Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer Vetenskapligt underlag Bilaga

2 2

3 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Underlaget hör samman med Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer stöd för styrning och ledning. De fullständiga riktlinjerna finns på Där är det också möjligt att söka efter enskilda rekommendationer via sökverktyget Sök i riktlinjerna. Vi vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget för dessa riktlinjer. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Läsanvisning 5 Diagnostik vid tjock- och ändtarmscancer 6 Därför belyser vi området 6 Detta ingår i området 6 Tillstånd och åtgärder 7 Kirurgi vid tjock- och ändtarmscancer 54 Därför belyser vi området 54 Detta ingår i området 54 Tillstånd och åtgärder 55 Strålbehandling vid ändtarmscancer 160 Därför belyser vi området 160 Detta ingår i området 160 Tillstånd och åtgärder 161 Läkemedelsbehandling vid tjock- och ändtarmscancer 186 Därför belyser vi området 186 Detta ingår i området 186 Tillstånd och åtgärder 188 Omvårdnad och rehabilitering vid tjock- och ändtarmscancer 280 Därför belyser vi området 280 Detta ingår i området 280 Tillstånd och åtgärder 282 4

5 Läsanvisning Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och åtgärdspar är disponerat. Figur 1. Exempel på redovisning av det vetenskapliga underlaget för en tillståndsoch åtgärdskombination Tillstånd och åtgärd Radnummer: Använd detta nummer för att hitta rätt när du växlar mellan Stöd för styrning och ledning, det vetenskapliga underlaget och tillstånds- och åtgärdslistan. Rangordning: Skala från 1 till 10 där 1 är lika med högst prioritet och 10 är lägst. Slutsatser om åtgärdens effekter. Evidensstyrka: Exempelvis måttlig evidensstyrka. 5

6 Diagnostik vid tjock- och ändtarmscancer Därför belyser vi området Utvecklingen inom diagnostiken vid tjock- och ändtarmscancer går fort. Metoderna för att diagnostisera en misstänkt tumör i tarmen och upptäcka eventuell spridning blir allt bättre och mer avancerade. Det är därför viktigt att vetenskapligt granska nya metoder så att den bästa metoden används i hela Sverige. När en tumör är diagnostiserad krävs specifika undersökningar för att bedöma tumörens lokala utbredning och hitta eventuell fjärrmetastasering. Dessa undersökningar är förutsättningar för att kunna ge en optimal behandling, där kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling är viktiga komponenter som ska ges på ett integrerat sätt. Vid diagnostik kommer olika premaligna polyper att upptäckas, varför detta också har belysts i dessa riktlinjer. Behovet av multidisciplinära konferenser har ökat och vi belyser därför det vetenskapliga underlaget för dessa. En annan viktig fråga är hur intensivt patienter som blivit tumörfria ska följas upp efter det initiala behandlingstillfället. Avsikten med ett uppföljningsprogram är förutom att kontrollera att patienten mår bra och inte fått oväntade biverkningar av behandlingen, dels att patienter ska känna till sina resultat (audit), dels att hitta eventuella återfall som går att behandla på ett botande sätt. Diagnostiken vid dessa fynd är också viktig att belysa, eftersom det saknas tydliga riktlinjer inom området. Detta ingår i området I området ingår diagnostik vid kliniskt misstänkta fall av tjock- och ändtarmscancer samt omhändertagandet av såväl maligna som premaligna fynd vid diagnostillfället. Vidare ingår användandet av tumörmarkörer och findiagnostik av tumörutbredning vid primärdiagnostik samt i recidivsituationen. Även behovet av multidisciplinära konferenser och uppföljningsprogram för kurativt opererade patienter inklusive diagnostik vid recidiv ingår. 6

7 Tillstånd och åtgärder Rad: K010 Tillstånd: Tarmsymtom, misstänkt cancer efter klinisk undersökning, ändtarmspalpation och rektoskopi Åtgärd: MR-kolografi (virtuell koloskopi med MR) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och måttlig påverkan på livslängd då sannolikheten att hitta en cancer som dödar individen är relativt begränsad. Hög diagnostisk träffsäkerhet avseende symtomgivande tumörer (cancer och stora adenom) är avgörande för tidig detektion, vilket i sin tur ofta är en förutsättning för kurativ behandling. Otillräcklig diagnostik kan leda till försenad diagnos av cancer, vilket i sin tur kan leda till tillväxt av tumören med akut tarmobstruktion eller till spridning av sjukdomen (metastaser), vilket i sin tur kan omöjliggöra kurativ behandling. Traditionell kolonröntgen utrangeras av detta skäl för närvarande, till förmån för DT-kolografi (virtuell koloskopi) och koloskopi. Koloskopi och DT-kolografi har jämförbar diagnostisk tillförlitlighet för upptäckt av cancer och stora polyper. Även i ett scenario med primär utredning av en symtomatisk patient med koloskopi behövs kompletterande metoder, till exempel vid ofullständig koloskopi, eller när patienten är ovillig att genomgå koloskopi, eller på grund av att annan sjuklighet inte är lämplig för koloskopi. I dessa fall är DT-kolografi lämpligt som alternativ eller komplement. Magnetkameraundersökning har i dag en etablerad roll vid stadieindelning av cancer i ändtarmen, men MR-kolografi har ingen klar roll vid primär diagnostik av cancer i tjocktarmen. Metoden är likväl av visst intresse eftersom den inte medför någon joniserande strålning till patienten, vilket kan vara av värde särskilt för yngre patienter. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med tarmsymtom och med misstänkt cancer efter klinisk undersökning, ändtarmspalpation och rektoskopi har MR-kolografi (virtuell koloskopi med MR) 7

8 en genomsnittlig sensitivitet på 88 procent (konfidensintervall (KI): procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större jämfört med koloskopi (låg evidensstyrka) en genomsnittlig specificitet på 99 procent (KI: procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större jämfört med koloskopi (låg evidensstyrka). Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av MRkolografi på överlevnad och livskvalitet. Enligt aktuell metaanalys [1] har MR-kolografi en genomsnittlig sensitivitet på 88 procent (KI: procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större, enstaka studier anger 100 procent sensitivitet. Publicerade material är i de flesta fall små och MR-tekniken varierar mellan studierna. I nuläget saknas konsensus om lämplig undersökningsteknik. Studier som direkt jämför MR-kolografi med DT-kolografi eller tjocktarmsröntgen (på samma patienter) saknas. Fler studier med större material krävs för ställningstagande till MRkolografins roll, i förhållande till koloskopi och DT-kolografi, vid utredning av patienter med symtom. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? MR-undersökningen i sig har inga biverkningar. Däremot kan bland annat klaustrofobi och magnetiskt metallmaterial i kroppen utgöra hinder för undersökningen. Vid MR-kolografi ges tarmrelaxerande medel och eventuellt intravenöst kontrastmedel, som i sig kan ge väl kända biverkningar. En fördel är att metoden inte innebär någon joniserande strålning till patienten. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår en aktuell systematisk översikt med metaanalys, publicerad 2010 [1], som omfattar studier publicerade från 1997 fram till februari Tretton prospektiva studier, omfattande totalt patienter, inkluderades i denna systematiska översikt respektive metaanalys efter kvalitetsgranskning enligt the quality assessment of diagnostic accuracy studies (QUADAS). I samtliga studier användes koloskopi som referenstest, dock användes inte generellt segmental unblinding vid koloskopin. Detta innebär att referenstestet (koloskopiresultatet) betraktades som sant oavsett fynden vid MR-kolografin, det vill säga (sanna) fynd på MR-kolografi som inte påvisas vid koloskopin betraktas som falska positiva vid MR-kolografin. Därmed kan den relativa tillförlitligheten av koloskopin inte bedömas. Den egna litteratursökningen identifierar samma studier som inkluderats eller angetts exkluderade i metaanalysen, någon ytterligare relevant studie publicerad under samma tidsperiod identifieras inte. Den systematiska översikten och metaanalysen inkluderar prospektiva studier på patienter med genomsnittlig eller ökad risk för tjock- eller ändtarmscancer, undersökta med MR-kolografi (i de flesta fall 1,5 Tesla) och koloskopi. Metaanalysen förefaller metodologiskt adekvat genomförd och är således användbar som underlag i denna litteraturgenomgång. Patient- 8

9 materialen är med få undantag små (6 av 13 studier har < 50 patienter), och antalet patienter med stora polyper ( 10 mm) eller cancer, som är de diagnostiskt mest relevanta förändringarna hos patienter med symtom, är mycket begränsat (4 20 patienter per studie, median 12 patienter). Mellan studierna finns en betydande variation i typ av tarmförberedelse (laxering/inte laxering) och användning av fecal tagging (ingen/barium/gadolinium/gastrografin). Som intraluminalt kontrastmedel (och för distension av tarmen) användes vatten i 8 studier, vatten och gadoliniumblandning i 4 studier och luft i 1 studie. Även MR-parametrarna (typ av sekvenser, snittjocklek, kroppsläge) uppvisade betydande variationer mellan studierna. Detta torde vara bidragande orsaker till den betydande heterogeniteten i sensitivitet som redovisas för metoden (MR-kolografi), särskilt när det gäller medelstora och små polyper. Av de 13 inkluderade studierna utgår 4 från en och samma institution, och ytterligare två institutioner bidrar med vardera 2 studier i metaanalysen. Inga studier från Sverige har hittats i litteratursökningen. Sammanfattningsvis visar metaanalysen sensitivitet på 88 procent (konfidensintervall (KI): procent) och specificitet på 99 procent (KI: procent) för lesioner 10 mm eller större. Data betraktades i metaanalysen som alltför heterogena för beräkning av sensitivitet och specificitet för medelstora och små lesioner. Vid litteratursökningen hittas tre ytterligare studier som publicerats efter metaanalysens inklusionsdatum [2-4]. Dessa har närmast karaktären av följsamhets- (feasibility) eller pilotstudier. Sambrook med flera (2011) [4] jämförde fynden vid MR-kolografi utförd med lufttillförsel i ändtarmen och fecal tagging (barium), men utan föregående laxering, med fynden vid koloskopi (segmental unblinding) hos 29 patienter, av vilka 13 hade någon tjock- och ändtarmslesion (totalt 25 lesioner). MR-kolografin identifierade 4 av 9 lesioner 10 mm (sensitivitet 44 procent), och endast 1 av 16 lesioner mätande 5 9 mm. Studien kan närmast betraktas som följsamhets- (feasibility) eller pilotstudie avseende laxeringsfri MR-kolografi. Keeling [2] jämförde 2012 i en prospektiv jämförande studie MRkolografi med lufttillförsel i ändtarmen med koloskopi på 46 patienter, av vilka hälften hade symtom. Koloskopin visade att 18 patienter hade någon tjock- eller ändtarmslesion (totalt 24 polyper, av vilka endast 5 var 10 mm). MR-kolografin identifierade samtliga 5 polyper 10 mm och samtliga 4 medelstora polyper (6 9 mm). En kinesisk studie, av Luo med flera (2010) [3], jämförde MR-kolografi (efter laxering och tillförsel av luft i ändtarmen) med koloskopi på 30 patienter med symtom. Undersökningen visade sensitivitet på 100 procent (36/36 lesioner) för lesioner 10 mm, och 89 procent för lesioner 6 mm. Specificiteten anges inte. Ett flertal metodologiska oklarheter noteras i den studien. Sammanfattningsvis är antalet studier på området begränsat, de flesta är små och utförda med varierande MR-teknik. MR-kolografi förefaller lovande för diagnos av cancer och stora polyper, men konsensus saknas om praktiskt utförande, och flera och större studier krävs innan metodens fulla potential kan fastställas. 9

10 Saknas någon information i studierna? I flera studier med blandade studiepopulationer (lågrisk- och högriskpopulation) saknas redovisning av resultat specifikt för patienter med symtom. Detta hänger sannolikt samman med de relativt små patientmaterial som analyserats. Studier som direkt jämför diagnostisk tillförlitlighet med MRkolografi mot alternativa radiologiska metoder (DT-kolografi, tjocktarmsröntgen) saknas. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser- 1. Zijta, FM, Bipat, S, Stoker, J. Magnetic resonance (MR) colonography in the detection of colorectal lesions: a systematic review of prospective studies (Provisional abstract). European radiology; p Keeling An Fau - Morrin, MM, Morrin Mm Fau - McKenzie, C, McKenzie C Fau - Farrell, RJ, Farrell Rj Fau - Sheth, SG, Sheth Sg Fau - Ngo, L, Ngo L Fau - Bloch, BN, et al. Intravenous, contrastenhanced MR colonography using air as endoluminal contrast. Eur J Radiol. 2012; 81(1): Luo My Fau - Liu, L, Liu L Fau - Yan, F-h, Yan Fh Fau - Shen, J-z, Shen Jz Fau - Yao, L-q, Yao Lq Fau - Zhou, K-r, Zhou, KR. Preliminary study on MR colonography with air enema in detection of colorectal. Chin Med J (Engl). 2010; 123(18): Sambrook A Fau - Mcateer, D, McAteer D Fau - Yule, S, Yule S Fau - Phull, P, Phull, P. MR colonography without bowel cleansing or water enema: a pilot study. Br J Radiol. 2012; 85(1015): Rad: K011 Tillstånd: Polyp, hyperplastisk, i distala tjock- eller ändtarm Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi för att diagnostisera proximal kolonneoplasi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har liten svårighetsgrad och att åtgärden ger liten effekt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en liten sammanvägd svårighetsgrad då det innebär en liten påverkan på livskvalitet och ingen påverkan på livslängd. Betydelsen av att 10

11 diagnostisera proximala neoplasier är att förebygga död i tjocktarmscancer. Risken för detta är dock begränsad i denna grupp av patienter. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med fynd av hyperplastisk polyp i distala tjock- och ändtarmen ger kartläggning med koloskopi för att diagnostisera proximal kolonneoplasi en lätt ökad risk för att finna proximala neoplasier, jämfört med normalt distalt fynd, odds ratio (OR) cirka 1,8 (intervall 1,3 2,5) i de båda metaanalyserna (mycket låg evidensstyrka) ingen ökad risk för att finna proximala avancerade neoplasier, jämfört med normalt distalt fynd, OR cirka 1,2 (intervall 0,80 2,0) i de båda metaanalyserna (mycket låg evidensstyrka). Den relativa risken för proximal neoplasi är cirka hälften vid fynd av hyperplastisk polyp jämfört med fynd av distalt adenom. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår 32 prospektiva och retrospektiva observationsstudier beskrivande polypfynd vid koloskopier [1-4]. De distala polyperna är antingen neoplastiska (det vill säga adenom) eller hyperplastiska (sågtandade polyper). I granskade studier har hänsyn tagits till små hyperplastiska polyper (en eller flera) i distala tjock- och ändtarmen. Övriga sågtandade polyper är inte medtagna. Selektionen av patienter varierar i studierna och en betydande exkludering är vanlig. En viktig faktor är om enbart asymtomatiska individer är med eller om även symtombärande individer är medtagna. I de flesta studier är bara asymtomatiska individer medtagna, med en åldersfördelning år, median kring 60 år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits eller är inte separat redovisade. Könsfördelningen har i allmänhet en övervikt av män och i ett fåtal fall är männen helt dominerande (distala neoplasier är vanligare hos män än hos kvinnor). Räckvidden för sigmoideoskopin skattades till rekto-sigmoideum eller descendens, det vill säga cirka 50 cm upp i tarmen, men det framgår inte alltid hur stor del av descendens som skoperades. Resultaten från inkluderade studier redovisas som andelen personer med proximala neoplasier och som odds ratio (riskkvot) mellan risken att finna en avancerad neoplasi proximalt vid hyperplastisk polyp i distala tjock- och ändtarmen mot om inga polyper identifierades distalt. Motsvarande odds 11

12 ratio vid tubulära adenom i distala tjock- och ändtarmen rapporteras som jämförelse. Studierna har sammanfattats i en metaanalys av Lin med flera, publicerad 2005 [2] (21 studier, varav 12 positiva) och en av Dodou med flera, publicerad 2012 [1] (9 studier med hyperplastisk polyp, 32 studier med polyper eller adenom och ytterligare 8 studier för att bedöma sannolikheten för att en proximal neoplasi inte har någon patologi distalt). I granskningen fanns ytterligare 2 studier av Binda med flera från 2007 och av Collins med flera 2010 utan ökad risk [3, 4]. Saknas någon information i studierna? Litteraturen är svårbedömd eftersom de studier som hittills genomförts har haft olika design. De två metaanalyserna täcker delvis olika tidsperioder och når något olika resultat. Den största och den senast gjorda konkluderar att hyperplastisk polyp i ändtarmen eller distala tjocktarmen predikterar för förekomst av proximal neoplasi. Båda metaanalyserna finner dock inget samband mellan hyperplastisk polyp i ändtarmen eller distala tjocktarmen och avancerad neoplasi i proximala tjocktarmen. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Lin, OS, Gerson, LB, Soon, MS, Schembre, DB, Kozarek, RA. Risk of proximal colon neoplasia with distal hyperplastic polyps: a metaanalysis. Arch Intern Med. 2005; 165(4): Binda, V, Pereira-Lima, J, Nunes, CA, Falkemberg, LT, Azambuja, DB, Cruz, JV. Is there a role for sigmoidoscopy in symptomatic patients? Analysis of a study correlating distal and proximal colonic neoplasias detected by colonoscopy in a symptomatic population. Arq Gastroenterol. 2007; 44(1): Collins, BD. Risk of proximal colonic neoplasms in asymptomatic adults older than 50 years found to have distal hyperplastic polyps on routine colorectal cancer screening. Perm J. 2010; 14(2):

13 Rad: K014 Tillstånd: Adenom i ändtarmen, 1 cm eller större Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har måttlig svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Kommentar: Ändrar handläggningen hos var tredje patient. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och liten påverkan på livslängd. Syftet med att diagnostisera proximala neoplasier är att förebygga död i tjocktarmscancer, vilket har mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med fynd av adenom i ändtarmen, 1 cm eller större, visar tjock- och ändtarmskartläggning med koloskopi en absolut risk på 1,9 14,5 procent för proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp (måttlig evidensstyrka) en absolut risk på 14,8 32,8 procent för proximal neoplasi utan distal polyp (måttlig evidensstyrka). Den absoluta risken av att finna proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp var 1,9 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 5,2 procent, vid adenom 8,3 procent och vid avancerat adenom 14,5 procent. Dessa data baseras på studier. Den absoluta risken av att finna proximal neoplasi utan distal polyp var 14,8 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 27,2 procent, vid adenom 28,1 procent och vid avancerat adenom 32,8 procent. Dessa data baseras på studier. Sextioen procent av proximala neoplasier och 58 procent av proximalt avancerade neoplasier uppvisade inga distala polyper och är därför inte möjliga att prediktera vid en sigmoideoskopi (32 respektive 19 studier). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. 13

14 Vilka studier ingår i granskningen? De studier som belyser vilka polyper i distala tjock- och ändtarmen som indikerar att det kan föreligga ökad risk för neoplastisk förekomst i proximala tjocktarmen är av två slag. Det är dels studier där en flexibel sigmoideoskopi diagnostiserat en eller flera polyper som senare kompletterats med en koloskopi, antingen enbart de med adenom vid flexibel sigmoideoskopi eller alla oavsett fynd distalt, dels studier där en koloskopi är gjord primärt med en arbiträrt definierad rektum sigmoideum (rektum sigmoideumdescendens) motsvarande räckvidden för flexibel sigmoideoskopi. Hälften av studierna är retrospektiva där man analyserat data i ett lokalt register och hälften är prospektiva studier med protokoll. Det är olikheter i hur polypfynden klassificerats, men i stort sett delar samtliga studier upp polyperna i adenom, cancer och övriga polyper. Adenomen delas vanligen upp efter storlek: diminutiva mindre än 5 mm, små 5 9 mm samt 10 mm och större. De diminutiva är inte alltid separat redovisade. Histologiskt delas adenomen upp i tubulära, tubulovillösa och villösa. Dessutom noteras svår dysplasi och om invasiv cancer föreligger. De övriga polyperna uppdelas mycket heterogent, men vanligen redovisas hyperplastiska polyper separat. Avancerat adenom har bedömts som adenom 10 mm eller större, tubulovillöst villöst, 3 eller fler adenom eller svår dysplasi. Avancerad neoplasi utgör antingen ett avancerat adenom eller en cancer. Selektionen av individerna varierar i studierna men en betydande exkludering är vanlig. Viktigt är om individen är symtomatisk eller symtombärande, till exempel har blödningar, anemi eller smärta. Medelåldern i studierna varierar år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits, men ofta är detta inte redovisat. Könsfördelningen visar en överrepresentation av män, vilket är naturligt med hänsyn till den högre förekomsten av adenom och cancer i ändtarmen hos män. Data i studierna anges som andelar i procent och där huvudjämförelsen är fynd i proximala tjocktarmen mellan olika typer av adenom i ändtarmen distala tjocktarmen eller avsaknad av adenom. Alla fynd i proximala tjocktarmen klassificeras som neoplasier eller enbart avancerade neoplasier. Proximalt avancerade adenom (neoplasier) har störst risk för utveckling mot malignitet. Den relativa risken för proximal neoplasi eller avancerad proximal neoplasi presenteras som odds ratio mellan adenomfynd i ändtarmen distala tjocktarmen och avsaknad av adenom på denna plats. Den absoluta risken är viktig för bedömning av vad en skopiinsats kan resultera i för att förebygga uppkomst av cancer i proximala tjocktarmen och död i tjocktarmscancer. Genomgången av studier före 2001 sammanfattas i en systematisk översikt och metaanalys av Lewis med flera (2003) [1]. I denna studie ingår 13 publicerade studier mellan 1990 och Fyra studier är flexibel sigmoideoskopi med senare koloskopi medan de andra 9 är koloskopi primärt. Odds ratio mellan något adenom (alla klasser) i distala tjock- och ändtarmen och proximal neoplasi är 2,7 och för proximal avancerad neoplasi 2,8 (3 studier). Underlag saknas för att beräkna samma kvoter om ett avancerat adenom förelegat i ändtarmen distala tjocktarmen. 14

15 En metaanalys av Dodou med flera, publicerad 2012 [2], omfattar totalt 40 studier från 1987 fram till Trettiotvå studier utgör underlag för klassifikation av distala polyper och association till proximala neoplasier. Inkluderade studier var oselekterade, vilket gav möjlighet till analys av urvalsfaktorer både av studiepopulationen och av studiemetodiken. Om det är en retrospektiv eller prospektiv studie har mindre betydelse. Proximalt avancerad neoplasi predikterades av distala adenom bättre hos asymtomatiska individer, i yngre åldrar och i grupper med låg prevalens av proximalt avancerad neoplasi. Baserat på resultaten i metaanalysen ovan krävs det 7 koloskopier för att upptäcka en proximal avancerad neoplasi hos personer med avancerat distalt adenom jämfört med 12 om individer med alla adenom undersöks. Om man antar en population med 70 procent utan distala fynd, 25 procent med icke avancerade adenom och 5 procent med avancerade adenom skulle 26 koloskopier behövas för att upptäcka en proximalt avancerad neoplasi. Betydelsefullt är hur avlägsnande av proximala adenom förändrar incidensen av proximala cancertumörer. Från UK Flexible Sigmoidoscopy Trial [3] kan man utläsa att reduktionen av proximal tjocktarmscancer var obefintlig när man borttagit 386 adenom varav 107 proximalt avancerade neoplasier vid koloskopier i en population på personer med 11 års uppföljning. I NORCAP-studien [4] med 6 8 års uppföljning rapporteras inte data för incidensminskning av proximala cancertumörer. Saknas någon information i studierna? Eventuell påverkan på överlevnaden saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Lewis, JD, Ng, K, Hung, KE, Bilker, WB, Berlin, JA, Brensinger, C, et al. Detection of proximal adenomatous polyps with screening sigmoidoscopy: a systematic review and meta-analysis of screening colonoscopy. Arch Intern Med. 2003; 163(4): Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Atkin, WS, Edwards, R, Kralj-Hans, I, Wooldrage, K, Hart, AR, Northover, JM, et al. Once-only flexible sigmoidoscopy screening in prevention of colorectal cancer: a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2010; 375(9726): Hoff, G, Grotmol, T, Skovlund, E, Bretthauer, M, Norwegian Colorectal Cancer Prevention Study, G. Risk of colorectal cancer seven years after flexible sigmoidoscopy screening: randomised controlled trial. BMJ (Clinical Research Ed). 2009;Sect. b

16 Rad: K015 Tillstånd: Adenom i ändtarmen, mindre än 1 cm Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har måttlig svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Kommentar: Åtgärden har jämförts med tillstånd med större polyper (K014). Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad då det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och liten påverkan på livslängd. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Den absoluta risken av proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp var 1,9 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 5,2 procent, vid adenom 8,3 procent och vid avancerat adenom 14,5 procent. Dessa data baseras på mellan studier (måttlig evidensstyrka). Den absoluta risken av proximal neoplasi utan distal polyp var 14,8 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 27,2 procent, vid adenom 28,1 procent och vid avancerat adenom 32,8 procent. Dessa data baseras på mellan studier (måttlig evidensstyrka). Sextioen procent av proximala neoplasier och 58 procent av proximalt avancerade neoplasier uppvisade inga distala polyper och är därför inte möjliga att prediktera vid en sigmoideoskopi (32 respektive 19 studier). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. Vilka studier ingår i granskningen? De studier som belyser vilka polyper i distala tjock- eller ändtarmen som indikerar att det kan föreligga ökad risk för neoplastisk förekomst i proxi- 16

17 mala tjocktarmen är av två slag. Dels studier där en flexibel sigmoideoskopi (FS) diagnostiserat en eller flera polyper som senare kompletterats med en koloskopi (KS), antingen enbart de med adenom vid FS eller alla oavsett fynd distalt, dels studier där en KS är gjord primärt med en arbiträrt definierad rektum-sigmoideum (rektum sigmoideum-descendens) motsvarande räckvidden för FS. Hälften av studierna är retrospektiva där man analyserat data i ett lokalt register och hälften är prospektiva studier med protokoll. Det är olikheter i hur polypfynden klassificerats, men i stort sett delar samtliga studier upp polyperna i adenom, cancer och övriga polyper. Adenomen delas vanligen upp efter storlek diminutiva mindre än 5 mm, små 5 9 mm och 10 mm och större. De diminutiva är inte alltid separat redovisade. Histologiskt delas adenomen upp i tubulära, tubulovillösa och villösa. Dessutom noteras svår dysplasi och om invasiv cancer föreligger. De övriga polyperna uppdelas mycket heterogent, men vanligen redovisas hyperplastiska polyper separat. Avancerat adenom har bedömts som adenom 10 mm eller större, tubulovillöst villöst, 3 eller fler adenom eller svår dysplasi. Avancerad neoplasi utgör antingen ett avancerat adenom eller en cancer. Selektionen av individerna varierar i studierna, men en betydande exkludering är vanlig. Viktigt är om individen är asymtomatisk eller symtombärande, till exempel har blödningar, anemi eller smärta. Medelåldern i studierna varierar från år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits, men ofta är detta inte redovisat. Könsfördelningen visar en övervikt av män, vilket är naturligt med hänsyn till den högre förekomsten av adenom och cancer i vänster tjock eller ändtarm hos män. Data i studierna anges som andelar i procent, och där huvudjämförelsen är fynd i proximala tjocktarmen mellan olika typer av adenom i ändtarmen distala tjocktarmen eller avsaknad av adenom. Fynden i proximala tjocktarmen klassificeras som alla neoplasier eller enbart avancerade neoplasier. Proximalt avancerade adenom (neoplasier) har störst risk för utveckling mot malignitet. Den relativa risken för proximal neoplasi eller avancerad proximal neoplasi presenteras som odds ratio mellan adenomfynd i ändtarmen distala tjocktarmen och avsaknad av adenom på denna plats. Den absoluta risken är viktig för bedömning av vad en skopiinsats kan resultera i för att förebygga uppkomst av cancer i proximala tjocktarmen och död i tjocktarmscancer. Genomgången av studier före 2001 sammanfattas i en systematisk översikt och metaanalys av Lewis med flera publicerad 2003 [1]. I denna studie ingår 13 publicerade studier mellan 1990 och Fyra studier är FS med senare KS medan de andra 9 är KS primärt. Odds ratio mellan något adenom (alla klasser) i ändtarmen-distala tjocktarmen och proximal neoplasi är 2,7 och för proximal avancerad neoplasi 2,8 (3 studier). Underlag saknas för att beräkna samma kvoter om ett avancerat adenom förelegat i ändtarmen och distala tjocktarmen [1]. En metaanalys av Dodou med flera publicerad 2012 [2] omfattar totalt 40 studier från 1987 fram till Trettiotvå studier utgör underlag för klassifikation av distala polyper och association till proximala neoplasier. Inkluderade studier var oselekterade vilket gav möjlighet till analys av urvalsfaktorer både av studiepopulationen och av studiemetodiken. Om det är en ret- 17

18 rospektiv eller prospektiv studie har mindre betydelse. Proximalt avancerad neoplasi predikterades av distala adenom bättre hos symtomfria individer, i yngre åldrar och i grupper med låg prevalens av proximalt avancerad neoplasi. Baserat på resultaten i metaanalysen ovan [2] krävs det 7 koloskopier (KS) för att upptäcka en proximal avancerad neoplasi hos personer med avancerat distalt adenom jämfört med 12 om individer med alla adenom undersöks. Om man antar en population med 70 procent utan distala fynd, 25 procent med icke avancerade adenom och 5 procent med avancerade adenom skulle 26 KS behövas för att upptäcka en proximalt avancerad neoplasi. Betydelsefullt är hur avlägsnande av proximala adenom förändrar incidensen av proximala cancertumörer. Från UK Flexible Sigmoidoscopy Trial [3] kan man utläsa att reduktionen av proximal tjocktarmscancer var obefintlig när man borttagit 386 adenom varav 107 proximalt avancerade neoplasier vid koloskopier i en population på personer med 11 års uppföljning. I NORCAP-studien [4] med 6 8 års uppföljning rapporteras inte data för incidensminskning av proximala cancertumörer. Saknas någon information i studierna? Eventuell påverkan på överlevnaden saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Lewis, JD, Ng, K, Hung, KE, Bilker, WB, Berlin, JA, Brensinger, C, et al. Detection of proximal adenomatous polyps with screening sigmoidoscopy: a systematic review and meta-analysis of screening colonoscopy. Arch Intern Med. 2003; 163(4): Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Atkin, WS, Edwards, R, Kralj-Hans, I, Wooldrage, K, Hart, AR, Northover, JM, et al. Once-only flexible sigmoidoscopy screening in prevention of colorectal cancer: a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2010; 375(9726): Hoff, G, Grotmol, T, Skovlund, E, Bretthauer, M, Norwegian Colorectal Cancer Prevention Study, G. Risk of colorectal cancer seven years after flexible sigmoidoscopy screening: randomised controlled trial. BMJ (Clinical Research Ed). 2009;Sect. b

19 Rad: K018 Tillstånd: Tjock- eller ändtarmscancer, nydiagnostiserad Åtgärd: Preoperativ kartläggning med tumörmarkören Carcinoembryonalt antigen (CEA) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden ger liten effekt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en mycket stor sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär mycket stor påverkan på livskvalitet och mycket stor påverkan på livslängd. Carcinoembryonalt antigen (CEA) med svar oftast samma dag. Postoperativt när tumörstadium är känt kan det preoperativa CEA-värdet ha prognostisk information utöver den som ges av tumörstadiet och andra patologisk anatomiska faktorer. Cirka 60 procent överlever sin cancersjukdom, och det är av stor klinisk vikt att kunna prognostisera vilka personer som har stor risk att ha spridd sjukdom och vilka som inte har det. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Vid nydiagnostiserad tjock- eller ändtarmscancer har preoperativ mätning av serum-cea prognostisk betydelse (måttlig evidensstyrka). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma det kliniska värdet av att mäta CEA preoperativt i tillägg till att utföra andra metoder för att utvärdera fjärrspridning, exempelvis olika radiologiska metoder, och för att postoperativt kunna bedöma prognostiska faktorer på patologisk anatomisk diagnos (PAD). Riskskattningarna skiljer sig mycket mellan olika studier, men i den största studien, som inkluderar patienter, har högt preoperativt CEA prognostiskt värde hazard ratio (HR) 1,60 i alla stadier, men inom stadium II och III var HR 3,28 respektive 2,04 [1]. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Mätning av tumörmarkörer i serum innebär ingen eller väldigt liten risk för biverkningar. 19

20 Vilka studier ingår i granskningen? Det saknas randomiserade kontrollerade studier, systematiska översikter eller metaanalyser avseende det prognostiska värdet av CEA vid preoperativ kartläggning av tjock- eller ändtarmscancer. Däremot finns en stor mängd studier av mycket varierande storlek och kvalitet som både prospektivt och retrospektivt [2-16] bedömt om CEA-värdet är prognostiskt. I granskningen ingår en stor retrospektiv studie [1] innehållande patienter, och patienterna är väsentligen handlagda efter moderna riktlinjer. Här har liksom i majoriteten andra studier högt preoperativt CEA prognostiskt värde (se nedan). För att bedöma det preoperativa CEA-värdets betydelse postoperativt för prognos och styrande av uppföljning och tilläggsbehandlingar saknas också randomiserade kontrollerade studier eller systematiska översikter. Saknas någon information i studierna? Flertalet studier är genomförda längre tillbaka i tiden då handläggningen av personer med tjock- eller ändtarmscancer delvis var annorlunda jämfört med dagens handläggning. Detta medför att överförbarheten är låg. Cut-off värde för CEA framgår inte alltid, och cut-off-värdena varierar mellan studierna. Ofta redovisas inte relativa risker i överlevnadsanalyser. Dessutom saknas ibland multivariata analyser. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet Referenser 1. Thirunavukarasu, P, Sukumar, S, Sathaiah, M, Mahan, M, Pragatheeshwar, KD, Pingpank, JF, et al. C-stage in colon cancer: implications of carcinoembryonic antigen biomarker in staging, prognosis, and management. J Natl Cancer Inst. 2011; 103(8): Carpelan-Holmstrom, M, Haglund, C, Lundin, J, Jarvinen, H, Roberts, P. Pre-operative serum levels of CA 242 and CEA predict outcome in colorectal cancer. Eur J Cancer. 1996; 32A(7): Carriquiry, LA, Pineyro, A. Should carcinoembryonic antigen be used in the management of patients with colorectal cancer? Dis Colon Rectum. 1999; 42(7): Chen, CC, Yang, SH, Lin, JK, Lin, TC, Chen, WS, Jiang, JK, et al. Is it reasonable to add preoperative serum level of CEA and CA19-9 to staging for colorectal cancer? J Surg Res. 2005; 124(2): Harrison, LE, Guillem, JG, Paty, P, Cohen, AM. Preoperative carcinoembryonic antigen predicts outcomes in node-negative colon cancer patients: a multivariate analysis of 572 patients. J Am Coll Surg. 1997; 185(1):

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Figur 1 Forest plot som visar sensitivitet och specificitet för sonovaginografi (SVG) för att diagnostisera djup endometrios i rektosigmoideum.

Figur 1 Forest plot som visar sensitivitet och specificitet för sonovaginografi (SVG) för att diagnostisera djup endometrios i rektosigmoideum. Bilaga till rapport 1 (10) Endometrios- diagnostik, behandling och patientupplevelse / Endometriosis diagnosis, treatment and patients experiences, rapport 277 (2018) Bilaga 7 Metaanalyser och tabeller

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Seminarium kolorektal cancer.

Seminarium kolorektal cancer. Seminarium kolorektal cancer. Tid: Onsdagar 9.00-11.30 (obs! håll tiden!) Antal studenter: 2 grupper = ca 5-6 studenter Studenterna är rekommenderade att läsa aktuella sidor i läroboken före seminariet

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning

Läs mer

Beskrivning av variabler för preterapeutisk radiologisk bedömning av kolorektal cancer

Beskrivning av variabler för preterapeutisk radiologisk bedömning av kolorektal cancer 2017-11-29 LB 1 Beskrivning av variabler för preterapeutisk radiologisk bedömning av kolorektal cancer Blanketten fylls i av röntgenläkare som bedömt/demonstrerat preterapeutisk bilddiagnostik inför behandling

Läs mer

Bilaga till rapport. Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel 2 "Bakgrund" 1 (6)

Bilaga till rapport. Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel 2 Bakgrund 1 (6) Bilaga till rapport Endometrios diagnostik, behandling och bemötande / Endometriosis diagnosis, treatment and patients experiences, rapport 277 (2018) 1 (6) Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel

Läs mer

Förbättrad kirurgi och strålbehandling botar fler fall av ändtarmscancer

Förbättrad kirurgi och strålbehandling botar fler fall av ändtarmscancer Medicinsk kommentar Redaktör: Kristina Räf, tel: 08-790 34 75 Torbjörn Holm, med dr, överläkare (torbjorn.holm@ks.se) Björn Cedermark, docent, överläkare; båda vid kirurgiska kliniken, Karolinska sjukhuset,

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Tänkbara syften med uppföljning Hjälp med biverkningar av kirurgin

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Screening för tjock- och ändtarmscancer

Screening för tjock- och ändtarmscancer Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Klinisk nytta av F-Hb

Klinisk nytta av F-Hb Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer

Diana Zach

Diana Zach Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

ERAS Enhanced Recovery After Surgery ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och vård Berör de tre cancerdiagnoser som drabbar flest människor. Prioriteringen

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.

Läs mer

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi

Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi Örebro Universitet Institutionen för medicin och hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2013 Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17

bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17 bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17 Monoklonal antikropp minskar risken för återfall i HR-positiv bröstcancer Behandling med den monoklonala antikroppen denosumab till bröstcancerpatienter som under

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Screening för bröstcancer

Screening för bröstcancer Screening för bröstcancer Indikatorer SCREENING FÖR BRÖSTCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens

Läs mer

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer