RAPPORT. VA-Översikt för Dals-Eds kommun. Uppdrag: VA-plan Dals-Eds kommun DALS-EDS KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

Transkript

1 DALS-EDS KOMMUN Uppdrag: VA-plan Dals-Eds kommun UPPDRAGSNUMMER VA-Översikt för Dals-Eds kommun Bild: LG Foto VERSION 1 SWECO ENVIRONMENT AB VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ Franz Wallebäck Tobias Källqvist 1 (71) S w e co Södergatan 1 SE Vänersborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm F r an z W al l ebä ck Vänersborg vatten och miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) franz.walleback@sweco.se

2 En översikt av vatten- och avloppsförsörjningen i Dals-Eds kommun I den här översikten har Dals-Eds kommun sammanställt kunskap om de viktigaste bitarna som påverkar dagens och framtidens försörjning av vatten och avlopp. Det har man gjort för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter en god service och uppfylla kommunens skyldigheter. Under kommande år ska kommunen ta fram en plan för det arbete som måste göras för att säkra en framtida god försörjning av vatten och avlopp till såväl invånare som verksamheter. Dessförinnan ska en strategi fastställas som talar om vad Dals-Eds kommun tycker är viktigt att framtida beslut för vatten- och avloppsförsörjningen grundas på. Planen kommer sedan att behöva uppdateras då förutsättningar i kommunen förändras. Sammanfattningen som börjar på nästa sida visar kortfattat VA-översiktens innehåll. 2 (71)

3 Sammanfattning av rapportens innehåll Föreliggande VA-översikt utgör det första av fyra steg i Dals-Eds kommuns strategiska VA-plansarbete. Efterföljande steg i arbetsprocessen utgörs av VA-strategi, VA-plan och slutligen Implementering och uppföljning. VA-översiktens främsta syfte är att skapa en samlad bild av de förutsättningar som råder för dagens och framtidens försörjning av dricksvatten, spillvatten och dagvatten i Dals- Eds kommun, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. Arbetet med strategisk VA-planering har fokus på vatten- och avloppsförsörjningen (VA-försörjningen) i Dals-Eds kommun, idag och i framtiden. Vid sidan av VAförsörjningen finns andra aspekter som också berör vatten, t.ex. vatten för bad, fiske etc. Information som presenteras i denna VA-översikt är fokuserad på VA-försörjningen och dess beröringspunkter med övriga aspekter, såväl avseende vatten som andra delar av samhället. I punkterna nedan ges en kort sammanfattning av VA-översiktens innehåll. Kapaciteten i de allmänna dricksvattentäkterna i kommunen är väl tilltagen och bedöms tillgodose behovet de närmaste tjugofem åren. Förändringar i och med industri-/verksamhetsetableringar kommer att påverka behovet mer än den marginella förändring som bedöms för antalet invånare i kommunen. Utbyggnadstakten för anslutning av nya områden till allmänt VA behöver ske med hänsyn till kapacitet i befintliga system och de behov av förnyelse som anslutningen medför. Utöver de vattenförekomster som idag nyttjas för allmän dricksvattenförsörjning lyfts Stora och Lilla Le fram som potentiella allmänna dricksvattenresurser. Vattenskyddsområden finns för kommunens allmänna dricksvattentäkter. Åtgärdsbehov föreligger för förstärkt skydd vid kommunens vattentäkt Kasen och utredning pågår genom Trafikverket. Idag finns inte någon reservvattenförsörjning i kommunen. Kommunen söker därför efter en reservvattentäkt. Kapaciteten för avloppsrening är god i Brattesta avloppsreningsverk som renar avloppet från Eds tätort. Håbols reningsverk är tidvis överbelastat och har då bekymmer med reningsprocessen. Ledningsnätet för dricksvatten är generellt i god kondition med litet utläckage. Delar av ledningsnätet har dock nedsatt kapacitet. Förnyelsebehovet bedöms vara lågt. Ledningsnätet för spillvatten håller generellt en god standard, en stor del av ledningsnätet lades om på 70-talet. Kommunen har inga kombinerade ledningar för dag- och spillvatten. I Håbol pågår VA-sanering för att minska ovidkommande vatten i spillvattennätet. 3 (71)

4 De fastigheter som ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp försörjs genom enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Många av dessa fastigheter är fritidsboenden. Uppskattningsvis finns det flera hundra enskilda avloppsanläggningar i kommunen som inte uppfyller dagens krav. Dals-Eds kommun har identifierat 17 områden med samlad bebyggelse, utanför befintligt verksamhetsområde för VA. Om VA-situationen är ohållbar inom sådana områden kan kommunen bli skyldig att ordna vattentjänster. Kommunen behöver i sin verksamhet, inkluderande flera förvaltningar, vara medveten om vilka områden som utgör samlad bebyggelse samt vilka som ligger nära att blir det, och beakta hur bl.a. bygglov för enskilda hus kan komma att påverka det framtida behovet av samlade VA-lösningar. Kommunen behöver i den fortsatta VAplaneringen ta ställning till vilka befintliga och nya (t.ex. LIS-områden) som behöver samlade VA-lösningar. I Nössemark finns behov av förbättrade VA-lösningar. Det råder en enighet mellan kommunen, Dalslands miljökontor och länsstyrelsen att Nössemark är ett sådant område där kommunen ska ansvara för VA-försörjningen. Ett arbete med att ta fram VA-lösningar i området behöver startats. För att nå acceptans hos invånarna behöver kommunen ha en tydlig och förutsägbar kommunikation när det gäller krav på enskilda anläggningar och eventuell framtida anslutning till allmänt VA. Genom att tydligt kommunicera värdet av kommunens satsning på en trygg och hälsosam VA-försörjning kan även kostnaden för vatten och avlopp för den enskilde invånaren motiveras. Miljöbalken och miljömålen ställer kvar på att återföra näringen i avloppsvatten. Med ny teknik är det möjligt att minska vattenförbrukningen och ta vara på näringsämnena och energin i avloppet. Dalslands miljökontor har nyligen formulerat ett förslag till strategi för kretslopp för toalettavlopp, som ett underlag för kommunerna i Dalsland att använda i sin VA-planering. Kommunen har ett ansvar att ordna ett system för insamling och behandling av separerade fraktioner humanurin och avföring. Dals-Eds kommuns strategiska VA-planering liksom framtida beslut och utförande av åtgärder bör beakta de naturgivna förutsättningar som finns i kommunen då dessa i flera fall är mycket värdefulla resurser som bör värnas för framtiden. Vid Stora Les södra strand där Brattesta avloppsreningsverk ligger finns översvämningsrisk vid 100-års-flöde. Vid höga vattennivåer kan verkets reningsprocesser påverkas. Dals-Eds kommun har ansvar för genomförande av en rad åtgärder enligt vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Syftet med åtgärderna är att bibehålla eller uppnå god vattenstatus i kommunens grundvatten, vattendrag och sjöar. Inga av de vattenförekomster som utgör allmänna dricksvattenresurser, eller är recipienter för allmän avloppsförsörjning, riskerar att inte uppnå god status år 2015 då nästa statusbedömning utförs. VA-plansarbetet bidrar till flera av de åtgärder som åligger Dals-Eds kommun. 4 (71)

5 Rekommendationer för det fortsatta arbetet med VA-planeringen anges i tre olika nivåer via en samlad bedömning av de aspekter som är kopplade till VA-försörjningen i Dals-Eds kommun, se nedan. En del aspekter är mycket angelägna att hantera. Andra aspekter bör också utvecklas på sikt, medan ytterligare andra fungerar bra idag och bör bibehållas för att inte läget ska försämras i framtiden. 5 (71)

6 Ordlista Allmän VA-anläggning är en anläggning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster. De samlade VA-anläggningarna inom en kommuns gränser, för vilka en kommun är huvudman, benämns Den allmänna VA-anläggningen. Allmänt VA-område är ett område som idag har tillgång till allmän VAförsörjning, antingen inom ett verksamhetsområde eller via en avtalsanslutning (föreningar, samfälligheter, enskilda fastigheter). Avlopp är samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dränvatten. Bevakningsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som sannolikt inte har behov av en förändrad VA-struktur. Bevakning av området behövs för att följa om behovet av en förändrad VA-struktur förändras över tid. Dagvatten är ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Dalslands miljökontor är en gemensam miljöförvaltning för kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud. Förvaltningen sorterar under Dalslandskommunernas kommunalförbund. Dräneringsvatten (dränvatten) är markvatten och grundvatten som samlas upp och tas omhand i en dräneringsledning. Enskild VA-anläggning är en anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VAanläggning kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av dricksvatten eller rening av avloppsvatten. Enskilt VA-område är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som inom överskådlig framtid inte har behov av en förändrad VA-struktur utan kommer att fortsätta ha enskild försörjning. Gemensamhetsanläggning är en enskild VA-anläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt. Huvudman är den som äger en VA-anläggning. Kommunen utgörs av en tjänstemannaorganisation och en politisk organisation. I kommunen finns det kommunala bolaget Stiftelsen Orustbostäder som också ingår i kommunens organisation. 6 (71)

7 LIS-område är ett område som pekats ut som intressant för utveckling av bebyggelse i strandnära läge. Riksdagen beslutade 2009 om ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen för att möjliggöra Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen (LIS). Ändringarna innebär att dispens kan lämnas för en åtgärd inom strandskyddsområde, om åtgärden innebär ett långsiktigt bidrag till utvecklingen av landsbygden. Nödvatten är vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet. Det kan istället ske med tankar eller tankbilar. Omvandlingsområde är ett fritidshusområde där många väljer att bosätta sig permanent. Det sker en omvandling mot permanentboende. Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt). Tillskottsvatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar. Tillskottsvatten kan bestå av anslutet dagvatten, anslutet dräneringsvatten, samt vatten som läcker in från marken om ledningarna inte är täta. Tillskottsvattnets andel kan i många fall vara mycket stor, i extrema fall flera gånger större än mängden spillvatten. Utbyggnadsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som har behov av en förändrad VA-struktur. Utbyggnadsområden uppstår när kommunen har fattat beslut om anslutning till allmänt VA via avtal eller verksamhetsområde, samt när i tid utbyggnaden ska ske. Utredningsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som kan ha behov av en förändrad VA-struktur. Utredning behöver utföras för att visa vilket behov som finns samt vilka möjligheter som finns för att förbättra situationen. VA-anläggning är en anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med vatten- och avlopp. I begreppet VA-anläggning ingår både ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt anordningar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Verksamhetsområde är ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område, inom vilket kommunen är huvudman för vattenoch/eller avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal VA-taxa. 7 (71)

8 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte VA-översikt - det första av flera steg i VA-plansarbetet Projektorganisation Uppdatering av VA-planen 12 2 Genomförande En gemensam nulägesbild Avgränsningar Underlagsmaterial 14 3 VA-sektorns roll i vattenförvaltningen Dals-Eds kommuns ansvar i vattenförvaltningen VA-plan och andra planer för vatten VA-sektorn en del av samhället 18 4 Vattenförekomster i Dals-Eds kommun Grundvattenförekomster Ytvattenförekomster Dricksvattenresurser och recipienter för VA-försörjningen Grundvatten Ytvatten 28 5 Utveckling och behov Befolkningsprognos Försörjningsprognos Invånarperspektivet VA-försörjning i Nössemark 30 6 VA-försörjning inom allmänt verksamhetsområde Allmän vattenförsörjning Kasens vattenverk Håbols vattenverk Allmänna avloppsreningsverk Brattesta avloppsreningsverk Håbols avloppsreningsverk 38 8 (71)

9 6.3 Ledningsnät Dricksvatten Spillvatten Dagvatten Reserv- och nödvattenförsörjning Reservvattenförsörjning Industrier kopplade till allmänt VA 42 7 VA-försörjning utanför allmänt verksamhetsområde Gemensamma anläggningar anslutna till allmänt VA Enskilda dricksvattenanläggningar Lokala hälsoskyddsföreskrifter Enskilda avloppsanläggningar Små enskilda avloppsanläggningar Stora enskilda avloppsanläggningar Prövning av enskilda avloppsanläggningar Områden med samlad bebyggelse 49 8 Kretsloppsfrågor 50 9 Naturgivna förutsättningar i Dals-Eds kommun Geologi Topografi Hydrologi Ekologi Klimatförändringar Markanspråk Skyddade områden Industrier Jord- och skogsbruk Vattenbruk Materialtäkter Förorenade områden Infrastruktur Kommunala intressen Planer Dals-Eds översiktsplan Fördjupad översiktsplan Eds tätort Fördjupad översiktsplan för Nössemark LIS-plan 61 9 (71)

10 11.2 Energi- och klimatstrategi Visioner - kommunövergripande mål Riktlinjer för enskilda avlopp Lokala miljömål Mellankommunala intressen Bebyggelse och verksamheter Vattenråd och Vattenvårdsförbund Kommunsamverkan inom VA Omvärldsfaktorer och styrande dokument Vattentjänstlagen Miljöbalken och Plan- och bygglagen Vattendirektivet Vattenmyndighetens åtgärdsprogram BSAP: Genomförandeplaner Nationella och regionala miljömål Svensk vattenförvaltning Rekommendationer inför arbete med VA-strategin 70 Bilagor Bilaga 1 Markanspråk Bilaga 2 Naturgivna förutsättningar Bilaga 3 Naturgrusförekomster Bilaga 4 Nuläge och förutsättningar för VA-försörjning Bilaga 5 Översvämningsrisk längs Upperudsälven Bilaga 6 Skyddsnivå enskilda avlopp Bilaga 7 Vattenförekomster Bilaga 8 Statusklassning Vattenförekomster Bilaga 9 Resultat av workshop 10 (71)

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Dals-Eds kommun har beslutat, KS , 167, att ta fram en strategisk VAplan som en del i arbetet att upprätthålla en hållbar utveckling av VA-försörjning i kommunen, vilket omfattar försörjningen av dricksvatten, spillvatten och dagvatten både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. Ett mer övergripande mål med det strategiska VA-plansarbetet är att minska miljöbelastningen och möjliggöra för enlångsiktigt hållbar bebyggelseutveckling i Dals-Eds kommun. Beslutet att ta fram planen är politiskt förankrat och kommunen har tagit fram en projektplan vilken ger ramarna för arbetet. Projektorganisation en avser att ha ett förvaltningsövergripande samarbete genom hela arbetsprocessen. Syftet med detta uppdrag är att utforma den VA-översikt, som utgör det första av fyra steg i arbetet med den strategiska VA-planen. VA-översikten ska tillsammans med övriga tre steg skapa en långsiktig och strategisk plan för att upprätthålla en hållbar utveckling av VA-försörjningen i Dals-Eds kommun. Arbetet följer den s.k. Stockholmsmodellen för kommunal VA-planering (framtagen av länsstyrelsen i Stockholms län m.fl.) som sedan bearbetats vidare till ett förslag till nationell vägledning som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram och som nu föreligger i en remissversion. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram utmaningar, för budgetarbetet och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. VA-planeringen ska med andra ord resultera i att åtgärder genomförs på ett metodiskt och effektivt sätt. 1.2 VA-översikt - det första av flera steg i VA-plansarbetet Föreliggande VA-översikt utgör det första av fyra steg i Dals-Eds kommuns strategiska VA-plansarbete. Efterföljande steg i arbetsprocessen utgörs av VA-strategi, VA-plan och slutligen Implementering och uppföljning. Steg 1: VA-översikt Sammanställning av nulägesbilden för all VA-försörjning i hela kommunen. Nulägesbilden utgörs av de aspekter som kan påverka beslut kopplade till VA-försörjningen. Steg 2: VA-strategi Ställningstaganden och målsättningar som ligger till grund för VA-plan samt prioriteringar av olika åtgärder. VA-strategin ska användas som ett långsiktigt planeringsverktyg. Steg 3: VA-plan Framtida utveckling och prioriteringsordning för all VA-försörjning i hela kommunen uppdelat på olika sorters försörjning. Steg 4: Genomförande och uppföljning Kontinuerligt och långsiktigt arbete med att utföra och följa upp de åtgärder som identifierats i VA-planen. 11 (71)

12 1.3 Projektorganisation För att en kommunal VA-plan ska återspegla den verklighet som upplevs inom kommunens olika delar bör arbetet utföras av en bred arbetsgrupp där varje deltagare bidrar med sin expertkunskap kopplad till VA-försörjning. Genom arbetet med VA-översikten, och övriga delar av VA-planen som tillkommer senare i processen, förankras frågeställningar och behov såväl bland tjänstemän som i berörda politiska instanser. Samarbete i ett tidigt skede skapar förutsättningar för en hållbar och långsiktig planering av frågor rörande VA-försörjning och bebyggelseplanering inom kommunen. På uppdrag av Dals-Eds kommun har Sweco upprättat en VA-översikt som ett första steg i det strategiska VA-plansarbetet. Sweco har ansvarat för projektledning samt författande av stora delar av föreliggande rapport. Dals- Eds kommun har i rollen som beställare engagerat en förvaltningsövergripande arbetsgrupp i uppdraget. I denna grupp har följande personer ingått; Roland Kindslätt Eva Karlsson Anders Johansson Dick Gustafsson Martin Carling Jan Sandell Emma Hagström VA-chef/Teknisk chef, Dals-Eds kommun Plan- och Byggchef, Dals-Eds kommun VA-tekniker, Dals-Eds kommun VA-tekniker, Dals-Eds kommun Ordförande kommunstyrelsen, Dals-Ed Dalslands Miljökontor Dalslands Miljökontor Styrgruppen utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskottutskott. Swecos projektorganisation har utgjorts av; Franz Wallebäck Tobias Källqvist Henrik Bodin-Sköld Tove Karnstedt Hans Björkman Projektledare Biträdande projektledare, kvalitetsansvarig GIS-handläggare Expert Expert 1.4 Uppdatering av VA-planen För att VA-planen, som tas fram i steg 3, ska vara ett användbart underlag till kommunens arbete med VA-försörjning behöver den hållas aktuell. Inför arbete med en ny VA-plan behöver även den framtida nulägesbeskrivningen uppdateras, d.v.s. VAöversikten behöver aktualiseras inför varje revidering av VA-planen. Uppdatering sker förslagsvis i samband med aktualisering av Dals-Eds kommuns översiktsplan samt vid behov däremellan. 12 (71)

13 2 Genomförande 2.1 En gemensam nulägesbild Kunskaper om de pusselbitar som idag eller i framtiden kan komma att påverka VAförsörjningen i Dals-Eds kommun finns utspridda hos många olika personer, både inom och utanför kommunen. Arbetet med VA-översikten möjliggör en sammanfattning av nuläget till en gemensam bild som omfattar dricksvatten, spillvatten och dagvatten både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. Denna gemensamma bild är inte bara viktig under arbetsprocessen med VA-planen, utan ger även i framtiden svar på frågan på vilken grund beslutades de åtgärder vi nu genomfört eller ska genomföra? I den samlade bilden finns också utveckling och behov med som en viktig pusselbit liksom sådana intressen som inte kommunen direkt rår över eller kan ändra på inom ramen för det här projektet, och därför måste förhålla sig till i den strategiska VA-planeringen. Hit hör bland annat befintliga mellankommunala intressen och planer, vilka möjligheter som kan finnas att samverka med grannkommuner i frågor kring VAförsörjning samt nationella riktlinjer. En liten men viktig del i sammanställningen av nuläget i Dals-Eds kommun är också att reda ut vad som gäller rent juridiskt kring anslutning av områden med samlad bebyggelse som riskerar att bli så kallade 6-områden, där kommunen kan bli skyldig att anordna VA-försörjning. Identifiering av vattenförekomster som kan komma att utgöra eller redan idag utgör dricksvattenresurser är också en viktig pusselbit för den fortsatta VA-planeringen, liksom vilka recipienter som idag eller i framtiden kan komma att ta emot dagvatten och spillvatten. Vilken ekologisk, kemisk och kvantitativ status recipienterna har idag spelar en viktig roll i arbetet med framtida åtgärder inom VA-försörjningen. Förutom att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar VA-försörjning ska de åtgärder som genomförs bidra till att bibehålla eller förbättra nuvarande vattenstatus. I inledningen av projektet hölls en workshop där diskussioner fördes kring utmaningar och lösningar inom Dals-Eds kommuns VA-försörjning. Resultatet av workshopen finns i Bilaga 9 Resultat av workshop. 13 (71)

14 Figur 1. Visualisering av den strategiska VA-planeringens fyra steg, där denna rapport utgör steg 1, VA-översikt. 2.2 Avgränsningar Upprättandet av VA-översikten omfattar inget fältarbete utan bygger på information tillhandahållen av Dals-Eds kommun, resultat från genomförd workshop och arbetsmöten samt data från olika myndigheter. VA-översikten beskriver endast nulägesförhållanden och idag känd fakta. Inom ramen för arbetet görs inga prognoser för framtida förutsättningar. Sådana frågor hanteras längre fram i processen. 2.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet till Dals-Eds VA-översikt utgörs av följande: Översiktsplan för Dals-Eds kommun (antagen 2003) Fördjupad Översiktsplan Nössemark (antagen 2010) Miljörapporter för Brattesta och Håbol avloppsreningsverk (2012) Årsrapporter för Kasens och Håbols vattenverk (2012) Dals-Eds kommuns miljöpolicy och miljömål Energi- och klimatplan Kommunens miljöledningssystem Kontrollprogram med beskrivning av vattenverk och avloppsreningsverk Beskrivning av enskild VA-försörjning GIS-underlag: fastighetskartan, allmän VA-försörjning och skyddsvärda områden Information om vattenförekomster via VISS hemsida (uttaget 2013-): 14 (71)

15 Översiktlig översvämningskartering genomförd av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Modellering för dricksvatten 2012 Eds tätort. VA-saneringsplan, Håbol 2013 Pågående arbete Ett arbete pågår i kommunen med att ta fram en ny Fördjupad översiktsplan för Ed. (Framtagning av ny ÖP planeras att starta 2015.) Dalslands miljökontor arbetar med att ta fram uppdaterade riktlinjer för enskilda avlopp. Dokument/riktlinjer som saknas i nuläget Följande styrdokument som kan vara av stort värde för kommunen saknas idag: Dagvattenplan för Dals-Eds kommun Sanerings-, förnyelse- och investeringsplan för ledningsnätet Åtgärds- och investeringsplan avloppsreningsverk Åtgärds- och investeringsplan vattenverk 15 (71)

16 3 VA-sektorns roll i vattenförvaltningen 3.1 Dals-Eds kommuns ansvar i vattenförvaltningen Det svenska vattenförvaltningsarbetet syftar i första hand till att implementera och följa upp EU:s ramdirektiv för vatten, det sk Vattendirektivet. I Sverige finns fem vattenmyndigheter som genom åtgärdsprogram 1 angivit vad som behöver göras i syfte att uppnå eller bibehålla en god vattenstatus i alla vattenförekomster, läs mer i Bilaga 8 Statusklassning Vattenförekomster. Det önskade läget anges i form av miljökvalitetsnormer. Varje år, senast den 28 februari, ska Dals-Eds kommun rapportera till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt vilka åtgärder som kommunen har genomfört under föregående år i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst uppnås. Dalslands miljökontor biträder Dals-Eds kommun med att samla in svar från berörda tjänstemän i kommunen. Rapportering sker via ett webb-frågeformulär. I åtgärdsprogrammet finns ett antal punkter som kommunerna behöver utföra. Vilka dessa är och hur Dals-Eds kommun bedömer att arbetet med strategisk VA-planering bidrar till åtgärderna redovisas nedan: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommentar: I arbetet med steg 3, VA-plan, kan tillsyn av enskilda och allmänna avloppsanläggningar prioriteras utifrån behovet avseende vattenförekomsternas status. VA-plansarbetet bedöms vara en av flera delåtgärder som behöver vidtas i syfte att uppfylla punkt 32. Beaktas även i Dalslands miljökontors tillsynsplan. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Kommentar: VA-plansarbetet kan tydliggöra ställningstaganden och åtgärder avseende hög skyddsnivå för enskilda avlopp. VA-plansarbetet bedöms till stor del kunna bidra till att uppfylla punkt 33. Dalslands miljökontor tillämpar detta så att hög skyddsnivå är utgångspunkt vid tillsyn och prövning, inom de delavrinningsområden som enligt VISS har problem med övergödning. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Kommentar: VA-plansarbetet kan förtydliga behovet av att hålla befintliga vattenskyddsområden uppdaterade och påtala behovet av ytterligare vattenskyddsområden. VA-plansarbetet bedöms kunna lägga en god grund för att uppfylla punkt Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som 1 Dals-Eds kommun berörs av Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt år (71)

17 försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Kommentar: I dagsläget inte aktuellt i Dals-Eds kommun. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommentar: VA-plansarbetet kan beakta hur VA-sektorn kan bidra till förbättring av vattenstatusen och påtala vilken hänsyn framtida planering behöver ha till lämpliga VA-strukturer. VA-plansarbetet bedöms vara en av flera delåtgärder som behöver vidtas i syfte att uppfylla punkt 36. Även översiktsplaneringen är viktig i detta sammanhang. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Kommentar: VA-plansarbetet i sig utgör en sorts plan för vatten- och avlopp, med fokus på försörjning av dricksvatten, spillvatten och dagvatten inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. Vid fortsatt arbete med åtgärder kopplade till VAförsörjningen är det viktigt att ställa sig frågan på vilket sätt åtgärden bidrar till en bibehållen god eller förbättrad status i berörda vattenförekomster. VA-plansarbetet kan också tydliggöra behovet av övriga planer avseende vatten- och avlopp, t.ex. fördjupad dagvattenplan, vattenplan etc. VA-plansarbetet bedöms till stor del kunna bidra till att uppfylla punkt Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Kommentar: VA-plansarbetet kan beakta hur VA-strukturen, t.ex. tömningsstationer för latrin från båtar, kan utvecklas. VA-plansarbetet bedöms vara en av flera delåtgärder som behöver vidtas i syfte att uppfylla punkt VA-plan och andra planer för vatten Det förekommer många olika begrepp för planer som avser vatten. Havs- och vattenmyndigheten visar i sin remissversion 2 av Vägledning för kommunal VA-planering en bild som tydliggör vilken roll en VA-plan normalt har i kommunal planering av vatten, se Figur 2. 2 Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för kommunal VA-planering, (71)

18 Figur 2. Principiell bild som visar hur översiktplan, vattenplan respektive VA-plan kan förhålla sig till varandra. Bild från Havs- och vattenmyndighetens remissversion ( ) av Vägeldning för kommunal VA-planering. Havs- och vattenmyndigheten anger att vattenplanens syfte är att tydliggöra vad kommunen behöver göra för att säkerställa att en god vattenstatus bibehålls eller uppnås och hur man arbetar för att uppfylla vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. En vattenplan har således ett bredare syfte än en VA-plan. Denna bild stämmer även med Dals-Eds kommuns förhållningssätt till planering av vatten. VA-planen som tas fram i steg 3 i det strategiska VA-plansarbetet kommer att vara ett tematiskt tillägg till Dals-Eds kommuns översiktsplan. Genom att arbeta med en VA-plan bidrar Dals-Eds kommun till att tydliggöra VA-sektorns bidrag för att uppnå eller bibehålla en god vattenstatus. En modell för arbete med vattenförvaltningen i kommuner, utifrån avrinningsområden, har tagits fram av Miljösamverkan Västra Götaland och finns i rapporten Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken (februari 2013). 3.3 VA-sektorn en del av samhället Ansvaret för att utföra åtgärder inom ramen för vattenförvaltningen åligger inte bara verksamheter kopplade till VA-försörjning och inte heller bara Dals-Eds kommun. För att god status ska kunna bibehållas eller uppnås i Dals-Eds vattenförekomster behöver flera sektorer i samhället utföra sina bidrag. Genom att kommunen känner till vilka övriga sektorer som har betydelse för vattenstatusen kan samordning ske mellan VA-sektorn och övriga berörda sektorer, såväl inom den kommunala förvaltningen som i övriga delar av samhället. Vilka sektorer dessa huvudsakligen utgörs av visas i Figur (71)

19 Figur 3. Huvudsakliga sektorer i samhället som alla måste bidra i syfte att uppnå eller bibehålla god status i vattenförekomster. Viktiga delar av dessa sektorer kan vara avfallshantering, skogsbruk, jordbruk, fiske, turism, och sjöfart. Samhällets verktyg för att alla berörda sektorer tillsammans ska kunna bidra till att god vattenstatus uppnås eller bibehålls utgörs främst av; Politik Ekonomi Organisation Lagar Teknik Forskning Utbildning 4 Vattenförekomster i Dals-Eds kommun I Dals-Eds kommun finns 75 så kallade vattenförekomster, varav tre är grundvattenförekomster och 72 är ytvattenförekomster. Vattenförekomsternas läge och senast bedömda status redovisas i karta i Bilaga 4 Nuläge och förutsättningar för VAförsörjning. För mer information om bedömning av status se Bilaga 8 Statusklassning Vattenförekomster. 4.1 Grundvattenförekomster I Dals-Eds kommun finns ett flertal områden med naturgrusavlagringar där grundvatten återfinns. Det finns ingen samlad redovisning av grundvattentillgångarna i kommunen. Alla områden med god grundvattentillgång ingår inte i vattenförvaltningen och är därmed inte inlagda i VISS. Urvalet gjordes utifrån den information som fanns tillgänglig i samband med fastställandet av grundvattenförekomster av vattenmyndigheten I Dals-Eds kommun finns endast tre grundvattenförekomster som klassificerats i VISS (se Figur 4). 19 (71)

20 20 (71) Figur 4. Kemisk status i grundvatten i Dals-Eds kommun.

21 Samtliga tre grundvattenförekomster i Dals-Eds kommun uppnår idag god kemisk status och god kvantitativ status enligt Vattenmyndighetens statusklassning. Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Risk vid nästa bedömning (2015) Ed God God Ingen risk Ed -Tingvalla God God Ingen risk Håbol God God Ingen risk Tabell 1. Bedömd kemisk och kvantitativ status i kommunens grundvattenförekoster samt risk för försämring till nästa bedömning. 4.2 Ytvattenförekomster Enligt Vattenmyndighetens statusklassningssystem för vatten (VISS) finns i Dals-Eds kommun totalt 72 klassade ytvattenförekomster varav 30 är sjöar och 42 är vattendrag, se Figur 5. Av samtliga ytvattenförekomster uppvisar i dagsläget 2 hög ekologisk status, 35 god ekologisk status, 29 måttlig status, 5 otillfredsställande status och 1 dålig status. Orsakerna till att 35 sjöar och vattendrag inte uppnår god status är fr.a. försurning och fysisk påverkan. Samtliga klassade ytvattenförekomster uppnår idag god kemisk status enligt Vattenmyndighetens statusklassning (undantaget de höga kvicksilverhalterna från bedömningen). För 49 av sjöarna och vattendragen bedömer vattenmyndigheten att det finns risk att de ej uppnår god ekologisk status år 2015, på grund av försurning och fysisk påverkan (t.ex regleringar). Ett försurat vattendrag kräver kontinuerlig kalkning för att nå upp till god status. Frånsett kvicksilver så är det en ytvattenförekomst som riskerar att inte uppnå god kemisk status vid nästa bedömning En av vattenförekomst riskerar att varken uppnå kemiskt eller ekologiskt god status Det är viktigt att vattenmyndigheten har resurser att genomföra de undersökningar som krävs för att göra säkrare statusklassningar i framtiden. Nedan följer beskrivningar av de kvalitetsfaktorer och klassificeringsskalor som utgör grund för klassning i VISS databas. 21 (71)

22 Tabell 2. Tabellen visar de tre kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig klassificeringsskala för respektive vattenförekomst (nedan tabell). Tabell 3. Den sammantagna kvaliteten för en ytvattenförekomst uttrycks i en femgradig klassificeringsskala. Målet är att ytvattenförekomster skall uppnå kvalitetskravet minst god status eller potential. 22 (71)

23 Figur 5. Klassade vattenförekomster i Dals-Eds kommun. 23 (71)

24 4.3 Dricksvattenresurser och recipienter för VA-försörjningen En vattenförekomst, definierad enligt vattenförvaltningen eller utifrån nyttjande idag, kan betraktas som en resurs i ett dricksvattenperspektiv om det är möjligt att ta ut dricksvatten från förekomsten, både vad avser kvantitet och kvalitet. En dricksvattenresurs kan tillgodose behov i olika skalor; Kommunal dricksvattenresurs Kommunens behov Lokal dricksvattenresurs Behov för ett samhälle, del av kommun Enskild dricksvattenresurs Enskild fastighet Likaså kan en vattenförekomst fylla behovet som recipient för spill- eller dagvatten i olika skalor; Kommunalt behov För hela kommunen Lokalt behov Behov för ett samhälle, del av kommun Enskilt behov Enskild fastighet I fortsatt VA-plansarbete beaktas behov och möjligheter i alla ovanstående perspektiv. Varken VA-försörjning eller övriga samhällsintressen får medföra en försämring eller motverka en förbättring av statusen i grund- eller ytvatten. Val av läge för uttagspunkt för dricksvatten eller utsläppspunkt för avloppsvatten liksom kontinuiteten i flödet och fysikalisk-kemiska egenskaper hos vattnet har alla betydelse för vilka direkta konsekvenser som kan uppkomma för den statusen. Därtill kan statusen påverkas av ledningsdragningar och andra installationer som behövs för vatten och avloppsförsörjningen. När det gäller ekologisk status finns det flera mer eller mindre vanliga moment inom VA-försörjningen som kan ha betydelse för påverkan. Några av dessa nämns nedan; Uttag av dricksvatten i en förekomst kan påverka såväl balansen i ekosystemet som hydromorfologin, särskilt om uttaget är högt i förhållande till den naturliga vattenföringen. Även fysikalisk-kemiska aspekter påverkas genom att den naturliga utspädningseffekten minskar. Överföring av vatten från en ytvattenförekomst till en annan kan påverka de ursprungliga förutsättningarna och den ekologiska statusen. Utsläpp av avloppsvatten kan, trots att utsläppskrav uppfylls, medföra negativa effekter för känsliga ekosystem eller vara droppen som får bägaren att rinna över. I begreppet ekologisk status ligger halter av näringsämnen, siktdjup och syrgas/syrebalans med som centrala aspekter vilka alla påverkas mer eller mindre negativt av utsläpp av avloppsvatten. Tillförsel av avloppsvatten kan medföra en betydande påverkan för den naturliga hydromorfologin hos recipienten. 24 (71)

25 4.3.1 Grundvatten Ed De allmänna vattentäkterna Kasen-Edsbräckan, som är anslutna till Kasens vattenverk, ligger intill väg 164 ca 2km sydväst om Eds tätort. Den allmänna vattentäkten i Håbol är ansluten till Håbols vattenverk. Dessa vattenförekomster utgör därmed viktiga dricksvattenresurser för allmän försörjning i kommunen. Edsbräckan och Kasen delar samma grundvattenmagasin varför Edsbräckan inte kan fungera som reservvattentäkt. SGU har publicerat en hydrogeologisk karta som visar bedömd uttagbar grundvattenmängd i olika områden, se Figur 6. Figur 6. Bedömd uttagbar grundvattenmängd. Karta från SGU. Denna karta visar att de största grundvattenmängderna sannolikt kan utvinnas i Ödskölts moar där möjligt uttag bedöms till l/s (utanför kommungränsen). Avståndet till Ed är dock förhållandevis långt vilket medför en kostsam överföringsledning. I avlagringen kring Lilla Le och vid Ed-Tingvalla bedöms uttagsmöjligheterna uppgå till 5-25 l/s. Nössemark En översiktlig undersökning om grundvattentillgång har gjorts i Nössemark. Grundvattenuttag i Nössemark kan ske ur jord eller i berg. Nybildningen av grundvatten i området bedöms vara tillräcklig för att täcka behovet av råvatten. Med nuvarande kunskap bedöms det finnas potential att utvinna tillräckliga mängder grundvatten ur jord i väster om Nössemark. Enskilda brunnar med den högsta kapaciteten är lokaliserade till Nössemarks västra del, se Figur 7. Sannolikt beror detta på att flera sprickzoner möts här men även att 25 (71)

26 isälvsmaterialet har hög infiltrationskapacitet och kan på så sätt förse underliggande sprickor med vatten. Figur 7. Brunnarnas kapacitet ligger under fastighetskartan. Toppar i topografin visar brunnarnas relativa kapacitet. Ju högre toppar desto högre kapacitet. Håbol Vattenförsörjning av Håbol samhälle sker genom grundvattenuttag ur berg. Brunnens kapacitet har minskat, sannolikt på grund av igensättningar. Dals Eds kommun undersöker möjligheterna att borra en ny uttagsbrunn för att upprätthålla nödvändig kapacitet men även för att skapa en reservvattentäkt. Enligt SGUs grundvattenkarta är mängden utvinnbart grundvatten begränsat men tillräckligt för att klara behovet i Håbol. Övriga kommunen Vattenförsörjning utanför Eds tätort samt Nössemark och Håbol sker genom enskilda vattentäkter. I SGUs brunnsarkiv finns inte en heltäckande bild av dessa brunnar. En översiktlig bedömning av uttagsmöjligheter har gjorts, se Figur (71)

27 Figur 8. Uttagsmöjligheter enligt SGU. Område Grundvattentillgång Ed Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s (ca m 3 /d). Ed-Tingvalla Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s (ca m 3 /d). Tabell 4 Grundvattentillgångar i jordlagren, Dals-Eds kommun Område Grundvattentillgång Nössemark Berg. Mediankapacitet l/h (ca m 3 /d). Ed-öster Berg. Mediankapacitet l/h (ca m 3 /d). Håbol Berg. Mediankapacitet l/h (ca m 3 /d). Tabell 5 Grundvattentillgångar i berggrunden, Dals-Eds kommun Dals-Eds kommun bedömer inte att det finns fler grundvattenförekomster i kommunen som bör lyftas fram som allmänna dricksvattenresurser, varken på kommunal eller lokal nivå. Dricksvattenresurser för enskilt behov finns mer eller mindre överallt, dock med varierande kvantitet och kvalitet. Många av dessa dricksvattenresurser är 27 (71)

28 grundvatten som inte är klassade som vattenförekomster av Vattenmyndigheten. På samma sätt som dricksvattenresurser för enskilt behov finns utspridda är även recipienter för enskilda avlopp, eftersom de enskilda avloppen har stor geografisk spridning. Många av recipienterna är grundvatten som inte är klassade som vattenförekomster av Vattenmyndigheten Ytvatten Idag används ingen ytvattenförekomst som vattentäkt inom Dals-Eds kommun. Dals-Eds kommun bedömer att det finns ytvattenförekomster i kommunen som bör lyftas fram som allmänna dricksvattenresurser, nämligen: Lilla Le Stora Le Båda dessa sjöar kan sannolikt fungera som (reserv-)vattentäkter. Undersökningar har hittills endast gjorts av Lilla Le eftersom den bedöms vara en grundvattensjö. Den har därför sannolikt något bättre kvalitet än Stora Le och ligger dessutom närmare vattenverket i Kasen, vilket betyder kortare ledningsdragning. Sjöar på längre avstånd medför längre ledningssträckning och har därför inte undersökts. Ytvattenförekomsten Stora Le är recipient för Brattesta avloppsreningsverk. Liksom för grundvattenförekomster finns det sannolikt flera ytvattenförekomster som är recipienter för enskilda avlopp eftersom de enskilda avloppen har stor geografisk spridning. Många av recipienterna är små vattendrag som inte är klassade som vattenförekomster av Vattenmyndigheten. 5 Utveckling och behov 5.1 Befolkningsprognos I Dals-Eds kommun finns tätorten Ed och samhällena Håbol och Nössemark. Av dessa erbjuder endast Ed och till viss del Nössemark både arbetstillfällen och service. Ed, Håbol och Nössemark har förutsättningar att i framtiden vara intressanta för ett ökat boende. Befolkningsmängden i Dals-Eds kommun var 4665 personer den 31 december Befolkningen har minskat med ca 14 % från år Befolkningsminskningen har tidigare varit starkt kopplad till nedläggning av industrier och därmed minskat antal arbetstillfällen i kommunen. Antal arbetstillfällen har dock ökat med 10 % mellan 2000 och Av kommuninvånarna bor närmare 3300 i Eds tätort, 250 i Nössemark och ca 80 i Håbol. 3 Befolkningsprognos , Stastisticon AB. 28 (71)

29 I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2013 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Tabell 6 Befolkningsutveckling och förändringskomponenter över tiden. I prognoser från Statisticon för de kommande 30 åren förväntas kommunens invånarantal minska med ca 10 personer per år. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 15 personer per år och födelseöverskottet -24 personer per år. Prognosen talar således för ett minskat barnafödande under de kommande åren. Den äldre befolkningen kommer däremot att öka, vilket kommer att ställa krav på fler bostäder med god tillgänglighet. Befolkningen i kommunen minskar något enligt prognosen. Utfallet för2013 skiljer sig från prognosen med en befolkningsökning på ca 100 personer. Kommunen tror på en fortsatt byggnation på ca 8-10 lägenheter per år i Eds tätort då efterfrågan på bostäder råder där. En stor del av den tillkommande bostadsbebyggelsen i Dals-Eds tätort har de senaste åren skett i form av förtätningar relativt centralt. Befolkningen som faktiskt bor eller vistas i kommunen kan skilja sig mot det registrerade antalet. En indikation på en större faktisk befolkning än den registrerade är den ökade efterfrågan på bostäder i framförallt Eds tätort. En förklaring är att personer är skrivna i andra kommuner och i Norge men till stor del vistas i kommunen. 5.2 Försörjningsprognos Försörjningsprognosen för vatten och avlopp för hushållen följer befolkningsprognosen, där en ökning väntas i Eds tätort. I Håbol förväntas behovet av VA-försörjning minska eller vara detsamma som idag. Idag förbrukar industrierna ca10 % av det producerade dricksvattnet. En eventuell etablering eller avveckling av industrier kan komma att påverka andelen förbrukat dricksvatten samt mängden avloppsvatten. 5.3 Invånarperspektivet De förväntningar invånarna har gällande vatten och avlopp brukar vara att 29 (71)

30 Man vill leva i en ren och vacker miljö, veta att vattnet inte innehåller bakterier eller andra föroreningar och att sjöar och vattendrag inte växer igen. Man vill ha tillgång till vatten för matlagning och personlig hygien. Det ska vara lätt och inte alltför kostsamt att bli av med sitt avloppsvatten. Man vill veta vad som gäller för det område man bor i eller funderar på att flytta till, dvs. om det är allmän eller enskild VA-försörjning etc. Eftersom det inte alltid är så lätt och billigt att bli av med sitt avloppsvatten utan att det påverkar grund- eller ytvatten kommer ovanstående tre punkter ofta i konflikt med varandra. Vissa anser att utsläppen från det egna enskilda avloppet inte har så stor betydelse, men faktum är att summan av en kommuns enskilda avlopp kan bidra till en stor del av problemen med övergödning av sjöar. Vad en fastighetsägare med enskilt avlopp behöver inse är att avloppsanläggningen är en av fastighetens viktigaste funktioner och den kräver underhåll och blir så småningom uttjänt och måste ersättas av en ny anläggning som klarar gällande reningsvillkor. Denna kostnad är något som fastighetsägaren helt enkelt måste ta. Även i det allmänna VA-nätet krävs underhåll och investeringar, vilket är något som påverkar kostnaden för varje enskild abonnent. För att nå acceptans hos invånarna behöver gällande myndighetsvillkor vara tydliga och förutsägbara när det gäller krav på enskilda anläggningar och eventuell framtida anslutning till kommunalt VA. Genom att värdet av en kommuns satsning på en trygg och hälsosam VA-försörjning tydligt kommuniceras kan även kostnaden för vatten och avlopp för den enskilde invånaren motiveras. 5.4 VA-försörjning i Nössemark Idag saknas kommunalt VA i Nössemark. I och omkring de centrala delarna i Nössemark finns det ca 200 fastigheter som har eget vatten och egna avloppsanläggningar. De flesta av dessa fastigheter har enskilda avlopp som idag inte uppfyller dagens krav på rening. Många av dessa fastigheter är placerade tätt ihop samt även i etage. Det pågår samtidigt en förtätning i området. Detta sammantaget medför att det finns en ökande risk för att avloppsvatten tränger in i dricksvattenbrunnar och kan orsaka ohälsa, och innebär utsläpp av avlopp till Strandviken. Det finns ett utpekat LIS-område (Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen) i den aktuella delen av Nössemark. Frågan om kommunalt VA i området har utretts av kommunen i olika sammanhang, senast 2007 i samband med att arbetet med fördjupad översiktsplan påbörjades. Därefter beslutade kommunfullmäktige ( ) att inte bygga ett kommunalt vatten- och avloppssystem, då de ekonomiska effekterna för hela VA-kollektivet och dess nyttjare bedömdes bli för stora. Den utspridda bebyggelsen, topografin och svårigheten att hitta en lämplig lokalisering för ett reningsverk var bidragande orsaker. 30 (71)

31 Vid möte våren 2013 mellan kommunen, länsstyrelsen och Dalslands miljökontor rådde enighet om att kommunen har ett ansvar för VA-försörjningen i Nössemark, i enlighet med 6 Lagen om allmänna vattentjänster, och att en VA-planering för Nössemark behöver starta snarast möjligt, oavsett om området detaljplanläggs eller ej. Det kommer att krävas separata och fördjupade utredningar i frågan, vilket kommer att hanteras parallellt med VA-plansprocessen. 6 VA-försörjning inom allmänt verksamhetsområde Kommunal VA-försörjning finns på två ställen, Eds tätort (inkl. Hökedalen) och Håbols samhälle. I Bilaga 4 Nuläge och förutsättningar för VA-försörjning finns detaljerade kartor över verksamhetsområdena. 6.1 Allmän vattenförsörjning Eds tätort (inklusive Hökedalen) och Håbols tätort är anslutna till kommunala vattenledningsnät, se Bilaga 4 Nuläge och förutsättningar för VA-försörjning. Nuvarande allmän dricksvattenförsörjning inom Dals-Eds kommun baseras på grundvatten. Omkring 3000 människor får sitt dricksvatten från någon av kommunens vattentäkter. Det är något färre personer som är anslutna till allmänt vatten än allmänt avlopp. Dals-Eds kommun nyttjar tre grundvattentäkter för sin ordinarie allmänna dricksvattenförsörjning, nämligen Kasens, Edsbräckans och Håbols vattentäkter. Se vidare karta i Bilaga 4 Nuläge och förutsättningar för VA-försörjning. Vattentäkterna Kasen och Edsbräckan förstärks genom infiltration av sjövatten från Lilla Le. Vattnet tas ut vid Kasens vattenverk som ligger två km sydväst om Dals-Eds tätort. Verket försörjer huvuddelen av kommunens invånare med dricksvatten, se Tabell 7. Kapaciteten på vattentäkterna som försörjer Eds tätort är god och bedöms tillgodose kommunens behov de närmaste tjugofem åren. Behovet är dock starkt kopplat till hur industrin utvecklas i kommunen. Från vattentäkten i Håbol tas råvatten till Håbols vattenverk. Verket ligger i anslutning till tätorten. Vattendomar och vattenskyddsområden finns för alla allmänna vattentäkter. Det finns en nedlagd vattentäkt i Håbol som av kommunen bedömts som uttjänt. Kommunen saknar idag reservvattentäkt. För kommunal VA-verksamhet tillämpas lagen om allmänna vattentjänster, 2006: Kasens vattenverk Omkring 3000 personer i Ed får sitt vatten från Kasens vattenverk. Produktionen under ett normaldygn vid Kasens vattenverk är omkring 600 m 3, varav ungefär 10 % används av industrierna Maxproduktionen under ett dygn är omkring 900 m 3. Råvattnet till Kasens vattenverk utgörs av grundvatten från vattentäkterna Kasen och Edsbräckan. Vattentäkten vid Kasen består av en grusfilterbrunn och vattentäkten vid 31 (71)