Att inte gå framåt är att gå bakåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att inte gå framåt är att gå bakåt"

Transkript

1 Att inte gå framåt är att gå bakåt Om genomströmning, pedagogik och matematik på Sveriges tekniska högskolor

2 En rapport Om genomströmning, pedagogik och matematik på Sveriges tekniska högskolor framtagen av förbundets Teknologsektion. 1

3 När jag var barn på 80-talet tittade jag på Kanal 1 och Tv 2, när jag lyssnade på musik var det kassettband som gällde, med min kompaktkamera fick jag ibland lämna in en rulle för framkallning och mina lärare skrev på en griffeltavla. Idag väljer jag ofta att se på tv via SVT play, jag lyssnar på musik via nätet, tar bilder med min mobiltelefon och mina lärare på universitetet skriver på en griffeltavla. 1 1 Jonas Eklund 2

4 Förord Att påbörja en ingenjörsutbildning är i dagsläget lite som att singla slant. Faktum är att oddsen att komma ut ifrån utbildningen med ett examensbetyg i handen är mindre än 50%. Effekterna av detta begränsas inte bara till en personlig tragedi för individen, en student som tvingas hoppa av en påbörjad utbildning leder till stora kostnader för samhället och en brist på utbildade ingenjörer i arbetslivet. Samtidigt kan högskolor redan idag öka antalet studenter som klarar av de grundläggande mattekurserna genom små förändringar, och många nya pedagogiska verktyg finns att tillgå. Med denna rapport vill vi väcka en diskussion till liv, på lokal och nationell nivå, om hur vi kan öka genomströmningen på högskolan med dagens befintliga resurser och med de nya verktyg som tekniken tillhandahåller. Rapporten har författats av studentkonsultföreningen Qonnectus på uppdrag av Teknologerna i Sveriges Ingenjörer. Teknologerna är en demokratisk vald grupp bestående av studenter från landets olika ingenjörsutbildningar och jobbar för att landets teknologer ska få bättre villkor under sin studietid, och också möjlighet att avsluta utbildningen. Sverige har en stolt tradition av duktiga ingenjörer, låt oss göra det möjligt för våra framtida ingenjörer att fortsätta på denna väg. Sara Magnusson Vice Ordförande Teknologerna Theresia Silander Hagström Huvudförfattare Teknologerna 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Omfattande problem Problem 1: Låg genomströmning ger ett ineffektivt utnyttjande av medel för samhället och inkomstbortfall Problem 2: Sverige behöver ingenjörer Problem 3: Skolorna står sig inte i internationell konkurrens Dagens problem kan lösas En satsning på matematikundervisningen kan få stora positiva effekter på genomströmningen Det finns en ökande efterfrågan på pedagogiska och elektroniska hjälpmedel Nya pedagogiska verktyg visar upp goda resultat 14 Flipped Classrooms skapar interaktivitet i klassrummen och mellan föreläsningarna 14 Med supplemental instruction får studenterna själva diskutera sig fram till svaren 14 Clickers har ökat antalet godkända studenter med 30 procentenheter inom mekanik 15 Spelifiering- Motivera och engagera studenterna genom att använda samma triggers som i spel Hur kan dessa lärdomar nå fler? Särskilda medel för att möjliggöra nationell samordning av den högskolepedagogiska utvecklingen Införandet av instructional designers på lärosätena Kontinuerlig förbättring genom utvecklad kursutvärdering Avslutning Tack till 20 Referenslista 21 Beräkningar och diagram 23 4

6 1. Inledning Läsåret 2013/2014 påbörjade studenter sina studier till civil- och högskoleingenjör. Innan sommaren är här kommer 2498 personer att ha avbrutit sina studier och 6404 personer kommer aldrig att nå sin examen. 2 Genomströmningen på de svenska civilingenjörsprogrammen ligger idag på 49 procent och högskoleingenjörer på 41 procent vilket är i botten jämfört med andra utbildningar som leder till yrkesexamen. 3 Vid Högskoleverkets granskning av studenters orsak till studieavbrott förekom jag uppnådde inte det studieresultat jag hoppats på, utbildningen var för svår och jag hade inte uppnått tillräckligt många poäng föregående termin oftare på ingenjörsutbildningarna än på de övriga programmen. 4 De tekniska lärosätena anger att avhoppen det första året, för att studenten valt fel utbildning (och kanske inte vetat vad en civilingenjörsutbildning är) eller inte klarar de två första terminernas kurser, är så stora att de förklarar en betydande del av den låga genomströmningen. 5 När Högskoleverket undersökte studieavbrotten fick de svaren på frågan när studierna avbröts fördelade sig med ;39 procent på tidigt, 29 procent på senare men med mer än en termin kvar och med 31 procent på en termin eller mindre kvar. 6 I och med den kraftiga expansionen av universitets och högskoleutbildningarna i Sverige har antalet studenter ökat kraftigt, men lärarresurserna har inte hängt med. När kullarna ökar så sänks snittet och förkunskaperna på de antagna studenterna. Detta i kombination med de minskade matematikkunskaperna från grund- och gymnasieskolorna så står arbetsgivarna, ingenjörsprogrammen och studenterna inför en rad problem: - Låg genomströmning ger ett ineffektivt utnyttjande av medel för samhället och inkomstbortfall - Sverige behöver ingenjörer - De tekniska lärosätena står sig inte i internationell konkurrens Om Väljer vi att behålla nuvarande utformning på antagningssystemet och antal studenter, måste vi hitta andra sätt att öka genomströmningen. Om vi ska ha som ambition att utbilda fler ingenjörer så måste vi även ge fler studenter möjlighet att lyckas med sina studier. Idag har nio av tio studenter tillgång till en bärbar dator eller läsplatta. 7 Användningen av elektroniska hjälpmedel, appar och spel för lärande ökar för grund- och gymnasiestudier. Högskolorna undervisar till stor del på traditionellt sätt med griffeltavla och föreläsningar, det saknas nationell samordning för utveckling av det pedagogiska arbetet och de satsningar som görs byggs i huvudsak av eldsjälar lokalt ute på skolorna. Vi har uppfattningen att de nya elektroniska pedagogiska verktygen har stor potential att även öka kunskaperna hos högskolestudenter utan att läraren måste lägga mer tid på undervisning. Det är lätt för högskolorna att ursäkta den låga genomströmningen på det ökade studentantalet och de minskade matematikkunskaperna. Men idag tar lärosätena inte tillvara de möjligheter som den nya teknologin erbjuder för att utveckla det pedagogiska arbetet, och om man inte börjar agera nu kommer skolorna se sig omsprungna av sina konkurrenter nationellt och internationellt och då förlora sitt anseende. Att inte gå framåt är att gå bakåt. 2 Beräkningen bygger på UKÄ:s rapport 3 Universitetskanslersämbetet (2013) 4 Högskoleverket (2010) 5 Högskoleverket (2006) 6 Högskoleverket (2010) 7 SCB (2012) 5

7 Det finns en återkommande debatt kring vad man kan göra för att öka genomströmningen. Andra har redan diskuterat frågor om antagningssystemet eller utbildningssamverkan och studenternas anställningsbarhet. 8 I denna rapport har vi valt att belysa ett annat område vi tror har stor potential att bidra till lösningen på genomströmningsfrågan. Vi utgår från vad man under gällande förutsättningar för antagning till högskolan samt med den rådande nivån på matematikkunskaperna skulle kunna göra för att lösa de ovan angivna problemen. Vi väljer även att fokusera på avhoppen under de inledande två åren. Studenter som hoppar av den första terminen för att de upptäcker att det finns andra utbildningar som intresserar dem mer, eller studenter som i slutet av sin utbildning väljer att inte plocka ut sin examen anser vi vara problem som måste bemötas med andra åtgärder än de vi väljer att diskutera i denna rapport. Med utgångspunkt i problembilden presenteras en tredelad satsning: särskilda medel för att möjliggöra nationell samordning, införandet av instructional designers på lärosätena, och kontinuerlig förbättring genom utvecklad kursutvärdering. Satsningen är tydligt samhällsekonomiskt lönsam då den med befintliga resurser kan öka genomströmningen med studenter per årskull. Förslaget är motiverat av fler skäl. Genomströmningen på ingenjörsprogrammen kan förbättras så att tio tusentals unga kan förbättra sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden, företagen kan öka sina rekryteringsmöjligheter och statens medel kan användas mer effektivt. 8 Bengtsson, Lars (2013). 9 Antalet är beräknat på 39 % avhopp under det första året. Siffror från HSV rapport

8 2. Omfattande problem 2.1 Problem 1: Låg genomströmning ger ett ineffektivt utnyttjande av medel för samhället och inkomstbortfall Genomströmningen på de svenska civilingenjörsprogrammen är idag 49 procent och på högskoleingenjörsprogrammen 41 procent. 10 I jämförelser av examensfrekvens och bruttostudietid i förhållande till normalstudietid mellan ingenjörsprogrammen och övriga utbildningar som leder till yrkesexamen ligger ingenjörsprogrammen i botten. Den genomsnittliga examensfrekvensen för dessa utbildningar ligger på 63 procent. 11 Examen - nybörjare till civilingenjör Källa: SCB (UF 20 SM 1303) % Annan examen Civilingenjörsexamen 1998/ / / / / / /2005 Nybörjarläsår Examen - nybörjare till högskoleingenjör Källa: SCB (UF 20 SM 1303) % / / / / / / /2007 Nybörjarläsår Annan examen Högskoleingenjörsexamen Bild: Genomströmningen för civil- och högskoleingenjörer, sett till antal nybörjare som efter 8 år (för civilingenjörer) och 6 år (för högskoleingenjörer) senare har tagit examen. SCB 10 Universitetskanslersämbetet (2013) 11 Högskoleverket (2009) 7

9 Bild: Nybörjare på yrkesexamensprogram uppföljda till och med läsåret 2011/12. Andelen examinerade inom nominell studietid plus tre år, examen på nybörjarprogrammet och annan examen Källa: Universitet och högskolor. Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12, SCB. 8

10 I Saco studentråds rapport Fler i studier, fler i arbete (Cronert, Danielsson 2013) kan man läsa följande sammanställning av situationen: Långtidsutredningen (SOU, 2011) pekar på att Sverige har bland de högsta examensåldrarna i OECD. Den höga examensåldern innebär höga kostnader för både staten och individerna, eftersom individens inkomster efter att ha studerat är högre än inkomster innan och under studierna. I en underlagsrapport av Uusitalo (2011) uppskattas individens kostnader för ett uppskjutet examensår till i genomsnitt kronor, medan samhällets kostnader beräknas kunna uppgå till det dubbla. Även regeringens framtidskommission anger en högre genomströmning för ett tidigare inträde på arbetsmarknaden som önskvärt. På så sätt förlängs arbetslivet vilket är nödvändigt för att klara välfärdens framtida finansieringsutmaningar (Ds 2013:8). I en rapport om effektiviteten i högskolan till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi konstateras att högskolan inte är så effektiv som den skulle kunna vara, och att utvecklingen ur effektivitetssynpunkt har varit negativ: vi läser längre och långsammare nu än förr (Sonnerby, 2012). Samtidigt har aldrig så stor del av en generation gått på högskolan. Sonnerby uppskattar att produktionsbortfallet, som är utbildningens huvudsakliga samhällsekonomiska kostnad, är i intervallet kronor per student och år. Om ingenjörsprogrammen skulle öka sin genomströmningsgrad till motsvarande nivåer för andra utbildningar skulle den ligga på procent. Varje teknolog som avbryter sina studier i förtid innebär att lärosätet går miste om det utbildningsanslag som skulle ha utbetalats om teknologen hade fullföljt sin utbildning. Med satsningarna vi beskriver nedan uppskattar vi att genomströmningen borde kunna nå samma genomsnittliga frekvens som övriga utbildningar, 63 %. Genomströmningen har tidigare legat på denna nivå för civilingenjörer. 62 % av nybörjarna 89/90 och 91/92 hade efter 7 år tagit sin examen, samma siffra gäller för nybörjarna 98/99 men då åtta år efter examen. Högskoleingenjörer har dock hittills sedan utbildningen infördes 93/94 inte nått dessa nivåer. En enkel uppskattning visar att en ökning av examensfrekvensen till 63 % skulle öka intäkter för svenska lärosäten med 290 miljoner kronor per teknologkull Problem 2: Sverige behöver ingenjörer Svenska universitet och högskolor har upplevt en dramatisk utbyggnad under de senaste decennierna, som en följd av en uttalad politisk ambition från slutet av 1970-talet om att alla medborgare skulle ha tillgång till högre utbildning. Antalet studenter har ökat från år 1950 till läsåret 2008/ Teknologerna som började på KTHs elektroteknikutbildning hösten 1999 hade 470 timmar schemalagda timmar under sitt första år. Det är 300 timmar mindre än i början av 1980-talet; under sitt första år hade en elektroteknolog då 776 timmars undervisning. 14 Under årens lopp har det gjorts ett antal utredningar om nybörjarstudenters matematikkunskaper. I samtliga fall konstateras att många studenter har svaga förkunskaper. Vid flera universitet och högskolor har nybörjarna under en rad år genomgått ett diagnostiskt prov. Samtliga undersökningar visar att kunskapsnivån sjunkit och att många studenter har allvarliga brister i mycket grundläggande moment i matematik A från gymnasieskolan. Många lärare anser att de har sänkt nivån för godkänt betyg. Det har ofta skett genom att materialet fragmentiserats men också genom att slutproven har förenklats. Efter tre tentamenstillfällen är andelen godkända någonstans mellan 60 och 80 procent se Beräkningar och Diagram 13 Berggren (2012) 14 Ny Teknik (1999) 15 Högskoleverket (2005) 9

11 Sveriges 20 största företag är helt beroende av att kunna rekrytera kvalificerade ingenjörer för att vara framgångsrika också i framtiden. Men behovet av ingenjörer finns inte bara hos de traditionella industriföretagen som till exempel Volvo, Sandvik och Ericsson, utan också i många mindre företag samt i tjänstesektorn. Ingenjörer spelar också en allt viktigare roll hos offentliga organisationer och myndigheter i vårt alltmer teknikdrivna samhälle. 16 Prognosen för hur många ingenjörer som kommer att behövas i framtiden varierar. Enligt SCB kan Sverige komma att ha ackumulerat ett underskott på över ingenjörer år 2030 på grund av stora pensionsavgångar bland gymnasieutbildade ingenjörer. 17 Och enligt bedömningar inom EU räknar man med att det kommer att fattas en halv miljon ingenjörer redan år Andra prognoser tyder på att tillgången och efterfrågan på ingenjörer kommer att vara i balans. 18 Oavsett prognoserna så är ingenjörer viktiga för Sverige, och det investeras från stat, industri och lärosäten för att få fler unga att intressera sig för naturvetenskap och teknik och locka studenter till ingenjörsprogrammen. Dessa satsningar är dock förgäves om den låga genomströmningsnivån består och utbildningskvalitén inte håller tillräckligt hög nivå. 2.3 Problem 3: Skolorna står sig inte i internationell konkurrens Under våren halkade både Lund och Uppsala Universitet ur Times Higher Education-listan över världens 100 mest ansedda universitet. 19 Svenska lärosäten tappar mark mot den internationella konkurrensen. De senaste åren har utvecklingen av det digitala lärandet gått snabbt. Ett exempel på det är Massive Open Online Courses (MOOC), som har lett till en livlig debatt om universitetens och högskolornas framtida roll och struktur. 20 Under de senaste två åren har digitalt lärande framförallt MOOC gått från försöksverksamhet på gräsrotsnivå till strategiska områden vid några av världens toppuniversitet, däribland Stanford, Harvard och MIT. 21 Frikopplingen mellan plats och lärande ökar, och även om det är för tidigt att ännu säga vad MOOC kommer att leda till är det troligt att den globala konkurrensen om begåvningar kommer att intensifieras i framtiden. Svenska universitet och högskolor kommer behöva strategier och resurser för att behålla sin konkurrenskraft. 22 Status quo är inget alternativ för framtiden, men svenska universitet och högskolor har ännu så länge svarat trevande på MOOC-utmaningen. 23 Problem 1 Låg genomströmning ger ett ineffektivt utnyttjande av medel för samhället och inkomstbortfall Problem 2 Sverige behöver ingenjörer Problem 3 Skolorna står sig inte i internationell konkurrens Gemensamt för alla tre problem är att en stor del av lösningen ligger ute på högskolorna. Högre fokus måste sättas på att öka genomströmningen i ingenjörsprogrammen samt att öka kunskapen hos studenterna. En försämrad utbildning påverkar inte bara samhället, arbetsgivarna och studenterna utan sänker även skolornas anseende och konkurrenskraft. 16 Teknikföretagen (2012) 17 SCB (2012) 18 Sveriges Ingenjörer (2013) 19 DN (2014) 20 New Yorker (2013) och New York Times (2013) 21 SNS (2014) 22 Strömbäck (2013). 23 SNS (2014) 10

12 3. Dagens problem kan lösas Det finns många förslag kring vad som kan göras för att förbättra svensk högskola. Aktuellt för ingenjörsprogrammen är både att diskussionen om hur antagningen går till samt vilka förkunskaper studenterna har med sig, framförallt i matematik, från grund- och gymnasieskola. Vi har valt att fokusera på vad som kan genomföras inom det rådande systemet och som har potential att åstadkomma förändringar utan stora ekonomiska satsningar eller strukturella omvandlingar. Vi tror att dagens resurser kan användas mer effektivt för att öka kunskapen hos studenterna och öka genomströmningen. Nedan lyfter vi upp viktiga trösklar för lärosätena att fokusera på, samt goda exempel på satsningar som har lyckats och som har potential att implementeras på flera håll. 3.1 En satsning på matematikundervisningen kan få stora positiva effekter på genomströmningen Matematik är en av de största trösklarna inom ingenjörsutbildningarna. Det är i matematikkurserna under de två första åren som många studenter stöter på problem och bromsas i sin utbildning. Klarar man mattekurserna och de två första åren är chansen stor att studenterna även genomför resterande utbildning. 24 Lyckas man då få till en liten förändring inom dessa kurser kommer det få stort genomslag på den slutgiltiga genomströmningen. Nedan visas poängfördelningen på de tre största inledande matematikkurserna (linjär algebra, analys i en variabel och analys i flera variabler) på KTH de senaste tre åren. Utfallen i samtliga kurser visar att en stor andel av studenterna ligger precis vid gränsen till godkänt. Om undervisningen förbättrades så att alla studenter höjde sig med mellan 2-4 poäng (maxresultat 36 poäng) skulle det innebära att en stor andel av studenterna skulle klara kurserna. Vid 4 poängs ökning skulle 60 procent skulle klara kursen, till skillnad från 40 procent i dag. En liten förbättring av matematikundervisningen skulle alltså ge stor effekt på antalet godkända studenter. Bild: Poängfördelning på tentor i envariabel- och flervariabelanalys samt linjär algebra. 25 Frågan är då hur man med dagens resurser kan förbättra studenternas kunskaper. I en undersökning av effekten av nya pedagogiska metoder som publicerats i Science lät man undervisa samma fysikkurs, även det ett beräkningstungt ämne, för två grupper. Den ena gruppen var en kontrollgrupp där man använde sig av traditionella undervisningsmetoder. I 24 Högskoleverket (2010) 25 KTH (2014) 11

13 experimentgruppen hade man däremot inga vanliga föreläsningar. Istället svarade studenterna på frågor med clickers, diskuterade svaren med varandra och löste problem i grupp under lektionen. I ett prov efter experimentets slut presterade experimentgruppen mer än dubbelt så bra som kontrollgruppen. Se diagram nedan. Med samma undervisningsmängd hade studenterna tillgodogjort sig betydligt mer kunskap. 26 Bild: Betygsspridning mellan studenter som undervisats med traditionell undervisning jämfört med nya pedagogiska metoder. 3.2 Det finns en ökande efterfrågan på pedagogiska och elektroniska hjälpmedel 40 procent av ingenjörsstudenterna har deltagit på globala nätkurser och nätföreläsningar. Vid en jämförelse av studenterna som tog examen 2013 och de som beräknar att ta examen 2017 kan man se en kraftig ökning av användandet med 36 procentenheter. 28 procent av studenterna uppger även att de får ut mer av nätbaserade föreläsningar än av lärosätets egna föreläsningar, detta trots att föreläsaren har möjlighet att anpassa undervisningen efter kursens upplägg och kunskapsnivån på studenterna, jämfört med statisk internetbaserad undervisning Science (2011) 27 Sveriges Ingenjörer (2014) 12

14 Fråga 56 Har du tagit del av globala nätkurser eller enstaka nätbaserade föreläsningar (MOOCs eller föreläsningar likt Khan Academy)? Ja 40% Nej 58% Vet ej 1% Ja Nej Vet ej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fråga 56 Har du tagit del av globala nätkurser eller enstaka nätbaserade föreläsningar (MOOCs eller föreläsningar likt Khan Academy)? 0% 1% 1% 1% 0% 2% 11% 20% 27% 37% 47% 43% 49% 44% 52% 46% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 56% 62% 72% 80% eller senare Fråga 57 Har ditt lärosäte erbjudit nätbaserade undervisningsformer som komplement till traditionella föreläsningar? Ja 29% Nej 57% Vet ej 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 13

15 Fråga 57 Har ditt lärosäte erbjudit nätbaserade undervisningsformer som komplement till traditionella föreläsningar? Ja 29% Nej 57% Vet ej 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram: Studenters inställning och erfarenhet av nätbaserad undervisning. Källa: Studentenkät 2013, Sveriges Ingenjörer 3.3 Nya pedagogiska verktyg visar upp goda resultat Det finns föreläsare och pedagoger som inom de befintliga ramarna på högskolan lyckats utveckla och implementera nya sätt att undervisa som har gett goda resultat. Nedan lyfter vi upp några av dessa goda exempel. Flipped Classrooms skapar interaktivitet i klassrummen och mellan föreläsningarna Många nya pedagogiska metoder bygger på att få ett ökat deltagande bland studenterna i klassrummet, en populär metod är Flipped Classrooms. Metoden bygger på att varje student förbereder sig före föreläsningen, antingen genom att lyssna på en videoinspelning över nätet eller genom att läsa ett visst avsnitt. Själva föreläsningen används sedan till att diskutera svårigheterna i det inlästa materialet och till att få möjlighet att praktisera lärdomarna som materialet har gett. Lärarens roll flyttas då från föreläsare till att vara stöd och hjälp i diskussioner. 28 Metoden används i allt större utsträckning och det ökade deltagandet hos studenter under föreläsningar har visat sig ge mycket goda resultat. Exempelvis ledde användandet av Flipped Classrooms på Clintondale High School till en minskad andel icke godkända studenter i engelska från 50% till 19% och i matematik från 44% till 13%. 29 Med supplemental instruction får studenterna själva diskutera sig fram till svaren Supplemental Instruction (SI) är ett pedagogiskt hjälpmedel som erbjuds som ett frivilligt komplement i kurser med känt låg genomströmning. Studenterna har möjlighet att delta i så kallade SI-möten där de kan diskutera det de finner svårast i kursen. Diskussionerna leds med hjälp av en SI-ledare men metoden bygger på att studenterna själva resonerar sig fram till lösningen. SI hjälpte mig att fördjupa mina kunskaper och minskade stressen då jag insåg att jag inte var ensam med att tycka att vissa delar var svåra. Julia Lindberg SI-deltagare och senare SI-ledare. 28 The University of Texas at Austin (2014) 29 Knewton (2014) 14

16 Supplemental Instruction används idag på vissa program på skolor som Chalmers, KTH 30 och Lunds tekniska högskola med goda resultat. Det går tydligt att se att de studenter som aktivt deltagit i SI klarar tentamen i högre grad. 31 Clickers har ökat antalet godkända studenter med 30 procentenheter inom mekanik Peer Instruction är en variant av Flipped Classroom. Utöver förberedelser inför föreläsningar bygger peer instruction på att studenter ges möjlighet att diskutera oklarheter med sina kurskamrater under själva föreläsningen. Metoden kommer ursprungligen från Harvard och används nu på flera universitet i Sverige. Fredrik Lundell, universitetslektor på mekanikinstitutionen vid KTH och Lars Filipsson, universitetslektor på matematikinstitutionen vid KTH, är två förespråkare för metoden som har lett till en ökad genomströmning i deras kurser. 32 Fredrik Lundell använder sig av så kallade clickers eller mentometerknappar, där han direkt kan följa upp om studenterna har förstått avsnittet som precis diskuterats genom uppföljningsfrågor. Om mindre än 20 % av studenterna har svarat rätt går Lundell igenom teorin på nytt, medan om mellan % har svarat rätt leder det till en diskussion studenterna emellan och en ny omröstning. Om däremot över 70 % har svarat rätt förklarar Lundell varför svaret var korrekt och går vidare till nästa avsnitt. Metoden har gjort att en betydligt högre andel av Fredrik Lundells studenter klarar tentamen. Störst skillnad syns i den teoretiska delen där andelen godkända studenter har höjts upp mot 30 procentenheter till 97 % godkända studenter. Känslan av att metoden är ny gör att studenterna lägger ner mer tid. Det är häftigt hur hårt studenterna arbetar med sin inlärning när man har en tydlig idé om vilka förmågor dom ska utveckla. Fredrik Lundell Även Lars Filipsson, har haft positiva erfarenheter med Peer Instruction. 33 I jämförelse med en kontrollgrupp som använde sig av traditionell undervisning klarade de studenter som använde sig av peer instruction examinationsmomenten i högre utsträckning. Både Fredrik Lundell och Lars Filipsson menar dock att en känslig faktor ligger i att metoden förutsätter att studenterna är förberedda när de stiger in i klassrummet. Om någon student inte har gjort förberedelserna kan det bli svårt att hänga med i undervisningen. Lars Filipsson menar att det här går att integrera 30 KTH (2010) 31 LTH (2014) 32 Campi (2012) 33 Cronhjort, M. Filipsson, L. Weurlander, M. (2013) 15

17 digitala hjälpmedel i högre grad med peer instruction för att underlätta förberedelserna, exempelvis genom förklarande filmer och instuderingsfrågor över nätet. Spelifiering- Motivera och engagera studenterna genom att använda samma triggers som i spel En nyckel till framgång är när undervisningen lyckas engagera och motivera studenterna. Ett nytt sätt att åstadkomma detta är att använda sig av något som kallas spelifiering. Då lyfter man in koncept från spel i undervisningen. 34 Ett exempel utgörs av professor Ben Leong vid School of Computing, National University of Singapore som har spelifierat en av sina kurser och döpt den till JDFi Academy. De spelelement som man använde sig av var bland annat att studenterna fick experience points, som gjorde att studenterna gå upp i level och tävla om att komma högst upp på en leader-board, som visade de 15 bästa studenterna. Det fanns även en bakomliggande handling ( storyline ), i vilken studenternas uppgifter utgjorde olika missions och extrauppgifterna presenterades som side quests. Det infördes också ett system för automatisk rättning av inlämnade uppgifter. Förutom att studenterna fick omedelbar återkoppling, innebar detta även att lärarna fick tillgång till statistik över hur många försök studenterna behövde för att klara en viss fråga och vilka slags fel de hade gjort etc. Resultaten av spelifieringen av Leong's kurs var i allmänhet mycket goda, 76 % av studenterna ansåg att JDFI Academy hade hjälpt dem i sin inlärning. Införandet av JDFI Academy förlängde även den genomsnittliga tidsmarginalen för inlämnade uppgifter från mindre än en dag till över två dagar före deadline. 35 Slutsats 3.1 Det räcker med att åstadkomma ett litet kunskapslyft hos studenterna för att det ska få en stor effekt på genomströmningen Slutsats 3.2 Det finns en kraftigt ökande efterfrågan på nätbaserad undervisning och nya pedagogiska metoder Slutsats 3.3 Det finns många goda exempel på pedagogiska verktyg som använt sig av den nya tekniken och nått ökade resultat i klassrummet Samtliga metoder nämnda ovan skulle kunna tillämpas på fler lärosäten och kurser om det görs på rätt sätt. Två bromsklossar i utvecklingen är föreläsarnas rädsla att dessa metoder ska ta mer tid än deras nuvarande undervisningsform, samt att utvecklingen idag i stort sett sker av eldsjälar. Hjulet uppfinns gång på gång lokalt ute på skolorna, och om en person byter tjänst riskerar hela arbetet att försvinna. 34 Lee, J. J. & Hammer, J. (2011). 35 Huang, W.H. & Soman, D. (2013) 16

18 4. Hur kan dessa lärdomar nå fler? Flera utredningar pekar på att matematiklärarna ofta tar de pedagogiska problemen på allvar och är engagerade i sitt arbete. Vikten av att stärka kopplingen mellan matematikkurserna och de tekniska kurserna framhålls också. I utredningarna pekar man på att moderna hjälpmedel som datorer i allt för liten utsträckning tas upp i undervisningen. 36 Vissa matematiklärare på högskolor och universitet lägger ner ett stort arbete för att förnya undervisningen och anpassa den både till studenternas förkunskaper och till det moderna samhällets krav. Men arbetet har ofta gjorts på individuellt initiativ och utan extra resurser. Långsiktiga och systematiska satsningar saknas. 37 Det är nu nödvändigt att göra bestående insatser och förändringar samt att utnyttja den potential som den nya tekniken har. Ökade satsningar på den pedagogiska utvecklingen inom de inledande matematiska kurserna skulle ha flera positiva effekter. Genomströmningen av studenter skulle kunna förbättras, och nyttan för studenter, universitet och samhälle skulle öka. Nya tider och nya möjligheter, vi ser e- learning som en outnyttjad potential som kan öka genomströmningen på de tekniska högskolorna. För att bemöta de utmaningar som beskrevs ovan krävs det åtgärder från flera aktörer. Vi föreslår därför åtgärder på tre nivåer; regering, högskolor och lärare. 1. Särskilda medel för att möjliggöra nationell samordning av den högskolepedagogiska utvecklingen 2. Införandet av instructional designers och samordning på skolorna 3. Skapa en struktur för kontinuerlig förbättring ute på skolorna och utveckla kursutvärderingarna 4.1 Särskilda medel för att möjliggöra nationell samordning av den högskolepedagogiska utvecklingen Idag har ingen central myndighet ansvar för att samordna och stimulera högskolepedagogisk forskning och utveckling inom högskolan. Rådet för högre utbildning hade under sin verksamhetsperiod uppdraget att stödja den pedagogiska utvecklingen och förnyelsen av högskolan. Rådet, som hade en självständig roll inom Högskoleverket 38, arbetade även med att höja statusen för att arbeta med högskolepedagogiska frågor och undervisning. Under åren fördelades stöd till 78 projekt till en summa av närmre 57 miljoner kronor. 39 Uppdraget flyttades efter nedläggningen vid årsskiftet 2005/2006 över till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU). NSHU lades ner vid årsskiftet 2008/2009. Även om pedagogisk utveckling är ett område som varje högskola har ansvar för är de skäl som en gång motiverade skapandet av Rådet för högre utbildning, bland annat samordning och stöd till lärosätena, fortfarande i högsta grad aktuella. 40 Den breda högskolepedagogiska utveckling som krävs för att förbättra undervisningskvaliteten generellt inom svensk högskoleutbildning kan inte ske isolerat på respektive lärosäte. De mindre lärosätena har dessutom en större utmaning i att följa den högskolepedagogiska utvecklingen. En nationell myndighet som stöttar med kunskaper och projektmedel skulle kunna bidra till att höja den högskolepedagogiska kompetensen på samtliga lärosäten Högskoleverket (2005) 37 Högskoleverket (2005) 38 Högskoleverket lades ner årsskiftet 2012/13 39 Högskoleverket (2005) 40 Prop. 2001/02:15 41 Sveriges Förenade Studentkårer (2013) 17

19 Frivillig samordning mellan lärosätena är bra men försvåras av att de konkurrerar i allt högre utsträckning. Både intresset för högskolepedagogiska frågor och frustrationen över att området är så lågt prioriterat har lett till privata initiativ och nätverk mellan forskare, vilket är bra men saknar långsiktig stabilitet. Det är dock riskfyllt när ett vetenskapligt område hålls upp av enskilda individer eftersom det inte garanterar stabilitet på samma sätt som ett nationellt organ har förutsättningar att göra. Flera lärosäten anser också att det behöver skapas stödstrukturer för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet nationellt. 42 Det finns skäl att ge en nationell myndighet en ny eller befintlig i uppdrag att samordna högskolepedagogiska frågor. Myndigheten bör främja forskning om högskolepedagogik och högskolepedagogiskt utvecklingsarbete och verka för erfarenhetsutbyten mellan lärosäten inom det högskolepedagogiska området. 4.2 Införandet av instructional designers på lärosätena I dagens undervisning förväntas inte föreläsarna vara dem som tar ansvar för undervisningsmiljön och vara dem som lagar trasiga projektorer eller byter ut gamla lysrör. Lärosätena har vaktmästare anställda för att möjliggöra för lärarna att fokusera på undervisningen när de är i klassrumsmiljön. Men när det gäller de pedagogiska hjälpmedel som finns, förväntas att föreläsarna själva anpassar plattformarna till sina egna kurser. På vissa amerikanska universitet har pedagogerna Instructional Designers till hjälp. Pedagogerna ansvarar då för att forma ett lämpligt upplägg för kursen, och Instructional designern kan hjälpa denna att implementera och anpassa upplägget till de tekniska plattformarna. För att effektivisera och förbättra övergången till nya pedagogiska metoder samt garantera kvalitén bör därför lärosätena satsa på Instructional designers- vaktmästare för de nya pedagogiska verktygen. 4.3 Kontinuerlig förbättring genom utvecklad kursutvärdering I den enkätundersökning som Sverige Förenade Studentkårer genomförde 2012 svarade medlemskårerna att utvärdering och återkoppling är det område som tillsammans med pedagogik främst måste förbättras för att öka kvaliteten i högskoleutbildningen. 43 Detta borde göras med befintliga studenter, samt med återkoppling via alumniverksamheten. I Linköping skickar I-sektionen ut en enkät till tidigare studenter och frågar vilka kurser man tycker att man hade mest respektive minst nytta av i sitt yrke. Utvärderingar är ett centralt verktyg för kvalitetsutveckling. 44 Det är därför viktigt att de är rätt utformade och genomtänkta så att de kan användas i syfte att utveckla kursen. 45 I högskoleförordningen finns bestämmelser om att kursutvärderingar ska genomföras för varje kurs och återkopplas till studenterna32. Förarbetena betonade att kursvärderingar ska vara interaktiva vilket innebär att studenterna ska få märkbar feedback och kunna se att kurser påverkas av deras synpunkter.33 Kursvärderingar blir ofta ett måste, som genomförs och sedan sätts in i en pärm utan återkoppling eller diskussion med studenter, lärare och ledning. 46. Lärosätena måste ta studenternas missnöje på allvar och arbeta målinriktat för att studenternas synpunkter i kursvärderingar ska tillvaratas på ett bättre sätt. En viktig del i arbetet är att göra kursutvärderingen som en naturlig del av det pedagogiska upplägget. Det bör också skapas 42 Bondestam, F (2010) 43 Sveriges Förenade Studentkårer (2013) 44 Högskoleverket (2004) 45 Elmgren, M och Henriksson, A-S (2010) 46 Sjöberg U & Wiktor E (2004) 18

20 incitament för lärosätena att i det kvalitetsdrivande arbetet använda kursvärderingar som ett centralt verktyg. Det kan bland annat göras inom det nationella kvalitetsutvärderingssystemet Förslag 4.1 Särskilda medel för att möjliggöra nationell samordning av den högskolepedagogiska utvecklingen Förslag 4.2 Införandet av instructional designers på lärosätena Förslag 4.3 Kontinuerlig förbättring, nya tag med kursutvärdering 19

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

2014 Uppdaterade siffror. Fler i studier, fler i arbete. Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning

2014 Uppdaterade siffror. Fler i studier, fler i arbete. Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning 2014 Uppdaterade siffror Fler i studier, fler i arbete Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning Rapportsammanfattning Juni 2014 Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Om behovet av ingenjörer

Om behovet av ingenjörer PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Verksamhetsåren 2014/2015 och 2015/2016 Fastställd av Örebro studentkårs styrelse 2014-04-10 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...

Läs mer

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan 1 ATT BÖRJA PÅ EN INGENJÖRS UTBILDNING KAN KÄNNAS ÖVERVÄLDIGANDE. Klasserna är större, böckerna tjockare och tempot högre Och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer Utbildningsfrågor internationellt perspektiv Peter Larsson Samhällspolitisk direktör Head of fprofessional and Liaison Department Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer 120 000 medlemmar 80 % privat sektor

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Karin Lindforss Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Uppdragsutbildning en analys av Unionen

Uppdragsutbildning en analys av Unionen Uppdragsutbildning en analys av Unionen 1 2 Innehåll Inledning... 4 Vad är en uppdragsutbildning?...5 Såhär fungerar en uppdragsutbildning... 6 Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar...

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204

Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204 Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204 Redovisning hösten 2010 Det verkar som om det har bildats 52 skolschackklubbar under hösten 2010, och som har registrerats så att de finns med i medlemregistreringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer