preliminär. Årsrapport Landsbygdsprogram för Sverige år CCI 2007SE06RPO001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-05-20 preliminär. Årsrapport 2010. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001"

Transkript

1 preliminär Årsrapport 2010 Landsbygdsprogram för Sverige år CCI 2007SE06RPO001

2

3 Innehåll 1 Inledning Omfattning Kort redovisning av utfallet för programmet Programmets omräkningskurs i denna rapport Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande Förändringar av lagstiftningen Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Ändringar i landsbygdsprogrammet Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål Inledning Ändrade målvärden för indikatorer Utgångspunkter för bedömning av utfall och resultat Begrepp för bedömning av utfall och resultat Olika mättillfällen för omfattnings- respektive resultatindikatorer Förutsättningsskapande projekt Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Sammanfattande bedömning Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens respektive Sametingets erfarenheter och bedömningar Länsstyrelserna Skogsstyrelsen Sametinget Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat Insatser inom ramen för Östersjöstrategin Flaggskeppet för en hållbar landsbygdsutveckling Miljöarbete och Baltic Sea Action Plan Axel Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 ) Startstöd för unga jordbrukare (112) Modernisering av jordbruksföretag (121)... 38

4 3.6.4 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Infrastruktur (125) Axel Ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212) Ersättningar för miljövänligt jordbruk (214) Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216) Traditionella kulturväxter och husdjursraser Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Miljöskyddsåtgärder Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet Icke-produktiva investeringar skog (227) Axel Diversifiering (311) Affärsutveckling i mikroföretag (312) Främjande av turistnäringen (313) Grundläggande tjänster (321) Förnyelse och utveckling i byarna (322) Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323) Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331) Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341) Axel Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413) Samarbete (421) Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431) Utvecklingen av Leader under programperioden Programmets finansiella genomförande Generellt om det finansiella genomförandet Axelvis redovisning av utbetalade belopp

5 5 Pågående utvärdering av programmet Viktiga händelser under året när det gäller pågående utvärdering Utvärderingssystem och utvärderingsplan Utvärderingsaktiviteter i relation till utvärderings-planen Jordbruksverkets rapporter, studier och under-sökningar med koppling till landsbygdsprogrammet, påbörjade och genomförda under Pågående projekt om åtgärderna i axel 1, 3 och Pågående projekt med koppling till axel Länsstyrelserna rapporter, studier och under-sökningar med koppling till landsbygdsprogrammet, påbörjade och genomförda under Skogsstyrelsen Sametinget Datainsamling Översikt över kvalitetshöjande åtgärder för datainsamling Nätverksaktiviteter i samband med pågående utvärdering Deltagande i nätverk på programnivå, nationell och europeisk nivå Syfte, resultat och uppföljning av nätverksevenemang, workshops och seminarier Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse Övervaknings- och utvärderingsåtgärder Administrativa system och kontroller Utbildningar m.m Kontroller på plats Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats Handläggningstider Användning av tekniskt stöd Redovisning per myndighet och användningsområde Informationsåtgärder Sammanfattning av informationsinsatser under Information och offentlighet Budskapen förstärker varandra Mål för informationen Hur långt har vi i Sverige kommit i informationsarbetet Målgrupper Aktiviteter personlig kommunikation

6 6.4.8 Aktiviteter elektronisk kommunikation Aktiviteter direktkommunikation Aktiviteter masskommunikation Information till allmänheten Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet Konkurrensregler och statsstöd Offentlig upphandling Miljöskydd och miljöförbättringar Jämställdhet och icke-diskriminering Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument Överensstämmelse med den gemensamma jordbrukspolitiken Avgränsning i förhållande till ERUF, ESF och EFF Användningen av återkrävda belopp Bilagor Schematisk redovisning av Landsbygdsnätverkets insatser på olika fokusområden år

7 1 Inledning 1.1 Omfattning Årsrapporten avser Landsbygdsprogram för Sverige som omfattar alla Sveriges landsbygdsområden Kort redovisning av utfallet för programmet Under kalenderåret 2010 betalades totalt ca miljoner kronor (mnkr) ut i offentliga medel (EU och svenska offentliga finansiärer) för olika former av stöd och ersättningar. Under kalenderåret 2009 var motsvarande siffra ca mnkr. Ökningen i utbetalningar från 2009 till 2010 är således mycket kraftig och beror framförallt på att utbetalningarna (för miljöersättningarna) hösten 2009 försenades på grund av att blockinventeringar ännu pågick. En del av ökningen i utbetalningar beror också på att utbetalningarna i axel 3 och 4 har tagit fart samt att justeringarna av hektarersättningarna som gjordes från januari 2010 för miljöersättningar och kompensationsbidrag har medfört större utbetalningsvolymer. Den genomsnittliga årliga utbetalningen under programmets sju år är efter programändringen 2009 ca mnkr. Utbetalningarna 2010 kan således sägas ligga nära i fas med programmets intentioner när man tar i beaktande att utbetalningarna från de finansiella förstärkningar som gjordes genom programändringen 2009 var begränsade det första året. För tidigare år har redovisats stora negativa avvikelser jämfört med genomsnittsåret. Under EU:s räkenskapsår 2010 för landsbygdsfonden, som avser perioden från den 16 oktober 2009 till den 15 oktober 2010, betalades 285,3 miljoner euro (mneuro) ut från fonden. Den i förväg finansiella tilldelningen från fonden var för detta räkenskapsår 280,5 mneuro. Utbetalningarna var således ca 5 mneuro högre än tilldelad budget, vilket innebar att tidigare ej utnyttjade tilldelningar från fonden kunde finansiera skillnaden. Under 2008 och 2009 var den svenska kronans kurs avsevärt svagare än den förutsedda 9,00 kr/euro. År 2009 var den genomsnittliga vägda kursen 10,49 kr/euro. Förbrukningen i euro blev därför betydligt lägre än vid den förutsedda kursen. Under 2010 var den genomsnittliga kursen 9,37 kr/euro. Vid utbetalningsnivån mnkr (EU-delen) gör bara kursskillnaden att ca 30 mneuro mer har förbrukats, motsvarande ca 290 mnkr. Under andra halvåret 2010 hade kursen sjunkit till 9,21 kr/euro och nedgången (förstärkningen av svenska kronan) har fortsatt under Kort innebär detta att fler euro går åt för att täcka utbetalningarna och att en svag kronkurs inte längre tycks vara ett problem för att hinna förbruka tilldelningen från EUbudgeten Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är i svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet uttryckta i svenska kronor. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. En fråga är vilken kurs som bör väljas. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är som tidigare nämnts 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2010 vid rekvisitioner har varit 9,38 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och utvärdering enligt mall från EU-kommissionen) används 7

8 för redovisning av utbetalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 3 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller efter programändringen som godkändes av EU-kommissionen den 25 juni Vid mätningen av omfattningsindikatorerna utgår denna rapports textdel från uppgifter i ansökningarna om stöd, som kan komma att avvika från de utbetalningar som sedan sker för genomförda insatser. Indikatortabellen i bilaga 1 utgår däremot från utbetalade stöd och avslutade insatser. Eftersom flera av de insatser som beviljats stöd inte har avslutats, blir värdet av de indikatorer som redovisas i rapportens textdel större än det faktiska utfallet för avslutade insatser som anges i bilaga 1. Det faktiska utfallet som anges i bilaga 1 ger inga betydande utslag förrän långt senare, då det tar en viss tid för insatser att bli helt färdigställda. Slutsatsen är att dessa olika delar inte är jämförbara. De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 3 utgår från de uppgifter om insatsernas kostnader som redovisas i ansökningar om stöd. Dessa uppgifter omfattar insatsernas kostnader enligt ansökan, men inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. De verkliga kostnaderna redovisas först efter det att projektet är avslutat och då i bilaga 1. För företagsstöd och projektstöd exklusive kompetensutveckling gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material. Ett ackumulerat resultat uppskattas utifrån det material som hittills granskats om det anses tillämpligt. Resultatindikatorerna mäts endast för företag/organisationer som genomfört investeringen fullständigt och fått stödet slututbetalat. Från tidpunkten från det att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt går det ofta 2-3 år. Eftersläpningen är som regel kopplad till investeringens storlek. En liten investering ger snabbt genomslag medan en stor investering inte får genomslag förrän efter flera år. Resultatet ökar successivt under perioden från att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt. Mot bakgrund av bland annat detta blir det hittills förhållandevis låga utfall. För förutsättningsskapande projekt (dvs. projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar) redovisas inga resultat. Enligt Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF) ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är huvudsakligen inriktade på marknadsföring och utveckling av befintliga turistmål men även utveckling av nya turistattraktioner förekommer. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. För att mäta bruttoförädlingsvärde krävs egentligen tillgång till deltagande företags bokföring vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i 8

9 projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. Det återstår ett antal projekt där det saknas uppgifter eller metod för uppskattning av bruttoförädlingsvärde. En del av dessa kan dock ha resultat som inte är bestående. Resultatindikatorn Ökat antal turister som redovisas i denna rapport avviker från de två indikatorer som finns i indikatortabellen R9 (bilaga 1): Ökat antal övernattningar och Ökat antal besökare över dagen. Det är inte lämpligt att summera dessa två indikatorer eftersom en del turister gör fler än en övernattning. Istället redovisas en lägre siffra i indikatorn Ökat antal turister efter antagandet att en del turister gör fler än en övernattning. 9

10 2 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande 2.1 Förändringar av lagstiftningen Ändringar i EU-lagstiftningen för landsbygdsprogrammet som infördes under senare delen av 2009 har påverkat landsbygdsprogrammets genomförande under Resurser från Europeiska garantifonden för jordbruket flyttades till särskilt angelägna utmaningar på främst energi- och klimatområdet som preciserades inom ramen för landsbygdsprogrammet. I samband med detta gjordes också en särskild satsning i landsbygdsprogrammet på regeringens vision Sverige det nya matlandet. Regler infördes också för hanteringen av pengar som tillfördes landsbygdsprogrammet från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen, vilka riktades till bredbandssatsningar. Följdändringar har gjorts i svenska författningar under Ändringarna har under 2010 lett till ökad administration i form av nya processer, ny rapportering m.m. 2.2 Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Den djupa internationella finansiella krisen, som började 2008, mildrades genom betydande offentliga insatser inom bl.a. EU, genom att en ökad efterfrågan på varor och tjänster kom till stånd. Under 2010 steg således producentpriserna åter på mjölk och en rad andra jordbruksprodukter. Även priserna för insatsvarorna steg, däribland dieseloljan. Prisökningarna är dock från en nedpressad nivå från 2008 och De låga mjölkpriserna hade lett till problem för företag som genomfört större investeringar, vilket således i viss mån ändrades till det bättre under loppet av Avräkningspriserna på griskött föll kraftigt 2010, vilket ledde till en rad nedläggningar inom branschen. Generellt har investeringarna inom jordbrukssektorn och inom landsbygdsföretagen ökat under Det är dock att märka att investeringarna inom jordbruket har hållits väl uppe trots lågkonjunkturen. 2.3 Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Andra finansiella instrument inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Enterprise Europe Network (företagsrådgivning om bland annat EU-regler). Finansiella instrument på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber och Livsmedelsstrategin, som regeringen presenterade Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU genom att utgöra en viktig förutsättning för 10

11 att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. De ändringar som har genomförts i lagstiftningen och som redovisas under avsnitt 2.1 ovan, påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument på några områden. Det gäller dels kopplingen till Europeiska garantifonden för jordbruket. Från garantifonden fördes pengar över genom s.k. modulering till EJFLU för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet, med start Ett annat område är de pengar som tillfördes EJFLU från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen. Dessa pengar ska användas till bredbandssatsningar och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Kommunikationsmyndigheten PTS (Post- och telestyrelsen) erbjuder medfinansiering både till kanalisationsstödet och till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet. Bredbandssatsningen bidrar till att uppfylla regeringens bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP), som presenterades i slutet av Enligt regeringens bredbandsstrategi är en hög användning av IT och Internet bra för Sverige när det gäller områdena tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Enligt strategin hjälper det också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta utmaningarna är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Strategin innebär att 90 % av alla hushåll och företag år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Enligt strategin är det viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. Ett tredje område som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument är omfördelningen inom programmet till satsningen på visionen Sverige det nya matlandet. Regeringen presenterade en handlingsplan för visionen under Handlingsplanen är uppdelad på fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurangbranschen. Från 2010 avsätts från landsbygdsprogrammet 160 mnkr till handlingsplanen. De huvudsakliga verktygen för visionen är tillämpbara åtgärder i landsbygdsprogrammet samt den ovan nämnda Livsmedelsstrategin. Regeringen bedömer att satsningen kan medverka till att skapa uppemot nya arbetstillfällen. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att arbeta med Sverige det nya matlandet. Landsbygdsprogrammet tillsammans med Livsmedelsstrategin bidrar till målet att stärka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Ett förstärkt samarbete mellan politikområdena, som kan påverka kopplingen mellan de finansiella instrumenten är också den heltäckande strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder som regeringen arbetade fram under Strategin är tvärsektoriell och täcker in såväl den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling som andra politikområden av stor betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter. De regionala utvecklingsprogrammen (RUP), Europeiska unionens strukturfondsprogram, Sveriges landsbygdsprogram och programmet för Europeiska fiskefonden innehåller resurser som kommer de svenska landsbygderna till godo. En fast grupp har inrättats kring arbetet med landsbygdsutveckling där statssekreterarna för Landsbygds- och Näringsdepartementet deltar tillsammans med tjänstemän från respektive departement. Gruppen fungerar som en styrgrupp och sammanträder några gånger per år. 11

12 Under 2010 har gruppen initierat en uppföljning av strategin. Eftersom strategin är tvärsektoriell har man satt samman en arbetsgrupp med representanter från flera departement, i syfte att hjälpa till med uppföljningen och med det fortsatta löpande arbetet. Uppföljningen presenterades i maj 2010 på Landsbygdsriksdagen i Sunne. För att nå de övergripande målen och prioriteringarna i regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder har regeringen genomfört, och kommer att genomföra, en rad insatser inom flera politikområden. Det handlar dels om insatser som är direkt avsedda för landsbygdsområden eller näringar som verkar där, dels om mer generella insatser för hela landet men med stor betydelse också för landsbygdsområdena. Insatserna delas in i följande områden: - Strategiska program - Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande - Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer - En god service och förnyad välfärd - Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur - Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande - En landsbygdssäkrad organisation. 2.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Under år 2010 har två förslag om ändringar av programmet överlämnats till EUkommissionen. Det första ändringsförslaget anmäldes enligt artikel 6.1.c och artikel 9 i EU-kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 den 31 mars EU-kommissionen accepterade förslaget den 25 juni Ändringarna omfattade följande: 1. Tekniska ändringar som uppdaterar indikatorer. Som ett led i att kvalitetssäkra indikatorernas målvärden gjordes en genomgång av samtliga målvärden i programmet. Sedan programmet infördes har mer kunskap inhämtats såväl om åtgärderna och deras genomförande som om metoder och modeller för skattning av målvärden för indikatorerna. Den förbättrade kunskapsnivå ledde till ett förslag på förändringar i ett antal målvärden, främst för axel 1 och 3. Även vissa justeringar gjordes i axel 2 som ett resultat av förfinade beräkningssätt, för att justera för tidigare förändringar i programmet samt ta hänsyn till nya forskningsrön inom området. 2. Ändring av stödberättigade kostnader under åtgärd 124 Samarbete om utveckling av nya produkter. Inom åtgärd 124 Samarbete om utveckling av nya produkter föreslogs att kostnad för ifyllnad av ansökan och rekvisitioner skulle räknas som stödberättigande kostnader i syfte att öka effektiviteten i åtgärden och förenkla regelverket för att därigenom öka anslutningen till åtgärden. 12

13 3. Ändring av projektstöd under axel 3. I syfte att förenkla och effektivisera genomförandet gjordes en ändring avseende projektstöd för s.k. ordinarie verksamhet inom axel 3. Det har visat sig att det i praktiken har varit svårt att exakt avgränsa vad som är att betrakta som ordinarie verksamhet och vad som är ett projekt. Detta gäller framför allt i de fall där organisationer har som huvudsaklig verksamhet att genomföra utvecklingsprojekt som inte skulle komma till stånd utan stödinsatser. 4. Ändrade regler för ersättning till LAG medlemmar. En ändring gjordes även ifråga om ersättningar till ledamöter i LAG. Utöver verksamhetsledaren arbetar i många fall ledamöter i LAG med olika insatser för att underlätta genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin m.m. Det ansågs rimligt att ersättning ska kunna utgå även för denna typ av arbete. 5. Tillägg till statsstödstabell 17.2 med notifiering N30/2010. EU-kommissionen beslutade den 25 mars 2010 att godkänna statsstödsnotifieringen avseende stödet för bredbandsinvesteringar inom åtgärd 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. För att stödet ska kunna genomföras krävdes att en referens till detta ärende fördes in i det svenska programmet. 6. Redaktionella ändringar. Det andra ändringsförslaget anmäldes i enlighet med artikel 6.1.c och artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 den 22 december EU-kommissionen accepterade förslaget den 18 mars Syftet med denna programändring var att möjliggöra förlängning av ingångna femåriga åtaganden inom åtgärden 214 Miljöersättningar som löper ut 2011 och Avsikten är att åtaganden ska kunna förlängas till slutet av programperioden, dvs. till och med Därigenom kan en stor omfattning av nya femåriga åtaganden undvikas. Antalet åtaganden som löper in i nästa programperiod minimeras därmed. Detta bidrar till att inför nästa finansiella period, dvs. landsbygdsprogrammet som avser år 2014 till 2020, öka möjligheten till flexibilitet vid den nationella utformningen. 13

14 3 Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål 3.1 Inledning I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda framsteg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, CMEF. I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål Ändrade målvärden för indikatorer I samband med programändringar (inskickade i juli 2009 och mars 2010) har ett antal ändringar gjorts av målvärden för indikatorer kopplade till programmets åtgärder. Ändringarna av målvärden kan delas in i följande två grupper: 1. Ändringar av målvärden kopplade till den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förstärkningar av programmet med moduleringsmedel (överflyttning av medel från den gemensamma jordbrukspolitikens pelare 1 till pelare 2). Åtgärderna tillämpas först från Ändringar av målvärden kopplade till ändringar av åtgärder som tillämpas först från Utgångspunkter för bedömning av utfall och resultat I kapitlet berörs utvecklingen av programmet från något olika utgångspunkter. En utgångspunkt är hur olika åtgärder ligger till i förhållande till mål, t.ex. budgetmässiga, som är satta för hela programperioden för den aktuella åtgärden. Analyser av hur långt programmet hunnit så här långt görs i avsnitten med utgångspunkt i olika målvariabler för respektive åtgärd. Som nämnts tidigare finns särskilda för EU gemensamma indikatorer framtagna av EUkommissionen, som ska avrapporteras varje år i årsrapporterna. Medlemsländerna har möjligheter att komplettera de gemensamma indikatorerna med s.k. programspecifika indikatorer som bara berör det egna landets program. Sverige har utnyttjat möjligheten till sådana kompletteringar, vilket innebär att det i rapporten vid sidan av de EU-gemensamma indikatorerna även ska redogöras för en rad ytterligare indikatorer. En annan utgångspunkt är hur jordbrukare och andra grupper som är föremål för stöden uppfattar stödprocessen. Problemområden i det senare fallet är om informationen om stöden är otillräcklig eller om ansökningsförfarandet är så komplicerat att många avstår från att söka trots att de är berättigade till stödpengar eller om det finns andra orsaker till att ansökningar inte kommer in i den omfattning som man förväntar. Analyser utifrån den senare utgångspunkten ingår bara marginellt i denna årsrapport men undersökningar av hur kunderna uppfattar programmet görs löpande. 14

15 3.1.3 Begrepp för bedömning av utfall och resultat I tabellerna över mål och utfall i detta kapitel anges för flertalet av åtgärderna omfattningsindikatorer avseende antal stödmottagare och investeringsvolym. Investeringsvolym är den totala kostnaden för insatsen i respektive åtgärd (inkl. privata medel). Uppgiften samlas in från stödansökan och kan närmast ses som en bedömning av insatsens hela kostnadsmassa. Underlaget är till viss del osäkert eftersom samtliga kostnader inte alltid tas med i en ansökan. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i IT-systemet. Investeringsvolymen blir då underskattad. (Jämför med avsnitt ovan.) Observera att begreppet investeringsvolym inte är begränsat bara till insatser som avser investeringar. Resultatindikatorerna avser de realiserade utfallen, d.v.s. utfallen som uppstår när insatsen är helt genomförd. Indikatorer som anges för respektive åtgärd är vanligen antal slutförda insatser, ökat bruttoförädlingsvärde och ökningen i sysselsättning. En insats anses helt genomförd när slututbetalningen har gjorts. Antalet slututbetalade ärenden vid en viss tidpunkt är vanligen betydligt lägre än antalet beviljade ärenden samma tidpunkt, eftersom insatsen tar tid att genomföras. Förutsättningsskapande projekt redovisas med resultatindikatorn noll. I tabellerna över mål och utfall per åtgärd anges att riktvärdet är 57 %. Detta är ett slags artificiellt riktvärde som kan användas vid bedömning av hur programmet fortskrider. Resonemanget bakom detta värde är att vid ett jämnt budgetutnyttjande bör 57 % av hela budgeten vara förbrukad vid utgången av 2010 eftersom fyra av de sju åren i programperioden då har passerat. Det är dock inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årlig takt. För t.ex. Leader är det heller inte möjligt att ligga i fas efter 4 år, se vidare avsnitt 3.9. Slutsatsen är att en jämförelse av utfallet gentemot det ackumulerade resultatet kan göra att utfallet ser sämre ut än vad det egentligen är Olika mättillfällen för omfattnings- respektive resultatindikatorer EU:s indikatorer är komplicerade och är styrda av ett regelverk som går ner på en ganska detaljerad nivå. Man skiljer på omfattningsindikatorer och resultatindikatorer. Omfattningsindikatorerna är till för att ge en bakgrund till resultatindikatorerna. För att belysa omfattningsindikatorerna räcker det som regel med att hämta uppgifter som redovisas och registreras i IT-system i samband med ansöknings- / beslutstillfället. För resultatindikatorerna måste en ganska omfattande kompletterande uppgiftsinsamling genomföras efter avslutad insats. Resultatindikatorerna är inte av den karaktären att underlaget kan hämtas från statistiska källor. I vissa delar måste kompletterande bedömningar och undersökningar göras. För att kunna tolka sifferutfallet i de tabeller som senare kommer att presenteras i avsnitt är det viktigt att känna till grundprinciperna för hur indikatorerna mäts. Enligt CMEF ska det finnas en logisk kedja som följer en tidsaxel. För att exemplifiera hur grundtanken är i uppföljningen visas i nedanstående bild ett schematiskt tidsförlopp från det att en ansökan om stöd kommer in till dess den efterkommande insatsen har genomförts och gett full effekt. 15

16 Figur 1, Tidsfaser för en insats Anm. Med LS avses länsstyrelsen Den första fasen (beredningsfasen) belyses överhuvudtaget inte i indikatorerna. Processen börjar när ett ärende blivit inlämnat till myndigheten och beslutat. Det är endast beviljade ärenden som följs upp i indikatorerna. Endast indikatorerna för omfattning avser beslutstidpunkten (exempelvis antal beviljade aktiviteter eller beviljade stödbelopp). Övriga indikatorer behandlar konstaterat utfall, dvs. resultat när en insats (t.ex. en investering) är avslutad. Uppgifter som berör genomförandefasen avser hur mycket som betalas ut som stöd samt hur mycket som insatsens beräknade totalkostnad (investeringsvolymen) uppgår till. Investeringsvolym redovisas i huvudrapporten som total kostnad enligt ansökan. I bilaga 1 redovisas endast faktiska utfall. För resultatindikatorerna ska ingenting redovisas förrän efter tidpunkten då insatsen fullföljts och stödet slututbetalats. Rapporteringen berör här endast genomförandefasen, dvs. tiden mellan det att insatsen fullföljts till dess den ger full effekt. Ofta sker processen stegvis så att t.ex. ett ekonomiskt resultat kan förbättras successivt första och andra året efter det att en investering är klar för att sedan nå full effekt år 3. I detta fall ska en fördelning av resultatförbättringen göras över samtliga tre år. Beskrivningen ovan innebär att omfattningsindikatorer inte är riktigt jämförbara med resultatindikatorer. På grund av att tiden kan vara lång mellan det att ett ärende beviljats stöd till dess den efterföljande insatsen ger full effekt, är utfallet hittills relativt lågt i resultatindikatorerna. Effekterna kommer först senare, till stor del efter programperiodens slut. Vid sidan av omfattnings- och resultatindikatorerna finns också effektindikatorer, men dessa ska inte redovisas i årsrapporterna Förutsättningsskapande projekt Ett problem som framkommit är att de projektstöd som genomförs i Sverige inte riktigt passar ihop med EU:s gemensamma indikatorer för resultat. Det beror på att de svenska insatserna många gånger är av förutsättningsskapande karaktär med syfte att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar. Indikatorvärdena sätts därför ofta till 0. De efterföljande mätbara resulaten kan eventuellt komma först efter det att programperioden har avslutats. Indirekt kan de också påverka resultatindikatorerna för viss åtgärd Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan indikera att verksamheten går i en viss riktning men utgör endast mätpunkter för vissa förhållanden. 16

17 Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur framgångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärden anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet. 3.2 Sammanfattande bedömning Landsbygdsprogrammet har nu tillämpats under fyra år. De bedömningar som anges i den här rapporten vilar främst på de redovisade indikatorernas utfall. Axel 1 Liksom under tidigare år varierar måluppfyllelsen starkt mellan stödåtgärderna inom axel 1, Ökad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket. Åtgärderna modernisering, startstöd och numera även kompetensutveckling, har alla god måluppfyllelse medan måluppfyllelsen för övriga stödformer inom axeln är lägre. Axel 2 Inom axel 2, Förbättra miljön och landskapet, varierar måluppfyllelsen mellan delåtgärderna inom miljöersättningarna. Kompensationsbidraget ligger något över den målsatta arealen. För miljöersättningar varierar måluppfyllelsen mellan insatserna. Den programändring som trädde ikraft 2010 som framför allt innebar att ersättningen per hektar (ha) höjdes, har ökat intresset för de insatser som visade på låg måluppfyllelse Det gäller i första hand ekologiska produktionsformer, delinsats fånggrödor och vårplöjning inom minskat kväveläckage, miljöskyddsåtgärder, skyddszoner, slåtterängar samt delar av utvald miljö. Det kan dock konstateras att höjningarna inte har medfört att målen för insatserna nås med ett undantag, delinsats skyddszoner mot vattendrag inom minskat kväveläckage, där ersättningshöjningen medfört att hektarmålet överträffas. Axel 3 Inom axel 3, diversifiering och livskvalitet, har de företagsinriktade åtgärderna diversifiering, turism och mikroföretag, fortsatt hög anslutning och ett högt budgetutnyttjande, väl i fas med den förväntade nivån. Inom dessa tre åtgärder står företagsstöden för 75 % av antalet beviljade stöd och för 46 % av det beviljade beloppet. Föutsättningsskapande projektstöd står således för 54 % av det hittills beviljade beloppet vilket kommer att påverka det mätbara resultatet direkt efter programperiodens slut, se avsnitt Grundläggande tjänster och kompetensutveckling är de åtgärder som ökat mest mellan 2009 och 2010 räknat i antal beviljade stöd. Ökningen för grundläggande tjänster beror på stor efterfrågan på stöd till bredband. Åtgärden diversifiering har också ökat något jämfört med året innan. 17

18 Axel 4 Genomförandet av Leader har tagit ordentlig fart under Detta gäller särskilt åtgärden diversifiering och livskvalitet där nära nog halva budgeten är utnyttjad. Åtgärderna ökad konkurrenskraft samt markförvaltning och miljö har svårare att komma igång men mot bakgrund av de insatser som gjorts under 2010 bedöms att även pengarna inom dessa åtgärder kommer att utnyttjas under programperioden. Medelsförbrukningen är dock fortfarande ojämn mellan de 63 LAG varför utbildningsinsatser även fortsättningsvis kommer att vara nödvändiga för att alla LAG ska komma igång på ett bra sätt. 3.3 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens respektive Sametingets erfarenheter och bedömningar I arbetet med årsrapporten har berörda myndigheter rapporterat om programmets genomförande enligt riktlinjer från Jordbruksverket. Nedan följer en sammanställning av kommentarer från stödmyndigheterna Länsstyrelserna Åtgärder inom axel 1, 3 och 4 samt utvald miljö inom axel 2 Axel 1 Den helt dominerande åtgärden inom axel 1 är modernisering. Genom en programändring förstärktes åtgärden budgetmässigt år 2010 för mjölkinvesteringar. Flertalet länsstyrelser har haft en mycket god efterfrågan på dessa pengar och för vissa län är pengarna helt beslutade. Stödtaken för mjölkinvesteringar har höjts jämfört med tidigare, vilket kan förklara en del av den ökade efterfrågan på stödet men också att lönsamheten har förbättrats genom högre mjölkpriser under Ett annat stöd med god efterfrågan är startstödet där tilldelad budget på flera håll kommer att ta slut redan För kompetensutvecklingsåtgärden skedde betydande budgetförstärkningar under år 2010 genom modulering. Inriktningen för dessa medel är klimat och energi och verksamheterna håller på att byggas upp. Länen samarbetar i hög grad när det gäller satsningarna inom Matlandet (inom kompetensutveckling, modernisering och förädling). Exempelvis har utlysningar av projektmedel för kompetensutveckling skett samlat för Västerbottens, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Åtgärderna samarbete och infrastruktur har överlag låg efterfrågan. För samarbete gäller att länen redovisar 2-3 projekt men framför samtidigt att regelverket för stödet är komplext. Insatserna inom infrastruktur berör inom många län framförallt vägförrättningar, d.v.s. att genom Lantmäteriet få till stånd nya andelstal för privata vägföreningar. Några län har i sina strategier strukit vägförrättningar från prioriterade insatser, eftersom kopplingen till jord- och skogsbruk anses vara för svag. Dalarnas län har redovisat behov av medel inom åtgärden infrastruktur för insatser inom omarronderingar. 18

19 Axel 3 Det är svårt att få fram en entydig och generell bild av de 21 länsstyrelsernas genomförande av axel 3. Bilden är mycket olikartad, det finns län som rapporterar ett högt söktryck medan andra nämner att det är lite lägre tryck. Nedan redovisas några frågor som är aktuella för Omorganisationer och ett förbättrat samarbete internt inom myndigheten har gjorts på en del länsstyrelser i syfte att förbättra genomförandet. Utveckling av partnerskapet inkluderande kommunala näringslivsutvecklare lyfts fram som en positiv faktor för ökat intresse. Några län nämner att programstrukturen kan medverka till lågt utnyttjande i vissa åtgärder. Projekten är ofta av sådant innehåll att de kan platsa inom flera av åtgärderna inom axel 3. Det finns också en överlappning mellan axel 1 och axel 3, insatser för ökad diversifiering är ett område där det finns en överlappning mellan åtgärden moderniseirng inom axel 1och åtgärden diversifiering inom axel 3. Detta nämns som en orsak till lägre utnyttjande inom diversifiering. Många åtgärder och i flera fall åtgärder med särskilda satsningar kräver många budgetar, vilket i sin tur skapar inlåsningseffekter. Fortfarande lämnas många ofullständiga ansökningar in som kräver resurser. Några länsstyrelser pekar på projektägarnas problem med att finna den 20-procentiga övriga offentliga finansieringen som krävs inom axel 3. Det finns dock exempel på motsatsen där länsstyrelsen tydligt uttalar att detta krav ökar kvaliteten på projekten. Kravet på 20 % på axelnivån, innebär för de län där man beviljat en stor del företagsstöd (för vilka det är svårt att få medfinansiering) att man inte kommer att kunna bevilja fler företagsstöd om man ska nå upp till 20 % i övrig offentlig finansiering. Andra pekar på att man kommer att tvingas att kräva % i övrig offentlig finansiering för att nå upp till 20 % för hela axeln. Flertalet länsstyrelser pekar på ett stort behov av bredbandssatsningar. De tilldelade medlen är på många håll redan förbrukade genom beslut, andra län rapporterar låg efterfrågan under 2010 men att de insatser som gjorts under året kommer att leda till ett stort intresse. De länsstyrelser som tidigare arbetat aktivt med bredbandssatsningar och där behoven var kända sedan tidigare tycks ha fått ett försprång i genomförandet och i förbrukningen av medel. Andra länsstyrelser rapporterar att de först under 2010 jobbat med uppsökande arbete. Länsstyrelserna har också medverkat till att det bildats bredbandsföreningar. Paraplyprojekt har satts igång under 2010 som samlar flera mindre projekt. För biogassatsningar tycks det finnas tveksamheter pga. bristande lönsamhet. Även om intresse har visats så tar det tid innan ansökningar om stöd kommer in. Växthusproducenter fortsätter med energibesparingsinsatser. Flera länsstyrelser rapporterar att få eller inga matlandetprojekt har beviljats. Länsstyrelserna har på en del håll genomfört aktiviteter under 2010, vilket medför att ansökningar kommer att kunna beviljas under Ett turistlän pekar på hög aktivitet inom åtgärden mikroföretag, som en effekt av matlandetsatsningen. Någon länsstyrelse rapporterar färre ansökningar avseende hästföretag än tidigare, orsaken tros vara lågkonjunkturen Vissa länsstyrelser pekar på färre ansökningar inom axel 3 pga. lågkonjunktur medan den mer jordbruksinriktade axel 1 inte påverkats på samma sätt. Andra länsstyrelser har en mer positiv bild av axel 3 under Företagsstöden har stor efterfrågan på en del håll. Ett problem som förs fram vad det gäller företagsstöd är att många ansökningar omfattar en mycket liten verksamhet och att affärsplanen inte håller måttet. Länsstyrelserna ger därför avslag pga. bristande lönsamhet. 19

20 Axel 4, Leader Flera länsstyrelser nämner att genomförandet av Leader har kommit igång på ett bra sätt under Man tar även upp hög personalomsättning, vilket har sinkat genomförandet. Organisatoriska förändringar har gjorts i syfte att förbättra genomförandet av Leader. Under 2010 har några nya kommuner tillkommit i befintliga leaderområden. Ett leaderområde har bytt organisatorisk hemvist, dvs. bytt ansvarig länsstyrelse. Det verkar vara vanligt med både lokala och regionala träffar för erfarenhetsutbyte och utbildningar. Paraplyprojekt, som ägs av LAG, genomförs på många håll i syfte att förenkla hanteringen av små projekt. Samma metod används på en del håll för att på ett samlat sätt öka intresset för åtgärderna konkurrenskraft samt markförvaltning och miljö, som fortfarande släpar efter. Intresset för projekt inom samarbetsåtgärden börjar komma igång. Inflödet av ansökningar verkar vara i nivå med 2009, Antalet utbetalningar har ökat kraftigt på en del håll. Små projekt är ovana vid hantering av stöd, har svårt med redovisning etc. Utbildningar hålls för att förbättra kvaliteten. Personalförstärkningar har gjorts på en del håll för att korta ner handläggningstiderna för Leader. Axel 2, utvald miljö Utvald miljö i axel 2 når inte upp till de uppsatta målen. Med få undantag ligger ansökningsvolymen under tillgängliga budgetmedel hos respektive länsstyrelse. I vissa län har det låga intresset inte påverkats i någon större omfattning trots att stora informationsinsatser genomförts. Av de under 2010 nyinförda insatserna damm som samlar fosfor, reglerbar dränering, anpassad skyddszon och stängsel mot rovdjur så är det bara den sistnämnda som har fått någon nämnvärd omfattning. När det gäller de insatser som funnits sedan tidigare har i stort sett alla länsstyrelser genomfört satsningar på anläggning och restaurering av våtmarker och restaurering av betesmarker och slåtterängar. Intresset för insatserna har lokala variationer där t.ex. länsstyrelsen i Skåne län redovisar ett stort intresse för våtmarker där budgeten överskrids medan andra länsstyrelser har en motsatt trend. Ett problem som flera länsstyrelser tar upp i samband med våtmarker är de bekymmer som finns kopplade till vattendomar och avvattningsföretag. Västra Götaland nämner att skärgårdsinsatserna mosaikbetesmarker, bete och slåtter på svårtillgängliga platser och bränning går bra vilket pekar på att lokalt utnyttjande av insatserna inom utvald miljö kan vara framgångsrikt. Övriga insatser som flera länsstyrelser framhåller som framgångsrika är restaurering av överloppsbyggnader, stenmurar, trägärdsgårdar och alléer. Handläggningstiden för ärenden inom utvald miljö beskrivs ofta som lång beroende på begränsade resurser och konkurrens om resurser från andra områden inom länsstyrelserna. Åtgärder inom axel 2 exkl. utvald miljö Trenden för miljöersättningar totalt sett redovisas som svagt neråtgående med något undantag. Det mest påtagliga undantaget är att intresset för delinsats skyddszoner mot vattendrag inom minskat kväveläckage fördubblats som en följd av att ersättningsnivån höjts. Andra enskilda miljöersättningar som nämns är certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion där trenden är en minskning totalt sett. Detta är sannolikt en följd av att inte alla brukare som hade ekologisk ersättning enligt de gamla reglerna valt att gå in i ett nytt åtagande. Detta kan i sin tur bero på att villkoren för ekologisk vall förändrats. Andelen certifierade ekologiska odlare ökar emellertid. Ersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet har ett förhållandevis 20

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

26 juni 2012. Årsrapport 2011. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001

26 juni 2012. Årsrapport 2011. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 26 juni 2012 Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll Sammanfattning... 6 1 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande.. 11

Läs mer

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 CCI 2007 SE 06 R PO 001 Hela programbudgeten är beslutad och nästan 90 procent av programbudgeten är utbetald. Totalt får ca 50 700 lantbrukare ersättning för miljövänligt

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Kompletteringar av strategier Avsnitten: Målvärden (under 7.5) Uppföljning och utvärdering (12.) Börje Karlsson, Landsbygdsanalysenheten SMARTa mål Specifikt

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR4 Miljö- och jordbruksutskottet och Näringsutskottet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5 NYHETSBREV från Landsbygdsnätverket Tema: De nya stöden öppnar Många intresserade av nya stöd och möjligheter sid 3 Europeiska landsbygds program sid 5 Nr 8 2015 Bredband på landsbygden en överlevnads

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd

Företagsstöd och projektstöd Företagsstöd och projektstöd möjligheter på landsbygden Det finns stöd för dig som vill vara med och utveckla landsbygden. Här få du hjälp att välja vilket stöd du kan söka. Företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-94-9 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2012 Förord Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Sammanställning enkät

Sammanställning enkät Sammanställning enkät Exempel på goda rutiner och samarbetsformer. Antal utskick:140 Antal svar: 56 Svarsfrekvens: 40% Antal LAG som svarat: 33 Antal länsstyrelser som svarat: 23 Nedan framgår de olika

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd

Företagsstöd och projektstöd Företagsstöd och projektstöd möjligheter på landsbygden Det finns stöd för dig som vill vara med och utveckla landsbygden. Här få du hjälp att välja vilket stöd du kan söka. Företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Företagsstöd och projektstöd möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Är du verksam på landsbygden och vill satsa på något nytt? Kanske utveckla ditt företag eller

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer