wow((~ ,Ii

Transkript

1 00 wow((~,ii II ~

2 ~ TOBAKSODLING, SKORD OCH BEHANDLING Tobaksodling ar en trivsam hobby,som inte tara ar till gladje under varen oeh sommaren, utan bereder aven odlaren manga avkopplande stunder under det marka halvaret. Erfarenheterna jag redovisar nar ar naturligtvis anpassade till framstallning av tobak i myeket liten skala. De professionella metoderna skiljer sig pa manga punkter. ~ven mellan tobaksfabrikanterna sinsemellan skiljer sig tillvagagangssattet pa manga punkter. Det ar a]tsa fritt fram att experimentera.. Om man vill ha kraftiga plantar att satta ut oeh skarda sa tidigt sam majligt, kan man sa i andra half ten av februari. En farutsattning ar, att det finns ljusa fanster i rum sam ar svala eller vaxthus med uppvarmning, sa att plantorna inte drar ivag oeh blir spinkiga. Sa i salada eller anvand ett gammalt akvarium. Om det, ar svart att sa de myeket sma frana glest, kan man blandadem med fin sand. Frana taekes inte utan ar ljusgroende. Ha11 dem fuktiga med sprayflaska. Optimal groningstemperatur ar 25 grader. Anvand garna en 22 watts lagenergilampa sam tillskottsbelysning. Efter en veeka-1o dagar tittar hjartbladen fram. Med en pineett gallras de plantorbort, sam star for tatt. Lamna ett par centimeter fritt runt varje planta.. ~, ~ -- Efter ett par veekor brukar plantorna vara sa stefa, att de kan planteras ut i krukor. En tesked ar bra att anvanda for att lyfta upp dem ur saladan. En forsta bra kruka ar den hoga 9x9xlO em, sam rymmer e:a 0.5 liter. De spada sma plantorna behandlas med varsamhet oeh omhet.

3 Kal~ i plantjorden ar inte bra. Jag brukar blanda lueker tradgardsmylla med half ten ogodslad okalkad torvstro. Det blir kanske litet magert, men i stallet har man kontroll over naringstillforseln med godselvattnet oeh kan anpassa det till vaxtforhallandena. Jag brukar stalla plantorna pa ett bard sam ar 1.20xl.50 oeh anvader en 400 watts natriumvaxbampa pa e:a 60 em avstand. Detta ar plaeerat i ett svalt rum i kallaren, dar nattemperaturen blir grader. Under de 15 timmar lampan ar pa, stiger temperaturen till 20 grader genom varmestralningen. Detta ger kraftiga plantar. Har man tillgang till vaxthus med' uppvarmning utnyttjas naturligvis detta.planterar man senare ner nagra plantar sam far vaxa fardigt i vaxthuset, sa ger dessa tunna fina blad sam kan anvandas sam taekblad.annars kan plantorna stallas i fonster sa ljust sam mojligt, dar temperaturen ar sval. Ett bra satt att godselvattna ar att losa upp 2 liter honsgodsel i en 5 liters dunk med vatten oeh halla i en skvatt (en knapp dl) i en 3 liters kanna. Skaka dunken varje gang. Visserligen luktar det inte sa gatt, men det gar gott dit det kommer. Godselvattnandet skall naturligtvis anpassas till tillgang pa sol, konstljus, temperatur oeh plantornas storlek oeh tillvaxt. Sa smaningom blir 0.5 l-krukan for trang oeh behover bytas ut till en pa 2-3-1iter, eftersom man bar vanta med utplanteringen tills risken for frost ar over. Vid omplantering till storre kruka kan man lagga ett lager brunnen stallgodsel i batten. Aven omplanteringsjorden kan blandas med litet stallgodsel. Nu anpassas godselvattningen till den naringsrikare plantjorden. Framat senare half ten av maj kan det vara dags att borja tanka pa utplantering efter avhardning. Om man tor i ett omrade sam ar frostutsatt bar man kanske vanta till manadsskiftet. Mina odlingar har vid ett par tillfallen blivit utsatta for frost

4 '- 3. men endast ett fatal blad har tagit skada.det ar nu 8:de generationens fron jag sar, oeh kanske en viss 'hardighet bygges in i generna, nar plantorna odlas i samma klim~t oeh jord ar efter ar. Om man blir radd nar frostvarning utfardas oeh man hunnit plantera ut, sa kan man ju alltid skydda plantorna med vaxtvav. Jorden skall vara mullrik, lueker oeh val godslad. Stallgodsel ar att foredra. Ingen kalk. Laget skall vara ljust oeh solrikt. Plantorna kan planteras ner en bit under rothalsen, eftersom nya ratter bildas pa stammen.c.a 50 em avstand ar lagom. Under vaxtperioden luekras jorden oeh plantorna kupas. Allteftersom plantorna vaxer, kraver de mer naring. Sjalv har jag anvant uppblott honsgodsel med gott resultat, men proffsodlarna anvander superfosfat, svavelsyrat kalium oen litet kvave. Att svavelsyrat kalium anvandes beror pa att klor forsamrar tobakens kvalitet. Om sommaren bjuder pa exotiskt klimat med myeket sol, kan vit vaxtvav anvandas for att skugga plantorna. Det hindrar bladen fran att bli tjoeka oeh oljiga. Nar plantorna ar e:a m toppas de, eftersom toppbladen ar grova, tjariga oeh av samre kvalitet. Efter toppningen bildas Bade sidoskott oeh skott i bladveeken. Des sa maste tort, sa att naringen kommer de nyttiga bladen till godo.det har arbetet pagar under hela vaxtperioden. ~ven blomknopparna maste tort. Om man har for avsikt att ta ut 2 skordar pa samma rot, kan man slappa tram ett sidoskott eller ett skott nertill pa stammen. Men detta forutsatter att man skordar hela plantan pa en gang ovanfor skottet.

5 4. 4. SKORDOCH BEREDNING I augusti kan man i allmanhet barja skarda. Skarden kan ske i omgangar, blad for blad eller hela plantan pa en gang. Bladen ar spanda oeh fyllda av vatska, varfor de latt kan skadas vid hantering. De lagges darfor i solen oeh far sloka under dagen. Skardas hela plantan pa en gang, hanges denna upp oeh ner i solen till den slokat. ~or att snabbt fa igang proeessen, da bladen'fargas gula oeh b run a, k an man 1 a 9 9 a ce m :s 1 a tap 1 at t p a va ran n i hag i e t t sa varmt rum sam mojligt oeh taeka over dem med t.ex. en filt. Efter ett par dagar bladar man igenom hagen, sa att de sam legat ytterst kommer innuti. Det ar noga med att hogen passas sa att inte reaktionen gar far fort oeh bladmassan blir las och vattnig. Efterhand sam de blir gula oeh bruna sorteras dessa ut oeh hanges pa tork pa t.ex. ett snore. Ett snitt skares da mitt i huvudnerven, e:a em langt. Till detta kan en brytkniv med klingor sam brytas av allt eftersom skarpan forsamrasjanvandas. Man fattar da om knivens spetts oeh later tummen oeh pekfingret lopa pa var sin sida om bladnerven och styr pa sa vis skarbladet mitt pa huvudnervens rygg. Borja skara 3 em fran huvudnervens tjoekaste ande. Torkning kan ske t.ex. pa vinden. Kroka fast snorets ena ande oeh tra pa bladen fran den andra anden. Bladen hanges med alla ovansidor at samma hall pa ett par em avstand fran varandra.efterhand sam de torkar makas de samman far att torkningen inte skall ga for fort. Det pagar proeesser i blade~som maste hinna verka oeh detta forhindras om de torkar for snabbt. Nar e:a 90% av vatskan torkat ut, ar det dags att ta ner bladen. De skall da inte vara knastertorra, sa att de gar sander, utan en viss smidighet finns kvar. Om de rakat torka ut for myeket kan de sprayas med vatten for att aterfa smidigheten. Det ar nu dags for fermenteringen.for egen del har jag gjort en lada av frigolitskivor med lock oeh ett litet lufthal. I denna har jag installerat en 25 watts lampa oeh en termostat sam jag kopt has Clas Ohlson far 120 kr. Det kan namligen vara svart att uppna fermenteringstemperaturen pa 40 grader spontant, nar man fermenterar sma partier. En del professio-

6 - ~ 5. nella tobaksfabrikanter fermenterar i tunnor. Sortera garna de tunna bladen for sig, sam skall anvandas sam tackblad. Bladen slatas ut och sprayas om de blivit for terra, och lagges platt ovanpa varandra i en star plastback, sam jag fordrat med en avklippt plastsack. Nar det hela ar klart tacks de over med plast.hall koll pa temperaturen mea en termometer. Max 42 grader. Titta till fermenteringen sa ofta sam mojligt. Spraya med vatten om den torkat ut, men inte for mycket, for da kan det borja mogla. Fermenteringstiden ar beroende av flera saker.de tunna tackbladen fermenteras endast 3-4 veckor och de tjockare upp till 3 manader. Har handlar det ocksa om talamod. Aromen blir finare, ju langre man ger sig tid att fermentera. Under fermenteringen avgar amoniak och andra skadliga orenheter. Efter denna forsta fermentering sorteras bladen for de andamal de avses att anvandas. De sprayas om de ar for terra. Man kan redan nu ta Dart mittnerven. For detta fordras en viss skicklighet om man ska kunna utfora det utan verktyg, varfor jag foredrar att anvanda en rullkniv, sam jag kopt has Claes Ohlson. Den bestar av ett handtag i vars spets sitter ett runt rullande skarblad. Tobaksblad& lagges platt med baksidan upp pa en linoleumbit el. likn. Sedan rullar man bara kniven langs mittnerven och far behandigt Dart nerven, utan att skada bladet i ovrigt. Nar detta ar klart sprayas bladen om det behovs. Inte for mycket, utan bara sa att de ar lite lagom smidiga. Nu ar det dags for ytterligare en omgang fermentering i dagar. Bladen lagges tillbaks slatt och tint i backen. Man bladar aven om hogen nagra ganger under fermenteringes gang, sa att Get sam ligger ytters kommer in i hogen, for att pa sa vis fa en jamnare fermentering. Samma sak gores naturligtvis aven via den forsta fermenteringsomgangen.

7 De tunna t~ckbladen beh~ver inte h~nga~med l~ngre ~n c:a 10 dagar i den h~r fermenteringsomgangen. Ta ut dem och f~rvara dem i en plastpase. De b~r vara n~stan terra men inte helt om de skall lagras. Vid f~r h~g fuktighet kan de b~rja m~gla. Om man har oturen att raka ut f~r en hagelskur och en del av sk~rden slas s~nder, kan denna anv~ndas till vanlig tobak eller eventuellt sam inlaga till cigarrerna. ~ven de gulnande bladen l~ngst ner pa plantan duger till vanlig tobak. Anv~ndes de s~ndertrasade bladen till vanlig tabak, beh~ver man tara fermentera nagra veckor eftersom man sj~lv tillsatter st~rre delen av arom~mnena. Bladen bl~tas sedan och tillskares i ~nskad grovlek. Tob'aken bredes sedan ut att torka, tills den nastan ~r helt torr. Den far sedan ligga kvar pa bordet och sprayas med J&B wisky smaksatt med vanilj och pulveriserad lakritzrot tills den blir lagom fuktig. Vad man anv~nder f~r smak~mnen ar ju valdigt individuellt. Sj~lv tycker jag t.ex. att det ar gott att str~ litet pulvriserad kada over, sam jag st~tt i morteln. H~r finns det utrymme f~r mycket experimenterande. Tobaken f~rvaras i kylskap. Jag har inhandlat en bra sk~rapparat f~r tobak fran Hansa Baltic Imp.-Exp., Box 8, H~lleforsn~s. T.:

8 7. 7. CIGARREN Att rulla cigarrer ar en ctrevlig och avkopplande hobby, sam bereder utovaren manga mysiga stunder. Jag redogor har bara for hur JAG gar till vaga och det finns formodligen flera satt. Om nagon har tipps pa forbattringar bade vad galler rullning av cigarrer, edling, torkning och fermentering, sa her garna av dig. Cigarren bestar av inlaga, omblad och tackblad. Det ar i huvudsak inlagan sam dominerar cigarrens smak. Den bestar dels av blad sam ar fula, trasiga eller mindre snygga, men kan ocksa besta av spill sam man far nar man renskar bladen. For att fa tram omblad och tackblad renskares bladen C"" ~ Huvudnerven skares bart, om inte detta redan ar gjort. Bladet lagges med undersidan upp. Borja skara med rullkniven fran spetsen. - c::: - -- ::::.- U~~.~E7 ~~'-~ ~ ~. C;; ~-":::-"">--" ~~ ~" "<~J Bladen renskares i ytterkanten och andarna. Kasta nerven och spara spillet sam halles en aning fuktigt i en plastpase. Nu aterstar tva fina bitar, sam anvandes till omblad om de ar av tjockare kvalitet, och tackblad om de ar tunna.

9 -r Fortsatt mea detta tillsett onskat ant?l omblad oeh taekblad har astadkommits.. Dessa forvaras i platta snygga buntar var for sig i plastpasar. Lagg oem pa en fuktig pappskiva, sa gar Get lattare att lagga in oem i pasar, utan att deskrynklar sig. Skall de forvaras lange innan de anvandes, far de inte vara sa fuktiga att de moglar. Om de daremot skall anvandas omgaende eller de narmaste dagarna, kan de vara fuktigare, sa Get gar latt att rulla demo Inlagan, daremot, skall bara innehalla sa myeket fuktighet att den inte smulas sander, nar den viras in i ombladen. ~r den for fuktig, blir eigarren kompakt oeh far daligt drag. Om den daremot ar snustorr, sa blir inlagan for gles oeh svarhanterlig. Draget blir da my~ket bra men roken varm oeh stiekig. Att forma till inlagan kan vara litet knepigt ibland. Det galler att fa ratt mango oeh nagorlunda ratt langd i forhallance till ombladet man ska vira in den i.har man tillgang till hela blad ar Get lattast. ~r Get stora blad, kan man skara oem i strimlor pa e:a 8 em bread. Blanda garna tunna oeh tjoekare blad. Lagg en 5-6 blad ovanpa varandra. De tjoekare bladen bar laggas overst sa de hamnar i mitten av eigarren, da de brinner langsamt. Kommer de for nara taekbladet, brinner eigarren ojamnt. Se till att inlagan ar jamnt paekad, annars kan man fa problem mea draget. Ombladet lagges mea undersidan uppat oeh bestrykes mea litet smaklost lim, t.ex. Dextrin, pa kanten pa ryggen av bladet (ytterkanten). Dextrin kan fas has Engvall&Claeson T.: eller Pigmentspeeialisten, I

10 r I! It ~~~~ ~--. ~ 3f -~"~"';'~ ~<:...~>;"'.~. -.>~,~ -~ """ '" '--- ','~ ~ Rulla ihop inlagan. 5' '\ it.., <, {" '<- '., -';'<;":;-oi.::"':---"~~:-'.c"~-",;;~: ~::...,,,,~,-. :Jff ',' Darpa lagges inlagan diagonalt pa nederkanten av ombladet. Lyft upp ombladet mot inlagan och borja rulla sa att bladet lappar over litet grand allt eftersom. Den tjockaste delen av nerverna kommer innerst. Strack en 1 it en aning pa bladet under rullningen. Bladnervern kommer saledes att hamna ungefar langsmed cigarren. Det galler att rulla lagom hart. Rullar man for lost brinner den bra, men roken blir varm och fran. Rullar man for hart blir draget daligt. uvning ger fardighet. Man har nu fait en "vickel". -I~ r )~ Nu skall vickeln vila sig ett tag och smatorka. Jag brukar rulla in den i papperark jag klippt till av ON. Det kanske later trist men jag tycker att tjockleken ar lagom. Forr virade man in vickeln i ett styvt papper och stoppade den i ett traror, dar den tick vila. Rulla in vickeln at samma hall sam du rullade in den i ombladet, annars kommer inte ombladet att sluta om inlagan ordentligt. Rulla ganska fast, sa forsvinner eventuella ojamnheier, och forsegla med en 1 it en tejpbit. Lat det hela vila over natten eller atminstone 4-5 timmar.

11 J r Nu ar Get Gags att vacka vickeln och kla pa den tackbladet. 'r Tackbladets kvalitet spelar ocksa roll for hur jamnt cigarren brinner. Man far nu bestamma sig for, om man vill ha en jamntjock cigarr eller om den skall smalna av mot andarna. Den jamntjocka ar lattast att rulla, sa vi kan ju borja mea den. ~ ~"~,~ Tackbladet lagges mea undersidan uppat och bestrykes mea litet lim pa ytterkanten. Vickeln friseras litet i andarna, och utstickande inlaga klippes bort. ~ \~ I (/ "') Den lagges sedan diagonalt, sa att nerverna i bladet kommer ungefar parallelt mea vickeln, sa att den tjockare delen av nerverna kommer innerst. Tackbladet lappar over litet under rullningen. Strack bladet en aning under rullningen, sa att Get ligger slatt runt cigarren. Innan sista biten rullas pa strykes for sakerhets skull litet extra lim pa kortsidan, sa att tackbladet inte rullar upp sig. Skar forst bort ena hornet pa tackbladet, sa att rullningen inte avslutas mea en spets.

12 11. "; ~ \> (tj/ ~ " De har sista tva momenten utfares 11. med ena ha~den, medan den andra haller kvar cigarren tryckt mot bordet. Det gar aven att lyfta upp cigarren, nar det sista halva varvet AterstAr, klippa av spetsen pa tackbladet, stryka pa litet lim pa anden och trycka fast den. Men hall da hela tiden ordentligt om tackbladet, sa det inte rullar upp sig. Frisera darpa andarna med en sax. Ru 11 a sedan i n c i gar r en i papper, men set i 11 at t r u 11 a At s a'mma hall, sam du rullade pa tackbladet. Efter 4-5 timmar eller dagen darpa kan man beskada resultatet. Att rulla en cigarr sam smalnar av i andarna ar litet knepigare, men ingenting ooverstigligt. Det kan handa att man har sander nagra tackblad medan man avar, men det far man ta sam en pravning. Vickeln utfares sam tidigare, men friseras inte lika mycket i andarna, utan litet mer av inlagan far sticka ut. ~

13 t ~ I I Nu riktas vickeln i rat vinkel mot tackbladet. (Inte diagonalt sam tidigare)..,. Men samtidigt skall vickeln lutas litet ner mot tackbladet. Samla upp anden pa tackbladet och lagg den forsta biten over vickeln..~ Borja rulla och vrid samtidigt I 0; vickeln, sa att den kommer diagonalt mot tackbladet (som nar vi rullade pa tackbladet forra gangen). Fortsatt rulla och sank samtidigt vickeln, sa att den kommer platt mot bordet.

14 I " N~r det iista av ~~ckbladet aterstar att rulla,skall samma manover utforas, sam man borjade med. Samtidigt sam man rullar hojes den f~rdigrullade ~nden en aning fran bordet, ~ och cigarren vinklas in i rat vinkel mot tackbladet. Den kan t.o.m. overskrida den rata vinkeln., lrr Stryk pa litet lim, innan den sista lappen lagges fast. Jag brukar klippa av en liten snutt i andarna, sa riskerar man inte att tackbladet spricker om man gar detta nar cigarren torkat till lagom fuktighet for att rokas.

15 ~ Det blir mycket spill fran renskarningen av bladen nar man forfardigar omblad och tackblad och aven trasiga blad. Detta kastas inte utan kan anvandas till vanlig tobak eller inlaga till cigarrerna. Det gar att blanda in spillet i inlagan for att dryga ut den. Men det gar ocksa att anvanda enbart spill, tara det finns en litet storre bladbit att tillga. Pa detta blad fordelas spillet sa jamnt sam mojligt och rullas sedan in. Det blir da lattare att hantera smabitarna, nar man virar in dem i ombladet. "" Ett problem kan vara att kvaliteten pa cigarrerna blir ojamn. Detta motverkas i viss grad av en omsorgsfull fermentering. Om nagra fermenterade blad av fin kvalitet med harlig arom sparas, sa kan des sa bladas in i nastkommande skord vid fermenteringen. De sprider da sina arom~tiska amnen i den nya fermenteringen och paverkar denna i positiv riktning. Det ar anda en viss spanning att tanda en cigarr, sam man sjalv tillverkat fran froet, men man vill ju anda ha-' fram den basta mojliga kvaliteten, aven om man tara ar amator pa omradet. ;, I' Det ar viktigt att tanda cigarren, sa att den inte brinner snett. I tobaksaffarerna fanns forr en liten spritlampa (som senare byttes ut mot gas), sam man kunde tanda sina inhandlade rokverk pa. Men det ar ju en forgangen njutning. Att tanda en cigarr kan krava flera stickor, savida man inte foredrar gas. Man kan borja med att varma upp cigarren i spetsen och tanda den litet latt. Darpa drar man forsiktigt nagra latta puffar och kontrollerar att den brinner jamnt. En cigarr skall aldrig stormrokas utan njutas mjukt och forsiktigt, annars blir roken varm och stickig. Tand den for all del i ratt ande, sa att inte tackbladet rullar upp sig. Ratt ande ar den dar rullningen at tackbladet borjade.

16 ~r l~pparna k~nsliga f~r direkt kontak~ med tobaken, kan man inhandla ett litet munstycke i nagon v~lsorterad tobaksaff~r, om det finns nagon kvar. 'f!, i I Om inlagan har blivit oj~mn och draget daligt, kan man anv~nda en tunn strumpsticka eller liknande och k~ra in den litet f~rsiktigt i cigarren och pa sa vis ~ppna en b~ttre kanal. Temperatur och luftfuktighet spelar r~ker. Efter ett regn n~r luften ~r det vara en star njutning att ta en en cigarr. Dessutom slipper man att star roll n~r man fuktig och sval, kan promenad och avnjuta v~dra efter n~jet. Att f~rvara cigarrerna sa de inte blir f~r..terra eller f~r fuktiga ~r ocksa viktigt. F~~ sa var linneskapet ett bra st~lle att ha sam lager, men numera kanske denna typ av skap ~r mindre vanliga. Man kan ju ocksa f~rf~rdiga en liten lada, en humidor, d~r man haller lagom fuktighet med en fuktad svamp t.ex. I II ~, Vanliga misstag man g~r sam nyb~rjare ~r att man v~ter tobaken f~r mycket, sa att den m~glar, att man later temperaturen stiga f~r mycket i bladh~gen efter sk~rden eller att man har f~r bl~t inlaga n~r man rullar cigarfen. Ja, det finns sakert fler saker man bor beakta, men manl~r sig av misstagen,och den h~r lilla handledningen for nyborjare hoppas jag skall vara till nytta, sa att en del av de misstag jag har gjort kan undvikas. Lycka till! Copyright Bj~rn Jernberg 1998

17 16. Och slutligen nagra viktiga punkter. GaOSLA jorden ordentligt dar plantorna skall vaxa. Finns inte tillgang till stallgodsel, sa mylla ner pelleterat honsgodsel. C.a 1 liter per plantae Jorden skall vara lucker. SKaRDA inte allt for sent. Bladen blir for tjocka och oljiga och bladnerverna grova och kraftiga. TORKA langsamt eftersom en forsta "fermentering" ager rum pa torklinan. Maka ihop bladen litet grand redan efter nagra dagar. Fortsatt sedan ihopmakhingen efter hand sam torkningen pagar. Forsok att hanga upp blad av samma storlek efter varandra. Torkar bladen snabbt vid hog temperatur forblir de grana. Visserligen finns det en typ av cigarrer sam ar gronaktiga, men dessa ar ganska smaklosa och trakiga. Men det saljes en del sadana, framst i USA. INLAGAN bar innehalla ganska tunna och milda blad, medan man anvander tjockare blad till omblad. Anvander man tjocka och morka blad till inlagan blir cigarren sa stark, att man pa sin hojd kan njuta halva cigarren innan den blir fran och obehaglig. Skarda darfor i omgangar, sa att tillgangen pa 01i19 sorters blad blir god. Ju tjockare Omblad man anvander, desto tunnare bar INLAGAN vara.

18 17. Pa sid. 8 langst ner star det att jag an vander Dextrin for limning. Jag har nu overgatt till att anvanda vanligt tapetklisteri pulverform, typ Nitor. Detta ar ett cellulosabaserat klister utan konserveringsmedel och helt ofarligt. Torkar farglost. DETTA ~R EN STILLSAM OCH KONTEMPLATIV SYSSELSTATTNING vars njutning endast tillkommer den eftertanksamma och meditativa manniskan. Bade odlingen och tillverkningen av cigarrer bjuder pa moj)igheter att inte bara odla tobak utan aven sin sjal.. Har man gavan att vara talmodig och stillsam ar det en fordel vid denna sysselsattning. Och har man inte dessa gavor, sa 'finns det sidra mojligheter att tillagna sig dessa. Det kanske verkar h1j"gtravande, men vi behover alla en 1 iten { stund~arje. dag i lugn och ro, da man kan syssla med nagonting sam kanns avkopplande och mysigt och ger tid for eftertanke pa samma gang sam man glads over det man skapar,o~n-d~ri:nar sysselsattningen stracker sig over hela aret. Och fran det ena aret till det andra.gar det at helvete med verksamheten det forsta aret, sa har man lart sig en massa till nasta ar, sa det finns ingen anledning att misstrosta. TAlamod och fornojsamhet var det! Nagonting sam det ar daligt med numera. Men manniskan ar ju foranderlig...