Avsedd för Länsstyrelsen i Skåne län. Dokumenttyp Utvärdering. Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDE- RING GENOM SPRÅK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avsedd för Länsstyrelsen i Skåne län. Dokumenttyp Utvärdering. Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDE- RING GENOM SPRÅK"

Transkript

1 Avsedd för Länsstyrelsen i Skåne län Dokumenttyp Utvärdering Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDE- RING GENOM SPRÅK

2 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDERING GENOM SPRÅK Revidering 01 Datum 2013/07/05 Utfört av Nina Olsson, Lisa Kareliusson Beskrivning Ramböll har utfört en utvärdering av projekt Ökad Inkludering genom språk. Denna skrift utgör den skriftliga återrapporteringen av utvärderingen. Ref. Utvärdering av projekt Ökad Inkludering genom språk Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 PROJEKT ÖKAD INKLUDERING GENOM SPRÅK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Rapportens disposition Kort om projektet Rambölls uppdrag Utvärderingens utgångspunkter 4 2. Rambölls iakttagelser Ökad inkludering har skapat mötesplatser Ökad inkludering har vänt sig till aktörer med koppling till frågan, men representationen varierar Varierat intresse för Ökad inkluderings knutpunktsmöten Initiering av en händelsekedja som skapade yrkes-sfi Grön näring i Öst Än så länge tvetydiga resultat till följd av grön näring Inledande steg på ett relevant område gällande språkträning i föreningslivet Snarare ett diskussionsforum än laboratorium i övriga knutpunkter Samlad bedömning Förklaringsfaktorer En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet Slutsatser Rekommendationer 16

4 1 1. INLEDNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (härefter Länsstyrelsen) genomför Ramböll Management (härefter Ramböll) en utvärdering av projektet Ökad Inkludering genom språk (härefter Ökad Inkludering). Denna rapport redovisar resultatet av utvärderingen av projektet. 1.1 Rapportens disposition I detta inledande kapitel introduceras först projektet Ökad inkludering kortfattat. Därefter redovisas Rambölls uppdrag, genomförd datainsamling och utvärderingens utgångspunkter. I kapitel 2 återges de iakttagelser som Ramböll gör utifrån genomförd datainsamling. Kapitlet avslutas med en samlad bedömning. I kapitel 3 återges faktorer som förklarar träffbilden varpå kapitel 4 summerar slutsatser och pekar på rekommendationer framåt. 1.2 Kort om projektet Ökad inkludering genom språk är ett utvecklingsprojekt för att arbeta fram delregionala/regionala metoder och insatser för språkinlärning i syfte att påskynda nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden med 3,9 miljoner kronor samt av medverkande aktörer. Projekt pågår under åren sista juni Projektägare är Länsstyrelsen i Skåne län enheten för social hållbarhet/integration på Samhällsbyggnadsavdelningen. Projektet är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne Verksamheten är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne Genom Partnerskap Skåne driver Länsstyrelsen en gemensam plattform i syfte att främja ett inkluderande mottagande av nyanlända till Skåne. Plattformen är en mötesplats för dialog, kunskapsöverföring och metodutveckling för aktörer i Skåne. Metodutvecklingen har resulterat i flera delprojekt. Ett är verksamheten "samhälls- och hälsokommunikatörer" där samhällskommunikatörer lämnar samhällorientering och information om hälsa på modersmål inom 32 temaområden. En annan verksamhet är "NAD Nätverk, Aktivitet, Delaktighet" som skapar forum, arenor och sammanhang för att möjliggöra samverkan mellan offentliga och idéburna aktörer i syfte att utveckla kvalitetssäkrade aktiviteter inom föreningslivet som en del av nyanländas etablering. "Inkludering genom språk är ett av delprojekten i plattformen En projektgrupp på Länsstyrelsen möter representanter från berörda aktörer i fyra knutpunkter I projektet Ökad Inkludering samarbetar Länsstyrelsen Skåne, Arbetsförmedlingen, Bjuvs kommun, Eslövs kommun, Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Kävlinge kommun, Landskrona stad, Lunds kommun, Malmö stad, Nätverk Social Ekonomi Skåne, Svalövs kommun och Trelleborgs kommun. Projektet leds av en projektledare på Länsstyrelsen med stöd av en projektassistent. Arbetet är organiserat i fyra delregionala knutpunkter; Nord, Öst, Syd och Mellanskåne. I varje knutpunkt finns en projektarbetsgrupp öppen för representanter från samtliga samarbetsaktörer. Möten i knutpunkter är verksamhetens kärna. Det är i dessa grupperingar som metodutvecklingen ska ske Projektets målsättningar och intentioner Projektansökan framhåller att projektet handlar om att utveckla innehållsmässiga alternativ och komplement till den befintliga språkundervisningen. Till exempel att se över möjligheten att göra kopplingar till näringsliv och arbetsmarknad, erbjuda praktiska möjligheter att öva svenska. Projektansökan framhåller också att projektet ska handla om att se över och utveckla organisatoriska alternativ till det befintliga sättet att genomföra språkundervisningen på. Kopplat till dessa bägge intentioner specificeras i projektansökan ett antal målsättningar. Till exempel: Att göra en inventering av (kommande) möjligheter till anställningar och till specialisering av yrkesutbildning och praktik med resultatet att 1-2 nischade yrkesutbildningar inom deltagande arbetsmarknadsområden finns. Som en indikation på framgång ska 30 % av nyanlända projektdeltagare ha påbörjat en nischad yrkessfi.

5 2 Att medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena. Som en indikation på framgång ska 10 % av nyanlända projektdeltagare inom nischad yrkessfi ha påbörjat denna i ett annat arbetsmarknadsområde än det egna. Att två föreningar inom varje arbetsmarknadsområde har etablerat strukturella och reella förutsättningar för nyanländas möjligheter att träna på det svenska språket inom lokalt föreningsliv. Som en indikation på framgång ska 70 % av de nyanlända i medverkande kommuner säga sig känna till möjligheten till språkträning i lokalt föreningsliv. 1.3 Rambölls uppdrag I januari 2013 anlitades Ramböll av Länsstyrelsen i Skåne län för att genomföra en utvärdering av projektet Ökad Inkludering genom språk. Inriktningen för slututvärderingen framarbetades i dialog med projektet under ett startmöte på Länsstyrelsen i Skåne län i februari Slututvärderingen ska analysera, värdera och förklara uppnådda resultat till följd av Ökad Inkludering. Följande frågeställningar har legat till grund för datainsamling som har genomförts: Kriterium Effektivitet Övergripande frågeställningar Har verksamheten genomförts enligt plan? Varför inte? Är avvikelser motiverade? Har verksamheten genomförts med god kvalitet? Har verksamheten bidragit med nytta för målgrupperna? Relevans Är verksamheten angelägen sett till samarbetsparters behov? Är verksamheten angelägen sett till nyanländas behov? Är insatserna relevanta för att kunna uppnå verksamhetens målsättningar? Måluppfyllelse Vilka resultat har verksamheten lett till? I vilken utsträckning motsvarar de förväntade målsättningar? Komplementaritet Vad förklarar resultaten? (process/genomförande; omvärld; kontext) Hur ser verksamhetens förhållande ut till andra samarbetsinitiativ och samarbetsförutsättningar? Hur överlappar verksamheten till PS, RÖK och intentionerna i vision Språk? Hållbarhet Finns det resultat att implementera? Hur ser förutsättningarna ut för implementering i reguljär verksamhet? Vad behöver projektet göra? Vad behöver projektägaren göra? Med avseende på frågeställningarna kopplat till kriteriet hållbarhet ska Ramböll säkra att utvärderingen bidrar med tydliga riktlinjer och rekommendationer för hur det fortsatta och framtida

6 3 arbetet bör struktureras eller kompletteras för att säkra att uppnådda resultat och insatser kan fortsätta. För att besvara frågeställningarna ovan har Ramböll samlat in och analyserat material på följande vis: Metod Aktör Antal Intervjuer Projektledning 1 Projektägare/styrgrupp 2 Knutpunkt Öst 4 Knutpunkt Syd/mellan 5 Knutpunkt Nord 5 Arbetsförmedlingen 0 Enkäter Enkät gällande grön näring - Enkät gällande språkfrämjande ak - tivitet Enkät gällande fokusgrupper - Enkät till etableringshandläggare - Dokumentstudier Projektdokumentation i form av Presentationer, inbjudningar och minnesanteckningar Om intervjuerna Ramböll har genomfört intervjuer med representanter från de olika knutpunkterna som har deltagit i Ökad inkludering eller som varit delaktiga i någon del av genomförandet av satsningen. Samtliga intervjuer har genomförts på telefon och intervjutiden har varierat mellan 40 minuter och en timme. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Det betyder att specifika frågeområden och frågor behandlas med möjlighet att ställa följdfrågor för utvärderaren och för intervjupersonen att utveckla resonemang och komplettera med perspektiv. Det initiala urvalet av intervjupersoner gjordes utefter principen att täcka in olika knutpunkter, organisationer och arbetspositioner för att skapa en helhetlig bild. Därefter har kompletterande intervjuer genomförts utifrån snöbollsprincipen där intervjupersoner i det initiala urvalet har hänvisat vidare till personer som behöver komplettera med viktiga infallsvinklar Om enkäterna Ramböll har genomfört enkätundersökningar. En med målgruppen etableringshandläggare. En med målgruppen nyanlända. Gällande enkäten till etableringshandläggare så distribuerade Ramböll en webbaserad enkät till etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. 20 enkäter distribuerades. Respondenterna har besvarat frågor om deras kännedom, involvering och uppfattning om Ökad inkluderings olika insatser som riktas till nyanlända. Enkäten skickades ut via mail den 4 april 2013 varpå Ramböll skickade ut en påminnelse den 11 april till de respondenter som ännu inte inkommit med sina svar. När enkäten stängdes, den 16 april 2013, hade 8 av 20 respondenter besvarat enkäten. Då svarsfrekvensen är låg och svaren inte samstämmiga används inte enkäten för att dra generella slutsatser. Istället har enkäten fungerat som stöd för att för de kvalitativa resonemang som utvärderingen framför gällande medverkande och uppslutning. Gällande enkäter riktade till målgruppen nyanlända så har följande genomförts: En enkät till deltagare i yrkes-sfi Grön näring En enkät till medverkande i fokusgrupp En enkät till medverkande i språkfrämjande aktivitet Enkäterna till målgruppen har distribuerats med stöd av Länsstyrelsen i Skåne län samt utförare av verksamheterna språkfrämjande aktivitet och yrkes-sfi Grön näring.

7 4 När det gäller Grön näring hade deltagarna avslutat utbildningen innan enkäten distribuerades. Därför skickades enkätformuläret per brev till deltagarna som returnerade svaren i frankerade brev. I Språkfrämjande aktivitet fördröjdes den utförande verksamhetens möjlighet att bistå Ramböll i administreringen av undersökningen. När rapportarbetet påbörjades hade ännu inga svar inkommit. Medverkande i fokusgrupper fyllde i en pappersenkät i samband med att projektgruppen mötte dem för ett fokusgruppstillfälle. Sammantaget ser svarsfrekvensen för enkäterna ut som följer: Utskickade enkäter Enkätsvar Yrkes-sfi Grön Näring 20 7 Fokusgrupper Språkfrämjande aktivitet 20 - Ramböll använder enkäterna för att återge en kvalitativ tendens gällande hur deltagare uppfattar de insatser som de har medverkat i Om dokumentstudierna Ramböll har utfört en dokumentstudie av de PM och mötesanteckningar som sammanställts under projektets knutpunktsmöten. Syftet med dokumentstudien av mötesanteckningar har varit att beskriva både vilka förslag och idéer som diskuteras, samt vilka förslag som faktiskt blir till verklighet. Vidare har anteckningarna legat till grund för att skapa en uppfattning om vilka aktörer och organisationer som deltagit vid mötena. Allt insamlat material har kontinuerligt diskuterats och bearbetats vid interna analysmöten. Resultatet av analysen redovisas i denna rapport. Som referenspunkt för värdering lutar sig Ramböll mot projektets målsättningar och intentioner. Dessa redovisas i avsnittet nedan. 1.4 Utvärderingens utgångspunkter Som ramverk för att värdera uppnådda resultat använder Ramböll metoden förändringsteori. Det är en metod för att synliggöra en verksamhets logik med avseende på intentioner, förväntade resultat, målgrupper samt planerade aktiviteter och utfall för att nå resultaten. Utifrån projektansökan och inledande samtal med projektet förstår Ramböll att Ökad inkludering bygger på en logik i två led, nämligen: Att möjliggöra möten mellan centrala aktörer i regionen Att bidra till utveckling av yrkesnischade sfi-utbildningar Logikens första led handlar om att Ökad inkludering överhuvudtaget erbjuder mötesforum. Dessa mötesforum ska vända sig till aktörer som är centrala på språkområdet. Det betyder aktörer som har koppling till frågan om att utveckla, anordna eller anvisa till språkutbildningar i svenska. Konkret innebär det regionens olika kommuner, sfi och Arbetsförmedlingen i Skånes olika arbetsmarknadsområden. Ökad inkludering är också särskilt inriktad mot utveckling av yrkesnischad språkutbildning och språkfrämjande aktiviteter vilket också motiverar medverkan från aktörer i närings- och föreningsliv. Logikens andra led handlar om mötesforumens substans. Möten mellan centrala aktörer ska generera yrkesinriktade sfi-utbildningar. Det är en form av metodutveckling som handlar om att aktörerna diskuterar idéer gällande potentiella sfi-utbildningar med yrkesprofil som i enlighet med metodutvecklingsarbete utvecklas, testas och följs upp som grund för spridning och implementering. Som ett projekt med regionala förtecken har Ökad inkludering också intentionen med metodutvecklingen dels att den bygger på regiondelarnas olika profileringar mot olika branscher, dels undersöker förutsättningar för ett interregionalt system där kommungränser inte spelar roll för studentens möjlighet att välja sfi-utbildning.

8 5 Det sätt och den utsträckning i vilken Ökad inkludering har bidragit till detta redovisas, värderas och förklaras i utvärderingen.

9 6 2. RAMBÖLLS IAKTTAGELSER I detta kapitel redogörs för Rambölls iakttagelser utifrån genomförd datainsamling. Kapitlet innehåller avsnitt som redovisar Rambölls iakttagelser kopplat till följande frågeställningar: Möjliggör Ökad inkludering möten? Medverkar aktörer som är centrala i frågan? Intresseras aktörer som är centrala i frågan? Leder mötena till metodutveckling? Sammanfattande bedömning 2.1 Ökad inkludering har skapat mötesplatser Knutpunktsmöten har varit projektets främsta instrument för att samla aktörer i syfte att åstadkomma önskat utvecklingsarbete. Ramböll kan konstatera att arbetsgrupper har organiserats och mötts i fyra (sedermera tre) knutpunkter vilka har koncentrerats till knutpunkt Öst, Nord och Syd och Mellan. De två senare knutpunkterna slogs sedan samman till knutpunkt Syd-Mellan. I figuren nedan redovisas antalet tillfällen som knutpunktsmöten har genomförts i de olika knutpunkterna. Knutpunkt Öst Syd Mellan Nord Antal möten Mötesfrekvensen varierar mellan knutpunkterna. I Öst har majoriteten av mötena koncentrerats till drygt sex månader under våren och hösten 2012 (mars-oktober). I Nord har flest möten genomförts. Där genomfördes 5 av 8 möten under våren 2012 (mars-augusti) åtföljt av ett mötesuppehåll under sex månader. I Syd-Mellan har mötena varit jämt distribuerade över projektperioden. Totalt har knutpunktsmöten arrangerats mellan 6-8 gånger under projektperioden. I mötesdokumentation och i intervjuer med representanter som deltagit vid sammankomsterna framgår att ytterligare möten, utöver knutpunktsmötena, har planerats och genomförts i olika avseenden. Ökad inkludering har till exempel också arrangerats studieresor till bland annat Gävleborg samt storträffar i form av seminarier och inspirationsdag där alla knutpunkter har träffats. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har erbjudit och arrangerat mötesforum. Ökad inkludering har administrerat arbetet inför, under och efter mötena. Därtill har projektet säkrat att det finns en mötesagenda gällande temaområdet som delaktiggör de medverkade i ett samtal. 2.2 Ökad inkludering har vänt sig till aktörer med koppling till frågan, men representationen varierar Utöver att möjliggöra möten handlar Ökad inkluderings logik också om att de aktörer som möts behöver ha en relation och koppling till språkutbildningsfrågan. Centrala aktörer i detta avseende kan bland annat vara representanter från kommunens vuxenutbildning, sfi, Arbetsförmedlingen samt lokalt närings- och föreningsliv. Ramböll kan konstatera att representanter från centrala organisationer har varit involverade i de knutpunktsmöten som har arrangerats. Ingen aktör är helt frånvarande. Figuren nedan redovisar hur andelen medverkande organisationer är fördelade mellan de mest centrala målgruppsorganisationerna. Fördelning målgruppsorganisationer, totalt Organisation Öst Syd-Mellan Nord Kommun 43 % 61 % 90 % Arbetsförmedling 14 % 28 % 5 % Lokalt näringsliv 7 % - - Föreningslivet 5 % 4,5 % 5 % Annan 29 % 6,5 % -

10 7 I huvudsak är det företrädare för kommuner som medverkar. Mötesanteckningar visar att dessa kommunala aktörer i huvudsak är utbildningsaktörer såsom tjänstemän, rektorer, sfi-lärare eller personer med yrkesvägledande uppgifter. Vidare ser Ramböll att de mindre kommunerna som ingår i satsningen har deltagit i högre grad än de större kommunerna. Både dokumentation och intervjuer ger uttryck för att det lokala näringslivets medverkan saknas sånär som i Öst där de har medverkat vid ett tillfälle. Föreningslivet representeras av personer som arbetar för NSES (Nätverk Social Ekonomi Skåne) och det har funnits en representant från dem närvarande vid närapå varje möte vid samtliga knutpunkter. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har nått fler företrädare för kommunen än Arbetsförmedlingen. Att deltagandet är lägre syns i den enkät som Ramböll tillskickade etableringshandläggare. I den anger fyra av sex respondenter att de aldrig har medverkat i möten. Utifrån genomförda intervjuer är det den aktör som flera efterfrågar deltagande från. Inte minst utifrån att det är flera av de medverkande aktörerna som saknar men önskar samarbete och ingångar till förmedlingen. Sammanfattningsvis kan Ramböll konstatera att Ökad inkludering har erbjudit mötesforum för aktörer med kopplingar till språkområdet. De flesta centrala målgruppsorganisationer medverkar med undantag för lokalt näringsliv. Arbetsgivarperspektivet har på så vis ensamt förvaltats av Arbetsförmedlingen vars medverkan är relativt lägre än kommunerna och ojämnt fördelat mellan knutpunkterna. Mötesplatserna har emellertid varit öppna för aktörer som har olika beröringspunkter till frågan om nyanländas språkutbildning. Ett exempel på detta är föreningslivets representanter, som har varit frekventa deltagare i knutpunktsmötena, vilka har ett brett nätverk inom föreningslivet där språkutbildning kan möjliggöras. 2.3 Varierat intresse för Ökad inkluderings knutpunktsmöten Ett villkor för att kunna bedriva en verksamhet är att verksamhetens målgrupp vill använda den. Det är inte ett självändamål att erbjuda mötesforum för aktörer som är centrala på språkområdet om dessa inte finner dem relevanta eller bidragande med nytta i olika avseenden. Aktörerna behöver finna verksamheten attraktiv och värdeskapande. I Ökad inkludering blir det utifrån genomförda intervjuer tydligt att den här attraktiviteten varierar. I vissa intervjuer återges Ökad inkludering som ett attraktivt forum för att skapa nätverk, diskutera sfi och dess utvecklingsbehov samt att få inspiration och draghjälp till arbete framåt. Flera intervjupersoner framhåller att Ökad inkludering har fungerat som en arena för att föra människor samman och skapa nätverk. Intervjuer vittnar om att knutpunktsmöten har varit tillfällen att lära känna andra som arbetar med språk- och utbildningsfrågan. I intervjuer framhålls också att vissa av dessa aktörer inte träffas i andra sammanhang och att de som träffas i andra kontexter inte samtalar om språkområdet i samma utsträckning. Det har också sänkt trösklar och gett ingångar till organisationer. Två intervjupersoner från Öst berättar till exempel: Många gånger kan det vara effektivt att träffas och bygga nya nätverk. Nu kan jag ringa Arbetsförmedlingen om vissa saker. Det har varit en vinst att komma i kontakt med Länsstyrelsen och kontakten med projektledaren. Det beskrivs också att knutpunktsmötena erbjuder ett tillfälle att fokusera på språkrelaterade spörsmål som annars kan vara känsliga eller svåra att diskutera. Helt enkelt att det har varit en neutral plattform för att kunna diskutera utvecklingsvägar för SFI. En intervjuperson i Öst berättar till exempel: Samtalen har möjliggjort att vi kan förändra våra tankar kring SFI. Det har varit bra. Ingen har behövt trampa varandra på tårna. Alla har varit delaktiga i SFI-frågan och vi har resonerat och dragit lärdomar av varandra. Därför ägt frågan tillsammans.

11 8 Det framhålls också att Ökad inkludering har varit värdeskapande som en arena för inspiration och lärande. Mötena har också fungerat som ett forum för att diskutera och påminnas om att behoven vanligen är gemensamma och att en fungerande samverkan kan avhjälpa och vara värdefull. En intervjuperson säger så här: Ökad inkludering innebär ju att kommun, arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen får samarbeta på en högre nivå för att nå samma mål som vi alla strävar efter. Genom projektet kommer man närmare varandra och samarbetar på ett annat sätt. Gemensamma mål och gemensamma möten ger jättemycket. Ramböll förstår utifrån intervjuer att den inspiration som deltagarna har gett uttryck för till stor del handlar om att få ta del av information om andra verksamheters organisering och metoder för att få nya idéer, varför nätverkandet och samtalet som mötena möjliggör varit värdeskapande. Ett flertal intervjuade beskriver att inspirationen kan vara ett stöd i det dagliga arbetet genom att mötena har genererat nya tankar och idéer att ta med sig tillbaka till den egna organisationen. Mötena beskrivs även ha gett inspiration och stöd i frågeställningar kring arbetsmetoder och tankar som deltagarna tidigare inte haft någon att bolla med. Intervjuer vittnar också om att projektet har bidragit till att aktörer har kommit längre i befintliga planer att starta upp nya satsningar eftersom de har fått ett tillfälle att mötas och prata. I andra intervjuer är Ökad inkluderings attraktivitet inte lika framträdande. Det är också tydligt utifrån dokumentstudier att det på vissa håll har varit trögt att få igång eller få ruljans på knutpunktsmötena. I flera intervjuer uttrycks uppfattningen att det tog lång tid innan arbetet kom igång, innan deltagarna förstod sin egen roll och projektets syfte. I syd ledde trögheten till en sammanslagning mellan knutpunkt syd och knutpunkt mellan. I dokumentstudier är det också tydligt att uppslutningen till möten varierar och att deltagare i viss mån har varierat från gång till annan. Det är alltid personer på mötena men det är inte alltid samma personer som medverkar eller återkommer. Utifrån intervjuer framkommer olika skäl till att projektets attraktivitet har brustit på vissa håll. Vissa menar att de inte har förstått sin egen roll i projektarbetet. Rollen har inte uppfattats vara viktig eller nödvändig. För vissa har det betytt att organisationens representation blivit en viktigare drivkraft till att medverka snarare än att mötena är attraktiva och givande i sig. I vissa fall har även representationen som drivkraft dalat med tiden. En intervjuperson berättar: Kollegor i kommunen och Arbetsförmedlingen var med från början, men slutade sen dyka upp. De tyckte inte att det leder någonstans. Det är också min erfarenhet. Det skedde liten utveckling. Mötena gav inte så mycket. Andra menar att projektets attraktivitet har dalat för vissa på grund av att diskussionerna har behandlat frågor de saknar mandat att fatta beslut i. Ytterligare andra har istället framhållit att projektets attraktivitet har dalat just för att mötessammansättningen har omöjliggjort beslutsfattande. Vissa intervjupersoner framhåller att syftet med mötena har känns oklart vilket har påverkat intresset: är det en arena för att besluta och driva arbete eller mötas och delge erfarenheter? Sammansättningen i mötena är brokig där olika personer medverkar och såväl chefer som handläggare möts. På flera håll uttrycks vikten av att personer som kan ta beslut är med eller åtminstone är med när det behövs, men att det måsta vara tydligt när vilket gäller. En annan förklaring som framhålls är att frånfall inte heller verkar ha spelat roll för projektet. En intervjuperson berättar: Projektet har inte själva återkopplat eller tagit kontakt för att säga att vi saknas eller behöver finnas representerade. Det är som de släppte taget om oss när det inte hände så mycket här. Sammanfattningsvis kan Ramböll konstatera att Ökad inkludering har saknat attraktionskraft på vissa håll i regionen. Projektets erbjudande har av olika skäl inte uppfattats vara relevant eller

12 9 nödvändigt att prioritera i relation till andra åtaganden och uppdrag. På andra håll i regionen ser Ramböll att Ökad inkludering har tillfört stort värde. Störst värde har projektet inneburit för knutpunkt Öst, vilket Ramböll menar är nära sammankopplat med det faktum att det är där som projektet har åstadkommit en konkret utveckling av en yrkes-nischad sfi. Om det handlar nästa avsnitt. 2.4 Initiering av en händelsekedja som skapade yrkes-sfi Grön näring i Öst En av Ökad inkluderings intentioner har varit att bidra till utveckling av yrkesnischade sfiutbildningar. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har fungerat som en viktig katalysator för en händelsekedja som genererade sfi-utbildningen Grön näring i knutpunkt Öst. Idén om en gemensam insats föddes som ett led i en intern dialog mellan projektledningen och Länsstyrelsens landsbygdsavdelning om gemensam utveckling. Som ett resultat av detta deltog en representant för Länsstyrelsens landsbygdsprogram vid ett knutpunktsmöte i öst och lyfte där frågan om möjligheterna att starta yrkes-sfi inom den gröna näringen. Tankarna fick gehör och sammanföll med behov hos övriga aktörer. Den yrkesnischade sfi-kursen Grön näring riktar sig till nyanlända flyktingar och handlar om att lära sig svenska och samtidigt få grundläggande yrkeskunskaper inom den gröna näringen. Ett område som inblandade aktörer hade identifierat var i behov av arbetskraft. Grön näring kom till under projektets andra år. Intervjuer vittnar om att knutpunktsmötena dessförinnan var trevande och sökande. Första året gav inte så mycket och jag ville inte prioritera mötena. Det var flummigt. Vi behövde träffas ofta för att vi inte förstod. Andra året det var bra. Jag fick mer koll och det blev mer verkstad på allt. Utifrån intervjuer framträder en tydlig bild att tre faktorer var särskilt viktiga för utvecklingen. För det första att projektledningen och Länsstyrelsens landsbygdsavdelning var drivande av frågan. För det andra att det medverkade personer med beslutsmandat på mötena: chefer från både Arbetsförmedlingen och Sfi var engagerade. Därtill fanns det en konkret verksamhet att testa och utveckla. En intervjuperson beskriver: I samband med att Önnestad fick tillåtelse att bedriva sfi började pusselbitarna falla på plats. När vi väl hade Önnestad så började vi prata mer praktiskt kring Grön näring. Mötesanteckningar ger en tydlig bild av att en stor del av knutpunktens möten kretsat kring att planera och genomföra satsningen och att andra aktörer bjöds in och involverades i implementeringen när idén väl var formulerad. Utifrån intervjuer med representanter från knutpunkten framkommer en bild av att insatsen inte hade varit möjligt utan Ökad inkluderings sammanförande funktion. Representanter från berörda organisationer har också arbetat vidare med insatsen i sin hemorganisation. Ramböll bedömer att Ökad inkludering har möjliggjort diskussioner och idéutbyte om nya metoder och att mötena inom ramen för Ökad inkludering hittills endast har genererat en insats i en knutpunkt. 2.5 Än så länge tvetydiga resultat till följd av grön näring Att en utbildning framarbetas är ett viktigt första steg. Den behöver sedan testas, revideras och följas upp för att påvisa vilka resultat den genererar och om det motiverar spridning och implementering. Ramböll kan konstatera att resultaten till följd av grön näring hittills är tvetydiga. Utifrån enkätsvaren gällande Grön näring framkommer en bild av att deltagarna över lag är nöjda med insatsen. Svaren indikerar att projektet i viss mån lyckats nå personer som i framtiden vill arbeta inom den gröna näringen då 4 av 6 personer anger att de är mycket intresserade av ett arbete inom näringen.

13 10 Ett resultat av Grön näring skall vara att målgruppen lärt sig relevant yrkessvenska och att de upplever att de nu lättare kan komma i arbete. I enkätsvaren anger deltagarna att de inte har lärt sig svenska i någon större utsträckning, endast 1 person anger att denne lärt sig mer svenska medan 4 av 6 anger att svenskkunskaperna inte ökat i någon större utsträckning. Enkätsvaren visar även att deltagarna inte hyser några större förhoppningar om att få ett arbete efter utbildningen, 2 av 6 anger att de inte alls tror att de kommer att få ett arbete inom den gröna näringen och de resterande 4 svarar varken positivt eller negativt. En viktig indikator på att metodutvecklingen och insatserna nått goda resultat är att inblandade aktörer upplever att satsningarna varit fruktbara. Utifrån intervjuer framkommer en bild av att berörda parter anser det vara svårt att veta huruvida insatsen kommer att leda till några hållbara förändringar för målgruppen eller hur insatserna kommer att förvaltas i framtiden. Rambölls bedömning är att det ännu inte går att bedöma om orienteringskursen främjar de nyanlända flyktingarnas förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Intervjuer med mötesdeltagare i knutpunkt Öst ger en bild av att det krävs ytterligare insatser som hakar i där orienteringskursen slutade, vilket indikerar att metoden inte ensam kan bidra till några större förändringar. I intervjuer med inblandade parter framkommer det vidare att det är flera aktörer som känner att de inte känner till vad som kommer att ske i framtiden med satsningen. 2.6 Inledande steg på ett relevant område gällande språkträning i föreningslivet Under hösten 2012 påbörjades en pilotverksamhet med språkpraktik i samverkan med Arbetsförmedlingen och tre lokala föreningar i Kristianstad (Röda Korset Kupan, Miriam och Hembygdsförening Oppmanna-Vånga i Arkelstorp). Språkpraktiken kom att ingå som en kompletterande social aktivitet i deltagarnas etableringsplaner. Även denna insats förverkligades i knutpunkt Öst med stöd av projektdeltagaren/samverkansparten Nätverk Social Ekonomi Skåne. Nätverket har varit delaktig i arbetet vid samtliga knutpunktsmöten. I denna insats anordnades besök och möten av föreningarna med syfte att låta nyanlända flyktingar få öva svenska, skapa nya nätverk samt få lära sig mer om svensk kultur. Utifrån intervjuer är det inte entydigt att denna insats hade varit omöjlig utan Ökad inkludering. Samarbeten med föreningar har funnits redan tidigare. I intervjuerna beskrivs dock samarbetet i Ökad inkluderings regi delvis som en nystart vilket indikerar att projektet varit en möjliggörare eller katalysator för vidareutvecklingen av tidigare metoder. Representanter från föreningar framhåller att både de själva och medverkande nyanlända har uttryckt att aktiviteterna har varit givande och att det ömsesidiga utbytet av kunskap och erfarenhet fungerat stärkande. Enligt utsagor från projektet utgör aktiviteterna som genomförts inom ramen för Ökad inkludering delförklaring till att Länsstyrelsen, Partnerskap Skåne i samverkan med Arbetsförmedlingen Kristianstad och Helsingborg, Region Skåne och Nätverk Social Ekonomi Skåne har lämnat in en ansökan till Flyktingfonden om en vidareutveckling utifrån erfarenheterna från delprojekten Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen, Ökad inkludering genom språk och förstudien till Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (NAD). Det sker därmed en vidareutveckling av dessa aktiviteter inom ÖIGS genom projekt NAD (juli 2013-juni 2014). Erfarenheter från ÖIGS kommer delvis att fortsätta vid Projektet Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (beviljat i juni 2013). NAD är även ett länsstyrelsegemensamt projekt mellan Skåne (projektägare), Kronoberg, Blekinge och Jönköping där erfarenheter från arbetet i Skåne kommer att tas tillvara för en metodutveckling mellan offentliga och idéburna aktörer i dessa sydlän. I intervju med representant för Syd-Mellanskåne framkommer det också att det gjorts planer på att till hösten 2013 implementera en satsning med föreningslivet där en kommunanställd kommer att vara ansvarig för att föra arbetet framåt. Förklaringen till hur detta blivit möjligt beskrivs på följande sätt av intervjupersonen:

14 11 I och med att det är en del av projektet har vi tagit tag i det och talat med kommuner och kollat om folk är intresserade. Det är ont om resurser och det är tack vare Nätverk Social Ekonomi Skåne som detta kommit igång. Ramböll ser således att det finns goda förutsättningar för att språkträning i samarbete med föreningar fortsätter även efter projektets slut. 2.7 Snarare ett diskussionsforum än laboratorium i övriga knutpunkter Ovan har Ramböll påvisat hur knutpunktsmöten har fyllt en funktion som en arena för samtal om befintliga behov och lösningar. På flera håll har mötena bidragit till en framskriden planering för befintliga tankar som har funnits. I knutpunkt Öst har Grön näring kommit att bli verklighet liksom att inledande steg har gjorts gällande samarbete med föreningsliv i både Öst och Syd- Mellanskåne som ett sätt att skapa språkfrämjande verksamheter. Samtidigt kan Ramböll konstatera att knutpunktsmöten har haft en begränsad betydelse för utvecklingen av nya yrkesnischade sfi-utbildningar runtom i länet. I enlighet med Ökad inkluderings metodutvecklande intention bör knutpunktsmötena ha arbetat med, och genererat, nya metoder för språkundervisning för nyanlända. Ett arbete med att utveckla insatser innebär att utveckla, testa, följa upp, revidera, testa, följa upp, revidera igen eller förkasta om de visar sig tangera andra påminnande verksamheter eller visar sig vara icke ändamålsenliga. Ökad inkluderings bidrag till detta är inte betydande. Utifrån Rambölls analys av mötesanteckningar från knutpunktesmöten så är det tydligt att ett stort informationsutbyte sker mellan de som deltar. Det går emellertid inte att fastställa att de frågor som diskuteras till exempel gällande traditionell eller yrkesinriktad sfi är utvecklingar som sker till följd av samtalen. Flera av aktiviteterna som diskuteras verkar ha varit igång redan innan Ökad inkludering startade. En del idéer kring nya metoder diskuteras på mötena, till exempel uppstart av andra jobbprojekt. Mötesanteckningarna visar inte att dessa metoder faktiskt genomförs i praktiken. Även här saknas ett tydligt samband mellan Ökad inkludering och dessa metoder som inte heller tydliggörs i de intervjuer som Ramböll har genomfört. Att Ökad inkludering i två av tre knutpunkter är ett tydligare diskussionsforum än laboratorium för nya metoder och insatser som behövs i ett regionalt perspektiv är också en bild som förstärks i intervjuer. Dels upplevs Ökad inkludering diskutera möjliga lösningar på ett allmänt plan. Därtill framträder i intervjuer också osäkerheter gällande vad verksamheten egentligen har innehållit. Ibland har det uppfattats att Ökad inkludering har gjort redan pågående verksamheter till sitt på ett som inte alltid uppfattas vara motiverat. Ramböll kan konstatera utifrån mötesanteckningar från de övriga knutpunkterna att deltagarna diskuterat idéer och metoder, dels sådana metoder som används i andra delar av landet och dels nya lösningar som de gemensamt kan arbeta med framgent. Ramböll kan utifrån genomförda intervjuer konstatera att deltagarna inte upplever att mötena genererat några färdigutarbetade metoder eller att några konkreta insatser förverkligats. Dock beskriver mötesdeltagare att ett antal processer inletts, men att de fortfarande är i sin linda. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering kan ha bidragit till att fler metoder kommer att utvecklas i framtiden men saknar konkreta uttryck för att säkerställa Ökad inkluderings roll och bidrag till dessa. 2.8 Samlad bedömning Som avsnitt 1.4 tydliggjorde så kan Ökad inkluderings arbete delas upp i två skilda led. Ett led som handlar om att samla de aktörer som är centrala för frågan om språkutbildning för nyanlända. Ett led som handlar om mötenas innehåll. Ökad inkludering finns till för att identifiera, utveckla och testa yrkesnischade sfi-utbildningar. Ramböll gör den samlade bedömningen att Ökad inkluderings funktion som möjliggörande av möten för centrala aktörer har fungerat väl. Projektet har etablerat mötesplatser där möten har skett med jämna mellanrum. Mötesplatserna har byggt vidare på den infrastruktur som har etablerats till följd av delprojekt inom ramen för Partnerskap Skåne genom åren. Mötesplatserna har kommit till gagn för regionala aktörer på vuxenutbildningsområdet som behöver mötesplatser för

15 12 nätverk, lärande och inspiration. I en knutpunkt kan Ramböll tydligt se att Ökad inkludering har utvecklat och testat en yrkesnischad sfi-utbildning. Ramböll kan också konstatera att Ökad inkludering inte på bred front och i alla knutpunkter har lyckats nå, samla och behålla alla de centrala aktörer som var intentionen att ha med och starta projektet för. Det gäller särskilt Arbetsförmedlingen. Ökad inkludering planerades utifrån den kommande etableringsreformens övergripande förutsättningar där huvudmannaskapet för etablering av nyanlända skiftade från kommunen till Arbetsförmedlingen. Intentionen var att projektet skulle kunna fungera som stöd i de nya förutsättningarna samt att säkerställa att den metodutveckling som redan skett främst i samverkan med kommuner (såsom SHK och Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen) inte tappades bort i Arbetsförmedlingens uppstartande arbete efter etableringsreformen. Ett viktigt syfte var med andra ord att säkra kontinuitet i pågående utvecklingsarbeten gällande nyanländas etablering och möjliggöra Arbetsförmedlingens förutsättningar att delta i pågående utvecklingsarbete på regional nivå. Ramböll ser att projektets organisering i fyra knutpunkter, för att på så vis skugga Arbetsförmedlingens indelning i arbetsmarknadsområden var ett lovvärt försök att främja medverkan som inte ensamt har räckt hela vägen fram. Ramböll ser att det främst är i knutpunkt Öst som den här intentionen har fungerat. Ramböll har inte en fullständig bild av hur Arbetsförmedlingens frånfälle ska förstås. En delförklaring är den roll och funktion som Ökad inkludering har fått i flera knutpunkter. Det är inte omöjligt att frånvaro av konkret metodutvecklingsarbete har lagt sordin på intresset från såväl Arbetsförmedlingen som kommuner i dessa delar av länet att medverka. I fallet Arbetsförmedlingen är Rambölls erfarenhet också att den lokala nivån inte alltid äger nödvändigt mandat och handlingsutrymme i frågan om metodutvecklingsarbete. Det kan också vara en förklarande faktor. Arbetsförmedlingens strategiska verksamhetsutveckling och metodutveckling sker i huvudsak på centralt håll medan beslut om deltagande i strukturfondsprojekt fattas på regional och lokal nivå. Det finns på så vis strukturella faktorer i initieringen och utformningen av ESF-projekt där Arbetsförmedlingen är samverkanspart som ett ensamt projekt inte kan påverka. När det gäller mötesplatsernas metodutvecklade funktion är Rambölls samlade bedömning att resultat kan skönjas i knutpunkt Öst i form av pilotverksamheter. Resultaten är emellertid tydligt avgränsade till knutpunkt Öst. Resultaten för Grön näring, likväl som insatsens framtid är hittills tvetydiga. Intresset för att arbeta vidare och utforska metoder för språkfrämjande aktivitet genom föreningslivet är ett område under utveckling. I en samlad värdering bedömer Ramböll att projektet har fungerat särskilt väl i sin roll som möjliggörande av mötesplatser kring en fråga som är relevant på dagordningen. Mötesplatserna har riktat sig till relevanta regionala aktörer. Ökad inkludering har emellertid inte åstadkommit samma nytta i sin roll att attrahera centrala aktörer på bred front i alla knutpunkter. Inte heller har Ökad inkludering åstadkommit bred nytta för alla knutpunkter i funktionen att generera metodutveckling på ett sätt som förändrar det regionala utbudet kring eller regionala förutsättningar för yrkesnischade sfi:er. Resultaten till följd av pilotverksamheten Grön näring i öst är inte entydiga, men arbetssättet utgör åtminstone ett bra exempel på samverkansmodell mellan kommun, Arbetsförmedling, och Länsstyrelse. Det går att skönja att Ökad inkludering har satt igång diskussioner kring möjliga inriktningar för yrkesnischad sfi i framtiden. I nästa kapitel redovisas Rambölls analys av de viktigaste faktorerna som förklarar träffbilden.

16 13 3. FÖRKLARINGSFAKTORER Ökad inkludering har haft två övergripande syften. Ett att möjliggöra attraktiva mötesplatser för relevanta regionala aktörer. Ett att utveckla metoder som utvecklar organisering och utbud av sfi-utbildningar. Utvärderingen har visat att projektet aktivt och väl har arbetat med att möjliggöra mötesplatser för relevanta aktörer. En underlättande faktor har varit möjligheten att kunna bygga vidare på Partnerskap Skånes etablerade kanaler och plattformar. Utvärderingen visar samtidigt på att projektet inte når hela vägen fram när det gäller att attrahera aktörer och främja metodutveckling. I detta avsnitt redovisas faktorer som Ramböll menar förklarar den här träffbilden. De är: En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet Dessa faktorer redovisas nedan. 3.1 En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan Ramböll menar att den brokiga uppslutningen, det varierade intresset och prioriteringen ska förstås utifrån en otydlighet med vad Ökad inkludering syftar till och vill uppnå. Ramböll ser att det i de initiala skrivningarna finns en tydlig förändringsteori som har förändrats i takt med genomförandet av projektet på ett sätt som har gjort det otydligt vad Ökad inkludering ska leda till. Förprojekteringen framhåller att ett genomförandeprojekt ska utveckla former och förutsättningar för en interkommunal språkutbildning där kontakter och samverkan ska utvecklas med det lokala näringslivet för att säkerställa utbildning och praktik i relation till framtida arbetsmarknad. Intentionerna från förprojekteringen syns i projektansökan där det framgår att projektet ska handla om att dels utveckla innehållsmässiga alternativ och dels ta fram komplement till den befintliga språkundervisningen. Projektansökan framhåller också att projektet ska handla om att se över och utveckla organisatoriska alternativ till det befintliga sättet att genomföra språkundervisningen på. Det specificeras i projektansökan genom ett antal målsättningar. Till exempel: Att medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena. Sammantaget gör både förprojektering och projektansökan tydligt vilken förändring och utveckling som Ökad inkludering ska ta sikte på. Ramböll ser att den här agendan har kommit av sig under projektets gång. Också i intervjuer med projektet bekräftas att intentionerna i förprojektering och ansökan inte helt överensstämmer med de intentioner som har kommit att bli de som projektet vill realisera. Parallellt med projektets genomförande har sfi-utredningen initierats och förlängts. Den presenteras den 1 oktober 2013 och kan komma att innebära förändringar på språkområdet, inte minst i fråga om huvudmannaskap och införandet av en särskild sfi-peng. I ljuset av detta är det möjligt att viljan att implementera nya samarbeten och metoder, inom ramen för Ökad inkludering, har kommit att försvagas. Samtidigt ser Ramböll att utredningens existens endast kan utgöra delförklaring till att Ökad inkludering inte har fått ett bredare fotfäste i länet. Eftersom pilotverksamheter har utvecklats och testats inom ramen för projektet kan inte avvaktan av utredningen ensam förklara projektets resultat och dess koncentrering till en specifik knutpunkt. Istället menar Ramböll att resultatbilden ska förstås i ljuset av ingående aktörers förväntan utifrån initial kännedom om projektets intentioner, tidigare arbete med Partnerskap Skåne samt den riggning och den strategi med vilket projektet har utförts. Dessa två aspekter redovisas i kommande två avsnitt.

17 Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling Ökad inkludering har inte lyckats att på bred front (i alla knutpunkter) nå, samla och behålla alla de centrala aktörer som hade behövt vara med. Ramböll ser att en viktig förklaring till det är att många aktörers utväxling av kontakter med verksamheten inte har svarat mot den förväntan som odlats på verksamheten. Det har hämmat intresset och attraktiviteten med knutpunktsarbetet inom ramen för Ökad inkludering. Flera berörda aktörer var involverade i upptakten till projektet och odlade då en bild av vad projektet skulle handla om utifrån information som gavs i förstudien och i projektansökan. Det skapade en förväntan i regionen gällande Ökad inkluderings syfte och innehåll. Här nämns behovet av att vidareutveckla sfi och hitta sätt att göra den mer flexibel, mer individualiserad och mer närmad till arbetsmarknadens behov. Det fanns således en förväntan om att att ett utvecklingsarbete skulle skapa arenor för aktörer i frågan att komma samman, utveckla nya metoder och starta verksamheter. När dessa aktörer har lärt känna projektets verksamhet så har projektets erbjudande till nätverk och inspiration kring hur arbetet kan utföras inte varit tillfredställande nog. Det har funnits en förväntan om ett mer konkret och direkt arbete som tar hänsyn till olika regionala behov, önskemål och förutsättningar, specifika upplägg, organiseringar och system. 3.3 Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet I Rambölls tidigare utvärderingar av Partnerskapets delprojekt har det varit tydligt att ett viktigt värde som utvecklingsverksamheten i partnerskapets regi bidrar med är att göra enskilda aktörers agenda sekundär i relation till en regional agenda för utveckling. Att hitta på metoder för att lösa konkreta behov i den egna lokala verksamheten är skilt från att triggas till att hitta metoder för att lösa regionala behov genom den egna verksamheten. Det är också en pådrivning som kännetecknar Partnerskap Skånes verksamheter och som också uppmuntras i förprojekteringen av Ökad inkludering. Det har tidigare redovisats hur arbetet i knutpunkterna värdesätts för det tillfälle till delgivning och utbyte av information som det har inneburit. Det är bra, men implicerar att det är mötesdeltagarna som gemensamt har fyllt mötena med information. Det är skilt från en verksamhet där mötesdeltagare förs samman och leds i ett samtal som tar sikte på målsättningar i en regional agenda. Att projektet har tagit en pådrivande roll i knutpunkt öst, men varit mindre synligt i övriga knutpunkter, är en bild som styrks i genomförda intervjuer. Händelseutvecklingen i knutpunkt Öst påbörjandes just genom att projektet tillsammans med Länsstyrelsens landsbygdsprogram drev frågan om möjligheterna att starta yrkes-sfi inom den gröna näringen. Att metodutvecklingen i övriga fall har blivit avhängig att de som medverkar kommer med idéer och driver utvecklingen av idén vidare är en typ av metodutveckling. Det är en typ av metodutveckling som emellertid inte är tillräcklig utifrån hur Ramböll förstår Partnerskap Skånes värdegrund och därmed i förlängningen även Ökad inkluderings roll som upprätthållande och förstärkande av densamma. I och med kopplingen till partnerskapet behöver det finnas både virke och gnista till ett arbete och diskussioner med en tydlig riktning mot en regional agenda. Om inte partnerskapet står för något nytt, något mer eller något annat än det som delregionala aktörer kan åstadkomma om de själva arrangerar möten eller medverkar i andra befintliga mötessammanhang på lokal nivå, menar Ramböll att värdet av en plattform för regionala utvecklingsinitiativ mattas av. Ramböll ser att Ökad inkluderings intagande av en roll som möjliggörande av möten och vidareförande av information har förtjänster. Ramböll ser också att projektet med sin koppling till Partnerskap Skåne hade haft ett mandat att vara mer pådrivande av regionala intentioner och förslag än vad som har varit. Mot bakgrund av det handlar Ramböll slutsatser och rekommendationer om hur Partnerskapet behöver designa och rigga delprojekt framöver för att säkra att delprojekten får ett stöd och en uppbackning som är vägledande och underlättande i arbetat att vara pådrivande av metodutveckling i relation till regionala intentioner.

18 15 4. SLUTSATSER I detta avslutande kapitel redovisas Ramböll samlade slutsatser. Utifrån utvärderingens lärdomar ges också rekommendationer för det kommande arbetet samt inför andra kommande utvecklingsprojekt. Utvärderingen har visat att Ökad inkludering har gett störst genklang i Öst samtidigt som arbetet i övriga knutpunkter inte har nått hela vägen fram när det gäller att attrahera berörda aktörer och utveckla metoder. Ramböll lyfter fram att Ökad inkludering har mandat att ta en pådrivande roll i linje med en regional utvecklingsagenda. Istället har delar av knutpunktsarbetet stannat vid att skapa viktiga mötesplatser för aktörer på utbildningsområdet där nätverk och inspiration har skett. När den här träffbilden och de faktorer som Ramböll ser förklarar den betraktas utifrån ett Partnerskap Skåne-perspektiv menar vi att Ökad inkludering i större utsträckning hade kunnat dra fördel av det mandat eller för den delen det stöd som kopplingen till Partnerskap Skåne implicerar. Det är en koppling som innebär flera möjligheter. Dels en direkt länk till regionstrategiska forum där regionalt integrationssamarbete och utveckling diskuteras och beslutas. Det ger ett starkt mandat och legitimitet som en regionens företrädare. Dels en direkt länk till en plattform som kan ge kontinuerligt strategiskt stöd eller operativt stöd under verksamhetens genomförande. Det innebär allt från att säkra att projekten blir tillräckligt konkreta utan att tappa sikte på strategiska mål eller driver strategiska mål utan att tappa den operativa orienteringen. Det kan också innebära praktiska avvägningar och ett bollplank i rimlighetsavvägningar: givet resurser i form av pengar och personal, hur ska vi bedriva verksamheten på ett effektivt sätt? Rambölls analys är att Ökad inkludering har kunnat tillgodogöra sig de här stödmöjligheterna i begränsad utsträckning och att en uppgift för partnerskapet framgent är att säkra att styrning och stödfunktioner gentemot de enskilda projekten fungerar. Ökad inkludering har varit ett självrådande projekt. Ett självrådande projekt är en viktig förutsättning. Projektverksamheter är beroende av att personer lever projektet och tar ett ansvar för att driva projektet framåt. Detta har Ökad inkludering gjort på ett bra sätt. I sammanhanget Partnerskap Skåne är det emellertid angeläget att delprojektets koppling till de strategiska funktionerna fungerar. Inte minst för Partnerskapet som har anledning att försäkra att delprojekten uppfyller åtaganden som kopplingen till Partnerskap Skåne implicerar. Partnerskap Skåne är idag en vidimerad plattform för att testa regionala utvecklingsverksamheter gällande integration och etablering. Partnerskapets koppling till strategisk nivå möjliggör utvecklingsverksamheter med legitimitet där det strategiska perspektivet borgar för synergier mellan verksamheter och riktlinjer för respektive verksamhet som gör att alla verksamheter var för sig kompletterar varandra i riktning mot regionens gemensamma mål gällande integration. Partnerskapets operativa verksamheter tar de regionala utvecklingsambitionerna från ord till handling. För ett delprojekt behöver den här kontexten var tydligt styrande eftersom Partnerskap Skåne vidmakthåller och legitimerar sin värdegrund, funktion och institutionella placering genom de delprojekt som genomförs. Mot bakgrund av detta ser Ramböll därför att viktiga lärdomar från Ökad inkludering till Partnerskap Skåne handlar om hur partnerskapet behöver skapa processer och strukturer som säkrar att den verksamhet som bedrivs bidrar dels till en regional agenda för utveckling och dels till Partnerskap Skånes intentioner och legitimitet. Ytterligare en lärdom är att säkra att verksamheten får stöd och vägledning i att hålla en kurs som är ett rimligt åtagande givet personal och medel samt vägleder delprojekten framåt. Om detta handlar Rambölls rekommendationer.

19 Rekommendationer Övergripande handlar Rambölls rekommendationer om att säkra partnerskapets roll som koordinerade, styrande och stödjande nav till delprojekten. Ramböll ser att partnerskapet kan liknas vid ett program med delprojekt/verksamheter som alla på olika vis ska bidra till gemensamma målsättningar. Vad samtliga rekommendationer nedan berör är hur Partnerskap Skånes styrning och organisering dels behöver säkra att enskilda projekt bidrar till programmets målsättningar, dels att stödja enskilda projektets förutsättningar att göra så. Säkra att delprojektens påverkanslogik är tydlig och kontinuerligt styrande Det behöver vara tydligt från början huruvida delprojekten är en förlängd arm av Partnerskaps Skåne mer strategiska verksamheter att underhålla relationer och dialoger etc. eller en verkstad för att utveckla, följa upp, revidera, återtesta, följa upp, revidera etc. Skapa förutsättningar för delprojekten att känna sitt mandat givet kopplingen till Partnerskap Skåne både möjligheter och åtaganden Som delprojekt i Partnerskap Skåne finns ett robust strategiskt stöd i ryggen i form av RÖK och en direkt relation till en plattform med resurser, erfarenhet och kunskap hur framgångar nås och fallgropar undviks i arbetet att driva och realisera ett regionalt utvecklingssamarbete. Ramböll ser att Partnerskap Skåne kan behöva säkra upp att de delprojekt som initieras har den här kontexten klar för sig. Skapa förutsättningar för delprojekten att leva sitt mandat under genomförandet Utöver att känna sitt handlingsutrymme behöver delprojektens förväntningar på vad de ska åstadkomma göras rimliga i relation till resurser och personal som de har att utföra verksamheten med. Här kan Partnerskapet fylla en viktig funktion i den strategiska planeringen av ett delprojekt. Vad är rimliga målsättningar, utfall och aktiviteter att förvänta givet den personal och de resurser vi har? Vidare, under genomförandet kan Partnerskapet med fördel etablera strukturer som säkrar att delprojekten får adekvat stöd även under genomförandet av verksamheten. Stödet kan till exempel handla om målstyrningsstöd, inriktningsbeslut eller samverkanserfarenheter. Det kan också handla om stöd att säkra kopplingen till den regionala agendan.

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

INTEGRATION I FÖRENING

INTEGRATION I FÖRENING INTEGRATION I FÖRENING En modell för ett inkluderande mottagande av nyanlända personer Modellen presenteras som Good Practice på Europeiska Kommissionens hemsida European Web Site on Integration Förord

Läs mer

Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan. 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson

Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan. 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson Innehåll Bakgrund och syfte... 1 Mål och delmål... 4 Genomförande av projektet... 4 Projektorganisation...

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

37-PROJEKT MED INRIKTNING SFI ÅREN 2011-2012

37-PROJEKT MED INRIKTNING SFI ÅREN 2011-2012 37-PROJEKT MED INRIKTNING SFI ÅREN 2011-2012 Sökande Projektnamn Insats Belopp DALARNA Ludvika Säters Språkinlärning för språksvaga Yrkesinriktad och flexibel sfi genom samverkan Extra språkundervisning

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Inbjudan till deltagande i MILSA II Inbjudan till deltagande i MILSA II informations- och inspirationsserie under 2014 för dig som i din verksamhet möter nyanlända flyktingar! Om MILSA MILSA, stödplattform för migration och hälsa, verkar

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping.

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping. Projektplan Projektägare Falköpings kommun Projektledare OBS! Detta är arbetsmaterial och ska läggas fram som förslag på styrgruppsmöte den 4 maj Catarina Carlehed catarina.carlehed@skovde.se 0768-19 49

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Målgruppen... 6 Etablering Stockholm ett projekt som visar vägen... 7 Kvalitetssäkrade verktyg... 8 Effektiv matchning från dag 1... 9 Resultat... 9 Erfarenheter

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTERING AV INSATSER PÅ UTTALSOMRÅDET I STOCKHOLM STAD

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTERING AV INSATSER PÅ UTTALSOMRÅDET I STOCKHOLM STAD SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTERING AV INSATSER PÅ UTTALSOMRÅDET I STOCKHOLM STAD Okt 2002 mars 2003 En samverkan mellan Integrationsförvaltningen i Stockholm, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse 4 maj 2015

Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse 4 maj 2015 MINNESANTECKNING 1(5) Dnr 851-5351-2015 Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Stenbäck Holmér 040-25 26 54 asa.stenback.holmer@lansstyrelsen.se Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Slutrapport Projekt INLAND

Slutrapport Projekt INLAND Slutrapport Projekt INLAND Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer