SB96. JE Walter HEMLÅN. RYS x 10. Grundbok. Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala. / fu\ll ' l

Transkript

1

2 SB JE Walter HEMLÅN RYS x 10 Grundbok Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala / fu\ll ' l

3 Ryska x nte:rvox, Uppsala, & J. E. Walter

4 1. ALFABET OCH UTTAL 1. VOKALER Ryskan har fem grundvokaler. Valje vokal har dock två bokstavsvarianter (grundvoka.ltecken och altemativvoka.ltecken). Val av bokstavsvariant styrs av stavnings- och uttalsregler (se nedan samt 2.7, , 4 och schema 1). grundtecken alternativtecken ung. uttal i betonad stavelse A a H s h!l:tt O o... E e sill Y y!oro b.qm 3 3 E e f~m hl Y 1 Hu finn Alternativtecknens funktion Alternativtecken väljs när man skall ange a) konsonanten j+ ifrågavarande vokal ( alternativtecknet står då först i ordet, efter annan vokal ellertecknen L et b) (se 2.7), t.ex.: $I= J+A; :E= J+ O; ID= J+ Y; E= J+3; A51 =A+J+A; OIO =O+ J+ Y; OE = O+J+3; EE = J+3+J+O; (konsonant)+ be = (konsonant) + J+O; b) att en konsonant, som står framfor, är mjuk (se 2JO). Om ett ord inieds med vokalljud kan således endast grundtecken vara aktuellt, samt H, som är ett undantag (bokst. hl kan aldrig stå först i ett ord!). 1 M.ärk att tecknet M utgörs av två separata element. trots att det är en bokstav! 3

5 Kapitel l. A.l!q>aBHT H npo:us:aomehhe 2a KONSONANTER 2&1 Följande bokstäver finns också i det sv. alfabetet och anger praktiskt taget samma ljud: KK MM TT = sv. k (som i sko) = sv.m = sv. t (som i stig) KOT [kått] katt MaMa [måma] mamma TaKT [takt] takt 2 2 Följande tecken finns också i det sv. alfabetet, men de betecknar andra ljud: Bo =sv. v (jmf. uttalet av b i spanskan) Hu =sv. n (sv. bokstaven N består av samma element som ry. H) P p =sv. r (märk att lilla bokstaven är utformad på annat sätt den stora) c c =sv. s (äv. i sv. kan c uttalas som s: citron, centrum m.fl.) X x =ch (i t.ex. Bagfij TOH [tån] ton :uata [våta] vadd pama [råma] ram xaoc [cha'ås] kaos 4

6 Kapitel l. A.n:$aBHT H npoh3homehhe 2QJ Följande tecken har viss likhet med motsvarande svenska: Bti,U,ZJ; 3 3 6a::m )J, a fia p =sv. b =sv. d =z [båza] [da] [barr] (märk att lilla bokstav~n är utformad på annat sätt än den stora) (jmf. utformningen av sv. D) (tonande s-ljud som i eng.ple~e) bas ja bar 2.4 Följande rent grekiska tecken känner du kanske till (t.ex. från matematiska el. fysikaliska formler): r r = sv. g (grek. gamma).it.m = tjockt l som i eng. all (grek lambda) n :n = sv. p (grek. pi) (som i~) <)«P = sv. f (grek. fl) (märk att lilla bokstaven har understapel) rpamm [gramm] gram namna [lampa] lampa ~OTO [fåtå] foto cnopt [spårt] sport 5

7 Kapitel l. AJJ:cpaBHT H npoh3hoidehhe lqs Följande fem tecken saknar motsvarigheter i såväl det grekiska som det latinska alfabetet: = tonande sj e-ljud som i eng. pleas,ure llim =tonlöst sje-ljud, som i uppsvensktfors el. ty. Schade el :fr. chanson =sv. t+s som i plats =tje-ljud med t-förslag, ung. som i eng. cheese =ung. som sv. mjukt tje-ljud i k/jk, lfines (obs. den lilla understapeln l) man c [tsirk] [tjek] [sj ans] [bårsj] cirkus check chans borsjtj (rödbetssoppa) lkapron [zjarg'ån] jargong 2~6 Tecknen b (mjukh.etstecken) och "b (hårdhetstecken) upptas i alfabetet som "bokstäver'' men de representerar inga ljud. De har speciella markeringsfunktioner (se 2.10~ ). lg7 Ryskt j-ljud påminner närmast om engelskans i t. ex. box. Denna konsonant anges emellertid sällan med "egen" bokstav. Den markeras resp. skrivs på följande sätt 1. j + vokal (först i ordet) } (vokal + ) j + vokal med enbart altemativvokaitecken (se l) 2. (konsonant + ) j + vokal med b el 'L+ altemativvokaltecken (se l) 3. (vokal+ )j (+konsonant)} (vokal+) j (sist i ordet) med bokstaven R (som H men med båge över!) 6

8 Kapitel l. AJicpaBHT H Jln:Ta fmlta] J al ta ajijie.h [alej.ru alle atejjle [ate~ atelje Mali [maj] maj BaiiKan: [bajkåll] Bajkal(sjön) Bokstaven R kan således aldrig stå forst i ett ord el rore vokal. Undantag :från detta finns bara i lånord och transkriptioner av ickeryska namn, t. ex. paa6h "räjong", RopK York m.fl ' Du bör i de grammatiska avsnitten här i grundboken och i minigrammatiken ägna särskild uppmärksamhet åt de ord. vilkas stam slutar på "j", eftersom jaljudet, som framgått, ofta inte markeras med "egen" bokstav och därför inte "syns". Ibland anges där :mr tydlighetens skull konsonanten "j" med latinskt j trots att tecknet sak~ nas i det ry. a:lfabetet. 2.8 När en tonande konsonant (utom M, a, n:9 p) står sist i ett ord eller om denföljs av tonlös konsonant (inuti ord el. om den står sist och följande ord böljar på tonlös konsonant), uttalas den tonlöst (d.v.s. som sin tonlösa motsvarighet, jmf. sv. till hey_s [hafs], ty. Burg [burk], abfahren [ a12-] ): klubb [flack] [gas~ [flacksjf åk] flagga gas flaggstång 2.9 När en tonlös konsonant följs av tonande (utom M, e~ n:~ om följande ord böljar på tonande) uttalas den tonande: p samt o) (inuti ord el. sist i ordet [egz-] examen 2J.O Karakteristisk och viktig är i :ryskan skillnaden mellan hårda konsonanter och mjuka konsonanter. Denna skillnad är också av avgörande betydelse får stavningen av ändelsevokaler (d.v.s. val av vokaltecken ~ grundtecken el. alternativtecken - i en ändelse) (jmf. 1 och rutan under ). Om man bortser :från konsonantema :»<:,m, u. som alltid är hårda och q, m och "j" (det senare oberoende av hur det markeras) som alltid är mjuka, har va.xje konsonant en hård och en mjuk uttalsvariant Den mjuka varianten bildas, mycket förenklat uttryckt, på så sätt, att ett kort i- el j-ljud bildas efter konsonanten ).. i...

9 Kapitel l. Aliq>a:mT H npoh3home~me Mjuk konsonaf'tt markeras med mjukhetstecknet h efter konsomm.ttecknet, om konsonanten ftjljs av annan konsonant el. står sist i ordet (här i transkription med miniatyr-j): HIDHL [ijoru] juni yjiltpam [6lJtra-] ultra- 2o10ol Mjuk konsonant markeras med resp. alternativvokaltecken när konsonantenföljs av vokal (se 1 och rutan nedan): uet [n;ett] nej an~ [aprieli] april Hård konsonant markeras normalt ej; endast i fall då hård konsonant är slutljud i ett prefix och foljande stam böljar på "j" måste den markeras, då med hårdhetstecknet 'L: OT + e3,n; (= "ot+ je3,n;") > OT"be3,n; avresa. Obs! Ryska ordstammar slutar alltid på konsonant (hård, mjuk el. "j") och böjningsändelser utgörs alltid av el. börjar alltid på vokal. En böjningsändelses enda el. första vokal kan då skrivas antingen med grundtecken el. alternativtecken. Avgörande för val av vokaltecken är då stammens slutkonsomm.t. Kom då ihåg att stammens slutkonsonant är mjuk, om ordets grundform slutar på mjuk konsonant (t.ex. py6idj el alternativvokaltecken (t.ex. now. att den alltid är "j" om grundformen slutar på vokal+ alternativvokaltecken (t.ex.. CTaH:ll.ID! = "ctahuhja"). Grundprincipen for val av vokaltecken i en ändelse är enkel: om stammen slutar på bård konsonant skriver man böjningsändelsens enda el. forsta vokal med gnmdtecken; om stammen slutar på mjuk konsonant el ~'j". skriver man ändelsens enda el. första vokal med alternativtecken. Se schema 1 ( omslagssida 2) samt stavningsreglerna nedan ( 4). 2$11 De alltid hårda m, lk och de alltid mjuka lll? m; kan ibland av språkhistoriska skäl följas av altemativvokaltecken el, mjukhetstecken. Det innebär aldrig någon förändring av dessa konsonanters uttal (de är ju antingen alltid hårda resp. alltid mjuka), utan följande: Om mjukhetstecknet b står efter dessa konsonanter (sist i ordet el. foljt av konsonant) skall det i uttalet ignoreras: emb = "em": pe:iikbte = "pe:iikte": MO'<~L ="Mo.':!" Om däremot L står mellan konsonanten och ett alternativvokaltecken markeras därmed alltid kombination k.o1u~onant +j+ vokal (se 1): mbet = "mjot"; "qb.r = "qja" Om alternativvokaltecken står efter dessa konsonanter påverkas ej heller i dessa fall konsonantemas uttal och vokalen uttalas som om den skrivits med gnmdtecken: '<läm = "t~om" Det alltid hårda n. kan följas av både N och H. I 11mord skrivs H (u:apk cirkus). i böjningsändelser N (HeM:uw tyskar).

10 Kapitel l. ÅJIQ>SBHT H IIpOH3HOmeHHe l. BETONING I ry. har ordens betoning ingen fast plats och i normal ryskt skrift markeras ej någon betoning. I läromedel, ordböcker mm. anges den dock, t. ex. med accenttecken över den betonade stavelsens vokal När ett ord böjs kan dessutom i vissa fall betoningen flyttas från en stavelse till en annan. Ordbetoningen måste alltså läras in ordentligt samtidigt som man lär in själva ordet. Att rätt betona ett ord är viktigt av två skäl: :e a) Betoningen kan skilja två i övrigt lika ord el. böjningsformer från varandra, t. ex.: oprae = organ opnie = orgel okea =fönstrets (genitiv singular) orma =fönster (nominativ plural) b) Betoningens plats påverkar uttalet av vissa vokaler i de obetonade stavelserna (se 3. 4). h s s r l 3.1. Betonad vokal i ry. är halvlång (alltså inte lika lång som en svensk lång vokal) medan obetonad är kort. 3~2 Vokalen o, angiven med bokstaven e (= o efter mjuk konsonant) är alltid betonad. Därfor markeras normalt inte någon betoning ens i läromedel. I rysk skrift sätts dock prickarna över e normalt inte ut utom i ordböcker, läromedel o.dyl. 3.3 Om bokstaven o står efter konsonantema m. }K, q, m. u anger den alltid ett betonat o-ljud. Obetonat o-ljud efter dessa konsonanter ersätts nämligen alltid med e (se schema 1 samt stavningsreglerna under 4) 3.4~ Uttad av vissa obetonade vokaler 3A.l Obetonat o (skrivet med o) uttalas som ett kort [a] (som i eng. by_t) om det står forst i ordet el. omedelbart fore ordets betonade stavelse och ungefår som ett kort [ö] (som if(}rdärva) i andra obetonade stavelser. Samma regel gäller vokalen a (skriven med a). M!!cKoa [m~kvå] Moskva )J.OKTQP [d'åkt!!:r] doktor 9

11 Kapitel l. AmpaBHT H npohahome~me 3A.. 2 Obetonat e (skrivet med e) uttalas som ett kort [i]: [til if' ån] J-~- telefon Petersburg Samma gäller obetonat a efter mjuk konsonant (skrivs då ~s el, efter q, m... a): Japan [tjjjk' åfskij] Tjajkovskij 4.. STA VNINGSREGLER 4.1 Efter nedanstående konsonanter skall ett i-ljud alltid skrivas med bokstaven M (se äv. schema 1): 4.2 Efter nedanstående konsonanter skrivs aldrig 10 och 5! utan ersättes alltid med Y resp. A: [f K x;m :>K ;q m; ul +Y l A (ue.m,ejui men rpym!!; CHHIDID men xopomym) ~t3 Kombinationerna UO mo )KO "-10 IUO samt konsonant+ E är tänkbara endast om vokalen är betonad Om vokalen är obetonad ersätts O l E med E j Dessa regler är viktiga att minnas främst vid ordböjning, jmf (rutan) samt schema 1.1 lo

12 5. ALFABETET J A a A a (a) E 6 E (f (b) B B B ~ (v) r r r 2 (g) ll A.:p a~~ (d) E E (e) Oei :E e E e (jo) (oi )K }K )l( x (zj) (z) H H H u (i) :A ä R i1 (j) K K K 1C (k) J1 JI J1 Il (l) M M M M (m) H H H H (n) o o o o (o) n n II n (p) p p p p (r) c c c c (s) T T m mlf (t) y y y y (u) (() <P tp QJ (t) x x x x (ch) u n: ll tl (ts) q q q 'lf: (tj) m m ll1 Ul (sj) m m m U4 (sjtj/stj) 'h 'b (hi) bi 3 bl (y) b 3 a 3 9 (e) IO IO JO KJ (ju) j! 5I J! R (ja) b 1 Först i ordet, efter a.nrum vokal el. efter hl» (}loctoebckhd - Dost2i_evskij; ~Jie:aa - Jelena). 2 Efter alltid hård/alltid mjuk konsonant (fop6a'<~!ib ~ GorbaijQV). 3 Kan ej stå :Ri:rst i ett ord; stor bokstav förekommer bara vid skrift med enbart kapitäler (gäller även 1> och I>). 11

13 ,, 2. HEPBh/E IIIAFH 2. DE FiJRSTA STEGEN L BCTPEqA H llpoi!lahhe l MOTE OCH AVSKED 3,n;p8BCTByA, IOxm! 3,m:paBCTBfBTe, roc:oo,m:h:a Kap.mccoa (2.1) 3,n;p8BCTBYATe, rocno>ka Kap.nccoH 3,n;p8BCTByATe, roc:oo,m:h:a Hoauo:e (2.2) 3,npåBCTBYATe, rocno>ka H:saH6Ba Dp&ueT. (2.1) fiphbet, KaK,m:e.11a (2.1) Kax.ne.ma Kax.n;ena Ku.n;ena Cnac:H6o, Cnacl%6o. Cnacfioo, Cnacfi6o. H :s ah COH.R HBiiH? C6HSI? rocno,n;hhkapnccoh? rocnoxa KapJiccoH? xopom6 HOpMWibHO HHqer6 He 6qeHb xopom6 A y sac, :rocuo.m:ae Hwmo:u? (2.3) A y :sac. :rocno>ka HBaH6Ba? A y Te6JI, AyTe6.ft. H:aam? ÅHHa? 12

14 Kapitel 2. IIepn!:le mam Jlo CBH,LI;åHH.R, Jlo CBH,LI;åHH.fl,,Uo CBH,LI;åHHII,,Uo CBH,IJ;SHHJI, M :a åh C6HJI rocrro,zj;hh KapnccoH :rocno:>ka KapnccoH n:oxa (2.1),Uo CKOpo:R BCTpe"'UI,,Uo CK6po:9 BCTpeliH, no CKOpoä BCTpe11H,.Uo:oeqepa,.Uo:se11epa, no :seqepa..uo 3iiBTpa,.Uo 3aBTpa, ÅHHa rocno;u;:hh H:am6B :rocno:>ka H:sm6:sa ÅHHa rocrro,zj;hh H:aa:u6:s rocrro:>ka H:aa:u6sa Ms&H rocno.n;:hh H:aaH6B Bcer6,ZJ;66po:ro, Been) ;u;66po:ro, 2. qto? l VAD? (G l J, 4.3, 4A, 5.2.3, 10.1, 10.2) / 3To... Kapa:u.n;am TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb :>Kyp HM Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO xjie6 MaCJIO :sapehbe 6yTep6p6.n; CTaKm HO )K qa:ahhk Koq>e:RHHK no.n;:u6c :ra3f T.@ 6yMara KHHra BO,L!; a PY"~Ka BeTliHHS Tapen K a 11amKa JIO::lKKa BHJIKa Jlai(Te), DOlKMyicra.,. Kapa:.:mam (2.5) TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb }Kyp Han Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO XJie6 MaCJIO :aapeh~:>e 6yTep6p6.n; CTaKaH HO::lK qa:rhhk Koq>e:AHHK IIO,IJ;HOc ra3f Ty 6yMary K HI!: r y BO,Il;y PY"'~KY :oet'!ihhy Tape.JIKY q~fu:nt:y JIO>KKY BHJIKY 13

15 Kapitel 2. IIepB:&Ie mam ~ 3To... :senochm,n; abt66yc Tpm.maä w:am:fma ynhua mk6jia yhh:sepchtet r6po,n; KapTima K6MH8T8 CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6ypr CToKr6JibM MocK:sa Yncana run66ycli KapaH,n;am(L 6:KH~ Tpa:MBB!! KpeCJI! K H H :rh 5I BBlKY Be.IIOCBDe,JJ. (2.6) abt66yc TpaMBaA MamHHY. ym~uy mk6jiy y:uh:sepcinet r6po,n; KapniHy K6MH8TY. CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6yp:r CTOK:r6JibM M ock BY Yncany abt66yc~>~ KapaH,n;amH. 6KH! TpaMB~ KpeCJI! KHHI'!f Be.JJOCIIDe,IJ. (2. 7) TpaMBa'R: MamHHY abt66yc jjihuy mk6jiy yhhbepchtet K6MH8TY CTOJI CTYJI KpecJio KpOBaTb Kapni:ay r6po.n: KH'Hry M ock BY CTo:K:r6JibM YncaJiy OKH6 3.U:SHHe OKH 3,JJ;MH1! Kpecn~ KHHI'li 14

16 3. f',ue? l VAR? (G L l, 4.1, 6.4) CKmKBTe, uo:m:uyi:cra, r.m.e CKa>KJhe. no>kån:y:acta, r.n e r.m. e... OCT.RBOBK&? (2.8) CTåHUH.S? BOK 3M? aapon6pt? Mai'83HH? yhhbepmar? yhhbepcam? s,nåhhe? mk6na? YHHBepcHTeT? 6q>Hc? CTa,IJ;H6H? TeaTp? I"OCTl~iHH:Ua? JIH<l>T? ackanåtop? Kacca? pectopåh? Ka~? pa66ta? Tlli? (2.9) OH? OHå? OHH? Bbl? OH? OHH? Thl? s? Mbl? OHa? H:si:lH? MOJIOKO? T,..PaMB8:a? IOpH:A? Bepa? ÅHHa? OH a? HB8H? ÅHHS KOMBB.'i'&? pectopbll? run66yc? SCKMåTOp? 0HT8M Oea e.a ocrr.uoe:ke (2.1 O) Ou:si u :m~eo.me (2.1 O) Mu Ha BOKaån:e OH B Maraa(me 0HH B foctiihh:ue 5f B CTOKr6JI.DMe Tu B MocKBe Bhl B IleTep6ypre OHaBoKHe OH Hapa66Te 0H6 Ha CTOJie OH Ha OCTaH6BKe OH y 3,IJ;SHH$1 0Håy ÅHHhi Oaa y n~ccopa (2.1 O) 0Ha.n;6Ma 0HCJieBa OHacnpaBa Oaa :aeepxy (2.11) OH BHH3Y OH :onepe.n;h OH C3å.D;H 15

17 Kapitel 2. IIepBwe marn: 4. KYnA H OTKYJIA? l VART OCH VARIFRAN? (G 1.1~ 6.1, 6.2, 6.3) Ky:m.a TY? (2.12) BH? OH? OHS? OHH? BH? mn60yc? Ky.na TM? ou? OHS? A:u:Ha? f,ne... BOK 3M? aaponopt? TeaTp'l yhhbepchtet'l HHCTHTyT'l CTa,l.'(HOH? MaT83HH? yhh:oepmar? mk6jia? I'OCTJIHH:Ua? a,nmhe? OrK y,n a BY? OHH'l OHa? Hsau? C:oeTJiillia? T bi? 8BT66yc? wam:hha? _»,no:m6:a: MH Tyna OH CIO,l.'(S 0Ha B CTOKI'OJibM Oull o Moc1m:t (2.13) MY B mk6jiy OH Ha OCTaHOBKY Ha.ne:oo HanpaBo BBepx BHH3 Bnep~,l.l; Haaa.n $.[K,'IJ,RpeKTOpJ: (2.13) OH K npeno,nabatejiio OHaK AHH. 0Ha K np~ccopy KaK,II.OOX&TL,'IJ,Oooo BOK:WJ~? (2.14) aaponopt.!!? TeaTp!? yhu:oepcutet!? HHCTHTYT! CTa,l.'(HOH_il? MaT83HH,!!? yhu:oepu:a:r!? mkojibi? I'OCTHHH:UY 3,n:mus_? Mw &3 MocKBY (2.15) OHH H3 CTOKI'OJILM!! O:ua :ea Ynca.nw Ou c pa06ty: Oua ot np~ccop~ 5I H31J.OMY OH c.n:e:oa OuacnpaBa 16

18 Kapitel 2. llepbhe marn 5. HMETb H HE HMETb l ATT HA OCH INTE HA (G 4.1, 6.1.1,10.3 e) K:eara (2.16) pyqka TeTp8,z:i;b CJIOBapb MaDIHHa KOMHaTa Y Bac ectb... :ee.jiochne,n;? KOMHaTa? yqe6hhk? lla, y MeHJI ectb... KHHra pyqxa TeTp8,z:i;b CJIOBapb Mam:HHa Da. y Hac ectb... YHHX ectb... YHer6ecTb... Y Hee ect:o... HeT, y Me:ail :aet y Te6HHeT y Hero HeT y HeeHeT y H&C HeT y :eac HeT y HHX HeT y Hac HeT KOMHaTa yqe6hhk :ee.jioclme,n; KOMHaTa 'l MamHHa? KHHra? pyqxa? CJIOBapb? M&mHHa? :ee.jiochne,n;? yqe6hhk? K:HHI'J! (2.17) :ee.n:ochne,n;i CJIOBap~ :eapeh~>h. KOMH&Tbl MamHHhi TeTp8,z:i;H pyqkh_ 17

19 Kapitel 2. IIepBNe marn 6. KTO? l VEM? (G 4.1~ 4.2, 4.4) Pa3pem:HTe npe,n;ctsbhtlcj[, IOxae He.mLecou.H :m:oe.m. (2.18) Auua HHJILccoH, g m:ae,n;ka Pa,JJ. c MM& ooo:o:uombtlcb9 rocoo.m.&:o: HB.mLcco:o: (2.19) P8,n;a c BSMH no3hak6mhtbcj[, rocno>ka HHJILccoH QqeHb np:e.rtho, a H - QqeHb np:egtho, a H - QqeHb nphhtho, a $I - QqeHb nphhtho, a H - QqeHb nphhtho, a.r - IDpHA Hm.rn6:a ÅHHa H:aau6:aa IOxaH HHJILccoH H:ailli C:aeTJI8Ha!Oxau (2.20) ÅHHS Mo.u: ~amh.t!rb ~ Er6 HMH- Ee HM.R- KaK TBOO HMH? KaK :aame :HM.R? KaK TBOi <l>amhjihh? KaK :aama <t>amhjihjl? Meuiloo:oyT MeHJ! 30BYT KaK Tet'bi 30ByT? Ku: Bac 30BjT? Ku er6 3oByT? KBK ee 30BjT? KBK HX 30BjT? K To TY? (2.23) KTOOH? KToOm~r? KToCeprea? KTooHa? K To OJibra? K To :rocno,n;:hh HBau6:a? K To IleTp H:aau6B? KTooHa? KTO Thl? Kro :rocno,n;:hh I1eTp6:a? KToH:aau? HHJILCCOR (2.21) H :a au ÅHH8 Moe HM.sl- Bop:Hc Moe :HM.s~- C:aeTJiillia MoJ! q>amhjihh- HHJibccoH Mo.R q>amhji:hg- H:aaH6B Aeoa (2.22) IOxaH Me:mi 30BYT ÅHHa Memi 30BYT HHKOJI8a Er6 30BYT HsaH Ee 30BYT ÅHHa Hx 30BYT ÅHHa H HB8H 5f- CTy,IJ.eHT Ou - npeno,n;a:aatejih Ou - HH>Keuep OH - akohomhct Oua -10p:HcT OHå -,D;OKTOp OH -,D;HpeKTOp OH - ne,n;aror 0Ha - JIHHI'BHCT J! - Ö'H3HeCMeH 0:H -,D;HllJIOMST OH -<$HUep 18

20 Kapitel l. fiepblie mani KTOOH? KTooua? KTOOHH? KTOOH? KTooua? KTO TH? KTOOHS? KTOOH? K To Bop:Hc EJih:UHH? KTOOH? KTOOHS? KTO BU? KTOOHH? K To Jl:H:aa H HpH:ua? TY Hemul ab.ilem&»?(2.24) BN Hac BH,II;HTe? OHa er6 BHAHT? T:bi HX BH,ZJ;HIDb? OH -ctyaeht 0Ha- CTy,n;eHTK8 0HH - CTy,II;eHTI!t! OH - }KYPHaJIHCT OHa - pe.i~;3ktop..si - <t>hn6nor Oua - Me,I~;cecTpa OH -MHHHCTp OH - npesh,ii;eht Ou - cekpetapl Oua - cekpetapma MLI - cty,ii;ehthl Ou:H: - HH)KeHepLI Om% - npeno.i~;aaatejih lla. H Te6.si BH}KY lla. Mhl :oac BH.II;HM ila. oha er6 BH,II;HT ila.a: HX BH)KY 7. qe:a? l VEMS? (G 4.2), 3To Tooi Ka.pa~am? ::ho TBOO MOJIOK6? 3To TBO.ft TeTp~b? 3To er6 noptcpenl? 3To, e~ cymka? 3To Ham aat66yc? 3To :name Kpecno? 3To :uama KHHra? :ho Bam lj,om? 3To BSme Kpec.no? ~o :oama cymka? 3TO HX ]J,OM? ~o TBOH KapaH,I!;am:R? ~TO er6 TeTp~H? 3To e~ cjmkh? 3To BamH KHHI'H? Jla, OH HOi (2.25),Ua, OH6 MOO lla. ona MOR ila, OHer6 lla. oha e~,ua,ohbam ila, OH6Bame na. OHSBama lla. o:u :nam lla. o:u6 Hame lla. o:ua :uama.,ua, OH HX. ila. OHH MOH.Ila. mul er6 na. OHHee lla. o:u:h MOH 19

21 Kapitel 2. llepbwe marn Kommentarer (lo1-lc25) 2.1 3~paBCTByiTe. rocno~uo KapJJcco:o! God dag, herr Karlsson! Vissa hälsningsuttryck och artighetsfraser används oberoende av, om man duar eller niar, om man vänder sig till en person eller flera. Anges det i exemplen ovan efter frasen både förnamn och efternamn innebär det, att uttrycket kan användas både när man duar och niar (om bara förnamn torekommer efter uttrycket kan det bara användes vid duande, t. ex. upuuh hej [när man träffas] och uoka hej (då) [när man tar avsked]). I sammanhanget bör nämnas, att man i Ryssland duar bara de allra närmaste vännerna. Hälsningsordet 3~paucruyi tillämpas om man duar och formen med tillägget w'fe om man talar till flera eller niar en person (det är egentligen från bötjan en imperativform ["var hälsad(e)' 1 ] och du kommer möta ändelsen -Te vid andra tillfällen, redan i detta kapitel, se 2.5). Notera också uttalet. I s;n;pasct:sya( -Te) hörs inte det forsta -:s-. Frasen s.n;ps:sct:sya(te) är neutral med avseende på tillfälle, stil och tid och motsvarar således både god dag, god middag, god kväll och hej. Neutralt är också uttrycket KaK ;n;emi, som kan översättas t. ex. hur står det till, hur har du/ni det, hur mår du/ni, hur är läget, ;n;o cbh;d;åhhh vi ses, på återseende samt ;n;o :seqepa vt ses i kväll. 2.2 roeno~liu Huauou l roenolka Hasosa herr Ivonov l fru lw:mov(a) De flesta älct:ryska efternamnen slutar på..ou..e u,..e u, Nus, ~Yu. K vinnors efternamn får alltid tillägget ~a (som du sett gäller detta inte ickeryska efternamn, t ex rocno>ka KapnccoH). 2.3 A y :eae. rocuo.m.9u Heauou? Och ni, herr lw:mov? Uttrycket xu,n;ena? hur står det till? betyder eg. "hur lir sakerna [hos dig/er]''. Vid foljd~ fråga blir konstruktionen eg. "Och [hur är sakerna} hos er/dig?... Därför y uady Teosi med prepositionen y+ genitiv av personligt pronomen (G 4.1). Märk även att sv. och i foljdfråga översätts med a. 2.4 "'ITo 3To1 Vad {är] det här l detta? a) qto vad? är ett självständigt interrogativt pronomen (G.4.4). b) Bindeverbet är översätts inte (G 5.2.3, 10.1 ). c) ato dettaldet här är ett självständigt demonstrativt pronomen (G 4.3). 2.5 Jlaih'e~ uolkuyäcra, Kapa~am! Var mall ge [mig} en penna! a) AiiR(Te) är imperativ av verbet,n;abatb (mer om verb i kap. s. om imperativ i kap. 8). b) uttr. no>kanyacta (obs uttalet: [ no)kmcta]) betyder var mällitack m.m. när man ber om något men äv. var så god när man erbjuder något (jmf. eng. please) el. som motsvarighet till sv.för all del när man besvarar någons tack. c) xaphahaam är ackusativobjekt och står därfor i ackusativ (singular) (som ju är lika med nominativ, utom hos feminina på -a l -s:, d.v.s F 1; de har i ackusativ... y/~m) (G l. l, 10.2). 20

22 Kapitel 2. llepblie marn Notera också att dativobjektet (här: mig) inte behöver utsättas om det av sammanhanget framgår, vem som avses. Om dativobjektet utsättes står det givetvis i dativ (G 4.1, 10.4). Märk också att de ryska substantiven översättes än med bestämd, än med obestämd form (sammanhanget avgör). 2.6.si oe:w:y ue.mocao:e,n: Jag ser en cykel 5I BH)KY =Jag ser (mer om verb i kap.s), BeJiocHneA är ackusativobjekt och står därför i ac~ kusativ (som ju hos M och N samt i plural= nominativ, jmf. 2.5 ovan, och hos Fl har ändelsen -y/-id). 2.7 DoKIDKBTe~ oo:w:uyicra, ue.moc1me,n:! Var snäll visa [mig] cykeln! Ry. nmcwkfne visa! är imperativ av verbet nmui3libatl-nm<a3au. visa (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8). R y. BeJiocHm ~ är ackusativobjekt och står därför i ackusativ (jmf. 2.5 och 2.6). 2.8 CKmKHTe, no~yicra, r,n:e OCTauoo~t:a! Var snäll och säg [mig] var hållplatsen [är J [någonstans] l a) Ry. CKIDKHTe är imperativ av verbet cka3atl säga (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8) b) Ry. OCTaHOBKa är subjekt (visa mig var hållplatsen är någonstans) och står därfor i nominativ (G 10.1). c) Observera att sv. någon. något, några, någonstans o. dyl. ej behöver översättas i frågor (som här) el. nekande satser. Var [är] du [någonstans)? Här presenteras och övas personliga pronomen i nominativ (G.4.1). Betr. sv. någonstans, se ovan 2.8. Se äv och 2.17) Oea ea OCTaeooKe OuH: B wkooe O:eayo~copa Hon [är) på hållplatsen De [är J i skolan Hon [är} hos professorn Här presenteras och övas loka.tiv singular av substantv samt några viktiga prepositioner, som uttrycker befintlighet. Sv. i motsvaras normalt av B+ lokativ (B mkoji~ i skolan) och på av aa + lokativ (~a octahobk~ på hållplatsen) (G 6.4). Notera att flertalet substantiv i singular, oberoende av genus, har ~e i lokativ: Mara3HH - B MBra3HH~; mmo - B okh~; mk6jia - B mkoji~ (G L l). Sv.lws motsvaras av y+ genitiv. Se äv

23 Kapitel 2. IlepBwe marn 2.11 I'.m.e KoM&aTa? Ona ssepxy. Var {är] rummet? Det [är] upptill. Obs. det som står i ingressen till substantivkapitlet i minigrammatiken (G l), nämligen att ou han och oaa hon även avser ting och ej bara varelser. Sv. denidet som personligt pronomen skall således översättas med ou om substantivet som ersätts är maskulint och ona, om det ersatta substantivet (som här) är feminint Ky.m.a TY! Vart [skall] du [gå l åka /ta vägen]? Märk hur enkelt man i ry. kan konstruera en rad meningar genom att bara kombinera t.ex. ett pronomen och ett adverb. Säledes kan Tu Ky.na l Ky,na Tbi? översättas med: vart är du på väg (någonstans)? vart skall du gå (någonstans)? var skall du ta vägen? o.s.v O:oa u MocKBY De [skall l är på väg] till Moskva Prep. till (in i) översätts med e+ ackusativ (jmf:a + lokativ, 2.10, G 6.1). Om till avser person skall dock alltid prep. K användas. Den styr dativ (G 63), t.ex. JI K.n;HpeKTopy Jag skall (gå) till direktören (G. 1.1 ). Om befintlighet uttrycks med ua ( + lokativ) (2.1 O) skall riktning uttryckas med na (+ackusativ)- OH Ha octah6bky Han skall till hållplatsen. Se även KaK ~ooxatl ~o uokma? Hur [skall man] ta sig till stationen? I detta uttryck används for sv. till prep.,m. o, som styr genitiv ( G.l.l ), alltså TJ.O BOKsWia (G 6.2). Märk vidare att frågeord + infinitiv står för opersonligt man + skalliskulle + inf (KaK JioexaTb 11.0 BOKsWia? Hur skall man ta sig till stationen?) 2.15 Mw B3 MoeKBY Vi{ är} från Moskva l Vi [kommer] från Moskva Sv. prepositionerna till ochfrån har vardera tre motsvarigheter i ry. Vilken som skall väljas beror på den preposition. med vilken befintligbeten uttrycks hos det aktuella substantivet. 'Cks med skall till översättas med B + ackusativ Ha + ackusativ Obs. att alla prepositioner som uttrycker riktningfrån styr genitiv! (G 6.1-4): Exempel: befintlighet B Mocxse (i) Ha ocnm6bke (på) y n:poq>eccopa (hos) riktning till B MocKBj (till) Ha octah6mcy (till) x npoq>eccopy (till) riktningfrån H3 MocKBN (från) C OCT8H6BKH {från) OT n:poq>eccopa (från) 22

24 am Kapitel2. IIepBlhle marn 2.16 Y Me:a:s eetl Keera Jag har en bok ~ Det vanligaste sättet att i ry. uttrycka sv. har är en konstruktion. som gör objektet till subjekt, man säger eg. Hos mig finns en bok. "Det ngn har'' står alltså i nominativ och ej det kasus man kanske hade väntat sig. Sv. ftrms lyder ecrl (oberoende av subjektets genus, numerus och per~ son. G 5.2.3) och kan utelämnas utom i :frågesatser. Prepositionen y hos styr genitiv (2.15) och :w:emf mig är såledesgenitiv av pron. g jag. (G 4.1, 6.2) HeT. y ~tees BeT K:a:are: Nei, jag har inte någon bok Ry. HeT betyder både nej och inte har l inte finns. Det senare HeT har utvecklats ur :ue ectb" är inte/finns inte och kräver genitiv av det ngn inte har el. som inte finns. Konstruktionen betyder eg. detfinns inte av någon bok hos mig. Därför genitiv vid HeT (G 10.3 e). Observera vidare att sv. förenat ingenlinget/inte ngn/inte ngt normalt ej översättes i nekande satser (jmf. 2.8, 2.9 och 2.12). 'er :all mg n IOxae: HBJILCCOH - B: w:oe~ Jag är Johan Nilsson, jag är svensk Några substantiv, :främst sådana som betecknar nationalitet el. yrke, har en feminin form utöver den maskulina (ung. som i svenska): mee~ svensk- m:oe~ka svenska. Jmf även CTy~eBT student - CTY.lJ.CBTK.m studentska lite längre :fram P~( a) e BiMR oooaakomrtlcb Trevligt att träffas l göra er bekantskap Konstruktionen betyder eg. [Jag är} glad att bekanta [mig] med er. Eftersom p8,11; glad är adjektiv skall det få formen p~a om den som yttrar sig är en kvinna. Mer om denna typ av adjektiv i kap. 8 (komm. 8.5) Moe RMB m Dxaa Mitt (för}namn {är} Johan Här presenteras och övas possessiva pronomen (G 4.2). Substantivet HM.fi tillhör en grupp av c:a l O subst. på -Mfi som är neutra (mer härom i kap. 7). Därav formen M~ min/mitt, TB~ din/ditt och Barn~ er/ert Mos ~ambjuib He.mLceoe Mitt efternamn [är j Nilsson Ordet HMJI (2.20) betyder i första hand förnamn. Obs. att $amhjui$il. betyder efternamn (och inte det man frestas tro först). Äkta ryssar har alltid tre namn: HM.si förnamn, ot"l!ect:oo fadersnamn och <Pa:w::Hmul efternamn. Fadersnamnet är bildat på faderns förnamn och slutar på -o:a:hq, -ebh"1, -Hq hos män (t.ex. IleTpo:oe!ll) och -o:ona. -e:ana, -Ha hos kvinnor (t.ex. IleTpoeea). Det vanligaste sättet att tala till och om en person man inte duar är med för~ och fadersnamn. Efternamnet används endast i forening med titlar. Till kategorin "titlar'' hör ord som t.ex. :rocnoaim herr, rocno>kåfru. 23

25 Kapitel2. llepbne man-i 2.22 Meu ooe'ft AaBa Jag heter Anna Konstruktionen betyder eg. "man kallar mig Annci''. DärfOr står motsvarigheten till sv. subjektet (här jag) i ackusativ (Memi mig, Teö.H dig etc.) (G.4.1). Märk att ackusativ och genitiv är lika hos personliga pronomina KToTY? Vem {är] du!vad[är] du fförnågot]? Pron. KTO betyder i forsta hand vem? men även vad? om yrke el. dyl. efterfrågas (G 4.4) Tw sb,m,auu. r.~eeb? Ser du mig? Ry. BHAHWb är du-formen (andra person singular presens) av verbet BHAeTL se. I de!oljande meningarna finns andra presensformer av verbet. Verb behandlas närmare i kap. 5. Formen MeH.ti är ackusativ eftersom ordet här är aclrusativobjekl: ro Tooi w::apad,ij.a:m? lla, ou Moi [Är] detidet här din penna? Ja. den {är] min, Här övas åter främst possessiva pronomen i nominativ~ se G 4.2. Notera även skillnaden mellan demonstrativt pronomen (här ato) (G 4.4) och personligt pronomen (här OH) (G 4.1). Obs. att en fråga, som inte bar något frågeord, har samma ordföljd som en påståendesats (G 9.2): 3To TBO:A KapaHABm. 3To TBO:R KapaHnam? Det htjr är din blyertspenna, Är det här din blyertspenna? Man markerar skillnaden med intonation. Frigeintonation innebär att tonen går markant upp på den betonade stavelsen i det betonade (viktigaste) ordet i satsen, for att sedan sjunka igen: TBOA 24

26 l. KOTOP'blA9:AC M KOf'JJA?IVADÄRKLOCKANOCHNÄR? (G 8, 10.3 d, 6.1, 12.1, 12.2 a) lli&c (3.1) )J. B& T ph qethlpe BBTL mecn, cemb :a6ceml,n;ebji:tb,n;ec.sitb O,ZI;HHHa,II;llSTb.n:aemmuaTL ~aca (3.2) " " qacou (3.3) TpH,IJ.B8,IJ.B,aTL (3.4) HJi:Tb TpH.IJ;llSTb mectl c6pok mnl B 'ij&c (3.5) B.n;:aa qaca B O,l];HHHa,II;U8Tb copok 25

27 2. KAKOR JlEHh? IVADÄRDETFORDAG? (G ~ 5.3, 5.4, 6.1, 12.1 a) DORe,lJ.MLBBK (3.6) BT6pHHK cpe.n;a qetbepr n.ftthhua cy666ta BocxpeceHhe uoae,m.mlrbk (3. 7) BT6pHHK qetbepr cpe.m.a, (3.7) n.ftthhub. cy666ta :OOBe,JJ,~LBBK (3.8) cpe.n;a "letbep:r B ooae,m.e.jjlrhk (3.1 O) BO BTOpBBK (3.11) B cpe.zcr B qetbepr, B nathhuy scy666ty B BOCKpeceHbe B DOBe,lJ.eJJLBBK (3.12) BCpe.n;y B qet:oepr :en.ftthhuy 26

28 >me 3. KAKÖE "t~hc.jiö? l V AD ÅR DET FOR DATUM? (G 2.1, 6.4~ 8~ 10.3 b+c, 12.2 a+b) :o:epuoe.baeapll (3.13) BTOp6e <}>ebpajul TpeTLe MapTa 'tfetbeptoe anpem1 mhoemu mect6e HIDH.R ce,i'i;lm6e HIDml BOCLMOO asrycta,n;ebhtoe CeHT.R6pB.n;ecsToe okt.s6pi O,ll;HHHa,ll;UaToe HO.R6pH,I'I;BS,ll;U3TL nepboe,i'i;eka6p.sf nepboe RHBApH (3.14) TpH.n;UaToe MapTa Kor.n;a ato 6bi.n:o? 3-rooLmo 3To o:bmo 3To6:bmo 3To 6biJIO ~ho 6:biJio 3To 6biJIO B DBBApe (3.15) :o:epooro Baoapsi (3.16) B <}>ebpajie BTOp6ro <f>ebpajib B MapTe.l'I;B8.n;uaTL nitoro MapTa 4. qto HAJlO? l VADBEHOVS? (G4J, 5.8, 6J, 6.3) Mae Ty]B.a (3.17) MHe cxo,i'i;a MHe BHH3 MHe :anepe.l'l; M:ae Ha38,n; Te6e B YHH:aepcHTeT Te6e B mk6jiy Te6e B HHCTHTYT Teoe :s r6po.n EMy K npoq>eccopy EMy K npeno.n;asatejiio EMy K.l'I;HpeKTopy EMy K Y"'~HTeJILHHUe lli1 K Me.n;cecTpe lli1 K,I'I;OKTopy EA B KJiacc EABMOCKBY 27