Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer Vetenskapligt underlag Bilaga

2 2

3 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Underlaget hör samman med Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer stöd för styrning och ledning. De fullständiga riktlinjerna finns på Där är det också möjligt att söka efter enskilda rekommendationer via sökverktyget Sök i riktlinjerna. Vi vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget för dessa riktlinjer. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Läsanvisning 5 Diagnostik vid tjock- och ändtarmscancer 6 Därför belyser vi området 6 Detta ingår i området 6 Tillstånd och åtgärder 7 Kirurgi vid tjock- och ändtarmscancer 54 Därför belyser vi området 54 Detta ingår i området 54 Tillstånd och åtgärder 55 Strålbehandling vid ändtarmscancer 160 Därför belyser vi området 160 Detta ingår i området 160 Tillstånd och åtgärder 161 Läkemedelsbehandling vid tjock- och ändtarmscancer 186 Därför belyser vi området 186 Detta ingår i området 186 Tillstånd och åtgärder 188 Omvårdnad och rehabilitering vid tjock- och ändtarmscancer 280 Därför belyser vi området 280 Detta ingår i området 280 Tillstånd och åtgärder 282 4

5 Läsanvisning Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och åtgärdspar är disponerat. Figur 1. Exempel på redovisning av det vetenskapliga underlaget för en tillståndsoch åtgärdskombination Tillstånd och åtgärd Radnummer: Använd detta nummer för att hitta rätt när du växlar mellan Stöd för styrning och ledning, det vetenskapliga underlaget och tillstånds- och åtgärdslistan. Rangordning: Skala från 1 till 10 där 1 är lika med högst prioritet och 10 är lägst. Slutsatser om åtgärdens effekter. Evidensstyrka: Exempelvis måttlig evidensstyrka. 5

6 Diagnostik vid tjock- och ändtarmscancer Därför belyser vi området Utvecklingen inom diagnostiken vid tjock- och ändtarmscancer går fort. Metoderna för att diagnostisera en misstänkt tumör i tarmen och upptäcka eventuell spridning blir allt bättre och mer avancerade. Det är därför viktigt att vetenskapligt granska nya metoder så att den bästa metoden används i hela Sverige. När en tumör är diagnostiserad krävs specifika undersökningar för att bedöma tumörens lokala utbredning och hitta eventuell fjärrmetastasering. Dessa undersökningar är förutsättningar för att kunna ge en optimal behandling, där kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling är viktiga komponenter som ska ges på ett integrerat sätt. Vid diagnostik kommer olika premaligna polyper att upptäckas, varför detta också har belysts i dessa riktlinjer. Behovet av multidisciplinära konferenser har ökat och vi belyser därför det vetenskapliga underlaget för dessa. En annan viktig fråga är hur intensivt patienter som blivit tumörfria ska följas upp efter det initiala behandlingstillfället. Avsikten med ett uppföljningsprogram är förutom att kontrollera att patienten mår bra och inte fått oväntade biverkningar av behandlingen, dels att patienter ska känna till sina resultat (audit), dels att hitta eventuella återfall som går att behandla på ett botande sätt. Diagnostiken vid dessa fynd är också viktig att belysa, eftersom det saknas tydliga riktlinjer inom området. Detta ingår i området I området ingår diagnostik vid kliniskt misstänkta fall av tjock- och ändtarmscancer samt omhändertagandet av såväl maligna som premaligna fynd vid diagnostillfället. Vidare ingår användandet av tumörmarkörer och findiagnostik av tumörutbredning vid primärdiagnostik samt i recidivsituationen. Även behovet av multidisciplinära konferenser och uppföljningsprogram för kurativt opererade patienter inklusive diagnostik vid recidiv ingår. 6

7 Tillstånd och åtgärder Rad: K010 Tillstånd: Tarmsymtom, misstänkt cancer efter klinisk undersökning, ändtarmspalpation och rektoskopi Åtgärd: MR-kolografi (virtuell koloskopi med MR) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och måttlig påverkan på livslängd då sannolikheten att hitta en cancer som dödar individen är relativt begränsad. Hög diagnostisk träffsäkerhet avseende symtomgivande tumörer (cancer och stora adenom) är avgörande för tidig detektion, vilket i sin tur ofta är en förutsättning för kurativ behandling. Otillräcklig diagnostik kan leda till försenad diagnos av cancer, vilket i sin tur kan leda till tillväxt av tumören med akut tarmobstruktion eller till spridning av sjukdomen (metastaser), vilket i sin tur kan omöjliggöra kurativ behandling. Traditionell kolonröntgen utrangeras av detta skäl för närvarande, till förmån för DT-kolografi (virtuell koloskopi) och koloskopi. Koloskopi och DT-kolografi har jämförbar diagnostisk tillförlitlighet för upptäckt av cancer och stora polyper. Även i ett scenario med primär utredning av en symtomatisk patient med koloskopi behövs kompletterande metoder, till exempel vid ofullständig koloskopi, eller när patienten är ovillig att genomgå koloskopi, eller på grund av att annan sjuklighet inte är lämplig för koloskopi. I dessa fall är DT-kolografi lämpligt som alternativ eller komplement. Magnetkameraundersökning har i dag en etablerad roll vid stadieindelning av cancer i ändtarmen, men MR-kolografi har ingen klar roll vid primär diagnostik av cancer i tjocktarmen. Metoden är likväl av visst intresse eftersom den inte medför någon joniserande strålning till patienten, vilket kan vara av värde särskilt för yngre patienter. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med tarmsymtom och med misstänkt cancer efter klinisk undersökning, ändtarmspalpation och rektoskopi har MR-kolografi (virtuell koloskopi med MR) 7

8 en genomsnittlig sensitivitet på 88 procent (konfidensintervall (KI): procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större jämfört med koloskopi (låg evidensstyrka) en genomsnittlig specificitet på 99 procent (KI: procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större jämfört med koloskopi (låg evidensstyrka). Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av MRkolografi på överlevnad och livskvalitet. Enligt aktuell metaanalys [1] har MR-kolografi en genomsnittlig sensitivitet på 88 procent (KI: procent) för diagnostik av tumörer 10 mm eller större, enstaka studier anger 100 procent sensitivitet. Publicerade material är i de flesta fall små och MR-tekniken varierar mellan studierna. I nuläget saknas konsensus om lämplig undersökningsteknik. Studier som direkt jämför MR-kolografi med DT-kolografi eller tjocktarmsröntgen (på samma patienter) saknas. Fler studier med större material krävs för ställningstagande till MRkolografins roll, i förhållande till koloskopi och DT-kolografi, vid utredning av patienter med symtom. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? MR-undersökningen i sig har inga biverkningar. Däremot kan bland annat klaustrofobi och magnetiskt metallmaterial i kroppen utgöra hinder för undersökningen. Vid MR-kolografi ges tarmrelaxerande medel och eventuellt intravenöst kontrastmedel, som i sig kan ge väl kända biverkningar. En fördel är att metoden inte innebär någon joniserande strålning till patienten. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår en aktuell systematisk översikt med metaanalys, publicerad 2010 [1], som omfattar studier publicerade från 1997 fram till februari Tretton prospektiva studier, omfattande totalt patienter, inkluderades i denna systematiska översikt respektive metaanalys efter kvalitetsgranskning enligt the quality assessment of diagnostic accuracy studies (QUADAS). I samtliga studier användes koloskopi som referenstest, dock användes inte generellt segmental unblinding vid koloskopin. Detta innebär att referenstestet (koloskopiresultatet) betraktades som sant oavsett fynden vid MR-kolografin, det vill säga (sanna) fynd på MR-kolografi som inte påvisas vid koloskopin betraktas som falska positiva vid MR-kolografin. Därmed kan den relativa tillförlitligheten av koloskopin inte bedömas. Den egna litteratursökningen identifierar samma studier som inkluderats eller angetts exkluderade i metaanalysen, någon ytterligare relevant studie publicerad under samma tidsperiod identifieras inte. Den systematiska översikten och metaanalysen inkluderar prospektiva studier på patienter med genomsnittlig eller ökad risk för tjock- eller ändtarmscancer, undersökta med MR-kolografi (i de flesta fall 1,5 Tesla) och koloskopi. Metaanalysen förefaller metodologiskt adekvat genomförd och är således användbar som underlag i denna litteraturgenomgång. Patient- 8

9 materialen är med få undantag små (6 av 13 studier har < 50 patienter), och antalet patienter med stora polyper ( 10 mm) eller cancer, som är de diagnostiskt mest relevanta förändringarna hos patienter med symtom, är mycket begränsat (4 20 patienter per studie, median 12 patienter). Mellan studierna finns en betydande variation i typ av tarmförberedelse (laxering/inte laxering) och användning av fecal tagging (ingen/barium/gadolinium/gastrografin). Som intraluminalt kontrastmedel (och för distension av tarmen) användes vatten i 8 studier, vatten och gadoliniumblandning i 4 studier och luft i 1 studie. Även MR-parametrarna (typ av sekvenser, snittjocklek, kroppsläge) uppvisade betydande variationer mellan studierna. Detta torde vara bidragande orsaker till den betydande heterogeniteten i sensitivitet som redovisas för metoden (MR-kolografi), särskilt när det gäller medelstora och små polyper. Av de 13 inkluderade studierna utgår 4 från en och samma institution, och ytterligare två institutioner bidrar med vardera 2 studier i metaanalysen. Inga studier från Sverige har hittats i litteratursökningen. Sammanfattningsvis visar metaanalysen sensitivitet på 88 procent (konfidensintervall (KI): procent) och specificitet på 99 procent (KI: procent) för lesioner 10 mm eller större. Data betraktades i metaanalysen som alltför heterogena för beräkning av sensitivitet och specificitet för medelstora och små lesioner. Vid litteratursökningen hittas tre ytterligare studier som publicerats efter metaanalysens inklusionsdatum [2-4]. Dessa har närmast karaktären av följsamhets- (feasibility) eller pilotstudier. Sambrook med flera (2011) [4] jämförde fynden vid MR-kolografi utförd med lufttillförsel i ändtarmen och fecal tagging (barium), men utan föregående laxering, med fynden vid koloskopi (segmental unblinding) hos 29 patienter, av vilka 13 hade någon tjock- och ändtarmslesion (totalt 25 lesioner). MR-kolografin identifierade 4 av 9 lesioner 10 mm (sensitivitet 44 procent), och endast 1 av 16 lesioner mätande 5 9 mm. Studien kan närmast betraktas som följsamhets- (feasibility) eller pilotstudie avseende laxeringsfri MR-kolografi. Keeling [2] jämförde 2012 i en prospektiv jämförande studie MRkolografi med lufttillförsel i ändtarmen med koloskopi på 46 patienter, av vilka hälften hade symtom. Koloskopin visade att 18 patienter hade någon tjock- eller ändtarmslesion (totalt 24 polyper, av vilka endast 5 var 10 mm). MR-kolografin identifierade samtliga 5 polyper 10 mm och samtliga 4 medelstora polyper (6 9 mm). En kinesisk studie, av Luo med flera (2010) [3], jämförde MR-kolografi (efter laxering och tillförsel av luft i ändtarmen) med koloskopi på 30 patienter med symtom. Undersökningen visade sensitivitet på 100 procent (36/36 lesioner) för lesioner 10 mm, och 89 procent för lesioner 6 mm. Specificiteten anges inte. Ett flertal metodologiska oklarheter noteras i den studien. Sammanfattningsvis är antalet studier på området begränsat, de flesta är små och utförda med varierande MR-teknik. MR-kolografi förefaller lovande för diagnos av cancer och stora polyper, men konsensus saknas om praktiskt utförande, och flera och större studier krävs innan metodens fulla potential kan fastställas. 9

10 Saknas någon information i studierna? I flera studier med blandade studiepopulationer (lågrisk- och högriskpopulation) saknas redovisning av resultat specifikt för patienter med symtom. Detta hänger sannolikt samman med de relativt små patientmaterial som analyserats. Studier som direkt jämför diagnostisk tillförlitlighet med MRkolografi mot alternativa radiologiska metoder (DT-kolografi, tjocktarmsröntgen) saknas. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser- 1. Zijta, FM, Bipat, S, Stoker, J. Magnetic resonance (MR) colonography in the detection of colorectal lesions: a systematic review of prospective studies (Provisional abstract). European radiology; p Keeling An Fau - Morrin, MM, Morrin Mm Fau - McKenzie, C, McKenzie C Fau - Farrell, RJ, Farrell Rj Fau - Sheth, SG, Sheth Sg Fau - Ngo, L, Ngo L Fau - Bloch, BN, et al. Intravenous, contrastenhanced MR colonography using air as endoluminal contrast. Eur J Radiol. 2012; 81(1): Luo My Fau - Liu, L, Liu L Fau - Yan, F-h, Yan Fh Fau - Shen, J-z, Shen Jz Fau - Yao, L-q, Yao Lq Fau - Zhou, K-r, Zhou, KR. Preliminary study on MR colonography with air enema in detection of colorectal. Chin Med J (Engl). 2010; 123(18): Sambrook A Fau - Mcateer, D, McAteer D Fau - Yule, S, Yule S Fau - Phull, P, Phull, P. MR colonography without bowel cleansing or water enema: a pilot study. Br J Radiol. 2012; 85(1015): Rad: K011 Tillstånd: Polyp, hyperplastisk, i distala tjock- eller ändtarm Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi för att diagnostisera proximal kolonneoplasi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har liten svårighetsgrad och att åtgärden ger liten effekt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en liten sammanvägd svårighetsgrad då det innebär en liten påverkan på livskvalitet och ingen påverkan på livslängd. Betydelsen av att 10

11 diagnostisera proximala neoplasier är att förebygga död i tjocktarmscancer. Risken för detta är dock begränsad i denna grupp av patienter. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med fynd av hyperplastisk polyp i distala tjock- och ändtarmen ger kartläggning med koloskopi för att diagnostisera proximal kolonneoplasi en lätt ökad risk för att finna proximala neoplasier, jämfört med normalt distalt fynd, odds ratio (OR) cirka 1,8 (intervall 1,3 2,5) i de båda metaanalyserna (mycket låg evidensstyrka) ingen ökad risk för att finna proximala avancerade neoplasier, jämfört med normalt distalt fynd, OR cirka 1,2 (intervall 0,80 2,0) i de båda metaanalyserna (mycket låg evidensstyrka). Den relativa risken för proximal neoplasi är cirka hälften vid fynd av hyperplastisk polyp jämfört med fynd av distalt adenom. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår 32 prospektiva och retrospektiva observationsstudier beskrivande polypfynd vid koloskopier [1-4]. De distala polyperna är antingen neoplastiska (det vill säga adenom) eller hyperplastiska (sågtandade polyper). I granskade studier har hänsyn tagits till små hyperplastiska polyper (en eller flera) i distala tjock- och ändtarmen. Övriga sågtandade polyper är inte medtagna. Selektionen av patienter varierar i studierna och en betydande exkludering är vanlig. En viktig faktor är om enbart asymtomatiska individer är med eller om även symtombärande individer är medtagna. I de flesta studier är bara asymtomatiska individer medtagna, med en åldersfördelning år, median kring 60 år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits eller är inte separat redovisade. Könsfördelningen har i allmänhet en övervikt av män och i ett fåtal fall är männen helt dominerande (distala neoplasier är vanligare hos män än hos kvinnor). Räckvidden för sigmoideoskopin skattades till rekto-sigmoideum eller descendens, det vill säga cirka 50 cm upp i tarmen, men det framgår inte alltid hur stor del av descendens som skoperades. Resultaten från inkluderade studier redovisas som andelen personer med proximala neoplasier och som odds ratio (riskkvot) mellan risken att finna en avancerad neoplasi proximalt vid hyperplastisk polyp i distala tjock- och ändtarmen mot om inga polyper identifierades distalt. Motsvarande odds 11

12 ratio vid tubulära adenom i distala tjock- och ändtarmen rapporteras som jämförelse. Studierna har sammanfattats i en metaanalys av Lin med flera, publicerad 2005 [2] (21 studier, varav 12 positiva) och en av Dodou med flera, publicerad 2012 [1] (9 studier med hyperplastisk polyp, 32 studier med polyper eller adenom och ytterligare 8 studier för att bedöma sannolikheten för att en proximal neoplasi inte har någon patologi distalt). I granskningen fanns ytterligare 2 studier av Binda med flera från 2007 och av Collins med flera 2010 utan ökad risk [3, 4]. Saknas någon information i studierna? Litteraturen är svårbedömd eftersom de studier som hittills genomförts har haft olika design. De två metaanalyserna täcker delvis olika tidsperioder och når något olika resultat. Den största och den senast gjorda konkluderar att hyperplastisk polyp i ändtarmen eller distala tjocktarmen predikterar för förekomst av proximal neoplasi. Båda metaanalyserna finner dock inget samband mellan hyperplastisk polyp i ändtarmen eller distala tjocktarmen och avancerad neoplasi i proximala tjocktarmen. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Lin, OS, Gerson, LB, Soon, MS, Schembre, DB, Kozarek, RA. Risk of proximal colon neoplasia with distal hyperplastic polyps: a metaanalysis. Arch Intern Med. 2005; 165(4): Binda, V, Pereira-Lima, J, Nunes, CA, Falkemberg, LT, Azambuja, DB, Cruz, JV. Is there a role for sigmoidoscopy in symptomatic patients? Analysis of a study correlating distal and proximal colonic neoplasias detected by colonoscopy in a symptomatic population. Arq Gastroenterol. 2007; 44(1): Collins, BD. Risk of proximal colonic neoplasms in asymptomatic adults older than 50 years found to have distal hyperplastic polyps on routine colorectal cancer screening. Perm J. 2010; 14(2):

13 Rad: K014 Tillstånd: Adenom i ändtarmen, 1 cm eller större Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har måttlig svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Kommentar: Ändrar handläggningen hos var tredje patient. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och liten påverkan på livslängd. Syftet med att diagnostisera proximala neoplasier är att förebygga död i tjocktarmscancer, vilket har mycket stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Hos personer med fynd av adenom i ändtarmen, 1 cm eller större, visar tjock- och ändtarmskartläggning med koloskopi en absolut risk på 1,9 14,5 procent för proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp (måttlig evidensstyrka) en absolut risk på 14,8 32,8 procent för proximal neoplasi utan distal polyp (måttlig evidensstyrka). Den absoluta risken av att finna proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp var 1,9 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 5,2 procent, vid adenom 8,3 procent och vid avancerat adenom 14,5 procent. Dessa data baseras på studier. Den absoluta risken av att finna proximal neoplasi utan distal polyp var 14,8 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 27,2 procent, vid adenom 28,1 procent och vid avancerat adenom 32,8 procent. Dessa data baseras på studier. Sextioen procent av proximala neoplasier och 58 procent av proximalt avancerade neoplasier uppvisade inga distala polyper och är därför inte möjliga att prediktera vid en sigmoideoskopi (32 respektive 19 studier). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. 13

14 Vilka studier ingår i granskningen? De studier som belyser vilka polyper i distala tjock- och ändtarmen som indikerar att det kan föreligga ökad risk för neoplastisk förekomst i proximala tjocktarmen är av två slag. Det är dels studier där en flexibel sigmoideoskopi diagnostiserat en eller flera polyper som senare kompletterats med en koloskopi, antingen enbart de med adenom vid flexibel sigmoideoskopi eller alla oavsett fynd distalt, dels studier där en koloskopi är gjord primärt med en arbiträrt definierad rektum sigmoideum (rektum sigmoideumdescendens) motsvarande räckvidden för flexibel sigmoideoskopi. Hälften av studierna är retrospektiva där man analyserat data i ett lokalt register och hälften är prospektiva studier med protokoll. Det är olikheter i hur polypfynden klassificerats, men i stort sett delar samtliga studier upp polyperna i adenom, cancer och övriga polyper. Adenomen delas vanligen upp efter storlek: diminutiva mindre än 5 mm, små 5 9 mm samt 10 mm och större. De diminutiva är inte alltid separat redovisade. Histologiskt delas adenomen upp i tubulära, tubulovillösa och villösa. Dessutom noteras svår dysplasi och om invasiv cancer föreligger. De övriga polyperna uppdelas mycket heterogent, men vanligen redovisas hyperplastiska polyper separat. Avancerat adenom har bedömts som adenom 10 mm eller större, tubulovillöst villöst, 3 eller fler adenom eller svår dysplasi. Avancerad neoplasi utgör antingen ett avancerat adenom eller en cancer. Selektionen av individerna varierar i studierna men en betydande exkludering är vanlig. Viktigt är om individen är symtomatisk eller symtombärande, till exempel har blödningar, anemi eller smärta. Medelåldern i studierna varierar år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits, men ofta är detta inte redovisat. Könsfördelningen visar en överrepresentation av män, vilket är naturligt med hänsyn till den högre förekomsten av adenom och cancer i ändtarmen hos män. Data i studierna anges som andelar i procent och där huvudjämförelsen är fynd i proximala tjocktarmen mellan olika typer av adenom i ändtarmen distala tjocktarmen eller avsaknad av adenom. Alla fynd i proximala tjocktarmen klassificeras som neoplasier eller enbart avancerade neoplasier. Proximalt avancerade adenom (neoplasier) har störst risk för utveckling mot malignitet. Den relativa risken för proximal neoplasi eller avancerad proximal neoplasi presenteras som odds ratio mellan adenomfynd i ändtarmen distala tjocktarmen och avsaknad av adenom på denna plats. Den absoluta risken är viktig för bedömning av vad en skopiinsats kan resultera i för att förebygga uppkomst av cancer i proximala tjocktarmen och död i tjocktarmscancer. Genomgången av studier före 2001 sammanfattas i en systematisk översikt och metaanalys av Lewis med flera (2003) [1]. I denna studie ingår 13 publicerade studier mellan 1990 och Fyra studier är flexibel sigmoideoskopi med senare koloskopi medan de andra 9 är koloskopi primärt. Odds ratio mellan något adenom (alla klasser) i distala tjock- och ändtarmen och proximal neoplasi är 2,7 och för proximal avancerad neoplasi 2,8 (3 studier). Underlag saknas för att beräkna samma kvoter om ett avancerat adenom förelegat i ändtarmen distala tjocktarmen. 14

15 En metaanalys av Dodou med flera, publicerad 2012 [2], omfattar totalt 40 studier från 1987 fram till Trettiotvå studier utgör underlag för klassifikation av distala polyper och association till proximala neoplasier. Inkluderade studier var oselekterade, vilket gav möjlighet till analys av urvalsfaktorer både av studiepopulationen och av studiemetodiken. Om det är en retrospektiv eller prospektiv studie har mindre betydelse. Proximalt avancerad neoplasi predikterades av distala adenom bättre hos asymtomatiska individer, i yngre åldrar och i grupper med låg prevalens av proximalt avancerad neoplasi. Baserat på resultaten i metaanalysen ovan krävs det 7 koloskopier för att upptäcka en proximal avancerad neoplasi hos personer med avancerat distalt adenom jämfört med 12 om individer med alla adenom undersöks. Om man antar en population med 70 procent utan distala fynd, 25 procent med icke avancerade adenom och 5 procent med avancerade adenom skulle 26 koloskopier behövas för att upptäcka en proximalt avancerad neoplasi. Betydelsefullt är hur avlägsnande av proximala adenom förändrar incidensen av proximala cancertumörer. Från UK Flexible Sigmoidoscopy Trial [3] kan man utläsa att reduktionen av proximal tjocktarmscancer var obefintlig när man borttagit 386 adenom varav 107 proximalt avancerade neoplasier vid koloskopier i en population på personer med 11 års uppföljning. I NORCAP-studien [4] med 6 8 års uppföljning rapporteras inte data för incidensminskning av proximala cancertumörer. Saknas någon information i studierna? Eventuell påverkan på överlevnaden saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Lewis, JD, Ng, K, Hung, KE, Bilker, WB, Berlin, JA, Brensinger, C, et al. Detection of proximal adenomatous polyps with screening sigmoidoscopy: a systematic review and meta-analysis of screening colonoscopy. Arch Intern Med. 2003; 163(4): Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Atkin, WS, Edwards, R, Kralj-Hans, I, Wooldrage, K, Hart, AR, Northover, JM, et al. Once-only flexible sigmoidoscopy screening in prevention of colorectal cancer: a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2010; 375(9726): Hoff, G, Grotmol, T, Skovlund, E, Bretthauer, M, Norwegian Colorectal Cancer Prevention Study, G. Risk of colorectal cancer seven years after flexible sigmoidoscopy screening: randomised controlled trial. BMJ (Clinical Research Ed). 2009;Sect. b

16 Rad: K015 Tillstånd: Adenom i ändtarmen, mindre än 1 cm Åtgärd: Kartläggning av tjock- och ändtarm med koloskopi Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har måttlig svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Kommentar: Åtgärden har jämförts med tillstånd med större polyper (K014). Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en måttlig sammanvägd svårighetsgrad då det innebär en måttlig påverkan på livskvalitet och liten påverkan på livslängd. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Den absoluta risken av proximalt avancerad neoplasi utan distal polyp var 1,9 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 5,2 procent, vid adenom 8,3 procent och vid avancerat adenom 14,5 procent. Dessa data baseras på mellan studier (måttlig evidensstyrka). Den absoluta risken av proximal neoplasi utan distal polyp var 14,8 procent, vid icke-avancerat adenom (diminutivt) 27,2 procent, vid adenom 28,1 procent och vid avancerat adenom 32,8 procent. Dessa data baseras på mellan studier (måttlig evidensstyrka). Sextioen procent av proximala neoplasier och 58 procent av proximalt avancerade neoplasier uppvisade inga distala polyper och är därför inte möjliga att prediktera vid en sigmoideoskopi (32 respektive 19 studier). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Koloskopi med borttagande av polyper har en låg frekvens av blödningsoch perforationskomplikationer. Vilka studier ingår i granskningen? De studier som belyser vilka polyper i distala tjock- eller ändtarmen som indikerar att det kan föreligga ökad risk för neoplastisk förekomst i proxi- 16

17 mala tjocktarmen är av två slag. Dels studier där en flexibel sigmoideoskopi (FS) diagnostiserat en eller flera polyper som senare kompletterats med en koloskopi (KS), antingen enbart de med adenom vid FS eller alla oavsett fynd distalt, dels studier där en KS är gjord primärt med en arbiträrt definierad rektum-sigmoideum (rektum sigmoideum-descendens) motsvarande räckvidden för FS. Hälften av studierna är retrospektiva där man analyserat data i ett lokalt register och hälften är prospektiva studier med protokoll. Det är olikheter i hur polypfynden klassificerats, men i stort sett delar samtliga studier upp polyperna i adenom, cancer och övriga polyper. Adenomen delas vanligen upp efter storlek diminutiva mindre än 5 mm, små 5 9 mm och 10 mm och större. De diminutiva är inte alltid separat redovisade. Histologiskt delas adenomen upp i tubulära, tubulovillösa och villösa. Dessutom noteras svår dysplasi och om invasiv cancer föreligger. De övriga polyperna uppdelas mycket heterogent, men vanligen redovisas hyperplastiska polyper separat. Avancerat adenom har bedömts som adenom 10 mm eller större, tubulovillöst villöst, 3 eller fler adenom eller svår dysplasi. Avancerad neoplasi utgör antingen ett avancerat adenom eller en cancer. Selektionen av individerna varierar i studierna, men en betydande exkludering är vanlig. Viktigt är om individen är asymtomatisk eller symtombärande, till exempel har blödningar, anemi eller smärta. Medelåldern i studierna varierar från år. Screeningspatienter med hereditär belastning har ibland medtagits, men ofta är detta inte redovisat. Könsfördelningen visar en övervikt av män, vilket är naturligt med hänsyn till den högre förekomsten av adenom och cancer i vänster tjock eller ändtarm hos män. Data i studierna anges som andelar i procent, och där huvudjämförelsen är fynd i proximala tjocktarmen mellan olika typer av adenom i ändtarmen distala tjocktarmen eller avsaknad av adenom. Fynden i proximala tjocktarmen klassificeras som alla neoplasier eller enbart avancerade neoplasier. Proximalt avancerade adenom (neoplasier) har störst risk för utveckling mot malignitet. Den relativa risken för proximal neoplasi eller avancerad proximal neoplasi presenteras som odds ratio mellan adenomfynd i ändtarmen distala tjocktarmen och avsaknad av adenom på denna plats. Den absoluta risken är viktig för bedömning av vad en skopiinsats kan resultera i för att förebygga uppkomst av cancer i proximala tjocktarmen och död i tjocktarmscancer. Genomgången av studier före 2001 sammanfattas i en systematisk översikt och metaanalys av Lewis med flera publicerad 2003 [1]. I denna studie ingår 13 publicerade studier mellan 1990 och Fyra studier är FS med senare KS medan de andra 9 är KS primärt. Odds ratio mellan något adenom (alla klasser) i ändtarmen-distala tjocktarmen och proximal neoplasi är 2,7 och för proximal avancerad neoplasi 2,8 (3 studier). Underlag saknas för att beräkna samma kvoter om ett avancerat adenom förelegat i ändtarmen och distala tjocktarmen [1]. En metaanalys av Dodou med flera publicerad 2012 [2] omfattar totalt 40 studier från 1987 fram till Trettiotvå studier utgör underlag för klassifikation av distala polyper och association till proximala neoplasier. Inkluderade studier var oselekterade vilket gav möjlighet till analys av urvalsfaktorer både av studiepopulationen och av studiemetodiken. Om det är en ret- 17

18 rospektiv eller prospektiv studie har mindre betydelse. Proximalt avancerad neoplasi predikterades av distala adenom bättre hos symtomfria individer, i yngre åldrar och i grupper med låg prevalens av proximalt avancerad neoplasi. Baserat på resultaten i metaanalysen ovan [2] krävs det 7 koloskopier (KS) för att upptäcka en proximal avancerad neoplasi hos personer med avancerat distalt adenom jämfört med 12 om individer med alla adenom undersöks. Om man antar en population med 70 procent utan distala fynd, 25 procent med icke avancerade adenom och 5 procent med avancerade adenom skulle 26 KS behövas för att upptäcka en proximalt avancerad neoplasi. Betydelsefullt är hur avlägsnande av proximala adenom förändrar incidensen av proximala cancertumörer. Från UK Flexible Sigmoidoscopy Trial [3] kan man utläsa att reduktionen av proximal tjocktarmscancer var obefintlig när man borttagit 386 adenom varav 107 proximalt avancerade neoplasier vid koloskopier i en population på personer med 11 års uppföljning. I NORCAP-studien [4] med 6 8 års uppföljning rapporteras inte data för incidensminskning av proximala cancertumörer. Saknas någon information i studierna? Eventuell påverkan på överlevnaden saknas i studierna. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet. Referenser 1. Lewis, JD, Ng, K, Hung, KE, Bilker, WB, Berlin, JA, Brensinger, C, et al. Detection of proximal adenomatous polyps with screening sigmoidoscopy: a systematic review and meta-analysis of screening colonoscopy. Arch Intern Med. 2003; 163(4): Dodou, D, de Winter, JC. The relationship between distal and proximal colonic neoplasia: a meta-analysis. J Gen Intern Med. 2012; 27(3): Atkin, WS, Edwards, R, Kralj-Hans, I, Wooldrage, K, Hart, AR, Northover, JM, et al. Once-only flexible sigmoidoscopy screening in prevention of colorectal cancer: a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2010; 375(9726): Hoff, G, Grotmol, T, Skovlund, E, Bretthauer, M, Norwegian Colorectal Cancer Prevention Study, G. Risk of colorectal cancer seven years after flexible sigmoidoscopy screening: randomised controlled trial. BMJ (Clinical Research Ed). 2009;Sect. b

19 Rad: K018 Tillstånd: Tjock- eller ändtarmscancer, nydiagnostiserad Åtgärd: Preoperativ kartläggning med tumörmarkören Carcinoembryonalt antigen (CEA) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden ger liten effekt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en mycket stor sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär mycket stor påverkan på livskvalitet och mycket stor påverkan på livslängd. Carcinoembryonalt antigen (CEA) med svar oftast samma dag. Postoperativt när tumörstadium är känt kan det preoperativa CEA-värdet ha prognostisk information utöver den som ges av tumörstadiet och andra patologisk anatomiska faktorer. Cirka 60 procent överlever sin cancersjukdom, och det är av stor klinisk vikt att kunna prognostisera vilka personer som har stor risk att ha spridd sjukdom och vilka som inte har det. Vilken effekt har åtgärden? Slutsatser Vid nydiagnostiserad tjock- eller ändtarmscancer har preoperativ mätning av serum-cea prognostisk betydelse (måttlig evidensstyrka). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma det kliniska värdet av att mäta CEA preoperativt i tillägg till att utföra andra metoder för att utvärdera fjärrspridning, exempelvis olika radiologiska metoder, och för att postoperativt kunna bedöma prognostiska faktorer på patologisk anatomisk diagnos (PAD). Riskskattningarna skiljer sig mycket mellan olika studier, men i den största studien, som inkluderar patienter, har högt preoperativt CEA prognostiskt värde hazard ratio (HR) 1,60 i alla stadier, men inom stadium II och III var HR 3,28 respektive 2,04 [1]. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Mätning av tumörmarkörer i serum innebär ingen eller väldigt liten risk för biverkningar. 19

20 Vilka studier ingår i granskningen? Det saknas randomiserade kontrollerade studier, systematiska översikter eller metaanalyser avseende det prognostiska värdet av CEA vid preoperativ kartläggning av tjock- eller ändtarmscancer. Däremot finns en stor mängd studier av mycket varierande storlek och kvalitet som både prospektivt och retrospektivt [2-16] bedömt om CEA-värdet är prognostiskt. I granskningen ingår en stor retrospektiv studie [1] innehållande patienter, och patienterna är väsentligen handlagda efter moderna riktlinjer. Här har liksom i majoriteten andra studier högt preoperativt CEA prognostiskt värde (se nedan). För att bedöma det preoperativa CEA-värdets betydelse postoperativt för prognos och styrande av uppföljning och tilläggsbehandlingar saknas också randomiserade kontrollerade studier eller systematiska översikter. Saknas någon information i studierna? Flertalet studier är genomförda längre tillbaka i tiden då handläggningen av personer med tjock- eller ändtarmscancer delvis var annorlunda jämfört med dagens handläggning. Detta medför att överförbarheten är låg. Cut-off värde för CEA framgår inte alltid, och cut-off-värdena varierar mellan studierna. Ofta redovisas inte relativa risker i överlevnadsanalyser. Dessutom saknas ibland multivariata analyser. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet Referenser 1. Thirunavukarasu, P, Sukumar, S, Sathaiah, M, Mahan, M, Pragatheeshwar, KD, Pingpank, JF, et al. C-stage in colon cancer: implications of carcinoembryonic antigen biomarker in staging, prognosis, and management. J Natl Cancer Inst. 2011; 103(8): Carpelan-Holmstrom, M, Haglund, C, Lundin, J, Jarvinen, H, Roberts, P. Pre-operative serum levels of CA 242 and CEA predict outcome in colorectal cancer. Eur J Cancer. 1996; 32A(7): Carriquiry, LA, Pineyro, A. Should carcinoembryonic antigen be used in the management of patients with colorectal cancer? Dis Colon Rectum. 1999; 42(7): Chen, CC, Yang, SH, Lin, JK, Lin, TC, Chen, WS, Jiang, JK, et al. Is it reasonable to add preoperative serum level of CEA and CA19-9 to staging for colorectal cancer? J Surg Res. 2005; 124(2): Harrison, LE, Guillem, JG, Paty, P, Cohen, AM. Preoperative carcinoembryonic antigen predicts outcomes in node-negative colon cancer patients: a multivariate analysis of 572 patients. J Am Coll Surg. 1997; 185(1):

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Tumörmarkörer vid kolorektal cancer

Tumörmarkörer vid kolorektal cancer Tumörmarkörer vid kolorektal cancer Caj Haglund Denna artikel sammanfattar i korthet användningen av tumörmarkörer vid en av våra vanligaste cancerformer, det vill säga kolorektal cancer. I likhet med

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer

SGF Nationella Riktlinjer SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer vid bilddokumentation av endoskopiska undersökningar Kontaktpersoner: Ingrid Karström, Endoskopi, Centralsjukhuset,

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer 1 Louise Olsson Eskilstuna 2007-04-24 Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer Projektansvarig: Louise Olsson, kir klin /

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kolorektal cancer. Nationellt vårdprogram 2008

Kolorektal cancer. Nationellt vårdprogram 2008 Kolorektal cancer Nationellt vårdprogram 2008 Beställningsadress Onkologiskt centrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Tfn 090 785 19 90 www.oc.umu.se Tryckt på Onkologiskt centrum,, Umeå november

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Systematisk översikt PET och PET/CT

Systematisk översikt PET och PET/CT 2008-05-20 Systematisk översikt PET och PET/CT Introduktion: Frågeställningen som ska besvaras är vilket vetenskapligt underlag som finns för en upphandling av en positronemissionstomografi-scanner (PET/CT)

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 (fax) Org.nr 160-3919 (bankgiro) Klara Östra Kyrkogata

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Ge dig själv bättre odds. Diagnos före symptom

Ge dig själv bättre odds. Diagnos före symptom Ge dig själv bättre odds Diagnos före symptom En livförsäkring i praktiken, inte bara i teorin Executive Health erbjuder marknadens mest avancerade hälsoundersökning med screening av kroppens olika organ

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna.

I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna. 1 (23) Fakta om tarmcancer Samma sjukdom flera namn Kolorektalcancer är den medicinska termen Tjock- och ändtarmscancer är den vanliga svenska termen, ibland används även grovtarmscancer Tarmcancer säger

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer