INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande beslut... 2 Kommunstyrelsens ordförande... 3 Budgetförslagets innehåll och uppbyggnad... 4 Så styrs Falkenberg... 4 Vision och övergripande mål... 5 Nyckeltal Budgetförutsättningar Ekonomistyrningsprinciper Finansiella principer Resultatbudget Verksamhetens nettokostnader Balansbudget Fördelning av kommunens kostnader Investeringsbudget Exploateringsbudget Nämnderna Kommunstyrelsen Bygglovsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden Revisionen Uppdrag till kommunens nämnder Bolagens budget Sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun

2 SAMMANFATTANDE BESLUT Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun 2013 till kr per skattekrona. 2. Godkänna driftbudget för 2013 enligt kommunstyrelsens förslag. 3. Godkänna budgetramar för 2014 enligt kommunstyrelsens förslag dock med möjlighet till omprövning enligt beskrivning i avsnitt Budgetförslagets innehåll och uppbyggnad. 4. Godkänna plan för driftbudget 2015 enligt kommunstyrelsens förslag. 5. Godkänna budget för investeringar och exploateringsverksamhet 2013 enligt kommunstyrelsens förslag. 6. Godkänna plan för investeringar och exploateringsverksamhet enligt kommunstyrelsens förslag. 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt kr. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som uppsäges eller förfaller till betalning under Fastställa internräntan för 2013 till 3 %. 10. Fastställa räntan på internreverser, som upprättats vid bildande av Stadshus AB-koncernen, till 5 % för Fastställa att partistödet för 2013 ska utgå med ett grundbidrag om kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige samt med ett bidrag per mandat om kr. 12. Godkänna principer för uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål samt redovisning av åtgärder enligt beskrivning i avsnitt Vision och övergripande mål. 13. Uppdra åt nämnderna att utifrån driftbudget 2013 redovisa verksamhetsplan för 2013 till kommunstyrelsen. 14. Lämna särskilda uppdrag till nämnder enligt förteckning i avsnitt Uppdrag till kommunens nämnder. 15. Godkänna att Falkenbergs kommun beviljar lån om ytterligare kr till Slöinge Tennisklubb inom projektet finansiella investeringar föreningslån. 16. Anteckna att sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun har redovisats i budgetdokumentet. 2

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE När årets budgetarbete startade märkte vi direkt att det var höst. Det blir lätt minusgrader när man kommer in i oktober och det var även minus på sista raden då vi skulle börja arbetet med en eventuell justering i årsbudgen för 2013 men framförallt i budgeten för 2014 och plan Men i Falkenberg har vi lärt oss se möjligheter och lösa problem så vi fick ihop vår budget även denna gång. Men tyvärr har vi under denna nedåtgående konjunktur fått minska målet på 2 % i resultat och tillfälligt gått ner till ett mål på 1 %. Vi har också, tillsammans med nämnderna, skaffat oss en beredskap om konjunkturen fortsätter att försämras. Vi gör en del satsningar i verksamheterna förutom kompensation för volymökningar, prisuppräkning och löneökningar. Störst är satsningarna inom äldreomsorgen som får ökad nattbemanning på demensboenden. Det blir också fler biståndshandläggare för säkrare beslut och bättre uppföljning. Men vi lägger också en satsning på äldres hälsa och friskvård som blir ännu en kvalitetshöjning. Inom handikappomsorgen sker en volymökning inom boendestöd LSS och daglig verksamhet. För att följa kvalitetskraven tillsätter vi fler tjänster som kvalitetsstrateger. Inom barn- och utbildningsförvaltningen sker stora volymförändringar på grund av ändrade barnkullar med ökningar inom förskolan och fritidsverksamheten och minskningar inom gymnasieskolan. Fler förskolor byggs för att klara behoven och vi tillskjuter också pengar för att öka andelen förskollärare. Tillsammans med vårt näringsliv tycker vi att prao, praktisk arbetslivsorientering, är viktigt och tillsätter nu pengar för en tjänst i ytterligare två år för den verksamheten. Likaså förlänger vi kulturskolans projekt El Sistema i tre år för att sen kunna utvärdera den. Kultur och fritid som är den tredje delen i kärnverksamheten har utrett museets framtid och får nu resurser till att skapa en ny basutställning. Skolbibliotekssatsningen fortsätter och nämnden får nya parklokaler. Vi fortsätter att satsa på barn- och ungdomsidrott som betyder så mycket både för hälsa och för trivsel. IF Böljan, friidrottsklubben Falkenbergs IK liksom Falkenbergs FF får sina efterlängtade arenor genom att en ny modern anläggning byggs på Kristineslätt samtidigt som Böljan och friidrotten tar över IP. Satsningen på en ny arena passar särskilt bra nu när två klubbar i Falkenberg gör en gemensam satsning på damfotbollen för att även där ta sig till elitnivå. Att öka tillgängligheten för våra medborgare är viktigt. Dels gäller det den fysiska miljön men det ska också vara lätt att hitta information, helst dygnets alla timmar. För detta fortsätter vi att satsa både IT-program men också ett kundcenter. Det handlar också om demokrati och där ser vi ett ungdomsunderskott. Därför satsar vi också på ett ungdomsdemokratiprojekt i tre år och hoppas snart kunna se resultat i fler samhällsengagerade ungdomar. Det behövs för en hållbar framtid! Mari-Louise Wernersson (C) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 BUDGETFÖRSLAGETS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD Allmänt Kommunstyrelsen överlämnar härmed förslag till budget 2013, budgetramar 2014, plan 2015 samt investerings- och exploateringsplan. Budgetförslaget består av följande delar: - Driftbudget för Budgetramar för Plan för Budget och plan för investeringar och exploateringsverksamhet - Budget och ramar för kommunkoncernen Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper och finansiella principer samt uppdrag till nämnderna. I ett särskilt avsnitt framläggs kommunens uppföljningsmodell beträffande vision, mål och nyckeltal. Budget 2013 Förslaget har utarbetats med utgångspunkt från de budgetramar som fastställdes i november Förslagen enligt nämndernas budgetförslag har bearbetats i budgetprocessen. För varje nämndsområde redovisas vad som ändrats i förhållande till tidigare ramar. Budgetramar 2014 Enligt grundprincipen ska budgetramar för år 2, dvs endast omprövas utifrån volymförändringar och tvingande yttre omständigheter. På grund av de ekonomiska förutsättningar som råder krävs en ytterligare genomgång av kommunens verksamheter för att kunna fastställa slutliga ramar för Detta kommer att ske under våren 2013 med inriktning att fatta beslut om budgetramar för 2014 i maj månad. SÅ STYRS FALKENBERG En majoritet bestående av centerpartiet, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna samarbetar under mandatperioden Totalt besitter de 27 av kommunfullmäktiges 51 platser. 4

5 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige antog i juni 2007 en långsiktig vision för kommunen och fastställde övergripande mål. I april 2011 reviderades de övergripande målen som nu gäller Vision Vi växer för en hållbar framtid Begreppet hållbarhet kan ses i flera dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Vi kan också växa på olika sätt befolkningsmässigt, verksamhetsmässigt och kunskapsmässigt. Vår vision vill förmedla synsättet att växandet skall ses som något positivt förutsatt att det också är långsiktigt hållbart. Denna långsiktiga hållbarhet uppnås genom att dagens behov tillgodoses på ett sådant sätt att kommande generationers handlingsfrihet inte försämras. Falkenbergs kommun ska arbeta med långsiktig hållbarhet i sin egen verksamhet som organisation, men också genom att bidra till hållbar utveckling i hela samhället. Den ökande internationaliseringen ska sätta prägel på Falkenberg som samhälle och på den kommunala organisationen. I Falkenberg har människor möjligheter till god livskvalitet genom unika möjligheter till boende, arbete, välbefinnande, utveckling och utmaningar. De 17 övergripande målen är grupperade i fem områden. Medborgare, Verksamhet, Ekonomi, Medarbetare samt Hållbarhet och tillväxt. Med utgångspunkt från denna struktur ska varje nämnd formulera sina mål och utveckla metoder för att mäta måluppfyllelse. Kommunfullmäktiges och nämndernas mål ska i sin tur följas av detaljmål för enskilda verksamheter. De ekonomiska målen är överordnade. Enligt beslut i kommunstyrelsen har fokusområden inom de övergripande målen fastställts för att uppnå en ökad flexibilitet och en tydligare styrning av nämndernas verksamhet. Fokusområden 2013 är: Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin. - Delta och påverka. Ge medborgarna större möjligheter att påverka kommunens verksamheter genom olika åtgärder. Dessa ska leda till återkoppling och, om möjligt, önskade förändringar i verksamheterna. - Synliggöra. Kommunen har idag goda resultat på många områden, trots detta har medborgarna ibland en låg uppfattning om dessa. Kommunen behöver synliggöra sig även gentemot andra utförare så att medborgarna tydligt ser vad det kommunala alternativet står för. Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo och vistas i. - Genomföra. Här kan nämnderna arbeta med olika frågor inom sina verksamhetsområden. Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun är viktig i arbetet. - Synliggöra. I denna fråga är synliggörande och dialog viktig då otryggheten ofta är subjektiv och inte objektiv. De 17 övergripande målen redovisas på följande sidor tillsammans med målindikator, hur målet mäts och när det följs upp, tertial, delår och/eller år. För varje övergripande mål anger nämnderna vilka åtgärder man planerar. Samtliga åtgärder syftar till att förbättra måluppfyllelsen för de övergripande målen. Målstyrningen med åtgärder inom de övergripande målen införs från 2013 och kommer att utvecklas och förfinas under kommande år. 5

6 Målområde 1 - Medborgare 6

7 7

8 Målområde 2 Verksamhet 8

9 Målområde 3 ekonomi 9

10 10

11 Målområde 4 Medarbetare 11

12 Målområde 5 Hållbarhet och tillväxt 12

13 13

14 NYCKELTAL Den andra delen av den kommungemensamma uppföjlningen är ett antal kvantitativa nyckeltal som belyser produktionen i den kommunala verksamheten. En del av dessa nyckeltal är särskilt kopplade till resursfördelningsmodellen som beskrivs under annat avsnitt i denna budget. De nyckeltal som redovias här ska följas upp på fullmäktigenivå per tertial och/eller årsbasis. På nämnds- och verkamhetsnivå kan givetvis ytterligare nyckeltal finnas, vilka följs upp på det sätt nämnderna bestämmer. Nyckeltal som följer upp resursfördelning: Uppföljning i jämförelse med Tertial budget Årsredovisning Förskola Antal barn placerade inom förskoleverksamhet (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom förskoleverksamheten exkl. lokal och kapitalkostnad Antal barn i kö till förskoleverksamhet Fritidshem Antal barn placerade inom fritidshem (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom fritidshem exkl. lokal och kapitalkostnad Antal barn i kö till fritidshem Grundskola Antal elever inom F-klass och grundskola (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per elev inom F-klass och grundskola exkl. lokal och kapitalkostnad Gymnasium Antal elever inom Falkenbergs gymnasieskola Genomsnitt Antal falkenbergselever inom andra gymnasieskolor Genomsnitt Nettokostnad per elev inom Falkenbergs gymnasium exkl. lokal och kapitalkostnad Nettokostnad per falkenbergselev inom andra gymnasieskolor Äldreomsorg Antal hemtjänsttimmar Årsbasis Antal befintliga platser särkilt boende (demens och somatiskt) Genomsnitt Antal belagda platser särkilt boende (demens och somatiskt) Antal personer i kö till särskilt boende Nettokostnad per plats i särskilt boende (demens och somatiskt) exkl. lokal- och kapitalkostnad Handikappomsorg Antal individer med personlig assistans Genomsnittlig kommunal nettokostnad per individ med personlig assistans Antal befintliga platser inom bostad med särskild service Antal belagda platser inom bostad med särskild service Antal personer i kö till bostad med särskild service Genomsnittlig kommunal nettokostnad per plats inom bostad med särskild service Antal personer inom daglig verksamhet Genomsnittlig kommunal nettokostnad per person inom daglig verksamhet Antal timmar boendestöd enligt LSS Genomsnittlig kommunal nettokostnad per timme inom boendestöd enligt LSS Individ- och familjeomsorg Antal individer med boendestöd enligt SoL Genomsnittlig kommunal nettokostnad per individ med boendestöd enligt SoL Antal placeringar i psykiatriboende Genomsnittlig kommunal nettokostnad per placering i psykiatriboende Antal placeringar på insitution för barn, HVB Genomsnittlig kommunal nettokostnad per placering för barn HVB Antal famijehemsplaceringar Genomsnittlig kommunal nettokostnad per familjehemsplacering 14

15 Övriga nyckeltal Uppföljning i jämförelse med budget Tertial Årsredovisning Försörjningsstöd Andel av befolkingen som har försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd Genomsnittlig utbetalning per hushåll och månad Arbetsmarknadsenheten Antal inskrivna personer Genomsnitt Antal inskrivna personer år Genomsnitt Förskoleverksamhet/Grundskola/Gymnasium Antal barn per anställd inom förskolan Antal lärare per hundra elever i grundskolan Antal lärare per hundra elever i gymnasiet Kultur och fritidsverksamhet Antal besökande på Klitterbadet Kommunal nettokostnad per besök på Klitterbadet Antal besökande på muséet Kommunal nettokostnad per besök på muséet Antal bibliotekslån Kommunal nettokostnad per bibliotekslån Affärsverksamheten Elproduktion Hertings kraftverk MWh Elproduktion Lövstaviken MWh Kommunala fastigheter Total fastighetsyta Driftskostnad per kvadratmeter Energikostnad per kvadratmeter Gator och vägar Total kommunal gatu och gc-vägsyta Driftskostnad per kvadratmeter Antal avgiftsbelagda P-platser Beläggningsgrad avgiftsbelagda P-platser Kommunal nettointäkt per avgiftsbelagd P-plats Antal belysningspunkter Energiförbrukning per belysningspunkt 15

16 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin samt kommunernas ekonomi. Nedan återges ett sammandrag av Sveriges kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport från oktober De senaste åren har det blåst upp en perfekt storm i Eurozonen i kölvattnet av snabb skulduppbyggnad, brustna bostadsbubblor, krisande banker och statsfinansiellt moras. Även i många andra länder utanför EMU, som Storbritannien, USA med flera, har efterspelet till finanskrisen inneburit exploderande såväl privata som offentliga skulder. Trots mängder av krismöten och diverse åtgärder inom Eurozonen för att återställa förtroendet för skuldsatta länder ser vi ännu inget slut på krisen. Med undantag av USA, som genom sin blotta storlek har en egen gräddfil, måste de djupt skuldsatta länderna nu ägna sig åt åtstramningar och skattehöjningar i ett försök att återställa balans. Även om det finns styrkebälten, som Tyskland och vissa nordeuropeiska stater, talar de stora obalanserna och kraven på åtstramningar sammantaget för en svag ekonomisk utveckling på vår sida av Atlanten de kommande åren. Stora delar av Europa får uppleva minskande tillväxt 2012 och bara en svag ökning under Exportvägd BNP 1) beräknas till 1,2 respektive 1,9 procent för de två åren. USA har visserligen hittills skonats från marknadernas hårda dom, trots tvåsiffriga budgetunderskott och tresiffrig offentlig skuldkvot. Samtidigt saknar USA:s hushåll finansiella muskler att fylla sin traditionella roll som lokomotiv i världsekonomin. Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos våra främsta handelspartners relativt väl. Så här långt under 2012 har ekonomin vuxit med 1,3 procent jämfört med 2011, betydligt bättre än till exempel Eurozonen som redovisar svagt vikande BNP hittills under året. Tack vare att ekonomin vuxit i måttlig takt har även situationen på arbetsmarknaden varit relativt stabil med fortsatt ökande sysselsättning, även om arbetslösheten har tenderat att stiga något på sista tiden. 1 BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. På sistone har dock tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare, både i termer av konjunkturbarometrar och hårda ekonomiska data. Mycket tyder på att slutet av 2012 början av 2013 blir betydligt svagare. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän mot slutet av nästa år. BNP beräknas öka med 1 procent i år samt 1,8 procent Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och måttligt stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av Att även den svenska ekonomin bromsar in är ytterligare ett bevis på vårt starka utlandsberoende. Med en exportandel av BNP på cirka 50 procent, varav merparten är insats- och investeringsvaror till industrialiserade länder inte minst i Europa, sköljer svallvågorna från den internationella konjunkturen obönhörligen in också över oss. Förutom en svag global konjunktur finns ytterligare ett orosmoln i form av den relativt starka kronan som på sikt riskerar att urholka svensk konkurrenskraft. Man bör dock komma ihåg att kronan inte är påtagligt starkare än de nivåer som de flesta bedömt som rimliga ända sedan kronan började flyta. Samtidigt finns det förutsättningar för den svenska ekonomin att klara sig relativt bra trots en svag omvärld, tack vare att vi har vårt eget hus i någorlunda ordning. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden även om det blir svårt att uppnå det offentliga överskottsmålet under den innevarande konjunkturcykeln. Skulle det behövas kan finanspolitiken således läggas om i mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de offentliga finanserna riskeras. Visserligen är svenska hushåll, liksom är fallet i många andra länder, högt skuldsatta och därmed sårbara för till exempel snabbt stigande räntor och/eller fallande fastighetspriser. Den förväntade svagheten på arbetsmarknaden och avsaknaden av inflationstendenser i övrigt talar dock starkt emot att Riksbanken ska välja att höja räntorna inom överskådlig framtid, tvärt om räknar SKL med en ytterligare sänkning av reporäntan samtidigt som den svaga internationella konjunkturen pekar mot fortsatt låga marknadsräntor. Dessutom finns det bokstavligt talat ett sparkapital för hushållen att ta till i form av en hög sparkvot. Vad gäller kommunerna så kommer resultatet efter rekordåret 2012 falla tillbaka för år 2013 till 9 miljarder kronor d.v.s. en bra bit under de 2 procent av skatter och statsbidrag som anses vara god ekonomisk hushållning. Kommunerna får visserligen ett tillfälligt uppskov från besparingarna inom 16

17 gymnasieskolan men i övrigt finns inga nya resultatförstärkande statsbidrag. En betydande risk som inte är beaktad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare, vilket i så fall leder till att pensionsskulden måste omvärderas. Trots en utveckling av det reala skatteunderlaget 2) på runt 1,5 procent framöver räknar SKL med att resultatet kommer att ligga kvar på nivån kring 1 procent av skatter och statsbidrag under hela perioden fram till Det beror på att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Ett resultat på den nivån förutsätter dock att statsbidragen i genomsnitt ökar med 2 procent per år utöver sektorns pris- och löneökningar. SKL antar detta i sina beräkningar trots att ökade statsbidrag måste föregås av nya riksdagsbeslut. Ett resultat på 8 9 miljarder i kommunsektorn ger intrycket av en ekonomi i god ordning, men det innebär att en tredjedel av kommunerna och nästan hälften av landstingen beräknas ha underskott. Falkenbergs kommuns ekonomiska förutsättningar Överskottet för 2011 uppgick till 63,4 mkr exklusive jämförelsestörande poster. Budgeterat överskott uppgick till 38 mkr. Orsaken till överskottet var till stor del att skatteintäkterna översteg vad som budgeterats med 23 mkr. I prognosen i tertialrapporten för andra tertialet 2012 beräknas överskottet uppgå till 87 mkr jämfört med budgeterat överskott om 39 mkr. I huvudsak beror denna förbättring på en premieåterbetalning om 35 mkr från AFA försäkring. Men även ökade skatteintäkter om 17 mkr över vad som budgeterats bidrar positivt till överskottet. Sammantaget kan sägas att skatteintäkterna har överstigit vad som budgeterats de senaste åren. Dessvärre är det svårt att se en liknande utveckling framöver. I budgeten 2013 ökar skatter och generella statsbidrag med endast 34 mkr jämfört med prognosen för Denna ökning skall ställas mot att verksamhetens nettokostnader ökar med 73 mkr. En bidragande orsak till att skatter och generella statsbidrag inte ökar mer är att Falkenbergs avgift i kostnadsutjämningen ökar med 20 mkr jämfört med prognosen Detta faktum samt en lägre tillväxttakt i skatteunderlaget, vilket innebär mindre skatteintäkter under planperioden, innebär sammantaget att det budgeterade överskottet endast uppgår till 13 mkr för För 2014 och 2015 uppgår överskotten endast till 10 respektive 8 mkr. Denna nedåtgående trend i överskottet uppmärksammades under budgetarbetet 2011 för budgeten 2012 varför effektiviseringskrav ställdes på nämnderna med 0,5 % av 2011 års budgetram per år under planperioden fram till För att inte ställa allt för höga krav på effektiviseringar i verksamheten under den konjunkturnedgång som beräknas pågå under planperioden kommer målet att resultatet ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag tillfälligt revideras ner till 1 % under planperioden, motsvarande ca 20 mkr per år i överskott. För att uppnå dessa överskott krävs dock ytterligare effektiviseringar. I budgeten har samtliga nämnder fått i uppdrag att inleda ett förändrings- och utvecklingsarbete som leder fram till förslag på effektiviseringar på 2 % av 2013 års budgetramar. Detta förändrings- och utvecklingsarbete skall uppnå avsedd effekt i budgeten för Vad gäller budgeten för år 2013 så understiger överskottet målet 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tiden är dock allt för knapp för att vidta verkningsfulla åtgärder för 2013 utan full kraft läggs på det förändrings- och utvecklingsarbetet som tar sikte på 2014 års budget. För att skapa ökad ekonomisk trygghet under planperioden kommer maximal avsättning till resultatutjämningsfonden göras i bokslutet för Ekonomi i balans Enligt kommunallagen krävs att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Falkenbergs kommun har inget underskott att återställa från tidigare år enligt balanskravet. 2 av det nominella skatteunderlaget minskat med kommunernas pris-och löneutveckling 17

18 Befolkningsutveckling Prognos fördelat på antal invånare och ålder i Falkenbergs kommun Ålder w Summa Befolkningen i Falkenbergs kommun fortsätter att öka. Vid 2011 års slut var invånarantalet personer. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden öka och år 2020 vara uppe i personer. Ur ett kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, år samt 65 år och äldre och studera förändringen över tid för dessa grupper. Anledningen till denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta åldersgruppen. Utvecklingen i den mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Antalet invånare i åldern år ökar marginellt under perioden. en av antalet invånare i de lägre åldrarna är negativ först när babyboomens barn lämnar tonåren förväntas antalet i denna åldersgrupp öka igen. Den största procentuella ökningen återfinns inom åldersgruppen 65 år och äldre. Det är främst åldersspannet år som uppvisar en markant ökning men även antalet personer över 85 år blir fler under tioårsperioden. Andelen äldre invånare är redan idag större i Falkenberg jämfört med genomsnittet i riket. Utvecklingen pekar mot att mer och mer resurser måste avsättas till att täcka behoven av äldreomsorg. Det är också viktigt att de resurser som används för att producera dessa tjänster används så effektivt som möjligt. Eftersom den största ökningen återfinns bland de yngre äldre har Falkenbergs kommun ännu möjlighet att under de närmaste åren arbeta för att finna nya lösningar och produktivitetsökningar inom äldreomsorgen, vilket är en välfärdsutmaning. Försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer mellan 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år multiplicerat med 100. Försörjningskvoten i Falkenberg är ,9. Detta kan enkelt uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja nära 83 unga och gamla i Falkenberg. Kvoten ökar till 92, Rikets totala försörjningskvot ligger runt 70. Det är den ökande andelen äldre som medför den starka ökningen. Redan år 2014 kommer antalet över 64 år att vara fler än antalet under 20 år i Falkenberg. För Sverige beräknas inte detta ske förrän Denna sammansättning av befolkningen medför även att kommunens medelskattekraft kommer att förbli låg. Medelskattekraften framgår av den totala beskattningsbara inkomsten delat med antalet invånare. Kommunens skatteintäkter Kommunen har efter en skatteväxling 2012 en skattesats på 21,10. Senast 2008 förändrades skattesatsen i inkomstförstärkande syfte då den höjdes till 21,30. Skattesatsen används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Skatteunderlaget påverkas också av de avdrag som medborgarna har möjlighet att göra i sina inkomstdeklarationer. Preliminära skatteintäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. Skatteintäkterna är preliminära fram tills taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planeringen i kommuner och landsting. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Omvänt gäller om tillväxttalen är för lågt pro- 18

19 gnostiserade. Då kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en positiv slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalen är för höga eller för låga ska en negativ respektive positiv slutavräkning budgeteras. Falkenbergs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos som presenterades i oktober anges skatteunderlagets tillväxt för år 2013 till 3,2 %, för år 2014 till 3,7 % och för år 2015 till 4,4 %. Eftersom de fastställda uppräkningsfaktorerna för åren 2012 och 2013 är 3,3 % och 4,1 % budgeteras en negativ slutavräkning Budgeterade skatteintäkter Mkr Skatteintäkter Slutavräkning Summa Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning samt ett regleringsbidrag/- avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Falkenbergs kommun är bidragstagare i inkomstutjämningen. Medelskattekraften i Falkenberg är preliminärt beräknad till 90,6 % av riksgenomsnittet (ett skatteunderlag per invånare med kr), vilket medför ett bidrag med kr per invånare Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Fram t.o.m erhöll Falkenbergs kommun bidrag för kostnadsutjämning men fr.o.m betalar kommunen en avgift betalar kommunen en avgift på 497 kr per invånare. Kommunen beräknas ha en högre standardkostnad än genomsnittet av Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Inom övriga områden som ingår i kostnadsutjämningen beräknas Falkenbergs kommun ha lägre strukturella kostnader än riksgenomsnittet. Utöver de generella statsbidragen utbetalas även utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner och kommunal fastighetsavgift tillsammans med skatteintäkterna. Den preliminära beräkningen år 2013 för LSS-utjämningen är satt till ett bidrag med 745 kr per invånare, vilket medför ett totalt bidrag på 31 mkr. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift. Införandet var ekonomiskt neutralt såväl för kommunerna som för staten och fördelades ut som ett lika stort belopp per invånare i hela landet. Efter införandet tillförs den årliga intäktsförändringen respektive kommun. Intäktsförändringen fördelar sig olika mellan kommunerna beroende på prisläget och fastighetsbeståndet. Falkenbergs kommun budgeterar för 2013 fastighetsavgifterna till 77,6 mkr. Regleringsbidrag/-avgift beräknas på totalnivån. Nettot av utjämningsbidrag, LSS-utjämning och kommunal fastighetsavgift jämförs med de av staten anslagna medlen för kommunal utjämning och genererar ett bidrag eller en avgift för kommunerna beroende på om de anslagna medlen till utjämningen är högre eller lägre än nettot. Kommunens regleringsbidrag för 2013 beräknas till 18,9 mkr. Bidraget sjunker under planperioden och blir en avgift 2015 på 5,9 mkr. Maxtaxan inom barnomsorgen är i sin form ett generellt bidrag men utbetalas av Skolverket och inte tillsammans med preliminära skatteintäkter. För 2013 har intäkterna för maxtaxan budgeterats till 11 mkr. Budgeterade statsbidrag Tkr Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag, maxtaxa Summa Finansnetto och internränta I finansnettot ingår ränteintäkter på de kvarvarande skuldreverser som upprättats mot Falkenbergs Stadshus AB och FNAB i samband med koncernbildandet samt den revers mot FaBo som upprättats i samband med avyttringen av Falkhallen och ishallen. Dessutom ingår ränteintäkter på de lån som har förmedlats till de kommunala bolagen samt en förmedlingsavgift på 0,45 % som belöper på dessa lån. Denna förmedlingsavgift har höjts med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. 19

20 Skuldreverserna belöper med en ränta om 5 %, räntan på FaBo:s revers är densamma som internräntan, 3 %. På de lån som förmedlats till bolagen vidaredebiteras den räntekostnad som kommunen erhåller från bankerna. Kommunen har budgeterat aktieutdelningar från Falkenbergs Stadshus AB med 3 mkr 2013 och 3 mkr Utdelningen om 3 mkr som budgeterades för 2012 genomförs inte under För kommunens befintliga egna lån har en räntesats om 2,75 % budgeterats för år 2013, 2,77 % för år 2014 och 3,20 % för år I denna räntesats har hänsyn tagits till den reducerade räntan som belöper på de leasade vindkraftverken. Även räntesatser på befintliga swapar har medräknats. För tillkommande lån har räntenivån beräknats till en något högre nivå. Utgångspunkt för kommunens ränteprognos är marknadens förväntningar på räntenivåerna för planperioden per den 31 augusti Internräntan är för 2013 satt till 3 %. Internräntan ska spegla den långsiktiga kostnaden för utnyttjande av kommunens tillgångar. Internräntan används till att beräkna kapitalkostnader och hyreskostnaderna för nämnderna. Arbetsgivaravgifter och övriga personalomkostnader De sammantagna sociala avgifterna för arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar beräknas preliminärt till 37,5 % på lönekostnaderna Till och med 2011 har Falkenbergs kommun använt det preliminära pålägg, som funnits tillgängligt vid budgettillfället. De faktiska debiterade avgifterna har dock visat sig vara lägre, vilket till stor del berott på att arbetsgivaravgiften är lägre för anställda under 26 år. Nämnderna har haft utrymme för ett kalkylerat personalomkostnadspålägg i sina budgetramar och differensen mellan kalkylerade och debiterade avgifter har genererat ett budgetöverskott inom kommunen. Fr.o.m använder kommunen istället ett personalomkostnadspålägg, som i grunden utgår ifrån det preliminära pålägget som tillhandahålls av SKL, men som justerats ner för att bättre spegla de faktiska avgifterna. Pålägget för arbetsgivaravgifter beräknas därmed till 30,46 %. För de kollektivavtalade tjänstepensionerna beräknas ett pensionspålägg inkl. löneskatt på 6,83 % och för avtalsförsäkringar beräknas premierna motsvara ett generellt pålägg på 0,21 %. Pensionskostnad År 1997 ändrades pensionssystemet från intjänande av pensionspoäng, där kommunen ansvarade för framtida utbetalningar av tjänstepension, till avgiftsbestämda avsättningar årligen för tjänstepension. I dagsläget belastas den kommunala ekonomin av såväl pensionsutbetalningar från pensionsskulden, som avgifter för nyintjänad individuell pension för dagens anställda i enlighet med den så kallade blandmodellen. Kostnaden för pensionsutbetalningar budgeteras centralt. Kostnaden för pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på nämndernas kostnadsställen, som en del av personalomkostnadspålägget för sociala avgifter. De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna kommer att växa de närmaste åren i takt med att fler går i pension. Avgifterna för den individuella pensionen har från och med 2010 uppnått en generell nivå för samtliga avtalsgrupper med 4,5 % på pensionsgrundande inkomst. Det betyder att avgifterna enbart ökar med löneökningstakten i framtiden. De anställda som tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp ( kr) per år har rätt till förmånsbestämd ålderpension. Falkenbergs kommun har valt en försäkringslösning för det. Kostnaden för förtida uttag budgeteras till 6,5 mkr per år. Budgeterade pensionskostnader inkl. löneskatt Mkr Pensionsutbetalningar 44,5 46,3 48,1 Pensionsförstärkning, visstidspensioner 6,5 6,5 6,5 Premier förmånspension 10,7 11,3 12,0 Pensionsavgift 55,7 57,8 59,8 Förvaltningskostnader 0,4 0,4 0,4 Summa 117,8 122,3 126,8 Kompensation för löneökningar Löneförhandlingarna avseende 2012 års löneavtal var inte slutförda lokalt för alla grupper när budgeten för 2012 började beredas. Centralt avtal slöts för lärarna så sent som i september. För övriga avtalsområden har nämnderna kompenserats med löneökningar 2012 men ökningen för lärargruppen har avsatts centralt att fördela när de lokala avtalen är slutförda. De avtal som var klara vid budgetens upprättande innebar en genomsnittlig ökning på 3,02 %. Det centrala avtalet avseende lärarna ligger på 4,2 % För har medel för löneökningar avsatts enligt SKL:s prognos, 2,6 % 2013, 2,5 % 2014 och 3,2 % 2015 (cirk. 12:46). Liksom tidigare år avsätts medel för löneökningar centralt och fördelas ut till nämnderna först när lokala förhandlingar är avslutade. Principen används eftersom sammansättningen av anställda inom de olika avtalsområdena varierar mellan förvaltningarna, vilket annars skulle kunna innebära under- eller överkompensation för vissa nämnder. I det fall löneökningarna blir högre 20