Internationellt adopterade i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationellt adopterade i Sverige"

Transkript

1 Internationellt adopterade i Sverige Vad säger forskningen? Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS Red: Margareta Carlberg och Karin Nordin Jareno

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden IMS och Gothia Förlag ISBN Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Nina Västerbro Omslag: Catharina Ekström Omslagsfoto: Glowimages Grafisk form: Gyllene Snittet AB Första upplagan, första tryckningen Prepress: Litho Montage AB, Särslöv 2007 RD Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2007 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, Stockholm Kundservice , Fax

3 Innehåll Förord... 8 Medverkande författare... 9 Kapitel 1 Introduktion Forskningsproblem inom området Sammanfattning av de ingående kapitlen Uppväxtförhållanden Anknytning Kognitiv och språklig utveckling, skola och utbildning Identitet Beteendeproblem och social anpassning Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg Allvarlig psykisk ohälsa och självmordsbeteende Familjebildning Arbete och försörjning Riskfaktorer knutna till förhållanden före adoptionen Riskfaktorer knutna till förhållanden efter adoptionen Slutsatser Referenser...26 Kapitel 2 Fakta om internationella adoptioner Internationella adoptioner har funnits cirka 50 år Vad säger lagen och konventionerna? Hur vanligt är det med adoption och varifrån kommer barnen? Stora förändringar på väg Kön och ålder Förberedelse för blivande adoptivföräldrar Hälsoundersökning vid ankomsten till Sverige Andra insatser Litteratur Referenser...45

4 Kapitel 3 Att knyta an på nytt en utmaning för internationellt adopterade barn? Anknytning och adoption...47 Anknytningsteorins ursprung...48 Vad är då anknytning?...49 Anknytningsmönster hos barn som vuxit upp med sina biologiska föräldrar...50 Beskrivning av Främmandesituationen...51 Förutsättningar för anknytning...53 Anknytningsutveckling hos adopterade barn...53 Att byta anknytningsperson...54 Anknytningsmönster och ålder vid adoptionen...55 Barn som levt under extremt dåliga förhållanden...57 Nya studier av anknytning hos barn som tillbringat sina första år på institution...60 Omvårdnadsförmåga...62 Olika typer av interventioner...66 Sammanfattning...71 Referenser...73 Kapitel 4 Fokus på språk, lärande och skola...80 Språk och lärande...80 Intellektuell och kognitiv utveckling...82 Förhållanden som påverkar adoptivbarns lärande...85 Språkutveckling...87 Finns det specifika språkproblem för adoptivbarn?...90 Hyperaktivitet en orsak till inlärningsproblem...94 Föräldrars förväntningar...95 Åtgärder för att stimulera den kognitiva utvecklingen...96 Sammanfattning...98 Referenser...99 Kapitel 5 Identitetsutveckling hos internationellt adopterade barn Vad är identitet? Adoption och identitet...109

5 Etnisk identitet Förhållande till utseende Förhållande till kultur och bakgrund Förhållande till invandrare och flyktingar Identitet, adoption och etnicitet Olika copingstrategier Unga adopterade berättar Identitetsutveckling utan facit Sammanfattning Referenser Kapitel 6 Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn Riskfaktorer och interventioner Inledning Generell kunskap om normbrytande beteende i barndomen Riskfaktorer Internationell adoption som risk eller skydd? Hur vanligt är normbrytande beteende bland internationellt adopterade? Riskfaktorer för normbrytande beteende hos internationellt adopterade Effektiva interventioner Förebyggande insatser Behandling Program som framför allt riktar sig till föräldrar Program som riktar sig till barn Fler- eller multikomponentprogram Evidensbaserade behandlingar för adopterade barn med normbrytande problematik Sammanfattning Referenser Bilaga Kapitel 7 Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg Självskattningar av internationellt adopterade 13- och 15-åringar När adopterade behöver professionell vård och omsorg

6 Sammanfattning Referenser Kapitel 8 Internationellt adopterades livssituation, psykiska hälsa och sociala anpassning belysning utifrån registerstudier Inledning Principer för jämförelser Jämförelser med hjälp av oddskvoter/riskkvoter Ökad eller minskad risk inte förekomst av problem Grupper som vi studerar Vad vi studerar utfall Adoptivfamiljernas sociala förhållanden Vägen in i vuxenlivet Sociala problem Psykiatriska problem Hur många av adoptivbarnen har problem som syns i registren? Jämförelser med andra grupper Jämförelser inom gruppen internationellt adopterade barn Utveckling över tid Könsskillnader Sammanfattning Några avslutande kommentarer Kapitelförfattarnas publikationer Kapitel 9 Internationellt adopterade på svensk arbetsmarknad Inledning Tidigare forskning Metod Data, definitioner av variabler Beskrivande statistik Sambandsstudier utbildningslängd, sysselsättning och inkomster Att ha en anknytning till arbetsmarknaden

7 Årsinkomster Diskriminering eller ej? Sammanfattning Referenser Bilaga A. Åldersfördelning och länderindelning Bilaga B. Analys av stabiliteten i resultat över perioden 1999 till Bilaga C. Känslighetsanalys för årsinkomster

8 Förord Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har bland annat till uppgift att förse det sociala området med samlade erfarenheter från nationell och internationell forskning, huvudsakligen av insatser och metoder som fungerar i det sociala arbetet. Mot denna bakgrund fick IMS regeringens uppdrag att samla och sprida kunskaper om internationellt adopterade barn. Uppdraget har föregåtts av en parlamentarisk utredning (SOU 2003:49, Adoption till vilket pris?). I denna ingår en översikt av forskning inom området, sammanställd av professor emeritus Marianne Cederblad, där bland annat olika problemområden identifieras. Ytterligare en svensk forskningsöversikt har publicerats sedan utredningen avslutades (Lindblad, 2004). Dessa båda arbeten utgör en grund för ämnesvalen i antologin. Sammanställningen består av bidrag från tolv författare som presenteras på s. 9 De skriver om problem och överrisker hos internationellt adopterade. Samtliga författare tackas för all värdefull hjälp i arbetet med att sammanställa denna kunskapsöversikt. Då det här är en expertrapport, ansvarar författarna själva för sina respektive bidrag. Redaktörer för antologin är fil dr Margareta Carlberg och fil kand Karin Nordin Jareno. Förhoppningen är att denna antologi ska ge ökad kunskap och förståelse för de internationellt adopterade och deras föräldrar, samt bidra till att de får ett gott bemötande samt adekvat hjälp och stöd. Stockholm den 30 mars 2007 Robert Erikson Ordförande i IMS styrelse Knut Sundell IMS chef

9 Medverkande författare Anna-Karin Andershed är filosofie doktor och universitetslektor i psykologi vid Örebro universitet. Hon forskar på utveckling av normbrytande beteende samt flickors och kvinnors aggressivitet. Henrik Andershed är docent vid Örebro universitet och bedriver forskning om normbrytande beteende och psykopati, dess risk- och skyddsfaktorer samt hur man bättre kan utreda och behandla dessa tillstånd. Anders Broberg är professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han har tidigare varit verksam som klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin, och är speciellt intresserad av att försöka överbrygga klyftan mellan forskning och praktik när det gäller barn och ungdomar. Margareta Carlberg är psykolog, psykoterapeut och filosofie doktor i psykologi. Hon har varit anställd vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), men är nu utvärderare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Monica Dalen är professor vid Universitetet i Oslo, Institutt for spesialpedagogikk. Hennes forskning har de senaste åren varit fokuserad på internationellt adopterade, deras inlärning, skolprestationer, utbildning och etniska identitet. Pia Enebrink är psykolog, psykoterapeut och doktor i medicinsk vetenskap. Hon är enhetschef på en mottagning inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och särskilt intresserad av behandling och metodutvecklingsfrågor vid normbrytande beteenden. Anders Hjern är barnläkare och adjungerad professor vid Uppsala universitet och arbetar vid Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen.

10 Frank Lindblad är barnpsykiater och arbetar som forskare vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm med frågor om barns livsmiljö och traumatiska händelser under barndomen. Karin Nordin Jareno är filosofie kandidat i utredningssociologi och forskningsassistent vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Dan-Olof Rooth är docent i nationalekonomi, verksam vid Högskolan i Kalmar och extern forskningsledare vid Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Hans forskning är inriktad mot diskriminering, integration och migration för utrikes födda. Anne-Lise Rygvold är försteamanuens vid Institutt for spesialpedagogikk, Universitetet i Oslo, där hon bl.a. är ansvarig för logopedutbildningen. Hennes forskning har varit koncentrerad på internationellt adopterade barns språkbemästring och språkproblem. Knut Sundell är docent i psykologi och chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Som forskningsledare vid Stockholms stads Forsknings- och Utvecklingsenhet har han tidigare forskat om samhällets stöd till barn och unga, främst när det gäller att förebygga barns och ungas beteendeproblem. Bo Vinnerljung arbetar vid Epidemiologiskt Centrum (EpC) och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Han är också adjungerad professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

11 Kapitel 1 Introduktion Bo Vinnerljung & Knut Sundell Historien igenom har det funnits barn som förlorat sina föräldrar. Detta har olika samhällen löst på varierande sätt. Adoption har förekommit, liksom olika former av kollektivt omhändertagande av övergivna och föräldralösa barn. Det har också alltid funnits vuxna som av olika skäl har saknat barn. Även detta har lösts på olika sätt, bl.a. genom adoption. I dagens Sverige dominerar adoption av barn från andra länder. Ungefär ett tusen barn adopteras per år. Ytterst få spädbarn i Sverige lämnas för nationell adoption, omkring 20 varje år (förutom styvbarnsadoptioner). Ungefär lika många äldre fosterbarn adopteras. Denna antologi handlar om internationellt adopterade barn som kommit till Sverige före skolstarten. De allra flesta av dem har adopterats under sina första levnadsår. Huvudfrågorna är om de oftare än andra barn har problem samt om de har andra problem än jämnåriga. En viktig följdfråga är hur stor säkerheten är i forskningsresultaten som rör de internationellt adopterades utveckling och livssituation. Antologin har tagit sin utgångspunkt i två tidigare publicerade svenska forskningsöversikter som ger en omfattande överblick över kunskapsläget (Cederblad, 2003; Lindblad, 2004). Det bedömdes som angeläget att mer ingående belysa några viktiga områden som lyfts fram i dessa översikter. De har styrt valet av teman för kapitel

12 Forskningsproblem inom området Det finns ett antal problem och begränsningar i dagens adoptionsforskning som gör att den endast i begränsad utsträckning kan ge vägledning för samhällets eventuellt förebyggande och behandlande arbete med internationellt adopterade. Ett första problem när det gäller forskning om internationellt adopterade är att de ofta behandlas som en grupp utan hänsyn till att de har olika bakgrund och historia före adoptionen. Några barn har exempelvis vuxit upp på barnhem medan andra lämnats bort av sina föräldrar när de kommit upp i förskoleåldern. En del barn har haft ett gott omhändertagande före flyttningen till mottagarlandet medan andra har farit illa genom exempelvis långa institutionsvistelser (t.ex. Zeanah m.fl., 2005). I studier av adopterades utveckling saknas oftast tillförlitlig information om barnets förhållanden före adoptionen, även om det finns undantag (t.ex. Rutter m.fl., 2007; Croft m.fl., 2007). Ett annat problem är att vissa områden är svagt belysta i svensk och internationell forskning. Exempelvis är kunskapen begränsad om vad som händer när ett adoptivbarn kommer till en adoptivfamilj, om vad som händer i familjen och i skolan, och om hur det är att byta land och kultur eller att flytta från en institution till en familj (Palacios, 2006). Ett annat föga utforskat område är hur olika hjälp- och stödinsatser fungerar för internationellt adopterade. Det finns bara enstaka utvärderingar av interventioner för barn och ungdomar där internationellt adopterade kan skiljas ut från övriga barn/ungdomar. Här finns ett stort behov av klinisk forskning, utformad i nära samarbete mellan praktiker och forskare. Detta är en angelägen uppgift med tanke på att det finns exempel på tveksamma behandlingsmetoder som bland annat erbjuds av privata behandlare i Skandinavien och som bland annat vänder sig till adoptivföräldrar. Ett sådant exempel är så kallad anknytningsterapi, även kallad holdingterapi. I USA finns exempel på att barn dött efter en sådan behandling (Kennedy m.fl., 2002). En tredje svårighet är att många undersökningar baseras på urval vars representativitet är okänd eller svag, alternativt att bortfallen av svar är mycket omfattande. En svag representativitet mins- 12

13 kar möjligheten att generalisera resultaten till hela gruppen internationellt adopterade. Även ett stort bortfall skapar problem med generaliserbarheten. De som väljer att inte medverka i en studie är ofta en selekterad grupp, som exempelvis har mer problem än de som valt att medverka (se diskussion om dessa problem i kapitel 8 och i Lindblad, 2004). Ett fjärde problem är att det finns få studier som följt barns utveckling över tid. De som finns har förutom registerstudierna i många fall en kort uppföljningstid (Rycos m.fl., 2006). Det kan ha konsekvenser för de slutsatser som dras. Barn som t.ex. adopteras i förskoleåldern är oftast försenade i sin utveckling, men de flesta kommer med tiden att ta igen förseningen. När det gäller registerstudier handlar flera mått om indikationer på allvarliga problem, exempelvis sjukhusvård för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Det mesta av psykisk ohälsa i Sverige behandlas i öppenvård och återfinns inte i de nationella register som forskarna använt. Många självmordsförsök leder inte till intagning på sjukhus. Det är alltså inte möjligt att säkert uppskatta den totala omfattningen prevalensen av problem som psykisk ohälsa och självmordsförsök utifrån registerdata. Vi kan bara göra uppskattningar av förekomsten av de problem som syns i register, exempelvis självmord. När det gäller utbildning och arbete går det dock bra att via registren beskriva hela gruppen. Ett annat problem är att det inte är självklart att resultat från en kultursfär kan generaliseras till en annan. Det finns interventioner som riktar sig till ungdomar generellt (inte bara adopterade) och som varit effektiva i USA och i flera länder i Europa, men där korttidsuppföljningar i Sverige inte visat på några fördelar (Sundell m.fl., 2006; Lindahl & Galanti, 2006). En sista oklarhet gäller allmängiltighet över tid. Resultat från en tidsperiod (t.ex. barn födda på 1970-talet) kanske inte gäller i en annan (t.ex. barn födda på 2000-talet). Exempel på ändrade faktorer som kan spela roll är att provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering, IVF) blivit allmänt tillgänglig för ofrivilligt barnlösa par, samt det kraftigt ökade antalet utländskt födda i Sverige. Det första exemplet kan ha ändrat urvalet av blivande adoptivföräldrar och det 13

14 andra kan ha ändrat majoritetsbefolkningens attityd till människor med annat utseende. Om resultat från andra tidsperioder också gäller idag kan endast avgöras i efterhand, genom nya longitudinella studier (Cederblad, 2003). Sammantaget gör dessa problem att dagens adoptionsforskning endast i begränsad utsträckning kan ge klar vägledning för samhällets förebyggande och behandlande arbete med internationellt adopterade. Sammanfattning av de ingående kapitlen Den forskning som redovisas i antologin visar att den stora majoriteten av internationellt adopterade utvecklas som barn i befolkningen i övrigt, det vill säga att de växer upp utan några tydliga problem. Det är viktigt att slå fast att adoption inte är en riskfaktor utan en skyddande faktor. En lång rad studier av nationella adoptioner har visat att adopterade barn utvecklas betydligt bättre än jämnåriga med en liknande oftast mycket utsatt bakgrund, som växer upp hemma eller i familjehemsvård/institutionsvård (t.ex. Bohman & Sigvardsson, 1990; Dumaret, 1985; Duyme, 1988; Duyme m.fl., 1999). Det finns bara enstaka studier av internationella adoptioner där resultaten pekar i samma riktning (van IJzendoorn m.fl., 2005; van IJzendoorn & Juffer, 2006). Två ledande adoptionsforskare, Marinus van IJzendoorn och Femmie Juffer (2006) drog efter omfattande metaanalyser av studier från hela världen slutsatsen att adoption har visat sig ha påfallande ( remarkable, s. 1237) positiva effekter på utvecklingen hos barn med en utsatt tidig barndom. Samtidigt visar jämförelser med svenskfödda barn att risken trots allt är större för de adopterade att ha allvarliga problem. Det gäller framför allt efter att hänsyn tagits till att adopterade växer upp i familjer där sådana problem är mindre vanligt förekommande än i befolkningen i övrigt. Enbart information om riskökning (de statistiska mått som används i kapitlen är oddskvot, riskkvot och relativ risk) säger inte något om hur vanligt problemet är. Att den relativa risken för själv- 14

15 mord är 3 4 gånger högre bland adopterade än svenskfödda betyder inte att självmord är vanligt hos adopterade, bara att det är vanligare relativt sett. Resultaten i kapitel 8 visar att självmord generellt sett är mycket ovanligt bland svenskfödda barn födda mellan 1970 och 1979; mindre än 0,1 procent bland icke-adopterade pojkar har begått självmord (326 av närmare en halv miljon pojkar). Bland adopterade pojkar i samma ålder var det 0,3 procent (tolv pojkar av 4 336). Det gör att självmord var ungefär tre gånger vanligare bland adopterade pojkar än bland övriga pojkar i befolkningen. Tabell 1 sammanfattar uppväxtförhållanden, utbildning samt förekomsten av psykiska och sociala problem bland internationellt adopterade i Sverige utifrån de svenska registerstudierna. I tabellen visas dels relativa risker för ett utfall jämfört med en normalbefolkning, dels relativa risker justerade för ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Dessa resultat är jämförelsevis säkra. En relativ risk eller en oddskvot på 1,0 för endast grundskoleutbildning betyder att risken är lika stor bland adopterade som bland icke-adopterade när den högsta utbildningen endast är genomgången grundskola. En relativ risk eller en oddskvot på 0,7 för placering i familjehems- eller institutionsvård före tio års ålder betyder att det var mindre vanligt bland adopterade, och en relativ risk på 2,6 för allvarlig psykisk ohälsa betyder att det var ungefär 2,6 gånger vanligare bland adopterade än bland icke-adopterade barn. 15

16 Tabell 1. Uppväxtförhållanden, utbildning samt förekomst av problem och överrisker. Prevalens Relativ risk eller oddskvot justerad för ålder och kön Relativ risk eller oddskvot justerad för ålder, kön och socioekonomisk bakgrund Socioekonomiskt goda uppväxtförhållanden Fler än jämnåriga - Endast grundskola* Som jämnåriga Högskoleutbildning* Som jämnåriga Placering i familjehems- /institutionsvård före 10 års ålder Placering i familjehemsvård efter 10 års ålder Placering i institutionsvård efter 10 års ålder Försörjningsproblem i ung vuxen ålder <1% % % % Sociala anpassningsproblem i tonår/ung vuxen ålder Allvarlig psykisk ohälsa /självmordsbeteende i tonår/ung vuxen ålder 11 % (pojkar) 5 % (fl ickor) % *Prevalens anges inte eftersom den varierar med åldersurvalet. När det gäller anknytnings-, språk- och identitetsproblem samt beteendeproblem i vidare bemärkelse bland barn yngre än 15 år saknas det information som gör det möjligt att jämföra adopterade och jämnåriga i den svenska befolkningen. I kapitel 3 6 förs ett mer in- 16

17 gående resonemang om förekomst. Det går att belysa hjälpbehov och hjälpsökande, men säkra uppgifter om förekomst saknas för både adopterade och jämnåriga i befolkningen. Nedan sammanfattas resultaten i antologins kapitel 3 9. Uppväxtförhållanden De svenska registerstudierna (kapitel 8) visar att föräldrar till internationellt adopterade tenderar att ha högre utbildning och en i andra avseenden bättre socioekonomisk situation än en genomsnittlig svensk familj. Bland adoptivfamiljer har exempelvis 68 procent hög socioekonomisk status, vilket ska jämföras med 45 procent inom majoritetsbefolkningen. Förhållandena är liknande i andra länder. Denna sociala selektion är tydligare än vad som var fallet för nationellt adopterade på 1960-talet (von Borczykowski m.fl., 2006). De som idag blir adoptivföräldrar är mindre problembelastade än genomsnittet vad gäller psykisk ohälsa och sociala problem (Hjern m.fl., 2002). Anknytning Enligt en psykologisk teori utvecklar de flesta små barn en stark och trygg känslomässig anknytning till de vuxna som regelbundet tar hand om dem, vanligen mamma och pappa (kapitel 3). För ungefär 15 procent sker inte det utan barnen visar en form av störd anknytning. Om inte barnet får en trygg anknytning kan det minska stresstålighet och öka risken för beteendeproblem i tonåren. Resultat från en rad internationella studier visar att barn som adopterats före sex månaders ålder och som inte har långa institutionsvistelser bakom sig vanligtvis knyter an till sina adoptivföräldrar på samma sätt som andra barn. Det finns dock en viss överrepresentation av otrygga anknytningsmönster, särskilt desorganiserad anknytning, hos dem som adopterats senare i livet, liksom bland barn som upplevt långa institutionsvistelser före adoptionen. Det saknas exakt information om omfattningen av överrisker. 17

18 Kognitiv och språklig utveckling, skola och utbildning Forskningen visar på en ganska stor spridning i de internationellt adopterades kognitiva utveckling och intellektuella prestationer. Utlandsfödda adopterade män presterar exempelvis i genomsnitt sämre på militärens kunskapstest vid mönstring än jämnåriga (kapitel 9). De flesta adoptivbarn tillägnar sig sitt nya språk synnerligen snabbt och deras språkutveckling verkar följa samma mönster som enspråkiga barns utveckling (kapitel 4). Skillnaden i utvecklingstakt verkar hänga samman med adoptionsåldern. Det finns inte många studier som belyser hur språkutvecklingen för adopterade barn fortsätter efter förskoleåldern. Undersökningar från Norge visar emellertid att det inte finns några signifikanta skillnader mellan adopterade skolelever och deras norskfödda jämnåriga när det gäller färdigheter i vardagsspråk och skriftspråk. Det som skiljer grupperna åt är att det finns en större spridning inom adoptionsgruppen. Däremot tycks vissa grupper av adopterade ha större problem med det abstrakta språket, där den språkliga förståelsen är central. En relativt stor grupp adopterade har i skandinaviska studier bedömts ha svårigheter i skolan som kan länkas till språkproblem. Detta resultat är mindre säkert, dels på grund av att olika undersökningar redovisar påtagligt olika andelar (20 38 procent), dels på grund av att skolpersonal använder olika diagnosinstrument för att bedöma språk- och inlärningsproblem i grundskolan. Den svenska registerforskningen visar att unga internationellt adopterades utbildningsnivå är som ett genomsnitt av den jämnåriga svenska befolkningens (kapitel 8 och 9), även om gruppen har lägre utbildning än jämnåriga från liknande socioekonomisk uppväxtbakgrund. Identitet De flesta internationellt adopterade har ett utseende som skiljer dem från den svenska majoriteten. Adopterade har rapporterat om erfarenheter av kränkningar och diskriminering relaterade till deras 18

19 icke-skandinaviska utseende (kapitel 5). Det saknas dock studier som visar hur vanligt detta är och om det är mer eller mindre omfattande än exempelvis bland jämnåriga invandrarungdomar. Flera skandinaviska undersökningar visar att en del unga internationellt adopterade har ett sammansatt och komplicerat förhållande till den egna etniska identiteten. Det kan bero på att de förlorat kontakten med sina biologiska och kulturella rötter (jfr Humphreys, 1996); den som är adopterad har ett mer definitivt brott i sin livshistoria än exempelvis de flesta invandrarungdomar. Det finns inga studier som visar hur vanligt detta är och om det är någon skillnad mellan adopterade och jämnåriga invandrarungdomar. Forskningen ger inte heller något säkert besked om hur dessa identitetsproblem, kränkningar och upplevda diskriminering påverkar de adopterades psykiska hälsa, exempelvis. Det finns dock empiriskt stöd för att erfarenheter av rasism och diskriminering, liksom identitetsproblem relaterade till fysiskt utseende, utgör riskfaktorer för normbrytande beteende (se kapitel 6). Även om det finns enskilda individer som upplever problem behöver inte detta skilja sig från en svensk normalgrupp. En studie av Cederblad med flera (1999) av 211 adopterade som vid intervjutillfället var mellan 13 och 27 år visar att de i genomsnitt hade en mer positiv självbild än en svensk normalgrupp. Beteendeproblem och social anpassning En lång rad internationella studier har funnit att adopterade har en förhöjd risk att utveckla beteendeproblem under tonåren, särskilt adopterade pojkar (kapitel 6). Svensk forskning bekräftar bara delvis det resultatet. I några undersökningar framkommer en viss ökad risk, medan man i andra inte funnit någon skillnad. Även i de internationella undersökningarna är det som regel en relativt begränsad förhöjd risk för unga adopterade. En svensk registerstudie (Elmund m.fl., 2007) visar på högre risk för adopterade ungdomar att placeras i institutionsvård, huvudsakligen på grund av allvarliga beteendeproblem (kapitel 7). En annan registerstudie (kapitel 8) fann tydliga överrisker bland inter- 19

20 nationellt adopterade jämfört med ungdomar från liknande familjebakgrund för allvarlig brottslighet; drygt 10 procent av pojkarna och 3 4 procent av flickorna hade fällts i domstol. För pojkarnas del är det som för jämnåriga pojkar i befolkningen, medan det för de adopterade flickornas del är något vanligare än bland icke-adopterade jämnåriga flickor. Resultat visar även att sjukhusvård för missbruksproblem är vanligare bland adopterade. Dessa resultat är dock mindre säkra, dels beroende på att de bara beskriver en del missbruksproblem, dels för att sjukhusvård för missbruk är mycket ovanligt för de undersökta åldersgrupperna; färre än en procent vårdas på sjukhus för missbruk. Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg När det gäller självrapporterad livsstil begränsas forskningsunderlaget till två enkätstudier från ett geografiskt område i Sverige. Även om det totala antalet ungdomar i dessa undersökningar är stort, är antalet adopterade begränsat. Att döma av resultaten finns få generella skillnader mellan internationellt adopterade och jämnåriga i Sverige. Adoptivflickorna i dessa undersökningar tenderade dock att debutera sexuellt tidigare än jämnåriga samt att testa droger i högre utsträckning. Statistik från tre landsting visar att adopterade får barn- och ungdomspsykiatrisk hjälp i något större omfattning än andra jämnåriga (kapitel 7). Resultat från Stockholms län visar att problembilden ser ungefär lika ut för adopterade och icke-adopterade. ADHD, inlärningsstörningar och identitetsproblem var dock vanligare bland adopterade i Stockholm län. En annan skillnad är att adoptivfamiljer söker hjälp när barnen är äldre jämfört med övriga familjer. Ett liknande resultat finns i Elmunds m.fl. (2007) registerstudie av barn som varit placerade i familjehem och på institution någon gång under uppväxten. Jämfört med barn från familjer med liknade socioekonomiska förhållanden hade internationellt adopterade trefaldigt högre sannolikhet för att placeras i familjehem efter tio års ålder och femfaldigt högre sannolikhet för att placeras i 20

21 institutionsvård under samma åldersperiod, vanligtvis på grund av allvarliga beteendeproblem. Det fanns inte någon överrisk för placeringar i social dygnsvård före tio års ålder. Det bör observeras att detta är ovanliga händelser som berör en minoritet, cirka 4 procent av alla adopterade. Liknande siffror har rapporterats från Nederländerna (Hoksbergen, 1991). Allvarlig psykisk ohälsa och självmordsbeteende De svenska registerstudierna visar att internationellt adopterade i Sverige har en förhöjd risk för allvarlig psykisk ohälsa under tonåren och i unga vuxna år (kapitel 8). Gruppen har 3 3,5 gånger högre risk jämfört med jämnåriga från socioekonomiskt liknande uppväxtbakgrund att drabbas av så allvarlig psykisk ohälsa att sjukhusinläggning krävs. Detta framgår av de svenska registerstudierna, som dock utgår från sjukhusvistelser för psykiatriska problem och för självmordsförsök, en insats som är ovanlig. Av unga internationellt adopterade har 3 4 procent vårdats på sjukhus med en psykiatrisk diagnos och 1 procent bland pojkarna samt 2,3 procent bland flickorna har fått sjukhusvård på grund av självmordsförsök. Utlandsfödda adopterade hade tre till fyra gånger högre risk att dö i unga år genom självmord (kapitel 8). Familjebildning Enligt svenska registerstudier finns det små skillnader mellan unga vuxna adopterades familjeförhållanden och andra unga vuxna (kapitel 8). Resultaten baseras dock på en relativt ung befolkning där familjebildningen för många var i ett inledningsskede. Det betyder att bilden kan förändras om de adopterade kan följas längre upp i åldrarna. Adopterade i studien som blivit pappor föreföll dock att i något mindre utsträckning bo tillsammans med sina barn, jämfört med jämnåriga unga pappor. På samma sätt var det vanligare bland adopterade som blivit mammor att leva som enda vuxen med sina barn, än bland övriga unga mammor i samma ålder. 21

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%)

Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%) Utlandsadopterade i statistiken Den totala populationen Antal adopterade 1969-2000: 41 026 individer (NIA 2001) Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%) Största länder 1963-99:

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Forskning om adopterade i Sverige Källa: Lotta Landerholm, Adopterad. Lämnad. Vald. Och sen? (AlfabetaAnamma,2003) Research: Tobias Hübinette

Forskning om adopterade i Sverige Källa: Lotta Landerholm, Adopterad. Lämnad. Vald. Och sen? (AlfabetaAnamma,2003) Research: Tobias Hübinette 1 Forskning om adopterade i Sverige Källa: Lotta Landerholm, Adopterad. Lämnad. Vald. Och sen? (AlfabetaAnamma,2003) Research: Tobias Hübinette Hur många adopterade finns och har funnits i Sverige och

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA FÖRORD De råd och rekommendationer som NIA lämnar i denna handbok bygger på lång erfarenhet och kunskap om utländska adoptivbarns behov både som små och som vuxna. Erfarenheterna och kunskaperna har vi

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2005:3

Rapport från FoU-Jämt 2005:3 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2005:3 Internationella adoptioner i Jämtland - utveckling av föräldraförberedelser Karin Nykänen och Lena Olofsson 2 Förord Att adoptera ett barn från ett annat land

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Skola och socialt utsatta barns utveckling Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare?

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? DAN-OLOF ROOTH Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? 1 Det har visat sig svårt att empiriskt belägga förekomsten

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:131

Regeringens proposition 2003/04:131 Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor Prop. 2003/04:131 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Berit Andnor (Socialdepartementet)

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Föräldraskap genom adoption Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom Tidig barndom 28 OKTOBER 2013 sårbarhet/möjlighet FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 10 år 2003-2013 FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 2003-2013 10 år av samverkan mellan Uppsala universitet och

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

23-24 mars 2015 i Stockholm.

23-24 mars 2015 i Stockholm. "Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Internationellt Adopterades Psykiska Ohälsa under 16-26 års åldern - en hemeunetisk narrativ text analys av tidigare forskning

Internationellt Adopterades Psykiska Ohälsa under 16-26 års åldern - en hemeunetisk narrativ text analys av tidigare forskning Internationellt Adopterades Psykiska Ohälsa under 16-26 års åldern - en hemeunetisk narrativ text analys av tidigare forskning Socionomprogrammet C-uppsats Termin: HT08 Författare: Camilla Wallsin & Sandra

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer