Årsredovisning HÖGSKOLAN I GÄVLE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 20 05 HÖGSKOLAN I GÄVLE"

Transkript

1 Årsredovisning HÖGSKOLAN I GÄVLE

2

3

4 Innehåll Rektors förord 4 Verksamhetsåret 2005 i sammanfattning 6 Grundutbildningen 6 Forskningen 7 Övrigt 8 Ekonomiskt resultat 8 Grundutbildning 12 Högskolans mål 12 Grundutbildningens struktur och utveckling 13 Utbildningsprogrammen, förändringar 14 Studenterna 16 Antal, köns- och åldersfördelning 16 REKRYTERINGSARBETE 17 Breddad rekrytering 17 MÅL OCH RESULTAT FÖR GRUNDUTBILDNINGEN 22 Resultat totalt och könsuppdelat 22 LÄRARUTBILDNINGEN 24 Omfattning och inriktning 24 Examination inom lärarprogrammet 60 p 25 Förändringar i utbudet 25 Revidering av lärarutbildningen 25 Verksamhetsförlagda studier (vfu) 26 Samverkan med andra lärosäten 26 INGENJÖRSUTBILDNINGEN 26 UPPDRAGSUTBILDNING 27 DISTANSUTBILDNING 28 Annan distansverksamhet 29 Nätuniversitetet 30 EXAMINA 32 JÄMSTÄLLDHET 33 STUDENTINFLYTANDE 33 GRUNDUTBILDNING INTÄKTER OCH KOSTNADER 34

5 Forskning & Forskarutbildning 36 FORSKNING 36 Forskning per vetenskapsområde 38 Mång- och tvärvetenskap 38 Profilområden 39 Byggd miljö i Gävle (BMG) 39 Belastningsskadecentrum (BSC) 39 Lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning 40 Forskarutbildning 42 Samverkan med andra lärosäten 43 Professorer 44 FORSKNING INTÄKTER OCH KOSTNADER 44 Kvalitetsarbete 46 Högskolepedagogisk utbildning 47 Pedagogisk utveckling 47 Internationalisering 49 Mobilitet för studenter och lärare 49 Internationalisering på hemmaplan 49 Kvalitetssäkring 49 Samverkan med omgivande samhälle 50 Samverkan med näringslivet 50 Stipendier 50 Samverkan inom lärarutbildningen 51 Miljöarbete 52 Personal 53 Hälsa 54 Kompetensförsörjning 54 Ekonomi 59 Förkortningar 77

6 R E K T O R S F Ö R O R D Året 2005 har varit ännu ett år av framgång och utveckling för Högskolan i Gävle. Bygget av det nya biblioteket är en god symbol i det avseendet. Den goda arbets- och studiemiljön är en kvalitetsfaktor och en konkurrensfaktor som utmärker vår Högskola och arbetet med att ytterligare förbättra den är en viktig uppgift. Intresset för våra utbildningar har varit stort och rekryteringen har gått bra ur ett helhetsperspektiv. Inom områdena elektronik, IT och datavetenskap var trenden fortfarande vikande under året och det märktes ett behov av att öka rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Med stöd från Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond och i gott samarbete med regionens skolor startade projektet NT-spåret under året, med förhoppningen att kunna öka intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar och då speciellt i skolorna. Två nyckelord för vår grundutbildning är förnyelse och utveckling och det gäller både innehåll och metod. Ur det perspektivet kan nämnas att flera kortare program har utvecklats, bland annat trädgårdsmästareprogrammet i samverkan med Wij Trädgårdar i Ockelbo. De första studenterna kommer först i januari 2006 men redan ansökningarna under hösten visade det mycket starka intresset för utbildningen. Att ändra metoden och hela det pedagogiska upplägget i ett utbildningsprogram är svårt men de som med stor entusiasm och hårt arbete utvecklat den projektbaserade ingenjörsutbildningen har visat att det går. Metoden tillämpades för första gången fullt ut på några program under höstterminen. Intresset från studenterna har varit stort och utfallet av den första terminen mycket gott. Det goda exemplet har även ökat intresset för att göra andra program projektinriktade. Arbetet med att utveckla kvaliteten i grundutbildningen har fortgått också på andra områden. En nationell utvärdering av lärarutbildningen gav stort massmedialt genomslag. Lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle fick ett mycket gott betyg; speciellt kan samverkan om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen nämnas. Utvärderingens slutsatser föranledde ändå att en omfattande revision påbörjades under året. Högskolans insatser för att demokratisera den högre utbildningen har resulterat i att andelen studenter med arbetarbakgrund ökat ytterligare, liksom andelen studen- 4

7 ter med utländsk bakgrund. För detta har Högskolans omfattande distansutbildning spelat en stor roll genom att öka tillgängligheten av högre utbildning. Distansutbildningen har vuxit i omfång under året medan den campus-förlagda utbildningen har minskat. Högskolan i Gävle har under senare år legat i toppen i landet när det gäller demokratisering så även under Vi har en god potential att upprepa våra resultat när det gällt att demokratisera den högre grundutbildningen också inom forskarutbildningen. Möjligheten att fullt ut utnyttja Högskolans styrka i detta avseende skulle öka om att vi hade en egen forskarutbildning. Den regionala, sociala och etniska utjämningen är ett av de starka skälen bakom våra universitetsambitioner. En betydande del av forskningsmedlen används redan för forskarstudier. Så stöddes ett nittiotal forskarstuderande ekonomiskt av Högskolan under året. Alla dessa var knutna till Högskolan men inskrivna vid andra universitet eller högskolor. I hög utsträckning hade de också handledare från Gävle; speciellt gjorde våra 34 professorer en stor insats på detta område. Samverkan med andra högskolor och universitet har utvecklats. Ett vidgat avtal om den med KTH gemensamma forskarskolan undertecknades under våren ett stort steg framåt som ger Högskolan nya möjligheter att delta i forskarutbildning. En avsiktsförklaring med KTH om samverkan inom utbildningsområdet lantmäteri har undertecknats. Samarbetet inom PentaPlus med universiteten i Karlstad och Örebro, Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola har fördjupats. I linje med det riksdagsbeslut om forskningen, som togs under våren och i väntan på kommande beslut om den så kallade Bolognamodellen har såväl interna diskussioner som dialoger om samverkan med andra universitet och högskolor förts på flera plan under hösten. Forskningen under året har gett goda resultat men minskat något i omfång. Den nationellt skärpta konkurrensen om medel och de totalt sett minskande resurserna för forskning har naturligtvis påverkat även Högskolan i Gävle. Glädjande framgångar med att dra in externa medel har dock noterats under året, bland annat när det gäller medel för utbildningsvetenskaplig forskning. En ansökan om långsiktiga Linnémedel har utarbetats under året. Det får ses som en del i ett långsiktigt arbete för att öka Högskolans forskningsresurser, i varje fall i samma utsträckning som grundutbildningen ökar. Ett annat långsiktigt arbete som fortsatt under året består i att stärka våra profiler. Integrationen mellan Belastningsskadecentrum och övriga delar av Högskolan samt centrets anknytning till grundutbildning har fortgått enligt planering vilket i hög grad stärker vår profilering mot hållbart arbetsliv och hållbar livsmiljö. Högskolans ställning i regionen är stark med stor uppslutning från samhälle och näringsliv. Engagemanget inom länets tillväxtarbete, i samverkan med kommuner och företag och i arbetet med teknikparkerna i regionen har ökat. Kontakttorgets insatser som förmedlande länk har här varit av stor betydelse. Förväntan på att Högskolan skall bidra till att öka tillväxten och framförallt till att öka sysselsättningen har varit och är stor. När det gäller ekonomin har åtstramningen av ekonomin med effektiviseringsåtgärder och besparingar fortsatt. Årets resultat är ett par miljoner bättre än budgeterat, vilket underlättar planeringen inför framtiden. Strategin är att det redan intjänade utrymme som får användas som buffert, något oriktigt kallat s.k. myndighetskapital, skall ligga på cirka 5 procent av intäkterna. Prognosen för att detta skall kunna uppnås med ett nollresultat 2007 är god. LEIF SVENSSON REKTOR 5

8 V E R K S A M H E T S Å R E T I S A M M A N FAT T N I N G I årsredovisningen för 2005 redovisas årets resultat såväl avseende grundutbildnings- och forskningsverksamheten som Högskolans ekonomiska bokslut. Avsikten är att årsredovisningen skall ge en allsidig bild av verksamheten samtidigt som de särskilda redovisningskrav, som anges i regleringsbrev för Högskolan, uppfylls. För att uppnå detta syfte lämnas, utöver för de särskilda redovisningskraven, kortare rapporter om kvalitetsarbetet, internationaliseringen, samverkan med omgivande samhälle och miljöarbetet, som alla är väsentliga aktiviteter inom Högskolan under året Grundutbildningen Den totala verksamheten inom grundutbildningen omfattade under året helårsstudenter. Jämfört med år 2004 innebar detta en minskning med 186 helårsstudenter. Under perioden har verksamheten minskat med 225 helårsstudenter eller 3,5%. Inom den reguljära grundutbildningen uppnåddes 6126 helårsstudenter, vilket innebär en minskning med 196 helårsstudenter från Sedan 2003 har den reguljära grundutbildningen minskat med 210 helårsstudenter eller 3.3%. Minskningen förklaras dels av minskade grundutbildningsanslag, dels av minskad omfattning i uppdragsutbildningen. Målsättningen i statsmakternas utbildningsuppdrag enligt regleringsbrevet för 2005 var att antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet naturvetenskap och teknik i den reguljära utbildningen skulle uppgå till minst Utfallet blev 1926 vilket innebär att målet uppnåddes. Andelen helårsstudenter inom dessa områden ligger nu på 31%. Den s.k. prestationsgraden, dvs. kvoten mellan antalet helårsprestationer och antalet helårsstudenter, uppgick under året till 78% vilket innebär en minskning med två procentenheter sedan Prestationsgraden varierar dock mellan utbildningsområden, mellan män och kvinnor liksom mellan olika utbildningsformer. Andelen utbildningar som ges i form av utbildningsprogram ligger på 61,5% och andelen som ges i form av fristående kurser på 38,5%. Lärarutbildning ökade medan program inom teknik och data/it fortsatte att minska. Inom kursområdet svarar inriktningar mot humaniora och samhällsvetenskap för mer än halva verksamheten, men natur- och teknikområdena uppvisar en viss ökning och svarade 2005 för en tredjedel av omfattningen. Utbildningsutbudet prövas årligen vilket leder till justeringar av utbildningsprogrammen. Under 2005 har ett omfattande utvecklingsarbete skett inför starten av ett nytt trädgårdsmästarprogram i Ockelbo och för andra kortare yrkesinriktade tekniska utbildningar. Lärarutbildningen har varit föremål för fortsatt utveckling efter den nationella utvärderingen. Inom teknikområdet har den nya projektbaserade ingenjörsutbildningen startats. Studenternas intresse för Högskolans grundutbildning är oförändrat högt. Studenterna kommer till 70% från näraliggande regioner inkl Stockholm. Andelen 6

9 Högskolans styrelse 2005 Lars Eric Ericsson, generaldirektör S T Y R E L S E N S O R D F Ö R A N D E Anders Wennberg, civilingenjör, VICE ORDFÖRANDE Anita Dehlbom, rektor Eva Julin, mellanstadielärare Ann-Margret Knapp, landstingsråd Åsa Lindestam, riksdagsledamot Jörgen Lindholm, internationell förbundssekreterare Tomas Thorvaldsson, verkställande direktör Leif Svensson, rektor fr.o.m Gabriella Åhmansson, tf rektor t.o.m Mia Björk, universitetslektor Elisabeth Björklund, universitetsadjunkt Per-Arne Wikström, universitetslektor Isabelle Mungsgård, studerande (t.o.m ) Hanna Hjalmarsson, studerande (t.o.m ) Magnus Andersson, studerande (t.o.m ) Jennie Johansson, studerande (fr.o.m ) Anna Svensson, studerande (fr.o.m ) Susanne Andersson, studerande (fr.o.m ) rekryterade från Gävleborgs län har minskat sin andel något medan mer avlägsna regioner ökar sin andel. Högskolan arbetar aktivt för breddad rekrytering och har uppnått goda resultat när det gäller minskad social snedrekrytering. Kvinnornas andel av studenterna ligger stabilt över 60%, 62,7% av helårsstudenterna år Fortsatt arbete för att rekrytera fler män till utbildningen erfordras liksom fortsatta ansträngningar för att uppnå jämnare könsfördelning på olika utbildningsinriktningar. Distansutbildningens andel av grundutbildningen fortsätter att öka och uppgick 2005 till 30%. Av 1855 helårsstudenter inom distansutbildningen var 841 registerade inom Nätuniversitetet. Sedan 2003 har distansutbildningen ökat med 9,4% medan utbildningen på campus minskat med 8,1%. Under 2005 har totalt 112 examina med teknisk inriktning utfärdats vid Högskolan. Det är lägre än 2004 då 166 examina utfärdades. Den särskilda målsättningen om ökat antal examina på detta område uppnåddes inte. 48% av lärarexamina har NT-inriktning vilket överträffar målsättningen om en tredjedel. Totalt utfärdades 1011 examina 2005 vilket innebär en ökning med 2,7% sedan Forskningen Forskningen har fortsatt utvecklats väl inom högskolans profilområden, som är utpräglat mång- och tvärvetenskapliga. Högskolan eftersträvar starka forskningsmiljöer och en utvecklad roll i forskarutbildningen i samarbete med lärosäten med rätt att examinera forskarstuderande. Volymen uppgick 2005 till 97,1 Mkr varav 64,5 Mkr tilldelats Högskolan som anslag. Intäkterna har minskat med 12,2% sedan 2004 till följd av minskade anslag och externa intäkter. Forskningens andel av den samlade verksamheten uppgick under året till 21%. Högskolan har en god forskningsstruktur och potential för forskarutbildning. Antalet professorer uppgår till 34. Antalet disputerade lärare uppgår till 152. Totala antalet aktiva forskarstuderande uppgår till 89, 45 kvinnor och 44 män. 17 forskarexamina avlades 2005, 11 doktorsexamina och sex licentiatexamina. Sju examina avlades av kvinnor, tio av män. Forskningsmiljöerna utvecklas inom Högskolans profilområden. Dessa är Samhällsbyggnad, Elektronik med särskild inriktning på telekommunikation, Arbetslivs- och företagsutveckling, Kultur, identitet och samhälle, Samhällsvillkor och hållbar livsstil, Undervisning och lärande i skola och yrkesliv samt Belastningsskador. Överordnade begrepp för beskrivningar av forskningens inriktning är Hållbar livsmiljö och Hållbart arbetsliv. Forskningsmiljöerna är särskilt starka och sammanhållna inom byggforskningsområdet och avseende belastningsskador. Inom forskningen är samverkan med näringslivet och andra av särskild betydelse för att åstadkomma den tillväxt av forskningen som är önskvärd för uppbyggnaden av forskningsmiljöerna. Högskolan har också ett omfattande samarbete med andra universitet och högskolor inom forskningen och forskarutbildningen. Så är samarbetet bl.a. med KTH och Linköpings universitet 7

10 och med Uppsala universitet särskilt väl utvecklade. Högskolan deltar också aktivt i de nationella forskarskolorna för genusvetenskap vid Umeå universitet och telekommunikation med KTH. Högskolan är också aktiv inom Penta Plus med universiteten i Karlstad och Örebro och med högskolorna i Dalarna samt Mälardalen. Övrigt Högskolan har under året fortsatt arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet. Det sker genom att högskolan aktivt uppmärksammar resultaten av de nationella utvärderingarna och genom det egna programmet för kvalitetsutveckling med särskilda mål för arbetet. Dessa följs upp och resultatet ligger till grund för fortsatta åtgärder. Det pedagogiska utvecklingsarbetet och utbildningen för lärare har fortsatt under året. Bl.a har insatser gjorts inom distansutbildningen. Ett omfattande arbete har också inletts under året för den s.k. Bolognaanpassningen av utbildningen. Den internationella verksamheten har vidareutvecklats. Under året har ett särkilt samarbete med Kina utvecklats och Högskolan har tagit emot kinesiska studenter för studier på magisternivån med tekniska inriktningar. Strategin för internationaliseringen har varit föremål för översyn och uppmärksamheten på internationaliseringen på hemmaplan har skärpts. Högskolan har fortsatt att aktivt utveckla formerna för samverkan med omgivande samhället. Kontakt torget är högskolans övergripande samverkansenhet och har under året arbetat med att stimulera lärarnas och studenternas kontakter med företag, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Ett särskilt projekt har initierats och bedrivits under året avseende Högskolans roll i innovations- och tillväxtarbetet i länet. Högskolan medverkar som aktiv part i det regionala tillväxtarbetet och har under året medverkat i verksamheten i Gävle Tehnology Park. Samverkan är särskilt etablerad inom distansutbildningen i vilken Learning Center är Högskolans främsta aktör. Inom skolområdet verkar samverkans organet Pedagogisk Utveckling i Gävleborg, PUX. Miljöledningsarbetet har fortsatt under året i enlighet med det system som certifierades Allteftersom miljöledningsarbetet utvecklas via utbildning av personal och studenter, utveckling och rutiner och processer sker en kontinuerlig integrering i utbildnings- och forskningsverksamheten. Under 2005 har miljöpolicy och miljömål reviderats. Ekonomiskt resultat Årets resultat (kapitalförändring) uppgår till 9,8 Mkr. Grundutbildningen redovisar ett underskott på 7,1 Mkr och forskningen ett underskott på 2,7 Mkr. Högskolans totala intäkter minskar med ca 24 Mkr, vilket främst förklaras av lägre bidragsintäkter. Minskningen förklaras av tre faktorer; de särskilda nätuniversitetsmedlen har upphört (ca 5 Mkr), förändrade redovisningsprinciper avseende transferering av medel har tillämpats (ca 5 Mkr) samt av en minskad verksamhetsvolym finansierad genom bidrag (- 8,5 Mkr inom grundutbildning och 5,5 Mkr inom forskning). Högskolans totala kostnader har anpassats till de lägre intäkterna, vilket medför att årets resultat inte överskrider budgeterat underskott. Årets ekonomiska resultat är något bättre än budgeterat (-10,6 Mkr) och prognostiserat resultat i delårsrapporten (-11,8 Mkr). Avvikelserna gentemot det totala resultatet får betraktas som marginella. Gentemot prognoserna för verksamhetsgrenarnas resultat är dock avvikelserna större. Grundutbildningens resultat är ca 4 Mkr bättre än prognos, medan forskningen uppvisar ett resultat som är ca 2 Mkr sämre än prognos. Bidragsnedgången inom forskningen har inte till fullo motsvarats av kostnadsminskningar. Inom grundutbildningen har effektiviseringsinsatser givit större kostnadsreduceringar än beräknat. Utfallet avseende bidragsintäkter är lägre än i delårsrapportens prognos. Bidragsnedgången har kommenterats ovan. Underbalanseringen av Högskolans budget för 2005 har möjliggjort särskilda satsningar för att högskolestyrelsens beslut om vision och mål för högskolans utveckling skall uppnås. Arbetet med inriktning mot att uppnå kraven för att erhålla vetenskapsområden har fortgått. Under 2005 har medel avsatts för att genomföra utvecklings- och rekryteringsinsatser. Insatser har gjorts för att ytterligare bredda rekryteringen till Högskolan. Medel har avsatts för att utveckla och implementera nya pedagogiska metoder inom grundutbildningen. Ytterligare satsning har gjorts för att behålla distansutbildningen på en fortsatt hög nivå. Medel har även satsats för att utveckla yrkeshögskoleutbildningar förlagda till olika orter inom regionen. Högskolan miljöcertifierades enligt ISO under Betydande resurser har avsatts för att vidmakthålla certifieringen och utveckla arbetet inom miljöområdet. Årets underskott på 9,8 Mkr medför att högskolans myndighetskapital vid utgången av år 2005 uppgår till 30,5 Mkr. Enligt högskolans planering finansieras underskottet ur myndighetskapitalet. Inom den icke avgiftsfinansierade verksamheten uppgår myndighetskapitalet efter 2005 års resultat till 25,1 Mkr för grundutbildning och 3,9 Mkr för forskning. 8

11 Avg/ers 6% Bidrag 6% Anslag 88% Högskolan totalt Finansiering (tkr) Anslag % % % % Avgifter/ersättningar % % % % Bidrag % % % % Finansiella intäkter % % % % Summa % % % % Forskning 21% Grundutbildning 79% Kostnad per verksamhetsgren (tkr) Grundutbildning % % % % Forskning % % % % Summa % % % % Övr drift 15% Lokaler 15% Avskrivn 3% Personal 67% Högskolan totalt - Kostnadsslag (tkr) Personal % % % % Lokaler % % % % Övrig drift % % % % Avskrivningar % % % % Finansiella kostnader % % % 705 0% Summa % % % % Årets resultat (kapitalförändring) per verksamhetsgren (tkr) Grundutbildning Forskning Summa

12 Ekonomisk resultatredovisning 2005 (tkr) GRUNDUTBILDNING Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Erhållna medel från myndighet för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 336 Lämnade bidrag till statliga myndigheter -103 Lämnade bidrag till internationella organisationer -632 Lämnade bidrag till övriga samt periodiseringar -774 Uppbörd och transfereringar 0 Årets kapitalförändring FORSKNING Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Erhållna medel från myndighet för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 693 Lämnade bidrag till statliga myndigheter Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till övriga samt periodiseringar Uppbörd och transfereringar 0 Årets kapitalförändring

13 Å R E T U R S T U D E N T P E R S P E K T I V Gefle Studentkårs främsta uppgift är att granska och delta i utvecklingen av Högskolan så att högskolestudierna ska bli så bra som möjligt för studenterna. För att det ska bli verklighet har Gefle Studentkår och Högskolan ett tätt samarbete och arbetar tillsammans med att stärka kvaliteten i utbildningen och garantera studenterna en god studiesocial situation. Samarbetet sker främst genom ständiga dialoger i form av möten, arbetsgrupper och spontana åsiktsutbyten. Under år 2005 har en stor cirkulär byggnad gestaltats på högskoleområdet, Högskolans och Studenternas nya bibliotek. Det första spadtaget togs i juni 2004 och i december 2005 stod biblioteket färdigt att flyttas in i. Det nya biblioteket kommer att erbjuda fler grupprum, läsplatser och datorer. Högskolan har under året på vädjan av Studentkåren tagit till åtgärder för de studenter som inte betalat sin kåravgift genom att plombera salstentor. Studenterna får sina tentor rättade först då de betalat kåravgiften. Den årliga undersökningen, som TCO: s tidning Studentliv genomför, om vilken kommun som är den mest studentvänliga visade att Gävle även under år 2005 tillhörde toppskiktet. År 2003 var Gävle bästa studentkommunen men år 2004 liksom år 2005 kom Gävle på andra plats efter Sundsvall. Under år 2005 har Högskolan inriktat sig alltmer på projektbaserat lärande. Det har framför allt rört ingenjörsutbildningen och genom projektbaserat lärande har studenterna möjlighet att knyta kontakter och förskaffa sig erfarenheter som de kan ha nytta av senare i arbetslivet. Vi anser också att det är en fördel att Högskolan under året har fortsatt utvecklingen av Näringslivsintegrerad utbildning där studenten under utbildningen har större kontakt och utbyte med företag. När det gäller distansstudier så är det viktigt att distansstudenterna erbjuds en utbildning som håller lika hög kvalitet som övrig utbildning. Det blir extra viktigt då andelen kurser som Högskolan erbjuder på distans ständigt ökar och år 2005 var nästan 30% av kursutbudet distanskurser. Högskolan i Gävle har under året arbetat på bra med breddad rekrytering och är ledande i Sverige på att rekrytera studenter med arbetarbakgrund och med utländsk bakgrund. Detta ser Studentkåren positivt på då vi tror att en heterogen studentgrupp kan tillföra nytta till utbildningen och ha en positiv effekt på samhällsutvecklingen. Studentinflytande är en viktig del i Högskolans arbete och under 2005 var det tyvärr lågt. Studentkåren behöver tillsammans med Högskolan se över hur studentinflytandet ska kunna öka, hur vi ska få fler studenter intresserade av att vilja påverka sin utbildning och hur vi ska få fler aktiva programråd. Vi behöver även införa ett väl fungerande system för rekrytering av studenter som vill sitta med i programråd och nämnder. Det skall poängteras att det liksom idag bör vara Studentkåren som tillsätter studenterna. Insatserna som Högskolan gjort för att få en jämnare könsfördelning i utbildningen tror vi är helt rätt metod. Det är genom att locka unga människor att söka sig till icke traditionella yrken som en förändring kan ske och på längre sikt kan det dessutom komma att ge effekter på arbetsmarknaden. Kvalitetsarbetet är oerhört betydelsefullt och vi ser som särskilt viktigt att Högskolan jobbar aktivt efter sitt kvalitetsutvecklingsprogram. Att programmet fokuserar på resultat och att det varje år görs uppföljningar ser vi som mycket positivt. Högskolan och studentkåren har under året diskuterat internationaliseringen och Bolognaprocessens påverkan på studenterna vilket är viktiga och aktuella frågor. En strategi för internationalisering har under året arbetats fram. Gefle Studentkår har under hösten 2005 firat sin tioåriga hemvist i byggnaden Midgård på campusområdet. Ett firande som Högskolan sponsrade och även deltog i. Firandet genomfördes genom en middag som hölls i kårens lokaler på Midgård dit gamla kårstyrelser, högskolans ledningsgrupp och sponsorer bjöds in. Kvällen blev mycket trevlig, fylld med både glädje och en liten smula nostalgi. Slutligen vill vi tillägga att vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Högskolan även kommande år. Jennie Johansson O R D F Ö R A N D E I GEFLE STUDENTKÅR 11

14 G R U N D U T B I L D N I N G Högskolan har under 2005 allt mer fokuserat på projektbaserat lärande framför allt inom ingenjörsutbildningen och andra yrkesinriktade program. Högskolans mål I högskolestyrelsens vision för Högskolan anges att grundutbildningen ska vara utformad så att den svarar mot grundläggande behov av högre utbildning i Gävle borgsregionen. Samtidigt som det ska finnas valda områden av excellens, som ger en stark nationell profil. För att lösa denna uppgift behöver forskning och grundutbildning båda ge sina bidrag. Skapande av ny kunskap ger förutsättning och riktning för utveckling inget lärosäte kan i längden bibehålla kvaliteten i sin utbildning enbart som förmedlande. Men även det sätt vi väljer att organisera lärandet på campus är viktigt. Högskolan har under 2005 allt mer fokuserat på projektbaserat lärande framför allt inom ingenjörsutbildningen och andra yrkesinriktade program. Utbildningens innehåll och relevans säkras genom omgivande näringslivs engagemang i branschråd och i utformning och utveckling av projektuppgifter. Syftet är att det sätt vi organiserar lärandet på Högskolan ska spegla och ge erfarenheter av problem som studenten kommer att möta i sitt framtida arbetsliv. Generella mål som direkt påverkar utbildningsutbudet i 2005 års regleringsbrev är bl.a. att i samverkan med det omgivande samhället utforma utbildningar som tillgodoser såväl studenternas som arbetsmarknadens behov, att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, att främja jämställdhet mellan kvinnor och män genom åtgärder för att få jämnare könsfördelning 12

15 Tabell 1: Sammanställning av särskilda mål och resultat för Högskolan i Gävle Mål för grundutbildningen vid Högskolan i Gävle Resultat år 2005 Särskilda mål - Antal helårsstudenter (hås) inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena bör uppgå till minst Högst 60 hås får avräknas inom designområdet 43 - Minst en tredjedel av antal lärarexamina bör ha NT-inriktning 48% - Beakta behovet av yrkeslärare; examinerade till och med år Examina inom ingenjörs- och teknikområdet bör öka i 112 förhållande till antalet år 2004 som var 166 för perioden ska antal - sjuksköterskeexamina bli lärarexamina mot tidigare år bli härav mot förskola/förskoleklass lärarexamina mot senare år bli vid rekrytering till utbildningar och i lärarkår samt att en ökad del av utbildningen ska erbjudas på ett flexibelt sätt genom nätuniversitetet. För varje högskola anges också särskilda mål beträffande helårsstudenter och examination. I tabell 1 finns de som gäller för Högskolan i Gävle tillsammans med de resultat som uppnåtts. Av sammanställningen framgår att Högskolan uppnått målet för antal NT-hås, klarat NT-lärarandelen och hållit sig under designhåsbegränsningen. Antalet teknik examina ligger dock långt under det givna målet orsakerna beror på den kraftiga nedgång i rekryteringen som inleddes efter sekelskiftet (kommentarer se sid 26). Examinationen inom sjuksköterskeutbildningen tyder på att målet för perioden kommer att klaras. Antalet lärarexamina mot tidigare år var visserligen endast 101, men tillsammans med den grupp som examineras i jan 2006, bedöms målet om 550 tidigarelärare kunna uppnås. Detsamma gäller målet för antalet senarelärare och antal lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass. I det följande kommenteras grundutbildningens struktur och utveckling, intresset för Högskolans utbildningar och arbetet med rekrytering. Speciellt kommenteras breddad rekrytering (inklusive högskoleintroducerande utbildning, basårsutbildning, collegeutbildning, kombinationsutbildning och yrkeshögskoleutbildning) på sid 17 ff., alternativt urval på sid 19 och validering av reell kompetens på sid 19. Därefter analyseras mål och resultat i olika avseenden för grundutbildningen med särskilda avsnitt om ingenjörsutbildning sid 26 och lärarutbildning sid 24 ff. Uppdragsutbildning och Högskolans distansutbildning analyseras i olika avsnitt med en särredovisning av nätuniversitetskurser på sid 30. Examina avlagda vid högskolan under 2005 beskrivs och analyseras i ett avsnitt sid 32 ff. Grundutbildningsavsnittet avslutas med en genomgång av jämställdhetsarbete sid 33 och studentinflytande sid 33. Den ekonomiska redovisningen av grundutbildningens intäkter och kostnader finns på sid 34. Grundutbildningens struktur och utveckling Utbildningsutbudet utvecklas i samverkan med kommuner, näringsliv och organisationer i regionen. Externa representanter är representerade i utbildningsprogrammens programråd och kan där tillsammans med studenter och lärare påverka utbildningens innehåll och utformning. Sedan 2003 har grundutbildningen minskat något volymen ligger dock klart över 6000 helårsstudentplatser. Totalt erbjuds 61,5% av grundutbildningen mätt i helårstudenter (hås) genom utbildningsprogram och 38,5% genom fristående kurser. Tabellerna 2 och 3 visar översiktligt hur utbildningsutbudets fördelning förändrats under perioden Bland utbildningsprogrammen ökade lärarut- 13

16 Tabell 2. Utbudet av platser på utbildningsprogram efter huvudämnets inriktning (helårstudieplatser) Ubildningsinriktning Antal hås Andel Antal hås Andel Antal hås Andel Ekonomi % % % Lärarutbildning % % % Teknik (exkl data) % % % Data/IT % 268 7% 190 5% studenter i fortsättningen motsvarande studier i flexibel form som rekommenderade studiegångar. Programmet analytisk ekonomi har också lagts ner och erbjuds i stället som en inriktning av civilekonomprogrammet med huvudämne nationalekonomi. Hösten 2005 erbjöds också en distansvariant av civilekonomprogrammet, som attraherade många sökande. Ett omfattande utvecklingsprojekt har bedrivits för att tillsammans med Ockelbo kommun och Wij trädgårdar kunna starta det nya Trädgårdsmästarprogrammet från vårterminen Projektet har haft stöd av länsstyrelsen. Humaniorasamhällsvetenskap % % % Matematik och naturvetenskap 22 1% 19 0% 24 1% Vård- och sociologi % % % Summa programplatser % % % Tabell 3. Utbudet av fristående kursplatser efter utbildningsområde Tabell 3. Utbudet av fristående kursplatser efter utbildningsområde samt fördelning på fristående- och programkursplatser (helårsstudieplatser) Ubildningsområde Antal hås andel Antal hås andel Antal hås andel De 12 0,5% 12 0,5% 12 0,5% HSJ % % ,3% Me 15 1% 32 1,3% 38 1,6% NT % % ,9% Und 135 5% 90 4% 61 2,6% Vå 79 3% 61 2% 63 2,6% Övr 84 3% 110 4% 83 3,5% Fristående hås ,4% ,4% ,5% Program hås ,6% ,6% ,5% Samtliga helårsplatser % % % bildningen och de samhällsvetenskapliga områdena. Teknik och data/it fortsatte att minska. Det fristående kursutbudet dominerades av humaniora, samhällsvetenskap och juridik som tillsammans svarade för 56% av utbudet mätt i hås. Natur- och teknikområdet har ökat något under perioden och utgjorde ca 33% av hås på fristående kurser år Utbildningsprogrammen, förändringar På grund av svag rekrytering har programmen Tillämpad biologi, Tillämpad fysik och Matematik och datalogi lagts ner. Genom olika former av samläsning erbjuds 14

17 Tabell 4. Antal antagna och förstahandssökande/antagen per programområde Hösttermin 03 Hösttermin 04 Hösttermin 05 Program Antal 1:a sök/ Antal 1:a sök/ Antal 1:a sök/ antagna antagna antagna antagna antagna antagna Teknik 1) 209 0, , ,88 Design och träteknik 28 1, , ,61 Data 127 1, , ,38 Undervisning/Idrott 2) 363 1, , ,57 Vård 184 2, , ,08 Ekonomi/Administration 488 2, , ,35 Hälsoped. 3) 97 3, , ,10 Humaniora/Teologi 54 1, , ,09 Information/kommunikation 134 1, , ,50 Matematik/naturvet 10 1, , ,30 Språk 20 0, , ,94 Summa totalt ) exkl Basår och Design o träteknik 2) exkl Basår och Collegeår 3) + Dramaped. fr.o.m. H05 Under året har förberedelser för att från hösten 2006 kunna starta ett antal olika inriktningar av kortare tekniska högskoleutbildningar genomförts. Utbildningsplanerna har utvecklats i samråd med intressenter i kustkommunerna i Hälsingland och samordnats med motsvarande utbildningar vid Högskolan i Dalarna. Härigenom kan fler inriktningar erbjudas med ett stabilare studentantal. Arbete med att åtgärda brister i ansökan om socionomexamensrätt har fortsatt med sikte mot att inge en ny ansökan under En utredning har genomförts för att undersöka och föreslå sätt att bättre utnyttja den samlade kompetens inom boende, fastighet och byggd miljö som finns på Högskolan och i Gävle. Målsättningen är att erövra en stark utbildningsposition på en större del av fastighetsbranschen än bara förmedling. Som ett resultat av detta har teknikinriktningen i ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet lagts ner och programmet renodlats till ett fastighetsekonomiprogram. Detta tillsammans med fastighetsmäklarprogrammet har samordnats under en programansvarig. Möjligheterna att starta utbildningsprogram inom temaområdet Byggd miljö på grundnivå och på avancerad nivå ska utredas vidare under Lärarutbildningen särredovisas på sid 24 ff och ingenjörsutbildningen på sid 26 ff. Efterfrågan på Högskolans utbildningar är oförändrat god totalt sett. Högskolans ekonomprogram Civilekonomprogrammen och fastighetsförmedlingsprogrammen har ett nationellt sett högt söktryck: över 3 sökande per antagen i genomsnitt. Även Hälsopedagogiska programmet och programmen inom vårdoch omsorg har god efterfrågan. Det tillfälligt höga söktalet år 2004 för vårdområdet berodde på möjligheten att bli socionom via sociala omsorgsprogrammet som erbjöds i samarbete med Örebro Universitet. 15

18 Ursprung Studenterna Högskolans studenter kommer till största delen från närliggande regioner. Dessa tillsammans med Stockholms län svarar för ca 70%. Andelen studenter från X-län har minskat från 36,4% år 2004 till 31,7% år Istället har rekryteringen från Stockholm och längre bort liggande län ökat något Tabell 5: Nya studenter efter ursprungslän läsåret 2004/5 Tabell 6: Andel programstudenter efter ursprungskommun hösten Kommun Gävle 28,1% 29,7% 27,7% Stockholm 6,4% 6,4% 8,7% Sandviken 6,9% 8,1% 5,7% Uppsala 3,6% 3,4% 4,8% Bollnäs 4,4% 4,6% 4,2% Hudiksvall 4,1% 3,8% 3,9% Söderhamn 4,8% 3,6% 3,6% Län Antal Andel Gävleborg ,7% Stockholm ,6% Uppsala 391 9,3% Västra Götaland 262 6,3% Dalarna 193 4,6% Östergötland 133 3,2% Skåne 128 3,1% Västmanland 96 2,3% Södermanland 80 1,9% Västernorrland 69 1,6% Övriga län ,3% Källa: SCB Gävle svarar för nästan hälften av länets studenter, Sandviken för 13% och Hudiksvall för 10 % vilket är ungefär som tidigare år. NORDANSTIG OCKELBO HOFORS OVANÅKER LJUSDAL Källa: Enkätundersökningar bland nya programstudenter, ht Av programstudenterna kommer en högre andel ca 80% från närliggande regioner. Gävleborgs län svarade för ca hälften, 15% kom från Stockholms län, 11% från Uppsala län och 6% från Dalarnas län. Tabell 6 visar vilka kommuner som haft för störst andel av programstudenterna vid Högskolan. Antal, köns- och åldersfördelning Under 2005 har Högskolan haft studenter. Detta antal innefattar alla studenter som under året registrerat sig på en kurs och dessutom de som återkommit för att examineras på någon kurs som de registrerat sig på ett tidigare år. Mätt på detta sätt har antalet minskat med 0,5% sedan Antal studenter vid Högskolan i Gävle budgetåret Helårsstudenter Summan av poäng på vilka studenterna varit registrerade under året dividerat med 40 p Studenter vid HiG antal studenter som påbörjat och/eller examinerats på kurser BOLLNÄS SÖDERHAMN HUDIKSVALL SANDVIKEN GÄVLE 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 1: Nya studenter från Gävleborgs län efter ursprungskommun läsåret 2004/5 (andel %; Källa: SCB). Studenternas genomsnittliga poängproduktion fortsätter att minska, 14,3 p/individ år 2005 jämfört med 15,2 år De yngre studenterna (under 25 år) har en högre studietakt: kvinnor 19,5 och män 17,7 poäng/individ. Av diagram 2 framgår att åldersfördelningen skiljer sig markant åt för män och kvinnor. Majoriteten kvinnor finns i åldrarna över 34 år medan majoriteten män finns 16

19 Män Kvinnor i åldersgruppen år. I denna åldersgrupp är 59% kvinnor och 41% män. I de andra två åldersgrupperna är fördelningen mer ojämn. REKRYTERINGSARBETE Den personliga kontakten med gymnasister är en viktig faktor i rekryteringsarbetet, även om de allra flesta inte går direkt från gymnasiet till högskolan. Under året har ca 65 besök gjorts på gymnasieskolor, med tyngdpunkten inom 20-milaradien. En extra satsning gjordes på Stockholmsområdet. Resultatet blev framgångsrikt. Andelen studenter från Stockholm ökade. Studentrekryterare, studentinformatörer och lärare har presenterat Högskolan och dess utbildningsprogram på arbetsförmedlingar, Kommunala vuxenutbildningen och lärcentra runt om i länet. Presumtiva studenter från nämnda grupper har också besökt Högskolan vid särskilda informationsdagar, under Öppet hus både under våren och på sommaren, samt under guidade turer och andra arrangemang. Under året har sex utbildningsmässor besöks, från Piteå i norr till Malmö i söder. En extra stor satsning gjordes på SACO-studentmässan i Stockholm i november, vilket gav mycket god respons bland besökarna. under över 34 Diagram 2. Fördelning av antal studenter efter ålder och kön Utöver dessa aktiviteter omfattade rekryteringsarbetet 2005 bland annat riktade utskick, radioreklam, annonsering, telefonsamtal med personer som på något sätt uttryckt intresse för Högskolan. Under sommaren medverkade Högskolan på flera events, t.ex. Cityfesten och i köpcentrum med budskapet om att det fortfarande finns platser kvar att söka på program och kurser. För andra gången anordnades även Öppet Hus under sommaren i juli månad, riktat till dem som sökt till Högskolan. Syftet var att ge de sökande en positiv bild av HiG redan innan terminsstarten genom att få en möjlighet att t.ex. titta in i ett studentboende i Midgårdslunden på campus och även delta i en bussrundtur där övriga studentbostadsområden visades upp. Evenemanget var liksom förra året mycket uppskattat. Samarbetet med Gävle kommun utvecklades ytterligare under året. Tidningen Plugga i Gävle! trycktes i ex, varav skickades ut till bl.a. sistaårsgymnasister som studerade på gymnasiets NV-program i hela landet. Vidare gjordes i april en extra satsning på Stockholm tillsammans med Gävle Kommun. Bara 80-minuter från T-centralen var budskapet i de tre köpcentra som besöktes och där informationsmaterial delades ut. Marknadsföringen mot Stockholm inrymde även annonsering i tunnelbanan och lansering av webbdomänen Breddad rekrytering Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 ska Högskolan i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur uppställda mål uppnåtts med utgångspunkt från upprättad handlingsplan för breddad rekrytering avseende perioden Redovisningen nedan inleds med redovisning av nyckeltal och åtgärder avseende de tre primära målgrupper som angivits i handlingsplanen därefter görs en analys och beskrivning av de åtgärder som tillkom med propositionen: Den öppna högskolan (2001/02:15). Åtgärder för breddad rekrytering Arbetet har inriktats mot att skapa nya kontaktvägar mellan högskola, grundskola, gymnasium, arbetsmarknadsenheter i kommuner och arbetslivet. Tyngdpunkten har legat på att öka intresset för Högskolans utbildningar inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Ofta har detta handlat om att pröva nya metoder för att skapa intresse för och kunskap om vad högskoleutbildning innebär och vilka möjligheter den kan öppna för individen. HSV:s nyckeltal för lärosäten Högskolans mål att bibehålla nivån 10% högre än riket för studenter med arbetarbakgrund och med utländsk bakgrund har uppnåtts. För studenter med högskoleutbildade föräldrar har det skett en uppgång samtidigt som jämförelsetalen för riket har gått ner. 17

20 Tabell 7: Nyckeltal för studenter vid Högskolan i Gävle jämfört med alla lärosäten i riket för olika bakgrund. Studenter 2000/ /04 med arbetarbakgrund HiG 0,78 0,90 Riket 0,71 0,72 med utländsk bakgrund HiG 1,03 1,08 Riket 0,92 0,98 med högskoleutbildade föräldrar HiG 1,04 1,22 Riket 1,52 1,45 Källa: Hsv rapportserie 2005:26 R Förklaring till nyckeltal Andelen med t.ex. arbetarbakgrund eller utländsk bakgrund bland nybörjarna vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar. Nyckeltalet kan också ses som en standardavvägning som tar hänsyn till kommun och ålder. Gymnasieskolan Med syfte att utveckla metoder för det fortsatta arbetet med breddad rekrytering har ett nära samarbete upprättas med fem av gymnasiets tekniska program i länet. Arbetet har huvudsakligen varit inriktat mot de yrkesförberedande programmen. Såväl den kommunala gymnasieskolan som fristående gymnasieskolor i regionen har varit involverade. Ett fördjupat samarbete har inletts med en gymnasieskola för sambruk av ny utrustning på olika stadier i utbildningen, från grundskola till högskola. Lärare och elever från speciellt yrkesförberedande program på gymnasieskolor i länet har gjort studiebesök på Högskolan där de bland annat fått pröva på olika laborativa moment. Målen för besöken är uppfyllda, sett över treårsperioden. Högskolan har startat tvååriga utbildningar för att möta de nya studenternas och arbetslivets behov. Från dessa utbildningar har ca 20% valt att läsa vidare mot högre studier. En utveckling av flexiblare övergångar från tvååriga till treåriga utbildningar har genomförts och är under utveckling (geomatik, internetteknologi, automatiserad tillverkning, energi och VVS). För att motverka avhopp och ge de nya studenter en bra start har man inom elektronikingenjörsprogrammet infört en fadderverksamhet. Grundskolan Under perioden har fyra praoveckor genomförts för åk 8 på grundskolor i Gävle kommun och ca tolv besök gjorts på Högskolan. HiG har även besökt grundskolan vid sex tillfällen. Som resultat av detta kommer en ny form av PRAO att införas där elever under en vecka kan få göra två dagar på ett företag, en dag på en gymnasieskola, en dag på Högskolan och slutligen en dag på det företag där de började veckan. Studiebesök med Pröva-på-verksamhet har även genomförts av åk 5 på grundskolan. Ungdomar i kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt deras handledare I samarbete mellan Kommunal vuxenutbildning, Arbetsförmedling och Arbetsmarknadsenhet i Gävle kommun har HiG genomfört ett projekt, som syftat till att öka kunskapen om och intresset för högskolestudier bland arbetssökande i kommunen. Fyra grupper med personer per grupp har deltagit i projektet under veckor. Den fjärde gruppen sträcker sig över årsskiftet 2005/2006. En nästan jämn könsfördelning har uppnåtts inom grupperna. Deltagarna har haft sin bas på Datorteket i Gävle kommun. De har arbetat i projektform med möjlighet att göra studiebesök och praktik på företag samt läsa in behörighetsgivande kurser på Komvux. Ett viktigt inslag har varit att på olika sätt få lära känna högskolemiljön. Detta har skett genom studiebesök, studievägledning och möten i mindre grupper med studenter som tidigare varit i liknande situation inför högskolestudier. Pröva på verksamhet på Högskolan har genomförts inom naturvetenskap och teknik. Handledare för detta har varit studenter eller lärare från Högskolan. Målet att minst 50% av deltagarna från varje grupp skall söka till högskola efter slutförd projektperiod har uppnåtts. Även målen för antalet besök från handledare och deltagare på Högskolan respektive AME har uppfyllts. Öppna högskolan i Gävle Högskolan har aktivt arbetat med åtgärder för att öka tillgängligheten för högskolestudier genom att utveckla en flexibel kursdistribution och ett utbud av fristående kursplatser både på ordinarie tid och på kvällar, helger och sommartid. Sedan 2002 har också möjligheter som tillkom med propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15) använts t.ex.: 18

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Bakgrund Studenter och sökande till högskolan skyddas av Lagen om likabehandling av studenter vid

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6.

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6. Enkät, ht 2012 1. Ålder 1. -19 år 228 20 2. 20-25 år 659 58 3. 26-30 år 117 10 4. 31-35 år 54 5 5. 36-45 år 69 6 6. 46- år 16 1 Antal EAS: 5 av 1148 (=0,44%). Antal svarande: 1143. 2. Kön 1. Kvinna 585

Läs mer

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 Närvarande: Ledamöter: Bahram Moshfegh, ordförande, företrädare för

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011 Högskolan i Gävle

ÅRSREDOVISNING 2011 Högskolan i Gävle ÅRSREDOVISNING 2011 Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Innehåll Verksamhetsåret 2011 4 ekonomiskt resultat 5 Intäkter och kostnader

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Utbildningsplan Serie- och bildberättarprogrammet (Study Programme in Graphic Storytelling and Sequential Arts)

Utbildningsplan Serie- och bildberättarprogrammet (Study Programme in Graphic Storytelling and Sequential Arts) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SERIE- OCH BILDBERÄTTARPROGAMMET Programkod: HGSBH Fastställd av HVS-nämnden 2007-05-10 Utbildningsplan Serie- och bildberättarprogrammet (Study Programme in

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns!

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på it-distans. Om du blivit antagen eller reservplacerad i urval 1 måste du tacka JA till det antagningsbesked

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Välkommen till ekonomprogrammet på distans!

Välkommen till ekonomprogrammet på distans! Välkommen till ekonomprogrammet på distans! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på distans. Det innebär att du kommer att studera med hjälp av Internet och instruktioner på web-plattformen Blackboard

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857 Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 2 Årsredovisningens

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram

Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram Beslut: UFN 2011-12-21 Revidering: UFN 2014-06-18 Dnr: DUC 2011/2093/10 Gäller fr o m: 2011-12-21 Ansvarig för uppdatering: Sekreterare

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014 Foto: Dan Lindberg Om Linje 14 Linje 14 har funnits som ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun sedan 2003. Linje 14 ser gärna att fler ungdomar ska

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

S T I P E N D I E R FORSKARE & FORSKARSTUDERANDE 2015/2016

S T I P E N D I E R FORSKARE & FORSKARSTUDERANDE 2015/2016 S T I P E N D I E R FORSKARE & FORSKARSTUDERANDE 2015/2016 2015-10-07 Vä lkommen ätt so kä stipendium! F orskarstuderande och forskare vid Högskolan i Gävle har möjlighet att söka stipendier. Den totala

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer