Slutrapport Projekt Varning, Försöksverksamhet i Landstinget Sörmland

Transkript

1 Slutrapport Projekt Varning, Försöksverksamhet i Landstinget Sörmland Genomlysning av informationsspecifikation Varning Kantonen, Sonja

2 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Projektmålen var:... 3 Effektmål... 3 Huvudmål... 4 Om slutrapporten... 4 Aktiviteter i projektet... 5 Mappning mot NI begreppsmodell... 5 Workshop... 5 Resultat... 5 Mappning mot V-TIM Workshop... 6 Resultat... 6 Termbanken... 7 Workshop... 7 Resultat... 7 Kodverk... 8 Workshop... 8 Resultat... 8 Resultat: Förslag till kodverket Annan överkänslighet... 9 Resultat: Förslag till kodverket Behandling Resultat: Förslag till kodverket Medicinskt tillstånd Resultat: Förslag till kodverket Smitta Resultat: Förslag till kodverket Vårdrutinavvikelse Snomed CT och klassifikationer Workshop Resultat Vilka vårdsystem i Sörmland berörs? Hur integrerar de med varandra? Workshop Resultat NPÖ, nationell patientöversikt och Min journal på nätet Workshop Resultat Sammanfattning... 16

3 Bakgrund Landstinget Sörmland har i nuvarande journalsystem (Cross v4) så långt det är möjligt infört struktur för varningsinformation enligt Varning 2. Det gjordes Nästa version (Cross v5 som införs våren 2014) har presentation av varningsinformationen inklusive symbolen enligt RIV-specifikationen Varning 2. För att RIV-specifikationen skall vara tydlig behöver den kompletteras med tex kodverk. NI och NF har utvecklats mycket efter 2008 då specifikationen togs fram. Vi hittar inte heller någon ägare eller förvaltning av specifikationen. Vi vill genomlysa informations-specifikationen Varning2 inför vårt genomförande i Landstinget Sörmland men också göra det enligt NI så att det på sikt kan utvecklas till en gemensam standard i landet. Vi vill också beskriva hur man i ett landsting (vårt landsting) med flera vårdsystem kan förhålla sig till och ta steg i riktning mot den nationellt beskrivna standarden för aktuell informationsmängd. Det behövs flera steg och beslut i verksamheten på vägen mot att åstadkomma en helhetsbild för personalen som vårdar och därmed också en säkerhet för patienten. I landstinget Sörmland ligger det på Styrande referensgrupp Vårddokumentation att fatta beslut om I vilket system en viss typ av dokumentation ska ske I andra fasen tar projektet fram underlag för detta vad gäller Varningsinformation. I det arbetet skall även NPÖ finnas med i beskrivning och utgöra underlag till beslut. Syfte I denna rapport presenteras resultatet av projektet Varning, försöksverksamhet i Sörmland. Projektmålen var: Effektmål Att RIV-specifikationen Varning 2, från 2008, är användbar för ett införande av varning/uppmärksamhet/risktillstånd i journalsystem. Åstadkomma ett gemensamt och systemövergripande underlag till beslut för lösning i ett landsting (inklusive sammanhållen journalföring) som i sin tur levererar till NPÖ för samlad bild per patient (patientsäkerhet)

4 Huvudmål Granska nationell specifikation och visa på behov av vidareförädling och nationell förvaltning. Att kunna ange varningsinformation/uppmärksamhetsinformation/risktillstånd enligt nationell struktur. Om slutrapporten I denna rapport redovisas resultat från projektets olika aktiviteter. Viktigast är aktiviteten att ta fram förslag till de kodverk som saknas i informationsmodellen Varning från Detta är ett resultat som direkt kan påverka kvalitet på varningsinformationen i Landstinget Sörmland

5 Aktiviteter i projektet Mappning mot NI begreppsmodell Workshop Workshop har genomförts med arbetsgrupp, referensgrupp och deltagare från 2 andra försöksverksamheter (Skåne och Halland). För presentationen stod konsult från Almain AB, Sven- Bertil Wallin och Sonja Kantonen, Landstinget Sörmland. Gruppen mappade därefter informationsmodellen på klass-nivå mot NI begreppsmodellen. Resultat Resultatet presenteras med Grön, Gul, Röd-metoden. Grönt betyder att klassen finns i NI begreppsmodell. Rött betyder att klassen inte finns i NI begreppsmodell. Gult betyder delvis eller med viss tolkning. Klasserna Ej strukturanpassad varningsinformation och Ej strukturanpassat observandum är röda men likväl så ser vi i projektet att det faktum att modellen tar hänsyn till tidigare, ej strukturanpassad information har varit en framgångsfaktor i vårt införande av ny struktur. Det har betytt att vi kunnat införa ny struktur samtidigt som gamla strukturen finns med så länge informationen är aktuell.

6 Mappning mot V-TIM 2.2 Workshop Workshop har genomförts med arbetsgrupp, referensgrupp och deltagare från 2 andra försöksverksamheter (Skåne och Halland). För presentationen stod konsult från Almain AB, Sven- Bertil Wallin och Sonja Kantonen, Landstinget Sörmland. Gruppen mappade därefter informationsmodellen på klass- och attributsnivå mot V-TIM 2.2. Resultat Resultatet presenteras med Grön, Gul, Röd-metoden. Grönt betyder att klassen/attribut finns i V- TIM 2.2. Rött betyder att klassen/attribut inte finns i V-TIM 2.2. Här har vi sökt efter kopplingen mellan NI-begreppsmodell och V-TIM 2.2 men inte funnit någon dokumentation vad gäller detta. Däremot har vi fått hänvisning till att det delvis varit samma personer i båda projekten vilket då anses som garant för detta. Här hoppas vi på en större tydlighet i nästa version.

7 Termbanken Workshop Workshop har genomförts med arbetsgruppen för Varningsprojektet. Termbanken är sedan tidigare känd men genom att söka efter informationsspecifikationens alla begrepp har vi ändå lärt oss mer om dess innehåll. Resultat Vi hittade de flesta begreppen som finns i informationsmodellen Varning. Samtidigt upptäckte vi att begreppen som rör varningsinformationen inte är flaggade till stöd för avancerad sökning på området Varning/Uppmärksamhetsinformation vilket vore önskvärt.

8 Kodverk Workshop Arbetsgruppen sökte efter kodverk enligt informationsspecifikationen. Vi sökte i informationsspecifikationen, V-TIM 2.2 bilaga kodverk, termbanken och NPÖ-RIV-specifikation. Resultat Fastställda kodverk gick inte att finna på följande områden: - Annan överkänslighet - Behandling - Medicinskt tillstånd - Smitta - Vårdrutinavvikelse Vi fann dock att Norge och flera landsting har tagit fram sina egna lösningar. Det resulterade i att vi tog fram statistik från Sörmlands journaler de senaste 3 åren dels för att se kvalitet på registreringarna men också för att få stöd till kodverksförslag. En grupp från verksamheten, ledd av en chefsläkare, har tagit fram förslag till ovan nämnda kodverk. Förslagen har också testas i journalsystemets testmiljö. Nedan presenteras förslag till kodverk som: - är framtagna av verksamheten - bygger vidare på informationsmodell Varning 2 - grundar sig på statistik ca 3 år tillbaka - tagit tillvara arbete i Norge och andra landsting, men inte kopierat det eftersom vårt focus har varit att möjliggöra en kvalitetshöjning nu med de möjligheter vi har i dagens journalsystem - ska vara lätt att registrera nya uppgifter - ska vara lätt att läsa i en akutsituation - möjligt att implementera i dagens journalsystem - kan omgående ge ökad kvalitet i varningsinformationen per patient I förslaget har Medicinskt tillstånd och Behandling delvis samma innehåll. Det är medvetet utformat så eftersom vi sett i vårt statistikunderlag från gjorda registreringar att detta ofta sammanfaller och på så sätt blir det användarvänligare oavsett om vårdpersonalen tänker tillstånd eller behandling. Dessutom visas värden från båda upp i samma ben av symbolen.

9 Resultat: Förslag till kodverket Annan överkänslighet Födoämnen Födoämnen/omgivning Omgivning Annan Överkänslighet Nötter och frön Soja, jordnötter och andra baljväxter Mjölk och mjölkprodukter Ägg, kyckling och hönskött Fisk och skaldjur Proteiner från spannmål Tillsats i livsmedel, kryddor och aromer Organiska syror Biogena aminer Nickel, krom och andra mineralämnen Bett och sting Pälsdjur Kontaktallergi Damm och mögel Parfymer och dofter Tvättmedel och kemikalier Latex Pollen Annan omgivningsfaktor Exempel som visar hur det ser ut när det är implementerat i journalsystemets testmiljö.

10 Resultat: Förslag till kodverket Behandling Tillstånd av betydelse vid anestesi Koagulationsrelaterade tillstånd Implantat/främmande föremål Ovanliga diagnoser Organtransplantation Särskilt hänsynstagande vid pågående behandling Behandling Svårintuberad Annat tillstånd Ökad blödningsbenägenhet Ökad trombosbenägenhet Antikoagulantiabehandling, ange preparat Pacemaker ICD Annat implantat Främmande föremål Ovanliga diagnoser(ange sjukdom, behandling) Njurtransplanterad Levertransplanterad Hjärttransplanterad Lungtransplanterad Annat transplantat Väntar på organ Hemodialys Peritonealdialys Klinisk farmakologisk prövning Immunosuppression/cytostatika Smärtbehandling Oro/ångest Annan behandling Exempel som visar hur det ser ut när det är implementerat i journalsystemets testmiljö.

11 Resultat: Förslag till kodverket Medicinskt tillstånd Tillstånd av betydelse vid anestesi Koagulationsrelaterade tillstånd Implantat/främmande föremål Ovanliga diagnoser Organtransplantation Avvikande kroppsstruktur/- funktion Ärftlighet för ovanlig diagnos Medicinskt tillstånd Svårintuberad Annat tillstånd Ökad blödningsbenägenhet Ökad trombosbenägenhet Antikoagulantiabehandling, ange preparat Pacemaker ICD Annat implantat Främmande föremål VP-shunt Ovanliga diagnoser(ange sjukdom, behandling) Njurtransplanterad Levertransplanterad Hjärttransplanterad Lungtransplanterad Annat transplantat Väntar på organ Situs inversus Avvikande labanalysvärden Annan avvikelse Ärftlighet för ovanlig diagnos(ange sjukdom) Exempel som visar hur det ser ut när det är implementerat i journalsystemets testmiljö.

12 Resultat: Förslag till kodverket Smitta Smitta Smitta Blodsmitta MRSA Meticillinresistenta bakterier ESBL Gramnegativa tarmbakterier VRE Vancomycinresistenta bakterier Annan förekomst Exempel som visar hur det ser ut när det är implementerat i journalsystemets testmiljö.

13 Resultat: Förslag till kodverket Vårdrutinavvikelse Blodtrycksmätning/infarter Studier Blodprodukter Missbruk/Problembruk Begränsningar i vården enligt patientens önskemål Hänvisning till specifik vårdenhet Radiologi Annan begränsning i vården Vårdrutinavvikelse AV-fistel Shunt Annat Läkemedelsstudier tidsintervall Behandlingsstudie tidsintervall Annan studie tidsintervall Medicinska orsaker till begränsad användning Livstestamente Ej operation Ej HLR Ej blodprodukter Annat Undersökningsmetoder Behandlingsmetoder Våldsbenägen patient Exempel som visar hur det ser ut när det är implementerat i journalsystemets testmiljö.

14 Snomed CT och klassifikationer Workshop Workshop har genomförts med arbetsgrupp och referensgrupp. För presentationen stod Elisabeth Häll och Sonja Kantonen, Landstinget Sörmland. Samtidigt introducerades det nya verktyget Snolex som Socialstyrelsen numera tillhandahåller för Snomed CT. Gruppen påbörjade därefter en mappningsövning utgående från framtagna kodverksförslag. Mallen för mappning är den samma som används i mappningsarbete för nationella kvalitetsregister inom NPDi-projektet. I samband med SnomedCT-mappningen ser vi att även ICD10 och KVÅ är lämpliga att koda med. Resultat Påbörjad mappningsaktivitet kommer att fortsätta i Landstinget Sörmland i syfte att tydliggöra framtagna kodverksförslag. Gruppen har sett att mappningsarbetet kan vara en aktivitet lämplig att genomföra för att kvalitetssäkra annan strukturerad dokumentation. Frågor om metod och vilken klassifikation man skall koda med i första hand har uppstått under arbetets gång. Här önskar vi att tydligare metod och regler för mappning kommer att tas fram på gemensam nivå. Vilka vårdsystem i Sörmland berörs? Hur integrerar de med varandra? Workshop Workshop har genomförts med arbetsgruppen. Vi ville identifiera i vilka vårdsystem i Sörmland som det registreras varningsinformation. I systemkatalogen i Sörmland fanns det 57 stycken system flaggade som vårdsystem. Av dessa identifierade vi 4 stycken vari det registreras varningsinformation. En verksamhetsrutin för varningsinformation finns och den tar hänsyn till detta. Cross är master och registreringar i övriga system skall även göras i Cross-systemet.

15 Resultat Obstetrix Orbit Cross RIS Befintlig rutin behöver uppdateras och aktualiseras inom respektive systemförvaltning. Resultatet har överlämnats till gruppen Styrande referensgrupp vårddokumentation för beslut och åtgärd. NPÖ, nationell patientöversikt och Min journal på nätet Workshop Arbetsgruppen tittade på hur man i Sörmland får bästa möjliga bild om patienten vad gäller varningsinformation. Om patienten enbart vårdats i Sörmland så finns varningsinformationen i Cross. Detta förutsett att det gäller vård inom landstinget eller landstingsfinansierad vård typ Hälsoval. Eventuella registreringar inom privat, kommunal eller rättspsykiatrisk vård ingår inte. Vi utgick från ett scenario där patienten sökt eller remitterats till vård utanför Sörmland. Det är då NPÖ, Nationell Patient översikt, som kan ge mer information om patienten. Vi gjorde därför en kartläggning över vilka landsting som lämnar varningsinformation till NPÖ. Aktiviteten gjordes september 2013 varför resultatet speglar aktuell situation då. Resultat

16 Vi konstaterade att utöver Sörmland så är det ytterligare 6 landsting som lämnar varningsinformation till NPÖ. Landstinget Sörmland remitterar patienter till regionvård i Örebro och Uppsala och för dessa patienter får vi ingen ytterligare varningsinformation utöver Cross. Min journal på nätet är ett nationellt projekt som pågått samtidigt med detta projekt. Allteftersom det projektet börjat presenteras har vi också förstått att varningsinformation är en informationsmängd som kommer att ingå där. Vi ser att varningsinformationen även för detta syfte bör förtydligas och förvaltas. Sammanfattning - Lärt oss mer om Socialstyrelsens produkter - Följt upp kvaliteten på varningsinformation i Sörmlandsjournalerna Pekat på brister i informationsmodellen kodverk saknas och tagit fram förslag som testats i dagens system - Pekat på kopplingen till NPÖ, Nationell patientöversikt och Journal på nätet - Tagit fram underlag för lokala beslut rutiner, lokalt kodverk, systemkarta till Styrande refgrupp vårddokumentation - Underlag till Nationellt beslut. Fortsättningen i Socialstyrelsens uppdrag 2014