INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande beslut... 2 Kommunstyrelsens ordförande... 3 Budgetförslagets innehåll och uppbyggnad... 4 Så styrs Falkenberg... 4 Vision och övergripande mål... 5 Nyckeltal Budgetförutsättningar Ekonomistyrningsprinciper Finansiella principer Resultatbudget Verksamhetens nettokostnader Balansbudget Fördelning av kommunens kostnader Investeringsbudget Exploateringsbudget Nämnderna Kommunstyrelsen Bygglovsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden Revisionen Uppdrag till kommunens nämnder Bolagens budget Sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun

2 SAMMANFATTANDE BESLUT Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun 2013 till kr per skattekrona. 2. Godkänna driftbudget för 2013 enligt kommunstyrelsens förslag. 3. Godkänna budgetramar för 2014 enligt kommunstyrelsens förslag dock med möjlighet till omprövning enligt beskrivning i avsnitt Budgetförslagets innehåll och uppbyggnad. 4. Godkänna plan för driftbudget 2015 enligt kommunstyrelsens förslag. 5. Godkänna budget för investeringar och exploateringsverksamhet 2013 enligt kommunstyrelsens förslag. 6. Godkänna plan för investeringar och exploateringsverksamhet enligt kommunstyrelsens förslag. 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt kr. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som uppsäges eller förfaller till betalning under Fastställa internräntan för 2013 till 3 %. 10. Fastställa räntan på internreverser, som upprättats vid bildande av Stadshus AB-koncernen, till 5 % för Fastställa att partistödet för 2013 ska utgå med ett grundbidrag om kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige samt med ett bidrag per mandat om kr. 12. Godkänna principer för uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål samt redovisning av åtgärder enligt beskrivning i avsnitt Vision och övergripande mål. 13. Uppdra åt nämnderna att utifrån driftbudget 2013 redovisa verksamhetsplan för 2013 till kommunstyrelsen. 14. Lämna särskilda uppdrag till nämnder enligt förteckning i avsnitt Uppdrag till kommunens nämnder. 15. Godkänna att Falkenbergs kommun beviljar lån om ytterligare kr till Slöinge Tennisklubb inom projektet finansiella investeringar föreningslån. 16. Anteckna att sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun har redovisats i budgetdokumentet. 2

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE När årets budgetarbete startade märkte vi direkt att det var höst. Det blir lätt minusgrader när man kommer in i oktober och det var även minus på sista raden då vi skulle börja arbetet med en eventuell justering i årsbudgen för 2013 men framförallt i budgeten för 2014 och plan Men i Falkenberg har vi lärt oss se möjligheter och lösa problem så vi fick ihop vår budget även denna gång. Men tyvärr har vi under denna nedåtgående konjunktur fått minska målet på 2 % i resultat och tillfälligt gått ner till ett mål på 1 %. Vi har också, tillsammans med nämnderna, skaffat oss en beredskap om konjunkturen fortsätter att försämras. Vi gör en del satsningar i verksamheterna förutom kompensation för volymökningar, prisuppräkning och löneökningar. Störst är satsningarna inom äldreomsorgen som får ökad nattbemanning på demensboenden. Det blir också fler biståndshandläggare för säkrare beslut och bättre uppföljning. Men vi lägger också en satsning på äldres hälsa och friskvård som blir ännu en kvalitetshöjning. Inom handikappomsorgen sker en volymökning inom boendestöd LSS och daglig verksamhet. För att följa kvalitetskraven tillsätter vi fler tjänster som kvalitetsstrateger. Inom barn- och utbildningsförvaltningen sker stora volymförändringar på grund av ändrade barnkullar med ökningar inom förskolan och fritidsverksamheten och minskningar inom gymnasieskolan. Fler förskolor byggs för att klara behoven och vi tillskjuter också pengar för att öka andelen förskollärare. Tillsammans med vårt näringsliv tycker vi att prao, praktisk arbetslivsorientering, är viktigt och tillsätter nu pengar för en tjänst i ytterligare två år för den verksamheten. Likaså förlänger vi kulturskolans projekt El Sistema i tre år för att sen kunna utvärdera den. Kultur och fritid som är den tredje delen i kärnverksamheten har utrett museets framtid och får nu resurser till att skapa en ny basutställning. Skolbibliotekssatsningen fortsätter och nämnden får nya parklokaler. Vi fortsätter att satsa på barn- och ungdomsidrott som betyder så mycket både för hälsa och för trivsel. IF Böljan, friidrottsklubben Falkenbergs IK liksom Falkenbergs FF får sina efterlängtade arenor genom att en ny modern anläggning byggs på Kristineslätt samtidigt som Böljan och friidrotten tar över IP. Satsningen på en ny arena passar särskilt bra nu när två klubbar i Falkenberg gör en gemensam satsning på damfotbollen för att även där ta sig till elitnivå. Att öka tillgängligheten för våra medborgare är viktigt. Dels gäller det den fysiska miljön men det ska också vara lätt att hitta information, helst dygnets alla timmar. För detta fortsätter vi att satsa både IT-program men också ett kundcenter. Det handlar också om demokrati och där ser vi ett ungdomsunderskott. Därför satsar vi också på ett ungdomsdemokratiprojekt i tre år och hoppas snart kunna se resultat i fler samhällsengagerade ungdomar. Det behövs för en hållbar framtid! Mari-Louise Wernersson (C) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 BUDGETFÖRSLAGETS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD Allmänt Kommunstyrelsen överlämnar härmed förslag till budget 2013, budgetramar 2014, plan 2015 samt investerings- och exploateringsplan. Budgetförslaget består av följande delar: - Driftbudget för Budgetramar för Plan för Budget och plan för investeringar och exploateringsverksamhet - Budget och ramar för kommunkoncernen Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper och finansiella principer samt uppdrag till nämnderna. I ett särskilt avsnitt framläggs kommunens uppföljningsmodell beträffande vision, mål och nyckeltal. Budget 2013 Förslaget har utarbetats med utgångspunkt från de budgetramar som fastställdes i november Förslagen enligt nämndernas budgetförslag har bearbetats i budgetprocessen. För varje nämndsområde redovisas vad som ändrats i förhållande till tidigare ramar. Budgetramar 2014 Enligt grundprincipen ska budgetramar för år 2, dvs endast omprövas utifrån volymförändringar och tvingande yttre omständigheter. På grund av de ekonomiska förutsättningar som råder krävs en ytterligare genomgång av kommunens verksamheter för att kunna fastställa slutliga ramar för Detta kommer att ske under våren 2013 med inriktning att fatta beslut om budgetramar för 2014 i maj månad. SÅ STYRS FALKENBERG En majoritet bestående av centerpartiet, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna samarbetar under mandatperioden Totalt besitter de 27 av kommunfullmäktiges 51 platser. 4

5 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige antog i juni 2007 en långsiktig vision för kommunen och fastställde övergripande mål. I april 2011 reviderades de övergripande målen som nu gäller Vision Vi växer för en hållbar framtid Begreppet hållbarhet kan ses i flera dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Vi kan också växa på olika sätt befolkningsmässigt, verksamhetsmässigt och kunskapsmässigt. Vår vision vill förmedla synsättet att växandet skall ses som något positivt förutsatt att det också är långsiktigt hållbart. Denna långsiktiga hållbarhet uppnås genom att dagens behov tillgodoses på ett sådant sätt att kommande generationers handlingsfrihet inte försämras. Falkenbergs kommun ska arbeta med långsiktig hållbarhet i sin egen verksamhet som organisation, men också genom att bidra till hållbar utveckling i hela samhället. Den ökande internationaliseringen ska sätta prägel på Falkenberg som samhälle och på den kommunala organisationen. I Falkenberg har människor möjligheter till god livskvalitet genom unika möjligheter till boende, arbete, välbefinnande, utveckling och utmaningar. De 17 övergripande målen är grupperade i fem områden. Medborgare, Verksamhet, Ekonomi, Medarbetare samt Hållbarhet och tillväxt. Med utgångspunkt från denna struktur ska varje nämnd formulera sina mål och utveckla metoder för att mäta måluppfyllelse. Kommunfullmäktiges och nämndernas mål ska i sin tur följas av detaljmål för enskilda verksamheter. De ekonomiska målen är överordnade. Enligt beslut i kommunstyrelsen har fokusområden inom de övergripande målen fastställts för att uppnå en ökad flexibilitet och en tydligare styrning av nämndernas verksamhet. Fokusområden 2013 är: Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin. - Delta och påverka. Ge medborgarna större möjligheter att påverka kommunens verksamheter genom olika åtgärder. Dessa ska leda till återkoppling och, om möjligt, önskade förändringar i verksamheterna. - Synliggöra. Kommunen har idag goda resultat på många områden, trots detta har medborgarna ibland en låg uppfattning om dessa. Kommunen behöver synliggöra sig även gentemot andra utförare så att medborgarna tydligt ser vad det kommunala alternativet står för. Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo och vistas i. - Genomföra. Här kan nämnderna arbeta med olika frågor inom sina verksamhetsområden. Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun är viktig i arbetet. - Synliggöra. I denna fråga är synliggörande och dialog viktig då otryggheten ofta är subjektiv och inte objektiv. De 17 övergripande målen redovisas på följande sidor tillsammans med målindikator, hur målet mäts och när det följs upp, tertial, delår och/eller år. För varje övergripande mål anger nämnderna vilka åtgärder man planerar. Samtliga åtgärder syftar till att förbättra måluppfyllelsen för de övergripande målen. Målstyrningen med åtgärder inom de övergripande målen införs från 2013 och kommer att utvecklas och förfinas under kommande år. 5

6 Målområde 1 - Medborgare 6

7 7

8 Målområde 2 Verksamhet 8

9 Målområde 3 ekonomi 9

10 10

11 Målområde 4 Medarbetare 11

12 Målområde 5 Hållbarhet och tillväxt 12

13 13

14 NYCKELTAL Den andra delen av den kommungemensamma uppföjlningen är ett antal kvantitativa nyckeltal som belyser produktionen i den kommunala verksamheten. En del av dessa nyckeltal är särskilt kopplade till resursfördelningsmodellen som beskrivs under annat avsnitt i denna budget. De nyckeltal som redovias här ska följas upp på fullmäktigenivå per tertial och/eller årsbasis. På nämnds- och verkamhetsnivå kan givetvis ytterligare nyckeltal finnas, vilka följs upp på det sätt nämnderna bestämmer. Nyckeltal som följer upp resursfördelning: Uppföljning i jämförelse med Tertial budget Årsredovisning Förskola Antal barn placerade inom förskoleverksamhet (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom förskoleverksamheten exkl. lokal och kapitalkostnad Antal barn i kö till förskoleverksamhet Fritidshem Antal barn placerade inom fritidshem (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom fritidshem exkl. lokal och kapitalkostnad Antal barn i kö till fritidshem Grundskola Antal elever inom F-klass och grundskola (både kommunal och fristående) Genomsnitt Nettokostnad per elev inom F-klass och grundskola exkl. lokal och kapitalkostnad Gymnasium Antal elever inom Falkenbergs gymnasieskola Genomsnitt Antal falkenbergselever inom andra gymnasieskolor Genomsnitt Nettokostnad per elev inom Falkenbergs gymnasium exkl. lokal och kapitalkostnad Nettokostnad per falkenbergselev inom andra gymnasieskolor Äldreomsorg Antal hemtjänsttimmar Årsbasis Antal befintliga platser särkilt boende (demens och somatiskt) Genomsnitt Antal belagda platser särkilt boende (demens och somatiskt) Antal personer i kö till särskilt boende Nettokostnad per plats i särskilt boende (demens och somatiskt) exkl. lokal- och kapitalkostnad Handikappomsorg Antal individer med personlig assistans Genomsnittlig kommunal nettokostnad per individ med personlig assistans Antal befintliga platser inom bostad med särskild service Antal belagda platser inom bostad med särskild service Antal personer i kö till bostad med särskild service Genomsnittlig kommunal nettokostnad per plats inom bostad med särskild service Antal personer inom daglig verksamhet Genomsnittlig kommunal nettokostnad per person inom daglig verksamhet Antal timmar boendestöd enligt LSS Genomsnittlig kommunal nettokostnad per timme inom boendestöd enligt LSS Individ- och familjeomsorg Antal individer med boendestöd enligt SoL Genomsnittlig kommunal nettokostnad per individ med boendestöd enligt SoL Antal placeringar i psykiatriboende Genomsnittlig kommunal nettokostnad per placering i psykiatriboende Antal placeringar på insitution för barn, HVB Genomsnittlig kommunal nettokostnad per placering för barn HVB Antal famijehemsplaceringar Genomsnittlig kommunal nettokostnad per familjehemsplacering 14

15 Övriga nyckeltal Uppföljning i jämförelse med budget Tertial Årsredovisning Försörjningsstöd Andel av befolkingen som har försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd Genomsnittlig utbetalning per hushåll och månad Arbetsmarknadsenheten Antal inskrivna personer Genomsnitt Antal inskrivna personer år Genomsnitt Förskoleverksamhet/Grundskola/Gymnasium Antal barn per anställd inom förskolan Antal lärare per hundra elever i grundskolan Antal lärare per hundra elever i gymnasiet Kultur och fritidsverksamhet Antal besökande på Klitterbadet Kommunal nettokostnad per besök på Klitterbadet Antal besökande på muséet Kommunal nettokostnad per besök på muséet Antal bibliotekslån Kommunal nettokostnad per bibliotekslån Affärsverksamheten Elproduktion Hertings kraftverk MWh Elproduktion Lövstaviken MWh Kommunala fastigheter Total fastighetsyta Driftskostnad per kvadratmeter Energikostnad per kvadratmeter Gator och vägar Total kommunal gatu och gc-vägsyta Driftskostnad per kvadratmeter Antal avgiftsbelagda P-platser Beläggningsgrad avgiftsbelagda P-platser Kommunal nettointäkt per avgiftsbelagd P-plats Antal belysningspunkter Energiförbrukning per belysningspunkt 15

16 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin samt kommunernas ekonomi. Nedan återges ett sammandrag av Sveriges kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport från oktober De senaste åren har det blåst upp en perfekt storm i Eurozonen i kölvattnet av snabb skulduppbyggnad, brustna bostadsbubblor, krisande banker och statsfinansiellt moras. Även i många andra länder utanför EMU, som Storbritannien, USA med flera, har efterspelet till finanskrisen inneburit exploderande såväl privata som offentliga skulder. Trots mängder av krismöten och diverse åtgärder inom Eurozonen för att återställa förtroendet för skuldsatta länder ser vi ännu inget slut på krisen. Med undantag av USA, som genom sin blotta storlek har en egen gräddfil, måste de djupt skuldsatta länderna nu ägna sig åt åtstramningar och skattehöjningar i ett försök att återställa balans. Även om det finns styrkebälten, som Tyskland och vissa nordeuropeiska stater, talar de stora obalanserna och kraven på åtstramningar sammantaget för en svag ekonomisk utveckling på vår sida av Atlanten de kommande åren. Stora delar av Europa får uppleva minskande tillväxt 2012 och bara en svag ökning under Exportvägd BNP 1) beräknas till 1,2 respektive 1,9 procent för de två åren. USA har visserligen hittills skonats från marknadernas hårda dom, trots tvåsiffriga budgetunderskott och tresiffrig offentlig skuldkvot. Samtidigt saknar USA:s hushåll finansiella muskler att fylla sin traditionella roll som lokomotiv i världsekonomin. Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos våra främsta handelspartners relativt väl. Så här långt under 2012 har ekonomin vuxit med 1,3 procent jämfört med 2011, betydligt bättre än till exempel Eurozonen som redovisar svagt vikande BNP hittills under året. Tack vare att ekonomin vuxit i måttlig takt har även situationen på arbetsmarknaden varit relativt stabil med fortsatt ökande sysselsättning, även om arbetslösheten har tenderat att stiga något på sista tiden. 1 BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. På sistone har dock tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare, både i termer av konjunkturbarometrar och hårda ekonomiska data. Mycket tyder på att slutet av 2012 början av 2013 blir betydligt svagare. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän mot slutet av nästa år. BNP beräknas öka med 1 procent i år samt 1,8 procent Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och måttligt stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av Att även den svenska ekonomin bromsar in är ytterligare ett bevis på vårt starka utlandsberoende. Med en exportandel av BNP på cirka 50 procent, varav merparten är insats- och investeringsvaror till industrialiserade länder inte minst i Europa, sköljer svallvågorna från den internationella konjunkturen obönhörligen in också över oss. Förutom en svag global konjunktur finns ytterligare ett orosmoln i form av den relativt starka kronan som på sikt riskerar att urholka svensk konkurrenskraft. Man bör dock komma ihåg att kronan inte är påtagligt starkare än de nivåer som de flesta bedömt som rimliga ända sedan kronan började flyta. Samtidigt finns det förutsättningar för den svenska ekonomin att klara sig relativt bra trots en svag omvärld, tack vare att vi har vårt eget hus i någorlunda ordning. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden även om det blir svårt att uppnå det offentliga överskottsmålet under den innevarande konjunkturcykeln. Skulle det behövas kan finanspolitiken således läggas om i mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de offentliga finanserna riskeras. Visserligen är svenska hushåll, liksom är fallet i många andra länder, högt skuldsatta och därmed sårbara för till exempel snabbt stigande räntor och/eller fallande fastighetspriser. Den förväntade svagheten på arbetsmarknaden och avsaknaden av inflationstendenser i övrigt talar dock starkt emot att Riksbanken ska välja att höja räntorna inom överskådlig framtid, tvärt om räknar SKL med en ytterligare sänkning av reporäntan samtidigt som den svaga internationella konjunkturen pekar mot fortsatt låga marknadsräntor. Dessutom finns det bokstavligt talat ett sparkapital för hushållen att ta till i form av en hög sparkvot. Vad gäller kommunerna så kommer resultatet efter rekordåret 2012 falla tillbaka för år 2013 till 9 miljarder kronor d.v.s. en bra bit under de 2 procent av skatter och statsbidrag som anses vara god ekonomisk hushållning. Kommunerna får visserligen ett tillfälligt uppskov från besparingarna inom 16

17 gymnasieskolan men i övrigt finns inga nya resultatförstärkande statsbidrag. En betydande risk som inte är beaktad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare, vilket i så fall leder till att pensionsskulden måste omvärderas. Trots en utveckling av det reala skatteunderlaget 2) på runt 1,5 procent framöver räknar SKL med att resultatet kommer att ligga kvar på nivån kring 1 procent av skatter och statsbidrag under hela perioden fram till Det beror på att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Ett resultat på den nivån förutsätter dock att statsbidragen i genomsnitt ökar med 2 procent per år utöver sektorns pris- och löneökningar. SKL antar detta i sina beräkningar trots att ökade statsbidrag måste föregås av nya riksdagsbeslut. Ett resultat på 8 9 miljarder i kommunsektorn ger intrycket av en ekonomi i god ordning, men det innebär att en tredjedel av kommunerna och nästan hälften av landstingen beräknas ha underskott. Falkenbergs kommuns ekonomiska förutsättningar Överskottet för 2011 uppgick till 63,4 mkr exklusive jämförelsestörande poster. Budgeterat överskott uppgick till 38 mkr. Orsaken till överskottet var till stor del att skatteintäkterna översteg vad som budgeterats med 23 mkr. I prognosen i tertialrapporten för andra tertialet 2012 beräknas överskottet uppgå till 87 mkr jämfört med budgeterat överskott om 39 mkr. I huvudsak beror denna förbättring på en premieåterbetalning om 35 mkr från AFA försäkring. Men även ökade skatteintäkter om 17 mkr över vad som budgeterats bidrar positivt till överskottet. Sammantaget kan sägas att skatteintäkterna har överstigit vad som budgeterats de senaste åren. Dessvärre är det svårt att se en liknande utveckling framöver. I budgeten 2013 ökar skatter och generella statsbidrag med endast 34 mkr jämfört med prognosen för Denna ökning skall ställas mot att verksamhetens nettokostnader ökar med 73 mkr. En bidragande orsak till att skatter och generella statsbidrag inte ökar mer är att Falkenbergs avgift i kostnadsutjämningen ökar med 20 mkr jämfört med prognosen Detta faktum samt en lägre tillväxttakt i skatteunderlaget, vilket innebär mindre skatteintäkter under planperioden, innebär sammantaget att det budgeterade överskottet endast uppgår till 13 mkr för För 2014 och 2015 uppgår överskotten endast till 10 respektive 8 mkr. Denna nedåtgående trend i överskottet uppmärksammades under budgetarbetet 2011 för budgeten 2012 varför effektiviseringskrav ställdes på nämnderna med 0,5 % av 2011 års budgetram per år under planperioden fram till För att inte ställa allt för höga krav på effektiviseringar i verksamheten under den konjunkturnedgång som beräknas pågå under planperioden kommer målet att resultatet ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag tillfälligt revideras ner till 1 % under planperioden, motsvarande ca 20 mkr per år i överskott. För att uppnå dessa överskott krävs dock ytterligare effektiviseringar. I budgeten har samtliga nämnder fått i uppdrag att inleda ett förändrings- och utvecklingsarbete som leder fram till förslag på effektiviseringar på 2 % av 2013 års budgetramar. Detta förändrings- och utvecklingsarbete skall uppnå avsedd effekt i budgeten för Vad gäller budgeten för år 2013 så understiger överskottet målet 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tiden är dock allt för knapp för att vidta verkningsfulla åtgärder för 2013 utan full kraft läggs på det förändrings- och utvecklingsarbetet som tar sikte på 2014 års budget. För att skapa ökad ekonomisk trygghet under planperioden kommer maximal avsättning till resultatutjämningsfonden göras i bokslutet för Ekonomi i balans Enligt kommunallagen krävs att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Falkenbergs kommun har inget underskott att återställa från tidigare år enligt balanskravet. 2 av det nominella skatteunderlaget minskat med kommunernas pris-och löneutveckling 17

18 Befolkningsutveckling Prognos fördelat på antal invånare och ålder i Falkenbergs kommun Ålder w Summa Befolkningen i Falkenbergs kommun fortsätter att öka. Vid 2011 års slut var invånarantalet personer. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden öka och år 2020 vara uppe i personer. Ur ett kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, år samt 65 år och äldre och studera förändringen över tid för dessa grupper. Anledningen till denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta åldersgruppen. Utvecklingen i den mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Antalet invånare i åldern år ökar marginellt under perioden. en av antalet invånare i de lägre åldrarna är negativ först när babyboomens barn lämnar tonåren förväntas antalet i denna åldersgrupp öka igen. Den största procentuella ökningen återfinns inom åldersgruppen 65 år och äldre. Det är främst åldersspannet år som uppvisar en markant ökning men även antalet personer över 85 år blir fler under tioårsperioden. Andelen äldre invånare är redan idag större i Falkenberg jämfört med genomsnittet i riket. Utvecklingen pekar mot att mer och mer resurser måste avsättas till att täcka behoven av äldreomsorg. Det är också viktigt att de resurser som används för att producera dessa tjänster används så effektivt som möjligt. Eftersom den största ökningen återfinns bland de yngre äldre har Falkenbergs kommun ännu möjlighet att under de närmaste åren arbeta för att finna nya lösningar och produktivitetsökningar inom äldreomsorgen, vilket är en välfärdsutmaning. Försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer mellan 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år multiplicerat med 100. Försörjningskvoten i Falkenberg är ,9. Detta kan enkelt uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja nära 83 unga och gamla i Falkenberg. Kvoten ökar till 92, Rikets totala försörjningskvot ligger runt 70. Det är den ökande andelen äldre som medför den starka ökningen. Redan år 2014 kommer antalet över 64 år att vara fler än antalet under 20 år i Falkenberg. För Sverige beräknas inte detta ske förrän Denna sammansättning av befolkningen medför även att kommunens medelskattekraft kommer att förbli låg. Medelskattekraften framgår av den totala beskattningsbara inkomsten delat med antalet invånare. Kommunens skatteintäkter Kommunen har efter en skatteväxling 2012 en skattesats på 21,10. Senast 2008 förändrades skattesatsen i inkomstförstärkande syfte då den höjdes till 21,30. Skattesatsen används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Skatteunderlaget påverkas också av de avdrag som medborgarna har möjlighet att göra i sina inkomstdeklarationer. Preliminära skatteintäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. Skatteintäkterna är preliminära fram tills taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planeringen i kommuner och landsting. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Omvänt gäller om tillväxttalen är för lågt pro- 18

19 gnostiserade. Då kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en positiv slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalen är för höga eller för låga ska en negativ respektive positiv slutavräkning budgeteras. Falkenbergs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos som presenterades i oktober anges skatteunderlagets tillväxt för år 2013 till 3,2 %, för år 2014 till 3,7 % och för år 2015 till 4,4 %. Eftersom de fastställda uppräkningsfaktorerna för åren 2012 och 2013 är 3,3 % och 4,1 % budgeteras en negativ slutavräkning Budgeterade skatteintäkter Mkr Skatteintäkter Slutavräkning Summa Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning samt ett regleringsbidrag/- avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Falkenbergs kommun är bidragstagare i inkomstutjämningen. Medelskattekraften i Falkenberg är preliminärt beräknad till 90,6 % av riksgenomsnittet (ett skatteunderlag per invånare med kr), vilket medför ett bidrag med kr per invånare Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Fram t.o.m erhöll Falkenbergs kommun bidrag för kostnadsutjämning men fr.o.m betalar kommunen en avgift betalar kommunen en avgift på 497 kr per invånare. Kommunen beräknas ha en högre standardkostnad än genomsnittet av Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Inom övriga områden som ingår i kostnadsutjämningen beräknas Falkenbergs kommun ha lägre strukturella kostnader än riksgenomsnittet. Utöver de generella statsbidragen utbetalas även utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner och kommunal fastighetsavgift tillsammans med skatteintäkterna. Den preliminära beräkningen år 2013 för LSS-utjämningen är satt till ett bidrag med 745 kr per invånare, vilket medför ett totalt bidrag på 31 mkr. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift. Införandet var ekonomiskt neutralt såväl för kommunerna som för staten och fördelades ut som ett lika stort belopp per invånare i hela landet. Efter införandet tillförs den årliga intäktsförändringen respektive kommun. Intäktsförändringen fördelar sig olika mellan kommunerna beroende på prisläget och fastighetsbeståndet. Falkenbergs kommun budgeterar för 2013 fastighetsavgifterna till 77,6 mkr. Regleringsbidrag/-avgift beräknas på totalnivån. Nettot av utjämningsbidrag, LSS-utjämning och kommunal fastighetsavgift jämförs med de av staten anslagna medlen för kommunal utjämning och genererar ett bidrag eller en avgift för kommunerna beroende på om de anslagna medlen till utjämningen är högre eller lägre än nettot. Kommunens regleringsbidrag för 2013 beräknas till 18,9 mkr. Bidraget sjunker under planperioden och blir en avgift 2015 på 5,9 mkr. Maxtaxan inom barnomsorgen är i sin form ett generellt bidrag men utbetalas av Skolverket och inte tillsammans med preliminära skatteintäkter. För 2013 har intäkterna för maxtaxan budgeterats till 11 mkr. Budgeterade statsbidrag Tkr Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag, maxtaxa Summa Finansnetto och internränta I finansnettot ingår ränteintäkter på de kvarvarande skuldreverser som upprättats mot Falkenbergs Stadshus AB och FNAB i samband med koncernbildandet samt den revers mot FaBo som upprättats i samband med avyttringen av Falkhallen och ishallen. Dessutom ingår ränteintäkter på de lån som har förmedlats till de kommunala bolagen samt en förmedlingsavgift på 0,45 % som belöper på dessa lån. Denna förmedlingsavgift har höjts med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. 19

20 Skuldreverserna belöper med en ränta om 5 %, räntan på FaBo:s revers är densamma som internräntan, 3 %. På de lån som förmedlats till bolagen vidaredebiteras den räntekostnad som kommunen erhåller från bankerna. Kommunen har budgeterat aktieutdelningar från Falkenbergs Stadshus AB med 3 mkr 2013 och 3 mkr Utdelningen om 3 mkr som budgeterades för 2012 genomförs inte under För kommunens befintliga egna lån har en räntesats om 2,75 % budgeterats för år 2013, 2,77 % för år 2014 och 3,20 % för år I denna räntesats har hänsyn tagits till den reducerade räntan som belöper på de leasade vindkraftverken. Även räntesatser på befintliga swapar har medräknats. För tillkommande lån har räntenivån beräknats till en något högre nivå. Utgångspunkt för kommunens ränteprognos är marknadens förväntningar på räntenivåerna för planperioden per den 31 augusti Internräntan är för 2013 satt till 3 %. Internräntan ska spegla den långsiktiga kostnaden för utnyttjande av kommunens tillgångar. Internräntan används till att beräkna kapitalkostnader och hyreskostnaderna för nämnderna. Arbetsgivaravgifter och övriga personalomkostnader De sammantagna sociala avgifterna för arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar beräknas preliminärt till 37,5 % på lönekostnaderna Till och med 2011 har Falkenbergs kommun använt det preliminära pålägg, som funnits tillgängligt vid budgettillfället. De faktiska debiterade avgifterna har dock visat sig vara lägre, vilket till stor del berott på att arbetsgivaravgiften är lägre för anställda under 26 år. Nämnderna har haft utrymme för ett kalkylerat personalomkostnadspålägg i sina budgetramar och differensen mellan kalkylerade och debiterade avgifter har genererat ett budgetöverskott inom kommunen. Fr.o.m använder kommunen istället ett personalomkostnadspålägg, som i grunden utgår ifrån det preliminära pålägget som tillhandahålls av SKL, men som justerats ner för att bättre spegla de faktiska avgifterna. Pålägget för arbetsgivaravgifter beräknas därmed till 30,46 %. För de kollektivavtalade tjänstepensionerna beräknas ett pensionspålägg inkl. löneskatt på 6,83 % och för avtalsförsäkringar beräknas premierna motsvara ett generellt pålägg på 0,21 %. Pensionskostnad År 1997 ändrades pensionssystemet från intjänande av pensionspoäng, där kommunen ansvarade för framtida utbetalningar av tjänstepension, till avgiftsbestämda avsättningar årligen för tjänstepension. I dagsläget belastas den kommunala ekonomin av såväl pensionsutbetalningar från pensionsskulden, som avgifter för nyintjänad individuell pension för dagens anställda i enlighet med den så kallade blandmodellen. Kostnaden för pensionsutbetalningar budgeteras centralt. Kostnaden för pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på nämndernas kostnadsställen, som en del av personalomkostnadspålägget för sociala avgifter. De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna kommer att växa de närmaste åren i takt med att fler går i pension. Avgifterna för den individuella pensionen har från och med 2010 uppnått en generell nivå för samtliga avtalsgrupper med 4,5 % på pensionsgrundande inkomst. Det betyder att avgifterna enbart ökar med löneökningstakten i framtiden. De anställda som tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp ( kr) per år har rätt till förmånsbestämd ålderpension. Falkenbergs kommun har valt en försäkringslösning för det. Kostnaden för förtida uttag budgeteras till 6,5 mkr per år. Budgeterade pensionskostnader inkl. löneskatt Mkr Pensionsutbetalningar 44,5 46,3 48,1 Pensionsförstärkning, visstidspensioner 6,5 6,5 6,5 Premier förmånspension 10,7 11,3 12,0 Pensionsavgift 55,7 57,8 59,8 Förvaltningskostnader 0,4 0,4 0,4 Summa 117,8 122,3 126,8 Kompensation för löneökningar Löneförhandlingarna avseende 2012 års löneavtal var inte slutförda lokalt för alla grupper när budgeten för 2012 började beredas. Centralt avtal slöts för lärarna så sent som i september. För övriga avtalsområden har nämnderna kompenserats med löneökningar 2012 men ökningen för lärargruppen har avsatts centralt att fördela när de lokala avtalen är slutförda. De avtal som var klara vid budgetens upprättande innebar en genomsnittlig ökning på 3,02 %. Det centrala avtalet avseende lärarna ligger på 4,2 % För har medel för löneökningar avsatts enligt SKL:s prognos, 2,6 % 2013, 2,5 % 2014 och 3,2 % 2015 (cirk. 12:46). Liksom tidigare år avsätts medel för löneökningar centralt och fördelas ut till nämnderna först när lokala förhandlingar är avslutade. Principen används eftersom sammansättningen av anställda inom de olika avtalsområdena varierar mellan förvaltningarna, vilket annars skulle kunna innebära under- eller överkompensation för vissa nämnder. I det fall löneökningarna blir högre 20

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Budget 2015. Budgetramar 2016 & Kommunplan 2017 Investeringsbudget Exploateringsbudget

Budget 2015. Budgetramar 2016 & Kommunplan 2017 Investeringsbudget Exploateringsbudget 2015 ramar 2016 & Kommunplan 2017 Investeringsbudget Exploateringsbudget Fastställd av kommunfullmäktige XX-XX- INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande beslut... 3 förslag Alliansen +... 4 Vision och övergripande

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Budget för 2012, budgetramar för 2013 och kommunplan för 2014. Dnr KS 2011-395

Budget för 2012, budgetramar för 2013 och kommunplan för 2014. Dnr KS 2011-395 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-11-01 337 Budget för 2012, budgetramar för 2013 och kommunplan för 2014. Dnr KS 2011-395 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Vännäs kommun. Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017

Vännäs kommun. Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 Vännäs kommun Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 Innehåll BUDGETENS INNEHÅLL OCH UPPDRAG...3 ALLMÄNT... 3 BUDGET 2015... 3 PRELIMINÄRA RAMAR 2016-2017... 3 SÄRSKILDA UPPDRAG OCH DIREKTIV TILL KOMMUNENS

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budget 2014-2016. Budgetramar 2015 & Kommunplan 2016 Investeringsbudget Exploateringsbudget

Budget 2014-2016. Budgetramar 2015 & Kommunplan 2016 Investeringsbudget Exploateringsbudget - ramar & Kommunplan Investeringsbudget Exploateringsbudget Fastställd av kommunfullmäktige 26-11- Produktion: Ekonomi- och strategienheten i samarbete med övriga förvaltningar Layout och omslagsfoto:

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Överföring av centrala budgetmedel. KS 2015-120

Överföring av centrala budgetmedel. KS 2015-120 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-22 253 Överföring av centrala budgetmedel. KS 2015-120 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer