GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

Transkript

1 GLOBALVERKSTAN internationell projektledning

2 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning. Förstudiens syfte. 4 Metod 5 Bakgrund 6 Projekt 11 ledning 12 Ett växande behov 13 Globalverkstans form 17 Globalverkstans innehåll 18 Institutionella samarbeten 25 Organisationsstruktur 26 Placering Göteborg 28 Riskanalys 29 Fortsatt hantering 30 Referenser 31 Noter 33 Nätverkstan rapporten är skriven av: Karin Dalborg Krouthén, projektledare projektgrupp: David Karlsson, Ulf Carmesund, Lars Lövheim, Mikael Franzén, Jörgen Johansen och Johan Öberg Nätverkstan kultur i väst

3 Sammanfattning GLOBALVERKSTAN ÄR EN UTBILDNING som vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO (Non Governmental Organisations) och rörelser. Den löper över tre terminer, där teoretiska och praktiska moment varvas. Studenter rekryteras internationellt och undervisningen bedrivs på engelska. Utbildningen är framtagen av projektledare inom folkrörelser, föreningar och frivilligorganisationer i Sverige och utomlands. Avsikten är att utveckla redskap för NGO att öka självständighet i internationellt projektbaserat arbete. En tredjedel av utbildningen utgörs av praktik vid internationellt aktiv NGO, i Sverige eller utomlands. Globalverkstan avser att bli en utbildning där aktiva i NGO och andra rörelser samlas kring ett intresse för internationella frågor, och där en kritiskt konstruktiv diskussion av projektmetodik och andra arbetsformer förs. Denna förstudie bekräftar att arbete i projektform, på gott och ont, är allt vanligare inom dessa organisationer. Intervjuade NGO och folkrörelser menar emellertid att de saknar kunnande i projektarbetets grunder. Planering för Globalverkstan har pågått sedan hösten 2000 och föreliggande förstudie har genomförts i Sverige under perioden december 2001 mars Arbetet med förstudien har bedrivits med ekonomiskt stöd från Stiftelsen framtidens kultur, Göteborg&Co samt Pangea. För ytterligare bakgrundsmaterial i vårt arbete se: 3

4 INLEDNING Förstudiens syfte EFTER UPPMANINGAR FRÅN organisationer och olika nätverk påbörjade Nätverkstan hösten 2000 arbetet med utformningen av Globalverkstan internationell projektledning, en utbildning och ett resurscentrum för NGO, frivilligorganisationer och folkrörelser 1. Nätverkstan driver sedan tre år Kulturverkstan, en projektledarutbildning på kulturområdet. Många av Kulturverkstans vänner och samarbetspartners utanför Sveriges gränser har efterfrågat en internationell gren av utbildningen. Det är en upprinnelse till planerna på Globalverkstan. Medan Kulturverkstan i första hand vänder sig till kulturlivet i Sverige, är Globalverkstans fokus alltså bredare, både innehållsligt och geografiskt. För att göra en undersökning av behovet av en utbildning av Globalverkstans karaktär påbörjades i december 2001 en förstudie. Syftet var att undersöka arbetsmarknadens behov samt reflektera kring hur Globalverkstan utformas för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppens önskemål och behov. De frågor som väglett arbetet har alltså varit: Vilken form, vilket innehåll? Hur skall utbildningen organiseras? Vilka behov och förväntningar finns? Denna rapport innehåller: 1) en kort beskrivning av hur villkoren för NGO-arbete förändras i dag; 2) en beskrivning av utbildningens innehåll, baserat på resultat från förstudien; 3) utbildningens organisationsstruktur samt; 4) riktlinjer för det fortsatta arbetet fram till den planerade kursstarten i januari

5 Metod ARBETET MED FÖRSTUDIEN inleddes med en orientering på fältet av det civila samhällets NGO, frivilligorganisationer, folkrörelser och olika i nätverk. Rapporter, webbsidor, litteratur, seminarier och intervjuer vittnar om hur mångfacetterat detta område är. Några av samtidens viktiga diskussioner och gemensamma problem för sektorn identifierades för att ge underlag för analys av utbildningsbehoven. De som bäst kan svara på vilka behov som finns av det Globalverkstan kan erbjuda är de som själva finns i verksamheterna. Det var därför viktigt att under förstudien få mycket tid till direktkontakt med de potentiella arbetsgivarna och arbetstagarna. Det material som ligger till grund för rapporten utgår från ett 20-tal djupintervjuer med projektledare/verksamhetsledare inom utbildningens tänkta målgrupp, olika resurspersoner inom forskning, utbildning samt målgruppens samarbetspartners. En utförlig enkät har skickats ut till ytterligare 30 organisationer, av dessa har ca 20 svarat. Den 20 februari 2002 genomfördes ett seminarium i Göteborg, där representanter för intresserade organisationer deltog i en diskussion kring internationell projektledning och Globalverkstans utformning. Många värdefulla synpunkter framkom. En arbetsgrupp har träffats varje vecka och bearbetat det material som samlats in samt utgjort bollplank för projektledaren. 5

6 Bakgrund»Folkrörelser är vågor av idéer som skapar rörelser i folket.«2 DET CIVILA SAMHÄLLET har under de två senaste decennierna upplevt något av en renässans inom såväl den offentliga debatten som den akademiska forskningen. Genom en analytisk uppdelning av samhället i tre sfärer stat, näringsliv och civilt samhälle kan vi identifiera denna sfärs aktörer som icke-statliga och icke-privata. 3 Det har sedan visat sig vara mycket svårt att begreppsligt fånga in dessa aktörer, ideella föreningar, frivilligorganisationer, folkrörelser, nätverk av olika slag, med dessas stora antal varierade kombinationer av innehållsmässiga, formmässiga och kontextuella aspekter. Alla bestämningar svarar på olika frågor och är inte alltid jämförbara. Det råder sammanblandning såväl mellan olika begrepp, mellan organisationernas praktik som mellan de studier som teoretiskt försöker fånga denna praktik. Vid en internationell jämförelse blir mångtydigheten av denna, som den ibland kallas, tredje sektor ännu tydigare. Sektorssfären och dess aktörer definieras och grupperas på ett varierande sätt från land till land, och från sammanhang till sammanhang. Beroende av ländernas ekonomiska struktur, sociala och politiska utveckling får denna tredje sektor olika karaktär i olika länder. Sociologerna Lester Salamon och Helmut Anheier urskiljer i en tvärnationell studie av 14 länder fyra olika faktorer som spelar en avgörande roll för hur sektorn gestaltar sig i skilda nationella sammanhang: existerande rättssystem, grad av utveckling, grad av politisk och social decentralisering samt, slutligen, statens inställning till sektorn. 4 Denna sektor rymmer aktörer som idag mer uttalat har klivit fram som en tydlig del av samhället. Dessa aktörer tar sig an till exempel bistånd- och utvecklingsprojekt, kulturutbyte, utbildning, alternativ handel eller Fair Trade, de övervakar hur mänskliga rättigheter respekteras, diskuterar miljö- och framtidsfrågor och engagerar sig i konflikthantering. De kan ge social service och hjälp till behövande grupper, sprida information, bedriva forskning eller på andra sätt påverka politiker eller opinion, ge finansiella bidrag till behövande organisationer eller personer. 6

7 Dessa aktörer har på gott och ont fått en ny och ökad betydelse både för social trygghet, identitet och för internationellt samarbete. Det är alltså vanskligt att veta hur rörelser på denna globala och svårdefinierade arena skall benämnas. Begreppsapparaten är, även internationellt, spretig. Nedan har jag dock valt att använda mig av det, internationellt etablerade, NGO-begreppet som samlingsbeteckning för dessa aktörer: den grupp aktörer i samhället (föreningar, organisationer etc.) som utbildningen vänder sig till, studenternas framtida arbetsgivare. Jag avser alltså inte att sätta likhetstecken mellan NGO, folkrörelser och det civila samhället, det vore direkt felaktigt. När denna förstudie diskuterar målgrupp är det rörelser och NGO inom det civila samhället som avses. Över hela världen har allt fler NGO tillkommit under senare år. Vid mitten av nittiotalet räknade en FN-kommission till närmare NGO. 5 Inom dessa NGO finns idag ett stort antal aktiva individer, sysselsatta i en mångfald av organisationsformer; det kan vara ideella föreningar, stiftelser eller icke vinstdrivande företag. Det är allt från stora etablerade folkrörelser, självhjälpsgrupper, nya sociala rörelser samt olika stiftelser, nykooperativa alternativ och mindre föreningar. Somliga NGO, verkar på ett sådant sätt att vanliga människor sällan ser eller hör talas om dem, små lobbyorganisationer, eller en liten lokal NGO som hjälper utsatta människor i den egna hemstaden. Andra kan verka genom att sprida sina budskap via media, eller genom storskaliga kampanjer i många länder så att de blir kända världen över. Några siffror kan antyda omfattningen på denna växande verksamhet. Den svenska ideella sektorn omsatte 1992 ca 60 miljarder kronor vilket motsvarar 4 % av BNP. Motsvarande siffra för Tyskland 1990 var 3,6 %, för Storbritannien 4,8 och för USA 6,4 %. 6 Mätt i sysselsättning visar en studie av 22 länder i väst att sektorn har närmare 19 milj. heltidsarbetande, 7 % av den totala arbetskraften. Motsvarande siffra för Latinamerika är 2,2%. 7 7

8 NGO i en föränderlig tid DEN PÅGÅENDE EKONOMISKA och tekniska globaliseringen förändrar i grunden villkoren för nationalstaten, marknaden och enskilda individers handlingsutrymme och därigenom villkoren för NGO, deras arbete, internationella kontakter och samarbeten. Med den svenska ideella sektorn som exempel beskrivs detta av företagsekonomen Filip Wijkström genom fyra relationer under förändring. 8 Staten och den offentliga sektorn I USA, England och nu i Sverige har vi exempelvis sett hur intresset från staten att se NGO som producenter och leverantörer av välfärdstjänster har ökat. Staffan Johansson undersöker exempelvis i studien; Ideella föreningar fria aktörer eller pålitliga underleverantörer 9, hur villkoren för resurstilldelning påverkar den sociala sektorns ideella organisationers inre verksamhet. Johansson konstaterar att de båda undersökta organisationerna genom detta har blivit mindre självständiga och mer integrerade i den offentliga förvaltningen. Balansen mellan stöd och styrning har rubbats. De icke-statliga organisationernas icke-statlighet har börjat ifrågasättas. 8

9 Privatpersoner Privatpersoners situation, beteende och därigenom form och grad av stöd påverkar och ger förutsättningar för organisationerna; ett passivt eller aktivt deltagande?, eller inget deltagande alls. Detta hänger även samman med organisationens syn på samhällets medborgare och sina medlemmar; syn på medbestämmande, förmåga och vilja att fånga upp engagemang osv. Företag och näringsliv Här kan vi bland annat se ett ökat utbyte av tjänster och resurser mellan näringsliv och det civila samhället. I ett flertal västländer känner sig dessutom delar av näringslivet hotade av organisationer med liknande verksamhet och hävdar att deras olika förutsättningar innebär orättvis konkurrens. Organisationer kan även imitera beteenden hos näringslivet med förhoppning om att bli mer framgångsrika. Nya eller förändrade organisationer Nya rörelser växer fram i nya former, ibland i protest mot de etablerades institutionalisering. Nya frågor och områden förs upp på dagordningen, exempelvis kring kvinnors situation runt om i världen, i hemmet och på arbetsplatsen. Ökad internationalisering Parallellt med en framväxt av nya sociala rörelser har det skett en ökad internationalisering av gamla rörelser. INGO (International Non Governmental Organisations), är en specifik typ av NGO och har definierats som NGO med ett internationellt sekretariat och en bas i minst tre länder. 10 En internationell NGOrörelse växer fram, där organisationer som har likartade mål bildar nätverk för att hålla kontakt med varandra. Sociologen Håkan Thörn sammanfattar utvecklingen: Som en indikation på att framväxten av ett globalt civilt samhälle har varit en del av 1900-talets politiska förändringsprocesser, kan man peka på att antalet NGO som arbetar internationellt ökade från 176 år 1909 till år Av dessa är INGO. Här ser vi också en accelererande ökning bara mellan 1989 och 1996 skedde en ökning med 848 INGO. 11 9

10 I samband med dessa diskussioner talas det allt oftare om ett globalt civilt samhälle. Så sjösatte exempelvis London School of Economics nyligen ett ambitiöst forskningsprojekt på detta tema. Om det civila samhället är oundgängligt för att begränsa både marknadens och statens makt, och om varken marknadsekonomin eller den demokratiska staten kan fungera effektivt utan medborgerliga organisationers civiliserande inverkan frågar sig skolans rektor, sociologen Anthony Giddens, hur kan då denna balansakt uppnås på en global nivå? 12 I detta sökande efter att komplettera den nationalstatliga demokratin med former för transnationell demokrati spelar NGO och INGO en central roll. Dessa snabba förändringar medför att NGO ställs inför krav på att utveckla sina arbetsmetoder och sin kompetens. Behovet av sektorspecifika utbildningar ökar. 10

11 Projekt... EN ANNAN UTMÄRKANDE del av vår tids förändringsprocesser är hur arbetet såväl lönearbetet som frivilligarbetet blir alltmer projektbaserat. 13 Därmed ökar behovet av kunskaper om projektarbetsformens förtjänster och fallgropar. Begreppet projekt används ofta och i de mest skilda sammanhang. Det betyder en sak inom näringslivet och en annan i den akademiska eller kulturella världen. I NGO-sammanhang är betydelsen ytterligare en annan. Som begreppet används i denna rapport betyder det helt enkelt en målinriktad aktivitet som är av engångskaraktär och tidsbegränsad. Motsatsen till projekt är en kontinuerlig verksamhet eller, som det heter inom industrin, linjeproduktion. Mycket arbete i en NGO kan inte och bör inte genomföras endast i projektform. Ofta utgör det långsiktiga arbetet i NGOn och rörelsen den viktiga bas, utifrån vilken projekt kan formuleras och genomföras. I en tid av snabb förändring är emellertid projektarbetsformen väl lämpad. Den är flexibel, snabb och kortsiktig. Den syftar ofta till att sätta stela strukturer i rörelse, att förändra och skapa nytt. Baksidan är att den försvårar långsiktiga relationer och kontinuerligt arbete. Projektet som arbetsform är, som någon svarat i vår enkät, knappast en ideologifri arbetsmetod. Kring projektarbete har det vuxit fram en regelrätt metodik; en projektledningslära. En del av dess beståndsdelar är tillämpbara i många sammanhang, andra omöjliga att generalisera. Den projektmetodik som vi vill lära ut vid Globalverkstan syftar till att ta vara på det bästa i denna tradition och kritiskt pröva andra delar. Studenterna ska tränas att reflektera kring projektmetodikens fördelar och brister. Det som fungerar i ett sammanhang gör det inte nödvändigtvis i ett annat. 11

12 ledning LIKA PROBLEMATISKT som begreppet projekt är begreppet ledning. Och på samma sätt som studenterna kritiskt ska pröva hållbarheten i projektbegreppet ska de uppmuntras att reflektera kring projektledarrollen. Innebär det samma sak att vara projektledare i ett privat företag som i en offentligt finansierad verksamhet eller i en folkrörelse? Hur förhåller sig värden som demokrati, ömsesidigt förtroende och långsiktighet till projektledarollen? Är spelreglerna för projektledning annorlunda i en medlemsorganisation än i en statlig myndighet? På vilket sätt skiljer de sig åt i skilda nationella sammanhang? I samtal med organisationers verksamhets- och projektledare, beskrivs den internationella projektledaren som en person som: är något av en allkonstnär. Projektledaren bör vara en pendel mellan praktiska kunskaper, såsom administration och marknadsföring, och samtidigt kunna uttrycka sig i tal och skrift. Hon bör både behärska IT-hantering och teoretisk omvärldsanalys, dvs. besitta förmågan att se sitt projekt i samtiden har en god insikt i arbete i ideella organisationsstrukturer är både en igångsättare och administratör har djup ämneskunskap inom verksamhetsområdet kan formulera verksamhetens och sina egna mål. Det är en förutsättning för att nå ut, kommunicera med omvärlden. har internationell erfarenhet har god språkkunskap Globalverkstan skall lära ut praktiska redskap för arbete både i löpande NGO- och rörelseverksamhet, i projekt samt diskutera hur dessa båda arbetssätt kan användas så att de kompletterar varandra. Under utbildningen jämförs för och nackdelar med arbets- och ledningsformer i skilda sammanhang och genom teoretiska studier ges studenterna möjlighet att problematisera villkor för NGO och rörelser i samtida internationellt samarbete. 12

13 Ett växande behov»det behövs fler som gått en projektledarutbildning«14 INOM NGO OCH FOLKRÖRELSER diskuteras idag det egna ledarskapet och hur detta kan utvecklas och förnyas. Man söker efter nya former och metoder, perspektiv och förhållningssätt, för att vidareutveckla ledning och organisering av både traditionella verksamheter och nya aktiviteter. En del sneglar på rationella modeller och styrsystem som de tror finns i näringslivet, medan andra söker inspiration i offentlig förvaltning. Hur formas då, frågar sig exempelvis Filip Wijkström, den framtida generationens ledare i civilsamhället?, Var sker skolningen av dem? Naturskyddsföreningen och Röda Korset värvar säljare. Stadsmissionen talar om kunder, mål, medel och hur man ska mäta resultat. Inom idrottsrörelsen talar man om marknad och överetablering. Var är det språk som hör hemma i civilsamhället? Civilsamhällets organisationer behöver ett eget språk. Ansvaret ligger på ledning, förtroendevalda och anställda i organisationerna. 15 Under de intervjuer som genomförts har det framgått att medvetandegraden vad gäller projektarbetet är låg inom organisationerna. Många uppger att tid saknas till att reflektera över hur man arbetar, eller hur man skulle kunna arbeta på ett bättre sätt. Projekt är något som man försöker hantera, men problem uppstår efter hand: Hur skall detta administreras? Hur skapas hållbarhet i projektet? Hur marknadsföras? Dessutom säger man sig överlag vara dålig på att lära av tidigare erfarenheter. Flera av organisationerna uttrycker att de inte är lärande organisationer. De är dåliga på att utvärdera sin verksamhet, dåliga på att ställa upp relevanta och vettiga mål som går att utvärdera. De säger sig underskatta betydelsen av sådan återkoppling. Slutsats av dessa undersökningar är att mycket projektarbete inom NGO-sektorn sker på en slags trial and error-basis. I bästa fall lär man av sina misstag. Den projektkunskap som många NGO faktiskt besitter är alltså något man lärt sig efter hand och blivit bättre och bättre på. Den fråga man ställer sig är: Måste man stångas i år med dessa problem innan man lärt sig hantera dem? Eller kan 13

14 man genom utbildning förbereda sig bättre? Vi tror det. Viktigt för en sådan utbildning är emellertid att tillhandahålla redskap för medveten reflektion kring de arbetsformer NGO:erna redan använder sig av, bidra till att formulera egenarten i det egna arbetssättet, ja, att med Wijkströms ord, hjälpa dem att finna ett eget språk. Existerande utbildningar Den respons på Globalverkstans kursupplägg vi fått under intervjuerna visar att innehållet upplevs som relevant och bekräftar att det inte finns någon liknande utbildning, åtminstone inte på svensk mark. Många framhåller att det finns management- och projektledarutbildningar men att dessa inte tar hänsyn till specifika behov och förutsättningar som NGO har. De utbildningar som finns tar inte hänsyn till sektorns specifika behov, de är ämnesmässigt allt för begränsande eller för korta. Många projektledarutbildningar har dessutom ett alltför oproblematiserat förhållningssätt till projektarbetet. Den inventering av näraliggande utbildningar vi genomfört visar att: Högskolorna saknar utbildningar för projektledare inom ideell sektor. I rapporten Utbildningar inom ideell sektor vid Sveriges högskolor, konstaterar Johan Söderholm att det saknas kurser som fokuserar på ideell sektor och ledarskap. 16 Vissa utbildningar knyter an till projektarbete och andra har inslag av det, men en regelrätt projektledarutbildning för NGO finns inte. På folkhögskolorna finns det några kurser, i de flesta fall kortare än tre terminer och med mer specialiserad inriktning. Exempelvis den enterminslånga folkbildningslinjen på Arbetarrörelsens folkhögskola. Managementutbildningar och traditionella projektledarutbildningar finns ett stort antal, men ingen med tydlig inriktning mot ideell sektor. Ett flertal organisationer bedriver egna, kortare internutbildningar, men då nästan uteslutande i kunskaper inom verksamhetsområdet. Det av Sida finansierade Härnösandinstitutet saknar projektledarutbildning. Det vänder sig i första hand till Sidas ramorganisationer, i mindre utsträckning till de nya NGO som vuxit fram de senaste åren. Det finns ett fåtal kurser som direkt vänder sig till den ideella sektorn, som t ex Ideell Arenas kursutbud, men dessa är korta och i många fall dyra. 14

15 Vår slutsats blir alltså att Globalverkstan genom att bli en länk mellan teoretiska studier och NGO-arbete och genom att ta utgångspunkt i NGO:s behov skulle fylla ett tomrum. Den skulle ge akademiskt skolade aktörer praktiska verktyg och förse erfarna aktivister och föreningsmänniskor med teoretiska perspektiv på den egna verksamheten. Det finns, slutligen och inte minst viktigt, ett behov av att sätta in varje utbildning av projektledare för den ideella sektorn i ett internationellt sammanhang. En sådan utbildning behöver analytisk kraft från andra delar av världen. Hur skall man annars kunna lösa gemensamma problem? Globalverkstans syfte I DET SVENSKA UTBILDNINGSVÄSENDET saknas följaktligen en utbildning där det civila samhällets aktörer har ett religiöst, ideologiskt och partipolitiskt obundet forum för gemensam kompetensutveckling. Givet globaliseringen måste en sådan utbildning vara internationell. Globalverkstan avser att utgöra en sådan mötespunkt och verktygslåda för NGO och rörelser med internationellt arbete, samt att bidra till ökad konstruktiv professionalisering av NGO verksamhet. Målsättningen med utbildningen är: Att erbjuda en utbildning som medverkar till att stärka NGO:s möjlighet att utveckla sitt arbete och förverkliga sina mål. Att medverka till att förstärka respektive NGO och sektorns särart. Att bidra till en konstruktiv professionalisering av internationellt projektarbete på NGO:s villkor. Att tvärbefrukta NGO-arbete kring kultur, konst och samhällsengagemang med kunskaper inom IT, media och projektledning. Att tillhandahålla både praktiska verktyg inom ekonomi, IT, projektledning och relevant teoretisk förankring särskilt anpassade till NGO:s villkor Att stärka banden mellan NGO:s praktiska engagemang och kunnande och akademisk forskning samt vetenskaplig och kulturell reflektion. Att öka samarbetet både mellan svenska och internationella NGO samt mellan NGO med förankring inom olika samhälliga sektorer som konst, kultur och samhällsfrågor. 15

16 Målgrupp Globalverkstan vänder sig till aktörer och personer i ansvarig ställning inom svenska och internationella NGO. Syftet är att rekrytera studenter som redan har erfarenhet av NGO-arbete samt goda ämneskunskaper. Utbildning är en merit, men inte den enda meriten som räknas. Vi vill sätta samman en grupp studenter med kompletterande kunskaper och erfarenheter, där olikheten i gruppen betraktas som en pedagogisk tillgång. 17 Studenterna väljs ut med hjälp av fyra kriterier: 1) Tidigare utbildning, 2) internationella erfarenheter, 3) språkkunskaper, samt 4) erfarenhet av NGO-arbete och/eller politisk arbete. Med hjälp av dessa formella kriterier, CV samt motiveringsbrev väljs ett antal studenter ut för intervju. Intervjun kommer att värdera den sökandes förståelse för utbildningens mål, hans/hennes egen vilja att lära, huruvida han/hon har en genomtänkt idé med vad de skall använda Globalverkstan till. Efter intervjun görs en samlad bedömning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De exakta formerna för intervjuerna vad gäller de utländska studenterna är ännu inte bestämda (delegering, telefon, inspelad video, ytterligare rekommendationsbrev är möjligheter som diskuterats). 16

17 Globalverkstans form Utbildningsform Sedan hösten 2000 har Nätverkstan fört löpande samtal om Globalverkstan med Göteborgs universitet, Hisingens vuxengymnasium och RIXC i Riga. Teoretiska studier kommer att varvas med praktiska moment som prövar och skärper studenternas förmåga att identifiera problem, att lösa problem och att därvid samarbeta brett med olika sektorer inom samhället. Allmänt Antal studieplatser: 30. Utbildningen är på tre terminer (18 månader). All undervisning sker på engelska. Jämn könsfördelning eftersträvas. En majoritet av studenterna bör vara icke-svenskar. Förkunskapskrav Studenterna som antas måste ha högskolekompetens eller motsvarande. Principer för betygsättning/kunskapskontroll Examination sker löpande genom individuella och kollektiva prestationer, muntligt, skriftligt och i projektform. Som betyg ges godkänt eller icke-godkänt. Studiefinansiering Utbildningen är kostnadsfri. De svenska studenterna är berättigade till studiemedel. För de utländska studenterna kommer vi att undersöka möjligheterna till ett stipendieprogram. Kvalitetssäkring, utvärdering Vid slutet av varje delkurs besvarar deltagarna skriftliga enkäter, vilka ligger till grund även för kursledningens utvärderingar. Varje termin formulerar de studerande skriftligen sina synpunkter på utbildningen. Detta görs till en del i dialog med kursledningen vid protokollförda utvärderingsseminarier. En tydlig personlig handlingsplan för tiden efter avslutad utbildning utarbetas. 17

18 Globalverkstans innehåll På följande sidor presenteras det kursinnehåll som arbetats fram så här långt. En del ändringar återstår och ytterligare synpunkter kommer att hämtas in under hela projekteringsfasen. 18

19 TERMIN 1 (0-20 POÄNG) Kursdel 1: INTRODUKTION (6P) Upptakt Terminens första dagar tillbringas tillsammans på anna ort. Detta ger en möjlighet för studenterna att lära känna varandra och ta del av varandras erfarenheter samt för kursledning att gå igenom praktikaliteter. Kursstart, studenternas mål Avsikten är att varje student under introduktionsveckorna tillsammans med sina kurskamrater arbetar fram en tydlig formulering av vad som brukar vara svårt under internationellt projektarbete, eller att med andra ord beskriva vad varje student vill lära sig under Globalverkstan. Under introduktionskursen kommer studenterna att söka upp befintliga NGO, för att genom intervju och samtal ta reda på hur dessa löst de problem som studenterna formulerat. Studenterna arbetar därmed fram frågor inför intervjuerna och bearbetar svaren, samt söker information på dessa teman via internet, tidskrifter och annan litteratur. I en gruppvis utformad rapport redovisas den genomförda fältstudien och en reflektion kring gjorda och generaliserbara erfarenheter. Rapporterna ger tillsammans en översikt över vad studenterna vill lära sig vid Globalverkstan. Rapporterna behandlas i seminarieform. Parallellt med fältstudien ges ett antal föreläsningar som introducerar kommande delkurser. Introduktion datakunskap Vid kursstart förses varje deltagare med en egen bärbar dator som blir arbetsredskap under hela utbildningen. Viss datavana förutsätts och en förberedande datakurs erbjuds. 19

20 Planering inför praktik Introduktionskursen avslutas med att grupperna presenterar några exempel på konkreta problem som NGO står inför. Dessa problem utgör utgångspunkten när studenterna individuellt planerar för praktikterminen. Denna vecka skall resultera i en grovplanering för arbetet med att etablera kontakt med praktikplats, praktikhandledare och beskriva arbetsuppgift under praktik. Kursdel 2: DEMOKRATI, KULTUR OCH PROJEKTARBETE (7P) Utgångspunkten för kursen är att arbete i projektform är en social och/eller professionell teknik som inte i sig är mer demokratisk än andra organisationsformer. Kursen syftar till att: Ge ett historiskt perspektiv på hur projektarbetet vuxit fram; vilka samhälleliga förändringar det är en reaktion på etc. Problematisera projektmakarens roll i ett socialt perspektiv. Är han eller hon en aktör i offentligheten eller en entreprenör på en marknad? Vilka olika villkor styr handlingsutrymme inom dessa båda arenor? Diskutera på vad sätt finansieringen av ett projekt påverkar dess innehåll. För- och nackdelar med sponsring, offentligt stöd respektive egen affärsverksamhet diskuteras och problematiseras. Ge perspektiv på samtidens sociala rörelser och projektidentiteter. Proaktiva respektive reaktiva rörelser. Identitetspolitik kontra universella mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i ett urval klassiska filosofiska texter diskutera kategorier som frihet, solidaritet och demokrati. Syftet är att kunna reflektera kring det egna arbetet i termer av politiskt förändringsarbete, livsprojekt och/eller administrativ effektivitet. Tillsammans med teoretiska studier av globalisering ger delkursen en fördjupad, teoretisk ram åt kurserna projektledning, ekonomi och åt kursen Gränslösa NGO. 20

21 Kursdel 3: PROJEKTLEDNING (7P) Kursdelens fokus är den process som försiggår i varje projekt. Processen handlar om drivkrafterna hos kollektivet och individerna i projektet, samordningen av projektets olika delar, informationsflödet inom projektet, styrningsfunktionerna, beslutsprocesser, dokumentationen av vad som händer och utvärdering av arbetet. Kursen genomgår processens olika delar för stora och små projekt. När det oförutsedda händer är det viktigt att minimera de problem som uppstår. Projektledning handlar bland annat om att förebygga sådana oförutsedda händelser genom god planering, krisförebyggande åtgärder och klok riskanalys. Projektens struktur, hur organisationens olika delar fördelar ansvar, uppgifter och information är viktiga områden för att förebygga och reparera skador i projektens process. Relationerna mellan medarbetarna är helt essentiella för att ett projekt skall lyckas. Personalpolitik, kontrakt, avtal, arbetsbeskrivningar och samtal är viktiga bitar i ett lyckat projekt. När konflikter ändå uppstår internt eller med externa aktörer måste projektledningen kunna hantera konflikterna på ett konstruktivt sätt. 21