SB96. JE Walter HEMLÅN. RYS x 10. Grundbok. Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala. / fu\ll ' l

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SB96. JE Walter HEMLÅN. RYS x 10. Grundbok. Produktion och distribution: Intervox, Box 15 128, 750 15 Uppsala. / fu\ll ' l"

Transkript

1

2 SB JE Walter HEMLÅN RYS x 10 Grundbok Produktion och distribution: Intervox, Box , Uppsala / fu\ll ' l

3 Ryska x nte:rvox, Uppsala, & J. E. Walter

4 1. ALFABET OCH UTTAL 1. VOKALER Ryskan har fem grundvokaler. Valje vokal har dock två bokstavsvarianter (grundvoka.ltecken och altemativvoka.ltecken). Val av bokstavsvariant styrs av stavnings- och uttalsregler (se nedan samt 2.7, , 4 och schema 1). grundtecken alternativtecken ung. uttal i betonad stavelse A a H s h!l:tt O o... E e sill Y y!oro b.qm 3 3 E e f~m hl Y 1 Hu finn Alternativtecknens funktion Alternativtecken väljs när man skall ange a) konsonanten j+ ifrågavarande vokal ( alternativtecknet står då först i ordet, efter annan vokal ellertecknen L et b) (se 2.7), t.ex.: $I= J+A; :E= J+ O; ID= J+ Y; E= J+3; A51 =A+J+A; OIO =O+ J+ Y; OE = O+J+3; EE = J+3+J+O; (konsonant)+ be = (konsonant) + J+O; b) att en konsonant, som står framfor, är mjuk (se 2JO). Om ett ord inieds med vokalljud kan således endast grundtecken vara aktuellt, samt H, som är ett undantag (bokst. hl kan aldrig stå först i ett ord!). 1 M.ärk att tecknet M utgörs av två separata element. trots att det är en bokstav! 3

5 Kapitel l. A.l!q>aBHT H npo:us:aomehhe 2a KONSONANTER 2&1 Följande bokstäver finns också i det sv. alfabetet och anger praktiskt taget samma ljud: KK MM TT = sv. k (som i sko) = sv.m = sv. t (som i stig) KOT [kått] katt MaMa [måma] mamma TaKT [takt] takt 2 2 Följande tecken finns också i det sv. alfabetet, men de betecknar andra ljud: Bo =sv. v (jmf. uttalet av b i spanskan) Hu =sv. n (sv. bokstaven N består av samma element som ry. H) P p =sv. r (märk att lilla bokstaven är utformad på annat sätt den stora) c c =sv. s (äv. i sv. kan c uttalas som s: citron, centrum m.fl.) X x =ch (i t.ex. Bagfij TOH [tån] ton :uata [våta] vadd pama [råma] ram xaoc [cha'ås] kaos 4

6 Kapitel l. A.n:$aBHT H npoh3homehhe 2QJ Följande tecken har viss likhet med motsvarande svenska: Bti,U,ZJ; 3 3 6a::m )J, a fia p =sv. b =sv. d =z [båza] [da] [barr] (märk att lilla bokstav~n är utformad på annat sätt än den stora) (jmf. utformningen av sv. D) (tonande s-ljud som i eng.ple~e) bas ja bar 2.4 Följande rent grekiska tecken känner du kanske till (t.ex. från matematiska el. fysikaliska formler): r r = sv. g (grek. gamma).it.m = tjockt l som i eng. all (grek lambda) n :n = sv. p (grek. pi) (som i~) <)«P = sv. f (grek. fl) (märk att lilla bokstaven har understapel) rpamm [gramm] gram namna [lampa] lampa ~OTO [fåtå] foto cnopt [spårt] sport 5

7 Kapitel l. AJJ:cpaBHT H npoh3hoidehhe lqs Följande fem tecken saknar motsvarigheter i såväl det grekiska som det latinska alfabetet: = tonande sj e-ljud som i eng. pleas,ure llim =tonlöst sje-ljud, som i uppsvensktfors el. ty. Schade el :fr. chanson =sv. t+s som i plats =tje-ljud med t-förslag, ung. som i eng. cheese =ung. som sv. mjukt tje-ljud i k/jk, lfines (obs. den lilla understapeln l) man c [tsirk] [tjek] [sj ans] [bårsj] cirkus check chans borsjtj (rödbetssoppa) lkapron [zjarg'ån] jargong 2~6 Tecknen b (mjukh.etstecken) och "b (hårdhetstecken) upptas i alfabetet som "bokstäver'' men de representerar inga ljud. De har speciella markeringsfunktioner (se 2.10~ ). lg7 Ryskt j-ljud påminner närmast om engelskans i t. ex. box. Denna konsonant anges emellertid sällan med "egen" bokstav. Den markeras resp. skrivs på följande sätt 1. j + vokal (först i ordet) } (vokal + ) j + vokal med enbart altemativvokaitecken (se l) 2. (konsonant + ) j + vokal med b el 'L+ altemativvokaltecken (se l) 3. (vokal+ )j (+konsonant)} (vokal+) j (sist i ordet) med bokstaven R (som H men med båge över!) 6

8 Kapitel l. AJicpaBHT H Jln:Ta fmlta] J al ta ajijie.h [alej.ru alle atejjle [ate~ atelje Mali [maj] maj BaiiKan: [bajkåll] Bajkal(sjön) Bokstaven R kan således aldrig stå forst i ett ord el rore vokal. Undantag :från detta finns bara i lånord och transkriptioner av ickeryska namn, t. ex. paa6h "räjong", RopK York m.fl ' Du bör i de grammatiska avsnitten här i grundboken och i minigrammatiken ägna särskild uppmärksamhet åt de ord. vilkas stam slutar på "j", eftersom jaljudet, som framgått, ofta inte markeras med "egen" bokstav och därför inte "syns". Ibland anges där :mr tydlighetens skull konsonanten "j" med latinskt j trots att tecknet sak~ nas i det ry. a:lfabetet. 2.8 När en tonande konsonant (utom M, a, n:9 p) står sist i ett ord eller om denföljs av tonlös konsonant (inuti ord el. om den står sist och följande ord böljar på tonlös konsonant), uttalas den tonlöst (d.v.s. som sin tonlösa motsvarighet, jmf. sv. till hey_s [hafs], ty. Burg [burk], abfahren [ a12-] ): klubb [flack] [gas~ [flacksjf åk] flagga gas flaggstång 2.9 När en tonlös konsonant följs av tonande (utom M, e~ n:~ om följande ord böljar på tonande) uttalas den tonande: p samt o) (inuti ord el. sist i ordet [egz-] examen 2J.O Karakteristisk och viktig är i :ryskan skillnaden mellan hårda konsonanter och mjuka konsonanter. Denna skillnad är också av avgörande betydelse får stavningen av ändelsevokaler (d.v.s. val av vokaltecken ~ grundtecken el. alternativtecken - i en ändelse) (jmf. 1 och rutan under ). Om man bortser :från konsonantema :»<:,m, u. som alltid är hårda och q, m och "j" (det senare oberoende av hur det markeras) som alltid är mjuka, har va.xje konsonant en hård och en mjuk uttalsvariant Den mjuka varianten bildas, mycket förenklat uttryckt, på så sätt, att ett kort i- el j-ljud bildas efter konsonanten ).. i...

9 Kapitel l. Aliq>a:mT H npoh3home~me Mjuk konsonaf'tt markeras med mjukhetstecknet h efter konsomm.ttecknet, om konsonanten ftjljs av annan konsonant el. står sist i ordet (här i transkription med miniatyr-j): HIDHL [ijoru] juni yjiltpam [6lJtra-] ultra- 2o10ol Mjuk konsonant markeras med resp. alternativvokaltecken när konsonantenföljs av vokal (se 1 och rutan nedan): uet [n;ett] nej an~ [aprieli] april Hård konsonant markeras normalt ej; endast i fall då hård konsonant är slutljud i ett prefix och foljande stam böljar på "j" måste den markeras, då med hårdhetstecknet 'L: OT + e3,n; (= "ot+ je3,n;") > OT"be3,n; avresa. Obs! Ryska ordstammar slutar alltid på konsonant (hård, mjuk el. "j") och böjningsändelser utgörs alltid av el. börjar alltid på vokal. En böjningsändelses enda el. första vokal kan då skrivas antingen med grundtecken el. alternativtecken. Avgörande för val av vokaltecken är då stammens slutkonsomm.t. Kom då ihåg att stammens slutkonsonant är mjuk, om ordets grundform slutar på mjuk konsonant (t.ex. py6idj el alternativvokaltecken (t.ex. now. att den alltid är "j" om grundformen slutar på vokal+ alternativvokaltecken (t.ex.. CTaH:ll.ID! = "ctahuhja"). Grundprincipen for val av vokaltecken i en ändelse är enkel: om stammen slutar på bård konsonant skriver man böjningsändelsens enda el. forsta vokal med gnmdtecken; om stammen slutar på mjuk konsonant el ~'j". skriver man ändelsens enda el. första vokal med alternativtecken. Se schema 1 ( omslagssida 2) samt stavningsreglerna nedan ( 4). 2$11 De alltid hårda m, lk och de alltid mjuka lll? m; kan ibland av språkhistoriska skäl följas av altemativvokaltecken el, mjukhetstecken. Det innebär aldrig någon förändring av dessa konsonanters uttal (de är ju antingen alltid hårda resp. alltid mjuka), utan följande: Om mjukhetstecknet b står efter dessa konsonanter (sist i ordet el. foljt av konsonant) skall det i uttalet ignoreras: emb = "em": pe:iikbte = "pe:iikte": MO'<~L ="Mo.':!" Om däremot L står mellan konsonanten och ett alternativvokaltecken markeras därmed alltid kombination k.o1u~onant +j+ vokal (se 1): mbet = "mjot"; "qb.r = "qja" Om alternativvokaltecken står efter dessa konsonanter påverkas ej heller i dessa fall konsonantemas uttal och vokalen uttalas som om den skrivits med gnmdtecken: '<läm = "t~om" Det alltid hårda n. kan följas av både N och H. I 11mord skrivs H (u:apk cirkus). i böjningsändelser N (HeM:uw tyskar).

10 Kapitel l. ÅJIQ>SBHT H IIpOH3HOmeHHe l. BETONING I ry. har ordens betoning ingen fast plats och i normal ryskt skrift markeras ej någon betoning. I läromedel, ordböcker mm. anges den dock, t. ex. med accenttecken över den betonade stavelsens vokal När ett ord böjs kan dessutom i vissa fall betoningen flyttas från en stavelse till en annan. Ordbetoningen måste alltså läras in ordentligt samtidigt som man lär in själva ordet. Att rätt betona ett ord är viktigt av två skäl: :e a) Betoningen kan skilja två i övrigt lika ord el. böjningsformer från varandra, t. ex.: oprae = organ opnie = orgel okea =fönstrets (genitiv singular) orma =fönster (nominativ plural) b) Betoningens plats påverkar uttalet av vissa vokaler i de obetonade stavelserna (se 3. 4). h s s r l 3.1. Betonad vokal i ry. är halvlång (alltså inte lika lång som en svensk lång vokal) medan obetonad är kort. 3~2 Vokalen o, angiven med bokstaven e (= o efter mjuk konsonant) är alltid betonad. Därfor markeras normalt inte någon betoning ens i läromedel. I rysk skrift sätts dock prickarna över e normalt inte ut utom i ordböcker, läromedel o.dyl. 3.3 Om bokstaven o står efter konsonantema m. }K, q, m. u anger den alltid ett betonat o-ljud. Obetonat o-ljud efter dessa konsonanter ersätts nämligen alltid med e (se schema 1 samt stavningsreglerna under 4) 3.4~ Uttad av vissa obetonade vokaler 3A.l Obetonat o (skrivet med o) uttalas som ett kort [a] (som i eng. by_t) om det står forst i ordet el. omedelbart fore ordets betonade stavelse och ungefår som ett kort [ö] (som if(}rdärva) i andra obetonade stavelser. Samma regel gäller vokalen a (skriven med a). M!!cKoa [m~kvå] Moskva )J.OKTQP [d'åkt!!:r] doktor 9

11 Kapitel l. AmpaBHT H npohahome~me 3A.. 2 Obetonat e (skrivet med e) uttalas som ett kort [i]: [til if' ån] J-~- telefon Petersburg Samma gäller obetonat a efter mjuk konsonant (skrivs då ~s el, efter q, m... a): Japan [tjjjk' åfskij] Tjajkovskij 4.. STA VNINGSREGLER 4.1 Efter nedanstående konsonanter skall ett i-ljud alltid skrivas med bokstaven M (se äv. schema 1): 4.2 Efter nedanstående konsonanter skrivs aldrig 10 och 5! utan ersättes alltid med Y resp. A: [f K x;m :>K ;q m; ul +Y l A (ue.m,ejui men rpym!!; CHHIDID men xopomym) ~t3 Kombinationerna UO mo )KO "-10 IUO samt konsonant+ E är tänkbara endast om vokalen är betonad Om vokalen är obetonad ersätts O l E med E j Dessa regler är viktiga att minnas främst vid ordböjning, jmf (rutan) samt schema 1.1 lo

12 5. ALFABETET J A a A a (a) E 6 E (f (b) B B B ~ (v) r r r 2 (g) ll A.:p a~~ (d) E E (e) Oei :E e E e (jo) (oi )K }K )l( x (zj) (z) H H H u (i) :A ä R i1 (j) K K K 1C (k) J1 JI J1 Il (l) M M M M (m) H H H H (n) o o o o (o) n n II n (p) p p p p (r) c c c c (s) T T m mlf (t) y y y y (u) (() <P tp QJ (t) x x x x (ch) u n: ll tl (ts) q q q 'lf: (tj) m m ll1 Ul (sj) m m m U4 (sjtj/stj) 'h 'b (hi) bi 3 bl (y) b 3 a 3 9 (e) IO IO JO KJ (ju) j! 5I J! R (ja) b 1 Först i ordet, efter a.nrum vokal el. efter hl» (}loctoebckhd - Dost2i_evskij; ~Jie:aa - Jelena). 2 Efter alltid hård/alltid mjuk konsonant (fop6a'<~!ib ~ GorbaijQV). 3 Kan ej stå :Ri:rst i ett ord; stor bokstav förekommer bara vid skrift med enbart kapitäler (gäller även 1> och I>). 11

13 ,, 2. HEPBh/E IIIAFH 2. DE FiJRSTA STEGEN L BCTPEqA H llpoi!lahhe l MOTE OCH AVSKED 3,n;p8BCTByA, IOxm! 3,m:paBCTBfBTe, roc:oo,m:h:a Kap.mccoa (2.1) 3,n;p8BCTBYATe, rocno>ka Kap.nccoH 3,n;p8BCTByATe, roc:oo,m:h:a Hoauo:e (2.2) 3,npåBCTBYATe, rocno>ka H:saH6Ba Dp&ueT. (2.1) fiphbet, KaK,m:e.11a (2.1) Kax.ne.ma Kax.n;ena Ku.n;ena Cnac:H6o, Cnacl%6o. Cnacfioo, Cnacfi6o. H :s ah COH.R HBiiH? C6HSI? rocno,n;hhkapnccoh? rocnoxa KapJiccoH? xopom6 HOpMWibHO HHqer6 He 6qeHb xopom6 A y sac, :rocuo.m:ae Hwmo:u? (2.3) A y :sac. :rocno>ka HBaH6Ba? A y Te6JI, AyTe6.ft. H:aam? ÅHHa? 12

14 Kapitel 2. IIepn!:le mam Jlo CBH,LI;åHH.R, Jlo CBH,LI;åHH.fl,,Uo CBH,LI;åHHII,,Uo CBH,IJ;SHHJI, M :a åh C6HJI rocrro,zj;hh KapnccoH :rocno:>ka KapnccoH n:oxa (2.1),Uo CKOpo:R BCTpe"'UI,,Uo CK6po:9 BCTpeliH, no CKOpoä BCTpe11H,.Uo:oeqepa,.Uo:se11epa, no :seqepa..uo 3iiBTpa,.Uo 3aBTpa, ÅHHa rocno;u;:hh H:am6B :rocno:>ka H:sm6:sa ÅHHa rocrro,zj;hh H:aa:u6:s rocrro:>ka H:aa:u6sa Ms&H rocno.n;:hh H:aaH6B Bcer6,ZJ;66po:ro, Been) ;u;66po:ro, 2. qto? l VAD? (G l J, 4.3, 4A, 5.2.3, 10.1, 10.2) / 3To... Kapa:u.n;am TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb :>Kyp HM Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO xjie6 MaCJIO :sapehbe 6yTep6p6.n; CTaKm HO )K qa:ahhk Koq>e:RHHK no.n;:u6c :ra3f 6yMara KHHra BO,L!; a PY"~Ka BeTliHHS Tapen K a 11amKa JIO::lKKa BHJIKa Jlai(Te), DOlKMyicra.,. Kapa:.:mam (2.5) TeTpMb yqe6hhk CJIOBapb }Kyp Han Kdq>e qa9; c ax ap MOJlOKO XJie6 MaCJIO :aapeh~:>e 6yTep6p6.n; CTaKaH HO::lK qa:rhhk Koq>e:AHHK IIO,IJ;HOc ra3f Ty 6yMary K HI!: r y BO,Il;y PY"'~KY :oet'!ihhy Tape.JIKY q~fu:nt:y JIO>KKY BHJIKY 13

15 Kapitel 2. IIepB:&Ie mam ~ 3To... :senochm,n; abt66yc Tpm.maä w:am:fma ynhua mk6jia yhh:sepchtet r6po,n; KapTima K6MH8T8 CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6ypr CToKr6JibM MocK:sa Yncana run66ycli KapaH,n;am(L 6:KH~ Tpa:MBB!! KpeCJI! K H H :rh 5I BBlKY Be.IIOCBDe,JJ. (2.6) abt66yc TpaMBaA MamHHY. ym~uy mk6jiy y:uh:sepcinet r6po,n; KapniHy K6MH8TY. CTOJI CTYJI Kpecno KpOBSTb OKH6 3,IJ;SHHe lletep6yp:r CTOK:r6JibM M ock BY Yncany abt66yc~>~ KapaH,n;amH. 6KH! TpaMB~ KpeCJI! KHHI'!f Be.JJOCIIDe,IJ. (2. 7) TpaMBa'R: MamHHY abt66yc jjihuy mk6jiy yhhbepchtet K6MH8TY CTOJI CTYJI KpecJio KpOBaTb Kapni:ay r6po.n: KH'Hry M ock BY CTo:K:r6JibM YncaJiy OKH6 3.U:SHHe OKH 3,JJ;MH1! Kpecn~ KHHI'li 14

16 3. f',ue? l VAR? (G L l, 4.1, 6.4) CKmKBTe, uo:m:uyi:cra, r.m.e CKa>KJhe. no>kån:y:acta, r.n e r.m. e... OCT.RBOBK&? (2.8) CTåHUH.S? BOK 3M? aapon6pt? Mai'83HH? yhhbepmar? yhhbepcam? s,nåhhe? mk6na? YHHBepcHTeT? 6q>Hc? CTa,IJ;H6H? TeaTp? I"OCTl~iHH:Ua? JIH<l>T? ackanåtop? Kacca? pectopåh? Ka~? pa66ta? Tlli? (2.9) OH? OHå? OHH? Bbl? OH? OHH? Thl? s? Mbl? OHa? H:si:lH? MOJIOKO? T,..PaMB8:a? IOpH:A? Bepa? ÅHHa? OH a? HB8H? ÅHHS KOMBB.'i'&? pectopbll? run66yc? SCKMåTOp? 0HT8M Oea e.a ocrr.uoe:ke (2.1 O) Ou:si u :m~eo.me (2.1 O) Mu Ha BOKaån:e OH B Maraa(me 0HH B foctiihh:ue 5f B CTOKr6JI.DMe Tu B MocKBe Bhl B IleTep6ypre OHaBoKHe OH Hapa66Te 0H6 Ha CTOJie OH Ha OCTaH6BKe OH y 3,IJ;SHH$1 0Håy ÅHHhi Oaa y n~ccopa (2.1 O) 0Ha.n;6Ma 0HCJieBa OHacnpaBa Oaa :aeepxy (2.11) OH BHH3Y OH :onepe.n;h OH C3å.D;H 15

17 Kapitel 2. IIepBwe marn: 4. KYnA H OTKYJIA? l VART OCH VARIFRAN? (G 1.1~ 6.1, 6.2, 6.3) Ky:m.a TY? (2.12) BH? OH? OHS? OHH? BH? mn60yc? Ky.na TM? ou? OHS? A:u:Ha? f,ne... BOK 3M? aaponopt? TeaTp'l yhhbepchtet'l HHCTHTyT'l CTa,l.'(HOH? MaT83HH? yhh:oepmar? mk6jia? I'OCTJIHH:Ua? a,nmhe? OrK y,n a BY? OHH'l OHa? Hsau? C:oeTJiillia? T bi? 8BT66yc? wam:hha? _»,no:m6:a: MH Tyna OH CIO,l.'(S 0Ha B CTOKI'OJibM Oull o Moc1m:t (2.13) MY B mk6jiy OH Ha OCTaHOBKY Ha.ne:oo HanpaBo BBepx BHH3 Bnep~,l.l; Haaa.n $.[K,'IJ,RpeKTOpJ: (2.13) OH K npeno,nabatejiio OHaK AHH. 0Ha K np~ccopy KaK,II.OOX&TL,'IJ,Oooo BOK:WJ~? (2.14) aaponopt.!!? TeaTp!? yhu:oepcutet!? HHCTHTYT! CTa,l.'(HOH_il? MaT83HH,!!? yhu:oepu:a:r!? mkojibi? I'OCTHHH:UY 3,n:mus_? Mw &3 MocKBY (2.15) OHH H3 CTOKI'OJILM!! O:ua :ea Ynca.nw Ou c pa06ty: Oua ot np~ccop~ 5I H31J.OMY OH c.n:e:oa OuacnpaBa 16

18 Kapitel 2. llepbhe marn 5. HMETb H HE HMETb l ATT HA OCH INTE HA (G 4.1, 6.1.1,10.3 e) K:eara (2.16) pyqka TeTp8,z:i;b CJIOBapb MaDIHHa KOMHaTa Y Bac ectb... :ee.jiochne,n;? KOMHaTa? yqe6hhk? lla, y MeHJI ectb... KHHra pyqxa TeTp8,z:i;b CJIOBapb Mam:HHa Da. y Hac ectb... YHHX ectb... YHer6ecTb... Y Hee ect:o... HeT, y Me:ail :aet y Te6HHeT y Hero HeT y HeeHeT y H&C HeT y :eac HeT y HHX HeT y Hac HeT KOMHaTa yqe6hhk :ee.jioclme,n; KOMHaTa 'l MamHHa? KHHra? pyqxa? CJIOBapb? M&mHHa? :ee.jiochne,n;? yqe6hhk? K:HHI'J! (2.17) :ee.n:ochne,n;i CJIOBap~ :eapeh~>h. KOMH&Tbl MamHHhi TeTp8,z:i;H pyqkh_ 17

19 Kapitel 2. IIepBNe marn 6. KTO? l VEM? (G 4.1~ 4.2, 4.4) Pa3pem:HTe npe,n;ctsbhtlcj[, IOxae He.mLecou.H :m:oe.m. (2.18) Auua HHJILccoH, g m:ae,n;ka Pa,JJ. c MM& ooo:o:uombtlcb9 rocoo.m.&:o: HB.mLcco:o: (2.19) P8,n;a c BSMH no3hak6mhtbcj[, rocno>ka HHJILccoH QqeHb np:e.rtho, a H - QqeHb np:egtho, a H - QqeHb nphhtho, a $I - QqeHb nphhtho, a H - QqeHb nphhtho, a.r - IDpHA Hm.rn6:a ÅHHa H:aau6:aa IOxaH HHJILccoH H:ailli C:aeTJI8Ha!Oxau (2.20) ÅHHS Mo.u: ~amh.t!rb ~ Er6 HMH- Ee HM.R- KaK TBOO HMH? KaK :aame :HM.R? KaK TBOi <l>amhjihh? KaK :aama <t>amhjihjl? Meuiloo:oyT MeHJ! 30BYT KaK Tet'bi 30ByT? Ku: Bac 30BjT? Ku er6 3oByT? KBK ee 30BjT? KBK HX 30BjT? K To TY? (2.23) KTOOH? KToOm~r? KToCeprea? KTooHa? K To OJibra? K To :rocno,n;:hh HBau6:a? K To IleTp H:aau6B? KTooHa? KTO Thl? Kro :rocno,n;:hh I1eTp6:a? KToH:aau? HHJILCCOR (2.21) H :a au ÅHH8 Moe HM.sl- Bop:Hc Moe :HM.s~- C:aeTJiillia MoJ! q>amhjihh- HHJibccoH Mo.R q>amhji:hg- H:aaH6B Aeoa (2.22) IOxaH Me:mi 30BYT ÅHHa Memi 30BYT HHKOJI8a Er6 30BYT HsaH Ee 30BYT ÅHHa Hx 30BYT ÅHHa H HB8H 5f- CTy,IJ.eHT Ou - npeno,n;a:aatejih Ou - HH>Keuep OH - akohomhct Oua -10p:HcT OHå -,D;OKTOp OH -,D;HpeKTOp OH - ne,n;aror 0Ha - JIHHI'BHCT J! - Ö'H3HeCMeH 0:H -,D;HllJIOMST OH -<$HUep 18

20 Kapitel l. fiepblie mani KTOOH? KTooua? KTOOHH? KTOOH? KTooua? KTO TH? KTOOHS? KTOOH? K To Bop:Hc EJih:UHH? KTOOH? KTOOHS? KTO BU? KTOOHH? K To Jl:H:aa H HpH:ua? TY Hemul ab.ilem&»?(2.24) BN Hac BH,II;HTe? OHa er6 BHAHT? T:bi HX BH,ZJ;HIDb? OH -ctyaeht 0Ha- CTy,n;eHTK8 0HH - CTy,II;eHTI!t! OH - }KYPHaJIHCT OHa - pe.i~;3ktop..si - <t>hn6nor Oua - Me,I~;cecTpa OH -MHHHCTp OH - npesh,ii;eht Ou - cekpetapl Oua - cekpetapma MLI - cty,ii;ehthl Ou:H: - HH)KeHepLI Om% - npeno.i~;aaatejih lla. H Te6.si BH}KY lla. Mhl :oac BH.II;HM ila. oha er6 BH,II;HT ila.a: HX BH)KY 7. qe:a? l VEMS? (G 4.2), 3To Tooi Ka.pa~am? ::ho TBOO MOJIOK6? 3To TBO.ft TeTp~b? 3To er6 noptcpenl? 3To, e~ cymka? 3To Ham aat66yc? 3To :name Kpecno? 3To :uama KHHra? :ho Bam lj,om? 3To BSme Kpec.no? ~o :oama cymka? 3TO HX ]J,OM? ~o TBOH KapaH,I!;am:R? ~TO er6 TeTp~H? 3To e~ cjmkh? 3To BamH KHHI'H? Jla, OH HOi (2.25),Ua, OH6 MOO lla. ona MOR ila, OHer6 lla. oha e~,ua,ohbam ila, OH6Bame na. OHSBama lla. o:u :nam lla. o:u6 Hame lla. o:ua :uama.,ua, OH HX. ila. OHH MOH.Ila. mul er6 na. OHHee lla. o:u:h MOH 19

21 Kapitel 2. llepbwe marn Kommentarer (lo1-lc25) 2.1 3~paBCTByiTe. rocno~uo KapJJcco:o! God dag, herr Karlsson! Vissa hälsningsuttryck och artighetsfraser används oberoende av, om man duar eller niar, om man vänder sig till en person eller flera. Anges det i exemplen ovan efter frasen både förnamn och efternamn innebär det, att uttrycket kan användas både när man duar och niar (om bara förnamn torekommer efter uttrycket kan det bara användes vid duande, t. ex. upuuh hej [när man träffas] och uoka hej (då) [när man tar avsked]). I sammanhanget bör nämnas, att man i Ryssland duar bara de allra närmaste vännerna. Hälsningsordet 3~paucruyi tillämpas om man duar och formen med tillägget w'fe om man talar till flera eller niar en person (det är egentligen från bötjan en imperativform ["var hälsad(e)' 1 ] och du kommer möta ändelsen -Te vid andra tillfällen, redan i detta kapitel, se 2.5). Notera också uttalet. I s;n;pasct:sya( -Te) hörs inte det forsta -:s-. Frasen s.n;ps:sct:sya(te) är neutral med avseende på tillfälle, stil och tid och motsvarar således både god dag, god middag, god kväll och hej. Neutralt är också uttrycket KaK ;n;emi, som kan översättas t. ex. hur står det till, hur har du/ni det, hur mår du/ni, hur är läget, ;n;o cbh;d;åhhh vi ses, på återseende samt ;n;o :seqepa vt ses i kväll. 2.2 roeno~liu Huauou l roenolka Hasosa herr Ivonov l fru lw:mov(a) De flesta älct:ryska efternamnen slutar på..ou..e u,..e u, Nus, ~Yu. K vinnors efternamn får alltid tillägget ~a (som du sett gäller detta inte ickeryska efternamn, t ex rocno>ka KapnccoH). 2.3 A y :eae. rocuo.m.9u Heauou? Och ni, herr lw:mov? Uttrycket xu,n;ena? hur står det till? betyder eg. "hur lir sakerna [hos dig/er]''. Vid foljd~ fråga blir konstruktionen eg. "Och [hur är sakerna} hos er/dig?... Därför y uady Teosi med prepositionen y+ genitiv av personligt pronomen (G 4.1). Märk även att sv. och i foljdfråga översätts med a. 2.4 "'ITo 3To1 Vad {är] det här l detta? a) qto vad? är ett självständigt interrogativt pronomen (G.4.4). b) Bindeverbet är översätts inte (G 5.2.3, 10.1 ). c) ato dettaldet här är ett självständigt demonstrativt pronomen (G 4.3). 2.5 Jlaih'e~ uolkuyäcra, Kapa~am! Var mall ge [mig} en penna! a) AiiR(Te) är imperativ av verbet,n;abatb (mer om verb i kap. s. om imperativ i kap. 8). b) uttr. no>kanyacta (obs uttalet: [ no)kmcta]) betyder var mällitack m.m. när man ber om något men äv. var så god när man erbjuder något (jmf. eng. please) el. som motsvarighet till sv.för all del när man besvarar någons tack. c) xaphahaam är ackusativobjekt och står därfor i ackusativ (singular) (som ju är lika med nominativ, utom hos feminina på -a l -s:, d.v.s F 1; de har i ackusativ... y/~m) (G l. l, 10.2). 20

22 Kapitel 2. llepblie marn Notera också att dativobjektet (här: mig) inte behöver utsättas om det av sammanhanget framgår, vem som avses. Om dativobjektet utsättes står det givetvis i dativ (G 4.1, 10.4). Märk också att de ryska substantiven översättes än med bestämd, än med obestämd form (sammanhanget avgör). 2.6.si oe:w:y ue.mocao:e,n: Jag ser en cykel 5I BH)KY =Jag ser (mer om verb i kap.s), BeJiocHneA är ackusativobjekt och står därför i ac~ kusativ (som ju hos M och N samt i plural= nominativ, jmf. 2.5 ovan, och hos Fl har ändelsen -y/-id). 2.7 DoKIDKBTe~ oo:w:uyicra, ue.moc1me,n:! Var snäll visa [mig] cykeln! Ry. nmcwkfne visa! är imperativ av verbet nmui3libatl-nm<a3au. visa (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8). R y. BeJiocHm ~ är ackusativobjekt och står därför i ackusativ (jmf. 2.5 och 2.6). 2.8 CKmKHTe, no~yicra, r,n:e OCTauoo~t:a! Var snäll och säg [mig] var hållplatsen [är J [någonstans] l a) Ry. CKIDKHTe är imperativ av verbet cka3atl säga (mer om verb i kap. 5, om imperativ i kap. 8) b) Ry. OCTaHOBKa är subjekt (visa mig var hållplatsen är någonstans) och står därfor i nominativ (G 10.1). c) Observera att sv. någon. något, några, någonstans o. dyl. ej behöver översättas i frågor (som här) el. nekande satser. Var [är] du [någonstans)? Här presenteras och övas personliga pronomen i nominativ (G.4.1). Betr. sv. någonstans, se ovan 2.8. Se äv och 2.17) Oea ea OCTaeooKe OuH: B wkooe O:eayo~copa Hon [är) på hållplatsen De [är J i skolan Hon [är} hos professorn Här presenteras och övas loka.tiv singular av substantv samt några viktiga prepositioner, som uttrycker befintlighet. Sv. i motsvaras normalt av B+ lokativ (B mkoji~ i skolan) och på av aa + lokativ (~a octahobk~ på hållplatsen) (G 6.4). Notera att flertalet substantiv i singular, oberoende av genus, har ~e i lokativ: Mara3HH - B MBra3HH~; mmo - B okh~; mk6jia - B mkoji~ (G L l). Sv.lws motsvaras av y+ genitiv. Se äv

23 Kapitel 2. IlepBwe marn 2.11 I'.m.e KoM&aTa? Ona ssepxy. Var {är] rummet? Det [är] upptill. Obs. det som står i ingressen till substantivkapitlet i minigrammatiken (G l), nämligen att ou han och oaa hon även avser ting och ej bara varelser. Sv. denidet som personligt pronomen skall således översättas med ou om substantivet som ersätts är maskulint och ona, om det ersatta substantivet (som här) är feminint Ky.m.a TY! Vart [skall] du [gå l åka /ta vägen]? Märk hur enkelt man i ry. kan konstruera en rad meningar genom att bara kombinera t.ex. ett pronomen och ett adverb. Säledes kan Tu Ky.na l Ky,na Tbi? översättas med: vart är du på väg (någonstans)? vart skall du gå (någonstans)? var skall du ta vägen? o.s.v O:oa u MocKBY De [skall l är på väg] till Moskva Prep. till (in i) översätts med e+ ackusativ (jmf:a + lokativ, 2.10, G 6.1). Om till avser person skall dock alltid prep. K användas. Den styr dativ (G 63), t.ex. JI K.n;HpeKTopy Jag skall (gå) till direktören (G. 1.1 ). Om befintlighet uttrycks med ua ( + lokativ) (2.1 O) skall riktning uttryckas med na (+ackusativ)- OH Ha octah6bky Han skall till hållplatsen. Se även KaK ~ooxatl ~o uokma? Hur [skall man] ta sig till stationen? I detta uttryck används for sv. till prep.,m. o, som styr genitiv ( G.l.l ), alltså TJ.O BOKsWia (G 6.2). Märk vidare att frågeord + infinitiv står för opersonligt man + skalliskulle + inf (KaK JioexaTb 11.0 BOKsWia? Hur skall man ta sig till stationen?) 2.15 Mw B3 MoeKBY Vi{ är} från Moskva l Vi [kommer] från Moskva Sv. prepositionerna till ochfrån har vardera tre motsvarigheter i ry. Vilken som skall väljas beror på den preposition. med vilken befintligbeten uttrycks hos det aktuella substantivet. 'Cks med skall till översättas med B + ackusativ Ha + ackusativ Obs. att alla prepositioner som uttrycker riktningfrån styr genitiv! (G 6.1-4): Exempel: befintlighet B Mocxse (i) Ha ocnm6bke (på) y n:poq>eccopa (hos) riktning till B MocKBj (till) Ha octah6mcy (till) x npoq>eccopy (till) riktningfrån H3 MocKBN (från) C OCT8H6BKH {från) OT n:poq>eccopa (från) 22

24 am Kapitel2. IIepBlhle marn 2.16 Y Me:a:s eetl Keera Jag har en bok ~ Det vanligaste sättet att i ry. uttrycka sv. har är en konstruktion. som gör objektet till subjekt, man säger eg. Hos mig finns en bok. "Det ngn har'' står alltså i nominativ och ej det kasus man kanske hade väntat sig. Sv. ftrms lyder ecrl (oberoende av subjektets genus, numerus och per~ son. G 5.2.3) och kan utelämnas utom i :frågesatser. Prepositionen y hos styr genitiv (2.15) och :w:emf mig är såledesgenitiv av pron. g jag. (G 4.1, 6.2) HeT. y ~tees BeT K:a:are: Nei, jag har inte någon bok Ry. HeT betyder både nej och inte har l inte finns. Det senare HeT har utvecklats ur :ue ectb" är inte/finns inte och kräver genitiv av det ngn inte har el. som inte finns. Konstruktionen betyder eg. detfinns inte av någon bok hos mig. Därför genitiv vid HeT (G 10.3 e). Observera vidare att sv. förenat ingenlinget/inte ngn/inte ngt normalt ej översättes i nekande satser (jmf. 2.8, 2.9 och 2.12). 'er :all mg n IOxae: HBJILCCOH - B: w:oe~ Jag är Johan Nilsson, jag är svensk Några substantiv, :främst sådana som betecknar nationalitet el. yrke, har en feminin form utöver den maskulina (ung. som i svenska): mee~ svensk- m:oe~ka svenska. Jmf även CTy~eBT student - CTY.lJ.CBTK.m studentska lite längre :fram P~( a) e BiMR oooaakomrtlcb Trevligt att träffas l göra er bekantskap Konstruktionen betyder eg. [Jag är} glad att bekanta [mig] med er. Eftersom p8,11; glad är adjektiv skall det få formen p~a om den som yttrar sig är en kvinna. Mer om denna typ av adjektiv i kap. 8 (komm. 8.5) Moe RMB m Dxaa Mitt (för}namn {är} Johan Här presenteras och övas possessiva pronomen (G 4.2). Substantivet HM.fi tillhör en grupp av c:a l O subst. på -Mfi som är neutra (mer härom i kap. 7). Därav formen M~ min/mitt, TB~ din/ditt och Barn~ er/ert Mos ~ambjuib He.mLceoe Mitt efternamn [är j Nilsson Ordet HMJI (2.20) betyder i första hand förnamn. Obs. att $amhjui$il. betyder efternamn (och inte det man frestas tro först). Äkta ryssar har alltid tre namn: HM.si förnamn, ot"l!ect:oo fadersnamn och <Pa:w::Hmul efternamn. Fadersnamnet är bildat på faderns förnamn och slutar på -o:a:hq, -ebh"1, -Hq hos män (t.ex. IleTpo:oe!ll) och -o:ona. -e:ana, -Ha hos kvinnor (t.ex. IleTpoeea). Det vanligaste sättet att tala till och om en person man inte duar är med för~ och fadersnamn. Efternamnet används endast i forening med titlar. Till kategorin "titlar'' hör ord som t.ex. :rocnoaim herr, rocno>kåfru. 23

25 Kapitel2. llepbne man-i 2.22 Meu ooe'ft AaBa Jag heter Anna Konstruktionen betyder eg. "man kallar mig Annci''. DärfOr står motsvarigheten till sv. subjektet (här jag) i ackusativ (Memi mig, Teö.H dig etc.) (G.4.1). Märk att ackusativ och genitiv är lika hos personliga pronomina KToTY? Vem {är] du!vad[är] du fförnågot]? Pron. KTO betyder i forsta hand vem? men även vad? om yrke el. dyl. efterfrågas (G 4.4) Tw sb,m,auu. r.~eeb? Ser du mig? Ry. BHAHWb är du-formen (andra person singular presens) av verbet BHAeTL se. I de!oljande meningarna finns andra presensformer av verbet. Verb behandlas närmare i kap. 5. Formen MeH.ti är ackusativ eftersom ordet här är aclrusativobjekl: ro Tooi w::apad,ij.a:m? lla, ou Moi [Är] detidet här din penna? Ja. den {är] min, Här övas åter främst possessiva pronomen i nominativ~ se G 4.2. Notera även skillnaden mellan demonstrativt pronomen (här ato) (G 4.4) och personligt pronomen (här OH) (G 4.1). Obs. att en fråga, som inte bar något frågeord, har samma ordföljd som en påståendesats (G 9.2): 3To TBO:A KapaHABm. 3To TBO:R KapaHnam? Det htjr är din blyertspenna, Är det här din blyertspenna? Man markerar skillnaden med intonation. Frigeintonation innebär att tonen går markant upp på den betonade stavelsen i det betonade (viktigaste) ordet i satsen, for att sedan sjunka igen: TBOA 24

26 l. KOTOP'blA9:AC M KOf'JJA?IVADÄRKLOCKANOCHNÄR? (G 8, 10.3 d, 6.1, 12.1, 12.2 a) lli&c (3.1) )J. B& T ph qethlpe BBTL mecn, cemb :a6ceml,n;ebji:tb,n;ec.sitb O,ZI;HHHa,II;llSTb.n:aemmuaTL ~aca (3.2) " " qacou (3.3) TpH,IJ.B8,IJ.B,aTL (3.4) HJi:Tb TpH.IJ;llSTb mectl c6pok mnl B 'ij&c (3.5) B.n;:aa qaca B O,l];HHHa,II;U8Tb copok 25

27 2. KAKOR JlEHh? IVADÄRDETFORDAG? (G ~ 5.3, 5.4, 6.1, 12.1 a) DORe,lJ.MLBBK (3.6) BT6pHHK cpe.n;a qetbepr n.ftthhua cy666ta BocxpeceHhe uoae,m.mlrbk (3. 7) BT6pHHK qetbepr cpe.m.a, (3.7) n.ftthhub. cy666ta :OOBe,JJ,~LBBK (3.8) cpe.n;a "letbep:r B ooae,m.e.jjlrhk (3.1 O) BO BTOpBBK (3.11) B cpe.zcr B qetbepr, B nathhuy scy666ty B BOCKpeceHbe B DOBe,lJ.eJJLBBK (3.12) BCpe.n;y B qet:oepr :en.ftthhuy 26

28 >me 3. KAKÖE "t~hc.jiö? l V AD ÅR DET FOR DATUM? (G 2.1, 6.4~ 8~ 10.3 b+c, 12.2 a+b) :o:epuoe.baeapll (3.13) BTOp6e <}>ebpajul TpeTLe MapTa 'tfetbeptoe anpem1 mhoemu mect6e HIDH.R ce,i'i;lm6e HIDml BOCLMOO asrycta,n;ebhtoe CeHT.R6pB.n;ecsToe okt.s6pi O,ll;HHHa,ll;UaToe HO.R6pH,I'I;BS,ll;U3TL nepboe,i'i;eka6p.sf nepboe RHBApH (3.14) TpH.n;UaToe MapTa Kor.n;a ato 6bi.n:o? 3-rooLmo 3To o:bmo 3To6:bmo 3To 6biJIO ~ho 6:biJio 3To 6biJIO B DBBApe (3.15) :o:epooro Baoapsi (3.16) B <}>ebpajie BTOp6ro <f>ebpajib B MapTe.l'I;B8.n;uaTL nitoro MapTa 4. qto HAJlO? l VADBEHOVS? (G4J, 5.8, 6J, 6.3) Mae Ty]B.a (3.17) MHe cxo,i'i;a MHe BHH3 MHe :anepe.l'l; M:ae Ha38,n; Te6e B YHH:aepcHTeT Te6e B mk6jiy Te6e B HHCTHTYT Teoe :s r6po.n EMy K npoq>eccopy EMy K npeno.n;asatejiio EMy K.l'I;HpeKTopy EMy K Y"'~HTeJILHHUe lli1 K Me.n;cecTpe lli1 K,I'I;OKTopy EA B KJiacc EABMOCKBY 27

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Hästar framför vagn från sydfrisen på sifniernas skattehus i Delfi. 111 Ynglingarna Kleobis och Biton av Polymedes,

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB

Läs mer

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium 3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

RUSLAN RYSKA 1 Tredje upplagan

RUSLAN RYSKA 1 Tredje upplagan RUSLAN RYSKA 1 Tredje upplagan ÊÀÐÒÀ ÐÎÑÑÈÉÑÊÎÉ ÔÅÄÅÐÀÖÈÈ KARTA ÖVER RYSKA FEDERATIONEN Ìàñøòàá: 0 1000êì. RUSLAN RYSKA 1 A1 Tredje upplagan Kommunikativ kurs i ryska av John Langran och Natalja Vesjnjeva

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst 4.4 Komparation av adjektiv och adverb Adjektiv och adverb kan kompareras, dvs. de kan bilda former som används vid jämförelse mellan olika grader av en egenskap hos olika saker. Komparationsgraderna är

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)

Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Provet kommer att bestå av fyra delar: ordkunskap, grammatik, läsförståelse och skrivande. Ordkunskap De texter ur kapitel 1 och 2 som vi arbetat med och de glosor

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Plan d étude = studieplan

Plan d étude = studieplan Nom de l élève : Classe: Français au 8-9-ième, printemps 2013 - wictoria.majby@edu.botkyrka.se Inloggningsuppgifter till det digitala materialet www.studentlitteratur.se Nom d utilisateur : Mot de passe

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

Lektionsplaneringar för Upptäck orden

Lektionsplaneringar för Upptäck orden KLASSRUMMET 1. (BB s. 4) Titta på klassrumsbilden i boken eller visa den på stordia/projektor. 2. Skriv på tavlan alla substantiv som eleverna redan kan. 3. Gruppera orden i t.ex. möbler, skolmaterial,

Läs mer

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen). Appell Förlag Latin. En introduktion. Studiehandledning, kap. 2, s. 1 (5) Kapitel 2 GRAMMATIK I det här kapitlet introduceras flera centrala begrepp i latinsk grammatik. Det är därför viktigt att läsa

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Upptäck Orden. ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Upptäck Orden. ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion. Innehåller provkapitel Upptäck Orden ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion Innehåller provkapitel Upptäck orden för dig som undervisar nyanlända i svenska! Upptäck orden en bildordbok med cd och

Läs mer

Första lektionen Dars e avval

Första lektionen Dars e avval Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus.

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge 1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,

Läs mer

Språkguide kap 4 23. centrum, datum, forum Främmande ord som slutar på -um och som föregås av en konsonant böjs enligt svenskt mönster.

Språkguide kap 4 23. centrum, datum, forum Främmande ord som slutar på -um och som föregås av en konsonant böjs enligt svenskt mönster. Språkguide kap 4 23 Ordformer I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) kan man slå upp hur orden böjs. Flera ord i SAOL har alternativformer som alla kan acceptera. Trots detta bör man i vårdat skriftspråk

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Slovenska kasus. Genitiv

Slovenska kasus. Genitiv Slovenska kasus Genitiv Detta är taget från Morgan Nilssons slovenska kursmaterial, Peter Herrity Slovene A comprehensive grammar, men även från annat. 1. för att beteckna ägare eller annan tillhörighet

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund!

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund! En lat hund? Nej, men en lathund! Stavningsregler Vokaler: a o u å - hårda vokaler e i y ä ö - mjuka vokaler (ramsa: hårda så som stenen grå) (ramsa: vita som den vita snö) När vokalen låter som i alfabetet,

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 05-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Språklära med 10 moment

Språklära med 10 moment med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer