FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR"

Transkript

1 Malmö högskolas utvärderingsrapporter No 2, FÖRSTUDIE INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR Kompetensutveckling rörande våld mot kvinnor i närstående relationer för socialtjänst och jourverksamheter i Skåne län Monica Johansson Handledare: Ingela Kolfjord Annika Staaf Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright Malmö högskola 2007, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. ISSN ISBN Holmbergs, Malmö

3 FÖRORD Tack till alla som deltog i workshop, besvarade frågeformulär och tog Er tid för samtal i samband med förstudien! Rapporten är ett resultat av Era uttryckta synpunkter och önskemål. 3

4 INNEHÅLL DELRAPPORT I... 7 DELRAPPORT II DELRAPPORT I... 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN UPPDRAG: FÖRSTUDIE Projektets syfte, mål och avrapportering Avgränsningar UPPDRAGETS BAKGRUND Aktuella regeringsbeslut fördelning av statsbidrag Socialtjänst och jourverksamheter Vikten av kompetensutveckling på området FÖRSLAG, ÖNSKEMÅL OCH BEHOV INFÖR UTBILDNINGSSATSNINGAR Bakgrund om utbildningar inom området Kunskapsområden utsagor om innehåll i utbildningar Effekter av en utbildningssatsning Förslag och önskemål rörande utbildningsformer FÖRSLAG PÅ ÖVRIGA SATSNINGAR I LÄNET Regional samordnare för information och utbildning Granskning och kvalitetssäkring Utvärderingar inom området Samordning av kvinnofridsverksamheter Stöd vid nystart av jourer Specifik utbildning för tolkar...89 REFERENSER

5 DELRAPPORT II UPPDRAG: FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSSATSNINGAR Projektets syfte, mål och avrapportering...95 Avgränsningar...97 INLEDNING Disposition över Delrapport II Mottagare av utbildningsinsatser Kompetensutvecklingsbehov Kunskapsområden Målgrupperna jourer och socialtjänst Önskade effekter UTBILDNINGSINSATSER: ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE UTBILDNINGSINSATSER: KONKRETA FÖRSLAG Utbildningar inom högskolor och universitet Utbildningar utanför eller i samarbete med högskolor och universitet Konferenser, studiebesök och samverkanssatsningar Arbetsplatsplacerad utbildning och studiecirklar Övriga förslag i korthet AVSLUTANDE KOMMENTAR Bilaga till Delrapport I Förstudiens genomförande Bilaga till Delrapport II Referenslista 5

6 6

7 DELRAPPORT I 7

8 8

9 SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering genomfört en studie om kompetensutvecklingsbehov inom området våld mot kvinnor i närstående relationer för personal inom socialtjänsten och för jourverksamma. I studien har synpunkter från kvinno-, tjej- och brottsofferjourer samt kommunala kvinnofridsverksamheter särskilt beaktats. Studien har sedan resulterat i förslag till utbildningsinsatser som är anpassade efter och svarar mot de berörda aktörernas behov. Rapporten I denna rapport redovisas de två delar som uppdraget har resulterat i. En grundlig redogörelse för studien återfinns i Delrapport I och i Delrapport II ges konkreta förslag inför utbildningssatsningar. Delrapporterna kan läsas separat eller som en sammanslagen text. Tillsammans bildar de en helhet som med fördel kan fungera som en grund för vidare diskussioner, förslag eller beslut vad gäller verksamhets- och kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 9

10 Avgränsningar Avgränsningarna för detta uppdrag har satts upp av länsstyrelsen i Skåne län och har varit följande: Förstudien har haft som mål att undersöka behov av kompetensutveckling i länet för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn Våldsutsattheten har rört det våld som sker i en närstående relation eller familj Länsstyrelsen i Skåne delar upp våld i nära relationer i två olika områden: våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och detta uppdrag har avgränsats till området våld mot kvinnor Målgrupperna i studien har avgränsats till socialtjänsten (med särskilt fokus på kommunal kvinnofridsverksamhet i de fall det finns i kommunen) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län Avgränsningarna tydliggjordes för informanterna som deltog i studien. Utsagorna i Delrapport I liksom de förslag till utbildningssatsningar i Skåne län som framställs i Delrapport II förhåller sig därmed till dessa avgränsningar. Förhoppningen är dock att rapporterna inspirerar till fortsatta studier liksom till framtida satsningar där dessa vidgas. 10

11 Befintliga utbildningar inom området Enligt utsagor från verksamma i kommunala kvinnofridsverksamheter finns det en stor brist på utbildning för personal inom socialtjänsten vad gäller våld mot kvinnor i nära relationer. Detta både i grundutbildningen och i form av fortbildning för anställda. Förstudiens representanter bedömer att behovet av grundkunskap såväl som fördjupad kunskap är stort inom socialtjänsten överlag. Representanterna från de ideella jourverksamheterna anser sig i många fall ha en relativt stor tillgång till kortare utbildningsinsatser, särskilt genom riksförbunden Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Trots detta framhålls att de önskar och är i behov av kompetensutveckling. Vid flera tillfällen under studien påpekas dessutom att bristen på ekonomiska resurser står i vägen för utbildning inom jourerna. Att utbildningarna oftast inte genomförs i Skåne utan i eller omkring Stockholm problematiseras också i samband med detta. Behov av kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer bedöms av informanterna vara stort i socialtjänsten medan behovet varierar inom jourverksamheterna. Båda målgrupperna anser dock att det finns en brist på utbildningar som: är långsiktiga (och inte enbart består av kortare insatser) ges i Skåne län har blandade målgrupper för att förutom individuell fortbildning även skapa möjligheter till diskussioner mellan grupper och aktörer samt skapa ett kontaktnät för en förbättrad samverkan 11

12 Efterfrågade kunskapsområden De kunskapsområden som under förstudien har urskiljt sig som viktiga för en grundkurs och för vidareutbildningar återges här i punktform. Områdena har delats in i fem olika teman med specificerade underrubriker. Våld mot kvinnor och barn i närstående relationer Grundläggande kunskap om våld mot kvinnor i närstående relationer Barns utsatthet Våldets konsekvenser Kunskap om eftersatta grupper ( särskilt utsatta grupper ) Teoretiska perspektiv Synliggörande av olika synsätt och förklaringsmodeller Grundläggande genusvetenskap Maktanalyser Rättigheter, lagar och organisation Samverkanskunskap Juridiska perspektiv Straff-, social- och familjerättslig lagstiftning och tillämpning Bemötandefrågor Allmänt om våldsutsatta individers reaktioner Förnekelseprocesser Krisreaktioner Samtalsmetodik Motivationsarbete Förebyggande arbete och information Dokumentation Statistik Ekonomihantering Kunskap för och om kunskapsspridning 12

13 Effekter av en utbildningssatsning Enligt förstudien kan effekter av en utbildningssatsning inom området innefatta: Att grundläggande kunskap om våld mot kvinnor och barn i närstående relationer sprids Att verksamma inom området får tillgång till efterfrågad vidareutbildning Att olika aktörer inom området får tillgång till kunskap om varandras skyldigheter, begränsningar och roller samverkanskunskap Att det skapas förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Att samverkan mellan olika aktörer förbättras Att ett konkret kontaktnät mellan kommuner och organisationer etableras Utbildningsformer De förslag på utbildningsformer som har framkommit under förstudien innefattar allt från långsiktiga kurser till kortare utbildningsinsatser. Det finns enligt informanterna från båda målgrupperna behov av grundläggande kunskap såväl som fördjupningskunskap inom området. Teoretisk såväl som erfarenhetsbaserad kunskap efterfrågas. Kurser anses exempelvis kunna förläggas på högskola eller universitet i Skåne län, på arbetsplatsen eller på studieförbund. 13

14 Övriga satsningar i länet Förutom utbildningssatsningar ger informanterna i studien andra förslag på framtida satsningar i länet som de anser bör genomföras för att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Dessa förslag innefattar: En regional samordnare för information och utbildning inom området etableras och hit kopplas en tipsbank Förstärkt granskning och kvalitetssäkring av arbetet och av fördelningen av statliga ekonomiska bidrag genomförs Länsstyrelsen intar funktionen av en tredje part mellan kommun och jour vid eventuella konflikter Interna och externa utvärderingar inom området identifieras och genomförs Samordning av länets kvinnofridsverksamheter organiseras, inledningsvis av länets kvinnofridssamordnare Stöd vid nystart av jourer organiseras 14

15 1 UPPDRAG: FÖRSTUDIE Enheten för kompetensutveckling och utvärdering, Malmö högskola har på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län genomfört en förstudie inför en utbildningssatsning i länet. Studien har rört kunskapsbehov inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. Målgrupperna för såväl studien som för utbildningssatsningen avgränsades av länsstyrelsen till att gälla socialtjänst och kvinnojoursverksamheter. Studien skulle resultera i förslag inför kommande utbildningssatsningar baserade på målgruppernas önskemål och behov. Utbildningsförslagen skulle enligt uppdraget särskilt beakta synpunkter från kvinno-, tjej- och brottsofferjourer samt kommunala kvinnofridsverksamheter. Uppdraget påbörjades i mitten av januari 2007 och avslutades i slutet av november Uppdraget har genomförts av projektledare Monica Johansson, Fil kand. i sociologi och genusvetenskap. Handledare och vetenskapliga rådgivare: Ingela Kolfjord, Docent i socialt arbete med inriktning mot rättssociologi och Annika Staaf, Fil dr. och lektor i socialt arbete med inriktning juridik. Båda är anställda vid Fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola 1. 1 Även medarbetare på Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola har till viss del varit en resurs under projektet. Detta gäller framförallt vid formulering av delar av Delrapport II (särskilt avsnittet Avslutande kommentar). 15

16 1.1 Projektets syfte, mål och avrapportering Målet med projektet är att lägga en grund till utbildningssatsningar inom området våld mot kvinnor i närstående relationer för verksamma inom ideella jourverksamheter och socialtjänsten i Skåne län. Projektet skall resultera i konkreta förslag till utbildningsinsatser som är anpassade efter och svarar mot berörda aktörers behov. Dessa behov undersöks genom en omfattande förstudie. Syftet med projektet är alltså tudelat: 1) Genomföra en förstudie för att undersöka vilka behov och önskemål verksamma inom ideella organisationer och socialtjänst i Skåne län har av kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 2) Utarbeta förslag till konkreta utbildningssatsningar som är anpassade efter och svarar mot berörda aktörers behov. Projektet genomförs enligt uppdragets formulering i tre faser: Fas 1 Fastställande av aktörer och metod i samråd med länsstyrelsen i Skåne län. En workshop Avrapportering anordnas för att förankra uppdraget. Fas 2 Fältarbete, insamling och sammanställning av data. Frågeformulär skickas ut till berörda aktörer och intervjuer genomförs. Fas 3 Analys, utformning av utbildningskoncept, avrapportering och avslut. 16

17 Avrapporteringen görs på grund av uppdragets tudelade karaktär i två delrapporter som kan läsas separat eller som en sammanslagen text 2. Delrapport I - Redovisning av resultat från förstudien Sammanfattning av förstudien Beskrivning av uppdraget och dess syfte och mål Kortfattad bakgrund för att placera uppdraget i en samhällelig och politisk kontext Förstudiens resultatredovisning angående utbildning Förstudiens resultatredovisning angående förslag på övriga satsningar i Skåne län Referenser Delrapport II - Förslag till utbildningssatsningar som är baserade på resultaten från förstudien Beskrivning av uppdraget och dess syfte och mål Sammanfattande beskrivning av olika utbildningsbehov Beskrivning av organisation och genomförande av olika utbildningssatsningar Konkreta utbildningsförslag Övriga förslag Avslutande kommentar Bilaga till Delrapport I: Förstudiens genomförande: redogörelse för uppdragets metodologiska upplägg Bilaga till Delrapport II: Referenslista: exempel på utbildningsmaterial 2 Eftersom de två texterna skall kunna läsas separat har båda rapporterna samma inledningstext där uppdraget beskrivs. 17

18 1.2 Avgränsningar Avgränsningarna för detta uppdrag har satts upp av länsstyrelsen i Skåne och har varit följande: Förstudien har haft som mål att undersöka behov av kompetensutveckling i länet för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn Våldsutsattheten har rört det våld som sker inom en närstående relation eller familj Länsstyrelsen i Skåne delar upp våld i nära relationer i två olika områden: våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och detta uppdrag har avgränsats till området våld mot kvinnor Målgrupperna i studien har avgränsats till socialtjänsten (med särskilt fokus på kommunal kvinnofridsverksamhet i de fall det finns i kommunen) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län Eftersom förstudien enligt uppdragets formulering har fokuserat på kommande utbildningssatsningar är det i huvudsak förslag och önskemål rörande kompetensutveckling som har kartlagts, inte andra frågor som berör de olika målgrupperna i arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Däremot redovisas i texten genomgående övriga synpunkter i den mån de, trots den uttalade inriktningen, har uppkommit under studiens gång. Dessa utsagor kan lägga en grund för fortsatta studier, utredningar och utvärderingar eller inspirera till idéer för verksamhetsutveckling. 18

19 2 UPPDRAGETS BAKGRUND 2.1 Aktuella regeringsbeslut fördelning av statsbidrag Enligt uppgifter från länsstyrelsen i Skåne län fattade regeringen den 15 februari 2007 beslut om att fördela 109 miljoner till Sveriges kommuner i syfte att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld. Av dessa gick 14 miljoner till länsstyrelsen i Skåne län att fördela till Skånes kommuner. Syftet med dessa utvecklingsmedel, som skall utbetalas årligen under 2007 och 2008, är att både förstärka kvinnojours- och brottsofferjoursverksamheten i kommunerna och att förbättra och kvalitetsutveckla socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 3. I juni 2006 överlämnade Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor sitt betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65). Utredningen visar att socialtjänsten på flera håll i landet har utvecklat sitt arbete och sina insatser men att det trots det finns brister i hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i nära relationer blir bemötta inom socialtjänsten. Utredaren menar att både bemötandet och insatserna är beroende av vilken kommun man bor i och av enskilda handläggare inom socialtjänsten. 3 Se länsstyrelsen i Skånes hemsida: För närmare information och för aktuella regeringsbeslut se under rubriken Inbjudan att söka medel på hemsidan eller: 19

20 Den 1 juli 2007 trädde en ändring av 5 kap. 11 socialtjänstlagen i kraft. Denna lagändring baseras på propositionen Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (prop. 2006/07:38) och innebär att socialnämndens ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer framgår tydligt. Ändringarna innebär bland annat att socialnämnden skall, istället för som tidigare bör, särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Detta klargör att det inte är något frivilligt, att möjligheten att få stöd och hjälp inte skall vara beroende av i vilken kommun hjälpsökande kvinnor och barn är bosatta. Som ett komplement till lagändringen ingår ett förbättrat kunskapsstöd inom området 4. Från 2006 hade kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne möjlighet att söka statliga ekonomiska utvecklingsmedel för sin verksamhet direkt från länsstyrelsen i Skåne län. De nya regeringsdirektiven innebär att jourverksamheterna nu hänvisas till att söka statliga medel från länsstyrelsen via kommunerna. Ovan redovisade utvecklingsmedel är alltså formulerade att avse en förstärkning och kvalitetsutveckling av stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i närstående relationer på lokal nivå och det gäller både kommunal och ideell verksamhet. 4 Se länsstyrelsen i Skånes hemsida: För närmare information och för aktuella regeringsbeslut se under rubriken Inbjudan att söka medel på hemsidan eller: 20

21 2.2 Socialtjänst och jourverksamheter Nedan görs en kortfattad beskrivning av uppdragets två målgrupper, den kommunala socialtjänsten och de ideella kvinno-, tjej och brottsofferjourerna. Socialtjänsten har en omfattande verksamhet och insatserna innefattar rådgivning, stöd, bistånd och myndighetsutövning. Verksamheten består av huvudområdena Individ- och familjeomsorg och Vård och omsorg om äldre och fysiskt och psykiskt funktionshindrade (Norrman, 2003). Verksamheternas organisering varierar mellan kommunerna. Vad gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i närstående relationer är det i första hand Individ och familjeomsorgen (IFO) som betraktas som ansvariga, med sin uppgift att stödja, hjälpa och skydda utsatta grupper i samhället (SOU 2006:65 s. 25). I vissa kommuner finns det kommunala kvinnofridsverksamheter i form av exempelvis kvinnofridssamordnare, specifika kvinnofridsteam och familjevåldsenheter eller kriscentrum för kvinnor, barn och män. Kvinnofridsverksamheternas organisation och innehåll varierar mellan kommunerna. I vissa kommuner är verksamheten till exempel integrerade i socialtjänsten, i andra bedrivs den åtskiljt i form av öppna mottagningar där den hjälpsökande individen kan vara anonym. Uppdragets andra målgrupp är de ideella organisationerna kvinno-, tjej- och brottsofferjourer. I slutet av 1970-talet bildades de första kvinnojourerna i Sverige. Kvinnojourerna är i huvudsak medlemmar antingen i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) eller i Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). ROKS bildades 1984 och SKR bildades Tjejjourerna vänder sig särskilt till unga kvinnor. Antalet kvinno- och tjejjourer beräknas idag vara ungefär 150 stycken (Steen, 2003 not s. 36) 5. Den första Brottsofferjouren bildades i mitten av 1980-talet och har sedan dess vuxit snabbt i antal (Ryding, 2001). Idag finns det enligt BOJ, 5 För ROKS hemsida se och för SKRs hemsida se 21

22 Brottsofferjourernas Riksförbund, drygt 100 brottsofferjourer i Sverige. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer 6. Brottsofferjourernas liksom kvinnooch tjejjourernas huvuduppgift är att ge medmänskligt, socialt och praktiskt stöd och hjälp till brottsoffer. En viktig del i båda verksamheterna är att erbjuda stöd och hjälp per telefon. Många kvinnojourer kan dessutom erbjuda hjälpsökande brottsoffer skyddat boende. Mellan jourverksamheterna och socialtjänsten kan det finnas ett antal potentiella konflikter. För att exemplifiera detta kan det bland annat handla om att de båda verksamheterna inte bara har olika roller gentemot de våldsutsatta kvinnorna och barnen, de har också olika utgångspunkter i sitt arbete och ibland olika synsätt på hur stödet och hjälpen bör se ut. Det finns dessutom en ekonomisk aspekt i relationen mellan jourer och kommuner som kan vara problematisk. Kommunerna ger till viss del ekonomiskt stöd till jourverksamheten, även om detta stöd varierar mellan olika kommuner (SOU 2006:65). Det kan också gälla ekonomiskt stöd till enskilda hjälpsökanden i form av exempelvis skyddat boende. 2.3 Vikten av kompetensutveckling på området I antologin Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten utgiven av Socialstyrelsen skriver Monica Norrman (2003) att kompetensbrister och behov av kompetensutveckling ofta återkommer i Socialstyrelsens kartläggningar och utvärderingar av det sociala arbetet inom socialtjänsten. Detta gäller även för länsstyrelsernas årsrapporter om tillsynen av kommunernas socialtjänst. Det sociala arbetet som utförs inom socialtjänsten innebär ett möte med människor i behov av stöd och hjälp, vilket betyder att kunskaperna om yrkesområden måste vara uppdaterade. 6 Se Brottsofferjourernas Riksförbunds hemsida 22

23 I socialtjänstlagen finns dessutom, skriver Norrman (2003), en paragraf 7 om att det skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Aktuella studier har visat att det finns en stor efterfrågan på kompetensutveckling inom området våld i nära relationer inom socialtjänsten (se SOU 2006:65; Eriksson m fl. 2006; Widding Hedin, 2006). I den statliga offentliga utredningen Att ta ansvar för sina insatser: socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor från 2006 beskrivs att det är svårt att upprätthålla kunskapen på området och att det, särskilt i mindre kommuner, är svårt att utveckla en specialistkompetens (SOU 2006:65 s. 13). Dessutom skriver utredaren att det finns en brist på kunskap om våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem respektive funktionshinder och om de särskilda behov som kvinnor med utländsk bakgrund kan ha påtalas, likaså hur man inom socialtjänsten samtalar med och möter barn som upplever våld i nära relationer (ibid.). I samma utredning lyfts dessutom hinder för samverkan mellan olika aktörer inom området fram. Dessa härleds bland annat till faktorer som brist på resurser och kunskap om varandras verksamheter och regelverk (ibid. s. 14f). Även i den statliga rapporten Mäns våld barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov (Eriksson m fl., 2006) framgår att det finns en brist på samverkan mellan olika aktörer. Utredningen visar på att olika verksamheter inte känner till varandra även om de arbetar i samma region och med samma frågor. 7 Enligt SoL - Socialtjänstlagen 3 kap. 3 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Se SoL på riksdagens hemsida: 23

24 Detta kan kopplas till kompetensutvecklingsbehov och specifikt till behov av samverkanskunskap, med andra ord kunskap om olika aktörernas verksamheter, skyldigheter och möjligheter. Även om kompetensutveckling och fortbildning efterfrågas av verksamma inom olika jourverksamheter (se Widding Hedin, 2006; Holmberg & Bender, 1998) finns det en annan tradition av både intern och extern kompetensutveckling inom kvinno-, och tjejjourerna liksom inom brottsofferjourerna. Kvinnojourskunskap är till exempel ett samlingsbegrepp för den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns på kvinnojourerna och som är integrerad med kurser och föreläsningar. Denna kunskap bygger på ett mångårigt engagemang och på internationell och nationell forskning på området våld mot kvinnor (Holmberg & Bender, 1998). Ett flertal jourer arrangerar studiecirklar, de håller föreläsningar för läkare, socialsekreterare, vård- och omsorgspersonal och studenter och de aktiva deltar själva på utbildningar och temadagar. Holmberg & Bender (1998) menar att jourernas kunskap bör ses som en resurs, inte minst för olika myndigheter. *** Sammanfattningsvis urskiljs här hur socialtjänsten och jourverksamheterna har olika traditioner och förhållningssätt till utbildning. Troligtvis har de dessutom behov av olika nivåer och innehåll vad gäller utbildning. Samtidigt visar utredningar på att båda grupperna önskar och behöver mer utbildning inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. 24

25 3 FÖRSLAG, ÖNSKEMÅL OCH BEHOV INFÖR UTBILDNINGS- SATSNINGAR I följande avsnitt återges de utsagor om kompetensutvecklingsbehov som har uttryckts under förstudien. Det gäller både kunskapsinnehåll och utbildningsformer. Informationen har hämtats från en workshop, från utskickade frågeformulär, från ett flertal intervjuer/samtal och från diverse möten 8. Till viss del har även information inhämtats via kontakter med personer via telefon eller e-post, eller i andra sammanhang såsom möten och utbildningar. Målgrupperna har varit socialtjänst (främst kommunal kvinnofridsverksamhet) och kvinno-, tjej- och brottsofferjourer i Skåne län. Störst utrymme i denna redogörelse har målgruppernas diskussioner kring konkreta förslag, önskemål och behov i relation till utbildning fått. Detta dels eftersom uppdragets mål är att med utgångspunkt i förstudiens resultat lägga fram förslag till utbildningssatsningar i Skåne län. Dels att det i uppdraget ingår att särskilt beakta synpunkter från kommunala kvinnofridsverksamheter och kvinno-, tjejoch brottsofferjourer i länet. Det är alltså förstudiens resultat som står i fokus vid utformning av förslag till utbildningssatsningar (se Delrapport II). 8 För detaljerad beskrivning av förstudiens genomförande se bifogad metodbeskrivning Bilaga till Delrapport I sist i rapporten. 25

26 I följande avsnitt diskuteras alltså behov, önskemål och förutsättningar inför kommande utbildningssatsningar utifrån de två målgruppernas perspektiv. I vissa fall vävs deras gemensamma kommentarer samman, i andra belyses skillnaderna i utsagorna. För att bryta ner denna övergripande diskussion ges följande områden/teman särskilt fokus: Konkreta förslag, önskemål och behov inför en utbildningssatsning kunskapsinnehåll Konkreta förslag och önskemål rörande utbildningsformer 3.1 Bakgrund om utbildningar inom området Nedan redogörs inledningsvis för båda målgruppernas representanters utsagor om möjligheterna att få tillgång till kompetensutveckling inom området våld mot kvinnor i närstående relationer. Syftet med denna inledning är att ge en bakgrundsbild för att sedan i detaljerad form diskutera de konkreta förslag på kunskapsinnehåll i kommande utbildningssatsningar som framkommit under förstudien. Avslutningsvis ingår också en kortfattad redovisning för informanternas utsagor om vad en utbildningssatsning kan betyda och leda till i den egna praktiken och verksamheten. 26

27 Tillgång till utbildning socialtjänstens perspektiv Studien påbörjades med en workshop den 28 februari 2007 där främst jourverksamma och verksamma inom kommunal kvinnofridsverksamheter bjöds in av länsstyrelsen i Skåne län att delta för att diskutera utbildnings- och samverkansfrågor. Under denna workshop 9 framkom av anställda inom socialtjänsten att bristen på kurser och utbildningar inom ämnesområdet våld i närstående relationer är stor såväl under som efter socionomutbildningen. Frågeformulären som skickades ut till representanter för så kallade kvinnofridsfrågor i samtliga kommuner visar på att de som är ansvariga för denna problematik i kommunerna inte nödvändigtvis har fått någon specifik utbildning eller gått någon kurs inom området. Ungefär hälften svarade att de fått någon form av utbildning. Med några få undantag handlade det om enstaka utbildningsdagar. Under förstudien genomfördes också intervjuer. Samtliga intervjupersoner/samtalspartners från de kommunala kvinnofridsverksamheterna menar att det är väldigt svårt att överhuvudtaget hitta utbildningar inom området. Några menar att de inte har hittat någon utbildning alls i Skåne län, andra har deltagit i några kortare utbildningsdagar. Några få har vid något tillfälle deltagit i en kurs på högskola/universitet. En verksamhet har startat en intern studiecirkel. En punkt som är återkommande både under workshopen och i intervjuer/samtal är att det är problematiskt att det helt saknas utbildning riktad till kvinnofridssamordnarna i kommunerna. Detta gäller såväl vidareutbildning för anställda som grundutbildning för nyanställda. Det påpekades också att det saknas en generell utbildning för personal inom socialtjänsten överlag. 9 För detaljerad beskrivning av förstudiens genomförande se bifogad metodbeskrivning Bilaga till Delrapport I sist i rapporten. 27

28 En intervjuperson säger: Det måste vara mer än vår kommun som har behov av en mer övergripande [utbildning]. Det behöver inte vara så djupgående, men att man får en övergripande inblick i det här med kvinnofridsarbete och hur det utvecklas [..] Det har ju politikerna varit fullt införstådda med. Men var hittar man de här utbildningarna? Tillgång till utbildning ett jourperspektiv Under intervjuerna/samtalen med representanter från jourverksamheter och i frågeformulären som skickades till samtliga jourverksamheter i Skåne län framgår att aktiva inom kvinno- och tjejjourerna har relativt stora möjligheter att få tillgång till utbildningar genom Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). I ett frågeformulär beskriver en informant från en lokal jourverksamhet att deras aktiva får tillgång till utbildning av mycket god kvalitet genom sin nationella organisation. Här ges också exempel på erkända föreläsare inom området som de har utbildats av. Brottsofferjourer erbjuds också utbildningar genom sitt riksförbund. I frågeformulären från brottsofferjourer i Skåne län framgår det dock att ett flertal av brottsofferjourerna mer sällan än kvinno- och tjejjourerna har fått specifik utbildning som direkt rör kvinnor som utsatts för våld och hot om våld i närstående relationer. Utbildningarna som ges genom kvinnojourernas riksförbund arrangeras enligt utsagorna oftast i Stockholmsområdet, vilket ses som en nackdel. Det kostar pengar och tid att resa och övernatta. För vissa av de tillfrågade ses det som positivt och för andra negativt att det mestadels handlar om helgutbildningar. En intervjuperson anser att det ur ett lärandeperspektiv hade varit bättre om det gavs utbildningar i Skåne och påpekar att det inte är säkert att man har 28

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Att uppfylla samhällsansvaret

Att uppfylla samhällsansvaret Att uppfylla samhällsansvaret Förbättrat kunskapsstöd när det gäller socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Rapport 2001:01 2013:3. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Rapport 2001:01 2013:3. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Rapport 2001:01 2013:3 Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer En kartläggning i Stockholms län 2012 Författare: Birgitta Vigil Rapport 2013:3 Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Kjerstin Tejre 2015-01-19 SCN-2015-0047

Handläggare Datum Diarienummer Kjerstin Tejre 2015-01-19 SCN-2015-0047 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Kjerstin Tejre 2015-01-19 SCN-2015-0047 Socialnämnden Ansökan om utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare A [J O Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Sureya Calli Datum 20130218 Diarienummer [ange diarienummer här] Nämnden för hälsa och omsorg Delrapport - Utredning om forma kommunens

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Innehåll Bakgrund 3 Syftet med tillsynen 3 Länsstyrelsens ansvar 3 Kommunens ansvar 4 Hur ofta ska kommunernas tillsyn ske? 4 Hur ska tillsyn bedrivas? 4 Vad

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun P r o j e k t p l a n 2009-11-16 2010-07-15 Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun Mäns våld mot kvinnor måste uppmärksammas som ett hot mot hälsa, jämlikhet och demokrati för kvinnor och flickor i hela världen

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer