GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GLOBALVERKSTAN internationell projektledning"

Transkript

1 GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

2 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning. Förstudiens syfte. 4 Metod 5 Bakgrund 6 Projekt 11 ledning 12 Ett växande behov 13 Globalverkstans form 17 Globalverkstans innehåll 18 Institutionella samarbeten 25 Organisationsstruktur 26 Placering Göteborg 28 Riskanalys 29 Fortsatt hantering 30 Referenser 31 Noter 33 Nätverkstan rapporten är skriven av: Karin Dalborg Krouthén, projektledare projektgrupp: David Karlsson, Ulf Carmesund, Lars Lövheim, Mikael Franzén, Jörgen Johansen och Johan Öberg Nätverkstan kultur i väst

3 Sammanfattning GLOBALVERKSTAN ÄR EN UTBILDNING som vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO (Non Governmental Organisations) och rörelser. Den löper över tre terminer, där teoretiska och praktiska moment varvas. Studenter rekryteras internationellt och undervisningen bedrivs på engelska. Utbildningen är framtagen av projektledare inom folkrörelser, föreningar och frivilligorganisationer i Sverige och utomlands. Avsikten är att utveckla redskap för NGO att öka självständighet i internationellt projektbaserat arbete. En tredjedel av utbildningen utgörs av praktik vid internationellt aktiv NGO, i Sverige eller utomlands. Globalverkstan avser att bli en utbildning där aktiva i NGO och andra rörelser samlas kring ett intresse för internationella frågor, och där en kritiskt konstruktiv diskussion av projektmetodik och andra arbetsformer förs. Denna förstudie bekräftar att arbete i projektform, på gott och ont, är allt vanligare inom dessa organisationer. Intervjuade NGO och folkrörelser menar emellertid att de saknar kunnande i projektarbetets grunder. Planering för Globalverkstan har pågått sedan hösten 2000 och föreliggande förstudie har genomförts i Sverige under perioden december 2001 mars Arbetet med förstudien har bedrivits med ekonomiskt stöd från Stiftelsen framtidens kultur, Göteborg&Co samt Pangea. För ytterligare bakgrundsmaterial i vårt arbete se: 3

4 INLEDNING Förstudiens syfte EFTER UPPMANINGAR FRÅN organisationer och olika nätverk påbörjade Nätverkstan hösten 2000 arbetet med utformningen av Globalverkstan internationell projektledning, en utbildning och ett resurscentrum för NGO, frivilligorganisationer och folkrörelser 1. Nätverkstan driver sedan tre år Kulturverkstan, en projektledarutbildning på kulturområdet. Många av Kulturverkstans vänner och samarbetspartners utanför Sveriges gränser har efterfrågat en internationell gren av utbildningen. Det är en upprinnelse till planerna på Globalverkstan. Medan Kulturverkstan i första hand vänder sig till kulturlivet i Sverige, är Globalverkstans fokus alltså bredare, både innehållsligt och geografiskt. För att göra en undersökning av behovet av en utbildning av Globalverkstans karaktär påbörjades i december 2001 en förstudie. Syftet var att undersöka arbetsmarknadens behov samt reflektera kring hur Globalverkstan utformas för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppens önskemål och behov. De frågor som väglett arbetet har alltså varit: Vilken form, vilket innehåll? Hur skall utbildningen organiseras? Vilka behov och förväntningar finns? Denna rapport innehåller: 1) en kort beskrivning av hur villkoren för NGO-arbete förändras i dag; 2) en beskrivning av utbildningens innehåll, baserat på resultat från förstudien; 3) utbildningens organisationsstruktur samt; 4) riktlinjer för det fortsatta arbetet fram till den planerade kursstarten i januari

5 Metod ARBETET MED FÖRSTUDIEN inleddes med en orientering på fältet av det civila samhällets NGO, frivilligorganisationer, folkrörelser och olika i nätverk. Rapporter, webbsidor, litteratur, seminarier och intervjuer vittnar om hur mångfacetterat detta område är. Några av samtidens viktiga diskussioner och gemensamma problem för sektorn identifierades för att ge underlag för analys av utbildningsbehoven. De som bäst kan svara på vilka behov som finns av det Globalverkstan kan erbjuda är de som själva finns i verksamheterna. Det var därför viktigt att under förstudien få mycket tid till direktkontakt med de potentiella arbetsgivarna och arbetstagarna. Det material som ligger till grund för rapporten utgår från ett 20-tal djupintervjuer med projektledare/verksamhetsledare inom utbildningens tänkta målgrupp, olika resurspersoner inom forskning, utbildning samt målgruppens samarbetspartners. En utförlig enkät har skickats ut till ytterligare 30 organisationer, av dessa har ca 20 svarat. Den 20 februari 2002 genomfördes ett seminarium i Göteborg, där representanter för intresserade organisationer deltog i en diskussion kring internationell projektledning och Globalverkstans utformning. Många värdefulla synpunkter framkom. En arbetsgrupp har träffats varje vecka och bearbetat det material som samlats in samt utgjort bollplank för projektledaren. 5

6 Bakgrund»Folkrörelser är vågor av idéer som skapar rörelser i folket.«2 DET CIVILA SAMHÄLLET har under de två senaste decennierna upplevt något av en renässans inom såväl den offentliga debatten som den akademiska forskningen. Genom en analytisk uppdelning av samhället i tre sfärer stat, näringsliv och civilt samhälle kan vi identifiera denna sfärs aktörer som icke-statliga och icke-privata. 3 Det har sedan visat sig vara mycket svårt att begreppsligt fånga in dessa aktörer, ideella föreningar, frivilligorganisationer, folkrörelser, nätverk av olika slag, med dessas stora antal varierade kombinationer av innehållsmässiga, formmässiga och kontextuella aspekter. Alla bestämningar svarar på olika frågor och är inte alltid jämförbara. Det råder sammanblandning såväl mellan olika begrepp, mellan organisationernas praktik som mellan de studier som teoretiskt försöker fånga denna praktik. Vid en internationell jämförelse blir mångtydigheten av denna, som den ibland kallas, tredje sektor ännu tydigare. Sektorssfären och dess aktörer definieras och grupperas på ett varierande sätt från land till land, och från sammanhang till sammanhang. Beroende av ländernas ekonomiska struktur, sociala och politiska utveckling får denna tredje sektor olika karaktär i olika länder. Sociologerna Lester Salamon och Helmut Anheier urskiljer i en tvärnationell studie av 14 länder fyra olika faktorer som spelar en avgörande roll för hur sektorn gestaltar sig i skilda nationella sammanhang: existerande rättssystem, grad av utveckling, grad av politisk och social decentralisering samt, slutligen, statens inställning till sektorn. 4 Denna sektor rymmer aktörer som idag mer uttalat har klivit fram som en tydlig del av samhället. Dessa aktörer tar sig an till exempel bistånd- och utvecklingsprojekt, kulturutbyte, utbildning, alternativ handel eller Fair Trade, de övervakar hur mänskliga rättigheter respekteras, diskuterar miljö- och framtidsfrågor och engagerar sig i konflikthantering. De kan ge social service och hjälp till behövande grupper, sprida information, bedriva forskning eller på andra sätt påverka politiker eller opinion, ge finansiella bidrag till behövande organisationer eller personer. 6

7 Dessa aktörer har på gott och ont fått en ny och ökad betydelse både för social trygghet, identitet och för internationellt samarbete. Det är alltså vanskligt att veta hur rörelser på denna globala och svårdefinierade arena skall benämnas. Begreppsapparaten är, även internationellt, spretig. Nedan har jag dock valt att använda mig av det, internationellt etablerade, NGO-begreppet som samlingsbeteckning för dessa aktörer: den grupp aktörer i samhället (föreningar, organisationer etc.) som utbildningen vänder sig till, studenternas framtida arbetsgivare. Jag avser alltså inte att sätta likhetstecken mellan NGO, folkrörelser och det civila samhället, det vore direkt felaktigt. När denna förstudie diskuterar målgrupp är det rörelser och NGO inom det civila samhället som avses. Över hela världen har allt fler NGO tillkommit under senare år. Vid mitten av nittiotalet räknade en FN-kommission till närmare NGO. 5 Inom dessa NGO finns idag ett stort antal aktiva individer, sysselsatta i en mångfald av organisationsformer; det kan vara ideella föreningar, stiftelser eller icke vinstdrivande företag. Det är allt från stora etablerade folkrörelser, självhjälpsgrupper, nya sociala rörelser samt olika stiftelser, nykooperativa alternativ och mindre föreningar. Somliga NGO, verkar på ett sådant sätt att vanliga människor sällan ser eller hör talas om dem, små lobbyorganisationer, eller en liten lokal NGO som hjälper utsatta människor i den egna hemstaden. Andra kan verka genom att sprida sina budskap via media, eller genom storskaliga kampanjer i många länder så att de blir kända världen över. Några siffror kan antyda omfattningen på denna växande verksamhet. Den svenska ideella sektorn omsatte 1992 ca 60 miljarder kronor vilket motsvarar 4 % av BNP. Motsvarande siffra för Tyskland 1990 var 3,6 %, för Storbritannien 4,8 och för USA 6,4 %. 6 Mätt i sysselsättning visar en studie av 22 länder i väst att sektorn har närmare 19 milj. heltidsarbetande, 7 % av den totala arbetskraften. Motsvarande siffra för Latinamerika är 2,2%. 7 7

8 NGO i en föränderlig tid DEN PÅGÅENDE EKONOMISKA och tekniska globaliseringen förändrar i grunden villkoren för nationalstaten, marknaden och enskilda individers handlingsutrymme och därigenom villkoren för NGO, deras arbete, internationella kontakter och samarbeten. Med den svenska ideella sektorn som exempel beskrivs detta av företagsekonomen Filip Wijkström genom fyra relationer under förändring. 8 Staten och den offentliga sektorn I USA, England och nu i Sverige har vi exempelvis sett hur intresset från staten att se NGO som producenter och leverantörer av välfärdstjänster har ökat. Staffan Johansson undersöker exempelvis i studien; Ideella föreningar fria aktörer eller pålitliga underleverantörer 9, hur villkoren för resurstilldelning påverkar den sociala sektorns ideella organisationers inre verksamhet. Johansson konstaterar att de båda undersökta organisationerna genom detta har blivit mindre självständiga och mer integrerade i den offentliga förvaltningen. Balansen mellan stöd och styrning har rubbats. De icke-statliga organisationernas icke-statlighet har börjat ifrågasättas. 8

9 Privatpersoner Privatpersoners situation, beteende och därigenom form och grad av stöd påverkar och ger förutsättningar för organisationerna; ett passivt eller aktivt deltagande?, eller inget deltagande alls. Detta hänger även samman med organisationens syn på samhällets medborgare och sina medlemmar; syn på medbestämmande, förmåga och vilja att fånga upp engagemang osv. Företag och näringsliv Här kan vi bland annat se ett ökat utbyte av tjänster och resurser mellan näringsliv och det civila samhället. I ett flertal västländer känner sig dessutom delar av näringslivet hotade av organisationer med liknande verksamhet och hävdar att deras olika förutsättningar innebär orättvis konkurrens. Organisationer kan även imitera beteenden hos näringslivet med förhoppning om att bli mer framgångsrika. Nya eller förändrade organisationer Nya rörelser växer fram i nya former, ibland i protest mot de etablerades institutionalisering. Nya frågor och områden förs upp på dagordningen, exempelvis kring kvinnors situation runt om i världen, i hemmet och på arbetsplatsen. Ökad internationalisering Parallellt med en framväxt av nya sociala rörelser har det skett en ökad internationalisering av gamla rörelser. INGO (International Non Governmental Organisations), är en specifik typ av NGO och har definierats som NGO med ett internationellt sekretariat och en bas i minst tre länder. 10 En internationell NGOrörelse växer fram, där organisationer som har likartade mål bildar nätverk för att hålla kontakt med varandra. Sociologen Håkan Thörn sammanfattar utvecklingen: Som en indikation på att framväxten av ett globalt civilt samhälle har varit en del av 1900-talets politiska förändringsprocesser, kan man peka på att antalet NGO som arbetar internationellt ökade från 176 år 1909 till år Av dessa är INGO. Här ser vi också en accelererande ökning bara mellan 1989 och 1996 skedde en ökning med 848 INGO. 11 9

10 I samband med dessa diskussioner talas det allt oftare om ett globalt civilt samhälle. Så sjösatte exempelvis London School of Economics nyligen ett ambitiöst forskningsprojekt på detta tema. Om det civila samhället är oundgängligt för att begränsa både marknadens och statens makt, och om varken marknadsekonomin eller den demokratiska staten kan fungera effektivt utan medborgerliga organisationers civiliserande inverkan frågar sig skolans rektor, sociologen Anthony Giddens, hur kan då denna balansakt uppnås på en global nivå? 12 I detta sökande efter att komplettera den nationalstatliga demokratin med former för transnationell demokrati spelar NGO och INGO en central roll. Dessa snabba förändringar medför att NGO ställs inför krav på att utveckla sina arbetsmetoder och sin kompetens. Behovet av sektorspecifika utbildningar ökar. 10

11 Projekt... EN ANNAN UTMÄRKANDE del av vår tids förändringsprocesser är hur arbetet såväl lönearbetet som frivilligarbetet blir alltmer projektbaserat. 13 Därmed ökar behovet av kunskaper om projektarbetsformens förtjänster och fallgropar. Begreppet projekt används ofta och i de mest skilda sammanhang. Det betyder en sak inom näringslivet och en annan i den akademiska eller kulturella världen. I NGO-sammanhang är betydelsen ytterligare en annan. Som begreppet används i denna rapport betyder det helt enkelt en målinriktad aktivitet som är av engångskaraktär och tidsbegränsad. Motsatsen till projekt är en kontinuerlig verksamhet eller, som det heter inom industrin, linjeproduktion. Mycket arbete i en NGO kan inte och bör inte genomföras endast i projektform. Ofta utgör det långsiktiga arbetet i NGOn och rörelsen den viktiga bas, utifrån vilken projekt kan formuleras och genomföras. I en tid av snabb förändring är emellertid projektarbetsformen väl lämpad. Den är flexibel, snabb och kortsiktig. Den syftar ofta till att sätta stela strukturer i rörelse, att förändra och skapa nytt. Baksidan är att den försvårar långsiktiga relationer och kontinuerligt arbete. Projektet som arbetsform är, som någon svarat i vår enkät, knappast en ideologifri arbetsmetod. Kring projektarbete har det vuxit fram en regelrätt metodik; en projektledningslära. En del av dess beståndsdelar är tillämpbara i många sammanhang, andra omöjliga att generalisera. Den projektmetodik som vi vill lära ut vid Globalverkstan syftar till att ta vara på det bästa i denna tradition och kritiskt pröva andra delar. Studenterna ska tränas att reflektera kring projektmetodikens fördelar och brister. Det som fungerar i ett sammanhang gör det inte nödvändigtvis i ett annat. 11

12 ledning LIKA PROBLEMATISKT som begreppet projekt är begreppet ledning. Och på samma sätt som studenterna kritiskt ska pröva hållbarheten i projektbegreppet ska de uppmuntras att reflektera kring projektledarrollen. Innebär det samma sak att vara projektledare i ett privat företag som i en offentligt finansierad verksamhet eller i en folkrörelse? Hur förhåller sig värden som demokrati, ömsesidigt förtroende och långsiktighet till projektledarollen? Är spelreglerna för projektledning annorlunda i en medlemsorganisation än i en statlig myndighet? På vilket sätt skiljer de sig åt i skilda nationella sammanhang? I samtal med organisationers verksamhets- och projektledare, beskrivs den internationella projektledaren som en person som: är något av en allkonstnär. Projektledaren bör vara en pendel mellan praktiska kunskaper, såsom administration och marknadsföring, och samtidigt kunna uttrycka sig i tal och skrift. Hon bör både behärska IT-hantering och teoretisk omvärldsanalys, dvs. besitta förmågan att se sitt projekt i samtiden har en god insikt i arbete i ideella organisationsstrukturer är både en igångsättare och administratör har djup ämneskunskap inom verksamhetsområdet kan formulera verksamhetens och sina egna mål. Det är en förutsättning för att nå ut, kommunicera med omvärlden. har internationell erfarenhet har god språkkunskap Globalverkstan skall lära ut praktiska redskap för arbete både i löpande NGO- och rörelseverksamhet, i projekt samt diskutera hur dessa båda arbetssätt kan användas så att de kompletterar varandra. Under utbildningen jämförs för och nackdelar med arbets- och ledningsformer i skilda sammanhang och genom teoretiska studier ges studenterna möjlighet att problematisera villkor för NGO och rörelser i samtida internationellt samarbete. 12

13 Ett växande behov»det behövs fler som gått en projektledarutbildning«14 INOM NGO OCH FOLKRÖRELSER diskuteras idag det egna ledarskapet och hur detta kan utvecklas och förnyas. Man söker efter nya former och metoder, perspektiv och förhållningssätt, för att vidareutveckla ledning och organisering av både traditionella verksamheter och nya aktiviteter. En del sneglar på rationella modeller och styrsystem som de tror finns i näringslivet, medan andra söker inspiration i offentlig förvaltning. Hur formas då, frågar sig exempelvis Filip Wijkström, den framtida generationens ledare i civilsamhället?, Var sker skolningen av dem? Naturskyddsföreningen och Röda Korset värvar säljare. Stadsmissionen talar om kunder, mål, medel och hur man ska mäta resultat. Inom idrottsrörelsen talar man om marknad och överetablering. Var är det språk som hör hemma i civilsamhället? Civilsamhällets organisationer behöver ett eget språk. Ansvaret ligger på ledning, förtroendevalda och anställda i organisationerna. 15 Under de intervjuer som genomförts har det framgått att medvetandegraden vad gäller projektarbetet är låg inom organisationerna. Många uppger att tid saknas till att reflektera över hur man arbetar, eller hur man skulle kunna arbeta på ett bättre sätt. Projekt är något som man försöker hantera, men problem uppstår efter hand: Hur skall detta administreras? Hur skapas hållbarhet i projektet? Hur marknadsföras? Dessutom säger man sig överlag vara dålig på att lära av tidigare erfarenheter. Flera av organisationerna uttrycker att de inte är lärande organisationer. De är dåliga på att utvärdera sin verksamhet, dåliga på att ställa upp relevanta och vettiga mål som går att utvärdera. De säger sig underskatta betydelsen av sådan återkoppling. Slutsats av dessa undersökningar är att mycket projektarbete inom NGO-sektorn sker på en slags trial and error-basis. I bästa fall lär man av sina misstag. Den projektkunskap som många NGO faktiskt besitter är alltså något man lärt sig efter hand och blivit bättre och bättre på. Den fråga man ställer sig är: Måste man stångas i år med dessa problem innan man lärt sig hantera dem? Eller kan 13

14 man genom utbildning förbereda sig bättre? Vi tror det. Viktigt för en sådan utbildning är emellertid att tillhandahålla redskap för medveten reflektion kring de arbetsformer NGO:erna redan använder sig av, bidra till att formulera egenarten i det egna arbetssättet, ja, att med Wijkströms ord, hjälpa dem att finna ett eget språk. Existerande utbildningar Den respons på Globalverkstans kursupplägg vi fått under intervjuerna visar att innehållet upplevs som relevant och bekräftar att det inte finns någon liknande utbildning, åtminstone inte på svensk mark. Många framhåller att det finns management- och projektledarutbildningar men att dessa inte tar hänsyn till specifika behov och förutsättningar som NGO har. De utbildningar som finns tar inte hänsyn till sektorns specifika behov, de är ämnesmässigt allt för begränsande eller för korta. Många projektledarutbildningar har dessutom ett alltför oproblematiserat förhållningssätt till projektarbetet. Den inventering av näraliggande utbildningar vi genomfört visar att: Högskolorna saknar utbildningar för projektledare inom ideell sektor. I rapporten Utbildningar inom ideell sektor vid Sveriges högskolor, konstaterar Johan Söderholm att det saknas kurser som fokuserar på ideell sektor och ledarskap. 16 Vissa utbildningar knyter an till projektarbete och andra har inslag av det, men en regelrätt projektledarutbildning för NGO finns inte. På folkhögskolorna finns det några kurser, i de flesta fall kortare än tre terminer och med mer specialiserad inriktning. Exempelvis den enterminslånga folkbildningslinjen på Arbetarrörelsens folkhögskola. Managementutbildningar och traditionella projektledarutbildningar finns ett stort antal, men ingen med tydlig inriktning mot ideell sektor. Ett flertal organisationer bedriver egna, kortare internutbildningar, men då nästan uteslutande i kunskaper inom verksamhetsområdet. Det av Sida finansierade Härnösandinstitutet saknar projektledarutbildning. Det vänder sig i första hand till Sidas ramorganisationer, i mindre utsträckning till de nya NGO som vuxit fram de senaste åren. Det finns ett fåtal kurser som direkt vänder sig till den ideella sektorn, som t ex Ideell Arenas kursutbud, men dessa är korta och i många fall dyra. 14

15 Vår slutsats blir alltså att Globalverkstan genom att bli en länk mellan teoretiska studier och NGO-arbete och genom att ta utgångspunkt i NGO:s behov skulle fylla ett tomrum. Den skulle ge akademiskt skolade aktörer praktiska verktyg och förse erfarna aktivister och föreningsmänniskor med teoretiska perspektiv på den egna verksamheten. Det finns, slutligen och inte minst viktigt, ett behov av att sätta in varje utbildning av projektledare för den ideella sektorn i ett internationellt sammanhang. En sådan utbildning behöver analytisk kraft från andra delar av världen. Hur skall man annars kunna lösa gemensamma problem? Globalverkstans syfte I DET SVENSKA UTBILDNINGSVÄSENDET saknas följaktligen en utbildning där det civila samhällets aktörer har ett religiöst, ideologiskt och partipolitiskt obundet forum för gemensam kompetensutveckling. Givet globaliseringen måste en sådan utbildning vara internationell. Globalverkstan avser att utgöra en sådan mötespunkt och verktygslåda för NGO och rörelser med internationellt arbete, samt att bidra till ökad konstruktiv professionalisering av NGO verksamhet. Målsättningen med utbildningen är: Att erbjuda en utbildning som medverkar till att stärka NGO:s möjlighet att utveckla sitt arbete och förverkliga sina mål. Att medverka till att förstärka respektive NGO och sektorns särart. Att bidra till en konstruktiv professionalisering av internationellt projektarbete på NGO:s villkor. Att tvärbefrukta NGO-arbete kring kultur, konst och samhällsengagemang med kunskaper inom IT, media och projektledning. Att tillhandahålla både praktiska verktyg inom ekonomi, IT, projektledning och relevant teoretisk förankring särskilt anpassade till NGO:s villkor Att stärka banden mellan NGO:s praktiska engagemang och kunnande och akademisk forskning samt vetenskaplig och kulturell reflektion. Att öka samarbetet både mellan svenska och internationella NGO samt mellan NGO med förankring inom olika samhälliga sektorer som konst, kultur och samhällsfrågor. 15

16 Målgrupp Globalverkstan vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO. Syftet är att rekrytera studenter som redan har erfarenhet av NGO-arbete samt goda ämneskunskaper. Utbildning är en merit, men inte den enda meriten som räknas. Vi vill sätta samman en grupp studenter med kompletterande kunskaper och erfarenheter, där olikheten i gruppen betraktas som en pedagogisk tillgång. 17 Studenterna väljs ut med hjälp av fyra kriterier: 1) Tidigare utbildning, 2) internationella erfarenheter, 3) språkkunskaper, samt 4) erfarenhet av NGO-arbete och/eller politisk arbete. Med hjälp av dessa formella kriterier, CV samt motiveringsbrev väljs ett antal studenter ut för intervju. Intervjun kommer att värdera den sökandes förståelse för utbildningens mål, hans/hennes egen vilja att lära, huruvida han/hon har en genomtänkt idé med vad de skall använda Globalverkstan till. Efter intervjun görs en samlad bedömning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De exakta formerna för intervjuerna vad gäller de utländska studenterna är ännu inte bestämda (delegering, telefon, inspelad video, ytterligare rekommendationsbrev är möjligheter som diskuterats). 16

17 Globalverkstans form Utbildningsform Sedan hösten 2000 har Nätverkstan fört löpande samtal om Globalverkstan med Göteborgs universitet, Hisingens vuxengymnasium och RIXC i Riga. Teoretiska studier kommer att varvas med praktiska moment som prövar och skärper studenternas förmåga att identifiera problem, att lösa problem och att därvid samarbeta brett med olika sektorer inom samhället. Allmänt Antal studieplatser: 30. Utbildningen är på tre terminer (18 månader). All undervisning sker på engelska. Jämn könsfördelning eftersträvas. En majoritet av studenterna bör vara icke-svenskar. Förkunskapskrav Studenterna som antas måste ha högskolekompetens eller motsvarande. Principer för betygsättning/kunskapskontroll Examination sker löpande genom individuella och kollektiva prestationer, muntligt, skriftligt och i projektform. Som betyg ges godkänt eller icke-godkänt. Studiefinansiering Utbildningen är kostnadsfri. De svenska studenterna är berättigade till studiemedel. För de utländska studenterna kommer vi att undersöka möjligheterna till ett stipendieprogram. Kvalitetssäkring, utvärdering Vid slutet av varje delkurs besvarar deltagarna skriftliga enkäter, vilka ligger till grund även för kursledningens utvärderingar. Varje termin formulerar de studerande skriftligen sina synpunkter på utbildningen. Detta görs till en del i dialog med kursledningen vid protokollförda utvärderingsseminarier. En tydlig personlig handlingsplan för tiden efter avslutad utbildning utarbetas. 17

18 Globalverkstans innehåll På följande sidor presenteras det kursinnehåll som arbetats fram så här långt. En del ändringar återstår och ytterligare synpunkter kommer att hämtas in under hela projekteringsfasen. 18

19 TERMIN 1 (0-20 POÄNG) Kursdel 1: INTRODUKTION (6P) Upptakt Terminens första dagar tillbringas tillsammans på anna ort. Detta ger en möjlighet för studenterna att lära känna varandra och ta del av varandras erfarenheter samt för kursledning att gå igenom praktikaliteter. Kursstart, studenternas mål Avsikten är att varje student under introduktionsveckorna tillsammans med sina kurskamrater arbetar fram en tydlig formulering av vad som brukar vara svårt under internationellt projektarbete, eller att med andra ord beskriva vad varje student vill lära sig under Globalverkstan. Under introduktionskursen kommer studenterna att söka upp befintliga NGO, för att genom intervju och samtal ta reda på hur dessa löst de problem som studenterna formulerat. Studenterna arbetar därmed fram frågor inför intervjuerna och bearbetar svaren, samt söker information på dessa teman via internet, tidskrifter och annan litteratur. I en gruppvis utformad rapport redovisas den genomförda fältstudien och en reflektion kring gjorda och generaliserbara erfarenheter. Rapporterna ger tillsammans en översikt över vad studenterna vill lära sig vid Globalverkstan. Rapporterna behandlas i seminarieform. Parallellt med fältstudien ges ett antal föreläsningar som introducerar kommande delkurser. Introduktion datakunskap Vid kursstart förses varje deltagare med en egen bärbar dator som blir arbetsredskap under hela utbildningen. Viss datavana förutsätts och en förberedande datakurs erbjuds. 19

20 Planering inför praktik Introduktionskursen avslutas med att grupperna presenterar några exempel på konkreta problem som NGO står inför. Dessa problem utgör utgångspunkten när studenterna individuellt planerar för praktikterminen. Denna vecka skall resultera i en grovplanering för arbetet med att etablera kontakt med praktikplats, praktikhandledare och beskriva arbetsuppgift under praktik. Kursdel 2: DEMOKRATI, KULTUR OCH PROJEKTARBETE (7P) Utgångspunkten för kursen är att arbete i projektform är en social och/eller professionell teknik som inte i sig är mer demokratisk än andra organisationsformer. Kursen syftar till att: Ge ett historiskt perspektiv på hur projektarbetet vuxit fram; vilka samhälleliga förändringar det är en reaktion på etc. Problematisera projektmakarens roll i ett socialt perspektiv. Är han eller hon en aktör i offentligheten eller en entreprenör på en marknad? Vilka olika villkor styr handlingsutrymme inom dessa båda arenor? Diskutera på vad sätt finansieringen av ett projekt påverkar dess innehåll. För- och nackdelar med sponsring, offentligt stöd respektive egen affärsverksamhet diskuteras och problematiseras. Ge perspektiv på samtidens sociala rörelser och projektidentiteter. Proaktiva respektive reaktiva rörelser. Identitetspolitik kontra universella mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i ett urval klassiska filosofiska texter diskutera kategorier som frihet, solidaritet och demokrati. Syftet är att kunna reflektera kring det egna arbetet i termer av politiskt förändringsarbete, livsprojekt och/eller administrativ effektivitet. Tillsammans med teoretiska studier av globalisering ger delkursen en fördjupad, teoretisk ram åt kurserna projektledning, ekonomi och åt kursen Gränslösa NGO. 20

21 Kursdel 3: PROJEKTLEDNING (7P) Kursdelens fokus är den process som försiggår i varje projekt. Processen handlar om drivkrafterna hos kollektivet och individerna i projektet, samordningen av projektets olika delar, informationsflödet inom projektet, styrningsfunktionerna, beslutsprocesser, dokumentationen av vad som händer och utvärdering av arbetet. Kursen genomgår processens olika delar för stora och små projekt. När det oförutsedda händer är det viktigt att minimera de problem som uppstår. Projektledning handlar bland annat om att förebygga sådana oförutsedda händelser genom god planering, krisförebyggande åtgärder och klok riskanalys. Projektens struktur, hur organisationens olika delar fördelar ansvar, uppgifter och information är viktiga områden för att förebygga och reparera skador i projektens process. Relationerna mellan medarbetarna är helt essentiella för att ett projekt skall lyckas. Personalpolitik, kontrakt, avtal, arbetsbeskrivningar och samtal är viktiga bitar i ett lyckat projekt. När konflikter ändå uppstår internt eller med externa aktörer måste projektledningen kunna hantera konflikterna på ett konstruktivt sätt. 21

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

PEAB09 Pedagogik, psykologi och sociologi. Verksamhetsförlagd utbildning inom personal- och arbetslivsområdet, 15 hp, grundnivå

PEAB09 Pedagogik, psykologi och sociologi. Verksamhetsförlagd utbildning inom personal- och arbetslivsområdet, 15 hp, grundnivå Sociologiska institutionen Avdelningen för pedagogik PEAB09 Pedagogik, psykologi och sociologi Verksamhetsförlagd utbildning inom personal- och arbetslivsområdet, 15 hp, grundnivå Postadress Box 114,221

Läs mer

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursinformation Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursansvarig lärare: Mathias Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se På kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 2: Society and Economy, 15 higher education credits Grundnivå

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit 1: Ideas and Opinion, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng Project Management, 30 credits Kurskod: TPRG10 Fastställd av: VD 2011-06-17 Reviderad av: Utbildningschef 2014-06-09 Gäller fr.o.m.: 2014-08-01 Version: 3

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp

HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp Programtillfälle Uttagen: 2016-09-29 HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp HKS1K, The Uppsala Culture and Society Programme, 180 hp Anmälningskod: P5010 Starttermin: H17 Programtakt:

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2229, Socialt arbete i relation till den sociala ekonomin/ tredje sektorn, 15,0 högskolepoäng Social Work related to Social Economy and the third Sector, 15.0 higher

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) 2013-02-13 och reviderad 2015-02-18.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) 2013-02-13 och reviderad 2015-02-18. Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) 2013-02-13 och reviderad 2015-02-18. Gäller för studenter antagna from höstterminen 2013. 1.1 Behörighet

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg.

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg. Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMB26, Strategisk kommunikation: Yrkespraktik inom strategisk kommunikation, 30 högskolepoäng Strategic Communication: Internship in Strategic Communication, 30 credits

Läs mer

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg.

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg. Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMN01, Strategisk Kommunikation: Kvalificerad yrkespraktik inom strategisk kommunikation, 30 högskolepoäng Strategic Communication: Qualified Internship in Strategic Communication,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNING Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Motsvarande 45 högskolepoäng Det är en yrkeskompetens i sig

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

Vill du arbeta för kvinnor, fred och säkerhet?

Vill du arbeta för kvinnor, fred och säkerhet? Vill du arbeta för kvinnor, fred och säkerhet? Operation 1325 söker projektledare till Alla behöver veta, med fokus på webbaserad kommunikation, digital information, och offentligt arbete Föreningen Operation

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer