Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 8 9/9 i Västerås.

Transkript

1 Välkommen till GRUF! Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 8 9/9 i Västerås. Utbildningen är två dagar och sker på Länsstyrelsen i Västerås, Västra Ringvägen 1. Dag Dag Deltagaravgiften för utbildningen är 2000 kr (exkl moms) och faktureras i efterhand. Fika och lunch ingår. Om du behöver boende bokas detta på egen hand och ingår inte i deltagaravgiften. Självstudier Inför utbildningen förväntas du gå igenom självstudiematerialet som omfattar nedanstående dokument och rapporter. Läsanvisningar med frågeställningar EBH processen Praktikfall 1: Provtagningsplan (Bokverket) Praktikfall 2: Miljöteknisk markundersökning (Glömsta) Praktikfall 3: Anmälan enligt 28 FMH (Åsbro impregnering) Praktikfall 4: Slutrapport (Preem) Material Materialet kommer också att finnas på anmälningssidan, Länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida. till grufsep.aspx till gruf, uppsala.aspx Frågor Har ni frågor och funderingar kontakta Karin.Skattegård@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Västmanlands län Jenni.johansson@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Södermanlands län Välkomna!

2 Välkommen till GRUF! Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 15 16/9 i Uppsala. Utbildningen är två dagar och sker på Länsstyrelsen i Uppsala, Bäverns gränd 17. Dag Dag Deltagaravgiften för utbildningen är 2000 kr (exkl moms) och faktureras i efterhand. Fika och lunch ingår. Om du behöver boende bokas detta på egen hand och ingår inte i deltagaravgiften. Självstudier Inför utbildningen förväntas du gå igenom självstudiematerialet som omfattar nedanstående dokument och rapporter. Läsanvisningar med frågeställningar EBH processen Praktikfall 1: Provtagningsplan (Bokverket) Praktikfall 2: Miljöteknisk markundersökning (Glömsta) Praktikfall 3: Anmälan (Åsbro impregnering) Praktikfall 4: Slutrapport (Preem) Material Materialet finnas också att hämta på anmälningssidan, Länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida. till gruf, uppsala.aspx Frågor Har ni frågor och funderingar kontakta Karin.Skattegård@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Västmanlands län Jenni.johansson@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Södermanlands län Välkomna!

3 27 augusti 2015 Sammanfattning - Tillsyn förorenade områden Arbetet med förorenade områden består av flera steg och nedan sammanfattas den generella ärendegången. När man läser sammanfattningen ska man ha i åtanke att de olika stegen i efterbehandlingsprocessen är flexibla och att när ny information tillkommer kan det innebära att man måste gå tillbaka flera steg i processen, till exempel uppdatera redan satta åtgärdsmål, justera riskbedömningen etc. Bakgrund I många fall innan ett objekt går in i undersökningsfas görs till en början en historisk inventering där diverse bakgrundsinformation tas fram utan att någon provtagning görs (MIFO fas 1). När objektet inventeras riskklassas området i en av fyra riskklasser, enligt den s.k. MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Riskklass 1 innebär att det finns en mycket stor risk för påverkan på människors hälsa och miljön, medan riskklass 4 innebär en liten risk. I och med riskklassningen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Riskklassningen är ett bra verktyg för tillsynsmyndigheten att tidigt i ebhprocessen prioritera vilka objekt man ska jobba vidare med. För att bekräfta riskklassningen utförs oftast först en mindre provtagning (MIFO fas 2), därefter utförs vid behov allt mer detaljerade undersökningar. Enligt Naturvårdsverket ska i första hand riskklass 1- och 2- objekt prioriteras för vidare undersökningar m.m. Undersökning och utredning Från undersökningar och utredningar av det förorenade området får man det underlag som behövs för att bedöma om risker för människors hälsa eller miljön föreligger och om det finns ett behov av att minska riskerna genom efterbehandlingsåtgärder. Undersökningar och utredningar omfattar främst uppgifter om föroreningssituationen och den naturliga och bebyggda miljön på platsen. Nedan följer de olika undersöknings- och utredningsstegen: Översiktliga undersökningar En översiktlig undersökning avgränsar inte ett förorenat område i detalj, men ger ett bra underlag för att kunna prioritera vilka områden som behöver utredas vidare och eventuellt efterbehandlas. Vid översiktliga undersökningar tas endast ett fåtal prover i mark och grundvatten på de platser där man kan förvänta sig höga halter av föroreningar, så kallade hot spots. Provtagning av mark utförs ofta genom skruvborrning med borrbandvagn eller provgropsgrävning. Grundvattenprover tas genom installation av grundvattenrör. För att effektivisera provtagningen och minska risken att missa eventuella hot spots, är det viktigt att alltid börja en undersökning med en historisk utredning av verksamheten. Där kan t ex flygbilder från lantmäteriet samt intervjuer med tidigare anställda personer ge värdefull information hur och var verksamheten har bedrivits, vilka kemikalier som har använts i verksamheten etc. Tidigt under undersöknings- och utredningsprocessen bör s.k. övergripande åtgärdsmål tas fram. Övergripande åtgärdsmål anger vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd. De visar vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförd efterbehandlingsåtgärd, samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Målen tar också hänsyn till dagens markanvändning. Övergripande åtgärdsmål ser olika ut beroende på vilket förorenat område de avser. Exempel på övergripande åtgärdsmål är t ex Området ska kunna användas för bostadsändamål. 1

4 27 augusti 2015 Eventuella risker för de boende från markföroreningar ska vara på lågrisknivå., Industriområdet ska kunna användas för industriändamål utan risk för människors hälsa., Läckaget av metaller från området ska inte medföra någon negativ påverkan på det befintliga ekosystemet i den närliggande recipienten. Fördjupade undersökningar I de fall resultat och slutsatser i den översiktliga undersökningen visar på att det kan finnas ett åtgärdsbehov utreds objektet vidare genom att fördjupade undersökningar utförs, tex i form av en huvudstudie. Syftet med utredningen är att komma fram till bästa möjliga efterbehandlingsåtgärd för det förorenade området. Den fördjupade undersökningen ligger till grund för att kunna bedöma den risk som det förorenade området innebär för människors hälsa och miljön och ge en grund för valet av bästa möjliga efterbehandlingsåtgärd för området. I undersökningen avgränsas bl a föroreningarna i yt- och djupled och spridningsförutsättningarna kartläggs. Riskbedömning Riskbedömningen syftar till att identifiera och kvantifiera de risker som ett förorenat område kan ge upphov till. Riskbedömningen är utgångspunkten för ett beslut om efterbehandlingsåtgärder behövs för ett område. Riskbedömningen beskriver vidare vilka risker som föroreningssituationen innebär idag och i framtiden, hur mycket riskerna behöver reduceras, vilken form av riskreduktion som behövs på kort och lång sikt samt om valet av efterbehandlingsåtgärder bör inriktas på föroreningskällor, transport- och exponeringsvägar eller skyddsobjekt. Dessutom bedöms den riskminskning som olika åtgärdsalternativ kan åstadkomma. Det finns förenklade och fördjupade riskbedömningar. Åtgärdsutredning I en åtgärdsutredning utreds vilka åtgärdsalternativ som är lämpliga för det aktuella förorenade området. Utgångspunkterna i åtgärdsutredningen är de övergripande åtgärdsmålen och resultatet från riskbedömningen. I åtgärdsutredningen identifieras och analyseras möjliga åtgärdsalternativ. När tänkbara åtgärdsalternativ identifierats sållas de alternativ bort som inte uppfyller de övergripande åtgärdsmålen, inte är tekniskt genomförbara eller inte ger acceptabla resultat. Åtgärdsutredningen utgör ett viktigt underlag för riskvärderingen, där sedan ett slutligt förslag till åtgärdsalternativ tas fram. Riskvärdering I en riskvärdering jämförs åtgärdsalternativen från åtgärdsutredningen genom att utvärdera deras nyttor mot deras kostnader, tekniska möjligheter och övriga aspekter. Riskvärderingen utgår från de övergripande åtgärdsmålen samt resultat från undersökningar och utredningar, riskbedömningen och åtgärdsutredningen. Resultaten tolkas i riskvärderingen och leder till en avvägning mellan å enas sidan de totala miljömässiga konsekvenserna (positiva och negativa) och tekniska riskerna för de olika åtgärdsalternativen, å andra sidan alternativens kostnader. Riskvärderingen mynnar i ett beslutsunderlag för att välja det lämpligaste åtgärdsalternativet för det aktuella objektet. Riskvärderingen bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndiget och andra berörda samt i vissa fall med allmänheten. 2

5 27 augusti 2015 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål uttrycker vad som krävs för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. De utgör en konkretisering av de övergripande åtgärdsmålen, t ex ner till vilken halt som det ska saneras för att de övergripande åtgärdsmålen ska uppfyllas och bör ha en tydlig koppling till de övergripande åtgärdsmålen. Man bör ta fram minst ett, ofta flera mätbara åtgärdsmål för varje efterbehandlingsåtgärd. Åtgärder Om tidigare undersökningar och utredningar visar att föroreningarna i området innebär en betydande risk för människors hälsa och/eller miljön, prioriteras området för efterbehandlingsåtgärd, det vill säga i de flesta fall någon typ av sanering. Exempel på andra åtgärder är t.ex. instängsling och olika restriktioner för området. Efterbehandlingsåtgärder kan delas in i: 1. Administrativa åtgärder 2. Åtgärder som angriper föroreningskällan 3. Åtgärder som hindrar eller ändrar föroreningens spridning/spridningsvägar De administrativa åtgärderna kan utgöras av restriktioner beträffande framtida markanvändning, vilket kan innebära förbud att bygga bostadshus i området, att anlägga trädgårdar eller dricksvattentäkter. De administrativa åtgärderna angriper inte föroreningen eller dess spridning i sig men kan däremot skydda omgivningen mot exponering. Åtgärder som angriper föroreningskällan kan fungera på ett sådant sätt att föroreningarna samlas upp/koncentreras för att därefter omhändertas genom exempelvis deponering eller destruktion (t ex jordtvätt, filterteknik) eller genom att föroreningarna förstörs eller omvandlas till mindre giftiga ämnen, (t ex förbränning, biologisk nedbrytning). Åtgärder som hindrar eller ändrar föroreningens spridning kan vara inneslutning eller stabilisering. Uppföljande kontroll När ett objekt har efterbehandlats avslutas entreprenaden med en slutbesiktning, där ett godkännande av efterbehandlingen med avseende åtgärdskraven ingår. Efter slutbesiktningen följer uppföljningsskedet med en utvärdering av den genomförda efterbehandlingen. Då kontrolleras att genomförandet av efterbehandlingen har nått sitt syfte, d v s har miljö- eller hälsoriskerna med det förorenade området avhjälpts i enlighet med uppsatta mål. En slutrapport skrivs för det är viktigt med dokumentation och att erfarenheter återförs. 3

6 GRUF självstudier med läsanvisningar Innan utbildningstillfället förväntas du gå igenom självstudiematerialet. Det kommer inte att finnas tid till inläsning under utbildningsdagarna och materialet kommer att vara grunden till diskussioner under utbildningen. Självstudierna omfattar en kort beskrivning av efterbehandlingsprocessen och fyra praktikfall. Praktikfallen ger dig en översikt av några olika typer av rapporter som förekommer vid tillsyn av förorenade områden. Till varje praktikfall finns ett antal frågeställningar som du kan fundera på vid läsningen. Under utbildningen kommer vi att diskutera frågeställningarna i grupper och/eller alla tillsammans. EBH processen Praktikfall 1: Provtagningsplan (Bokverket) Praktikfall 2: Miljöteknisk markundersökning (Glömsta) Praktikfall 3: Anmälan enligt 28 FMH (Åsbro impregnering) Praktikfall 4: Slutrapport (Preem) Praktikfall 1 Provtagningsplan (Bokverket) En fastighetsägare planerar att bygga bostäder på en fastighet där det tidigare har bedrivits handelsträdgård. Nu har tillsynsmyndigheten fått in provtagningsplanen, för en första undersökning av området, för granskning. Frågeställningar Innehåller provtagningsplanen de viktiga delarna? Behövs kompletteringar? Går det att följa och förstå resonemangen? Behövs förtydligande eller motivering Vilka frågor och synpunkter har du? Hur kommunicerar du med verksamhetsutövaren? Hur dokumenterar du? Praktikfall 2 Miljöteknisk markundersökning (Glömsta) Bilaga 3 Analysprotokollen har tagits bort ur rapporten. Kommuns fastighetskontor har beställt en översiktlig miljöteknisk markundersökning med anledning av att fastigheten ska bebyggas med en skola. Du som inspektör på kommunens miljökontor har fått rapporten för kännedom med ett mail där Fastighetskontoret säger att de så snart som möjligt ska gå vidare med ytterligare undersökningar och att de sen skickar in en saneringsanmälan innan skolan byggs. Frågeställningar Är riskbedömningen, utifrån utförda undersökningar, okej? Skulle du begära några kompletteringar? Hur skulle du fortsätta handläggningen av ärendet? Varför?

7 Praktikfall 3 Anmälan enligt 28 FMH (Åsbro impregnering) Anmälan inklusive bilagor 1, 2 och 3. Läs igenom Anmälan för objektet Åsbro impregnering. Skumma eller hoppa över kapitel 2, 3 (två sista styckena), 4, 5:3, 11:2, 11:4, 12:6 och 12:7. Bilaga 3 Riskbedömning kan användas för att få en tydligare bild av riskbedömningen än det som beskrivs i anmälan. Frågeställningar Innehåller anmälan det som behövs? Vad saknas? Vilka kompletteringar behövs? Varför? Praktikfall 4 Slutrapport (Preem) Bilaga 3 och 4 har tagits bort från rapporten. En saneringsåtgärd av dieselförorening från en drivmedelsanläggning har genomförts. Tillsynsmyndigheten har fått in slutrapporten över åtgärden för bedömning. Frågeställningar Förstår du vad som gjorts? Finns all redovisning med? Finns dokumentation för framtiden? Lämnas föroreningar kvar? Är åtgärdsmål uppfyllda? Behov av kompletterande åtgärder/kontroller? Kan ärendet avslutas?

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 RAPPORT Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning Upprättad av: Katarina Gyllenberg Granskad av: Ingegerd Ask

20 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg RAPPORT Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kund Huddinge kommun Erik Nordenstam Planavdelningen Huddinge Konsult WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Katarina Gyllenberg (14)

21 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Innehåll 1. Bakgrund och syfte 4 2. Områdesbeskrivning 4 3. Undersökningens omfattning och genomförande Provtagningsplan Fältarbete Laboratorieanalyser 6 4. Generella jämför- och riktvärden Bakgrundshalter Riktvärden i jord 6 5 Resultat Fältanalyser Laboratorieanalyser av jord 7 6 Konceptuell modell 11 7 Förenklad riskbedömning Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området? Jord 12 8 Slutsats och rekommendationer 12 L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Bilagor Dokumentation om utförd provtagning Bilaga 1 Fältnoteringar och fältanalyser Bilaga 2 Laboratorieanalyser jord Bilaga 3 Ritning Ritning med provpunkternas läge M101 Föroreningssituation M201 3 (14)

22 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg 1. Bakgrund och syfte WSP Environmental har på uppdrag av Huddinge kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Glömsta 2:60 i Huddinge kommun. Inom den aktuella fastigheten ska exploatering med skola/förskola ske. Då det finns uppgifter om en tidigare bilskrot inom området vill Huddinge kommun genomföra en miljöteknisk markundersökning innan exploatering sker. Planområdet för exploatering består av den västra delen av fastigheten Glömsta 2:60 och motsvarar ca m 2. Bilskrotverksamheten som bedrevs inom planområdets östra del, längs Bergavägen, motsvarar ca m 2 Den översiktliga miljötekniska markundersökningen syftar till att översiktligt kartlägga: eventuella föroreningars sammansättning och koncentration föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar och föreliggande exponeringsrisker (förenklad riskbedömning) L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Områdesbeskrivning Aktuell fastighet är beläget ca 2 km väst om Huddinge centrum, se Figur 1. Nuvarande markanvändning inom planområdet (västra delen av Glömsta 2:60) är ridverksamhet med ett stall och en ridbana. Resten av fastigheten, på andra sidan Bergavägen, består av jordbruksmark. Det finns uppgifter om att det tidigare legat en bilskrot längs Bergavägen (nuvarande ridverksamhet). På ett flygfoto från 1979 (erhållet från Huddinge kommun) syns flertalet fordon uppställda på området strax väster om Bergavägen. Området rensades upp i början av 1980-talet då ridverksamheten startade. I den närmaste omgivningen finns framförallt jordbruksmark, hagar och skog. Ca 100 m söder om ridhuset finns det närmaste enskilda bostadshuset. Enligt Geologiska kartan från SGU (Ae nr 4) består området av postglacial finlera. Inom området finns även berg i dagen. Väster om området finns en höjd och området sluttar svagt österut. Närmaste recipient är en mindre å belägen ca 200 m österut och området ingår i ett delavrinningsområde till sjön Orlången belägen ca 2,5 km mot sydöst. Grundvattenriktiningen är troligen sydöstlig. 4 (14)

23 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Figur 1. Röd ring markerar undersökningsområdets ungefärliga läge i Huddinge ( L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Undersökningens omfattning och genomförande Arbetet har genomförs i tillämpliga delar enligt Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar (SGF Rapport 1:2004) och Metodik för inventering av förorenade områden (Naturvårdsverket Rapport 4918) med följande steg: Provtagningsplan Fältarbete och provhantering Fält- och laboratorieanalyser Förenklad riskbedömning och rapportering 3.1 Provtagningsplan En provtagningsplan togs fram inför den miljötekniska markundersökningen. Provpunkterna placerades dels riktat mot de delar av området där enligt flygfoto från 1979 skrotade bilar har varit uppställda, och dels i kombination med planerad nybyggnation av skola. Detta innebär att provtagning av jord utfördes i de områden där störst risk för förorening misstänks samt i de områden där själva skolbyggnaden och skolgård planeras. Provtagningsplanen stämdes av med Huddinge kommun innan provtagning. 5 (14)

24 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg 3.2 Fältarbete Tio provpunkter sattes ut med GPS enligt provplanen och provtagning utfördes med borrbandvagn Några provpunkter flyttades några meter p.g.a. ytligt berg. Fältgeotekniker var Gert Eriksson, WSP Samhällsbyggnad. Provtagning utfördes till ett maximalt djup om 2 m u my (meter under markytan) eller en halvmeter ner i naturlig jord. I några punkter stoppade provtagningen mot berg eller block vid 1,3-1,7 meter. Totalt uttogs 32 stycken prover. Samtliga prov analyserades med PID instrument (fotojonisationsinstrument) för detektion av eventuella volatila (flyktiga) organiska föroreningar. Dessa resultat redovisas i bilaga 2. Provpunkternas läge framgår av ritning M101. Inget grundvatten påträffades vid provtagningen och något grundvattenrör sattes därför inte. Fyllning påträffades i några punkter och bestod då mestadels av sandig grus. I de punkter där fyllning ej påträffades fanns sand eller sandig lera. Under detta övre lager påträffades lera eller sandig lera. 3.3 Laboratorieanalyser Analyser avseende metaller utfördes på tio jordprover. Tre jordprover analyserades med avseende på aromater, alifater och PAH16. Två jordprov analyserades med avseende på semivolatila organiska föreningar och ytterligare två prover analyserades med avseende på volatila organiska föreningar. Två prover analyserades även med avseende på ph och halt organiskt kol (TOC). 4. Generella jämför- och riktvärden L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Bakgrundshalter Bakgrundshalter används för att bedöma om undersökt område är förorenat och påverkat av någon föroreningskälla. En sammanställning av bakgrundsvärden finns i Naturvårdsverkets vägledningsdokument. Regionala bakgrundshalter i morän finns inom Mälardalen för metaller (SGU, 2007). Organiska ämnen inom Stockholm stads park- och naturmark har undersökts av Stockholms Miljöförvaltning (2001). Naturvårdsverket har undersökt bakgrundshalter för ett antal metaller och organiska ämnen i morän och sedimentjordarter i Sverige (NV, 1997, rapport 4640). 4.2 Riktvärden i jord Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, oktober 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning: Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en 6 (14)

25 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Planerad markanvändning inom området är förskola/skola. De generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) anses därför lämpliga att använda vid jämförelse mot föroreningsnivån i jorden. Varje riktvärde består av flera delriktvärden för olika exponeringsvägar. Varje riktvärde innehåller sammantaget delriktvärden för hälsa, markmiljö och skydd av ytoch grundvatten. Delriktvärdena för hälsa är uppbyggda av s.k. envägskoncentrationer för intag jord, hudkontakt, inandning damm, inandning ånga, intag växter och intag dricksvatten. Vid sammanvägning av alla delriktvärden väljs sedan det lägsta av dessa som det generella riktvärdet. För några ämnen blir riktvärdet ännu lägre p.g.a. justering för exponering av ämnen genom andra källor. 5 Resultat En sammanställning av fältobservationer redovisas i Bilaga 2. Samtliga analysrapporter redovisas i Bilaga 3. Provpunkternas lägen framgår av ritning M101. Föroreningssituationen redovisas även på ritning M201. L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Fältanalyser I två provpunkter (11W02 och 11W06) noterades oljelukt vid provtagningen. Vid fältanalys med PID gav instrumentet utslag i tre punkter 11W02, 11W03 och 11W04. I punkt 11W02 och 11W04 gav PID:en kraftigt utslag i hela provtagningsprofilen förutom i det översta jordlagret. I punkt 11W02 gav PID:en allra högst utslag och jorden bestod i denna punkt av lerig sand. Föroreningen kunde inte avgränsas i djupled, maximalt provtagningsdjup var i denna punkt 2,0 m u my. I punkt 11W04 gav PID:en utslag på ett djup mellan 0,7-1,3 m u my. I denna provpunkt stoppades provtagning på 1,3 m u my p.g.a. stopp mot block eller berg. 5.2 Laboratorieanalyser av jord Metaller Totalt analyserades tio prov med avseende på metaller. I fem av tio provpunkter överskrider en eller flera halter de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) se Tabell 1a. De halter som framförallt påträffats i förhöjda halter är barium, bly och zink. Även kadmium och kobolt har påträffats i nivå med eller strax över riktvärdet för KM i varsin punkt. I en punkt överskrider även halt barium och zink de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). I ytterligare en punkt har barium påträffats i nivå med MKM. 7 (14)

26 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg I de fem övriga provpunkterna underskrider metallhalterna de generella riktvärdena. Metallhalterna överskrider dock de regionala bakgrundshalterna i flera fall, se Tabell 1b. Tabell 1a. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av metaller som överskrider en eller flera riktvärden i jord. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter. Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med understruken fet stil. - innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg) Jord Prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt* 11W04:1 11W05:1 11W06:4 11W07:1 11W08:2 Element (0-0,7) (0-0,5) (1,4-2,0) (0-0,6) (0,5-0,9) KM MKM Antimon 3,1 1,8 1,4 2,1 1, Arsenik 3,8 <2,5 6,5 4 3, ,3 Barium Bly ,7 Kadmium 0,93 0,4 <0,17 0,37 0,32 0,5 15 0,08 Kobolt ,2 8, Koppar Krom total Kvicksilver 0,10 0,04 0,01 0,05 0,05 0,25 2,5 - Molybden 3,7 1,8 0,68 1,7 1, ,68 L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Nickel Vanadin Zink *Regionalhalt i opåverkad morän i Östra Mälardalen (SGU, 2007). Bakgrunden anges som p90 av fraktion <2 mm. 8 (14)

27 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Tabell 1b. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av metaller som underskrider samtliga riktvärden i jord. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter. Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med understruken fet stil. - innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg) Jord Prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt* Element 11W01:2 11W02:4 11W03:2 11W09:1 11W010: KM MKM Antimon 1,5 <0.97 1,8 0,79 1, Arsenik 4,1 2,7 3,6 3,7 3, ,3 Barium Bly 17 7, , ,7 Kadmium 0,23 <0.18 0,35 <0.15 <0.15 0,5 15 0,08 Kobolt 13 9,5 12 9,5 9, Koppar Krom total Kvicksilver 0,022 < ,024 0,037 <0.18 0,25 2,5 - Molybden 1,9 0,65 1,6 0,9 0, ,68 Nickel Vanadin Zink *Regionalhalt i opåverkad morän i Östra Mälardalen (SGU, 2007). Bakgrunden anges som p90 av fraktion <2 mm. L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Organiska föreningar Sju prover i sex provpunkter har analyserats med avseende på organiska föroreningar. Tre prover analyserades med avseende på oljeföroreningar såsom alifater, aromater och PAH. Två prover analyserades med avseende på semivolatila organiska ämnen såsom tyngre alifater, PCB, klorerade kolväten, ftalater och PAH. Ytterligare två prover analyserades med avseende på volatila organiska ämnen såsom klorerade alifater och aromater. Urvalet av analyserade prover baserades dels på fältanalyser och fältindikationer samt på provpunkternas lokalisering i förhållande till den tidigare verksamheten samt planerad nybyggnation. I tre av sex punkter påträffades halter över detektionsgränserna. I två av dessa punkter (11W02 och 11W06) påträffades halter av alifater, och i den ena punkten även aromater, över KM men under MKM. I dessa båda punkter påträffades även PAH, halten underskred dock KM. I punkt 11W02 påträffades även lättare alifater och en förhöjd summa alifater. Fraktionering av dessa genomfördes dock inte vid laboratorieanalysen. I ytterligare en punkt (11W04) påträffades PAH med medelhög molekylvikt. Påträffad halt underskrider riktvärdet för KM. I Tabell 2 redovisas resultat från de provpunkter där en eller flera halter av organiska ämnen påträffats över detektionsgränsen. I bilaga 3 redovisas samtliga laboratorieresultat. 9 (14)

28 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Tabell 2. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av organiska ämnen i de punkter där en eller flera halter påträffats över detektionsgränserna. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter. Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med understruken fet stil. - innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg) Jord Prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver W02:2 11W02:4 11W04:2 11W06:2 KM MKM Ämne (0,5-1,3) (1,5-2,0) (0,7-1,3) (0,5-1,0) TS_105 C 78,2 77,9 79,3 92, Alifater >C5-C8 - <3 <3 < >C8-C10 - <5 <5 < >C10-C12-47 <10 < >C12-C16-96 <10 < >C5-C <10 < >C16-C35-88 < Summa alifatiska kolväten Aromater >C8-C10-1,5 <1 < >C10-C16-4,7 <1 < >C <1 <1 < Bensen - <0.005 <0.005 < ,012 0,04 - Toluen - <0.1 <0.1 < Etylbensen - <0.1 <0.1 < Xylener - <0.1 <0.1 < PAH L <0.03 <0.03 <0.03 < PAH M <0.03 0,2 0,098 0, PAH H <0.03 <0.08 <0.08 0, PAH canc - <0.15 <0.15 0, ,66-1,42* PAH övriga - <2 <2 < ,64-1,52* Halogenerade kolväten Triklorbensener < Hexaklorbensen < , Övriga ämnen PCB-7 < ,008 0,2 - Nonylfenol < ,5 5 - Ftalater < * Motsvarar fyllning i Stockholms parkmarkmarker. 90-percentil av uppmätta halter i 3 djupintervall. 10 (14)

29 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Konceptuell modell Den konceptuella platsmodellen beskriver kopplingarna mellan föroreningskälla, spridnings- och exponeringsvägar, skyddsobjekt, geologi samt markanvändning. I det aktuella området är den troliga primära föroreningskällan den tidigare bilskrotsverksamheten. Enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning (NV Rapport 4393) är de vanligaste föroreningarna från denna typ av verksamhet spill av vätskor såsom oljor, kylarvätska, batterisyra och bensin. Som helhet klassificeras denna typ av verksamhet som riskklass 3 (liten risk) på en skala mellan 1-4 där klass 1 motsvarar mycket stor risk för miljö och hälsa. Föroreningar från tidigare verksamhet kan ha spridits till marken direkt från läckande fordon och eventuella tankar. Efter att fordonen togs bort kan föroreningarna ha spridits vidare i marken och eventuellt till grundvatten och vidare till recipienter och ytvatten. Då mark- eller grundvatten inte påträffades vid markprovtagningen är spridningen via grundvattnet troligen begränsad. Viss spridningsrisk föreligger dock med avseende på infiltration via nederbörden. De viktigaste exponeringsvägarna för hälsa är i detta fall inandning damm, hudkontakt och intag jord. Något grundvattenuttag förekommer inte inom området och intag av dricksvatten är därför ej relevant. Intag av växter anses inte heller relevant vid nuvarande markanvändning då området framförallt består av hästhagar samt ett stall med en paddock. Inte heller inandning av ånga anses relevant att bedöma då misstänkta föroreningar ej styrs av denna exponeringsväg. Vid planerad markanvändning kan dock intag av växter bli en viktigare exponeringsväg vid eventuella odlingar i skolverksamheten. Skyddsobjekt inom området är vid nuvarande markanvändning de människor och djur som dagligen vistas inom området samt de människor som tillfälligt vistas inom området. Vid planerad markanvändning (skola och förskola) är det framförallt elever samt yrkesverksamma som är skyddsobjekt. Även barn och vuxna som tillfälligt vistas inom området tillhör skyddsobjekten vid planerad markanvändning. Vid både nuvarande och planerad markanvändning är även markmiljön samt omgivande ekosystem och grundvattnet skyddsobjekt. 7 Förenklad riskbedömning 7.1 Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området? Halten organiskt kol (TOC) och markens ph är två viktiga parametrar för att bedöma de generella riktvärdenas tillämpbarhet. Dessa har kontrollerats i två jordprov från området. I de undersökta proverna ligger ph-värdena i nivå eller något över de generella antagandena. Ett högre ph innebär i de flesta fall att metaller är hårdare bundna till marken. Arsenik är undantaget vars löslighet ökar med ökat ph. Även TOC-halten är i nivå med eller strax under de generella antagandena. Sammantaget bedömer vi att de generella riktvärdena kan användas för området. 11 (14)

30 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Jord Analyser har gjorts av framförallt naturlig jord. I några punkter har fyllning bestående av sandig grus analyserats. I provpunkterna som placerades i anslutning till den stora skolbyggnaden (punkterna 11W09 och 11W10) påträffades inga föroreningar över de generella riktvärdena för KM. Detta innebär att miljö- och hälsorisken med avseende på föroreningar i marken är mycket liten i området kring planerad skolbyggnad. Flera av metallerna uppvisar dock halter som är högre än bakgrundshalterna vilket tyder på att en yttre påverkan kan ha skett. I det område där det tidigare varit skrotverksamhet (framförallt punkterna 11W01-06) har föroreningar påträffats i flera punkter. Metallföroreningar (framförallt barium, bly och zink) har påträffats både nordöst och sydväst om befintligt stall samt på andra sidan Bergavägen där det nu är parkering. Halterna av barium och bly är högre än riktvärdet för KM men under MKM. Halten av zink är cirka 1,5 gånger MKM. Riktvärdena för barium och zink styrs av delriktvärdet för markmiljö. Detta innebär att de förhöjda halterna av dessa ämnen framförallt utgör en möjlig risk för organismerna i marken, den s.k. markmiljön. Påträffade halter av barium och zink är väl under delriktvärdena för hälsa för dessa ämnen vilket innebär att hälsorisken är mycket liten. Riktvärdet för bly styrs dock av delriktvärdet för hälsa, exponeringsväg intag jord, detta innebär att en hälsorisk med avseende på bly inte kan uteslutas. Organiska föroreningar i halter över tillämpade riktvärden, har endast påträffats i punkterna 11W02 och 11W06. I denna del av området fanns tidigare skrotverksamheten. Alifater och aromater har påträffats i halter mellan riktvärdet för KM och MKM. Samtliga riktvärden för de organiska föroreningar, där förhöjda halter påträffats, styrs av delriktvärdet för markmiljön. Detta innebär att de förhöjda halterna framförallt utgör en möjlig risk för marklevande organismer. Delriktvärdena för dessa organiska ämnen med avseende på hälsa är betydligt högre än påträffade halter vilket innebär att hälsoriskerna är låga. Inget grundvatten påträffades vid undersökningen. Tillfälligtvis skulle regnvatten eventuellt kunna tränga ner i marken, men inget befintligt övre grundvattenmagasin återfinns i undersökta jordmassor. Spridningsrisken till yt- och grundvatten för detekterade ämnen bedöms som låg. 8 Slutsats och rekommendationer Föroreningar har påträffats i de delar av området där tidigare skrotverksamhet pågått. Vid planerad markanvändning ska dessa områden användas till parkering, bollplan samt en mindre skolbyggnad. Föroreningarna har påträffats heterogent både i plan och djupled och det finns anledning att tro att ytterligare föroreningar kan finnas inom det aktuella området. Påträffade halter är i de flesta fall mellan KM och MKM vilket innebär att en risk för framförallt markmiljön inte kan uteslutas. Vidare har hälsoriktvärdet för bly överskridits i flera punkter. De förhöjda blyhalterna har påträffats i ytlig som såväl djupare belägen jord, vilket innebär att exponering och en eventuell hälsorisk inte kan uteslutas. 12 (14)

31 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Sammantaget bedöms hälsorisken vid nuvarande markanvändning som liten p.g.a. begränsad exponering för den förorenade jorden. Vid planerad markanvändning (skola/förskola) ökar dock skyddsvärdet på området med avseende på skyddsobjektens exponering, vilket gör att en ökad hälsorisk inte kan uteslutas. WSP rekommenderar en förtätad provtagning inom de delar av området där föroreningar påträffats för att mer detaljerat kunna beskriva föroreningssituationen inom området. Tidigare skrotverksamhet bedrevs på ett relativ stort område på fastigheten och föreliggande undersökning som är av översiktlig karaktär är för gles för att kunna bedöma ett eventuellt åtgärdsbehov. Kompletterande provtagning föreslås fokuseras på de delar av planområdet som inte blir hårdgjorda eftersom det är inom icke hårdgjorda ytor som exponering framförallt kan ske. Provtagningsstrategi och urval av analyser baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. Enligt miljöbalken 10 kap 11 skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar att denna rapport delges Miljöförvaltningen i Huddinges kommun. Stockholm, WSP Environmental, Mark och vatten L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Katarina Gyllenberg Ingegerd Ask 13 (14)

32 Uppdragsnr: ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: Reviderad: Handläggare: Katarina Gyllenberg Referenser Naturvårdsverket, 1994: Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 1. Rapport Naturvårdsverket, 1994, Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 2. Rapport SGU, 2007: Metaller i morän och andra sediment, Östra Mälardalen med Stockholm. Rapport K77. Naturvårdsverkets nya generella riktvärden Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport WSP, 2001: Stockholm Stad, Miljöförvaltningen. Undersökning av föroreningar i park- och naturmark i Stockholm. WSP Uppdragsnummer L:\365x\2011\ MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (14)

33 MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR ANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AV FÄLTARBETE OCH PROVHANTERING 1 (4) BILAGA 1 Uppdragsnummer: Handläggare: Katarina Gyllenberg Uppdragsnamn: MMU Glömsta Fälttekniker: Gert Eriksson Fältarbetstid: Dessa generella anvisningar bygger på WSP Environmentals rutiner för provtagning och provhantering i miljötekniska markundersökningar. WSP Environmentals rutiner baseras på branschpraxis och på de anvisningar som finns i SGFs fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (rapport 1:2004). Anvisningarna gäller ett standardförfarande vid en miljöteknisk markundersökning. I vissa undersökningar är det befogat med specifika förfaranden och en annan kvalitetsnivå. Anvisningar för denna typ av undersökningar upprättas separat. Dokumentationen av om anvisningarna följts och i vilken utsträckning avsteg har gjorts görs för att på ett tydligt sätt redovisa hur fältarbete och provhantering har utförts i varje enskilt uppdrag. Dokumentet utgör därmed även en kvalitetssäkring av fältarbete och provhantering. Ansvarig fälttekniker dokumenterar avsnitt I- IV. Handläggare ansvarar för att dokumentera den skuggande delen av avsnitt IV. I - PROVTAGNING AV MARK 1. Provtagningarna utförs av en fältingenjör/fälttekniker som har genomgått SGFs utbildning i miljötekniska markundersökningar - del 1. Anvisningarna har följts: Ja Nej, Ingår ej (se kommentar) 2: Jordprov tas normalt ut som samlingsprov per halvmetersintervall. Provtagningen och intervallen anpassas så att olika jordarter eller jord med t ex olika färg eller luktegenskaper inte blandas. 3. Varje provpunkt beskrivs i djupled avseende mineralogisk sammansättning, ev. missfärgning och övriga egenskaper. 4. Samtliga jordprover insamlas i diffusionstäta plastpåsar (t ex rilsan) direkt från skruvprovtagaren eller provgropen. 5. Jordprover insamlas i glasburk direkt från skruvprovtagaren eller provgropen vid indikation (lukt, färg et c) på organiska föroreningar, misstänkt flyktiga eller reaktiva ämnen. 6. Jordprover insamlas i glasburk direkt från skruvprovtagaren i anslutning till grundvattenytan, vid misstänkt oljeförorening i mark. 7. Provtagningsutrustningen rengörs mekaniskt mellan varje provtagningsnivå och varje provtagningspunkt (SGF kvalitetsnivå B) 8. Om området är kraftigt förorenat kontaktas handläggaren, som avgör om fältindikationerna motiverar att SGF kvalitetsnivå A används. 9. Provkärl och provtagningsutrustning förvaras och transporteras i förslutning så att de inte kontamineras före installation och användning. 10. Provtagningspunkterna mäts in mot känd referenspunkt och vägs av mot fixpunkt.

34 MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR ANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AV FÄLTARBETE OCH PROVHANTERING 2 (4) BILAGA 1 I - PROVTAGNING AV MARK (forts) Provtagning från skruvborr Anvisningarna har följts: Ja Nej, Ingår ej (se kommentar) 11. Provtagning sker direkt från skruven. Lös jord tas bort längst ut på borrflänsarna. Jordmaterial från skruvens ytskikt rensas bort innan prov tas ut. Provtagning i provgrop från schaktvägg 12. Hela gropen grävs klart innan provtagning startar. Provtagningsstället i schaktväggen skrapas rent från löst material innan prov tas ut. II - INSTALLATION AV PROVTAGNINGS/GRUNDVATTENRÖR 13. Grundvattenrör installeras i öppna hål som förborrats utan spolmedium. Mellanrummet upptill mellan borrhålet och grundvattenröret tätas med bentonit för att förhindra inläckage av ytvatten. 14. Hur rören sätts dokumenteras i installationsprotokoll där bl.a. följande uppgifter anges: grundvattenrörets dimensioner, djup till rörspets, filtrets över- och underkant, påträffad grundvattenytan, placering av tätande lager samt avstånd från markyta till rörets överkant. 15. Rören förvaras och transporteras i förslutning och skyddas mot kontaminering före installation. 16. Grundvattenrören är tillverkade av ofärgad polyetylenplast (PEH/HDPE). 17. Rör förses med låsbart lock. 18. Markyta och rörets överkant avvägs i lägsta punkten i förhållande till lokal fixpunkt. Referenspunkt och höjdsystem anges. 19. Grundvattenrören märks upp med beteckning enligt anvisning. III - PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN 20. Provtagning av grundvatten sker ca en vecka efter omsättning vid installation. 21. Grundvattenprovtagning sker från den förmodade renaste mot den misstänkt mest förorenade delen av undersökningsområdet. 22. Lod och övrig utrustning som används för vattenprovtagning sköljs med vatten och torkas av mellan varje provtagningspunkt. 23. Varje provtagning sker med ny vattenhämtare (engångsbailer). 24. Vattenprover som skall genomgå laboratorieanalys tas ut i de kärl som laboratoriet föreskriver för respektive analys.

35 MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR ANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AV FÄLTARBETE OCH PROVHANTERING 3 (4) BILAGA 1 III - PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN 25. Grundvattenprovtagning sker enligt principer: A: Grundvattenröret omsätts med minst 3-5 rörvolymer vatten. B: Vattenytan lodas mot den lägsta punkten på rörets överkant. C: Prov tas ut genom att vattenhämtaren töms långsamt genom slang i botten, som förs ner i provtagningsflaskan. D: Konduktivitet, ph och temperatur mäts in-situ. E: Avstånd till rörets botten mäts upp. F: Grundvattnet omsätts återigen. Anvisningarna har följts: Ja Nej, Ingår ej (se kommentar) IV - PROVHANTERING 26. Provkärl märks med etiketter som anger datum, uppdragsnummer, provpunkt, provnummer, djup och signatur. 27. Innan och under transport till laboratoriet förvaras prover mörkt och svalt. Ifylls av handläggare: 28. Beställda analyser dokumenteras genom beställningssedlar som bekräftas via mottagningsverifikat från laboratoriet. Verifikat sparas i uppdragspärm. 29. Jordprover förvaras mörkt och svalt (max +7º C) i diffusionstäta påsar och sparas i 1 månad efter provtagningstillfället, för eventuellt behov av kompletterande analyser, om inte annat överenskommits med kund. 30. Vattenprover förvaras i svalt (max +4º C) och sparas i tre veckor efter provtagningstillfället, för eventuellt kompletterande analyser. 31. Kasserade förorenade prover lämnas till en av tillsynsmyndighet godkänd mottagningsstation.

36 MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR ANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AV FÄLTARBETE OCH PROVHANTERING 4 (4) BILAGA 1 Anvisning nr Kommentar 13-25, 30 Grundvattenrör installerades ej då vatten ej påträffades. KG Signatur

37 WSP Environmental Kommentarer: Analyser: Beställare: Huddinge kommun 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV = alifater, aromater, PAH Projekt: MMU Glömsta 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl. Halterna redovisas som isobutenekvivalenter. V = GC-MS screening volatila föreningar 3. Analysresultaten redovisas separat. SV = GC-MS screening semivolatila föreningar TP = Totalt organiskt kol + ph Bilaga 2. Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyser Punkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning Scanninganlys Labanalyser 3 [m u my] nr Benämning 1 PID 2 ORGNV M V SV TP 11W01 0-0,4 1 6,7 0,4-1,0 2 le Sa 3,5 x x 1-1,7 3 sa Let 5,5 1,7 - Stopp mot Berg/block 11W02 0-0,5 1 Mu 0,9 0,5-1,3 2 sa Let Svag oljelukt 135 x 1,3-1,5 3 le Sa Svag oljelukt 121 1,5-2,0 4 le Sa Svag oljelukt 286 x x x 11W03 0-0,6 1 F/ mu gr sa 0,2 0,6-1,0 2 F/le sa 23 x x 1-1,6 3 le gr Mn 6,4 1,6 - Stopp 11W04 0-0,7 1 F/sa gr 1,2 x 0,7-1,3 2 le sa Mn 141 x 1,3 - Stopp 11W05 0-0,5 1 F/mu sa 0,3 x 0,5-1,0 2 F/sa gr le 0,5 1-1,6 3 Let 0,1 11W06 0-0,5 1 Sa 0,2 0,5-1,0 2 gr Sa Svag oljelukt 1,5 x 1-1,4 3 F/sa gr le 2,3 1,4-2,0 4 Let 1,5 x 11W07 0-0,6 1 F/sa gr 0,2 x x 0,6-1,5 2 Let 1 11W08 0-0,5 1 F/sa gr 0 0,5-0,9 2 F/sa gr le 0,5 x 0,9-1,5 3 Let 0,5 11W09 0-0,5 1 Mu 0,9 x 0,5-1,0 2 le Sa 0,6 x 1-1,5 3 sa Le 0,5 1,5-1,8 4 sa Le 0,6 11W10 0-0,5 1 mu Let 0,4 0,5-1,0 2 le sa 0 x 1-1,3 3 sa Let 0 1,3-2,0 4 sa 0,9

38 146280, , , ± Förklaringar f , , , , Provtagning med skruvborr, laboratorieanalys Gräns för planområdet 11W08 f 11W09 33, , , f 11W10 f 11W07 f 34,6 f 11W06 2:60 I bakgrunden syns flygfoto från 1979 med tidigare skrotverksamhet , f , W04 Ritningsunderlag Erhållet från Huddinge kommun 11W03 f Koordinatsystem Koordinater i SWEREF BET f g , , , , SIGN WSP Environmental Avdelningen Mark och Vatten STOCKHOLM-GLOBEN Tel: Fax: UPPDRAG NR RITAD/KONSTRUERAD AV DATUM ANSVARIG , , DATUM Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun g e n f 35,4 a v ä 11W01 B e r , f ÄNDRINGEN AVSER Huddinge kommun, Planavdelningen 35,3 11W , W02 ANT , Meter KG HANDLÄGGARE KG KG Provtagningspunkter Miljöteknisk markundersökning PLAN SKALA 1:500 NUMMER M101 BET

39 146280, , , ± , , Förklaringar Organiska ämnen Metaller , , , , ,000000! ( # * 11W09! ( # * 11W10 11W07! ( # * 11W04! ( # * 11W06! ( KM-MKM! ( >MKM! ( Ej analyserad <KM # * # * # * # * KM-MKM >MKM Ej analyserad Klassificeringen baseras i de flesta fall på 1-2 analyserade prover per provpunkt. I bakgrunden visas planskiss över planerad nybyggnation av skola. Ritningsunderlag Erhållet från Huddinge kommun ,000000! ( # * , <KM 11W , ,000000! ( # *! ( Koordinatsystem 11W03! ( # * Koordinater i SWEREF BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Huddinge kommun, Planavdelningen! ( # *! ( # * 11W , , W02! ( # * 11W01 Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun WSP Environmental Avdelningen Mark och Vatten STOCKHOLM-GLOBEN Tel: Fax: UPPDRAG NR RITAD/KONSTRUERAD AV DATUM ANSVARIG , , , , , , , , Meter KG HANDLÄGGARE KG KG Föroreningssituation Miljöteknisk markundersökning PLAN SKALA 1:600 NUMMER M201 BET

40 Uppdragsnummer: Antal sidor: 22 Antal bilagor: 2 Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Västerås STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Jonas Hedlund, handläggare STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, Eskilstuna Tel: VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, Västerås Tel: ÖREBRO: Bettorpsgatan 10, Örebro Tel: , Fax: Säte i Eskilstuna Org.nr: E-post: fornamn.efternamn@structor.se STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

41 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Uppdrag och syfte 4 3 Anmälan 4 4 Administrativa uppgifter 5 5 Objektbeskrivning Lokalisering Övergripande historik Topografi Hydrologi Skyddsområden och skyddsobjekt Utförda undersökningar 9 6 Föroreningssituation 10 7 Övergripande åtgärdsmål 11 8 Riskbedömning 12 9 Riskvärdering Förslag till mätbara åtgärdsmål Förarbeten till entreprenad Arbetsområde/saneringsområde Byggbod/rengöringsbod Risker för miljön och förslag på skyddsåtgärder Risker för hälsan och förslag på skyddsåtgärder Nödlägesberedskap och förebyggande åtgärder Efterbehandlingsåtgärder Förarbeten efterbehandling Saneringsförfarande Hantering av länsvatten Transport och omhändertagande av schaktmassor Återställning Packning av återfyllnadsmaterial Inmätning Miljökontroll Klassning massor Fältinstrument Schaktmassor Schaktbottnar Tider för miljökontroll Kontroll av tillförda massor Slutredovisning Miljökonsekvenser Emissioner till luft Emissioner till yt- och grundvatten Buller 22 Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

42 Transporter Rengöring av entreprenadmaskiner Landskapsbild, natur- och kulturmiljö Olycksrisker och övriga konsekvenser Sammanfattning av miljöpåverkan 23 Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Situationsplan Efterbehandlingsåtgärder Riskbedömning Östra upplagsområdet Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

43 4 1 Inledning På fastigheten Åsbro 1:194 i Askersunds kommun har Åsbro nya impregnering bedrivit verksamhet under åren 1952 till Impregnering har skett med kreosotolja och metallsalter, framför allt arsenik. Flera verksamhetsutövare har bedrivit impregneringsverksamhet på platsen efter Statens Vattenfallsverk som startade anläggningen, den senaste Scanpole Sverige AB bedrev verksamhet fram till 2011 då bolaget lade ner sin verksamhet. Staten, genom Sveriges geologiska undersökning (SGU), har därefter haft ansvar för att utreda föroreningssituationen inom området och vid behov genomföra efterbehandlingsåtgärder. Industriområdet upptar en yta om totalt 16 ha av fastighetens totala yta på ca 50 ha. 2 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av SGU, upprättat anmälan om efterbehandling för efterbehandlingsåtgärder på Östra upplagsområdet inom fastigheten Åsbro 1:194 i Askersunds kommun. Uppdragets syfte är att inom ramen för anmälan ge en beskrivning av tilltänkta efterbehandlingsåtgärder, övergripande och mätbara åtgärdsmål samt skyddsåtgärder. 3 Anmälan Anmälan avser efterbehandlingsåtgärder av förorenad mark enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd på Östra upplagsområdet inom fastigheten Åsbro 1:194 i Askersunds kommun. Åtgärdens omfattning, tekniska utformning och miljöeffekter beskrivs närmare i kapitlen som följer. För mer detaljerad beskrivning av teknisk utformning, miljöeffekter etc, hänvisas till Peter Carlsson, Structor Miljöteknik AB. Samtliga måttuppgifter i anmälan beträffande schaktdjup och föroreningsutbredning i plan, avser djupet från markytan (inklusive eventuell bark där bark förekommer). Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

44 5 4 Administrativa uppgifter Fastighetsägare: Lillevrå såg AB Helsjövägen Frillesås Kontaktperson: Lennart Hermansson Tel: E-post: lillevra@telia.com Huvudman: Staten, genom Sveriges geologiska undersökning Box Uppsala Kontaktperson: Tobias Berglin Tel: E-post: tobias.berglin@sgu.se Projektör: Structor Miljöteknik AB Bruksgatan 8b Eskilstuna Kontaktperson: Peter Carlsson Tel: E-post: peter.carlsson@structor.se Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

45 6 5 Objektbeskrivning 5.1 Lokalisering Impregneringsanläggningen ligger i Åsbro tätort, se figur 5.1. Anläggningen ligger sydöst om järnvägen mellan Åsbro samhälle, sjön Tisaren och Åsasjön. Intill finns ett områden med fritidsstugor. l väster gränsar anläggning mot höjdryggen i Karslundsåsen. Figur 5.1 visar en översiktsbild över Åsbro nya impregneringsanläggning. Inom det rödstreckade området ligger Östra upplaget vilket är aktuellt för efterbehandling. Söder om anläggning syns Åsasjön, till öster sjön Tisaren och i nordväst Åsbro samhälle. Bild hämtad från Golder, Övergripande historik Impregnering av stolpar och slipers med CCA och kreosot har bedrivits på industrifastighet Åsbo l:194 i Åsbro under åren , från början av Statens vattenfalls verk och senare bl.a. av Scanpole Sverige AB. Impregneringsverket ligger beläget i fastighetens södra del. l anslutning till verket fanns ett lokstall, två lagercisterner för kreosot samt söder om dessa en äldre plåtbyggnad som användes för beredning av saltbaserat impregneringsmedel. Strax öster om verket fanns en s.k. stalpsvarv där oimpregnerat virke justerades inför impregnering. l den norra delen av anläggningen fanns en barkanläggning med rotreducerare och ett inmätningshus. Inom övriga delar av området fanns järnvägsspår, bilvägar och upplagsplatser för virke. Byggnaden där beredning och lagring av saltbaserat impregneringsmedel och den ena oljecisternen finns inte kvar idag. Byggnaden för saltimpregnering revs någon gång mellan 1993 och år 2000 medan oljecisternen togs bort efter Övriga byggnader som impregneringsverk, lokstall, en cistern, svarv- och barkstation Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

46 7 samt vissa spårdragningar finns kvar på fastigheten liksom spånhuset i områdets södra del. Ytvattenavrinningen från området sker genom grävda diken i den södra och den östra delen av industriområdet som sedan rinner ut i Åsasjön respektive Tisaren. Tisaren som ligger ca 300 m öster om anläggningen är vattentäkt åt tätorterna Kumla och Hallsberg. (Kemakta, 2014) Figur 5.2 visar lokaliseringen av olika delområden samt var olika verksamheter bedrivits. Det Östra upplagsområdet är aktuellt för efterbehandling inom ramen för denna anmälan. Bild hämtad från Golder, Topografi Nya Åsbro ligger mellan Åsbroåsen (Karlslundsåsen) i väster, Tisaren i öster och Åsasjön i söder. Nordöstra delen av Nya Åsbro gränsar mot Gamla Åsbro. Marknivåerna inom impregneringsområdet ligger på ca till m. Området mellan impregneringsområdet och mot Tisaren är låglänt (+101 till m) och försumpat. Tisarens nivå får enligt tillståndet variera mellan ca 99,5 och 100,8 men har historiskt mest legat på nivåerna ca och där även Åsasjön ligger på denna nivå. Åskrönet på Karlslundsåsen (höjd ca +115 m) ligger 100 m väster om västra kanten på Nya Åsbro. (Kemakta, 2014) Höjdsystem för ovanstående höjder, RH Hydrologi Söder om Nya Åsbro ligger Åsasjön som via Estaboån avvattnas mot Tisaren. Söderifrån kommer ett tillflöde från Estabosjön. Hela avrinningsområdet vid inflödet till Tisaren har en yta på 47 km². Enligt SMHI är medelflödet i inflödet till Tisaren ca 0,42 m³/s (högsta flöde HQl0 = 3,5 m³/s och lägsta flöde MLQ = 0,05 m³/s). Området inom Nya Åsbro avvattnas av ett dikessystem som leder vatten från impregneringsområdet både söderut och österut mot Tisaren, se figur 5.3. Ett delvis kulverte- Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

47 8 rat dike i nord-sydlig riktning centralt i Nya Åsbro ("Centrala diket") leder vatten från de centrala delarna via ett överfall ned mot Estaboån som går mellan Åsasjön och Tisaren. Längs med östra kanten av Nya Åsbro (öster om det huvudsakliga upplagsområdet) går ett annat dike i nord-sydlig riktning ("Östra diket"). Inmätningen av dikesbotten visar att den sydligaste delen av detta dike avvattnas söderut mot ån, medan delen i norr avvattnas via ett dike som går i nordostlig riktning ("Nordöstra diket") mot Tisaren. Det finns även en avledning från Centrala diket mot Östra diket, men den förmodas leda mindre mängder vatten. l området öster om Nya Åsbro finns en rad diken for avvattning av tidigare åkermark som bland annat avvattnar området kring (brännplatsen). I norra delen av Nya Åsbro finns diken som går i sydöstlig riktning och som även avvattnar Gamla Åsbro, vilka betecknats Dl, D6 och D2. Figur 5.3 visar strömningsriktningar samt benämningar på diken vid Nya Åsbro. Hämtad från Kemakta, Grundvattenströmningen vid Nya Åsbro styrs till stor del av åsen i väster. Enligt hydrologiska undersökningar utförda kring Åsbro vattentäkt är grundvattenströmningen i denna del av åsen riktad söderut med en utströmning mot Åsasjön (Sweco 2013b). Grundvattennivåerna inom Nya Åsbro varierar från ca +103 m i nordvästra delen av Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

48 9 Nya Åsbro till ca m i den södra delen. Vid impregneringsanläggningen uppmättes lokalt högre nivåer,+102 m i 13GV07. En interpolation av grundvattennivåerna (13GV07 ej medtagen på grund av kraftigt avvikande nivå) visar på en strömning från nord mot syd i den västra delen av Nya Åsbro och från nordväst mot sydost i de östra delarna. Interpolationen tar inte hänsyn till de diken som finns på området, som sannolikt bidrar till en mer väst östlig strömningsriktning i de östra delarna av Nya Åsbro. De uppmätta grundvattennivåerna visar på att strömningsriktningen är ut från åsen. l tre av de undersökta punkterna har både ett ytligt (ca 4 meter under markytan) och ett djupt (ca 10 meter under markytan) grundvattenrör installerats. l sydvästra (13GV01) och södra delen (13GV09) av området var nivåerna i det djupa grundvattnet mycket lika (skillnad -0,015 till +0,03 m). l den sydöstra delen av området (13GV08) var nivåerna i det djupa grundvattnet ca 0,2-0,3 m högre i det ytliga, vilket indikerar att det är ett utströmningsområde. (Kemakta, 2014) 5.5 Skyddsområden och skyddsobjekt Området befinner sig inte inom något av de skyddsområden som finns lagstadgade i miljöbalken. Undersökningsområdet är planlagt för Mindre Känslig Markanvändning, MKM. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid. Närliggande skyddsområde är sjön Tisaren som är indelad i vattentäktzon samt primär och sekundär skyddszon. Karlslundsåsen som gränsar till fastigheten fungerar som kommunal vattentäkt och har varit vattenskyddsområde sedan Utförda undersökningar Nya impregneringen har undersökts i åtta omgångar mellan 1983 och Provpunkter har omfattat jord, grundvatten, ytvatten och sediment i diken samt ytvatten i tillflödet av Tisaren. En sammanställning av undersökningarna har gjorts av IVL (2010), Översiktlig undersökning och riskbedömning Fastigheten Åsbro 1:194 i Åsbro. Efter 2010 har fastigheten bland annat även undersökts genom: - Sweco, Redovisning av provtagningar i samband med miljötekniska markundersökningar inom fastigheterna Åsbro 1:300 MFL, rev Sweco, Miljökontroll inför eventuella åtgärder, Resultatrapport 20013, rev Kemakta, Kompletterande markmiljöundersökningar vid Nya Åsbro impregnering. Karakterisering, avgränsning och spridning, Golder, Kompletterande mängder och volymer, östra upplagsområdet vid Nya Åsbro impregneringsplats, rev WSP, Riskbedömning östra upplagsområdet Nya Åsbro, Sweco, Redovisning av jordprovtagning i vägbank inom Åsbro, Nya impregnering, Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

49 10 6 Föroreningssituation Inom Östra upplagsområdet förekommer främst arsenik i förhöjda halter i ytliga jordlager. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) förekommer också i förhöjda halter men begränsat till några enstaka punkter. De PAH grupper som är vanligast förekommande i höga halter är de med medelhög (PAH M) och hög molekylvikt (PAH H). Avseende arsenik så har halter i jordprofilen undersökts i följande nivåer 0,1; 0,3; 0,6 samt 1,0 m för att avgränsa föroreningen i profil. Hur halter av arsenik varierar med djupet redovisas i figur 6.1. Av figuren framgår tydligt att halterna av arsenik snabbt avtar med ökat jorddjup. På 0,6 m djup ligger medelhalten av uppmätta halter i nivå med Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Av figuren framgår också att avvikande höga halter av arsenik i enstaka provpunkter, s.k. hotspots, förekommer inom samtliga nivåer vilket ger stor spridning i halter. De fyra mest avvikande höga halterna på >0,3 m djup påträffas i tre av totalt 36 provpunkter. Dessa provpunkter ligger i den norra (1423) och centrala delen (1426, 1434) av området. (WSP, 2014) 0,1m Djup under markytan (m) 0,3m 0,5m 0,6/1m 0, Arsenik (mg/kg TS) Figur 6.1 visar fördelning av uppmätta halter av arsenik i jordprofilen inom Östra upplagsområdet. Den grå boxens ändar representerar 25- respektive 75-percentilen av uppmätta halter. Det svarta strecket i boxen visar medianen och det röda strecket medelvärdet. Avvikelsestreck representerar 5- respektive 95-percentilen. Enskilda punkter är uppmätta halter som är lägre eller högre än 5- och 95-percentilen. Den streckade linjen visar Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). För nivån 0,6/1 m har data från båda dessa nivåer i jorden inkluderats i sammanställningen. Hämtat från WSP, Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

50 11 Att föroreningar förekommer nästan enbart i ytliga nivåer framgår också av figur 6.2, som bygger på analysresultat från ett större antal punkter än WSP 2014 (124 för nivån 0-0,2 och 146 för nivån 0,2-0,5). För nivån 0,5-1 m underskrids riktvärdet för MKM i det stora flertalet av punkterna. Figur 6.2. Tolkad föroreningssituation för arsenik och PAH på olika nivåer under markytan (modifierad från Golder 2014-xx-xx). 7 Övergripande åtgärdsmål Följande övergripande åtgärdsmål föreslås för området: Området ska kunna nyttjas för fortsatt industriverksamhet. Markföroreningar ska inte utgöra en hälsorisk för yrkesverksamma inom området eller barn och vuxna som tillfälligt vistas inom området. Spridning av föroreningar från området ska inte ge upphov till oacceptabel påverkan på grund- och ytvatten (Tisaren). Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

51 12 8 Riskbedömning Riskbedömningen för Östra upplagsområdet har genomförts enligt en metodik som tar sin utgångspunkt i att först beskriva ett tänkt bästa åtgärdsalternativ, och i efterhand beskriva vilken riskreduktion (risknivå) alternativet leder till. Vägledande för att förorda åtgärdsalternativ har varit föroreningssituationen, mängd- och haltreduktion, kostnadseffektivitet och teknisk genomförbarhet. De åtgärdsalternativ som övervägts omfattar administrativa åtgärder (inga fysiska åtgärder vidtas) samt schaktalternativ med följande omfattning och ambitionsnivå: 1. Schaktsanering ned till 0,5 m. 2. Schaktsanering ned till 0,5 m och selektiv urgrävning av hot spots. 3. Schaktsanering ned till 0,3 m och selektiv urgrävning av hot spots. 4. Schaktsanering ned till fullt föroreningsdjup. Alternativ 3 har bedömts mest fördelaktigt. Alternativet innebär urschaktning ned till 0,3 m inom hela upplagsområdet samt ställvis djupare schakt där arsenikhalter är högre än 100 mg/kg TS eller där höga PAH halter påträffas. Att schakta samtliga massor djupare än 0,3 m är inte kostnadseffektivt eftersom halterna i djupare jord generellt är låga och höga föroreningshalter förekommer begränsat till ett fåtal punkter (Figur 6.1). Åtgärden inkluderar även rensning av diken för att förbättra dräneringen av området och avlägsna förorenat sediment. Med åtgärdsalternativ 3 för Östra upplagsområdet inom Nya Åsbro reduceras: Medelhalten av arsenik och PAH med ca 90 % Mängden av arsenik och PAH med ca 80 respektive 95 % Risken för långsiktiga hälsorisker från ca 10 cancerfall/ till <1 cancerfall/ livstidsexponerade. Risken för akuttoxiska halter för en 10-åring till <1 % Belastningen av arsenik och PAH på recipienter och grundvatten med ca % Eventuella effekter på markekosystemet orsakat av arsenik och PAH så att >50 % av arterna i markekosystemet skyddas. Eventuella lokala effekter på akvatiska livet i Tisaren. För en mer utförlig beskrivning den riskreduktion som uppnås hänvisas till riskbedömningen i sin helhet (bilaga 3 -WSP 2014). Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

52 13 9 Riskvärdering Åtgärdsalternativ 3 har i föregående avsnitt bedömts mest fördelaktigt. Utgångspunkten för riskbedömningen och gjorda beräkningar av alternativets riskreduktion har varit en urschaktning med 0,3 m under nuvarande markyta. På delar av Östra upplagsområdet förekommer bark som ett ytligt skikt. Barken har lagts ut för att absorbera spill från impregnerade stolpar. Ytor, tjocklek och volymer av bark har endast karterats grovt (se bilaga 2a). Den totala volymen uppskattas till ca 5000 m 3 bark fördelat över hela ytan på ca 6 ha. Barklagrets mäktighet är ställvis 0,2-0,3 meter. Planerade entreprenadarbeten innebär att barken schaktas ur i en första etapp och därefter schaktas jord ur till nivån -0,3 meter från ursprunglig markyta (räknat inklusive barklagret). En planerad urschaktning om 0,3 meter skulle då för vissa ytor kunna innebära att ursprunglig markyta inte schaktas ur alls, utan endast övertäcks med 0,3 m rena massor. Ursprunglig markyta vid en impregneringsanläggning kan i normalfallet förväntas uppvisa högst föroreningshalt. Mot denna bakgrund, som en försiktighetsåtgärd för att sådana höga föroreningshalter inte ska riskera att missas vid schaktbottenkontroll, föreslås att urschaktning istället sker ned till 0,5 meter under markytan. Förslaget har kommunicerats underhand med tillsynsmyndigheten. Att relativt höga föroreningshalter skulle kunna förekomma frekvent ner till 0,5 m djup framgår av figur 6.2, även om interpolationen i figuren bygger på ett medelvärde från nivån 0,2-0,5 m. Förslaget innebär att en större grad av riskreduktion erhålls jämfört med den som ändå bedöms som tillräcklig och har redovisats i avsnitt 8 och i detalj i bilaga 3. Bilaga 3 har dock inte kunnat revideras pga stor arbetsbelastning hos anlitad konsult. 10 Förslag till mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål anger det som ska mätas eller kontrolleras för att graden av måluppfyllelse ska kunna utvärderas. Följande mål föreslås: Östra upplagsområdet schaktas ur till nivån -0,5 meter, mätt från ursprunglig markyta (enligt bilaga 2b). Ställvis djupare schakt kommer att ske där arsenikhalter är högre än 100 mg/kg TS eller där höga PAH-halter påträffas. PAH identifieras genom lukt- och synintryck och verifierande provtagning. Eventuellt kvarlämnade föroreningar ska efter slutförd åtgärd överlagras av KM-massor med minst mäktigheten 0,5 meter. Utläckande grund-, yt-, och eventuellt länshållningsvatten ska efter att ha passerat installerad reningsanläggning underskrida Förslag till riktvärden för utsläpp till ytvatten se tabell Förslaget överensstämmer med tidigare åtagande i Anmälan dikesrensning daterad Tabell Förslag till riktvärden för utsläpp till ytvatten Ämne Utsläpp till ytvatten (μg/l) Arsenik 30 PAH H (hög molekylvikt) 1 Suspenderat material 100 (mg/l) Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

53 14 11 Förarbeten till entreprenad 11.1 Arbetsområde/saneringsområde I bilaga 1, Situationsplan visas arbetsområdet, saneringsområdet, etableringsområdet,plats för reningsanläggningar av ytvatten mm. Innan entreprenaden inleds ska riskreducerande åtgärder utföras. Infartsvägar till arbetsområdet skall förses med fällbar bom. Arbetsområdet skyltas för att informera andra pågående verksamheter inom fastigheten samt tredje man att entreprenadarbeten pågår. Järnvägsspår som finns inom saneringsområdet skall demonteras där räl och skarvjärn sorteras och läggas upp på av fastighetsägaren anvisad plats inom fastigheten. Resterande delar tillhörande järnvägsspåret skall omhändertas och transporteras till av beställaren anvisad och godkänd mottagningsanläggning Byggbod/rengöringsbod Innan entreprenadstart skall en bod med tvättmöjligheter av personlig skyddsutrustning och övrig utrustning upprättas. Boden skall fungera som en sluss mellan förorenat område(arbetsområdet) och rent område (utanför arbetsområdet) Risker för miljön och förslag på skyddsåtgärder Entreprenören ansvarar för att arbetena inte orsakar oacceptabel miljöpåverkan. Uppenbara risker för miljön vid schaktning i förorenade områden är att exponering och spridning av förekommande förorening kan öka. Schaktarbeten ska inte utföras i kraftiga regn eller kraftig blåst. Presenning eller motsvarande ska finnas tillgängligt för övertäckning av containrar. Täta flak/behållare/containrar ska användas vid borttransport av förorenad jord. Vid transport ska flak/behållare/containrar vara täckta. För att förebygga och minska spridningsrisken av föroreningar till närliggande ytvatten ska reningsanläggningar enligt Beslut om efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Åsbro 1:194 i Askersunds kommun daterat användas och underhållas under entreprenadtiden, se även stycke 12.1, samt att länsvatten renas enligt stycke Risker för hälsan och förslag på skyddsåtgärder I Arbetsmiljöplan beskrivs de risker som kan påvisas i projektering. Arbetsmiljöplanen överlämnas inför utförandeskedet till entreprenören som kompletterar och projektanpassar den med eventuella nya risker. Arbetsmiljöplanen innehåller de regler som avses tillämpas på arbetsplatsen och en beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas Nödlägesberedskap och förebyggande åtgärder Om något oförutsett sker som kan medföra en stor spridning av föroreningar till omgivningen eller som innebär risker för hälsa och säkerhet ska följande punkter beaktas i planeringen för att minimera konsekvenserna av en sådan olycka. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

54 15 Samtlig personal ska informeras om hur de ska agera vid olycka eller okontrollerat utsläpp. Erforderlig skyddsutrustning för personal ska finnas inom arbetsområdet. Larmlista med viktiga telefonnummer till de myndigheter och räddningsorgan som skall kontaktas vid nödläge skall finnas anslaget inom arbetsområdet. Erforderligt absorptionsmedel för olja ska finnas tillgängligt inom arbetsområdet, exempelvis absol, för omhändertagande av läckor från maskiner mm. Uppställning av farmatank och tankning av entreprenadmaskiner får endast utföras på anvisad plats på APD-planen. Transport- och arbetsfordon ska vara utrustade med lagenlig avgasrening. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

55 16 12 Efterbehandlingsåtgärder 12.1 Förarbeten efterbehandling Åtgärder inför saneringsentreprenaden av Östra upplagsområdet har utförts genom utgrävning av fastighetens dikessystem, se figur 5.3. Åtgärden avser framförallt att återställa områdets avvattningssystem och att reducera risken för spridning av metaller och PAH till närliggande recipienter. Innan några schaktarbeten får utföras skall entreprenören få en överlämning i drift och underhåll av befintliga reningsanläggningar för ytvatten. Reningsanläggningens placering visas ungefärligt i bilaga 1, Situationsplan. Det åligger entreprenören att anläggningarnas funktion och reningsförmåga bibehålls under entreprenadtiden Saneringsförfarande Schaktarbeten ska utföras inom saneringsområdet i enlighet med bilaga 2a och 2b. Arbetena skall inledas i norra delen av saneringsområdet och succesivt utföras mot söder. I schaktrutor som innehåller barkupplag skall barken inledningsvis schaktas bort. Barken skall särskiljas från övriga jordmassor. Massor läggs upp inom det förorenade saneringsområdet i väntan på miljökontroll och borttransport. Sanering skall som utgångspunkt utföras genom schaktning och borttransport av förorenade massor ner till ett djup av 0,5 meter samt med de tillägg som anges i bilaga 2a och 2b. När arbeten enligt ovan utförts i respektive schaktruta skall entreprenören meddela utsedd miljökontrollant att kontroll kan utföras. Uppschaktat Provtagning och klassning av massor och schaktbotten genomförs av miljökontrollant i enlighet med beskrivning i kapitel 10. Eventuell ytterligare klassning av massor utförs inom ramen för entreprenörens egenkontroll och skall maximalt avse den volym som schaktas från respektive schaktruta inom saneringsområdet Hantering av länsvatten Med länsvatten avses grundvatten, nederbördsvatten samt vatten från snösmältning. Pump med tillhörande kopplingar/slangar, cistern om minst 10 m³ och reningsutrustning med erforderliga filter för omhändertagande av förorenat länsvatten skall under hela schaktarbetet med föroreningar finnas tillgängligt på arbetsområdet. Vid eventuell länsvattenhantering ska vatten pumpas genom reningsutrustning som inte får släppa genom partiklar större än 100 µm och max suspenderad halt om 100 mg/l. Vatten efter rening släpps till fastighetens dikessystem. Entreprenörens egenkontroll skall visa att rening fungerar enligt ställda krav samt att begränsningsvärden för utsläpp till ytvatten uppfylls. Säkerställning av reningsanläggningarnas funktion och reningsförmåga i respektive utlopp från diken skall ingå i entreprenaden. I åtagandet ingår även destruktion av avskilda föroreningar. Utförs pumpning av länsvatten skall miljökontrollanten informeras för ytterligare kontrollprovtagning av ytvatten efter använd reningsanläggning. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

56 Transport och omhändertagande av schaktmassor Förorenade massor skall transporteras till av beställaren angiven godkänd mottagningsanläggning. Transportdokument skall följa med lastbilen till mottagningsanläggningen och vågsedlar från mottagningen skall samlas in/sätts in i pärm efter varje avslutad arbetsdag. Samtliga vågsedlar ska vara miljökontrollanten tillhanda senast en vecka efter genomförd transport. Transporter skall ske i täta containrar/flak med täckning för att spridning av förorening ej ska ske. Transportör och mottagare av förorenade massor skall ha erforderliga tillstånd Återställning Återställning för först påbörjas i respektive schaktruta när miljökontrollanten meddelat entreprenören att återfyllning kan påbörjas. Återfyllning skall utföras succesivt efter att schaktrutan godkänds av miljökontrollanten. Saneringsområdet skall återställas med externa massor (fall B) och motsvara de höjdförhållanden som fanns före efterbehandlingen. Samtliga massor som används för återställning skall vara rena och understiga halten för KM. Externa massor skall vara av klass 4a enligt tabell CE/1 AMA anläggning 13. I klartext betyder detta... Entreprenören ska redovisa innehåll i återfyllnadsmassorna med dokumentation alternativt genom provtagning och analys av de massor som tillförs fastigheten. Entreprenören skall även utföra okulär kontroll av att tillförda massor inte innehåller inblandning av för åtgärden olämpligt material. Diken som rinner inom och angränsar till Östra upplagsområdet skall återställas och anpassas så att utformning och funktion motsvarar förhållanden innan entreprenadstart. Reningsanläggningar för ytvatten i utloppen av dikessystemet, se bilaga 1, ska efter utförda saneringsåtgärder avinstalleras och materialet ska transporteras till godkänd mottagare. Entreprenörens egenkontroll skall intyga att avvattningsfunktionen för dikessystemet fungerar efter utförd entreprenad Packning av återfyllnadsmaterial Packning av återfyllnadsmaterial skall ske succesivt efter uppfyllnad och minst varje halvmeter. Packning skall ske för respektive materialklass enligt AMA anläggning Inmätning Inmätning skall utföras av entreprenören i enlighet med de inmätningar som tidigare utförts inom området och interagera med schaktrutor i bilaga 2. Lämpliga beteckningar skall tas fram i samråd med miljökontrollant: Inmätningar före entreprenadstart: - Saneringsområdet laser scannat underlag finns att tillgå. E ansvarar för eventuella kompletterande inmätningar. Inmätningar under och efter entreprenad: - Ledningar och kopplingspunkter - På slutlig schaktbotten innan återfyllnad - På slutliga schaktväggar med inmätning på släntfot och släntkrön - På markytan efter genomförd återställning Genomförda inmätningar skall överlämnas med både ritningar (plan och sektioner) samt koordinatlista, senast 6 veckor efter avslutad återställning. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

57 18 13 Miljökontroll Under saneringen kommer miljökontroll dels att utföras av beställaren utsedd miljökontrollant dels inom ramen för entreprenörens egenkontroll. Inom miljökontrollen ryms följande moment: Kontroll att urgrävda massor omhändertas på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. Kontroll att uppställda mätbara åtgärdsmål i form av acceptabla resthalter i kvarlämnade massor uppfylls Kontroll att de skyddsåtgärder som ska vidtas för att minimera den temporära omgivningspåverkan till följd av själva saneringen vidtas Att vattenrening utförs enligt ställda krav Ur entreprenörens egenkontroll skall det även framgå att: Massor omhändertas enligt ställda krav och att övriga åtgärdsmål och skyddsåtgärder uppfylls. Att återställningsmassor uppfyller ställda krav Att avvattningsfunktionen för dikessystemet uppfylls 13.1 Klassning massor Inom förorenad mark och avfallshantering finns ett flertal olika bedömningsgrunder. Vanligast för förordnad mark är att Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig eller Mindre Känslig Markanvändning nyttjas (KM och MKM). Dessa riktvärden baseras på totalhalter i ett material det vill säga både den förorening som är bunden till markmineralen samt innehållet i mineralet. Utöver dessa nyttjas ofta det riktvärde för farligt avfall (FA) som Avfall Sveriges rekommenderar (Rapport 2007:01) som även den baseras på totalhalter. I Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10 samt ändringar 2005, 2010 och 2012) finns det gränsvärden för massor som på mottagningsanläggningar ska hanteras som inert avfall, icke farligt avfall och farligt avfall. Dessa gränsvärden baseras på lakbara halter det vill säga den förorening som släpper från materialet efter en standardiserad behandling av avfallet. Generellt tar dock mottagningsanläggningarna ut avgifter baserat på totalhaltsklassningarna KM, MKM och FA. Enligt de laktester som utförts på samlingsprover av massor från djupet 0-1 m, se Kompletterande markmiljöundersökning vid Nya Åsbro impregnering, Karakterisering, avgränsning och spridning, daterad , Kemakta, är lakhalterna av metaller låga. Enligt NFS 2004:10 överskrider arsenik endast gränsvärdet för inert avfall i en punkt och då med liten marginal. Klassning för denna efterbehandling utförs av SAKAB vid SAKAB:s mottagningsanläggning i Norrtorp. Klassning sker i enlighet med de mottagningsklasser upphandlats och som nyttjas av mottagningsanläggningen (tabell 13.1). Vad gäller arseniks lakegenskaper kommer tidigare genomförda laktester att ligga till grund för att lakegenskaperna översätts till en halt. Diskussion kring detta pågår mellan SGU och SAKAB vid tillfället för upprättande av anmälan. Sannolikt kommer gränsen mellan IFA och FA att hamna i storleksordningen 300 mg/kg arsenik (motsvarar 2 mg/kg vid L/S 10, enligt NFS 2004:10). Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

58 19 Tabell 13.1 Föroreningsklasser Haltgränser (mg/kg TS) Avfallsklass Arsenik PAH PAH (canc) (övriga) Lakegenskaper arsenik (enligt NFS 2004:10) Kommentar 1 >25<100 <40 <200 <INERT Arsenikförorenad jord med visst innehåll av PAH 2 <1000 <40 <200 <IFA Arsenikförorenad jord med visst innehåll av PAH 3 <1000 <40 <200 <FA Arsenikförorenad jord med visst innehåll av PAH 4 >1000 <100 <200 >FA Kraftigt arsenikförorenad jord med visst innehåll av PAH, kräver förbehandling pga lakning 5 <1000 >100 >1000 <FA Blandförorenad jord med höga halter As och PAH. 6 >100 >1000 Kraftigt kreosotförorenad jord med synlig kreosotolja, ställvis rikligt. Arsenikhalt varierar, dock få analyser Brännbar fraktion som till övervägande del består av bark. Angivna haltintervall är resultat från 6 analyserade samlingsprov (tabell 2) Brännbar fraktion som till övervägande del består av stubbar från stubbrytning. Klass 1-3 Klass 4-6 Klass 7-8 Massor ska i möjligaste mån transporteras direkt till mottagningsstation som har tillstånd att hantera sådana massor. Klassning utförs av miljökontrollant. Massor ska i möjligaste mån transporteras direkt till mottagningsstation som har tillstånd att hantera sådana massor. Eventuell tillfällig lagring i väntan på transporter får endast ske inom schaktrutor som senare ska åtgärdats. Klassning utförs av miljökontrollant. Massor ska i möjligaste mån transporteras direkt till mottagningsstation som har tillstånd att hantera sådana massor. Klassning utförs av miljökontrollant. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

59 Fältinstrument XRF-instrument av typ NITON XLt kommer användas för att scanna av fyllningsjorden som påträffades med avseende på metallinnehåll. XRF-mätning utförs som enkelmätning på avsett jordprov placerad i diffusionstät påse, i 120 sekunder. Generellt sett tenderar XRF-instrumentet att underskatta metallhalterna, framförallt när halterna är höga och överskattar metallhalterna något när halterna är låga, kring generella riktvärdet för KM eller ännu lägre. Erfarenhetsmässigt har instrumentet visat sig ha god överensstämmelse med laboratorieanalyser inom ett intervall omkring det generella riktvärdet för MKM. Ofta erhålls god korrelation för metallerna bly, koppar, zink och arsenik. För arsenik kan dock överskattning ske med XRF instrumentet, på grund av höga halter av andra metaller som bly. För kadmium, kvicksilver är det låga halter så det är svårt att göra någon bedömning, men det är sannolikt överskattade halter om XRF instrumentet indikerar på förhöjda halter då samtliga laboratorieanalyser visar på inga - låga halter. För prover som ska bedömas mot klass 1 bedöms det relevant att utföra laboratorieanalyser för det korrelera instrumentet mot gällande avfallsklass Schaktmassor Klassning av schaktmassor utförs av SAKAB vid SAKAB:s mottagningsanläggning i Norrtorp. Slumpvis stickprovskontroll kommer att göras av SGU:s miljökontrollant för att verifiera SAKAB:s klassning Schaktbottnar Östra upplagsområdet har delats in i 36 rutor, vilket innebär att varje ruta i genomsnitt motsvarar en yta om ca 1500 m 2. Klassning av schaktbottnar utförs för respektive schaktruta genom provtagning och analys med SSP metodiken. Klassning med SSP görs för att verifiera beräknade acceptabla resthalter (enligt WSP 2014). Klassning för att identifiera hot-spots med arsenikhalter är högre än 100 mg/kg TS görs i första hand med XRF i fält. SSP provtagning innebär att två samlingsprover (A och B) uttas i varje schaktruta genom vardera 30 delprover. Provtagningen genomförs med ett systematiskt rutmönster inom varje schaktruta. Från varje provpunkt uttas en lika stor mängd jord, ca 1 dl. Detta prov läggs i en hink märkt samlingsprov A. Intill denna provpunkt uttas lika stor mängd jord och placeras i en annan hink märk samlingsprov B. Då alla 30 punkter har provtagits skickas proven till laboratorium för provberedning och analys. Efter som två samlingsprover uttas från varje schaktruta ska dess resultat jämföras mot varandra. Om erhållna värden i samlingsprov A överensstämmer med värdena i samlingsprov B kan det erhållna värdet anses vara nära det verkliga medelvärdet. En avvikelse om +/- 20% mellan prov A och B är bra (laboratorieanalyserna uppvisar ofta en avvikelse i detta intervall). Om avvikelsen är större än +/- 20% beror detta troligast på ovanligt stora variationer inom den provtagna volymen. I dessa fall får en ny provtagning utföras efter att egenskapsområdet fördelats om i sin storlek eller till vissa djup Beskrivning SSP Klassning av schaktmassor kommer att utföras genom stegvis samlingsprovtagning (SSP). SSP är en variant av ISM (Incremental Sampling Methodology). I USA, där metoden utvecklats, har man under en tid använt ISM vilket översatt till svenska blir Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

60 21 ungefär delprovtagningsmetodik. ISM är en metod för att statistiskt minska osäkerheten som förknippas med stickprovtagning (Columbia Analytical Services 2011). Ett stort problem som identifierats med stickprovtagning är den extrema skillnaden mellan massan av det prov som analyseras och massan hos målpopulationen i fält. Denna skillnad kan vara av magnituden ett till tio miljoner. Det gram av jord som analyseras i laboratoriet kan avgöra hur ett större geografiskt område ska klassificeras. En risk med stickprovstagning är att föroreningar kan missas (ITRC 2012). Interstate Technology Regulatory Council, (ITRC, 2012): Incremental Sampling Methodology. Washington 13.5 Tider för miljökontroll Miljökontrollanten kommer finnas dagligen vid saneringsområdet Kontroll av tillförda massor Samtliga massor som körs till fastigheten ska komma från områden som inte bedöms ha förorenats. Entreprenören ska redovisa innehåll i jordmassorna med dokumentation alternativt genom provtagning och analys på de massor som tillförs fastigheten. Entreprenören ska även utföra okulär kontroll av att tillförda massor inte innehåller inblandning av för åtgärden olämpligt material Slutredovisning En slutrapport över utförda saneringsåtgärder och miljökontroll kommer att sammanställas och levereras till myndigheten senast tio veckor efter avslutad sanering. Rapporten kommer att innehålla: Sammanställning av genomförda arbeten, foton mm Provtagningsutförande, placering av provtagningspunkter Genomförda analyser (fält- och laboratorieanalyser) Volymer schaktade massor Avfallsmottagare och transportörer Verifiering om att åtgärdsmålen uppfyllts (genom slutprovtagning m.m.) Vidtagna skyddsåtgärder Eventuella avvikelser Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

61 22 14 Miljökonsekvenser Nedan redogörs för de miljökonsekvenser som har identifierats och de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som planeras Emissioner till luft Under entreprenadarbete och transport av förorenade massor kommer utsläpp till luft från grävmaskiner och lastbilar att ske. Transport- och arbetsfordon ska vara utrustade med lagenlig avgasrening. Mot denna bakgrund bedöms luftutsläppen ha begränsats till en omfattning som endast medför små miljökonsekvenser. Jordmassor bedöms kunna omhändertas inom regionen, men destinationen kommer avgöras efter upphandlingen av entreprenaden. Damning kan uppstå, dels inom arbetsområdet och dels längs transportvägen ut på allmän väg. Inom arbetsområdet förebyggs damning genom att schakter successivt återfylls. Schakter kan emellertid behöva hållas öppna under perioder, i avvaktan på analyssvar och över t.ex. en helg. I kombination med torr och blåsig väderlek kan detta resultera i damning och spridning/exponering för föroreningar. Dammbekämpning får i så fall tillgripas, genom i första hand dammbindning med vatten. Användning av annat dammbindande medel än vatten, ska först godkännas av beställaren. Besvärande damning längs transportväg skall förhindras genom att använda täta containrar/flak med erforderlig täckning. Damning eller spridning av förorening får ej ske vid transporter Emissioner till yt- och grundvatten Risk för ökade utsläpp till yt- och grundvatten kan uppstå vid beskrivna åtgärder. Det förekommer en risk för spridning av drivmedel och oljor från entreprenadmaskiner men att det förebyggs genom att tankning och uppställning av farmartankar mm styrs till lämpliga ytor samt att adekvat utrustning finns för omhändertagande av eventuellt spill/läckage Risken för föroreningsspridning vid schaktning och eventuell länshållning åtgärdas genom den reningsutrustning som finns installerad i utloppen i fastighetens dikessystem. De risker för hälsa och miljö som kan finnas under behandlingstiden begränsas främst till arbetsmiljörisker för de personer som arbetar på plats. Dessa risker kan relativt enkelt hanteras med adekvat skyddsutrustning, vilket entreprenören ska redovisa i sin arbetsmiljöplan Buller Bullrande verksamhet kommer att ske vardagar under dagtid. Buller förekommer främst vid schaktning och transport av material. För bostadshus utanför fastigheten bedöms arbetena kunna underskrida de bullernivåer som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:15) för byggarbetsplatser, varför bedömningen är att inga störningar på grund av buller kommer att uppstå vid dessa. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

62 Transporter Förutom buller och utsläpp till luft som nämnts ovan finns risk för att fordon sprider föroreningar från jordmassorna då de lämnar området. För att förhindra detta skall transporter ske i täta containrar/flak med erforderlig täckning för att damning eller spridning av förorening ej ska ske Rengöring av entreprenadmaskiner De entreprenadmaskiner som varit verksamma inom det förorenade området skall rengöras innan de lämnar arbetsområdet. Rengöringen görs i syfte att minska spridningen av föroreningar och skall utföras med spade, kvast och borste. Tvättvätskor och vatten kommer inte att användas Landskapsbild, natur- och kulturmiljö Efterbehandlingsåtgärderna får en positiv inverkan på naturmiljön då föroreningar som kan påverka flora och fauna i mark och vatten avlägsnas. Inga historiska lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets register, Fornsök, finns på platsen och arbetena bedöms därför ej orsaka störningar på fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning Olycksrisker och övriga konsekvenser Arbetsområdet kommer visas genom att informationsskyltar sätts upp som upplyser om de arbeten som pågår. Vid behov kommer stängsel eller andra avspärrningar sättas upp som syftar i första hand till att eliminera olycksrisk på grund av arbetsfordon och öppna schakter. Skyltarna innebär också att exponering av föroreningar till allmänheten kan minimeras under entreprenadtiden Sammanfattning av miljöpåverkan Sammanfattningsvis bedöms att planerade åtgärder med föreslaget genomförande uppfyller gällande miljöskyddskrav, att risken för störningar och miljöpåverkan under entreprenadtiden är liten och att åtgärderna i ett helhetsperspektiv är positiva från både miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

63 Bilaga 1 Bil 1 Situationsplan Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

64 A - Dike 1 - B Legend A - Dike 5 - B A - Dike 3 - B In och utfartsväg A - Dike 8 - B A - Dike 6 - B Reningsanläggningar A - Dike 4 - B Etableringsområde Saneringsområde A - Dike 24 - B A - Dike 11 - B A - Dike 12 - B A - Dike 13 - B Arbetsområde Dike Antaget utflöde A - Dike 14 - B A - Dike 16 - B A - Dike 17 - B / A - Dike 25 - B A - Dike 19 - B Åsbro STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Eskilstuna: Bruksgatan 8B Telefon : Västerås: Norra Källgatan 17 Telefon : Örebro: Bettorpsgatan 10 Telefon : Ritningen avser: Uppdragsgivare: Situationsplan SGU Fastighetsbeteckning: Uppdragstyp: Åsbro 1: Meters Ritnings nr: Projektering av åtgärd Bilaga 1 Uppdragsledare: Ritad av: Datum: Peter Carlsson Mattias Tancred Koordinatsystem: SWEREF , Höjdsystem RH 2000

65 Bilaga 2 Bil 2 Efterbehandlingsåtgärder Östra upplagsområdet Nya Åsbro Anmälan om efterbehandling Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

66 Område 3 Yta 2200 m2 Område 4 Yta 2000 m Område 7 Yta 200 m2 Område 6 Yta 2400 m2 Område 8 Yta 1200 m2 Område 9 Yta 640 m2 Legend Asfaltsbeläggning runt spårområdet Område med avverkad ungskog Byggnad som skall bevaras Schaktrutor 1-36(m.ö.h) inom saneringsområde Inslag av bark inom saneringsområde Spår inom området Område 10 Yta 1200 m2 Angivna ytor, tjocklek och volymer av bark är endast grovt uppskattade. För entreprenaden skall antas volymen m3 bark fördelat på ytan. Område 12 Yta 2100 m Område 11 Yta 6000 m / Område 13 Yta 1200 m2 Åsbro STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Eskilstuna: Bruksgatan 8B Telefon : Västerås: Norra Källgatan 17 Telefon : Örebro: Bettorpsgatan 10 Telefon : Ritningen avser: Uppdragsgivare: Efterbehandlingsåtgärder SGU Fastighetsbeteckning: Uppdragstyp: Åsbro 1: Meters Ritnings nr: Projektering av åtgärd Bilaga 2a Uppdragsledare: Ritad av: Datum: Peter Carlsson Mattias Tancred rev Koordinatsystem: SWEREF , Höjdsystem RH 2000

67 Legend (104,0) 19(103,8) Hotspots 2(103,7) 3(103,6) 20(103,4) 21(103,6) Schaktrutor 1-36(m.ö.h) inom saneringsområde 4(103,5) (103,2) 5(103,4) 23(103,1) 6(103,3) 24(103,2) 7(103,2) 25(102,9) 8(102,8) 26(102,6) 9(103,1) 27(102,5) Angivna höjder är antagen medelhöjd inom rutan före åtgärder. Rutorna area varierar mellan 1100 och 2800 m2 inom saneringsområdet. Totalt saneringsdjup inom aktuella schaktrutor är 0,5 meter. I utsatta hotspots skall schakt utföras till 0,6 meter i en radie av 10 meter. Miljökontroll avgör om ytterligare djupare saneringsschakt skall utföras. 10(103,0) 28(102,4) 11(103,0) 29(102,4) 30(102,5) 12(103,2) (103,1) 31(103,0) (102,6) 14(103,3) Koordinater hotspots Punkt X Y , , , , , , , , , , , , (103,3) 33(102,9) 16(103,7) 34(103,2) / 35(102,8) 17(103,7) 36(102,4) 18(102,6) Åsbro STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Eskilstuna: Bruksgatan 8B Telefon : Västerås: Norra Källgatan 17 Telefon : Örebro: Bettorpsgatan 10 Telefon : Ritningen avser: Efterbehandlingsåtgärder Uppdragsgivare: SGU Fastighetsbeteckning: Uppdragstyp: Åsbro 1: Meters Ritnings nr: Projektering av åtgärd Bilaga 2b Uppdragsledare: Ritad av: Datum: Peter Carlsson Mattias Tancred , rev Koordinatsystem: SWEREF , Höjdsystem RH 2000