Internationellt adopterade i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationellt adopterade i Sverige"

Transkript

1 Internationellt adopterade i Sverige Vad säger forskningen? Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS Red: Margareta Carlberg och Karin Nordin Jareno

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden IMS och Gothia Förlag ISBN Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Nina Västerbro Omslag: Catharina Ekström Omslagsfoto: Glowimages Grafisk form: Gyllene Snittet AB Första upplagan, första tryckningen Prepress: Litho Montage AB, Särslöv 2007 RD Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2007 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, Stockholm Kundservice , Fax

3 Innehåll Förord... 8 Medverkande författare... 9 Kapitel 1 Introduktion Forskningsproblem inom området Sammanfattning av de ingående kapitlen Uppväxtförhållanden Anknytning Kognitiv och språklig utveckling, skola och utbildning Identitet Beteendeproblem och social anpassning Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg Allvarlig psykisk ohälsa och självmordsbeteende Familjebildning Arbete och försörjning Riskfaktorer knutna till förhållanden före adoptionen Riskfaktorer knutna till förhållanden efter adoptionen Slutsatser Referenser...26 Kapitel 2 Fakta om internationella adoptioner Internationella adoptioner har funnits cirka 50 år Vad säger lagen och konventionerna? Hur vanligt är det med adoption och varifrån kommer barnen? Stora förändringar på väg Kön och ålder Förberedelse för blivande adoptivföräldrar Hälsoundersökning vid ankomsten till Sverige Andra insatser Litteratur Referenser...45

4 Kapitel 3 Att knyta an på nytt en utmaning för internationellt adopterade barn? Anknytning och adoption...47 Anknytningsteorins ursprung...48 Vad är då anknytning?...49 Anknytningsmönster hos barn som vuxit upp med sina biologiska föräldrar...50 Beskrivning av Främmandesituationen...51 Förutsättningar för anknytning...53 Anknytningsutveckling hos adopterade barn...53 Att byta anknytningsperson...54 Anknytningsmönster och ålder vid adoptionen...55 Barn som levt under extremt dåliga förhållanden...57 Nya studier av anknytning hos barn som tillbringat sina första år på institution...60 Omvårdnadsförmåga...62 Olika typer av interventioner...66 Sammanfattning...71 Referenser...73 Kapitel 4 Fokus på språk, lärande och skola...80 Språk och lärande...80 Intellektuell och kognitiv utveckling...82 Förhållanden som påverkar adoptivbarns lärande...85 Språkutveckling...87 Finns det specifika språkproblem för adoptivbarn?...90 Hyperaktivitet en orsak till inlärningsproblem...94 Föräldrars förväntningar...95 Åtgärder för att stimulera den kognitiva utvecklingen...96 Sammanfattning...98 Referenser...99 Kapitel 5 Identitetsutveckling hos internationellt adopterade barn Vad är identitet? Adoption och identitet...109

5 Etnisk identitet Förhållande till utseende Förhållande till kultur och bakgrund Förhållande till invandrare och flyktingar Identitet, adoption och etnicitet Olika copingstrategier Unga adopterade berättar Identitetsutveckling utan facit Sammanfattning Referenser Kapitel 6 Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn Riskfaktorer och interventioner Inledning Generell kunskap om normbrytande beteende i barndomen Riskfaktorer Internationell adoption som risk eller skydd? Hur vanligt är normbrytande beteende bland internationellt adopterade? Riskfaktorer för normbrytande beteende hos internationellt adopterade Effektiva interventioner Förebyggande insatser Behandling Program som framför allt riktar sig till föräldrar Program som riktar sig till barn Fler- eller multikomponentprogram Evidensbaserade behandlingar för adopterade barn med normbrytande problematik Sammanfattning Referenser Bilaga Kapitel 7 Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg Självskattningar av internationellt adopterade 13- och 15-åringar När adopterade behöver professionell vård och omsorg

6 Sammanfattning Referenser Kapitel 8 Internationellt adopterades livssituation, psykiska hälsa och sociala anpassning belysning utifrån registerstudier Inledning Principer för jämförelser Jämförelser med hjälp av oddskvoter/riskkvoter Ökad eller minskad risk inte förekomst av problem Grupper som vi studerar Vad vi studerar utfall Adoptivfamiljernas sociala förhållanden Vägen in i vuxenlivet Sociala problem Psykiatriska problem Hur många av adoptivbarnen har problem som syns i registren? Jämförelser med andra grupper Jämförelser inom gruppen internationellt adopterade barn Utveckling över tid Könsskillnader Sammanfattning Några avslutande kommentarer Kapitelförfattarnas publikationer Kapitel 9 Internationellt adopterade på svensk arbetsmarknad Inledning Tidigare forskning Metod Data, definitioner av variabler Beskrivande statistik Sambandsstudier utbildningslängd, sysselsättning och inkomster Att ha en anknytning till arbetsmarknaden

7 Årsinkomster Diskriminering eller ej? Sammanfattning Referenser Bilaga A. Åldersfördelning och länderindelning Bilaga B. Analys av stabiliteten i resultat över perioden 1999 till Bilaga C. Känslighetsanalys för årsinkomster

8 Förord Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har bland annat till uppgift att förse det sociala området med samlade erfarenheter från nationell och internationell forskning, huvudsakligen av insatser och metoder som fungerar i det sociala arbetet. Mot denna bakgrund fick IMS regeringens uppdrag att samla och sprida kunskaper om internationellt adopterade barn. Uppdraget har föregåtts av en parlamentarisk utredning (SOU 2003:49, Adoption till vilket pris?). I denna ingår en översikt av forskning inom området, sammanställd av professor emeritus Marianne Cederblad, där bland annat olika problemområden identifieras. Ytterligare en svensk forskningsöversikt har publicerats sedan utredningen avslutades (Lindblad, 2004). Dessa båda arbeten utgör en grund för ämnesvalen i antologin. Sammanställningen består av bidrag från tolv författare som presenteras på s. 9 De skriver om problem och överrisker hos internationellt adopterade. Samtliga författare tackas för all värdefull hjälp i arbetet med att sammanställa denna kunskapsöversikt. Då det här är en expertrapport, ansvarar författarna själva för sina respektive bidrag. Redaktörer för antologin är fil dr Margareta Carlberg och fil kand Karin Nordin Jareno. Förhoppningen är att denna antologi ska ge ökad kunskap och förståelse för de internationellt adopterade och deras föräldrar, samt bidra till att de får ett gott bemötande samt adekvat hjälp och stöd. Stockholm den 30 mars 2007 Robert Erikson Ordförande i IMS styrelse Knut Sundell IMS chef

9 Medverkande författare Anna-Karin Andershed är filosofie doktor och universitetslektor i psykologi vid Örebro universitet. Hon forskar på utveckling av normbrytande beteende samt flickors och kvinnors aggressivitet. Henrik Andershed är docent vid Örebro universitet och bedriver forskning om normbrytande beteende och psykopati, dess risk- och skyddsfaktorer samt hur man bättre kan utreda och behandla dessa tillstånd. Anders Broberg är professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han har tidigare varit verksam som klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin, och är speciellt intresserad av att försöka överbrygga klyftan mellan forskning och praktik när det gäller barn och ungdomar. Margareta Carlberg är psykolog, psykoterapeut och filosofie doktor i psykologi. Hon har varit anställd vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), men är nu utvärderare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Monica Dalen är professor vid Universitetet i Oslo, Institutt for spesialpedagogikk. Hennes forskning har de senaste åren varit fokuserad på internationellt adopterade, deras inlärning, skolprestationer, utbildning och etniska identitet. Pia Enebrink är psykolog, psykoterapeut och doktor i medicinsk vetenskap. Hon är enhetschef på en mottagning inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och särskilt intresserad av behandling och metodutvecklingsfrågor vid normbrytande beteenden. Anders Hjern är barnläkare och adjungerad professor vid Uppsala universitet och arbetar vid Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen.

10 Frank Lindblad är barnpsykiater och arbetar som forskare vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm med frågor om barns livsmiljö och traumatiska händelser under barndomen. Karin Nordin Jareno är filosofie kandidat i utredningssociologi och forskningsassistent vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Dan-Olof Rooth är docent i nationalekonomi, verksam vid Högskolan i Kalmar och extern forskningsledare vid Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Hans forskning är inriktad mot diskriminering, integration och migration för utrikes födda. Anne-Lise Rygvold är försteamanuens vid Institutt for spesialpedagogikk, Universitetet i Oslo, där hon bl.a. är ansvarig för logopedutbildningen. Hennes forskning har varit koncentrerad på internationellt adopterade barns språkbemästring och språkproblem. Knut Sundell är docent i psykologi och chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Som forskningsledare vid Stockholms stads Forsknings- och Utvecklingsenhet har han tidigare forskat om samhällets stöd till barn och unga, främst när det gäller att förebygga barns och ungas beteendeproblem. Bo Vinnerljung arbetar vid Epidemiologiskt Centrum (EpC) och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Han är också adjungerad professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

11 Kapitel 1 Introduktion Bo Vinnerljung & Knut Sundell Historien igenom har det funnits barn som förlorat sina föräldrar. Detta har olika samhällen löst på varierande sätt. Adoption har förekommit, liksom olika former av kollektivt omhändertagande av övergivna och föräldralösa barn. Det har också alltid funnits vuxna som av olika skäl har saknat barn. Även detta har lösts på olika sätt, bl.a. genom adoption. I dagens Sverige dominerar adoption av barn från andra länder. Ungefär ett tusen barn adopteras per år. Ytterst få spädbarn i Sverige lämnas för nationell adoption, omkring 20 varje år (förutom styvbarnsadoptioner). Ungefär lika många äldre fosterbarn adopteras. Denna antologi handlar om internationellt adopterade barn som kommit till Sverige före skolstarten. De allra flesta av dem har adopterats under sina första levnadsår. Huvudfrågorna är om de oftare än andra barn har problem samt om de har andra problem än jämnåriga. En viktig följdfråga är hur stor säkerheten är i forskningsresultaten som rör de internationellt adopterades utveckling och livssituation. Antologin har tagit sin utgångspunkt i två tidigare publicerade svenska forskningsöversikter som ger en omfattande överblick över kunskapsläget (Cederblad, 2003; Lindblad, 2004). Det bedömdes som angeläget att mer ingående belysa några viktiga områden som lyfts fram i dessa översikter. De har styrt valet av teman för kapitel

12 Forskningsproblem inom området Det finns ett antal problem och begränsningar i dagens adoptionsforskning som gör att den endast i begränsad utsträckning kan ge vägledning för samhällets eventuellt förebyggande och behandlande arbete med internationellt adopterade. Ett första problem när det gäller forskning om internationellt adopterade är att de ofta behandlas som en grupp utan hänsyn till att de har olika bakgrund och historia före adoptionen. Några barn har exempelvis vuxit upp på barnhem medan andra lämnats bort av sina föräldrar när de kommit upp i förskoleåldern. En del barn har haft ett gott omhändertagande före flyttningen till mottagarlandet medan andra har farit illa genom exempelvis långa institutionsvistelser (t.ex. Zeanah m.fl., 2005). I studier av adopterades utveckling saknas oftast tillförlitlig information om barnets förhållanden före adoptionen, även om det finns undantag (t.ex. Rutter m.fl., 2007; Croft m.fl., 2007). Ett annat problem är att vissa områden är svagt belysta i svensk och internationell forskning. Exempelvis är kunskapen begränsad om vad som händer när ett adoptivbarn kommer till en adoptivfamilj, om vad som händer i familjen och i skolan, och om hur det är att byta land och kultur eller att flytta från en institution till en familj (Palacios, 2006). Ett annat föga utforskat område är hur olika hjälp- och stödinsatser fungerar för internationellt adopterade. Det finns bara enstaka utvärderingar av interventioner för barn och ungdomar där internationellt adopterade kan skiljas ut från övriga barn/ungdomar. Här finns ett stort behov av klinisk forskning, utformad i nära samarbete mellan praktiker och forskare. Detta är en angelägen uppgift med tanke på att det finns exempel på tveksamma behandlingsmetoder som bland annat erbjuds av privata behandlare i Skandinavien och som bland annat vänder sig till adoptivföräldrar. Ett sådant exempel är så kallad anknytningsterapi, även kallad holdingterapi. I USA finns exempel på att barn dött efter en sådan behandling (Kennedy m.fl., 2002). En tredje svårighet är att många undersökningar baseras på urval vars representativitet är okänd eller svag, alternativt att bortfallen av svar är mycket omfattande. En svag representativitet mins- 12

13 kar möjligheten att generalisera resultaten till hela gruppen internationellt adopterade. Även ett stort bortfall skapar problem med generaliserbarheten. De som väljer att inte medverka i en studie är ofta en selekterad grupp, som exempelvis har mer problem än de som valt att medverka (se diskussion om dessa problem i kapitel 8 och i Lindblad, 2004). Ett fjärde problem är att det finns få studier som följt barns utveckling över tid. De som finns har förutom registerstudierna i många fall en kort uppföljningstid (Rycos m.fl., 2006). Det kan ha konsekvenser för de slutsatser som dras. Barn som t.ex. adopteras i förskoleåldern är oftast försenade i sin utveckling, men de flesta kommer med tiden att ta igen förseningen. När det gäller registerstudier handlar flera mått om indikationer på allvarliga problem, exempelvis sjukhusvård för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Det mesta av psykisk ohälsa i Sverige behandlas i öppenvård och återfinns inte i de nationella register som forskarna använt. Många självmordsförsök leder inte till intagning på sjukhus. Det är alltså inte möjligt att säkert uppskatta den totala omfattningen prevalensen av problem som psykisk ohälsa och självmordsförsök utifrån registerdata. Vi kan bara göra uppskattningar av förekomsten av de problem som syns i register, exempelvis självmord. När det gäller utbildning och arbete går det dock bra att via registren beskriva hela gruppen. Ett annat problem är att det inte är självklart att resultat från en kultursfär kan generaliseras till en annan. Det finns interventioner som riktar sig till ungdomar generellt (inte bara adopterade) och som varit effektiva i USA och i flera länder i Europa, men där korttidsuppföljningar i Sverige inte visat på några fördelar (Sundell m.fl., 2006; Lindahl & Galanti, 2006). En sista oklarhet gäller allmängiltighet över tid. Resultat från en tidsperiod (t.ex. barn födda på 1970-talet) kanske inte gäller i en annan (t.ex. barn födda på 2000-talet). Exempel på ändrade faktorer som kan spela roll är att provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering, IVF) blivit allmänt tillgänglig för ofrivilligt barnlösa par, samt det kraftigt ökade antalet utländskt födda i Sverige. Det första exemplet kan ha ändrat urvalet av blivande adoptivföräldrar och det 13

14 andra kan ha ändrat majoritetsbefolkningens attityd till människor med annat utseende. Om resultat från andra tidsperioder också gäller idag kan endast avgöras i efterhand, genom nya longitudinella studier (Cederblad, 2003). Sammantaget gör dessa problem att dagens adoptionsforskning endast i begränsad utsträckning kan ge klar vägledning för samhällets förebyggande och behandlande arbete med internationellt adopterade. Sammanfattning av de ingående kapitlen Den forskning som redovisas i antologin visar att den stora majoriteten av internationellt adopterade utvecklas som barn i befolkningen i övrigt, det vill säga att de växer upp utan några tydliga problem. Det är viktigt att slå fast att adoption inte är en riskfaktor utan en skyddande faktor. En lång rad studier av nationella adoptioner har visat att adopterade barn utvecklas betydligt bättre än jämnåriga med en liknande oftast mycket utsatt bakgrund, som växer upp hemma eller i familjehemsvård/institutionsvård (t.ex. Bohman & Sigvardsson, 1990; Dumaret, 1985; Duyme, 1988; Duyme m.fl., 1999). Det finns bara enstaka studier av internationella adoptioner där resultaten pekar i samma riktning (van IJzendoorn m.fl., 2005; van IJzendoorn & Juffer, 2006). Två ledande adoptionsforskare, Marinus van IJzendoorn och Femmie Juffer (2006) drog efter omfattande metaanalyser av studier från hela världen slutsatsen att adoption har visat sig ha påfallande ( remarkable, s. 1237) positiva effekter på utvecklingen hos barn med en utsatt tidig barndom. Samtidigt visar jämförelser med svenskfödda barn att risken trots allt är större för de adopterade att ha allvarliga problem. Det gäller framför allt efter att hänsyn tagits till att adopterade växer upp i familjer där sådana problem är mindre vanligt förekommande än i befolkningen i övrigt. Enbart information om riskökning (de statistiska mått som används i kapitlen är oddskvot, riskkvot och relativ risk) säger inte något om hur vanligt problemet är. Att den relativa risken för själv- 14

15 mord är 3 4 gånger högre bland adopterade än svenskfödda betyder inte att självmord är vanligt hos adopterade, bara att det är vanligare relativt sett. Resultaten i kapitel 8 visar att självmord generellt sett är mycket ovanligt bland svenskfödda barn födda mellan 1970 och 1979; mindre än 0,1 procent bland icke-adopterade pojkar har begått självmord (326 av närmare en halv miljon pojkar). Bland adopterade pojkar i samma ålder var det 0,3 procent (tolv pojkar av 4 336). Det gör att självmord var ungefär tre gånger vanligare bland adopterade pojkar än bland övriga pojkar i befolkningen. Tabell 1 sammanfattar uppväxtförhållanden, utbildning samt förekomsten av psykiska och sociala problem bland internationellt adopterade i Sverige utifrån de svenska registerstudierna. I tabellen visas dels relativa risker för ett utfall jämfört med en normalbefolkning, dels relativa risker justerade för ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Dessa resultat är jämförelsevis säkra. En relativ risk eller en oddskvot på 1,0 för endast grundskoleutbildning betyder att risken är lika stor bland adopterade som bland icke-adopterade när den högsta utbildningen endast är genomgången grundskola. En relativ risk eller en oddskvot på 0,7 för placering i familjehems- eller institutionsvård före tio års ålder betyder att det var mindre vanligt bland adopterade, och en relativ risk på 2,6 för allvarlig psykisk ohälsa betyder att det var ungefär 2,6 gånger vanligare bland adopterade än bland icke-adopterade barn. 15

16 Tabell 1. Uppväxtförhållanden, utbildning samt förekomst av problem och överrisker. Prevalens Relativ risk eller oddskvot justerad för ålder och kön Relativ risk eller oddskvot justerad för ålder, kön och socioekonomisk bakgrund Socioekonomiskt goda uppväxtförhållanden Fler än jämnåriga - Endast grundskola* Som jämnåriga Högskoleutbildning* Som jämnåriga Placering i familjehems- /institutionsvård före 10 års ålder Placering i familjehemsvård efter 10 års ålder Placering i institutionsvård efter 10 års ålder Försörjningsproblem i ung vuxen ålder <1% % % % Sociala anpassningsproblem i tonår/ung vuxen ålder Allvarlig psykisk ohälsa /självmordsbeteende i tonår/ung vuxen ålder 11 % (pojkar) 5 % (fl ickor) % *Prevalens anges inte eftersom den varierar med åldersurvalet. När det gäller anknytnings-, språk- och identitetsproblem samt beteendeproblem i vidare bemärkelse bland barn yngre än 15 år saknas det information som gör det möjligt att jämföra adopterade och jämnåriga i den svenska befolkningen. I kapitel 3 6 förs ett mer in- 16

17 gående resonemang om förekomst. Det går att belysa hjälpbehov och hjälpsökande, men säkra uppgifter om förekomst saknas för både adopterade och jämnåriga i befolkningen. Nedan sammanfattas resultaten i antologins kapitel 3 9. Uppväxtförhållanden De svenska registerstudierna (kapitel 8) visar att föräldrar till internationellt adopterade tenderar att ha högre utbildning och en i andra avseenden bättre socioekonomisk situation än en genomsnittlig svensk familj. Bland adoptivfamiljer har exempelvis 68 procent hög socioekonomisk status, vilket ska jämföras med 45 procent inom majoritetsbefolkningen. Förhållandena är liknande i andra länder. Denna sociala selektion är tydligare än vad som var fallet för nationellt adopterade på 1960-talet (von Borczykowski m.fl., 2006). De som idag blir adoptivföräldrar är mindre problembelastade än genomsnittet vad gäller psykisk ohälsa och sociala problem (Hjern m.fl., 2002). Anknytning Enligt en psykologisk teori utvecklar de flesta små barn en stark och trygg känslomässig anknytning till de vuxna som regelbundet tar hand om dem, vanligen mamma och pappa (kapitel 3). För ungefär 15 procent sker inte det utan barnen visar en form av störd anknytning. Om inte barnet får en trygg anknytning kan det minska stresstålighet och öka risken för beteendeproblem i tonåren. Resultat från en rad internationella studier visar att barn som adopterats före sex månaders ålder och som inte har långa institutionsvistelser bakom sig vanligtvis knyter an till sina adoptivföräldrar på samma sätt som andra barn. Det finns dock en viss överrepresentation av otrygga anknytningsmönster, särskilt desorganiserad anknytning, hos dem som adopterats senare i livet, liksom bland barn som upplevt långa institutionsvistelser före adoptionen. Det saknas exakt information om omfattningen av överrisker. 17

18 Kognitiv och språklig utveckling, skola och utbildning Forskningen visar på en ganska stor spridning i de internationellt adopterades kognitiva utveckling och intellektuella prestationer. Utlandsfödda adopterade män presterar exempelvis i genomsnitt sämre på militärens kunskapstest vid mönstring än jämnåriga (kapitel 9). De flesta adoptivbarn tillägnar sig sitt nya språk synnerligen snabbt och deras språkutveckling verkar följa samma mönster som enspråkiga barns utveckling (kapitel 4). Skillnaden i utvecklingstakt verkar hänga samman med adoptionsåldern. Det finns inte många studier som belyser hur språkutvecklingen för adopterade barn fortsätter efter förskoleåldern. Undersökningar från Norge visar emellertid att det inte finns några signifikanta skillnader mellan adopterade skolelever och deras norskfödda jämnåriga när det gäller färdigheter i vardagsspråk och skriftspråk. Det som skiljer grupperna åt är att det finns en större spridning inom adoptionsgruppen. Däremot tycks vissa grupper av adopterade ha större problem med det abstrakta språket, där den språkliga förståelsen är central. En relativt stor grupp adopterade har i skandinaviska studier bedömts ha svårigheter i skolan som kan länkas till språkproblem. Detta resultat är mindre säkert, dels på grund av att olika undersökningar redovisar påtagligt olika andelar (20 38 procent), dels på grund av att skolpersonal använder olika diagnosinstrument för att bedöma språk- och inlärningsproblem i grundskolan. Den svenska registerforskningen visar att unga internationellt adopterades utbildningsnivå är som ett genomsnitt av den jämnåriga svenska befolkningens (kapitel 8 och 9), även om gruppen har lägre utbildning än jämnåriga från liknande socioekonomisk uppväxtbakgrund. Identitet De flesta internationellt adopterade har ett utseende som skiljer dem från den svenska majoriteten. Adopterade har rapporterat om erfarenheter av kränkningar och diskriminering relaterade till deras 18

19 icke-skandinaviska utseende (kapitel 5). Det saknas dock studier som visar hur vanligt detta är och om det är mer eller mindre omfattande än exempelvis bland jämnåriga invandrarungdomar. Flera skandinaviska undersökningar visar att en del unga internationellt adopterade har ett sammansatt och komplicerat förhållande till den egna etniska identiteten. Det kan bero på att de förlorat kontakten med sina biologiska och kulturella rötter (jfr Humphreys, 1996); den som är adopterad har ett mer definitivt brott i sin livshistoria än exempelvis de flesta invandrarungdomar. Det finns inga studier som visar hur vanligt detta är och om det är någon skillnad mellan adopterade och jämnåriga invandrarungdomar. Forskningen ger inte heller något säkert besked om hur dessa identitetsproblem, kränkningar och upplevda diskriminering påverkar de adopterades psykiska hälsa, exempelvis. Det finns dock empiriskt stöd för att erfarenheter av rasism och diskriminering, liksom identitetsproblem relaterade till fysiskt utseende, utgör riskfaktorer för normbrytande beteende (se kapitel 6). Även om det finns enskilda individer som upplever problem behöver inte detta skilja sig från en svensk normalgrupp. En studie av Cederblad med flera (1999) av 211 adopterade som vid intervjutillfället var mellan 13 och 27 år visar att de i genomsnitt hade en mer positiv självbild än en svensk normalgrupp. Beteendeproblem och social anpassning En lång rad internationella studier har funnit att adopterade har en förhöjd risk att utveckla beteendeproblem under tonåren, särskilt adopterade pojkar (kapitel 6). Svensk forskning bekräftar bara delvis det resultatet. I några undersökningar framkommer en viss ökad risk, medan man i andra inte funnit någon skillnad. Även i de internationella undersökningarna är det som regel en relativt begränsad förhöjd risk för unga adopterade. En svensk registerstudie (Elmund m.fl., 2007) visar på högre risk för adopterade ungdomar att placeras i institutionsvård, huvudsakligen på grund av allvarliga beteendeproblem (kapitel 7). En annan registerstudie (kapitel 8) fann tydliga överrisker bland inter- 19

20 nationellt adopterade jämfört med ungdomar från liknande familjebakgrund för allvarlig brottslighet; drygt 10 procent av pojkarna och 3 4 procent av flickorna hade fällts i domstol. För pojkarnas del är det som för jämnåriga pojkar i befolkningen, medan det för de adopterade flickornas del är något vanligare än bland icke-adopterade jämnåriga flickor. Resultat visar även att sjukhusvård för missbruksproblem är vanligare bland adopterade. Dessa resultat är dock mindre säkra, dels beroende på att de bara beskriver en del missbruksproblem, dels för att sjukhusvård för missbruk är mycket ovanligt för de undersökta åldersgrupperna; färre än en procent vårdas på sjukhus för missbruk. Livsstil och hjälpsökande inom vård och omsorg När det gäller självrapporterad livsstil begränsas forskningsunderlaget till två enkätstudier från ett geografiskt område i Sverige. Även om det totala antalet ungdomar i dessa undersökningar är stort, är antalet adopterade begränsat. Att döma av resultaten finns få generella skillnader mellan internationellt adopterade och jämnåriga i Sverige. Adoptivflickorna i dessa undersökningar tenderade dock att debutera sexuellt tidigare än jämnåriga samt att testa droger i högre utsträckning. Statistik från tre landsting visar att adopterade får barn- och ungdomspsykiatrisk hjälp i något större omfattning än andra jämnåriga (kapitel 7). Resultat från Stockholms län visar att problembilden ser ungefär lika ut för adopterade och icke-adopterade. ADHD, inlärningsstörningar och identitetsproblem var dock vanligare bland adopterade i Stockholm län. En annan skillnad är att adoptivfamiljer söker hjälp när barnen är äldre jämfört med övriga familjer. Ett liknande resultat finns i Elmunds m.fl. (2007) registerstudie av barn som varit placerade i familjehem och på institution någon gång under uppväxten. Jämfört med barn från familjer med liknade socioekonomiska förhållanden hade internationellt adopterade trefaldigt högre sannolikhet för att placeras i familjehem efter tio års ålder och femfaldigt högre sannolikhet för att placeras i 20

21 institutionsvård under samma åldersperiod, vanligtvis på grund av allvarliga beteendeproblem. Det fanns inte någon överrisk för placeringar i social dygnsvård före tio års ålder. Det bör observeras att detta är ovanliga händelser som berör en minoritet, cirka 4 procent av alla adopterade. Liknande siffror har rapporterats från Nederländerna (Hoksbergen, 1991). Allvarlig psykisk ohälsa och självmordsbeteende De svenska registerstudierna visar att internationellt adopterade i Sverige har en förhöjd risk för allvarlig psykisk ohälsa under tonåren och i unga vuxna år (kapitel 8). Gruppen har 3 3,5 gånger högre risk jämfört med jämnåriga från socioekonomiskt liknande uppväxtbakgrund att drabbas av så allvarlig psykisk ohälsa att sjukhusinläggning krävs. Detta framgår av de svenska registerstudierna, som dock utgår från sjukhusvistelser för psykiatriska problem och för självmordsförsök, en insats som är ovanlig. Av unga internationellt adopterade har 3 4 procent vårdats på sjukhus med en psykiatrisk diagnos och 1 procent bland pojkarna samt 2,3 procent bland flickorna har fått sjukhusvård på grund av självmordsförsök. Utlandsfödda adopterade hade tre till fyra gånger högre risk att dö i unga år genom självmord (kapitel 8). Familjebildning Enligt svenska registerstudier finns det små skillnader mellan unga vuxna adopterades familjeförhållanden och andra unga vuxna (kapitel 8). Resultaten baseras dock på en relativt ung befolkning där familjebildningen för många var i ett inledningsskede. Det betyder att bilden kan förändras om de adopterade kan följas längre upp i åldrarna. Adopterade i studien som blivit pappor föreföll dock att i något mindre utsträckning bo tillsammans med sina barn, jämfört med jämnåriga unga pappor. På samma sätt var det vanligare bland adopterade som blivit mammor att leva som enda vuxen med sina barn, än bland övriga unga mammor i samma ålder. 21

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Adopterades rätt till sitt ursprung

Adopterades rätt till sitt ursprung 2012-05-16 Adopterades rätt till sitt ursprung Sammanfattning Undertecknande organisationer anser att adopterade har rätt att få så mycket information som möjligt om sin bakgrund och sitt ursprung och

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) 2010-06-01 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) Det är positivt att adoptionslagstiftningen reformeras och att barnets rätt tydligt framhävs.

Läs mer

Adoptioner. www.scb.se

Adoptioner. www.scb.se Adoptioner Vid utgången av 2010 var 74 614 kvinnor och 64 631 män adopterade. De flesta, 6 av 10, är födda i Sverige men åtta av tio adopterade som är födda efter 1970 är född utomlands. Under 2010 adopterades

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget vid Adoptionscentrums förbundsmöte 2015 Innehåll Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är inget hem för barn... 4 Barns rätt...

Läs mer

Internationellt adopterades barns identitetsformning

Internationellt adopterades barns identitetsformning Beteckning: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Internationellt adopterades barns identitetsformning Jonna Engman Juni 2008 C-uppsats, 30 poäng Pedagogik C Hälsopedagogprogrammet Handledare:

Läs mer

KINA. Det började Organisation och förändringar i Kina

KINA. Det började Organisation och förändringar i Kina KINA Det började 1990 Under 1980-talet hörde man inte talas om adoptioner från Kina. Den som ville adoptera ett barn därifrån fick försöka på privata vägar och inte ens då var det möjligt att adoptera

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet För att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör barnet växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse Ur inledningen till FN:s konvention

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%)

Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%) Utlandsadopterade i statistiken Den totala populationen Antal adopterade 1969-2000: 41 026 individer (NIA 2001) Antal födda utanför Europa 2000: 386 565 individer (adopterade 11%) Största länder 1963-99:

Läs mer

Man har henne bara till låns Adoptivföräldrars förhållningssätt till föräldraskapet och sina barns biologiska ursprung

Man har henne bara till låns Adoptivföräldrars förhållningssätt till föräldraskapet och sina barns biologiska ursprung Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Examensarbete VT2010 Man har henne bara till låns Adoptivföräldrars förhållningssätt till föräldraskapet och sina barns biologiska ursprung Uppsatsförfattare:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980? (Socialstyrelsens rapport, mars 2006) Den 8 december 2005 gav dåvarande socialminister

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00)

Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00) Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00) Möjlighet för adopterade barn med utländsk bakgrund att läsa sitt ursprungsspråk på liknande sätt som hemspråk i skolan Motion av Christer Öhgren m fl (mp) (2000:15)

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se Upplägg Skola som risk eller skydd

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Svensk forskning om evidensbaserad praktik för barn och unga

Svensk forskning om evidensbaserad praktik för barn och unga Svensk forskning om evidensbaserad praktik för barn och unga Vi har med intresse läst Socionomens temanummer (2006:4) om utvärderingsforskning. I tidningens ledare beskrivs bakgrunden till temanumret vara

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet

Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet Malmö högskola Lärande och samhälle Lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet Adoptees and identity How international

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Föräldrautbildning inför adoption

Föräldrautbildning inför adoption Föräldrautbildning inför adoption Start januari - 2017 Göteborgs Psykoterapi Institut 1 Innehållsförteckning Sid Föräldrautbildning inför adoption Bakgrund, målgrupp, syfte, omfattning och lärare 3 Kursinnehåll

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete 2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor

Läs mer