GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GLOBALVERKSTAN internationell projektledning"

Transkript

1 GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

2 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning. Förstudiens syfte. 4 Metod 5 Bakgrund 6 Projekt 11 ledning 12 Ett växande behov 13 Globalverkstans form 17 Globalverkstans innehåll 18 Institutionella samarbeten 25 Organisationsstruktur 26 Placering Göteborg 28 Riskanalys 29 Fortsatt hantering 30 Referenser 31 Noter 33 Nätverkstan rapporten är skriven av: Karin Dalborg Krouthén, projektledare projektgrupp: David Karlsson, Ulf Carmesund, Lars Lövheim, Mikael Franzén, Jörgen Johansen och Johan Öberg Nätverkstan kultur i väst

3 Sammanfattning GLOBALVERKSTAN ÄR EN UTBILDNING som vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO (Non Governmental Organisations) och rörelser. Den löper över tre terminer, där teoretiska och praktiska moment varvas. Studenter rekryteras internationellt och undervisningen bedrivs på engelska. Utbildningen är framtagen av projektledare inom folkrörelser, föreningar och frivilligorganisationer i Sverige och utomlands. Avsikten är att utveckla redskap för NGO att öka självständighet i internationellt projektbaserat arbete. En tredjedel av utbildningen utgörs av praktik vid internationellt aktiv NGO, i Sverige eller utomlands. Globalverkstan avser att bli en utbildning där aktiva i NGO och andra rörelser samlas kring ett intresse för internationella frågor, och där en kritiskt konstruktiv diskussion av projektmetodik och andra arbetsformer förs. Denna förstudie bekräftar att arbete i projektform, på gott och ont, är allt vanligare inom dessa organisationer. Intervjuade NGO och folkrörelser menar emellertid att de saknar kunnande i projektarbetets grunder. Planering för Globalverkstan har pågått sedan hösten 2000 och föreliggande förstudie har genomförts i Sverige under perioden december 2001 mars Arbetet med förstudien har bedrivits med ekonomiskt stöd från Stiftelsen framtidens kultur, Göteborg&Co samt Pangea. För ytterligare bakgrundsmaterial i vårt arbete se: 3

4 INLEDNING Förstudiens syfte EFTER UPPMANINGAR FRÅN organisationer och olika nätverk påbörjade Nätverkstan hösten 2000 arbetet med utformningen av Globalverkstan internationell projektledning, en utbildning och ett resurscentrum för NGO, frivilligorganisationer och folkrörelser 1. Nätverkstan driver sedan tre år Kulturverkstan, en projektledarutbildning på kulturområdet. Många av Kulturverkstans vänner och samarbetspartners utanför Sveriges gränser har efterfrågat en internationell gren av utbildningen. Det är en upprinnelse till planerna på Globalverkstan. Medan Kulturverkstan i första hand vänder sig till kulturlivet i Sverige, är Globalverkstans fokus alltså bredare, både innehållsligt och geografiskt. För att göra en undersökning av behovet av en utbildning av Globalverkstans karaktär påbörjades i december 2001 en förstudie. Syftet var att undersöka arbetsmarknadens behov samt reflektera kring hur Globalverkstan utformas för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppens önskemål och behov. De frågor som väglett arbetet har alltså varit: Vilken form, vilket innehåll? Hur skall utbildningen organiseras? Vilka behov och förväntningar finns? Denna rapport innehåller: 1) en kort beskrivning av hur villkoren för NGO-arbete förändras i dag; 2) en beskrivning av utbildningens innehåll, baserat på resultat från förstudien; 3) utbildningens organisationsstruktur samt; 4) riktlinjer för det fortsatta arbetet fram till den planerade kursstarten i januari

5 Metod ARBETET MED FÖRSTUDIEN inleddes med en orientering på fältet av det civila samhällets NGO, frivilligorganisationer, folkrörelser och olika i nätverk. Rapporter, webbsidor, litteratur, seminarier och intervjuer vittnar om hur mångfacetterat detta område är. Några av samtidens viktiga diskussioner och gemensamma problem för sektorn identifierades för att ge underlag för analys av utbildningsbehoven. De som bäst kan svara på vilka behov som finns av det Globalverkstan kan erbjuda är de som själva finns i verksamheterna. Det var därför viktigt att under förstudien få mycket tid till direktkontakt med de potentiella arbetsgivarna och arbetstagarna. Det material som ligger till grund för rapporten utgår från ett 20-tal djupintervjuer med projektledare/verksamhetsledare inom utbildningens tänkta målgrupp, olika resurspersoner inom forskning, utbildning samt målgruppens samarbetspartners. En utförlig enkät har skickats ut till ytterligare 30 organisationer, av dessa har ca 20 svarat. Den 20 februari 2002 genomfördes ett seminarium i Göteborg, där representanter för intresserade organisationer deltog i en diskussion kring internationell projektledning och Globalverkstans utformning. Många värdefulla synpunkter framkom. En arbetsgrupp har träffats varje vecka och bearbetat det material som samlats in samt utgjort bollplank för projektledaren. 5

6 Bakgrund»Folkrörelser är vågor av idéer som skapar rörelser i folket.«2 DET CIVILA SAMHÄLLET har under de två senaste decennierna upplevt något av en renässans inom såväl den offentliga debatten som den akademiska forskningen. Genom en analytisk uppdelning av samhället i tre sfärer stat, näringsliv och civilt samhälle kan vi identifiera denna sfärs aktörer som icke-statliga och icke-privata. 3 Det har sedan visat sig vara mycket svårt att begreppsligt fånga in dessa aktörer, ideella föreningar, frivilligorganisationer, folkrörelser, nätverk av olika slag, med dessas stora antal varierade kombinationer av innehållsmässiga, formmässiga och kontextuella aspekter. Alla bestämningar svarar på olika frågor och är inte alltid jämförbara. Det råder sammanblandning såväl mellan olika begrepp, mellan organisationernas praktik som mellan de studier som teoretiskt försöker fånga denna praktik. Vid en internationell jämförelse blir mångtydigheten av denna, som den ibland kallas, tredje sektor ännu tydigare. Sektorssfären och dess aktörer definieras och grupperas på ett varierande sätt från land till land, och från sammanhang till sammanhang. Beroende av ländernas ekonomiska struktur, sociala och politiska utveckling får denna tredje sektor olika karaktär i olika länder. Sociologerna Lester Salamon och Helmut Anheier urskiljer i en tvärnationell studie av 14 länder fyra olika faktorer som spelar en avgörande roll för hur sektorn gestaltar sig i skilda nationella sammanhang: existerande rättssystem, grad av utveckling, grad av politisk och social decentralisering samt, slutligen, statens inställning till sektorn. 4 Denna sektor rymmer aktörer som idag mer uttalat har klivit fram som en tydlig del av samhället. Dessa aktörer tar sig an till exempel bistånd- och utvecklingsprojekt, kulturutbyte, utbildning, alternativ handel eller Fair Trade, de övervakar hur mänskliga rättigheter respekteras, diskuterar miljö- och framtidsfrågor och engagerar sig i konflikthantering. De kan ge social service och hjälp till behövande grupper, sprida information, bedriva forskning eller på andra sätt påverka politiker eller opinion, ge finansiella bidrag till behövande organisationer eller personer. 6

7 Dessa aktörer har på gott och ont fått en ny och ökad betydelse både för social trygghet, identitet och för internationellt samarbete. Det är alltså vanskligt att veta hur rörelser på denna globala och svårdefinierade arena skall benämnas. Begreppsapparaten är, även internationellt, spretig. Nedan har jag dock valt att använda mig av det, internationellt etablerade, NGO-begreppet som samlingsbeteckning för dessa aktörer: den grupp aktörer i samhället (föreningar, organisationer etc.) som utbildningen vänder sig till, studenternas framtida arbetsgivare. Jag avser alltså inte att sätta likhetstecken mellan NGO, folkrörelser och det civila samhället, det vore direkt felaktigt. När denna förstudie diskuterar målgrupp är det rörelser och NGO inom det civila samhället som avses. Över hela världen har allt fler NGO tillkommit under senare år. Vid mitten av nittiotalet räknade en FN-kommission till närmare NGO. 5 Inom dessa NGO finns idag ett stort antal aktiva individer, sysselsatta i en mångfald av organisationsformer; det kan vara ideella föreningar, stiftelser eller icke vinstdrivande företag. Det är allt från stora etablerade folkrörelser, självhjälpsgrupper, nya sociala rörelser samt olika stiftelser, nykooperativa alternativ och mindre föreningar. Somliga NGO, verkar på ett sådant sätt att vanliga människor sällan ser eller hör talas om dem, små lobbyorganisationer, eller en liten lokal NGO som hjälper utsatta människor i den egna hemstaden. Andra kan verka genom att sprida sina budskap via media, eller genom storskaliga kampanjer i många länder så att de blir kända världen över. Några siffror kan antyda omfattningen på denna växande verksamhet. Den svenska ideella sektorn omsatte 1992 ca 60 miljarder kronor vilket motsvarar 4 % av BNP. Motsvarande siffra för Tyskland 1990 var 3,6 %, för Storbritannien 4,8 och för USA 6,4 %. 6 Mätt i sysselsättning visar en studie av 22 länder i väst att sektorn har närmare 19 milj. heltidsarbetande, 7 % av den totala arbetskraften. Motsvarande siffra för Latinamerika är 2,2%. 7 7

8 NGO i en föränderlig tid DEN PÅGÅENDE EKONOMISKA och tekniska globaliseringen förändrar i grunden villkoren för nationalstaten, marknaden och enskilda individers handlingsutrymme och därigenom villkoren för NGO, deras arbete, internationella kontakter och samarbeten. Med den svenska ideella sektorn som exempel beskrivs detta av företagsekonomen Filip Wijkström genom fyra relationer under förändring. 8 Staten och den offentliga sektorn I USA, England och nu i Sverige har vi exempelvis sett hur intresset från staten att se NGO som producenter och leverantörer av välfärdstjänster har ökat. Staffan Johansson undersöker exempelvis i studien; Ideella föreningar fria aktörer eller pålitliga underleverantörer 9, hur villkoren för resurstilldelning påverkar den sociala sektorns ideella organisationers inre verksamhet. Johansson konstaterar att de båda undersökta organisationerna genom detta har blivit mindre självständiga och mer integrerade i den offentliga förvaltningen. Balansen mellan stöd och styrning har rubbats. De icke-statliga organisationernas icke-statlighet har börjat ifrågasättas. 8

9 Privatpersoner Privatpersoners situation, beteende och därigenom form och grad av stöd påverkar och ger förutsättningar för organisationerna; ett passivt eller aktivt deltagande?, eller inget deltagande alls. Detta hänger även samman med organisationens syn på samhällets medborgare och sina medlemmar; syn på medbestämmande, förmåga och vilja att fånga upp engagemang osv. Företag och näringsliv Här kan vi bland annat se ett ökat utbyte av tjänster och resurser mellan näringsliv och det civila samhället. I ett flertal västländer känner sig dessutom delar av näringslivet hotade av organisationer med liknande verksamhet och hävdar att deras olika förutsättningar innebär orättvis konkurrens. Organisationer kan även imitera beteenden hos näringslivet med förhoppning om att bli mer framgångsrika. Nya eller förändrade organisationer Nya rörelser växer fram i nya former, ibland i protest mot de etablerades institutionalisering. Nya frågor och områden förs upp på dagordningen, exempelvis kring kvinnors situation runt om i världen, i hemmet och på arbetsplatsen. Ökad internationalisering Parallellt med en framväxt av nya sociala rörelser har det skett en ökad internationalisering av gamla rörelser. INGO (International Non Governmental Organisations), är en specifik typ av NGO och har definierats som NGO med ett internationellt sekretariat och en bas i minst tre länder. 10 En internationell NGOrörelse växer fram, där organisationer som har likartade mål bildar nätverk för att hålla kontakt med varandra. Sociologen Håkan Thörn sammanfattar utvecklingen: Som en indikation på att framväxten av ett globalt civilt samhälle har varit en del av 1900-talets politiska förändringsprocesser, kan man peka på att antalet NGO som arbetar internationellt ökade från 176 år 1909 till år Av dessa är INGO. Här ser vi också en accelererande ökning bara mellan 1989 och 1996 skedde en ökning med 848 INGO. 11 9

10 I samband med dessa diskussioner talas det allt oftare om ett globalt civilt samhälle. Så sjösatte exempelvis London School of Economics nyligen ett ambitiöst forskningsprojekt på detta tema. Om det civila samhället är oundgängligt för att begränsa både marknadens och statens makt, och om varken marknadsekonomin eller den demokratiska staten kan fungera effektivt utan medborgerliga organisationers civiliserande inverkan frågar sig skolans rektor, sociologen Anthony Giddens, hur kan då denna balansakt uppnås på en global nivå? 12 I detta sökande efter att komplettera den nationalstatliga demokratin med former för transnationell demokrati spelar NGO och INGO en central roll. Dessa snabba förändringar medför att NGO ställs inför krav på att utveckla sina arbetsmetoder och sin kompetens. Behovet av sektorspecifika utbildningar ökar. 10

11 Projekt... EN ANNAN UTMÄRKANDE del av vår tids förändringsprocesser är hur arbetet såväl lönearbetet som frivilligarbetet blir alltmer projektbaserat. 13 Därmed ökar behovet av kunskaper om projektarbetsformens förtjänster och fallgropar. Begreppet projekt används ofta och i de mest skilda sammanhang. Det betyder en sak inom näringslivet och en annan i den akademiska eller kulturella världen. I NGO-sammanhang är betydelsen ytterligare en annan. Som begreppet används i denna rapport betyder det helt enkelt en målinriktad aktivitet som är av engångskaraktär och tidsbegränsad. Motsatsen till projekt är en kontinuerlig verksamhet eller, som det heter inom industrin, linjeproduktion. Mycket arbete i en NGO kan inte och bör inte genomföras endast i projektform. Ofta utgör det långsiktiga arbetet i NGOn och rörelsen den viktiga bas, utifrån vilken projekt kan formuleras och genomföras. I en tid av snabb förändring är emellertid projektarbetsformen väl lämpad. Den är flexibel, snabb och kortsiktig. Den syftar ofta till att sätta stela strukturer i rörelse, att förändra och skapa nytt. Baksidan är att den försvårar långsiktiga relationer och kontinuerligt arbete. Projektet som arbetsform är, som någon svarat i vår enkät, knappast en ideologifri arbetsmetod. Kring projektarbete har det vuxit fram en regelrätt metodik; en projektledningslära. En del av dess beståndsdelar är tillämpbara i många sammanhang, andra omöjliga att generalisera. Den projektmetodik som vi vill lära ut vid Globalverkstan syftar till att ta vara på det bästa i denna tradition och kritiskt pröva andra delar. Studenterna ska tränas att reflektera kring projektmetodikens fördelar och brister. Det som fungerar i ett sammanhang gör det inte nödvändigtvis i ett annat. 11

12 ledning LIKA PROBLEMATISKT som begreppet projekt är begreppet ledning. Och på samma sätt som studenterna kritiskt ska pröva hållbarheten i projektbegreppet ska de uppmuntras att reflektera kring projektledarrollen. Innebär det samma sak att vara projektledare i ett privat företag som i en offentligt finansierad verksamhet eller i en folkrörelse? Hur förhåller sig värden som demokrati, ömsesidigt förtroende och långsiktighet till projektledarollen? Är spelreglerna för projektledning annorlunda i en medlemsorganisation än i en statlig myndighet? På vilket sätt skiljer de sig åt i skilda nationella sammanhang? I samtal med organisationers verksamhets- och projektledare, beskrivs den internationella projektledaren som en person som: är något av en allkonstnär. Projektledaren bör vara en pendel mellan praktiska kunskaper, såsom administration och marknadsföring, och samtidigt kunna uttrycka sig i tal och skrift. Hon bör både behärska IT-hantering och teoretisk omvärldsanalys, dvs. besitta förmågan att se sitt projekt i samtiden har en god insikt i arbete i ideella organisationsstrukturer är både en igångsättare och administratör har djup ämneskunskap inom verksamhetsområdet kan formulera verksamhetens och sina egna mål. Det är en förutsättning för att nå ut, kommunicera med omvärlden. har internationell erfarenhet har god språkkunskap Globalverkstan skall lära ut praktiska redskap för arbete både i löpande NGO- och rörelseverksamhet, i projekt samt diskutera hur dessa båda arbetssätt kan användas så att de kompletterar varandra. Under utbildningen jämförs för och nackdelar med arbets- och ledningsformer i skilda sammanhang och genom teoretiska studier ges studenterna möjlighet att problematisera villkor för NGO och rörelser i samtida internationellt samarbete. 12

13 Ett växande behov»det behövs fler som gått en projektledarutbildning«14 INOM NGO OCH FOLKRÖRELSER diskuteras idag det egna ledarskapet och hur detta kan utvecklas och förnyas. Man söker efter nya former och metoder, perspektiv och förhållningssätt, för att vidareutveckla ledning och organisering av både traditionella verksamheter och nya aktiviteter. En del sneglar på rationella modeller och styrsystem som de tror finns i näringslivet, medan andra söker inspiration i offentlig förvaltning. Hur formas då, frågar sig exempelvis Filip Wijkström, den framtida generationens ledare i civilsamhället?, Var sker skolningen av dem? Naturskyddsföreningen och Röda Korset värvar säljare. Stadsmissionen talar om kunder, mål, medel och hur man ska mäta resultat. Inom idrottsrörelsen talar man om marknad och överetablering. Var är det språk som hör hemma i civilsamhället? Civilsamhällets organisationer behöver ett eget språk. Ansvaret ligger på ledning, förtroendevalda och anställda i organisationerna. 15 Under de intervjuer som genomförts har det framgått att medvetandegraden vad gäller projektarbetet är låg inom organisationerna. Många uppger att tid saknas till att reflektera över hur man arbetar, eller hur man skulle kunna arbeta på ett bättre sätt. Projekt är något som man försöker hantera, men problem uppstår efter hand: Hur skall detta administreras? Hur skapas hållbarhet i projektet? Hur marknadsföras? Dessutom säger man sig överlag vara dålig på att lära av tidigare erfarenheter. Flera av organisationerna uttrycker att de inte är lärande organisationer. De är dåliga på att utvärdera sin verksamhet, dåliga på att ställa upp relevanta och vettiga mål som går att utvärdera. De säger sig underskatta betydelsen av sådan återkoppling. Slutsats av dessa undersökningar är att mycket projektarbete inom NGO-sektorn sker på en slags trial and error-basis. I bästa fall lär man av sina misstag. Den projektkunskap som många NGO faktiskt besitter är alltså något man lärt sig efter hand och blivit bättre och bättre på. Den fråga man ställer sig är: Måste man stångas i år med dessa problem innan man lärt sig hantera dem? Eller kan 13

14 man genom utbildning förbereda sig bättre? Vi tror det. Viktigt för en sådan utbildning är emellertid att tillhandahålla redskap för medveten reflektion kring de arbetsformer NGO:erna redan använder sig av, bidra till att formulera egenarten i det egna arbetssättet, ja, att med Wijkströms ord, hjälpa dem att finna ett eget språk. Existerande utbildningar Den respons på Globalverkstans kursupplägg vi fått under intervjuerna visar att innehållet upplevs som relevant och bekräftar att det inte finns någon liknande utbildning, åtminstone inte på svensk mark. Många framhåller att det finns management- och projektledarutbildningar men att dessa inte tar hänsyn till specifika behov och förutsättningar som NGO har. De utbildningar som finns tar inte hänsyn till sektorns specifika behov, de är ämnesmässigt allt för begränsande eller för korta. Många projektledarutbildningar har dessutom ett alltför oproblematiserat förhållningssätt till projektarbetet. Den inventering av näraliggande utbildningar vi genomfört visar att: Högskolorna saknar utbildningar för projektledare inom ideell sektor. I rapporten Utbildningar inom ideell sektor vid Sveriges högskolor, konstaterar Johan Söderholm att det saknas kurser som fokuserar på ideell sektor och ledarskap. 16 Vissa utbildningar knyter an till projektarbete och andra har inslag av det, men en regelrätt projektledarutbildning för NGO finns inte. På folkhögskolorna finns det några kurser, i de flesta fall kortare än tre terminer och med mer specialiserad inriktning. Exempelvis den enterminslånga folkbildningslinjen på Arbetarrörelsens folkhögskola. Managementutbildningar och traditionella projektledarutbildningar finns ett stort antal, men ingen med tydlig inriktning mot ideell sektor. Ett flertal organisationer bedriver egna, kortare internutbildningar, men då nästan uteslutande i kunskaper inom verksamhetsområdet. Det av Sida finansierade Härnösandinstitutet saknar projektledarutbildning. Det vänder sig i första hand till Sidas ramorganisationer, i mindre utsträckning till de nya NGO som vuxit fram de senaste åren. Det finns ett fåtal kurser som direkt vänder sig till den ideella sektorn, som t ex Ideell Arenas kursutbud, men dessa är korta och i många fall dyra. 14

15 Vår slutsats blir alltså att Globalverkstan genom att bli en länk mellan teoretiska studier och NGO-arbete och genom att ta utgångspunkt i NGO:s behov skulle fylla ett tomrum. Den skulle ge akademiskt skolade aktörer praktiska verktyg och förse erfarna aktivister och föreningsmänniskor med teoretiska perspektiv på den egna verksamheten. Det finns, slutligen och inte minst viktigt, ett behov av att sätta in varje utbildning av projektledare för den ideella sektorn i ett internationellt sammanhang. En sådan utbildning behöver analytisk kraft från andra delar av världen. Hur skall man annars kunna lösa gemensamma problem? Globalverkstans syfte I DET SVENSKA UTBILDNINGSVÄSENDET saknas följaktligen en utbildning där det civila samhällets aktörer har ett religiöst, ideologiskt och partipolitiskt obundet forum för gemensam kompetensutveckling. Givet globaliseringen måste en sådan utbildning vara internationell. Globalverkstan avser att utgöra en sådan mötespunkt och verktygslåda för NGO och rörelser med internationellt arbete, samt att bidra till ökad konstruktiv professionalisering av NGO verksamhet. Målsättningen med utbildningen är: Att erbjuda en utbildning som medverkar till att stärka NGO:s möjlighet att utveckla sitt arbete och förverkliga sina mål. Att medverka till att förstärka respektive NGO och sektorns särart. Att bidra till en konstruktiv professionalisering av internationellt projektarbete på NGO:s villkor. Att tvärbefrukta NGO-arbete kring kultur, konst och samhällsengagemang med kunskaper inom IT, media och projektledning. Att tillhandahålla både praktiska verktyg inom ekonomi, IT, projektledning och relevant teoretisk förankring särskilt anpassade till NGO:s villkor Att stärka banden mellan NGO:s praktiska engagemang och kunnande och akademisk forskning samt vetenskaplig och kulturell reflektion. Att öka samarbetet både mellan svenska och internationella NGO samt mellan NGO med förankring inom olika samhälliga sektorer som konst, kultur och samhällsfrågor. 15

16 Målgrupp Globalverkstan vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO. Syftet är att rekrytera studenter som redan har erfarenhet av NGO-arbete samt goda ämneskunskaper. Utbildning är en merit, men inte den enda meriten som räknas. Vi vill sätta samman en grupp studenter med kompletterande kunskaper och erfarenheter, där olikheten i gruppen betraktas som en pedagogisk tillgång. 17 Studenterna väljs ut med hjälp av fyra kriterier: 1) Tidigare utbildning, 2) internationella erfarenheter, 3) språkkunskaper, samt 4) erfarenhet av NGO-arbete och/eller politisk arbete. Med hjälp av dessa formella kriterier, CV samt motiveringsbrev väljs ett antal studenter ut för intervju. Intervjun kommer att värdera den sökandes förståelse för utbildningens mål, hans/hennes egen vilja att lära, huruvida han/hon har en genomtänkt idé med vad de skall använda Globalverkstan till. Efter intervjun görs en samlad bedömning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De exakta formerna för intervjuerna vad gäller de utländska studenterna är ännu inte bestämda (delegering, telefon, inspelad video, ytterligare rekommendationsbrev är möjligheter som diskuterats). 16

17 Globalverkstans form Utbildningsform Sedan hösten 2000 har Nätverkstan fört löpande samtal om Globalverkstan med Göteborgs universitet, Hisingens vuxengymnasium och RIXC i Riga. Teoretiska studier kommer att varvas med praktiska moment som prövar och skärper studenternas förmåga att identifiera problem, att lösa problem och att därvid samarbeta brett med olika sektorer inom samhället. Allmänt Antal studieplatser: 30. Utbildningen är på tre terminer (18 månader). All undervisning sker på engelska. Jämn könsfördelning eftersträvas. En majoritet av studenterna bör vara icke-svenskar. Förkunskapskrav Studenterna som antas måste ha högskolekompetens eller motsvarande. Principer för betygsättning/kunskapskontroll Examination sker löpande genom individuella och kollektiva prestationer, muntligt, skriftligt och i projektform. Som betyg ges godkänt eller icke-godkänt. Studiefinansiering Utbildningen är kostnadsfri. De svenska studenterna är berättigade till studiemedel. För de utländska studenterna kommer vi att undersöka möjligheterna till ett stipendieprogram. Kvalitetssäkring, utvärdering Vid slutet av varje delkurs besvarar deltagarna skriftliga enkäter, vilka ligger till grund även för kursledningens utvärderingar. Varje termin formulerar de studerande skriftligen sina synpunkter på utbildningen. Detta görs till en del i dialog med kursledningen vid protokollförda utvärderingsseminarier. En tydlig personlig handlingsplan för tiden efter avslutad utbildning utarbetas. 17

18 Globalverkstans innehåll På följande sidor presenteras det kursinnehåll som arbetats fram så här långt. En del ändringar återstår och ytterligare synpunkter kommer att hämtas in under hela projekteringsfasen. 18

19 TERMIN 1 (0-20 POÄNG) Kursdel 1: INTRODUKTION (6P) Upptakt Terminens första dagar tillbringas tillsammans på anna ort. Detta ger en möjlighet för studenterna att lära känna varandra och ta del av varandras erfarenheter samt för kursledning att gå igenom praktikaliteter. Kursstart, studenternas mål Avsikten är att varje student under introduktionsveckorna tillsammans med sina kurskamrater arbetar fram en tydlig formulering av vad som brukar vara svårt under internationellt projektarbete, eller att med andra ord beskriva vad varje student vill lära sig under Globalverkstan. Under introduktionskursen kommer studenterna att söka upp befintliga NGO, för att genom intervju och samtal ta reda på hur dessa löst de problem som studenterna formulerat. Studenterna arbetar därmed fram frågor inför intervjuerna och bearbetar svaren, samt söker information på dessa teman via internet, tidskrifter och annan litteratur. I en gruppvis utformad rapport redovisas den genomförda fältstudien och en reflektion kring gjorda och generaliserbara erfarenheter. Rapporterna ger tillsammans en översikt över vad studenterna vill lära sig vid Globalverkstan. Rapporterna behandlas i seminarieform. Parallellt med fältstudien ges ett antal föreläsningar som introducerar kommande delkurser. Introduktion datakunskap Vid kursstart förses varje deltagare med en egen bärbar dator som blir arbetsredskap under hela utbildningen. Viss datavana förutsätts och en förberedande datakurs erbjuds. 19

20 Planering inför praktik Introduktionskursen avslutas med att grupperna presenterar några exempel på konkreta problem som NGO står inför. Dessa problem utgör utgångspunkten när studenterna individuellt planerar för praktikterminen. Denna vecka skall resultera i en grovplanering för arbetet med att etablera kontakt med praktikplats, praktikhandledare och beskriva arbetsuppgift under praktik. Kursdel 2: DEMOKRATI, KULTUR OCH PROJEKTARBETE (7P) Utgångspunkten för kursen är att arbete i projektform är en social och/eller professionell teknik som inte i sig är mer demokratisk än andra organisationsformer. Kursen syftar till att: Ge ett historiskt perspektiv på hur projektarbetet vuxit fram; vilka samhälleliga förändringar det är en reaktion på etc. Problematisera projektmakarens roll i ett socialt perspektiv. Är han eller hon en aktör i offentligheten eller en entreprenör på en marknad? Vilka olika villkor styr handlingsutrymme inom dessa båda arenor? Diskutera på vad sätt finansieringen av ett projekt påverkar dess innehåll. För- och nackdelar med sponsring, offentligt stöd respektive egen affärsverksamhet diskuteras och problematiseras. Ge perspektiv på samtidens sociala rörelser och projektidentiteter. Proaktiva respektive reaktiva rörelser. Identitetspolitik kontra universella mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i ett urval klassiska filosofiska texter diskutera kategorier som frihet, solidaritet och demokrati. Syftet är att kunna reflektera kring det egna arbetet i termer av politiskt förändringsarbete, livsprojekt och/eller administrativ effektivitet. Tillsammans med teoretiska studier av globalisering ger delkursen en fördjupad, teoretisk ram åt kurserna projektledning, ekonomi och åt kursen Gränslösa NGO. 20

21 Kursdel 3: PROJEKTLEDNING (7P) Kursdelens fokus är den process som försiggår i varje projekt. Processen handlar om drivkrafterna hos kollektivet och individerna i projektet, samordningen av projektets olika delar, informationsflödet inom projektet, styrningsfunktionerna, beslutsprocesser, dokumentationen av vad som händer och utvärdering av arbetet. Kursen genomgår processens olika delar för stora och små projekt. När det oförutsedda händer är det viktigt att minimera de problem som uppstår. Projektledning handlar bland annat om att förebygga sådana oförutsedda händelser genom god planering, krisförebyggande åtgärder och klok riskanalys. Projektens struktur, hur organisationens olika delar fördelar ansvar, uppgifter och information är viktiga områden för att förebygga och reparera skador i projektens process. Relationerna mellan medarbetarna är helt essentiella för att ett projekt skall lyckas. Personalpolitik, kontrakt, avtal, arbetsbeskrivningar och samtal är viktiga bitar i ett lyckat projekt. När konflikter ändå uppstår internt eller med externa aktörer måste projektledningen kunna hantera konflikterna på ett konstruktivt sätt. 21

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2229, Socialt arbete i relation till den sociala ekonomin/ tredje sektorn, 15,0 högskolepoäng Social Work related to Social Economy and the third Sector, 15.0 higher

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik PROJEKTLEDARUTBILDNING I, 10 poäng Project Management Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Civilekonomprogrammet

Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Nationalekonomi (15 hp, 30 hp) Praktikanvisningar för handledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING PÅ CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Kulturverkstan Internationell kulturprojektledning KURSPLANER. Konst, kultur & estetik, 15 poäng

Kulturverkstan Internationell kulturprojektledning KURSPLANER. Konst, kultur & estetik, 15 poäng Kulturverkstan Kulturverkstan Internationell kulturprojektledning KURSPLANER Konst, kultur & estetik, 15 poäng Kursen anlägger fem grundläggande perspektiv på konst- och kulturfältet: Filosofiskt (Olika

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A Chef och ledare CHEF OCH LEDARE Operativt ledarskap Programmet Chef och ledare utgår från chefens dagliga verksamhetsutmaningar, utifrån både ett ekonomiskt och ett operativt ansvar. Vårt mål är att göra

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

IAL:s strategiska plan 2007-2013

IAL:s strategiska plan 2007-2013 IAL:s strategiska plan 2007-2013 Huvudmål 1. En proaktiv attraktiv organisation där medlemmarna känner delaktighet och ansvar. (medlemsengagemang, struktur/planering, demokrati) 2. Välutvecklade lokalgrupper

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer