SB96. JE Walter HEMLÅN. RYS x 10. Grundbok. Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala. / fu\ll ' l

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SB96. JE Walter HEMLÅN. RYS x 10. Grundbok. Produktion och distribution: Intervox, Box 15 128, 750 15 Uppsala. / fu\ll ' l"

Transkript

1

2 SB JE Walter HEMLÅN RYS x 10 Grundbok Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala / fu\ll ' l

3 Ryska x nte:rvox, Uppsala, & J. E. Walter

4 1. ALFABET OCH UTTAL 1. VOKALER Ryskan har fem grundvokaler. Valje vokal har dock två bokstavsvarianter (grundvoka.ltecken och altemativvoka.ltecken). Val av bokstavsvariant styrs av stavnings- och uttalsregler (se nedan samt 2.7, , 4 och schema 1). grundtecken alternativtecken ung. uttal i betonad stavelse A a H s h!l:tt O o... E e sill Y y!oro b.qm 3 3 E e f~m hl Y 1 Hu finn Alternativtecknens funktion Alternativtecken väljs när man skall ange a) konsonanten j+ ifrågavarande vokal ( alternativtecknet står då först i ordet, efter annan vokal ellertecknen L et b) (se 2.7), t.ex.: $I= J+A; :E= J+ O; ID= J+ Y; E= J+3; A51 =A+J+A; OIO =O+ J+ Y; OE = O+J+3; EE = J+3+J+O; (konsonant)+ be = (konsonant) + J+O; b) att en konsonant, som står framfor, är mjuk (se 2JO). Om ett ord inieds med vokalljud kan således endast grundtecken vara aktuellt, samt H, som är ett undantag (bokst. hl kan aldrig stå först i ett ord!). 1 M.ärk att tecknet M utgörs av två separata element. trots att det är en bokstav! 3

5 Kapitel l. A.l!q>aBHT H npo:us:aomehhe 2a KONSONANTER 2&1 Följande bokstäver finns också i det sv. alfabetet och anger praktiskt taget samma ljud: KK MM TT = sv. k (som i sko) = sv.m = sv. t (som i stig) KOT [kått] katt MaMa [måma] mamma TaKT [takt] takt 2 2 Följande tecken finns också i det sv. alfabetet, men de betecknar andra ljud: Bo =sv. v (jmf. uttalet av b i spanskan) Hu =sv. n (sv. bokstaven N består av samma element som ry. H) P p =sv. r (märk att lilla bokstaven är utformad på annat sätt den stora) c c =sv. s (äv. i sv. kan c uttalas som s: citron, centrum m.fl.) X x =ch (i t.ex. Bagfij TOH [tån] ton :uata [våta] vadd pama [råma] ram xaoc [cha'ås] kaos 4

6 Kapitel l. A.n:$aBHT H npoh3homehhe 2QJ Följande tecken har viss likhet med motsvarande svenska: Bti,U,ZJ; 3 3 6a::m )J, a fia p =sv. b =sv. d =z [båza] [da] [barr] (märk att lilla bokstav~n är utformad på annat sätt än den stora) (jmf. utformningen av sv. D) (tonande s-ljud som i eng.ple~e) bas ja bar 2.4 Följande rent grekiska tecken känner du kanske till (t.ex. från matematiska el. fysikaliska formler): r r = sv. g (grek. gamma).it.m = tjockt l som i eng. all (grek lambda) n :n = sv. p (grek. pi) (som i~) <)«P = sv. f (grek. fl) (märk att lilla bokstaven har understapel) rpamm [gramm] gram namna [lampa] lampa ~OTO [fåtå] foto cnopt [spårt] sport 5

7 Kapitel l. AJJ:cpaBHT H npoh3hoidehhe lqs Följande fem tecken saknar motsvarigheter i såväl det grekiska som det latinska alfabetet: = tonande sj e-ljud som i eng. pleas,ure llim =tonlöst sje-ljud, som i uppsvensktfors el. ty. Schade el :fr. chanson =sv. t+s som i plats =tje-ljud med t-förslag, ung. som i eng. cheese =ung. som sv. mjukt tje-ljud i k/jk, lfines (obs. den lilla understapeln l) man c [tsirk] [tjek] [sj ans] [bårsj] cirkus check chans borsjtj (rödbetssoppa) lkapron [zjarg'ån] jargong 2~6 Tecknen b (mjukh.etstecken) och "b (hårdhetstecken) upptas i alfabetet som "bokstäver'' men de representerar inga ljud. De har speciella markeringsfunktioner (se 2.10~ ). lg7 Ryskt j-ljud påminner närmast om engelskans i t. ex. box. Denna konsonant anges emellertid sällan med "egen" bokstav. Den markeras resp. skrivs på följande sätt 1. j + vokal (först i ordet) } (vokal + ) j + vokal med enbart altemativvokaitecken (se l) 2. (konsonant + ) j + vokal med b el 'L+ altemativvokaltecken (se l) 3. (vokal+ )j (+konsonant)} (vokal+) j (sist i ordet) med bokstaven R (som H men med båge över!) 6

8 Kapitel l. AJicpaBHT H Jln:Ta fmlta] J al ta ajijie.h [alej.ru alle atejjle [ate~ atelje Mali [maj] maj BaiiKan: [bajkåll] Bajkal(sjön) Bokstaven R kan således aldrig stå forst i ett ord el rore vokal. Undantag :från detta finns bara i lånord och transkriptioner av ickeryska namn, t. ex. paa6h "räjong", RopK York m.fl ' Du bör i de grammatiska avsnitten här i grundboken och i minigrammatiken ägna särskild uppmärksamhet åt de ord. vilkas stam slutar på "j", eftersom jaljudet, som framgått, ofta inte markeras med "egen" bokstav och därför inte "syns". Ibland anges där :mr tydlighetens skull konsonanten "j" med latinskt j trots att tecknet sak~ nas i det ry. a:lfabetet. 2.8 När en tonande konsonant (utom M, a, n:9 p) står sist i ett ord eller om denföljs av tonlös konsonant (inuti ord el. om den står sist och följande ord böljar på tonlös konsonant), uttalas den tonlöst (d.v.s. som sin tonlösa motsvarighet, jmf. sv. till hey_s [hafs], ty. Burg [burk], abfahren [ a12-] ): klubb [flack] [gas~ [flacksjf åk] flagga gas flaggstång 2.9 När en tonlös konsonant följs av tonande (utom M, e~ n:~ om följande ord böljar på tonande) uttalas den tonande: p samt o) (inuti ord el. sist i ordet [egz-] examen 2J.O Karakteristisk och viktig är i :ryskan skillnaden mellan hårda konsonanter och mjuka konsonanter. Denna skillnad är också av avgörande betydelse får stavningen av ändelsevokaler (d.v.s. val av vokaltecken ~ grundtecken el. alternativtecken - i en ändelse) (jmf. 1 och rutan under ). Om man bortser :från konsonantema :»<:,m, u. som alltid är hårda och q, m och "j" (det senare oberoende av hur det markeras) som alltid är mjuka, har va.xje konsonant en hård och en mjuk uttalsvariant Den mjuka varianten bildas, mycket förenklat uttryckt, på så sätt, att ett kort i- el j-ljud bildas efter konsonanten ).. i...

9 Kapitel l. Aliq>a:mT H npoh3home~me Mjuk konsonaf'tt markeras med mjukhetstecknet h efter konsomm.ttecknet, om konsonanten ftjljs av annan konsonant el. står sist i ordet (här i transkription med miniatyr-j): HIDHL [ijoru] juni yjiltpam [6lJtra-] ultra- 2o10ol Mjuk konsonant markeras med resp. alternativvokaltecken när konsonantenföljs av vokal (se 1 och rutan nedan): uet [n;ett] nej an~ [aprieli] april Hård konsonant markeras normalt ej; endast i fall då hård konsonant är slutljud i ett prefix och foljande stam böljar på "j" måste den markeras, då med hårdhetstecknet 'L: OT + e3,n; (= "ot+ je3,n;") > OT"be3,n; avresa. Obs! Ryska ordstammar slutar alltid på konsonant (hård, mjuk el. "j") och böjningsändelser utgörs alltid av el. börjar alltid på vokal. En böjningsändelses enda el. första vokal kan då skrivas antingen med grundtecken el. alternativtecken. Avgörande för val av vokaltecken är då stammens slutkonsomm.t. Kom då ihåg att stammens slutkonsonant är mjuk, om ordets grundform slutar på mjuk konsonant (t.ex. py6idj el alternativvokaltecken (t.ex. now. att den alltid är "j" om grundformen slutar på vokal+ alternativvokaltecken (t.ex.. CTaH:ll.ID! = "ctahuhja"). Grundprincipen for val av vokaltecken i en ändelse är enkel: om stammen slutar på bård konsonant skriver man böjningsändelsens enda el. forsta vokal med gnmdtecken; om stammen slutar på mjuk konsonant el ~'j". skriver man ändelsens enda el. första vokal med alternativtecken. Se schema 1 ( omslagssida 2) samt stavningsreglerna nedan ( 4). 2$11 De alltid hårda m, lk och de alltid mjuka lll? m; kan ibland av språkhistoriska skäl följas av altemativvokaltecken el, mjukhetstecken. Det innebär aldrig någon förändring av dessa konsonanters uttal (de är ju antingen alltid hårda resp. alltid mjuka), utan följande: Om mjukhetstecknet b står efter dessa konsonanter (sist i ordet el. foljt av konsonant) skall det i uttalet ignoreras: emb = "em": pe:iikbte = "pe:iikte": MO'<~L ="Mo.':!" Om däremot L står mellan konsonanten och ett alternativvokaltecken markeras därmed alltid kombination k.o1u~onant +j+ vokal (se 1): mbet = "mjot"; "qb.r = "qja" Om alternativvokaltecken står efter dessa konsonanter påverkas ej heller i dessa fall konsonantemas uttal och vokalen uttalas som om den skrivits med gnmdtecken: '<läm = "t~om" Det alltid hårda n. kan följas av både N och H. I 11mord skrivs H (u:apk cirkus). i böjningsändelser N (HeM:uw tyskar).

10 Kapitel l. ÅJIQ>SBHT H IIpOH3HOmeHHe l. BETONING I ry. har ordens betoning ingen fast plats och i normal ryskt skrift markeras ej någon betoning. I läromedel, ordböcker mm. anges den dock, t. ex. med accenttecken över den betonade stavelsens vokal När ett ord böjs kan dessutom i vissa fall betoningen flyttas från en stavelse till en annan. Ordbetoningen måste alltså läras in ordentligt samtidigt som man lär in själva ordet. Att rätt betona ett ord är viktigt av två skäl: :e a) Betoningen kan skilja två i övrigt lika ord el. böjningsformer från varandra, t. ex.: oprae = organ opnie = orgel okea =fönstrets (genitiv singular) orma =fönster (nominativ plural) b) Betoningens plats påverkar uttalet av vissa vokaler i de obetonade stavelserna (se 3. 4). h s s r l 3.1. Betonad vokal i ry. är halvlång (alltså inte lika lång som en svensk lång vokal) medan obetonad är kort. 3~2 Vokalen o, angiven med bokstaven e (= o efter mjuk konsonant) är alltid betonad. Därfor markeras normalt inte någon betoning ens i läromedel. I rysk skrift sätts dock prickarna över e normalt inte ut utom i ordböcker, läromedel o.dyl. 3.3 Om bokstaven o står efter konsonantema m. }K, q, m. u anger den alltid ett betonat o-ljud. Obetonat o-ljud efter dessa konsonanter ersätts nämligen alltid med e (se schema 1 samt stavningsreglerna under 4) 3.4~ Uttad av vissa obetonade vokaler 3A.l Obetonat o (skrivet med o) uttalas som ett kort [a] (som i eng. by_t) om det står forst i ordet el. omedelbart fore ordets betonade stavelse och ungefår som ett kort [ö] (som if(}rdärva) i andra obetonade stavelser. Samma regel gäller vokalen a (skriven med a). M!!cKoa [m~kvå] Moskva )J.OKTQP [d'åkt!!:r] doktor 9

11 Kapitel l. AmpaBHT H npohahome~me 3A.. 2 Obetonat e (skrivet med e) uttalas som ett kort [i]: [til if' ån] J-~- telefon Petersburg Samma gäller obetonat a efter mjuk konsonant (skrivs då ~s el, efter q, m... a): Japan [tjjjk' åfskij] Tjajkovskij 4.. STA VNINGSREGLER 4.1 Efter nedanstående konsonanter skall ett i-ljud alltid skrivas med bokstaven M (se äv. schema 1): 4.2 Efter nedanstående konsonanter skrivs aldrig 10 och 5! utan ersättes alltid med Y resp. A: [f K x;m :>K ;q m; ul +Y l A (ue.m,ejui men rpym!!; CHHIDID men xopomym) ~t3 Kombinationerna UO mo )KO "-10 IUO samt konsonant+ E är tänkbara endast om vokalen är betonad Om vokalen är obetonad ersätts O l E med E j Dessa regler är viktiga att minnas främst vid ordböjning, jmf (rutan) samt schema 1.1 lo

12 5. ALFABETET J A a A a (a) E 6 E (f (b) B B B ~ (v) r r r 2 (g) ll A.:p a~~ (d) E E (e) Oei :E e E e (jo) (oi )K }K )l( x (zj) (z) H H H u (i) :A ä R i1 (j) K K K 1C (k) J1 JI J1 Il (l) M M M M (m) H H H H (n) o o o o (o) n n II n (p) p p p p (r) c c c c (s) T T m mlf (t) y y y y (u) (() <P tp QJ (t) x x x x (ch) u n: ll tl (ts) q q q 'lf: (tj) m m ll1 Ul (sj) m m m U4 (sjtj/stj) 'h 'b (hi) bi 3 bl (y) b 3 a 3 9 (e) IO IO JO KJ (ju) j! 5I J! R (ja) b 1 Först i ordet, efter a.nrum vokal el. efter hl» (}loctoebckhd - Dost2i_evskij; ~Jie:aa - Jelena). 2 Efter alltid hård/alltid mjuk konsonant (fop6a'<~!ib ~ GorbaijQV). 3 Kan ej stå :Ri:rst i ett ord; stor bokstav förekommer bara vid skrift med enbart kapitäler (gäller även 1> och I>). 11

13 ,, 2. HEPBh/E IIIAFH 2. DE FiJRSTA STEGEN L BCTPEqA H llpoi!lahhe l MOTE OCH AVSKED 3,n;p8BCTByA, IOxm! 3,m:paBCTBfBTe, roc:oo,m:h:a Kap.mccoa (2.1) 3,n;p8BCTBYATe, rocno>ka Kap.nccoH 3,n;p8BCTByATe, roc:oo,m:h:a Hoauo:e (2.2) 3,npåBCTBYATe, rocno>ka H:saH6Ba Dp&ueT. (2.1) fiphbet, KaK,m:e.11a (2.1) Kax.ne.ma Kax.n;ena Ku.n;ena Cnac:H6o, Cnacl%6o. Cnacfioo, Cnacfi6o. H :s ah COH.R HBiiH? C6HSI? rocno,n;hhkapnccoh? rocnoxa KapJiccoH? xopom6 HOpMWibHO HHqer6 He 6qeHb xopom6 A y sac, :rocuo.m:ae Hwmo:u? (2.3) A y :sac. :rocno>ka HBaH6Ba? A y Te6JI, AyTe6.ft. H:aam? ÅHHa? 12

14 Kapitel 2. IIepn!:le mam Jlo CBH,LI;åHH.R, Jlo CBH,LI;åHH.fl,,Uo CBH,LI;åHHII,,Uo CBH,IJ;SHHJI, M :a åh C6HJI rocrro,zj;hh KapnccoH :rocno:>ka KapnccoH n:oxa (2.1),Uo CKOpo:R BCTpe"'UI,,Uo CK6po:9 BCTpeliH, no CKOpoä BCTpe11H,.Uo:oeqepa,.Uo:se11epa, no :seqepa..uo 3iiBTpa,.Uo 3aBTpa, ÅHHa rocno;u;:hh H:am6B :rocno:>ka H:sm6:sa ÅHHa rocrro,zj;hh H:aa:u6:s rocrro:>ka H:aa:u6sa Ms&H rocno.n;:hh H:aaH6B Bcer6,ZJ;66po:ro, Been) ;u;66po:ro, 2. qto? l VAD? (G l J, 4.3, 4A, 5.2.3, 10.1, 10.2) / 3To... Kapa:u.n;am TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb :>Kyp HM Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO xjie6 MaCJIO :sapehbe 6yTep6p6.n; CTaKm HO )K qa:ahhk Koq>e:RHHK no.n;:u6c :ra3f 6yMara KHHra BO,L!; a PY"~Ka BeTliHHS Tapen K a 11amKa JIO::lKKa BHJIKa Jlai(Te), DOlKMyicra.,. Kapa:.:mam (2.5) TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb }Kyp Han Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO XJie6 MaCJIO :aapeh~:>e 6yTep6p6.n; CTaKaH HO::lK qa:rhhk Koq>e:AHHK IIO,IJ;HOc ra3f Ty 6yMary K HI!: r y BO,Il;y PY"'~KY :oet'!ihhy Tape.JIKY q~fu:nt:y JIO>KKY BHJIKY 13

15 Kapitel 2. IIepB:&Ie mam ~ 3To... :senochm,n; abt66yc Tpm.maä w:am:fma ynhua mk6jia yhh:sepchtet r6po,n; KapTima K6MH8T8 CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6ypr CToKr6JibM MocK:sa Yncana run66ycli KapaH,n;am(L 6:KH~ Tpa:MBB!! KpeCJI! K H H :rh 5I BBlKY Be.IIOCBDe,JJ. (2.6) abt66yc TpaMBaA MamHHY. ym~uy mk6jiy y:uh:sepcinet r6po,n; KapniHy K6MH8TY. CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6yp:r CTOK:r6JibM M ock BY Yncany abt66yc~>~ KapaH,n;amH. 6KH! TpaMB~ KpeCJI! KHHI'!f Be.JJOCIIDe,IJ. (2. 7) TpaMBa'R: MamHHY abt66yc jjihuy mk6jiy yhhbepchtet K6MH8TY CTOJI CTYJI KpecJio KpOBaTb Kapni:ay r6po.n: KH'Hry M ock BY CTo:K:r6JibM YncaJiy OKH6 3.U:SHHe OKH 3,JJ;MH1! Kpecn~ KHHI'li 14

16 3. f',ue? l VAR? (G L l, 4.1, 6.4) CKmKBTe, uo:m:uyi:cra, r.m.e CKa>KJhe. no>kån:y:acta, r.n e r.m. e... OCT.RBOBK&? (2.8) CTåHUH.S? BOK 3M? aapon6pt? Mai'83HH? yhhbepmar? yhhbepcam? s,nåhhe? mk6na? YHHBepcHTeT? 6q>Hc? CTa,IJ;H6H? TeaTp? I"OCTl~iHH:Ua? JIH<l>T? ackanåtop? Kacca? pectopåh? Ka~? pa66ta? Tlli? (2.9) OH? OHå? OHH? Bbl? OH? OHH? Thl? s? Mbl? OHa? H:si:lH? MOJIOKO? T,..PaMB8:a? IOpH:A? Bepa? ÅHHa? OH a? HB8H? ÅHHS KOMBB.'i'&? pectopbll? run66yc? SCKMåTOp? 0HT8M Oea e.a ocrr.uoe:ke (2.1 O) Ou:si u :m~eo.me (2.1 O) Mu Ha BOKaån:e OH B Maraa(me 0HH B foctiihh:ue 5f B CTOKr6JI.DMe Tu B MocKBe Bhl B IleTep6ypre OHaBoKHe OH Hapa66Te 0H6 Ha CTOJie OH Ha OCTaH6BKe OH y 3,IJ;SHH$1 0Håy ÅHHhi Oaa y n~ccopa (2.1 O) 0Ha.n;6Ma 0HCJieBa OHacnpaBa Oaa :aeepxy (2.11) OH BHH3Y OH :onepe.n;h OH C3å.D;H 15

17 Kapitel 2. IIepBwe marn: 4. KYnA H OTKYJIA? l VART OCH VARIFRAN? (G 1.1~ 6.1, 6.2, 6.3) Ky:m.a TY? (2.12) BH? OH? OHS? OHH? BH? mn60yc? Ky.na TM? ou? OHS? A:u:Ha? f,ne... BOK 3M? aaponopt? TeaTp'l yhhbepchtet'l HHCTHTyT'l CTa,l.'(HOH? MaT83HH? yhh:oepmar? mk6jia? I'OCTJIHH:Ua? a,nmhe? OrK y,n a BY? OHH'l OHa? Hsau? C:oeTJiillia? T bi? 8BT66yc? wam:hha? _»,no:m6:a: MH Tyna OH CIO,l.'(S 0Ha B CTOKI'OJibM Oull o Moc1m:t (2.13) MY B mk6jiy OH Ha OCTaHOBKY Ha.ne:oo HanpaBo BBepx BHH3 Bnep~,l.l; Haaa.n $.[K,'IJ,RpeKTOpJ: (2.13) OH K npeno,nabatejiio OHaK AHH. 0Ha K np~ccopy KaK,II.OOX&TL,'IJ,Oooo BOK:WJ~? (2.14) aaponopt.!!? TeaTp!? yhu:oepcutet!? HHCTHTYT! CTa,l.'(HOH_il? MaT83HH,!!? yhu:oepu:a:r!? mkojibi? I'OCTHHH:UY 3,n:mus_? Mw &3 MocKBY (2.15) OHH H3 CTOKI'OJILM!! O:ua :ea Ynca.nw Ou c pa06ty: Oua ot np~ccop~ 5I H31J.OMY OH c.n:e:oa OuacnpaBa 16

18 Kapitel 2. llepbhe marn 5. HMETb H HE HMETb l ATT HA OCH INTE HA (G 4.1, 6.1.1,10.3 e) K:eara (2.16) pyqka TeTp8,z:i;b CJIOBapb MaDIHHa KOMHaTa Y Bac ectb... :ee.jiochne,n;? KOMHaTa? yqe6hhk? lla, y MeHJI ectb... KHHra pyqxa TeTp8,z:i;b CJIOBapb Mam:HHa Da. y Hac ectb... YHHX ectb... YHer6ecTb... Y Hee ect:o... HeT, y Me:ail :aet y Te6HHeT y Hero HeT y HeeHeT y H&C HeT y :eac HeT y HHX HeT y Hac HeT KOMHaTa yqe6hhk :ee.jioclme,n; KOMHaTa 'l MamHHa? KHHra? pyqxa? CJIOBapb? M&mHHa? :ee.jiochne,n;? yqe6hhk? K:HHI'J! (2.17) :ee.n:ochne,n;i CJIOBap~ :eapeh~>h. KOMH&Tbl MamHHhi TeTp8,z:i;H pyqkh_ 17

19 Kapitel 2. IIepBNe marn 6. KTO? l VEM? (G 4.1~ 4.2, 4.4) Pa3pem:HTe npe,n;ctsbhtlcj[, IOxae He.mLecou.H :m:oe.m. (2.18) Auua HHJILccoH, g m:ae,n;ka Pa,JJ. c MM& ooo:o:uombtlcb9 rocoo.m.&:o: HB.mLcco:o: (2.19) P8,n;a c BSMH no3hak6mhtbcj[, rocno>ka HHJILccoH QqeHb np:e.rtho, a H - QqeHb np:egtho, a H - QqeHb nphhtho, a $I - QqeHb nphhtho, a H - QqeHb nphhtho, a.r - IDpHA Hm.rn6:a ÅHHa H:aau6:aa IOxaH HHJILccoH H:ailli C:aeTJI8Ha!Oxau (2.20) ÅHHS Mo.u: ~amh.t!rb ~ Er6 HMH- Ee HM.R- KaK TBOO HMH? KaK :aame :HM.R? KaK TBOi <l>amhjihh? KaK :aama <t>amhjihjl? Meuiloo:oyT MeHJ! 30BYT KaK Tet'bi 30ByT? Ku: Bac 30BjT? Ku er6 3oByT? KBK ee 30BjT? KBK HX 30BjT? K To TY? (2.23) KTOOH? KToOm~r? KToCeprea? KTooHa? K To OJibra? K To :rocno,n;:hh HBau6:a? K To IleTp H:aau6B? KTooHa? KTO Thl? Kro :rocno,n;:hh I1eTp6:a? KToH:aau? HHJILCCOR (2.21) H :a au ÅHH8 Moe HM.sl- Bop:Hc Moe :HM.s~- C:aeTJiillia MoJ! q>amhjihh- HHJibccoH Mo.R q>amhji:hg- H:aaH6B Aeoa (2.22) IOxaH Me:mi 30BYT ÅHHa Memi 30BYT HHKOJI8a Er6 30BYT HsaH Ee 30BYT ÅHHa Hx 30BYT ÅHHa H HB8H 5f- CTy,IJ.eHT Ou - npeno,n;a:aatejih Ou - HH>Keuep OH - akohomhct Oua -10p:HcT OHå -,D;OKTOp OH -,D;HpeKTOp OH - ne,n;aror 0Ha - JIHHI'BHCT J! - Ö'H3HeCMeH 0:H -,D;HllJIOMST OH -<$HUep 18

20 Kapitel l. fiepblie mani KTOOH? KTooua? KTOOHH? KTOOH? KTooua? KTO TH? KTOOHS? KTOOH? K To Bop:Hc EJih:UHH? KTOOH? KTOOHS? KTO BU? KTOOHH? K To Jl:H:aa H HpH:ua? TY Hemul ab.ilem&»?(2.24) BN Hac BH,II;HTe? OHa er6 BHAHT? T:bi HX BH,ZJ;HIDb? OH -ctyaeht 0Ha- CTy,n;eHTK8 0HH - CTy,II;eHTI!t! OH - }KYPHaJIHCT OHa - pe.i~;3ktop..si - <t>hn6nor Oua - Me,I~;cecTpa OH -MHHHCTp OH - npesh,ii;eht Ou - cekpetapl Oua - cekpetapma MLI - cty,ii;ehthl Ou:H: - HH)KeHepLI Om% - npeno.i~;aaatejih lla. H Te6.si BH}KY lla. Mhl :oac BH.II;HM ila. oha er6 BH,II;HT ila.a: HX BH)KY 7. qe:a? l VEMS? (G 4.2), 3To Tooi Ka.pa~am? ::ho TBOO MOJIOK6? 3To TBO.ft TeTp~b? 3To er6 noptcpenl? 3To, e~ cymka? 3To Ham aat66yc? 3To :name Kpecno? 3To :uama KHHra? :ho Bam lj,om? 3To BSme Kpec.no? ~o :oama cymka? 3TO HX ]J,OM? ~o TBOH KapaH,I!;am:R? ~TO er6 TeTp~H? 3To e~ cjmkh? 3To BamH KHHI'H? Jla, OH HOi (2.25),Ua, OH6 MOO lla. ona MOR ila, OHer6 lla. oha e~,ua,ohbam ila, OH6Bame na. OHSBama lla. o:u :nam lla. o:u6 Hame lla. o:ua :uama.,ua, OH HX. ila. OHH MOH.Ila. mul er6 na. OHHee lla. o:u:h MOH 19

21 Kapitel 2. llepbwe marn Kommentarer (lo1-lc25) 2.1 3~paBCTByiTe. rocno~uo KapJJcco:o! God dag, herr Karlsson! Vissa hälsningsuttryck och artighetsfraser används oberoende av, om man duar eller niar, om man vänder sig till en person eller flera. Anges det i exemplen ovan efter frasen både förnamn och efternamn innebär det, att uttrycket kan användas både när man duar och niar (om bara förnamn torekommer efter uttrycket kan det bara användes vid duande, t. ex. upuuh hej [när man träffas] och uoka hej (då) [när man tar avsked]). I sammanhanget bör nämnas, att man i Ryssland duar bara de allra närmaste vännerna. Hälsningsordet 3~paucruyi tillämpas om man duar och formen med tillägget w'fe om man talar till flera eller niar en person (det är egentligen från bötjan en imperativform ["var hälsad(e)' 1 ] och du kommer möta ändelsen -Te vid andra tillfällen, redan i detta kapitel, se 2.5). Notera också uttalet. I s;n;pasct:sya( -Te) hörs inte det forsta -:s-. Frasen s.n;ps:sct:sya(te) är neutral med avseende på tillfälle, stil och tid och motsvarar således både god dag, god middag, god kväll och hej. Neutralt är också uttrycket KaK ;n;emi, som kan översättas t. ex. hur står det till, hur har du/ni det, hur mår du/ni, hur är läget, ;n;o cbh;d;åhhh vi ses, på återseende samt ;n;o :seqepa vt ses i kväll. 2.2 roeno~liu Huauou l roenolka Hasosa herr Ivonov l fru lw:mov(a) De flesta älct:ryska efternamnen slutar på..ou..e u,..e u, Nus, ~Yu. K vinnors efternamn får alltid tillägget ~a (som du sett gäller detta inte ickeryska efternamn, t ex rocno>ka KapnccoH). 2.3 A y :eae. rocuo.m.9u Heauou? Och ni, herr lw:mov? Uttrycket xu,n;ena? hur står det till? betyder eg. "hur lir sakerna [hos dig/er]''. Vid foljd~ fråga blir konstruktionen eg. "Och [hur är sakerna} hos er/dig?... Därför y uady Teosi med prepositionen y+ genitiv av personligt pronomen (G 4.1). Märk även att sv. och i foljdfråga översätts med a. 2.4 "'ITo 3To1 Vad {är] det här l detta? a) qto vad? är ett självständigt interrogativt pronomen (G.4.4). b) Bindeverbet är översätts inte (G 5.2.3, 10.1 ). c) ato dettaldet här är ett självständigt demonstrativt pronomen (G 4.3). 2.5 Jlaih'e~ uolkuyäcra, Kapa~am! Var mall ge [mig} en penna! a) AiiR(Te) är imperativ av verbet,n;abatb (mer om verb i kap. s. om imperativ i kap. 8). b) uttr. no>kanyacta (obs uttalet: [ no)kmcta]) betyder var mällitack m.m. när man ber om något men äv. var så god när man erbjuder något (jmf. eng. please) el. som motsvarighet till sv.för all del när man besvarar någons tack. c) xaphahaam är ackusativobjekt och står därfor i ackusativ (singular) (som ju är lika med nominativ, utom hos feminina på -a l -s:, d.v.s F 1; de har i ackusativ... y/~m) (G l. l, 10.2). 20

22 Kapitel 2. llepblie marn Notera också att dativobjektet (här: mig) inte behöver utsättas om det av sammanhanget framgår, vem som avses. Om dativobjektet utsättes står det givetvis i dativ (G 4.1, 10.4). Märk också att de ryska substantiven översättes än med bestämd, än med obestämd form (sammanhanget avgör). 2.6.si oe:w:y ue.mocao:e,n: Jag ser en cykel 5I BH)KY =Jag ser (mer om verb i kap.s), BeJiocHneA är ackusativobjekt och står därför i ac~ kusativ (som ju hos M och N samt i plural= nominativ, jmf. 2.5 ovan, och hos Fl har ändelsen -y/-id). 2.7 DoKIDKBTe~ oo:w:uyicra, ue.moc1me,n:! Var snäll visa [mig] cykeln! Ry. nmcwkfne visa! är imperativ av verbet nmui3libatl-nm<a3au. visa (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8). R y. BeJiocHm ~ är ackusativobjekt och står därför i ackusativ (jmf. 2.5 och 2.6). 2.8 CKmKHTe, no~yicra, r,n:e OCTauoo~t:a! Var snäll och säg [mig] var hållplatsen [är J [någonstans] l a) Ry. CKIDKHTe är imperativ av verbet cka3atl säga (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8) b) Ry. OCTaHOBKa är subjekt (visa mig var hållplatsen är någonstans) och står därfor i nominativ (G 10.1). c) Observera att sv. någon. något, några, någonstans o. dyl. ej behöver översättas i frågor (som här) el. nekande satser. Var [är] du [någonstans)? Här presenteras och övas personliga pronomen i nominativ (G.4.1). Betr. sv. någonstans, se ovan 2.8. Se äv och 2.17) Oea ea OCTaeooKe OuH: B wkooe O:eayo~copa Hon [är) på hållplatsen De [är J i skolan Hon [är} hos professorn Här presenteras och övas loka.tiv singular av substantv samt några viktiga prepositioner, som uttrycker befintlighet. Sv. i motsvaras normalt av B+ lokativ (B mkoji~ i skolan) och på av aa + lokativ (~a octahobk~ på hållplatsen) (G 6.4). Notera att flertalet substantiv i singular, oberoende av genus, har ~e i lokativ: Mara3HH - B MBra3HH~; mmo - B okh~; mk6jia - B mkoji~ (G L l). Sv.lws motsvaras av y+ genitiv. Se äv

23 Kapitel 2. IlepBwe marn 2.11 I'.m.e KoM&aTa? Ona ssepxy. Var {är] rummet? Det [är] upptill. Obs. det som står i ingressen till substantivkapitlet i minigrammatiken (G l), nämligen att ou han och oaa hon även avser ting och ej bara varelser. Sv. denidet som personligt pronomen skall således översättas med ou om substantivet som ersätts är maskulint och ona, om det ersatta substantivet (som här) är feminint Ky.m.a TY! Vart [skall] du [gå l åka /ta vägen]? Märk hur enkelt man i ry. kan konstruera en rad meningar genom att bara kombinera t.ex. ett pronomen och ett adverb. Säledes kan Tu Ky.na l Ky,na Tbi? översättas med: vart är du på väg (någonstans)? vart skall du gå (någonstans)? var skall du ta vägen? o.s.v O:oa u MocKBY De [skall l är på väg] till Moskva Prep. till (in i) översätts med e+ ackusativ (jmf:a + lokativ, 2.10, G 6.1). Om till avser person skall dock alltid prep. K användas. Den styr dativ (G 63), t.ex. JI K.n;HpeKTopy Jag skall (gå) till direktören (G. 1.1 ). Om befintlighet uttrycks med ua ( + lokativ) (2.1 O) skall riktning uttryckas med na (+ackusativ)- OH Ha octah6bky Han skall till hållplatsen. Se även KaK ~ooxatl ~o uokma? Hur [skall man] ta sig till stationen? I detta uttryck används for sv. till prep.,m. o, som styr genitiv ( G.l.l ), alltså TJ.O BOKsWia (G 6.2). Märk vidare att frågeord + infinitiv står för opersonligt man + skalliskulle + inf (KaK JioexaTb 11.0 BOKsWia? Hur skall man ta sig till stationen?) 2.15 Mw B3 MoeKBY Vi{ är} från Moskva l Vi [kommer] från Moskva Sv. prepositionerna till ochfrån har vardera tre motsvarigheter i ry. Vilken som skall väljas beror på den preposition. med vilken befintligbeten uttrycks hos det aktuella substantivet. 'Cks med skall till översättas med B + ackusativ Ha + ackusativ Obs. att alla prepositioner som uttrycker riktningfrån styr genitiv! (G 6.1-4): Exempel: befintlighet B Mocxse (i) Ha ocnm6bke (på) y n:poq>eccopa (hos) riktning till B MocKBj (till) Ha octah6mcy (till) x npoq>eccopy (till) riktningfrån H3 MocKBN (från) C OCT8H6BKH {från) OT n:poq>eccopa (från) 22

24 am Kapitel2. IIepBlhle marn 2.16 Y Me:a:s eetl Keera Jag har en bok ~ Det vanligaste sättet att i ry. uttrycka sv. har är en konstruktion. som gör objektet till subjekt, man säger eg. Hos mig finns en bok. "Det ngn har'' står alltså i nominativ och ej det kasus man kanske hade väntat sig. Sv. ftrms lyder ecrl (oberoende av subjektets genus, numerus och per~ son. G 5.2.3) och kan utelämnas utom i :frågesatser. Prepositionen y hos styr genitiv (2.15) och :w:emf mig är såledesgenitiv av pron. g jag. (G 4.1, 6.2) HeT. y ~tees BeT K:a:are: Nei, jag har inte någon bok Ry. HeT betyder både nej och inte har l inte finns. Det senare HeT har utvecklats ur :ue ectb" är inte/finns inte och kräver genitiv av det ngn inte har el. som inte finns. Konstruktionen betyder eg. detfinns inte av någon bok hos mig. Därför genitiv vid HeT (G 10.3 e). Observera vidare att sv. förenat ingenlinget/inte ngn/inte ngt normalt ej översättes i nekande satser (jmf. 2.8, 2.9 och 2.12). 'er :all mg n IOxae: HBJILCCOH - B: w:oe~ Jag är Johan Nilsson, jag är svensk Några substantiv, :främst sådana som betecknar nationalitet el. yrke, har en feminin form utöver den maskulina (ung. som i svenska): mee~ svensk- m:oe~ka svenska. Jmf även CTy~eBT student - CTY.lJ.CBTK.m studentska lite längre :fram P~( a) e BiMR oooaakomrtlcb Trevligt att träffas l göra er bekantskap Konstruktionen betyder eg. [Jag är} glad att bekanta [mig] med er. Eftersom p8,11; glad är adjektiv skall det få formen p~a om den som yttrar sig är en kvinna. Mer om denna typ av adjektiv i kap. 8 (komm. 8.5) Moe RMB m Dxaa Mitt (för}namn {är} Johan Här presenteras och övas possessiva pronomen (G 4.2). Substantivet HM.fi tillhör en grupp av c:a l O subst. på -Mfi som är neutra (mer härom i kap. 7). Därav formen M~ min/mitt, TB~ din/ditt och Barn~ er/ert Mos ~ambjuib He.mLceoe Mitt efternamn [är j Nilsson Ordet HMJI (2.20) betyder i första hand förnamn. Obs. att $amhjui$il. betyder efternamn (och inte det man frestas tro först). Äkta ryssar har alltid tre namn: HM.si förnamn, ot"l!ect:oo fadersnamn och <Pa:w::Hmul efternamn. Fadersnamnet är bildat på faderns förnamn och slutar på -o:a:hq, -ebh"1, -Hq hos män (t.ex. IleTpo:oe!ll) och -o:ona. -e:ana, -Ha hos kvinnor (t.ex. IleTpoeea). Det vanligaste sättet att tala till och om en person man inte duar är med för~ och fadersnamn. Efternamnet används endast i forening med titlar. Till kategorin "titlar'' hör ord som t.ex. :rocnoaim herr, rocno>kåfru. 23

25 Kapitel2. llepbne man-i 2.22 Meu ooe'ft AaBa Jag heter Anna Konstruktionen betyder eg. "man kallar mig Annci''. DärfOr står motsvarigheten till sv. subjektet (här jag) i ackusativ (Memi mig, Teö.H dig etc.) (G.4.1). Märk att ackusativ och genitiv är lika hos personliga pronomina KToTY? Vem {är] du!vad[är] du fförnågot]? Pron. KTO betyder i forsta hand vem? men även vad? om yrke el. dyl. efterfrågas (G 4.4) Tw sb,m,auu. r.~eeb? Ser du mig? Ry. BHAHWb är du-formen (andra person singular presens) av verbet BHAeTL se. I de!oljande meningarna finns andra presensformer av verbet. Verb behandlas närmare i kap. 5. Formen MeH.ti är ackusativ eftersom ordet här är aclrusativobjekl: ro Tooi w::apad,ij.a:m? lla, ou Moi [Är] detidet här din penna? Ja. den {är] min, Här övas åter främst possessiva pronomen i nominativ~ se G 4.2. Notera även skillnaden mellan demonstrativt pronomen (här ato) (G 4.4) och personligt pronomen (här OH) (G 4.1). Obs. att en fråga, som inte bar något frågeord, har samma ordföljd som en påståendesats (G 9.2): 3To TBO:A KapaHABm. 3To TBO:R KapaHnam? Det htjr är din blyertspenna, Är det här din blyertspenna? Man markerar skillnaden med intonation. Frigeintonation innebär att tonen går markant upp på den betonade stavelsen i det betonade (viktigaste) ordet i satsen, for att sedan sjunka igen: TBOA 24

26 l. KOTOP'blA9:AC M KOf'JJA?IVADÄRKLOCKANOCHNÄR? (G 8, 10.3 d, 6.1, 12.1, 12.2 a) lli&c (3.1) )J. B& T ph qethlpe BBTL mecn, cemb :a6ceml,n;ebji:tb,n;ec.sitb O,ZI;HHHa,II;llSTb.n:aemmuaTL ~aca (3.2) " " qacou (3.3) TpH,IJ.B8,IJ.B,aTL (3.4) HJi:Tb TpH.IJ;llSTb mectl c6pok mnl B 'ij&c (3.5) B.n;:aa qaca B O,l];HHHa,II;U8Tb copok 25

27 2. KAKOR JlEHh? IVADÄRDETFORDAG? (G ~ 5.3, 5.4, 6.1, 12.1 a) DORe,lJ.MLBBK (3.6) BT6pHHK cpe.n;a qetbepr n.ftthhua cy666ta BocxpeceHhe uoae,m.mlrbk (3. 7) BT6pHHK qetbepr cpe.m.a, (3.7) n.ftthhub. cy666ta :OOBe,JJ,~LBBK (3.8) cpe.n;a "letbep:r B ooae,m.e.jjlrhk (3.1 O) BO BTOpBBK (3.11) B cpe.zcr B qetbepr, B nathhuy scy666ty B BOCKpeceHbe B DOBe,lJ.eJJLBBK (3.12) BCpe.n;y B qet:oepr :en.ftthhuy 26

28 >me 3. KAKÖE "t~hc.jiö? l V AD ÅR DET FOR DATUM? (G 2.1, 6.4~ 8~ 10.3 b+c, 12.2 a+b) :o:epuoe.baeapll (3.13) BTOp6e <}>ebpajul TpeTLe MapTa 'tfetbeptoe anpem1 mhoemu mect6e HIDH.R ce,i'i;lm6e HIDml BOCLMOO asrycta,n;ebhtoe CeHT.R6pB.n;ecsToe okt.s6pi O,ll;HHHa,ll;UaToe HO.R6pH,I'I;BS,ll;U3TL nepboe,i'i;eka6p.sf nepboe RHBApH (3.14) TpH.n;UaToe MapTa Kor.n;a ato 6bi.n:o? 3-rooLmo 3To o:bmo 3To6:bmo 3To 6biJIO ~ho 6:biJio 3To 6biJIO B DBBApe (3.15) :o:epooro Baoapsi (3.16) B <}>ebpajie BTOp6ro <f>ebpajib B MapTe.l'I;B8.n;uaTL nitoro MapTa 4. qto HAJlO? l VADBEHOVS? (G4J, 5.8, 6J, 6.3) Mae Ty]B.a (3.17) MHe cxo,i'i;a MHe BHH3 MHe :anepe.l'l; M:ae Ha38,n; Te6e B YHH:aepcHTeT Te6e B mk6jiy Te6e B HHCTHTYT Teoe :s r6po.n EMy K npoq>eccopy EMy K npeno.n;asatejiio EMy K.l'I;HpeKTopy EMy K Y"'~HTeJILHHUe lli1 K Me.n;cecTpe lli1 K,I'I;OKTopy EA B KJiacc EABMOCKBY 27

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Figuriner i dans. Minoisk tid.

Figuriner i dans. Minoisk tid. Figuriner i dans. Minoisk tid. Blå fågel bland berg, vildros och iris. Fresk i Knossospalatset. 17 Denna fresk i Knossos döptes när den påträffats till Parisiskan. Den tycktes innehålla allt av kvinnlig

Läs mer

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska.

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska. Kapitel 2 - Yrken Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska. På väggen: plansch/affisch med olika yrken. Läraren presenterar de olika yrkena på affischen

Läs mer

Information från Medborgarkontoret Hösten 2013

Information från Medborgarkontoret Hösten 2013 E ö hö ö! DENNA SIDA ÄR EN ANNONS G Im M Hö 2013 M G Yv P ch U Bjöm ö m ö G. M m hö! Å F ä! Ö ö M G M... 13-18 T... 13-16 O... 13-16 T... 13-18 m ä ä. A: Hcv. 1, 247 70 G T: 046-35 63 57 Fx: 046-35 70

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

Dialekt i Gerlesborg. Ett nordbohuslänskt arv. Ett föredrag av Jesper Gunnarsson

Dialekt i Gerlesborg. Ett nordbohuslänskt arv. Ett föredrag av Jesper Gunnarsson Dialekt i Gerlesborg Ett nordbohuslänskt arv Ett föredrag av Jesper Gunnarsson Källa: www.eniro.se Källa: www.eniro.se 2005 Min definition av Gerlesborg Källa: www.eniro.se (högra kartan har manipulerats)

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

1.12 Den mykenska kulturen ca 1600-ca 1100 f.kr.

1.12 Den mykenska kulturen ca 1600-ca 1100 f.kr. 1.12 Den mykenska kulturen ca 1600-ca 1100 f.kr. Ett av de stora fästena i Grekland under denna tidsperiod var palatset i Mykene, en väldig byggnad på ett bergskrön strax norr om staden Argos på Peloponnesos.

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

K 1 APITEL Åttondelar

K 1 APITEL Åttondelar 1 KAPITEL Åttondelar A V I S TA TEKNIK DEL 1 - RYTMBILDER 1 Åttondelar Som jag sa i inledningen av boken så ska vi läsa noter som bilder (eller ord om du så vill), istället för not för not, (bokstav för

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Planering för moment2 Spanska

Planering för moment2 Spanska Period: v10-v14 Planering för moment2 Spanska Material: Vale7 Textbok och Övningsbok. Stenciler från Lärarhandledningen Kapitel: 14 Algo de comer s54-55 Vokabulär: Matord, siffrorna, riktningsord, Grammatik:

Läs mer

Ryska kort grammatisk översikt

Ryska kort grammatisk översikt Ryska kort grammatisk översikt Revaz Tchantouria Karina Vamling IMER, Malmö högskola, 2007 Förord Denna korta grammatiska översikt är avsedd för studenter som följer distanskursen Ryska på nätet vid IMER,

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Kommunal kursplan i engelska - Sävsjö kommun ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Genom att engelska språket har en dominerande ställning vid internationella kontakter är det önskvärt att alla svenskar kan engelska

Läs mer

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet PRODUKTKATALOG Sis föi och klss ck fö sö www.s.s Ihåll Sos Aci Tl Kulöl si 4-5 All i! Vil All Sköljl I h boschy hi u fl föbukiso so u lbu h. Pouk Sskillk och håll hö ké. D fls iljök S och fis l so kos

Läs mer

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem FACIT till läroboken Studera svenska med Maris! av Maria Melin-Blomqvist Boken är avsedd för lärarledd undervisning. De flesta momenten i övningsavsnitten består av grammatiska översikter, uttalsövningar,

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

1.1 Modersmål och litteratur

1.1 Modersmål och litteratur 1 Läroämnen 1.1 Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Mål: Eleven skriver Penngrepp (vid behov) skriva bokstäver forma bokstäver åk 1 skriva meningar med stor bokstav och skriva ord och egna

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

Joniskt kapitäl på Erekteion.

Joniskt kapitäl på Erekteion. Joniskt kapitäl på Erekteion. Sex kvinnostatyer, s.k. karyatider, bär upp taket till Erekteions karyatidhall (idag kopior, originalen är placerade i det nya Akropolismuseet). Erekteion uppfördes i jonisk

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer

Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer Följande är en kort sammanställning av ett urval av fakta om de språk som ges

Läs mer

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Några utgångspunkter Samarbete är alltid tillåtet Här gäller learning

Läs mer

År 7 - Tema Kommunikation

År 7 - Tema Kommunikation År 7 - Tema Kommunikation Mål i svenska år 7 Mål att läsa minst en valfri bok att skriva klart påbörjad berättelse med deckarens berättarteknik att skriva en argumenterande text att lära dig vissa grammatiska

Läs mer

Om sökning i Rikstermbanken Version 1.2 2011-04-26

Om sökning i Rikstermbanken Version 1.2 2011-04-26 Om sökning i Rikstermbanken Version 1.2 2011-04-26 Sidan 1 av 25 Innehåll Inledning... 3 Termpostens struktur... 3 Termer... 4 Samma uppslagsterm i flera termposter... 5 Termens status... 6 Uttal... 7

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför? Emj www.mf.smj Smällsm fö u Emf uvcl d slml sm mlm ll läudvs smällsus. Syf ä lv övd fösåls fö u smällsm fu. Ml båd s c s fösåls fö u d s u Sv. Ml bså v fy s övd uf sm bdl usdl, bsmd, fsmd c ffl m. Uf bsvs

Läs mer

Besöka grannen Simma Laga mat

Besöka grannen Simma Laga mat Kapitel 3 - Veckodagar och månader Aktivering 3.1. Kalender - att stämma träff. Vi övar oss på veckodagar. Del 1. Kursledaren tar fram ett stort veckoschema på väggen, deltagarna går igenom veckodagarna

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än l v M Tl på v ll omp T OP Mo D m k u f. lo k o oc gg f å y l T J, m h mobl vg! D lk h komm å ho kk? V gå! Jg h US 7 gåg föu på fvl, m å o jg mglåg få c, u vll jg å lg fm, jj! Och h jg u kk jg få uogf Hy

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER ö f Nu b y f Avö v! S i vä i Rk S U 65.000 DER L O F R O i SPONS i ö i. S Fjä m i k iv. kmm ch i, k i i TV-x u! ivi vä k Säi h c ku ih i B möj Tävi v S UASH CENTER O F F I C I E LLT RAC K E T, B O LL O

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen?

Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen? Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen? Här nedan följer en detaljerad beskrivning av hur man ska följa kursen samt hur dess hjälpmedel är uppställda och fungerar. Vi rekommenderar alla att noggrant

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

SKOL RESA. På Gotland! RESORT VISBY

SKOL RESA. På Gotland! RESORT VISBY SKOL RESA På God 2015 RESORT VISBY BOKNING 0498-25 10 10 WWWKNEIPPBYNSE ö f ä E & So gå föjd: Bå /, uch/mddg å öf Buf Vby Hm-Kby-Vby Hm Log um/ugo md ho F é h Kby Somm& Vd Mgof å Kby y Äymgofb d fä A Gu

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska.

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Språkhistoria Urnordiska (fram till 800 e.kr) Runsvenska (800-1225) Äldre fornsvenska (1225-1375) Yngre fornsvenska (1375-1527) Äldre nysvenska (1527-1732) Yngre nysvenska (1732-nutid) Nusvenska (våra

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Den här lektionen: Vi pratar om: egenskaper utseende fraser med adjektiv Grammatik Adjektivkomparation + repetition av adjektiv i grundform Fraser + ord Negativa egenskaper: Snål

Läs mer

Låt oss tillsammans se till att vi blir många fler

Låt oss tillsammans se till att vi blir många fler B L L f ö j öj Ä I! D V y 2014 Fö,! D ö! E V, f E Kf D E f j P ö Ry öj, ö B! Fö ö D 200 j ö, 31 A Dö f F L j y ö-f, Ky, L ff f f MUF A jö f V ö, M f, f f ö f f! P,, f ö j f, ö j j L-I Lj Fö LAR-INGVARLJUNGMAN@VELLINGEE

Läs mer

Lagom Lätt Corso di lingua svedese

Lagom Lätt Corso di lingua svedese Anna Brännström Celina Bunge Repetto Andrea Meregalli Lagom Lätt Corso di lingua svedese Guida dell insegnante EDITORE ULRICO HOEPLI MILANO INDICE Kapitel 1 2 Kapitel 2 3 Kapitel 3 3 Kapitel 4 4 Kapitel

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

"#$%&&'()!*%++!,-!&*)./*.)!*%++!&/-00!12)!$34&/+%5(!)3**%56#*#)!789:!;<=<>?<@!

#$%&&'()!*%++!,-!&*)./*.)!*%++!&/-00!12)!$34&/+%5(!)3**%56#*#)!789:!;<=<>?<@! "#$ &'(')+(,-.+,/'0 1)2'0,3.)-+.4,4'5.)0'3'+0'0 6777809:-;9/3 809:-;9/3

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början 1100-700 f.kr. den geometriska arkaiska (gamla) perioden 700-480 f.kr.

DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början 1100-700 f.kr. den geometriska arkaiska (gamla) perioden 700-480 f.kr. DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början Vasdekorationerna domineras av geometriska mönster under perioden 1100-700 f.kr. Denna tidsperiod kallas därför den geometriska.

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Hej på er! Näst sista veckan innan höstlovet, oj vad tiden har gått fort! Vi har fortsatt vårt arbete med vår storyline Bondgården och denna vecka så fick vi ett sms från

Läs mer