FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR"

Transkript

1 Malmö högskolas utvärderingsrapporter No 2, FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR Kompetensutveckling rörande våld mot kvinnor i närstående relationer för socialtjänst och jourverksamheter i Skåne län Monica Johansson Handledare: Ingela Kolfjord Annika Staaf Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright Malmö högskola 2007, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. ISSN ISBN Holmbergs, Malmö

3 FÖRORD Tack till alla som deltog i workshop, besvarade frågeformulär och tog Er tid för samtal i samband med förstudien! Rapporten är ett resultat av Era uttryckta synpunkter och önskemål. 3

4 INNEHÅLL DELRAPPORT I... 7 DELRAPPORT II DELRAPPORT I... 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN UPPDRAG: FÖRSTUDIE Projektets syfte, mål och avrapportering Avgränsningar UPPDRAGETS BAKGRUND Aktuella regeringsbeslut fördelning av statsbidrag Socialtjänst och jourverksamheter Vikten av kompetensutveckling på området FÖRSLAG, ÖNSKEMÅL OCH BEHOV INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR Bakgrund om utbildningar inom området Kunskapsområden utsagor om innehåll i utbildningar Effekter av en utbildningssatsning Förslag och önskemål rörande utbildningsformer FÖRSLAG PÅ ÖVRIGA SATSNINGAR I LÄNET Regional samordnare för information och utbildning Granskning och kvalitetssäkring Utvärderingar inom området Samordning av kvinnofridsverksamheter Stöd vid nystart av jourer Specifik utbildning för tolkar...89 REFERENSER

5 DELRAPPORT II UPPDRAG: FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSSATSNINGAR Projektets syfte, mål och avrapportering...95 Avgränsningar...97 INLEDNING Disposition över Delrapport II Mottagare av utbildningsinsatser Kompetensutvecklingsbehov Kunskapsområden Målgrupperna jourer och socialtjänst Önskade effekter UTBILDNINGSINSATSER: ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE UTBILDNINGSINSATSER: KONKRETA FÖRSLAG Utbildningar inom högskolor och universitet Utbildningar utanför eller i samarbete med högskolor och universitet Konferenser, studiebesök och samverkanssatsningar Arbetsplatsplacerad utbildning och studiecirklar Övriga förslag i korthet AVSLUTANDE KOMMENTAR Bilaga till Delrapport I Förstudiens genomförande Bilaga till Delrapport II Referenslista 5

6 6

7 DELRAPPORT I 7

8 8

9 SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering genomfört en studie om kompetensutvecklingsbehov inom området våld mot kvinnor i närstående relationer för personal inom socialtjänsten och för jourverksamma. I studien har synpunkter från kvinno-, tjej- och brottsofferjourer samt kommunala kvinnofridsverksamheter särskilt beaktats. Studien har sedan resulterat i förslag till utbildningsinsatser som är anpassade efter och svarar mot de berörda aktörernas behov. Rapporten I denna rapport redovisas de två delar som uppdraget har resulterat i. En grundlig redogörelse för studien återfinns i Delrapport I och i Delrapport II ges konkreta förslag inför utbildningssatsningar. Delrapporterna kan läsas separat eller som en sammanslagen text. Tillsammans bildar de en helhet som med fördel kan fungera som en grund för vidare diskussioner, förslag eller beslut vad gäller verksamhets- och kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 9

10 Avgränsningar Avgränsningarna för detta uppdrag har satts upp av länsstyrelsen i Skåne län och har varit följande: Förstudien har haft som mål att undersöka behov av kompetensutveckling i länet för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn Våldsutsattheten har rört det våld som sker i en närstående relation eller familj Länsstyrelsen i Skåne delar upp våld i nära relationer i två olika områden: våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och detta uppdrag har avgränsats till området våld mot kvinnor Målgrupperna i studien har avgränsats till socialtjänsten (med särskilt fokus på kommunal kvinnofridsverksamhet i de fall det finns i kommunen) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län Avgränsningarna tydliggjordes för informanterna som deltog i studien. Utsagorna i Delrapport I liksom de förslag till utbildningssatsningar i Skåne län som framställs i Delrapport II förhåller sig därmed till dessa avgränsningar. Förhoppningen är dock att rapporterna inspirerar till fortsatta studier liksom till framtida satsningar där dessa vidgas. 10

11 Befintliga utbildningar inom området Enligt utsagor från verksamma i kommunala kvinnofridsverksamheter finns det en stor brist på utbildning för personal inom socialtjänsten vad gäller våld mot kvinnor i nära relationer. Detta både i grundutbildningen och i form av fortbildning för anställda. Förstudiens representanter bedömer att behovet av grundkunskap såväl som fördjupad kunskap är stort inom socialtjänsten överlag. Representanterna från de ideella jourverksamheterna anser sig i många fall ha en relativt stor tillgång till kortare utbildningsinsatser, särskilt genom riksförbunden Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Trots detta framhålls att de önskar och är i behov av kompetensutveckling. Vid flera tillfällen under studien påpekas dessutom att bristen på ekonomiska resurser står i vägen för utbildning inom jourerna. Att utbildningarna oftast inte genomförs i Skåne utan i eller omkring Stockholm problematiseras också i samband med detta. Behov av kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer bedöms av informanterna vara stort i socialtjänsten medan behovet varierar inom jourverksamheterna. Båda målgrupperna anser dock att det finns en brist på utbildningar som: är långsiktiga (och inte enbart består av kortare insatser) ges i Skåne län har blandade målgrupper för att förutom individuell fortbildning även skapa möjligheter till diskussioner mellan grupper och aktörer samt skapa ett kontaktnät för en förbättrad samverkan 11

12 Efterfrågade kunskapsområden De kunskapsområden som under förstudien har urskiljt sig som viktiga för en grundkurs och för vidareutbildningar återges här i punktform. Områdena har delats in i fem olika teman med specificerade underrubriker. Våld mot kvinnor och barn i närstående relationer Grundläggande kunskap om våld mot kvinnor i närstående relationer Barns utsatthet Våldets konsekvenser Kunskap om eftersatta grupper ( särskilt utsatta grupper ) Teoretiska perspektiv Synliggörande av olika synsätt och förklaringsmodeller Grundläggande genusvetenskap Maktanalyser Rättigheter, lagar och organisation Samverkanskunskap Juridiska perspektiv Straff-, social- och familjerättslig lagstiftning och tillämpning Bemötandefrågor Allmänt om våldsutsatta individers reaktioner Förnekelseprocesser Krisreaktioner Samtalsmetodik Motivationsarbete Förebyggande arbete och information Dokumentation Statistik Ekonomihantering Kunskap för och om kunskapsspridning 12

13 Effekter av en utbildningssatsning Enligt förstudien kan effekter av en utbildningssatsning inom området innefatta: Att grundläggande kunskap om våld mot kvinnor och barn i närstående relationer sprids Att verksamma inom området får tillgång till efterfrågad vidareutbildning Att olika aktörer inom området får tillgång till kunskap om varandras skyldigheter, begränsningar och roller samverkanskunskap Att det skapas förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Att samverkan mellan olika aktörer förbättras Att ett konkret kontaktnät mellan kommuner och organisationer etableras Utbildningsformer De förslag på utbildningsformer som har framkommit under förstudien innefattar allt från långsiktiga kurser till kortare utbildningsinsatser. Det finns enligt informanterna från båda målgrupperna behov av grundläggande kunskap såväl som fördjupningskunskap inom området. Teoretisk såväl som erfarenhetsbaserad kunskap efterfrågas. Kurser anses exempelvis kunna förläggas på högskola eller universitet i Skåne län, på arbetsplatsen eller på studieförbund. 13

14 Övriga satsningar i länet Förutom utbildningssatsningar ger informanterna i studien andra förslag på framtida satsningar i länet som de anser bör genomföras för att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Dessa förslag innefattar: En regional samordnare för information och utbildning inom området etableras och hit kopplas en tipsbank Förstärkt granskning och kvalitetssäkring av arbetet och av fördelningen av statliga ekonomiska bidrag genomförs Länsstyrelsen intar funktionen av en tredje part mellan kommun och jour vid eventuella konflikter Interna och externa utvärderingar inom området identifieras och genomförs Samordning av länets kvinnofridsverksamheter organiseras, inledningsvis av länets kvinnofridssamordnare Stöd vid nystart av jourer organiseras 14

15 1 UPPDRAG: FÖRSTUDIE Enheten för kompetensutveckling och utvärdering, Malmö högskola har på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län genomfört en förstudie inför en utbildningssatsning i länet. Studien har rört kunskapsbehov inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. Målgrupperna för såväl studien som för utbildningssatsningen avgränsades av länsstyrelsen till att gälla socialtjänst och kvinnojoursverksamheter. Studien skulle resultera i förslag inför kommande utbildningssatsningar baserade på målgruppernas önskemål och behov. Utbildningsförslagen skulle enligt uppdraget särskilt beakta synpunkter från kvinno-, tjej- och brottsofferjourer samt kommunala kvinnofridsverksamheter. Uppdraget påbörjades i mitten av januari 2007 och avslutades i slutet av november Uppdraget har genomförts av projektledare Monica Johansson, Fil kand. i sociologi och genusvetenskap. Handledare och vetenskapliga rådgivare: Ingela Kolfjord, Docent i socialt arbete med inriktning mot rättssociologi och Annika Staaf, Fil dr. och lektor i socialt arbete med inriktning juridik. Båda är anställda vid Fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola 1. 1 Även medarbetare på Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola har till viss del varit en resurs under projektet. Detta gäller framförallt vid formulering av delar av Delrapport II (särskilt avsnittet Avslutande kommentar). 15

16 1.1 Projektets syfte, mål och avrapportering Målet med projektet är att lägga en grund till utbildningssatsningar inom området våld mot kvinnor i närstående relationer för verksamma inom ideella jourverksamheter och socialtjänsten i Skåne län. Projektet skall resultera i konkreta förslag till utbildningsinsatser som är anpassade efter och svarar mot berörda aktörers behov. Dessa behov undersöks genom en omfattande förstudie. Syftet med projektet är alltså tudelat: 1) Genomföra en förstudie för att undersöka vilka behov och önskemål verksamma inom ideella organisationer och socialtjänst i Skåne län har av kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 2) Utarbeta förslag till konkreta utbildningssatsningar som är anpassade efter och svarar mot berörda aktörers behov. Projektet genomförs enligt uppdragets formulering i tre faser: Fas 1 Fastställande av aktörer och metod i samråd med länsstyrelsen i Skåne län. En workshop Avrapportering anordnas för att förankra uppdraget. Fas 2 Fältarbete, insamling och sammanställning av data. Frågeformulär skickas ut till berörda aktörer och intervjuer genomförs. Fas 3 Analys, utformning av utbildningskoncept, avrapportering och avslut. 16

17 Avrapporteringen görs på grund av uppdragets tudelade karaktär i två delrapporter som kan läsas separat eller som en sammanslagen text 2. Delrapport I - Redovisning av resultat från förstudien Sammanfattning av förstudien Beskrivning av uppdraget och dess syfte och mål Kortfattad bakgrund för att placera uppdraget i en samhällelig och politisk kontext Förstudiens resultatredovisning angående utbildning Förstudiens resultatredovisning angående förslag på övriga satsningar i Skåne län Referenser Delrapport II - Förslag till utbildningssatsningar som är baserade på resultaten från förstudien Beskrivning av uppdraget och dess syfte och mål Sammanfattande beskrivning av olika utbildningsbehov Beskrivning av organisation och genomförande av olika utbildningssatsningar Konkreta utbildningsförslag Övriga förslag Avslutande kommentar Bilaga till Delrapport I: Förstudiens genomförande: redogörelse för uppdragets metodologiska upplägg Bilaga till Delrapport II: Referenslista: exempel på utbildningsmaterial 2 Eftersom de två texterna skall kunna läsas separat har båda rapporterna samma inledningstext där uppdraget beskrivs. 17

18 1.2 Avgränsningar Avgränsningarna för detta uppdrag har satts upp av länsstyrelsen i Skåne och har varit följande: Förstudien har haft som mål att undersöka behov av kompetensutveckling i länet för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn Våldsutsattheten har rört det våld som sker inom en närstående relation eller familj Länsstyrelsen i Skåne delar upp våld i nära relationer i två olika områden: våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och detta uppdrag har avgränsats till området våld mot kvinnor Målgrupperna i studien har avgränsats till socialtjänsten (med särskilt fokus på kommunal kvinnofridsverksamhet i de fall det finns i kommunen) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län Eftersom förstudien enligt uppdragets formulering har fokuserat på kommande utbildningssatsningar är det i huvudsak förslag och önskemål rörande kompetensutveckling som har kartlagts, inte andra frågor som berör de olika målgrupperna i arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Däremot redovisas i texten genomgående övriga synpunkter i den mån de, trots den uttalade inriktningen, har uppkommit under studiens gång. Dessa utsagor kan lägga en grund för fortsatta studier, utredningar och utvärderingar eller inspirera till idéer för verksamhetsutveckling. 18

19 2 UPPDRAGETS BAKGRUND 2.1 Aktuella regeringsbeslut fördelning av statsbidrag Enligt uppgifter från länsstyrelsen i Skåne län fattade regeringen den 15 februari 2007 beslut om att fördela 109 miljoner till Sveriges kommuner i syfte att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld. Av dessa gick 14 miljoner till länsstyrelsen i Skåne län att fördela till Skånes kommuner. Syftet med dessa utvecklingsmedel, som skall utbetalas årligen under 2007 och 2008, är att både förstärka kvinnojours- och brottsofferjoursverksamheten i kommunerna och att förbättra och kvalitetsutveckla socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 3. I juni 2006 överlämnade Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor sitt betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65). Utredningen visar att socialtjänsten på flera håll i landet har utvecklat sitt arbete och sina insatser men att det trots det finns brister i hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i nära relationer blir bemötta inom socialtjänsten. Utredaren menar att både bemötandet och insatserna är beroende av vilken kommun man bor i och av enskilda handläggare inom socialtjänsten. 3 Se länsstyrelsen i Skånes hemsida: För närmare information och för aktuella regeringsbeslut se under rubriken Inbjudan att söka medel på hemsidan eller: 19

20 Den 1 juli 2007 trädde en ändring av 5 kap. 11 socialtjänstlagen i kraft. Denna lagändring baseras på propositionen Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (prop. 2006/07:38) och innebär att socialnämndens ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer framgår tydligt. Ändringarna innebär bland annat att socialnämnden skall, istället för som tidigare bör, särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Detta klargör att det inte är något frivilligt, att möjligheten att få stöd och hjälp inte skall vara beroende av i vilken kommun hjälpsökande kvinnor och barn är bosatta. Som ett komplement till lagändringen ingår ett förbättrat kunskapsstöd inom området 4. Från 2006 hade kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne möjlighet att söka statliga ekonomiska utvecklingsmedel för sin verksamhet direkt från länsstyrelsen i Skåne län. De nya regeringsdirektiven innebär att jourverksamheterna nu hänvisas till att söka statliga medel från länsstyrelsen via kommunerna. Ovan redovisade utvecklingsmedel är alltså formulerade att avse en förstärkning och kvalitetsutveckling av stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i närstående relationer på lokal nivå och det gäller både kommunal och ideell verksamhet. 4 Se länsstyrelsen i Skånes hemsida: För närmare information och för aktuella regeringsbeslut se under rubriken Inbjudan att söka medel på hemsidan eller: 20

21 2.2 Socialtjänst och jourverksamheter Nedan görs en kortfattad beskrivning av uppdragets två målgrupper, den kommunala socialtjänsten och de ideella kvinno-, tjej och brottsofferjourerna. Socialtjänsten har en omfattande verksamhet och insatserna innefattar rådgivning, stöd, bistånd och myndighetsutövning. Verksamheten består av huvudområdena Individ- och familjeomsorg och Vård och omsorg om äldre och fysiskt och psykiskt funktionshindrade (Norrman, 2003). Verksamheternas organisering varierar mellan kommunerna. Vad gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i närstående relationer är det i första hand Individ och familjeomsorgen (IFO) som betraktas som ansvariga, med sin uppgift att stödja, hjälpa och skydda utsatta grupper i samhället (SOU 2006:65 s. 25). I vissa kommuner finns det kommunala kvinnofridsverksamheter i form av exempelvis kvinnofridssamordnare, specifika kvinnofridsteam och familjevåldsenheter eller kriscentrum för kvinnor, barn och män. Kvinnofridsverksamheternas organisation och innehåll varierar mellan kommunerna. I vissa kommuner är verksamheten till exempel integrerade i socialtjänsten, i andra bedrivs den åtskiljt i form av öppna mottagningar där den hjälpsökande individen kan vara anonym. Uppdragets andra målgrupp är de ideella organisationerna kvinno-, tjej- och brottsofferjourer. I slutet av 1970-talet bildades de första kvinnojourerna i Sverige. Kvinnojourerna är i huvudsak medlemmar antingen i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) eller i Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). ROKS bildades 1984 och SKR bildades Tjejjourerna vänder sig särskilt till unga kvinnor. Antalet kvinno- och tjejjourer beräknas idag vara ungefär 150 stycken (Steen, 2003 not s. 36) 5. Den första Brottsofferjouren bildades i mitten av 1980-talet och har sedan dess vuxit snabbt i antal (Ryding, 2001). Idag finns det enligt BOJ, 5 För ROKS hemsida se och för SKRs hemsida se 21

22 Brottsofferjourernas Riksförbund, drygt 100 brottsofferjourer i Sverige. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer 6. Brottsofferjourernas liksom kvinnooch tjejjourernas huvuduppgift är att ge medmänskligt, socialt och praktiskt stöd och hjälp till brottsoffer. En viktig del i båda verksamheterna är att erbjuda stöd och hjälp per telefon. Många kvinnojourer kan dessutom erbjuda hjälpsökande brottsoffer skyddat boende. Mellan jourverksamheterna och socialtjänsten kan det finnas ett antal potentiella konflikter. För att exemplifiera detta kan det bland annat handla om att de båda verksamheterna inte bara har olika roller gentemot de våldsutsatta kvinnorna och barnen, de har också olika utgångspunkter i sitt arbete och ibland olika synsätt på hur stödet och hjälpen bör se ut. Det finns dessutom en ekonomisk aspekt i relationen mellan jourer och kommuner som kan vara problematisk. Kommunerna ger till viss del ekonomiskt stöd till jourverksamheten, även om detta stöd varierar mellan olika kommuner (SOU 2006:65). Det kan också gälla ekonomiskt stöd till enskilda hjälpsökanden i form av exempelvis skyddat boende. 2.3 Vikten av kompetensutveckling på området I antologin Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten utgiven av Socialstyrelsen skriver Monica Norrman (2003) att kompetensbrister och behov av kompetensutveckling ofta återkommer i Socialstyrelsens kartläggningar och utvärderingar av det sociala arbetet inom socialtjänsten. Detta gäller även för länsstyrelsernas årsrapporter om tillsynen av kommunernas socialtjänst. Det sociala arbetet som utförs inom socialtjänsten innebär ett möte med människor i behov av stöd och hjälp, vilket betyder att kunskaperna om yrkesområden måste vara uppdaterade. 6 Se Brottsofferjourernas Riksförbunds hemsida 22

23 I socialtjänstlagen finns dessutom, skriver Norrman (2003), en paragraf 7 om att det skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Aktuella studier har visat att det finns en stor efterfrågan på kompetensutveckling inom området våld i nära relationer inom socialtjänsten (se SOU 2006:65; Eriksson m fl. 2006; Widding Hedin, 2006). I den statliga offentliga utredningen Att ta ansvar för sina insatser: socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor från 2006 beskrivs att det är svårt att upprätthålla kunskapen på området och att det, särskilt i mindre kommuner, är svårt att utveckla en specialistkompetens (SOU 2006:65 s. 13). Dessutom skriver utredaren att det finns en brist på kunskap om våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem respektive funktionshinder och om de särskilda behov som kvinnor med utländsk bakgrund kan ha påtalas, likaså hur man inom socialtjänsten samtalar med och möter barn som upplever våld i nära relationer (ibid.). I samma utredning lyfts dessutom hinder för samverkan mellan olika aktörer inom området fram. Dessa härleds bland annat till faktorer som brist på resurser och kunskap om varandras verksamheter och regelverk (ibid. s. 14f). Även i den statliga rapporten Mäns våld barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov (Eriksson m fl., 2006) framgår att det finns en brist på samverkan mellan olika aktörer. Utredningen visar på att olika verksamheter inte känner till varandra även om de arbetar i samma region och med samma frågor. 7 Enligt SoL - Socialtjänstlagen 3 kap. 3 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Se SoL på riksdagens hemsida: 23

24 Detta kan kopplas till kompetensutvecklingsbehov och specifikt till behov av samverkanskunskap, med andra ord kunskap om olika aktörernas verksamheter, skyldigheter och möjligheter. Även om kompetensutveckling och fortbildning efterfrågas av verksamma inom olika jourverksamheter (se Widding Hedin, 2006; Holmberg & Bender, 1998) finns det en annan tradition av både intern och extern kompetensutveckling inom kvinno-, och tjejjourerna liksom inom brottsofferjourerna. Kvinnojourskunskap är till exempel ett samlingsbegrepp för den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns på kvinnojourerna och som är integrerad med kurser och föreläsningar. Denna kunskap bygger på ett mångårigt engagemang och på internationell och nationell forskning på området våld mot kvinnor (Holmberg & Bender, 1998). Ett flertal jourer arrangerar studiecirklar, de håller föreläsningar för läkare, socialsekreterare, vård- och omsorgspersonal och studenter och de aktiva deltar själva på utbildningar och temadagar. Holmberg & Bender (1998) menar att jourernas kunskap bör ses som en resurs, inte minst för olika myndigheter. *** Sammanfattningsvis urskiljs här hur socialtjänsten och jourverksamheterna har olika traditioner och förhållningssätt till utbildning. Troligtvis har de dessutom behov av olika nivåer och innehåll vad gäller utbildning. Samtidigt visar utredningar på att båda grupperna önskar och behöver mer utbildning inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 24

25 3 FÖRSLAG, ÖNSKEMÅL OCH BEHOV INFÖR UTBILDNINGS- SATSNINGAR I följande avsnitt återges de utsagor om kompetensutvecklingsbehov som har uttryckts under förstudien. Det gäller både kunskapsinnehåll och utbildningsformer. Informationen har hämtats från en workshop, från utskickade frågeformulär, från ett flertal intervjuer/samtal och från diverse möten 8. Till viss del har även information inhämtats via kontakter med personer via telefon eller e-post, eller i andra sammanhang såsom möten och utbildningar. Målgrupperna har varit socialtjänst (främst kommunal kvinnofridsverksamhet) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län. Störst utrymme i denna redogörelse har målgruppernas diskussioner kring konkreta förslag, önskemål och behov i relation till utbildning fått. Detta dels eftersom uppdragets mål är att med utgångspunkt i förstudiens resultat lägga fram förslag till utbildningssatsningar i Skåne län. Dels att det i uppdraget ingår att särskilt beakta synpunkter från kommunala kvinnofridsverksamheter och kvinno-, tjejoch brottsofferjourer i länet. Det är alltså förstudiens resultat som står i fokus vid utformning av förslag till utbildningssatsningar (se Delrapport II). 8 För detaljerad beskrivning av förstudiens genomförande se bifogad metodbeskrivning Bilaga till Delrapport I sist i rapporten. 25

26 I följande avsnitt diskuteras alltså behov, önskemål och förutsättningar inför kommande utbildningssatsningar utifrån de två målgruppernas perspektiv. I vissa fall vävs deras gemensamma kommentarer samman, i andra belyses skillnaderna i utsagorna. För att bryta ner denna övergripande diskussion ges följande områden/teman särskilt fokus: Konkreta förslag, önskemål och behov inför en utbildningssatsning kunskapsinnehåll Konkreta förslag och önskemål rörande utbildningsformer 3.1 Bakgrund om utbildningar inom området Nedan redogörs inledningsvis för båda målgruppernas representanters utsagor om möjligheterna att få tillgång till kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. Syftet med denna inledning är att ge en bakgrundsbild för att sedan i detaljerad form diskutera de konkreta förslag på kunskapsinnehåll i kommande utbildningssatsningar som framkommit under förstudien. Avslutningsvis ingår också en kortfattad redovisning för informanternas utsagor om vad en utbildningssatsning kan betyda och leda till i den egna praktiken och verksamheten. 26

27 Tillgång till utbildning socialtjänstens perspektiv Studien påbörjades med en workshop den 28 februari 2007 där främst jourverksamma och verksamma inom kommunal kvinnofridsverksamheter bjöds in av länsstyrelsen i Skåne län att delta för att diskutera utbildnings- och samverkansfrågor. Under denna workshop 9 framkom av anställda inom socialtjänsten att bristen på kurser och utbildningar inom ämnesområdet våld i närstående relationer är stor såväl under som efter socionomutbildningen. Frågeformulären som skickades ut till representanter för så kallade kvinnofridsfrågor i samtliga kommuner visar på att de som är ansvariga för denna problematik i kommunerna inte nödvändigtvis har fått någon specifik utbildning eller gått någon kurs inom området. Ungefär hälften svarade att de fått någon form av utbildning. Med några få undantag handlade det om enstaka utbildningsdagar. Under förstudien genomfördes också intervjuer. Samtliga intervjupersoner/samtalspartners från de kommunala kvinnofridsverksamheterna menar att det är väldigt svårt att överhuvudtaget hitta utbildningar inom området. Några menar att de inte har hittat någon utbildning alls i Skåne län, andra har deltagit i några kortare utbildningsdagar. Några få har vid något tillfälle deltagit i en kurs på högskola/universitet. En verksamhet har startat en intern studiecirkel. En punkt som är återkommande både under workshopen och i intervjuer/samtal är att det är problematiskt att det helt saknas utbildning riktad till kvinnofridssamordnarna i kommunerna. Detta gäller såväl vidareutbildning för anställda som grundutbildning för nyanställda. Det påpekades också att det saknas en generell utbildning för personal inom socialtjänsten överlag. 9 För detaljerad beskrivning av förstudiens genomförande se bifogad metodbeskrivning Bilaga till Delrapport I sist i rapporten. 27

28 En intervjuperson säger: Det måste vara mer än vår kommun som har behov av en mer övergripande [utbildning]. Det behöver inte vara så djupgående, men att man får en övergripande inblick i det här med kvinnofridsarbete och hur det utvecklas [..] Det har ju politikerna varit fullt införstådda med. Men var hittar man de här utbildningarna? Tillgång till utbildning ett jourperspektiv Under intervjuerna/samtalen med representanter från jourverksamheter och i frågeformulären som skickades till samtliga jourverksamheter i Skåne län framgår att aktiva inom kvinno- och tjejjourerna har relativt stora möjligheter att få tillgång till utbildningar genom Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). I ett frågeformulär beskriver en informant från en lokal jourverksamhet att deras aktiva får tillgång till utbildning av mycket god kvalitet genom sin nationella organisation. Här ges också exempel på erkända föreläsare inom området som de har utbildats av. Brottsofferjourer erbjuds också utbildningar genom sitt riksförbund. I frågeformulären från brottsofferjourer i Skåne län framgår det dock att ett flertal av brottsofferjourerna mer sällan än kvinno- och tjejjourerna har fått specifik utbildning som direkt rör kvinnor som utsatts för våld och hot om våld i närstående relationer. Utbildningarna som ges genom kvinnojourernas riksförbund arrangeras enligt utsagorna oftast i Stockholmsområdet, vilket ses som en nackdel. Det kostar pengar och tid att resa och övernatta. För vissa av de tillfrågade ses det som positivt och för andra negativt att det mestadels handlar om helgutbildningar. En intervjuperson anser att det ur ett lärandeperspektiv hade varit bättre om det gavs utbildningar i Skåne och påpekar att det inte är säkert att man har 28

FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR

FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR Kompetensutveckling rörande våld mot kvinnor i närstående relationer för socialtjänst och jourverksamheter i Skåne län Monica Johansson Malmö högskolas utvärderingsrapporter

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse?

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning 2007 Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR DNR 1.7-0213/2010 SID 1 (7) 2010-08-25 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun BESLUT 1(15) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala sektionen Ingrid Andersson 040: 25 23 36 Socialnämnden V Nygatan 1 264 80 KLIPPAN Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Projekt inom föreningen Kvinnors Rätt; Jourlägenhet

Projekt inom föreningen Kvinnors Rätt; Jourlägenhet SOCIALTJÄNT- OCH ARBETSMARKNADSFÖVALTNINGEN ORGANISATIONS- OCH FÖRENINGSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-17 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänt- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna Innehåll Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna 5 september 2013 Ulrika Ekebro Teoretisk ram gällande kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Vad är god kvalitet? Inom socialtjänsten I arbetet

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Konkreta förslag för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården Det är kommunerna som via den sociala barn- och

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR DNR 1.7-0213/2010 SID 1 (6) 2010-05-25 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2014 avseende våld i nära relationer

Ansökan om utvecklingsmedel 2014 avseende våld i nära relationer Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-01-27 SN 2013.0223 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Ansökan om utvecklingsmedel 2014 avseende våld i nära relationer Sammanfattning Socialstyrelsen avsätter utvecklingsmedel

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning

Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-439/13 Sida 1 (6) 2013-09-30 Handläggare Cecilia Wassén Telefon: 08-508 15 150 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning

Läs mer

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning 1(5) Ramona Persson Tfn 0155-26 40 27 Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning BESLUT Länsstyrelsen avslutar ärendet

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, SOU 2015:55.

Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, SOU 2015:55. Owe Sjölander Rikskriscentrum/kansli E-post: info@rikskriscentrum.se Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer. En slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012 2014

Att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer. En slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012 2014 Att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer En slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Länsstyrelsens slutredovisning rörande det myndighetsgemensamma uppdraget om våld mot kvinnor

Länsstyrelsens slutredovisning rörande det myndighetsgemensamma uppdraget om våld mot kvinnor Länsstyrelsens slutredovisning rörande det myndighetsgemensamma uppdraget om våld mot kvinnor Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindberg Dnr 100-43521-97 Förord Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem,

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Alla kommuners ansvar

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Alla kommuners ansvar Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Alla kommuners ansvar Slutrapport från en nationell tillsyn 2008 2009 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Att uppfylla samhällsansvaret

Att uppfylla samhällsansvaret Att uppfylla samhällsansvaret Förbättrat kunskapsstöd när det gäller socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer