Information till vårdnadshavare i Centrum. Påverka unga att göra hälsosamma val. Om droger risker och konsekvenser. Mobilisering mot droger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till vårdnadshavare i Centrum. Påverka unga att göra hälsosamma val. Om droger risker och konsekvenser. Mobilisering mot droger"

Transkript

1 Information till vårdnadshavare i Centrum Påverka unga att göra hälsosamma val Om droger risker och konsekvenser Mobilisering mot droger

2 Vi vill minska användningen av droger INNEHÅLL sid Den här foldern vänder sig till dig som är förälder, eller annan viktig vuxen, i Centrum. Det är ett tillfälle för dig att lära dig mer om droger och hur du kan stötta dina barn att göra hälsosamma val i livet. Cannabis är den dominerande drogen Cannabisanvändningen bland unga i Centrum har ökat de senaste åren, det visar en rapport kring ungdomars drogvanor från Centrum tillsammans med Majorna-Linné är den stadsdel som ligger högst i Göteborg när det gäller droganvändning bland gymnasieelever. I årskurs 2 på gymnasiet, boende i Centrum, svarar 32 procent att de någon gång använt cannabis, och i åk 9, boende i Centrum, svarar 7 procent att de har använt cannabis någon gång. Det är framför allt cannabis som är den dominerande drogen, men även spice och andra så kallade nätdroger förekommer. Många tror att cannabis är en harmlös drog Tillgången på cannabis är stor och priserna har sjunkit på senare år, men även egen tillverkning av cannabis har ökat. Attityderna till cannabis har också förändrats. Många ungdomar och vuxna tror att det är en harmlös drog, samtidigt är den cannabis som används i dag mer förädlad, vilket gör den betydligt starkare och mer beroendeframkallande än tidigare. Cannabis är särskilt farlig för barn och ungdomar, då en ung hjärna kan få bestående men av cannabis. Beroendet och skadeverkningarna kommer successivt och upptäcks inte alltid i tid. Minskad cannabisanvändning är ett prioriterat mål Stadsdelsnämnden har som ett prioriterat mål att cannabisanvändningen ska minska bland ungdomar i Centrum. Hösten 2014 beviljades projektet Mobilisering mot droger (Cannabisprojektet) medel ur stadens centrala utvecklingsfond. Varmt välkommen att mobilisera mot droger i Centrum! Vuxenrollen ditt engagemang har betydelse 4 Energidrycker 6 Ungdomar och alkohol 8 Tobak 10 Vad du vinner på att sluta röka 11 Cannabis 12 Spice och andra rökmixar 14 Kosttillskott 16 Läkemedel 18 Tecken på missbruk 19 Kontakt för stöd och anmälan sista sidan Mobilisering mot droger Den här broschyren har tagits fram av Mobilisering mot droger ett främjande och förebyggande arbete i stadsdelsförvaltningen Centrum för att motverka cannabisanvändning och spice/rökmixar bland barn och ungdomar samt att reducera en drogliberal inställning i samhället. Projektet erbjuder information och utbildningsinsatser för flera olika personalgrupper och föräldrar som är betydelsefulla vuxna.

3 Vuxenrollen ditt engagemang har betydelse Ju tidigare ett missbruk uppmärksammas, desto kortare är vägen tillbaka till ett liv utan droger Reagera så fort som möjligt Om du erbjuder ungdomar att prova på alkohol hemma så är det samma sak som att säga att det är okej att dricka fast du inte är vuxen, det visar all forskning. Är föräldrarna istället tydliga med att det inte är okej blir ungdomar mer återhållsamma med alkohol, tobak och andra droger. Om du misstänker att ungdomar i din omgivning använder eller riskerar att komma i kontakt med droger, reagera så fort som möjligt. Ju tidigare ett missbruk uppmärksammas, desto kortare är vägen tillbaka till ett liv utan droger. Ungdomar som avstår från att röka tobak och dricka alkohol löper mindre risk att komma i kontakt med narkotika och missbruk. Ett cannabismissbruk börjar oftast med tobaksrökning och den första kontakten med narkotika sker ofta under påverkan av alkohol. Våga prata, våga lyssna och ta emot! Under tonåren när våra ungdomar ska frigöra sig från oss föräldrar och är på väg in i ett vuxenliv betyder vännerna mycket. Olika former av grupptryck alla andra, påverkar de val som många ungdomar gör. Det är oftast en vän som erbjuder droger, vilket kan göra det svårare att tacka nej. Prata med ungdomar om hur de kan hantera situationer där det förekommer droger. Glöm inte att lyssna! Under puberteten sker naturligt förändringar i ungdomarnas sätt att vara, men ett ändrat uppförande kan också vara ett tecken på att någonting inte står rätt till. Det kan vara tecken på utanförskap, ett drogmissbruk eller kriminalitet. Våga fråga och lyssna samt försök förstå vad som händer i ungdomens liv innan du drar egna slutsatser. Gå på din magkänsla som förälder, du känner ditt barn bäst. Våga söka hjälp i tid. Vilken familj som helst kan hamna i ett utanförskap med drogmissbruk. Föräldramöten Föräldrarnas roll i det drogförebyggande arbetet är oerhört viktig. Det är bra att du som förälder eller annan betydelsefull vuxen deltar när skolan, föreningen eller annan ungdomsverksamhet bjuder in till informationsmöten om droger. Det ger ökad kunskap och medvetenhet och är en möjlighet att skapa nätverk med andra betydelsefulla vuxna. Det är viktigt att du tar del av skolans drogpolicy och handlingsplan som visar hur skolan agerar i dessa frågor. Ditt engagemang har betydelse! Narkotikalagen Det är viktigt att prata med sin ungdom om lagen och vad det kan få för konsekvenser. All hantering av narkotika är förbjuden i Sverige: att tillverka, odla, sälja, ge bort, låna ut, inneha narkotika (även för eget bruk), förmedla, förvara, framföra ett fordon drogpåverkad. Narkotikabrott ger böter och/eller fängelsestraff. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfall till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två år och högst tio. Det finns narkotiska preparat som är receptbelagda och då är det inte ett brott om man följer läkarens ordination. Offentlig handling Allt fler arbetsgivare kräver ett utdrag ur polisens belastningsregister som villkor för en anställning och detta är en offentlig handling. Anmärkningarna i polisens belastningsregister rensas bort med jämna mellanrum, information om bötesförseelser efter fem år och information om fängelsepåföljder efter tio år. 4 5

4 Energidrycker Visste du att... Energidryck är olämpligt för gravida, ammande, njursjuka och för barn med neuropsykiatriska diagnoser som adhd. Det är olämpligt som vätskeersättning/törstsläckare och att kombinera med alkohol. Energidryck fräter på tänderna och dämpar aptiten. Det finns ingen lagstadgad åldersgräns för att köpa energidryck. Att dricka energidrycker har blivit allt vanligare Energidrycker tillhör en typ av dryck som innehåller flera uppiggande substanser. Med en intensiv marknadsföring har dryckerna blivit populära bland barn och ungdomar. Energidrycker gör att man för stunden blir pigg och alert men har biverkningar och kan medföra allvarliga hälsorisker. Energidrycker innehåller: Koffein Guarana koffeinliknande substans Taurin aminosyra Glukuronolakton ett energisubstrat som bildas i kroppen av glukos Sockerarter som glukos, fruktos, sackaros Vitaminer ofta B-vitaminer som påverkar ämnesomsättning och nerver Vid en normal kost är energidryck helt överflödigt Halten koffein i olika energidrycker är vanligen runt 80 mg per burk vilket är högt. Intag över 300 mg koffein anses som farligt. Effekterna av kombinationen koffein och taurin är inte helt klarlagda men i stora mängder (fler än tre burkar energidryck) kan intaget medföra medicinska biverkningar såsom hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm, obehagskänslor och uttalad ångest. Allvarliga biverkningar såsom kramper, kollaps och hjärtarytmier har rapporterats. Vid en normal kost är behovet av dessa produkter och deras innehåll helt överflödigt. Energidrycker kan ge kraftiga svängningar i blodsockret Energidryckerna innehåller taurin i hög koncentration. Taurin är en så kallad semiessentiell aminosyra som finns i de flesta av kroppens vävnader. En av taurinets grundläggande funktioner är att reglera vätskebalansen och blodsockernivån i kroppens celler. Energidrycker kan därför ge kraftiga svängningar i blodsockret. Det är direkt olämpligt för exempelvis diabetiker att dricka energidryck. Taurinet påverkar även balanseringen av hjärtrytmens reglering. Halten taurin i en burk energidryck är väsentligt högre än i andra livsmedel. Från flera skolor i Sverige har det rapporterats att elever blivit rastlösa, obalanserade, speedade och okoncentrerade av energidrycker. Den stora mängden koffein och socker ger för ögonblicket en snabb energikick. Denna kan följas av en drastisk sänkning av blodsockret varvid en påtaglig trötthet blir resultatet av den ojämna blodsockernivån. Flera barn och ungdomar har också uppvisat symptom som hjärtklappning, bröstsmärtor, ångest, kramper, aptitlöshet, nedstämdhet och sömnbesvär. Energidryck i kombination med alkohol Det är visat i flera studier att ungdomar som dricker energidrycker i kombination med alkohol löper betydligt större risker än andra att råka ut för olyckor, hamna i slagsmål, åka med en alkoholpåverkad bilförare, prova narkotika samt ha oönskat sex. Man dricker också mer alkohol och är oftare berusade jämfört med de som inte blandar alkohol med energidrycker. Rapportera biverkningar För att få bättre kunskap om hur energidrycker påverkar unga är det angeläget att du rapporterar biverkningar till skolhälsovården, vid allvarliga tillbud till socialstyrelsen och livsmedelsverket. 6 7

5 Ungdomar och alkohol Redan vid en låg berusningsnivå ökar risken dramatiskt för att utsätta sig för en olycka Alkohol och våld För varje år alkoholdebuten skjuts upp minskar risken bland tonåringar för ett framtida beroende med 14 procent. Tonåringar har svårare än vuxna att bedöma konsekvenserna av sitt drickande. Berusade unga personer i ålderspannet år är den grupp som råkar mest illa ut vid berusning, med våld, olyckor och övergrepp. Det är också då som vi har den högsta alkoholkonsumtionen i livet. Cirka 80 procent av dokumenterat våld sker av en gärningsman som är berusad av alkohol. Cirka 75 procent av kända offer i våldsbrott är berusade av alkohol. Redan vid en låg berusningsnivå (cirka 0,6 promille) ökar risken dramatiskt för att utsätta sig själv eller någon annan för olycka. De flesta som prövar narkotika första gången är berusade. De flesta tonåringar som har sex fast de egentligen inte vill, eller utan skydd, är berusade. Tips till tonårsföräldrar och andra viktiga vuxna Köp inte ut eller bjud ungdomar på alkohol. Prata och håll kontakt med andra föräldrar. Kontakta föräldrarna om du ser att unga människor, som ni känner, är påverkade. Ta hand om och/eller skaffa hjälp, om du träffar på en berusad ung människa. Vistas utomhus i de miljöer där ungdomar befinner sig på kvällarna. Som förälder: ha kontroll över var ditt barn är och vad det gör. Var vaken när ditt barn kommer hem och se efter i vilket skick hen är. Anmäl till Polisen när någon tillverkar eller langar alkohol. Varifrån får tonåringar alkohol? Det är framförallt syskon eller äldre kompisar som förser tonåringar med alkohol. Ganska långt efter det kommer andra vuxna och först på tredje plats är det föräldrar som langar. Att ta alkohol från föräldrarnas barskåp är också ganska vanligt. Svenska studier visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma löper större risk att få problem med alkohol i framtiden 8 9

6 Tobak Effekter av nikotin Tobak innehåller ämnet nikotin som är vanebildande och snabbt tas upp i kroppen. En stor del av de personer som börjar använda nikotin i form av cigaretter eller snus blir beroende av ständig tillförsel. Konsumtionen av tobak är den absolut största orsaken till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar i västvärlden. Rökning i sig är den enskilt största orsaken till sjukdom och för tidig död. Snusning ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdom samt kan ge skador på växande foster. Vad du vinner på att sluta röka Om du inte röker sparar du förbättras hälsan 1 dag 50 kr Blodtryck och puls börjar normaliseras. Kolmonoxidhalten i blodet har halverats. vinner tid 2 tim Vattenpipa och hälsorisker En vanlig missuppfattning är att det är mindre farligt med vattenpipstobak än rökning. En röksession motsvarar nikotinhalten av cirka sju cigaretter. På grund av tobakens höga fuktighetshalt bildas det mer rök än av vanlig tobak. Vid vattenpipsrökning under en timme kan en lika stor volym rök inhaleras som den från 100 cigaretter eller fler (WHO). I röken finns höga halter av kolmonoxid, tjära, tungmetaller och ett flertal ämnen som är cancerframkallande. Att röka vattenpipa är beroendeframkallande och kan vara en inkörsport till annan typ av rökning. Tonåringar lär sig att dra halsbloss och att röka på ett mycket behagligare sätt än med cigarettrökning. Rökning av vattenpipa innebär ännu större hälsorisker än vanlig cigarettrökning. 1 månad kr 1 år kr Blodcirkulation och immunförsvar har förbättrats. Händer och fötter har blivit varmare. Hud och hår är friskt och vackert. Risken att dö i hjärtinfarkt har reducerats till cirka hälften. Risken för magsår, tandlossning och lungemfysem har minskat. 3 dagar 35 dagar Vattenpipan inbjuder till lek och experiment, och förutom tobak används ibland även illegala droger som till exempel hasch och marijuana i vattenpipor. Visste du att... Forskning visar att ungdomar som röker, i större utsträckning prövar narkotika än de som inte röker. Länsstyrelsen E-cigarett De flesta ampuller i E-cigaretter innehåller nikotin, men även lösningsmedel, och jämställs med vanliga cigaretter. Innehållet har också visat sig vara kraftigt irriterande för slemhinnor, hud och ögon och kan leda till utveckling av astma, eksem, allergi och nedsatt lungfunktion

7 Cannabis Cannabis hasch, marijuana Cannabis är den narkotika i världen som missbrukas allra mest. I synnerhet gäller det unga personer. När ungdomar provar narkotika första gången är det nästan uteslutande cannabis de kommer i kontakt med, och bland dem som går in i annat missbruk finns drogen ofta med som en del. Hasch, marijuana och hascholja framställs alla ur växten Cannabis Sativa och har därför samlingsnamnet cannabis. Senare års forskning har allt tydligare visat cannabisanvändningens negativa konsekvenser. Drogen sätter ned hjärnans funktioner inom en rad områden, vilket märks särskilt hos unga personer där hjärnan inte är fullt utvecklad. Cannabis innehåller många ämnen som påverkar psyket. Starkast effekt har Tetrahydrocannabinol (THC) ett fettlösligt ämne som tar lång tid för kroppen att förbränna. Primärt och sekundärt rus När det gäller THC-påverkan så skiljer man mellan det primära ruset (det som användaren känner av) och det sekundära ruset (processen tills THC har lämnat kroppen). Det är när personen är i det sekundära ruset, som misstanken uppstår från omgivningen. Du som vuxen kan vara uppmärksam på olika signaler om att allt inte står rätt till. Som förälder kan du till exempel vända dig till Föräldraföreningen mot narkotika och be om en provtagning, se kontaktinformation på sista sidan. p Tecken på cannabispåverkan Ruseffekter och tecken är ofta eufori, torr i munnen och läppar, förändrad tids- och rumsuppfattning, försämrad närminnesfunktion, tappar tråden, svårigheter att uppskatta tidsintervall, upprymdhet med fnittrighet, godissug, retlighet, röda blodsprängda ögon, något förstorade pupiller, hängande ögonlock, huvudvärk, yrsel och illamående. Cannabisrökare kan efter en längre tids missbruk uppvisa bestående störningar, som långdragen trötthet, seghet, bristande intresse för omvärlden, misskött hygien, förvrängd logik och genomgripande personlighetsförändringar. Cannabis kan påverka skolarbetet negativt En elev som använder cannabis kan få svårt att koncentrera sig, att lära in och att minnas. Användandet av cannabis kan ge ångest, panikkänslor och förföljelsetankar. Unga människors hjärnor är särskilt känsliga för skadlig påverkan eftersom hjärnans biologiska mognad fortsätter upp till 25-årsåldern. En rad forskningsresultat tyder på att hjärnan inte helt kan reparera de skadliga effekterna av cannabis även om man slutar med drogen. En studie visade att personer som börjat röka cannabis i tonåren hade sänkt IQ i medelåldern även om det var många år sedan de slutade. Tidig användning av cannabis ger också ökad risk för att senare i livet utveckla ångestsymtom, depression och beroende av cannabis eller andra droger. Cannabis kan påverka reproduktionen negativt Cannabisrökning under graviditeten kan ge fosterskador och bland annat leda till långsammare psykologisk och social mognad hos barnet. Drogen kan också minska produktionen av det manliga könshormonet, testosteron, med resultat att pubertetsutvecklingen kan bromsas. Man kan få minskat sexuellt intresse, impotens och även minskad spermieproduktion. Andel elever som någon gång använt cannabis % Angered Askim F Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Årskurs 9 Gymnasiet åk 2 Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg totalt Göteborgs Stad Socialförvaltningen 2013 socialutveckling.goteborg.se/kk 12 13

8 Spice och andra rökmixar Spice är kemiskt framställd och har en mycket stark påverkan på den mänskliga hjärnan Spice är en hel uppsjö av olika droger Spice är ett samlingsnamn för olika substanser/rökmixar som innehåller syntetiska cannabinoider. Alla liknar dock inte cannabis, de kan lika gärna likna amfetamin, ecstasy eller annat. Spice är alltså inte en drog utan en hel uppsjö olika droger som för enkelhetens skull ha kommit att kallas för spice. Drogen är billig, lättillgänglig, laglig eller olaglig och kan vara livsfarlig. Drogerna framställs för att likna exempelvis cannabis (hasch och marijuana) men har mycket lite att göra med cannabis i sin ursprungliga form. Drogen är kemiskt framställd och har en mycket stark påverkan på den mänskliga hjärnan. Spice är stressande för kroppen Spicepulvret blandas ut med lösningsmedel, exempelvis aceton. Lösningen med syntetiska cannaboider blandas sedan ut i tobak eller annat rökbart material. Problemet är att köparen inte vet vad vätskan innehåller, inte heller effekten eller hur den ska blandas. Det finns en stor risk att lösningsmedlet finns kvar i den mix som man röker, vilket kan medföra skador på njurarna. Brukarna vet inte vad de får i sig. Spice är stressande för kroppen och sätter fart på puls och hjärta och kan ge oregelbunden hjärtverksamhet och i värsta fall hjärtstopp. Vid ett flertal dokumenterade fall har spice lett till medvetslöshet. Om en person blivit medvetslös av spice och har haft syrebrist, då kan personen få hjärnskador. De som missbrukat mycket hallucinogena droger kan få syntinnitus som innebär att det blir bestående effekter med synfenomen som beror på skador på hjärnan. Giftinformationscentralen får flera förfrågningar om allt mer akuta ärenden och frågor som handlar om medvetandeförlust och epileptiska kramper. Drogtester Det finns idag metoder för att mäta spice (syntetiska cannabinoider) i urin och blod, men inte alla. Analysmetoderna är under utveckling. Bieffekter och skadeverkningar vid akut rus Högt blodtryck, hög puls, onaturligt uppspelt, stora pupiller, röda ögonvitor, osammanhängande i tal och tanke, oro, ångest, kräkningar, panikanfall, akut psykos och förvirring, känsla av att inte få luft, risk för akut hjärtinfarkt, bröstsmärtor, kramper, medvetslöshet, kraftig huvudvärk. Andra bieffekter som liknar de från cannabis Eufori, torr mun, handsvett, röda ögon, paranoia, ångest, snabbare hjärtfrekvens, stark overklighetskänsla och överdrivna hungerkänslor. Tolerans och beroende Det vi vet om spice är att det skapar ett fysiskt och psykiskt beroende på kort tid, med kraftigare abstinens än den som uppträder vid beroende av hasch och marijuana. Lösningsmedelsrus Rus med lösningsmedel ger grumlat medvetande, sänkt vakenhet, risk för medvetslöshet, minskar muskelkontrollen, ökar reaktionstiderna och gör att reflexerna dämpas. Det kan ge hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar. Detta rus kan medföra stora risker redan vid första tillfället. Riskerna förstärks när drogen kombineras med alkohol. På sikt kan man få rinnande näsa, hosta, irriterad hals, extrem trötthet och ofta återkommande huvudvärk samtidigt som man blir retlig, nedstämd och får ångest

9 Kosttillskott Om man är ung och frisk och äter normal kost behöver man inte några kosttillskott Koncentrat av vitaminer, mineraler och spårämnen Kosttillskott definieras som livsmedel. Men produkterna är i ett gränsland mellan alternativa läkemedel, hälsokostpreparat och livsmedel. Hälsokost är egentligen ett betydligt vidare begrepp där kosttillskott ingår. I hälsokost innefattas exempelvis vilda och odlade örter, extrakt och olika beredningar av växter, svampar, djur och alger, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Med kosttillskott menas vanligen olika koncentrerade beredningar av vitaminer, mineraler och spårämnen. Nya kosttillskott har börjat dyka upp på marknaden Flera olika nya kosttillskott med olika grader av centralstimulerande effekter, blandat med mer traditionella kosttillskott, har börjat dyka upp på marknaden. Kosttillskott säljs vanligen som dospulver (dosgranulat), kapslar eller tabletter. Flera av dessa säljs som så kallade Pre Work Outsubstanser (PWO). Avsikten med preparaten är att de ska vara prestationshöjande vid träning. Innehållet i dessa nya kosttillskott skiljer sig från traditionella vitaminer, mineraler och spårämnen som kan köpas på ett vanligt svenskt apotek. Ett flertal vetenskapliga studier har under åren visat på riskerna förknippade med dessa tillskott. Baum med medarbetare (2006) visade i studien Research of stimulants and anabolic steroids in diatary supplements att preparat inköpta från internet i stor utsträckning visade sig innehålla förbjudna ämnen som inte fanns med på varans innehållsförteckning. Ett flertal av produkterna visade sig innehålla såväl prohormoner, testosteron och nandrolon alltså olika hormonpreparat som klassas som dopingpreparat och är förbjudna enligt lag. Prestationshöjande medel innebär en påfrestning på kroppen Om man är en frisk ungdom och äter normal kost så behöver man inte några kosttillskott alls. Tillskotten är oftast dyra och det finns inga vetenskapliga bevis för att de egentligen gör någon nytta. Prestationshöjande medel har i långa loppet negativa effekter på hälsan och innebär en påfrestning på kroppen med ökad belastning på cirkulationen med hjärtklappning och risk för högt blodtryck och ökad belastning på hjärta och blodkärl. Medel med PWO kan ge biverkningar i form av ökad ångest och oro, hjärtklappning, högt blodtryck samt sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Lågriskpreparat Det finns flera kosttillskott som inte innebär några risker och som vid normalt intag kan vara nyttiga. Till lågriskpreparaten hör: Sportprodukter till exempel sportdryck och energibars Fleromättade fettsyror till exempel omega-3 Vitaminer till exempel B, C, D och E Antioxidanter till exempel vitamin C och E, B-karoten och selen Mineraler till exempel järn och zink 16 17

10 Läkemedel Tecken på missbruk Detta kan vara tecken på någon typ av missbruk Vid akut läkemedelsförgiftning kontakta giftinformationscentralen via telefon 112 Läkemedel som berusningsmedel är drogmissbruk Läkemedel och narkotika överlappar många gånger varandra. Läkemedel ska endast användas i medicinskt syfte, ordinerat av läkare. Använder du läkemedel i berusningssyfte är det ett drogmissbruk.vid skador av läkemedel finns alltid risk för feldoseringar. Dessa kan leda till minnesluckor, medvetslöshet och i värsta fall andningsstillestånd eller hjärtsvikt med dödsfall som följd. Risken för feldoseringar och skador ökar dessutom i takt med att förfalskade läkemedel sprids allt mer, exempelvis via internet. Gruppen läkemedel är mycket stor. Missbruket kan variera oerhört mycket. Allt från lugnande till uppiggande preparat kan missbrukas. Frågor om läkemedel Har du frågor om olika läkemedel, kontakta läkare, vårdcentral, apotek eller Läkemedelsverket. Du kan även hitta information på internet, till exemepel på fass.se Alltid på väg umgänget med familjen blir mindre intressant. Otillgänglig och inåtvänd. Nya kompisar föraktfull inställning till gamla kompisar, intressen, familjen och skolan. Nya ideal. Ingen ork, slö och nedstämd. Påtagligt ointresserad av tidigare fritidsaktiviteter, slö och nedstämd. Svårt att relatera i tid. En av de mest tydliga tecknen under cannabispåverkan är att personen får mycket svårt att relatera i tid kommer för sent, missar möten, struntar i överenskommelser. Svängigt humör ofta irriterad och trött, arg och aggressiv. Ofta snuvig och täppt i näsan. Mycket godissugen och törstig. Det går åt mycket pengar. Hög omotiverad frånvaro skolk, skolan blir mindre viktig, resultaten försämras. Se tecknen som varningssignaler inte bevis Diskutera dina tankar och oro med andra runt omkring ungdomen, såsom föräldrar, skolpersonal och ledare. Se tecknen som varningssignaler. Ett enstaka tecken behöver inte tyda på missbruk. Det är när tecknen blir fler och börjar bilda ett mönster som man ska agera. Inte heller behöver ett mönster av dessa tecken bevisa ett pågående missbruk. Vad mönstret däremot visar är att det är en ungdom som behöver hjälp och stöd för att reda upp sin situation, oavsett vilket problem som ligger i botten

11 Hit kan du vända dig för stöd eller anmälan i Centrum: Polisen Barn- och ungdomsenheten Barn och unga upp till och med 20 år. Hit kan du vända dig om du vill göra en anmälan om barn som far illa, rådgivning, samtal och ansöka om stöd. Vuxenenheten Centrum Daglig verksamhet. Unga vuxna från 20 år och uppåt. Hit kan du vända dig om du vill göra en anmälan, samtal, rådgivning och ansöka om stöd. Socialjouren Hit kan du vända dig på kvällar och helger när ditt socialkontor är stängt. Mini-Maria Centrum Öppenvårdsmottagning för ungdomar upp till 21 år samt deras föräldrar och anhöriga. FMN Föräldraföreningen mot narkotika Verksamheten riktar sig i första hand till anhöriga. Ungdomsmottagningen Centrum För ungdomar år. På mottagningen kan du träffa barnmorska, psykolog, kurator, sjuksköterska och läkare beroende på vilken hjälp du behöver. Mobilisering mot droger du kan bidra! Kontakt Marie Clasgård, samordnare marie.clasgard@centrum.goteborg.se Läs mer Göteborgs Stad Grafiska gruppen Foto: colourbox.com, mostphotos.com Tryck: Xxxxxx September

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

En tobaksfri generation

En tobaksfri generation En tobaksfri generation Anvisning mot tobak Grundskolan 2019 http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka HBG loggan Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Innehåll Mitt barn röker. Vad kan jag göra? Vägen till att bli rökare Steg 1 Förberedelse Steg 2 Testning Steg 3 Experimentering

Läs mer

Internationella. Engelska Skolan

Internationella. Engelska Skolan Internationella Engelska Skolan Under de senaste åren har samhället ägnat mer resurser på tobaksanvändning och narkotikaanvändning bland unga i Stockholm. Av den narkotika som används är cannabis det dominerande

Läs mer

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Du jer l ä v v! själ Ställer du upp? Det är lätt att få tag på narkotika. Undersökningar i skolor visar också

Läs mer

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola

Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola 1 Inledning Vi i Tyresö kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (7)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (7) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (7) 1 (7) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Definition... 3 Målsättning... 4 Handlingsplan... 4 Förebyggande åtgärder... 4 Direkta åtgärder... 4 Tecken och symtom...

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015 Drogpolicy och handlingsplan för INLEDNING Denna drogpolicy och handlingsplan gäller samtliga grundskolor och fritidsgårdar i Östersunds kommun. Fristående

Läs mer

Handlingsplan mot ANDT. - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola

Handlingsplan mot ANDT. - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola Handlingsplan mot ANDT - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak För Eskilstuna kommunala gymnasieskola 2017-2020 1 Mål för åren 2017-2020 Att Eskilstuna kommunala gymnasieskola ska vara fri från alkohol,

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur Drogvaneundersökning 16 16--6 Social utveckling Ulla Kungur Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak Människor med missbruksproblem möter vi överallt i vårt samhälle. Skolan är inget undantag.

Läs mer

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen Ung i Söderköping Kerstin Jagesten Eva Pedersen En integrerad mottagning för riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar t.o.m. 25 år Samverkan mellan kommun och region Vi finns på Repslagaregatan

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Hur länge har du bott i Sverige?

Hur länge har du bott i Sverige? Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar 75% 1% 2% 22% Flickor 89% 2% 5% 4% Annan 25% 4% 71% 2c Hur länge i Sverige, Röker du? 10 9 8 7 6

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER

HANDLINGSPLAN MOT DROGER HANDLINGSPLAN MOT DROGER Finnvedens gymnasium skall vara en drogfri gymnasieskola, vilket gäller för alla: elever, personal och besökare! Reviderad 2016-08-18 Regler i Värnamo kommun I alla skolor och

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma

Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma 1 Hej förälder! Du som förälder* är viktigast i ditt barns liv. Dina värderingar, ditt förhållningssätt och ditt agerande spelar en avgörande roll när det

Läs mer

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger. Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen

Läs mer

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan 2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud

Läs mer

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare Ledarkollen Om alkohol och idrott Tips till ungdomsledare De flesta som idrottat under uppväxten minns någon ledare som gjort särskilt avtryck som visat engagemang, utmanat eller bara funnits där som en

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

ANDT-plan. Alkohol Narkotika Droger Tobak. Sollentuna

ANDT-plan. Alkohol Narkotika Droger Tobak. Sollentuna ANDT-plan Alkohol Narkotika Droger Tobak Sollentuna 2019-02-20 Inledning Under gymnasieåldern kommer många ungdomar i kontakt med tobak, alkohol och droger. Droger och alkohol orsakar inte bara skador

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

De farliga kosttillskotten

De farliga kosttillskotten De farliga kosttillskotten Johan Öhman Föreläsare och utbildare i dopnings- och kosttillskottsfrågor, Bosse och Johan Utbildning. Medförfattare till handbok i antidopingarbetet Ren träning En handbok kring

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer