som fellesskap også har en normativ eller om man vil en kulturell og moralsk karakter. Vi tenker oss at det finnes normer og regler skrevne og uskrevne som regulerer forholdet mellom den enkelte og samfunnet og mellom de enkelte medlemmene av samfunnet. Slike normbærende fellesskap er med på å fremme sosiale integrasjon; samhold eller solidaritet, identitet og etablerer gjensidige plikter og rettigheter. Plikter er hva omgivelsene med rette legitimt kan forvente av atferd eller innsats av den enkelte, men rettigheter er det den enkelte med rette kan forvente å få eller nyte godt av fra sine sosiale omgivelser. I forlengelsen av et slikt perspektiv er det også nærliggende å framholde at det er eller bør være en balanse mellom det den enkelte person har av rettigheter og plikter, og en rimelig balanse mellom de forpliktelser som den enkelte og samfunnet har overfor hverandre. Det er framfor noen den britiske samfunnsviteren T. H. Marshall som har beskrevet og drøftet medborgerskap som en status forbundet med gjensidige plikter og rettigheter vis-à-vis det sosiale fellesskapet. Nøyaktig hva disse pliktene og rettighetene består i, kan diskuteres, og mange har kritisert Marshall for å ha gitt en for snever og mannsdominert konkretisering av de pliktene og rettighetene som fullverdig status som medborger innebærer. Uansett hvor enig eller uenig vi er med Marshall hans drøfting av medborgerskap har vært skjellsettende og meget innflytelsesrik. Hans drøfting ses gjerne som et av de klareste eksemplene på det vi kan kalle den sosialliberale (eller kanskje sosialdemokratiske oppfatningen) av medborgerskap. Det er langt på vei denne oppfatningen av medborgerskap som har preget utviklingen av de nordiske velferdsstatene, og som oftest forbindes med den nordiske velferdsmodellen (fig. 1). De som 1... you know, there s no such thing as society. There are individual men and women and there are families. (Intervju trykt i Woman s Own (31 October, 1987). utformet de nordiske velferdsstatene la mer eller mindre eksplisitt til grunn en slik forestilling om forholdet mellom den enkelte og samfunnet. Samtidig er det høyst diskutabelt i hvilken utstrekning denne forståelsen av medborgerskap er kvalitativt enestående eller særegen for de nordiske landene. Snarere er det omfanget av de sosiale rettighetene og gjennom det graden av sosial omfordeling og utjevning som særkjennetegner de nordiske velferdsstatene. Figur 1 Den nordiske velferdsmodell sentrale kjennetegn Aktive velferdsstater Maksimering av yrkesdeltakelse Allmenn tilgang til sosiale tjenester på et høyt nivå Tjenestetung Universalisme ordninger for alle Arbeidslinje i inntektssikringssystemet Basistrygghet og standardtrygghet Omfordeling og utjevning Likestilling Inkludering Utfordringer til det velferdsstats baserte og sosialliberale medborgerskapet Oppfatningen av medborgerskap som en gjensidig forhold mellom den enkelte og en omfattende og omfordelende velferdsstat er ikke den eneste mulige. For det første kan det argumenteres for at går vi tilstrekkelig tilbake i tid i de nordiske samfunnenes historie, dominerte det sosiale fellesskapets krav og rettigheter på bekostning av det den enkelte kunne kreve eller forvente. Ut fra dette perspektivet var det først med framveksten av det moderne samfunn at individet som individ ble til. Det er ikke uten grunn at sentrale individualiseringsteoretikere som Ulrich Beck hevder at den moderne velferdsstaten har vært avgjørende for individets frigjøring eller avkobling fra de sosiale fellesskapene. Rett nok kan det innvendes at Beck overdriver i hvilken utstrekning en slik individualiserende tendens og dermed frigjøring eller avkobling fra fellesskapene faktisk har blitt en gjennomgripende fenomen i senmoderne rike land. Men i den grad velferdsstaten har utstyrt den enkelte med rett til økonomisk forsørgelse ved de fleste typer av mangel eller bortfall av inntekt, rett til utdanning, rett til behandling og omsorg ved sykdom eller hjelpeløshet mer eller

13 bjørn hvinden 13 mindre uavhengig av vedkommendes familiesituasjon eller tilgang til familie- og slektskapsbasert støtte og bistand vil en kunne si velferdsstaten for første gang i menneskehetens historie har skapt noe som likner fullt ut selvstendige og frie individer og det i stor målestokk. Noen vil protestere og hevde at forestillingen om det uavhengige individ uansett er en illusjon. Jo, men hvis tilstrekkelig mange nok er offer for denne illusjonen og tror at de er uavhengige av det sosiale fellesskapet, kan det paradoksalt undergrave oppslutningen om de kollektive ordningene som har gjort mulig den enkeltes oppfatning av å være selvstendig. Individualiseringen ville kunne svekke de fellesskapsbaserte og omfordelende ordningene som i vesentlig grad ha bidratt til denne Jeg mener ikke at det er en overhengende fare for slik undergraving, men pågående diskusjoner om den nordiske velferdsstatens bærekraft i en mer globalisert verden, reises spørsmål om vi nærmer oss noen grenser for hvor omfattende og vidtgående materielle sosiale rettigheter den enkelte vil kunne påregne. Mer generelt hevder mange observatører at tre sett av brede samfunnstrender er i ferd med å minske dominansen til den sosialliberale oppfatningen av medborgerskap i betydningen et ideal of gjensidighet mellom den enkeltes (og velferdsstatens) rettigheter og plikter slik denne har blitt forstått og praktisert i de nordiske landene: Figur 2 Tre sett av brede samfunnstrender som utfordrer det velferdsstatsbaserte og sosialliberale medborgerskapet Press ovenfra (åpne økonomier, globalisering, europeisering, rettsliggjøring, etc) Press nedenfra (krav om innflytelse & selvbestemmelse, individualisering, etc) Press innenfra (aldrende befolkning, tidlig avgang fra arbeidsstyrken, mer omskiftlige mønstre av samliv og yrkesdeltakelse, endret kapasitet for ivaretakelse og omsorg, etc) Alternativer til den velferdsbaserteog sosialliberale forståelsen av medborgerskap Antakelig har disse samfunnstrendene vært med å fremme en renessanse eller fornyelse for to-tre alternative oppfatninger av medborgerskap: Den liberalistiske oppfatning av medborgerskap har fått et betydelig oppsving de senere årene i noen grad også i de nordiske landene. Med en liberalistisk oppfatning av medborgerskap sikter jeg til det synet at individet i prinsippet bare bør forvente noen få og fundamentale rettigheter, og da framfor alt retten til å eie og dermed også rett til beskyttelse mot ulike forhold som kan true den enkeltes rett til å eie, inkludert fysisk integritet. Den enkeltes frihet er overordnet andre hensyn. Som en konsekvens av denne prioritering av frihet, må den enkelte må ta ansvar for sin egen beskyttelse mot ulike risikoer som tap av inntekt, helse eller evne til å ta vare på seg selv. Den enkelte må gjennom sparing, private forsikringer og annen type forutseenhet forberede seg på sannsynligheten av å bli rammet av slike og liknede risikoer. Ut fra en slik oppfatning bør relasjoner mellom individer og transaksjoner mellom individer og overindividuelle enheter være basert på frivillige kontrakter. I rendyrkede versjoner av denne oppfatningen blir agering i markedet den hovedsakelige, om ikke eneste, kilde til individuell velferd eller risikoforvaltning. I mer moderate eller modifiserte versjoner av den liberalistiske oppfatningen, vil det også åpnes for at staten kan ha en viss rolle i velferd og risikoforvaltning, men da som en blant flere utbydere i mer blandet offentlig/privat velferdsmarked, og en sentral norm blir at den enkelte sikres full valgfrihet mellom offentlige og private tilbud. I følge denne moderate liberalistiske versjonen ses individuell eller privat sikring som nødvendige supplement til kollektiv eller offentlig sikring mot risikoer, eller med andre ord, det individuelle ansvar som et avgjørende viktig tillegg til kollektivt ansvar. Den kommunitaristiske oppfatningen av medborgerskap har internasjonalt fått stor oppmerksomhet de senere årene blant annet takket være teoretikere som Amitai Etzioni og politikere som Margaret Thatcher og Tony Blair. Her finner vi uttalt en sterk tro på den enkeltes moralske plikt til å ta ansvar for seg og sine, paret med et moralsk ansvar for å hjelpe andre som er dårligere stilte enn en selv, og da ikke gjennom skattebetaling, men gjennom veldighet og frivillig innsats. Vi ser at det er en viss overlapping med verdiene bak den liberalistiske oppfatningen av medborgerskap. Samtidig innebærer den kommunitaristiske oppfatningen en langt sterkere betoning av den enkeltes sosiale forpliktelser eller moralske imperativer. Da John F. Kennedy i sin innsettingstale (1961) sa Ask not what your country can do for you ask what you can do for your country, var det i pakt med det kommunitaristiske budskapet. Det er slående at elementer fra liberalistiske og

14 14 medborgerskap og utsatthet kommunitaristiske kan kombineres på ulike måter, som for eksempel da Margaret Thatcher fortsatte det nevnte sitatet om at samfunnet ikke finnes med å si:... people must look to themselves first. It s our duty to look after ourselves and then, also to look after our neighbour. Sagt med andre ord; den enkelte kan ikke ta for gitt at samfunnet eller det offentlige vil ta seg av vedkommende og løse hans eller hennes problemer. Det klassiske republikanske idealet om medborgerskap har også fått fornyet interesse, blant annet stimulert av talspersoner for deliberativt demokrati som Hannah Arendt og Jürgen Habermas og sosial-kapital-teoretikere som Robert Putnam. I sin rendyrkede form framholder denne oppfatningen at den enkelte bare kan sies å være medborger i den grad han eller hun deltar aktivt på samfunnets sentrale arenaer, framfor alt i de sammenhenger for fellesskapets viktige spørsmål diskuteres og avgjøres. Idealet er at den enkelte skal ha det felles beste the common good som referanserammen for sin deltakelse i slike kollektive overveielser og beslutninger, ikke sine egne særlige interesser. Veien til det kommunitaristiske idealet er dermed ikke så lang. I mer moderate versjoner av den republikanske oppfatningen av medborgerskap er fokus først og fremst i hvilken grad den enkelte deltar i beslutninger som angår velferd i bred forstand, både individuell og kollektiv velferd. I tråd med denne versjonen har vi i mange land, også i de nordiske, sett at såkalt brukerdeltakelse eller brukermedvirkning har fått en større plass i sosialpolitikken. Ofte handler det om muligheter til å delta i drøftinger og beslutninger som gjelder utforming av behandlings-, hjelpe- eller omsorgstilbud som en selv direkte berøres av. Men vi finner også mange forsøk på å involvere representanter for organisasjoner av berørte grupper av medborgere i form av deltakelse i høringer, konsultasjoner eller rådgivende organer for velferdstilbud. Den siste formen for deltakelse forutsetter at det finnes rimelige gode betingelser for danning av sammenslutninger av berørte medborgere ofte, men ikke alltid i form av bruker-, klient- eller pasientorganisasjoner som i neste omgang kan la seg representerer eller høre. Det varierer sterkt om betingelsene for slik organisering er til stede. Likevel har deltakelse blitt et viktig tema i nyere diskusjoner av medborgerskap. Poenget med denne raske skisseringen av tre alternative oppfatninger av medborgerskap er å få fram at den sosialliberale oppfatningen som lenge har hatt en dominerende rolle i nordiske diskusjoner av medborgerskap er i ferd med å bli utfylt og utfordret av andre forestillinger. Et hovedbudskap fra det nordiske prosjektet jeg omtalte innledningsvis, er at medborgerskap tydeligere enn tidligere framstår som et flerdimensjonalt begrep en mangesidig og dermed mer vekslende og flertydig konstruksjon. Dermed må også drøftinger av forholdet mellom medborgerskap og utsatthet bli noe mer sammensatte og nyanserte enn det som har vært vanlig tidligere. Medborgerskap og utsatthet Sier man at noen er medborgere, sier man indirekte at andre ikke er det. Medborgerskap er forbundet med inkludering av noen; ekskludering av andre. Dette enten/eller-preget på medborgerskap er særlig tydelig ut fra det sosialliberale perspektivet, slik Marshall diskuterte det. Marshall anså at utviklingen av det moderne medborgerskapet var forbundet med en langsiktig prosess hvor en stadig større krets av innbyggerne i et land ble trukket inn i eller krevde å bli del av i det samme større samfunnsmessige fellesskapet av dem som nyter de rettigheter og plikter som statusen som medborger er forbundet med. I begynnelsen av denne langsiktige integrerings- eller inkorporeringsprosessen var bare formuende voksne menn fullverdige medborgere, dernest en voksende andel av alle yrkesaktive menn, og endelig så godt som alle menn. Kvinner oppnådde i de flere henseender senere enn menn å bli fullverdige medborgere. På den andre siden har det også vært grupper som knapt har blitt omfattet av en slik gradvis inkluderingsprosess.: Reisende (romanifolk): I Norge vil vi betrakte de reisende, tatere eller romanifolk som en slik gruppe. En stor del av det tyvende århundre ble denne gruppen utsatt for handhendte kontroll- og assimileringstiltak, og hadde en ytterst svak rettslig beskyttelse av sin integritet og selvstendighet, for eksempel uttrykt gjennom utstrakt bruk av tvangstiltak (omsorgsovertakelse av barn, tvangsbosetting, større risiko enn flertallsbefolkningen for å bli utsatt for tvangssterilisering, osv.) Selv om denne politikken ble avviklet på 1980-tallet, opplever medlemmer av folkegruppen fremdeles sosial utstøtning, stigmatisering og diskriminering, som fastholder dem i en situasjon uten fullverdig medborgerskap. Et vanskelig spørsmål er om folkegruppens egne tilpasninger til det norske storsamfunnet har bidratt til denne prosessen, dvs. resultert

15 bjørn hvinden 15 i en form for selvekskludering. Ja, kanskje i noen utstrekning; samtidig som fordommer og stereotypier gjør at langt flere enn dem som selv har satt seg utover flertallssamfunnets normer har blitt og fremdels blir rammet. Kvinner fra ikke-vestlige land: Mye taler for at grupper av innvandrere fra ikke-vestlige land også møter vansker med å bli fullverdige medborgere av vertssamfunnet. Mest åpenbart er dette tilfellet for kvinnene i en del av innvandrergruppene, hvor kjønnsspesifikke og segregerende normer i egen kultur spiller sammen med lave formelle yrkeskvalifikasjoner og manglende beherskelse av vertssamfunnets språk. Asylsøkere: Likevel er det vel en undergruppe av hele innvandrerbefolkningen som klarest og mest entydig er avskåret muligheter for å nyte fullverdig medborgerskap; asylsøkere de som venter på å få behandlet sin søknad om oppholdstillatelse. I det minste i mitt land fastholdes asylsøkere over lange perioder i en ikke-medborger-status, ofte isolert på mindre tettsteder, uten muligheter til språkundervisning, inntektsgivende arbeid eller andre meningsfulle bidrag til det samfunnet de midlertidig befinner seg i, men håper å kunne bli en del av. Mennesker med sterkt nedsatt funksjonsevne: Ellers er grupper av personer med vidtgående funksjonsnedsettelser i større eller mindre grad begrenset i sine muligheter for å utøve fullverdig medborgerskap. Klarere enn tidligere vil vi også i de nordiske landene se slike begrensninger ikke bare eller primært som resultat av den fysiske, psykiske eller intellektuelle funksjonsnedsettelsen som sådan, men vel så mye som en følge av mangel på tilgjengelighet, muligheter for fleksible tilpasninger av praktisk, organisatorisk eller teknisk art, og omgivelsenes fordommer og diskriminering. Barn og unge umyndige er åpenbart begrenset generelt i sitt medborgerskap, særlig med hensyn til politisk medborgerskap. Men også her synes det å være en utvikling, stimulert av innarbeidingen av FNs barnekonvensjon i den nasjonale lovgivningen. Tvetydige situasjoner og motkrefter Avslutningsvis vil jeg peke på noen tendenser mer eller mindre uttalte som utfordrer forestillingen om at sosialt utsatthet eller marginalitet uten videre innebærer at personen en gang for alle er fastholdt i en entydig mangel på medborgerlige rettigheter, plikter og deltakelsesmuligheter. Sagt med andre ord; i kontrast til det som er vanlig innen den sosialliberale medborgerskapsforståelsen kan vi se medborgerskap ikke først og fremst som en status man enten har eller ikke har, men som praksis eller utøvelse som gjør i større eller mindre grad gjør en til medborger. En slik mer prosessorientert eller dynamisk forståelse av medborgerskap er mer i pakt med de tre alternative oppfatningene av medborgerskap som jeg har skissert tidligere. På tre områder har vi beskrevet og analysert hvordan utsatte og marginale grupper av befolkningen kan oppnå et potensial for utøvelse av medborgerskap. Nyere aktiveringsreformer og deres tvetydige følger for personer utenfor arbeidsmarkedet: Det foreligger en rekke analyser fra tidligere av aktiveringsreformer i de nordiske og andre europeiske land, som betoner forskyvningen fra rettigheter til plikter, og tendenser til mer betingede rettigheter for de berørte. Dette er viktig nok, selv om mer detaljerte iverksettingen og den praktiske betydningen av slike reformer har vært mindre studert enn endringene i de politiske diskusjonene av behovet for reformene. Det har vært langt mindre systematisk oppmerksomhet om de løftene om medvirkning for de berørte som aktiviseringsreformer også har gitt. Disse løftene har kommet til uttrykk i opplegg for deltakelse i drøftinger om innholdet i individuelle handlingsplaner eller velferdskontrakter. Noen vil avskrive slike løfter bare som en ny form for disiplinering eller manipulering. I boken fra det nordiske prosjektet legger vi fram resultater som tyder på at vi står overfor et fenomen som i praksis er mer åpent og tvetydig, Nærmest idealet om en myndiggjøring og styrking av individuelle handlingsmuligheter for den berørte synes man å ha kommet i Finland (Keskitalo), mens det i større grad kan reises tvil om konsistens og intensjonsdybde ved tilsvarende forsøk i de andre nordiske landene. Egenorganisering, interessehevding og identitetsforvaltning blant marginale og utsatte grupper: Andre resultater drøftet i boken viser hvordan det i de senere årene i større utstrekning enn tidligere har blitt mulig praktisk og sosialt å organisere seg og oppnå anerkjennelse med utgangspunkt i marginale og stigmatiserte posisjoner i samfunnet, f.eks. som reisende og målgruppe for tidligere hardhendt kontroll- og assimileringspolitikk, som arbeidsløs og/eller fattig, som overlevende fra psykiatrien, som enslig forsørger, gjeldsoffer, stoffmisbruker, prostituert, endog som taper, osv. På tross av de ulike barrierer som slike organiseringsforsøk møter, har de likevel lyktes å oppnå betydelig

16 16 medborgerskap og utsatthet synlighet i offentligheten og virke som et talerør eller en stemme på vegne av deler av befolkningen som samfunnsforskere for noen år siden nærmest per definisjon fraskrev evne til å organisere seg og få mediene og myndighetene i tale. I følge tidligere konvensjonell visdom ville en kombinasjon av ressursmangel og sosial skam gjøre slik kollektiv opptreden umulig. Organiseringsbestrebelsene kan leses som en utøvelse av medborgerskap i republikansk forstand. Det er også bemerkelsesverdig at EU ved Kommisjonen har virket som en uventet støttespiller alliansepartner for slike selvorganiserte grupper og deres transnasjonale nettverkt, rettet mot gjenstridige nasjonale myndigheter. Innarbeiding av internasjonale menneskerettigheter og diskrimineringsvern i de nordiske lands lovverk: Endelig viser flere bidrag i boken hvordan innarbeiding av menneskerettighetskonvensjoner og antidiskrimineringsbestemmelser i nasjonal lovgiving skaper nye strategiske muligheter og kanaler for utsatte og marginale grupper. Innarbeidingen gir et potensial for styrket vern av utsatte gruppers posisjon (f.eks. personer med nedsatt funksjonsevne, og personer med etnisk minoritets- eller innvandrerbakgrunn). Rett nok er ikke den formelle innarbeiding et sesam-sesam i seg selv; og visse forutsetninger må være til stede for at potensialet for styrking av de berørtes medborgerskap skal bli en praktisk realitet. Det bør f.eks. finnes ordninger nasjonalt eller transnasjonalt for informasjon til de berørte, overvåkning, tilgjengelige lavterskelkanaler for klage eller reising av sak, evt. muligheter for å få støtte til å fremme sin sak. Likeledes er det viktig å studere hvilke praktiske muligheter til å utøve medborgerskap som ulike grupper av innbyggere har og hvilket forhold det er mellom politikkens slagord og den offisielle retorikk på den ene siden og de hverdagsrealitetene folk møter i sine liv på den andre siden. For politikere, iverksettere og tjeneytere er det tilsvarende av stor betydning å ta inn over seg de nye tendensene i dette feltet. Den sosialliberale medborgerskapsforståelsen står fremdeles sterkt, men har blitt komplementert av viktige elementer fra andre oppfatninger av hva medborgerskap kan og bør være. Noen konklusjoner og nye spørsmål Jeg har søkt å vise at medborgerskap også i de nordiske land får flere dimensjoner og blir mer flertydig. Dette kommer også utsatte eller marginale grupper av innbyggere til gode. Samtidig må det understrekes at ennå har ikke alle innbyggere i de nordiske land muligheter til å utøve et fullferdig medborgerskap uansett hvilken forståelse av medborgerskap vi legger til grunn. Men endringer i de nordiske land, spenninger i landenes egen politikk og deres forhold til det internasjonale samfunn, åpner for nye elementer i nordisk medborgerskap, og utfordrer forestillingen om at innbyggere i utsatte og marginale posisjoner ikke kan utøve medborgerskap. I videre forskning om medborgerskap i de nordiske land bør vi være spesielt oppmerksom på nye, uavklarte og flertydige muligheter selv om de ennå ikke omfatter flertallet av befolkningen.

17 17 Fattigdom, ett problem bland andra problem Professor Björn Halleröd Sociologiska institutionen, Umeå Universitet När vi diskuterar frågor om inkomstfördelning och fattigdom gör vi det utifrån det grundläggande antagandet att brist på ekonomiska resurser leder till en rad välfärdsproblem. Om det inte vore så skulle fattigdom vara en icke-fråga varför bry sig om vem som är fattig om fattigdomen inte har några negativa konsekvenser? Vilka konsekvenser har då fattigdom? Den första delen av denna text skall mer i detalj försöka reda ut denna fråga. I samband med det kommer också frågan om hur fattigdom kan mätas att beröras. Denna del av texten baseras i huvudsak på Halleröd och Larsson (2007). Den andra frågan rör i vilken välfärdsproblem tenderar att ackumuleras över tid. Denna frågeställning rör direkt diskussionen om social exkludering eftersom detta begrepp nästan alltid förknippas med en process som antingen går mot en tilltagande exkludering eller en förändring mot inkludering. Frågan om ackumulering av välfärdsproblem är också av central betydelse för hur allvarliga problemen är. Om det hela tiden är olika personer som vid olika tidpunkter drabbas av välfärdsproblem så är det rimligt att betrakta problematiken som mindre allvarlig det är ju något som går över för de allra flesta. Om det däremot är samma personer som hela tiden tenderar att drabbas av problem så är det betydligt allvarligare. Om det yttermera är så att de individer som initialt har mest problem tenderar att ackumulera allt fler välfärdsproblem så kan vi mer tydligt observera en process mot marginalisering och social exkludering. Resultat som rör denna frågeställning presenteras i textens andra avsnitt och baseras på Halleröd och Bask (2007). Hur hänger välfärdsproblem samman? Vi vet sedan tidigare att välfärdsproblem hänger samman, en person som till exempel är arbetslös har större sannolikhet än andra att ha ekonomiska problem, dålig hälsa etc. I den analys som denna del av texten bygger på har vi försökt att ta forskningen ett steg extra och på ett mer genomarbetat Tabell 1: Förekomsten av välfärdsproblem i befolkningen år, år 1998 N Procent Inkomstfattiga Konsumtionsfattiga Inkomst- & konsumtionsfattiga Ej fattig Röstade inte i senaste valet Ej politiskt aktiv Utsatt för stöld Utsatt för våld Orolig för brottslighet Desorganiserat boendeområde Trångboddhet Långvariga hälsoproblem Återkommande huvudvärk Oro och ångest Återkommande sömnproblem Fetma Rökning Ensamhet Högst obligatorisk utbildning Saknar kontantmarginal Arbetslöshet

18 18 fattigdom, ett problem bland andra problem sätt studera exakt vilka problem som hänger samman och på så sätt ringa in ofärdens kärna. Genom att utnyttja ULF-data från 1998 kan vi isolera nitton indikatorer på välfärdsproblem som täcker ett brett spektrum av människors levnadsförhållanden. Bland de nitton indikatorerna finns två mått på fattigdom. Det första är det gängse inkomstbaserade fattigdomsmåttet, det vill säga de som lever i ett hushåll vars ekvivalenta disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten för samtliga hushåll betraktas som inkomstfattiga. Som framgår faller 10,4 procent av den aktuella befolkningen under detta fattigdomsstreck. Det andra fattigdomsmåttet är baserat på ett så kalllat deprivationsindex som identifierar den del av befolkningen som i störst utsträckning rapporterar att de på grund av bristande ekonomiska resurser tvingas avstå från konsumtion av varor och tjänster (Halleröd et al 2006). Deprivationsindexet ger en skala och det finns ingen given gräns för att skilja ut de fattiga från de icke-fattiga. Därför har en helt godtycklig gräns dragits som innebär att de 10,4 procent av befolkningen som har högst värde på indexet räknas som konsumtionsfattiga. Den enda logiken bakom detta är att antalet då överensstämmer med antalet inkomstfattiga. I den bästa av världar kommer det att vara samma individer som är fattiga enligt båda måtten. Så är det dock inte. Det är, som framgår av Tabell 1, bara 2 procent som är fattiga enligt båda måtten vilket stämmer med tidigare studier av detta slaget och som också är anledning till att ha två mått. Vid sidan av de två fattigdomsmåtten så används också tillgång till kontantmarginal, det vill säga förmågan att inom en vecka få fram kronor, som indikator på ekonomiska förhållanden. Därutöver fångas politisk aktivitet, utsatthet för brott, boendeförhållanden, hälsoproblem, oro och ångest, ohälsofaktorer, social integrering och arbetslöshet in av våra indikatorer (för en närmare genomgång av variablerna se Halleröd och Larsson (2007)). Tabell 2 visar hur stor andel av de inkomstfattiga, konsumtionsfattiga och de icke-fattiga som har de olika välfärdsproblemen. Som väntat är risken att ha välfärdsproblem högre bland de fattiga än bland de icke-fattiga. Vidare kan vi se att risken, för nästan alla indikatorer, är högre för de konsumtionsfattiga än för de inkomstfattiga vilket ligger i linje med tidigare forskning. För att undersöka mer i detalj hur de olika välfärdsproblemen hänger samman har korrelationerna mellan dem skattats. Det ger en matris med 171 koefficienter vilket inte är helt lätta att tolka på ett övergripande sätt (se Halleröd & Larsson 2007). Vi har därför använt koefficienterna i Tabell 2: Förekomsten av välfärdsproblem bland inkomstfattiga, konsumtionsfattiga och ickefattiga i befolkningen år, år 1998 (procent) Inkomstfattiga Konsumtionsfattiga Ej Fattiga Röstade inte i senaste valet 18.5*** 20.6*** 8.5 Ej politiskt aktiv 49.3*** 48.2** 40.5 Utsatt för stöld 39.3*** 38.6*** 28.4 Utsatt för våld 8.9* 15.1*** 5.6 Orolig för brottslighet *** 8.2 Desorganiserat boendeområde 9.0*** 17.1*** 4.6 Trångboddhet 18.9** 26.6*** 13.5 Långvariga hälsoproblem 34.4* 49.4*** 39.1 Återkommande huvudvärk *** 14.1 Oro och ångest 22.6*** 40.1*** 14.7 Återkommande sömnproblem *** 17.8 Fetma *** 8.1 Rökning *** 19.1 Ensamhet 12.3*** 27.9*** 7.6 Högst obligatorisk utbildning ** 20.8 Saknar kontantmarginal 28.3*** 60.5*** 9.1 Arbetslöshet 18.4*** 28.9*** 7.0 Signifikanta skillnader mellan fattiga och icke-fattiga anges med * p>0.05, ** p>0.01 och *** p> Fet text anger att skillnaden mellan inkomst- och konsumtionsfattiga är signifikant (p>0.05)

19 detta sätt att mäta fattigdom i stor utsträckning fångar upp en del av populationen som inte har särskilt mycket problem i övrigt det vill säga de är fattiga men de lider inte av det. björn halleröd Figur 1: Samband mellan välfärdsproblem 19 en MDS analys för att göra en grafisk framställan av hur de olika välfärdsproblemen förhåller sig till varandra. Kartan som visas i figur 1 visar resultatet från denna övning. I centrum av kartan hittar vi konsumtionsfattiga, avsaknad av kontantmarginal, ensamhet och ångest och oro. Speciellt de två förstnämnda har starka kopplingar till arbetslöshet. I ytterkanten av kartan ser vi utsatthet för brott, trångboddhet, politisk inaktivitet, fetma med mera. För de flesta av dessa finns det rimliga orsaker till varför så är fallet. Att folk inte engagerar sig politiskt kan ju bero på att de är nöjda med sakernas tillstånd. Visserligen är fattiga mer utsatta för brott än andra men det är långt ifrån ett exklusivt problem för dessa. Mer problematiskt är det att de inkomstfattiga hamnar i periferin eftersom det indikerar att detta sätt att mäta fattigdom i stor utsträckning fångar upp en del av populationen som inte har särskilt mycket problem i övrigt det vill säga de är fattiga men de lider inte av det. Figur 1 är dock delvis problematisk av ett annat skäl. Den utgår från att våra data kan sammanfattas i två dimensioner. En sådan modell anpassar dock dåligt till data vilket konkret betyder att relationerna mellan välfärdsproblemen är allt för komplexa för att kunna ritas på ett enkelt sätt. I ett nästa steg har därför data analyserat i en serie av latenta klassanalyser. I ett första steg visar analyserna dels att det finns minst tre dimensioner att ta hänsyn till dels att det finns ett stort antal indikatorer som enbart är svagt relaterade till de övriga och som därför inte alls ingår i något kluster. Vi har därför valt att eliminera dessa genom att börja ta bort den indikator som är svagast länkad till alla de övriga (vilket råkar var inkomstfattigdom). Processen upprepas till dess vi når en optimal anpassning av modellen. I den slutgiltiga modellen återstår åtta välfärdsindikatorer som fångas upp av tre kluster. Dessa är: långvariga hälsoproblem, återkommande huvudvärk, oro och ångest, återkommande sömnproblem, ensamhet, arbetslöshet, avsaknad av kontantmarginal och konsumtionsfattigdom. De åtta variablerna bildade alltså tre kluster. Det första och största av dessa kluster utgjordes av individer som hade en låg sannolikhet att ha något av de åtta problemen. Det andra klustret var ett hälsokluster som fångade upp personer med hälsoproblem men som inte hade några ekonomiska eller arbetslöshetsproblem. I det tredje klustret finner vi dem som har en hög risk att ha alla problemen. Omkring tio procent av populationen fördes till detta kluster. Figur 1: Samband mellan välfärdsproblem Figur 1 är dock delvis problematisk av ett annat skäl. Den utgår från att våra data kan För att få en känsla för vilka individer det är som förs till de olika klustren genomfördes till sist en multinominal logistisk regressionsanalys där hushållsinkomst, kön, ålder, klass och hushåll ingick som oberoende variabler. I Tabell 3 redovisas oddskvoterna från regressionen. Här kan vi se att hälsoklustret framför allt är relaterat till ålder samt att risken är betydligt högre bland kvinnor än bland män att tillhöra detta kluster, två av de traditionella hälsogradienterna slår alltså igenom. Vidare ser vi att det finns ett visst samband mellan att vara ensamstående och att vara samboende utan barn och att tillhöra hälsoklustret. Däremot finns det inte något samband mellan inkomst och hälsoklustret. Sambandet med klass är också svagt. Det är endast ej facklärda arbetare som har en förhöjd risk. Ser vi till fattigdomsklustret ser bilden annorlunda ut. Det finns ett starkt samband med inkomst ju högre inkomst, desto lägre risk. Det signifikanta estimatet för kvadrattermen visar också att risken avtar allt snabbare ju högre upp i inkomstfördelningen vi kommer. Även här är ålder viktig men det är nu de unga som är mest exponerade. Åter är kvadrattermen signifikant vilket visar att risken avtar snabbar ju äldre populationen blir. Det finns en mycket tydlig klassgradient och oddskvoten för ej facklärda arbetare är drygt fem gånger så hög som för högre tjänstemän. Det finns vidare en betydande överrisk bland ensamstående, framför allt för ensamstående med barn. Till sist kan vi se att det även här finns en könsskillnad och det är åter kvinnor som har en förhöjd risk. I Figur 2 visas sannolikheten att en individ med vissa givna egenskaper skall tillhöra fattigdomsklustret. De blå staplarna gäller män och de röda sammanfattas i två dimensioner. En sådan modell anpassar dock dåligt till data vilket konkret betyder att relationerna mellan välfärdsproblemen är allt för komplexa för att kunna ritas på ett enkelt sätt. I ett nästa steg har därför data analyserat i en serie av latenta klassanalyser. I ett första steg visar analyserna dels att det finns minst tre dimensioner att ta hänsyn till dels att det finns ett stort antal indikatorer som enbart är svagt relaterade till de övriga och som därför inte alls ingår i något kluster. Vi har därför valt att eliminera dessa genom att börja ta bort den indikator som är svagast länkad till alla de övriga (vilket råkar var inkomstfattigdom).

20 20 FATTIGDOM, ETT PROBLEM BLAND ANDRA PROBLEM Tabell 3: Multinominal logistisk regressionsanalys av risken att tillhöra hälsoklustret respektive fattigdomsklustret. Odds ratio. Hälsokluster Fattigdomskluster Inkomst *** Kvadratterm *** Ålder 1.016*** 0.984** Kvadratterm *** Högre tjänstemän Ej facklärda arbetare 1.521** 5.258*** Facklärda arbetare *** Lägre tjänstemän ** Tjänstemän på mellannivå Egna företagare Övriga *** Samboende med barn Samboende utan barn 1.264* Ensamstående utan barn 1.567*** 3.639*** Ensamstående med barn 1.673* 5.158*** Män 0.493*** 0.639*** staplarna kvinnor. Längst till vänster ser vi beräkningen för en 45-årig högre tjänsteman med en inkomst som ligger på gränsen mellan den sjunde och åttonde inkomstdecilen och som är samboende med barn. Som vi kan se är risken försvinnande liten. Det nästa stapelparet representerar en lägre tjänsteman med median inkomst men som i övrigt är lika med föregående exempel. Risken är nu betydligt högre och ligger ganska nära medelvärdet för hela befolkningen, det vill säga omkring tio procent. För varje stapel ändras förutsättningarna och i det sista paret återfinns en 30-årig ensamstående förälder, ej facklärd arbetare med inkomster som ligger på fattigdomsgränsen. För denna person är risken att tillhöra fattigdomsklustret något under 80 procent om det är en man och något över 80 procent om det är en kvinna. Att hushållets inkomst har en stor betydelse för risken att tillhöra fattigdomsklustret kan tyckas överraskande eftersom inkomstfattigdom inte verkar ha så mycket att göra med fattigdomsklustret. Förklaringen till detta återfinns i det faktum att det Procent Figur 2: Sannolikheten för olika idealtyper att tillhöra fattigdomsklustret

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

Psykiatrisk omvårdnad och psykiskt hälsoarbete i lokalsamhället

Psykiatrisk omvårdnad och psykiskt hälsoarbete i lokalsamhället Birgitta Hedelin Elisabeth Severinsson Jan Kåre Hummelvoll Psykiatrisk omvårdnad och psykiskt hälsoarbete i lokalsamhället - en resumé av internationell forskning och yrkesmässig reflektion Høgskolen i

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Små barn stora bekymmer?

Små barn stora bekymmer? Små barn stora bekymmer? Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 27 28 april 2004 Små barn stora bekymmer? En konferens i Göteborg 27 28 april 2004 Konferensen

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg.

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg. Statsborgerskap og stemmerett 409 Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte Statsborgerskap og stemmerett Referat: Del I s. 225 flg. Debattleder: Professor jur. dr. Mikael Hidén, Finland. 410 Talere

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Unionsupplösningen 1905: Ruth Hemstad Torbjörn Nilsson Ole Kr. Grimnes Lars-Åke Engblom Roald Berg Leif Høghaug Jarl Torbacke Intervju

Läs mer

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun 1(6) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen avser till att göra det möjligt

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS

EKONOMISKA SAMFUNDETS 32 0 0 3 Årgång 56 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDS K R I F T INNEHÅLL Bjørn-Ivar Davidsen: KEYNES OG DET MIKROØKONOMISKE GRUNNLAGET FOR MAKROØKONOMIEN

Läs mer

Gods på baneseminar 15 april 2013

Gods på baneseminar 15 april 2013 Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Det lönar sig. - 40 år av nordiskt fackligt samarbete leder framåt. Jubileumsskrift

Det lönar sig. - 40 år av nordiskt fackligt samarbete leder framåt. Jubileumsskrift Det lönar sig - 40 år av nordiskt fackligt samarbete leder framåt Jubileumsskrift Det lönar sig - 40 år av nordiskt fackligt samarbete leder framåt NFS historia 1972-2012 Redaktör: Nina Isaksson Redaktion:

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN«

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN« Utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade 113 att advokaterna kan övertyga sina klienter om, att ingen orätt har skett dem. Det är viktigt i en angelägenhet, där det är just fråga om förtroende. Jag

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Rättsmedvetande och straffvärde

Rättsmedvetande och straffvärde Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 10 Sektionsmöte 273 Rättsmedvetande och straffvärde Referat, se bilaga 12 (del II, s 149) Debattledare: hovrättsrådet INGRID VON MÖLLER, Sverige Referenten, docent DAG

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, Denna veckan i Dubai Söndag 17 oktober: Öppen kyrka kl. 11-13 kl 20.00 Kör Måndag 18 oktober: kl 10.00-12.00

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

META-redaktionen STIPENDIER

META-redaktionen STIPENDIER Redaktionellt Årets första nummer av tidskriften META visar på bredden inom den historisk arkeologiska och medeltidsarkeologiska forskningen. Inleder gör Thomas Risan med en artikel som i viss mån anknyter

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR

ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR Erfaringer med sykefravær ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR TEMA A. OM DEG A1. Hvilken landsdel bor du i? Nord-Norge (Finnmark, Troms & Nordland) Trøndelag (Nord-Trøndelag & Sør-Trøndelag) Vestlandet (Møre- og

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk Nyheter sid 26 27. Håkan Berglund en armstark världsmästare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 20 21. Stor framgång för under SM i mathantverk nr 5/2013 Gästkrönika sid 2. Idretten

Läs mer

THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH. GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad

THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH. GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad Inledning: Den 28 november 2003 åkte vi till Edinburgh för att

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Subjekt, politik och könskonstruktion: det jämställda Norden som framtidsverkstad

Subjekt, politik och könskonstruktion: det jämställda Norden som framtidsverkstad Subjekt, politik och könskonstruktion: det jämställda Norden som framtidsverkstad Rapport från en nordisk forskningskonferens 28.2.-1.3.2002, Stockholm Red.: Guro Karstensen NIKK Småskrifter nr. 8, 2002

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Uppstartsläger, Halden SK. Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august

Uppstartsläger, Halden SK. Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august Uppstartsläger, Halden SK { Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august Här kommer en liten presentation om vårt mål som uppstartsläger i Lignano, Italia. Det finns väldigt mycket att göra inom detta området,

Läs mer

Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk

Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk MANUAL ZODIAC ZNOOKERPHONE 55 Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk 1 1. PACKA UPP I kartongen skall det finnas: 1. Telefondel 2. Lur 3. Linjekabel med telejack 4. Lurkabel spiral 5. Bruksanvisning För

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA Ett material om social utslagning 1 ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA Ett material om social utslagning Materialet du håller i din hand tar upp frågor

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Förord. Trots Nordens stora omvärldsberoende verkar det finnas ett närmast förstrött intresse för den europeiska debatten i de nordiska länderna.

Förord. Trots Nordens stora omvärldsberoende verkar det finnas ett närmast förstrött intresse för den europeiska debatten i de nordiska länderna. Runt om oss pågår en intensiv debatt om Europas framtid. Men inte i Norden. Tankesmedjan Global Utmaning är övertygad om att de nordiska länderna både för Europas som för sin egen skull måste delta i diskussionerna.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Følg valget på kirken!

Følg valget på kirken! Har du lyst å «like» oss på Facebook? www.facebook.com/sjomannskirken.dubai facebook.com/sjomannskirken.dubai www.sjomannskirken.no/dubai www.svenskakyrkan.se/dubai Tlf.: 04-33 700 62 Mob.: 050 6535631

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 En unik universal-dimmermottagare för fjärrstyrning av husets dimringsbara ledlampor (230 V), energisparlampor (CFL/ESL), glödlampor, halogenlampor, induktiva

Läs mer

En mer ansvarsfull avfallshantering?

En mer ansvarsfull avfallshantering? En mer ansvarsfull avfallshantering? Chef för juridiska ärenden Leena Eränkö Tf. Verkställande direktör Esa Nummela Växjö 28.5.2013 Avfallshantering i Sverige och i Finland 2005 JLY-Medlemsinfo 3-4/2005

Läs mer

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar Gemensam nämnd för närvård i Frostviken 2009-01-22 Blad 1 (8) Plats och tid Uddebo, Gäddede, kl. 10.00 14.30 Beslutande Bengt Bergqvist (s), ordförande Jan-Olof Andersson (m) Ardis Lindman (s) Tore Hansson

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Bruksanvisning. Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator

Bruksanvisning. Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator Bruksanvisning Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator Smart Bag MO ventilasjonsbag er et engangsprodukt for manuell ventilasjon. Smart Bag tilbyr en eksakt og kontrollert ventilasjon

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Vol. 4, nr. 2, 2014. www.hogreutbildning.se - en vetenskaplig tidskrift om lärande och undervisning i högskolan

Vol. 4, nr. 2, 2014. www.hogreutbildning.se - en vetenskaplig tidskrift om lärande och undervisning i högskolan Vol. 4, nr. 2, 2014 www.hogreutbildning.se - en vetenskaplig tidskrift om lärande och undervisning i högskolan Innehåll ledare Högre utbildning för vidare perspektiv Anders Sonesson, Maja Elmgren 93-94

Läs mer