FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

2 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge Alla ungar kommer till skolan med lust att lära. Det säger Ingrid Lind. Hon är erfaren speciallärare och en av de inspirerande föreläsarna under FDB:s föräldraforum i Göteborg. Vi är närmare 150 människor från hela landet som har samlats, Vi bär på gemensamma erfarenheter. Vi känner igen lyckan när det går bra, likväl som förtvivlan när terminen rusar fram och förhoppning kan förbytas till ett gnagande tvivel. Är stödet och kunskapen i skolan så bra som det borde vara? Vi följer våra barn i livet, vi följer dagens föreläsningar igenkännande och med ett och annat skratt, ibland med en känsla av förlust. Verkligheten är inte lika överallt. Samtidigt som skolorna medvetet arbetar med läs- och skrivträning de första åren, måste vi bli bättre på att kompensera eleverna, för att underlätta deras inlärning och hålla kvar deras lust till skolarbete. Det säger Annika Palm, specialpedagog och en av föreläsarna från Alvesta. I Alvesta är planen att samtliga lärare i grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om läsoch skrivsvårigheter och hur man kan underlätta för eleverna i den konkreta klassrumssituationen. Att ha dyslexi reser hinder, det är otvetydigt så, även om det finns styrkor i varje liten unge. Så finns de underbara Pedagoger och Elever som under FDB:s Föräldraforum visar på konkreta lösningar, lust att lära och att lyckas, ibland mot alla odds. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på Fakta om föreningen Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Medlemsavgift 2009 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm Agneta Nilsson, Sunnemo Christina Gräsberg, Sunnemo 2 FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Redaktionskommitté Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn Ansvarig utgivare Eva Halldén Tfn Tryckeri Stockens snabbtryck AB Omslagsfoto: Stefan Knorn

3 FDB:s NYHETER 1/2009 Nr 2/09 Erfarna pedagoger delar med sig. S. 6-7 Foto: Mikael Ringlander Annika Palm och Agneta Hedenfalk från Alvesta är två engagerade pedagoger med elevernas bästa för ögonen. - Det gäller att fokusera på elevernas starka sidor, menar de. Simon berättar om sin skolgång. S. 8-9 Simon: När jag började i sjuan skrev skolan i min åtgärdsplan att målet var att jag skulle uppnå godkänt i alla ämnen. Det var skolans mål inte mitt. Jag siktade högre. Och lyckades. Skriv plan ihop med din elev. S 11 Ingrid Lind berättar hur, teg för steg. Bokförlag satsar på läsovilliga pojkar. S 12 Förlaget Lättläst satsar extra på böcker med innehåll som passar pojkar som har svårt att ta tag i sitt läsintresse. FDB:s föräldraforum i Göteborg samlade närmare 150 föräldrar, lärare och andra intresserade. Deltagarna, som kom från olika delar av landet, fick lyssna till intressanta föreläsare och även tillfälle att besäka utställare från Frölundadata, GR-utbildning, Skoldatatek samt FDB. Elevambassadörer från Skoldatateket i Alvesta visade vuxna hur alternativa verktyg fungerar. Mor och son Sjöholm berättade om sitt framgångsrika samarbete för att Simon skulle klara studenten, mot alla odds. Ingrid Forsling Lind gav råd och tips om åtgärdsprogram och bemötande. Dagen avrundades med riksföreningens årsmöte. Det går långsamt framåt, och är olika skola för skola Fortfarande måste föräldrar kämpa för sina barns behov av stöd och alternativa verktyg i skolan. Det visar en färsk enkätundersökning om skolsituationen för FDB:s medlemsbarn. För nio år sedan genomförde FDB en enkät kring medlemsbarnens skolsituation. De drygt ett hundra svaren gav en dyster bild av skolan för elever med läs och skrivsvårigheter. Inte ens hälften av eleverna har fungerande åtgärdsprogram. De som hade fått åtgärdsprogram hade det oftast enbart i ämnet svenska. Skolorna skyllde uteblivet stöd på sin dåliga ekonomi, trots att många åtgärder såsom färdiga anteckningar och muntliga prov är relativt billiga. I vintras medverkade föreningen i en ny enkätundersökning. Undersökningen ingick i Charlotta Hellströms projektarbete på gymnasiet. Närmare 200 medlemmar besvarade enkäten. Vissa förbättringar kan skönjas i materialet när enkätsvaren jämförs.

4 Idag utreds fler barn än tidigare, och det är också fler som får alternativa verktyg, bl.a. via Skoldatatek. En del föräldrar svarar också att deras barn har haft tur med bra skola och engagerad personal. Fortfarande dystert för många Men fortfarande ser situationen dyster ut för en hel del barn, som varken får specialundervisning (28%), alternativa verktyg (21%) eller åtgärdsprogram (25%). Det är fortfarande vanligt med sen upptäckt. I 55% av fallen hade skolan inte kartlagt elevernas läs- och skrivsvårigheter när de lämnade årskurs 3. De alternativa verktyg kommer in sent, alltför sent. - Barnen behöver vänja sig vid alternativa verktyg tidigt. Det menar Birgitta Fredriksson, mångårig medlem och tidigare ordförande i FDB, och den person som fördjupat sig i enkäterna. - Annars upplever barnen det som skämmigt, fortsätter hon. Och framförallt riskerar barnen att inte orka med alla teoretiska ämnen. Hjälp enbart att nå godkänt Flera föräldrar svarar att skolan är ovillig att ge stöd när barnet klarar G-nivå. De menar att skolan verkar anse att det räcker att en elev med läs- och skrivsvårigheter strävar efter betyget G. Hälften av föräldrarna är missnöjda med skolans stöd i engelska. - Lärarna verkar inte veta vilka metoder de ska använda. Då är risken stor att läxan i engelska blir jobbig för både barn och föräldrar, menar Birgitta. Aktiva föräldrar en förutsättning Fortfarande är det också så att som förälder behöver man vara mycket aktiv för att barnet ska få det stöd det har rätt till. - Många föräldrar uppfattar att de blir respekterade, men de måste hela tiden driva på. I detta sammanhang gäller det också att minnas att de föräldrar som är med i FDB, och som omfattas av enkäterna, ofta är mycket aktiva och kunniga när det gäller sina barns skolgång. 4 Jämfört med den förra enkäten är det fler barn idag som får tillgång till olika former av kompensation, framförallt muntliga prov och förlängd provtid. Likaså får fler barn tillgång till alternativa verktyg av olika slag. De vanligaste verktygen är dator med olika rättstavningsprogram. Men det är oerhört skrämmande att 34 % av eleverna inte får kompensation, 21 % inte får tillgång till alternativa verktyg i skolan, och att så många som 67 procent av föräldrarna i årets enkät själva har köpt alternativa verktyg till sina barn, konstaterar Birgitta Fredriksson. Vad händer då med de barn vars föräldrar av olika anledningar inte kan engagera sig på detta sätt? De svarande anger också att kompetensen kring läs- och skrivsvårigheter bland lärarna varierar Varför utarbetar inte skolorna handlingsplaner för hur de ska bemöta elever med läsoch skrivsvårigheter, undrar Birgitta Fredriksson. mycket, många verkar sakna även elementära kunskaper. Istället hänger det på den enskilda läraren eller den enskilda skolan om barnet ska få erfoderligt stöd. - Tyvärr är skolsituationen fortfarande bristfällig för många elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns stora variationer på lärarnas kompetens, bemötande av elever och kunskap om alternativa verktyg. Fortfarande spelar det stor roll vilken lärare du har, vilken skola du går i och på föräldrarnas insatser. - Varför, avslutar Birgitta Fredriksson. Stort tack till de medlemmar som besvarade enkäten! Charlotta Hallströms projektarbete finns att läsa på www. fdb.nu.

5 Fem steg banar väg för läsförmåga Vad innebär det att kunna läsa? På forumet förklarade Agneta Hedenfalk vad läsförmåga är. Boken God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin beskriver hur utvecklingen av läsförmåga kan sägas innefatta fem olika dimensioner: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse samt läsintresse. Agneta Hedenfalk arbetar som speciallärare i Alvesta. Hon reder ut de olika begreppen: Fonologisk medvetenhet handlar bland annat om att förstå att en bokstav inte låter i sig själv, utan har ett ljud, och att kunna skilja mellan dessa ljud. Vi kan ta ordet äta. Vilket ljud hör du först i detta ord? Här går det att leka och ha kul med även det lilla barnet, fortsätter hon. Klappa till exempel stavelserna i dagens maträtt, lyssna efter ett visst ljud i ord, i början, mitten eller slutet av ett ord. Undersök vilket ljud återkommer i till exempel orden fot, fyr, fisk. Eller ge er ut på jakt efter ett visst ljud, exempelvis s, eller bestäm att ni bara får prata med ord som börjar på ett visst ljud. Det kan bli hur tokigt som helst, till exempel: Skojigt somna smutsig. Ordavkodning nästa steg Ordavkodning utgör nästa steg i arbetet med att tillägna sig läsförmåga, och börjar med att barnet känner igen ordbilder som Mc Donalds eller Harry Potter. Därefter blir det korta ord och sedan ökar svårighetsgraden. Barn bör inte längre ljuda samman korta ord som jag och du i årskurs två, fortsätter Agneta. Det ska vara automatiserat då, annars tar ljudningen för mycket energi från läsningen. Detta steg på väg mot att bemästra läsningen är oerhört viktigt, och är absolut skolans ansvar. Läsflyt innebär bland annat att barnet kan läsa hela meningar med en bra satsmelodi och att det stannar till vid punkt. Barnet ljudar inte längre och rättar sig själv vid felläsning. Senast till julen i årskurs 4 bör ett barn klara av att läsa textremsan på teve, vilket innebär ca ord per minut. Foto: Mikael Ringlander Det är inga små krav. Läsförståelse i sin tur handlar om att läsa enkla ord och meningar och att förstå dess innebörd. Ta till exempel meningen: Pip är en vit mus. När barnet har läst en sådan mening bör det kunna svara på frågor som: Vad läser vi om för djur? Vad har det för färg? Många barn, och vuxna för den delen, är duktiga på avkodning, men sämre på läsförståelse, de kommer liksom inte dit, menar Agneta. Därför är det viktigt att lära barn att texter har ett budskap, och att detta budskap även kan stå mellan raderna, vilket gör att läsaren måste tänka själv. Skolan måste medvetet arbeta med läsförståelse. Föräldrar kan göra mycket Det femte steget mot läsförmåga heter läsintresse. Där kan vi föräldrar åstadkomma mycket, menar Agneta. Att lyssna till en bok tillsammans, eller läsa högt, handlar om så mycket: Om koncentration, värme, kontakt, om att få tillgång till det skrivna språket, om en chans att öka sitt ordförråd, och inte minst innebär det en möjlighet att för barn och vuxna att uppleva något tillsammans som man kan prata om, avslutar Agneta Hedenfalk.

6 I Alvesta tog politikerna hösten 06 beslut om en kommunal läs- och skrivplan. Den tar upp hur skolorna ska identifiera och utreda barn med läs- och skrivsvårigheter och att åtgärdsprogram ska upprättas. När läsningen inte går på räls har Alvesta lösningar Annika Palm arbetar som specialpedagog vid PedagogCentralen i Alvesta. En kommun som trots ekonomiska åtstramningar strävar efter att ge alla barn en rimlig skolgång, även dem med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Alla elever kartläggs genom hela grundskolan, förklarar hon, från fonologisk medvetenhet till ordavkodning och läsförståelse. De elever som fångas upp i de årliga testerna utreds först i klassrummet. Vid behov kallas enhetens speciallärare in, först därefter barn- och elevhälsan med kompetenser inom läs- och skrivområdet samt talpedagog och psykolog. I sista hand kan vi ta hjälp av extern expertis, i dessa fall har barnet/eleven även andra svårigheter som behöver kartläggas. Arbetar med Bornholmsmodellen Kommunen arbetar även förebyggande redan i förskolan. De yngre barnen möter Språklådor, ett mycket konkret material som bygger på begreppen innehåll (begreppsförståelse), form (grammatik, tal) och användning (barnets förmåga att svara, fråga, protestera, informera m m). Förskoleklasserna möter Bornholmsmodellen och att skriva på datorn enligt Tragetons teorier om att skriva sig till läsning, ett arbetssätt som fortsätter in i ettan på flera skolor. Vi börjar se att arbetet ger resultat, berättar Annika. När vi jämförde årets tredjeklassare med dem från 2005 kunde vi äntligen notera ett trendbrott vad gäller läsförmågan. Det hjälper oss förstå att vi är på rätt väg. Samtidigt som skolorna medvetet arbetar med läsoch skrivträning de första åren, måste vi bli ännu bättre på att kompensera eleverna för att underlätta deras inlärning och hålla kvar deras lust till skolarbete, fortsätter Annika. -All anpassning av undervisning handlar i grunden om en förståelse för individens svårigheter och pedagogens förmåga att se möjligheter istället för hinder. Det menar Annika Palm i Alvesta. Foto: Mikael Ringlander 6 Har utarbetat eget material Utifrån Ingvar Lundberg och Katarina Herrlins bok God läsutveckling har Annika Palm tillsammans med kommunens mobila läsfröken Agneta Hedenfalk samt specialläraren Lena Munck utarbetat ett arbetsmaterial som heter God läsutveckling i praktiken. Alla enheter har fått detta material samt varsitt exemplar av Druid Glentows bok Förebygg och åtgärda läs- och

7 De första åren bör eleven få möjlighet till intensiv träning, men även till kompensation för att inte tappa lusten till skolarbetet. Allt eftersom åren går behöver vi inse att träning alltmer ska övergå i kompensation. Brytpunkten kommer oftast i femte klass. Alvestas elevambassadörer förbereder sin presentation tillsammans med Ulrik Petterson från PedagogCentralen i Alvesta. Ambassadörerna lär både lärare, rektorer och elever hur alternativa verktyg fungerar. Foton: Pedagogcentralen Alvesta skrivsvårigheter. Två omgångar studiecirklar med denna bok som grund har genomförts för lärare i år 1-3. Nästa läsår kommer även lärare i förskoleklass att erbjudas att delta. Har använt FDB:s material Annika berättar också att i planen ingår även att samtliga lärare på grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur de kan underlätta för dessa elever i den konkreta klassrumssituationen, fortsätter Annika. Samtliga grundskolor har genomfört studiecirklar med hjälp av FDB:s material Riv alla hinder. Nyckelpersoner i detta arbete var specialpedagogerna som ansvarade för genomförande och dokumentation. De olika åtgärderna som klass- och ämneslärarna arbetat fram i studiecirklarna finns samlat i ett inspirationsdokument som intresserade kan ladda ner från kommunens webb. Kommunlicens för dataprogram Skoldatateket har genom kommunlicens försett alla skoldatorer med dataprogrammen Vital, Stava Rex och SpellRight. Vital gör det möjligt att få text på dataskärmen uppläst, Stava Rex och SpellRight är båda rättstavningshjälp för svenska respektive engelska. Vidare har ett tjugotal elever utbildats till ambassadörer för kompenserande hjälpmedel. De använder utbildningen både för egna behov men fortbildar även elever och lärare på sina respektive skolor samtidigt som de blir goda förebilder för kamrater. Fick stökig klass av vända Alvesta har även fångat upp en åttondeklass som var allmänt stökig. Lektionerna var kaosartade, många elever mådde dåligt och deras studieresultat var lägre än genomsnittet. Med hjälp av bland annat djupintervjuer av lärare och elever formulerades en åtgärdsplan med mål på lång respektive kort sikt. Planen förankrades i skolförvaltningen. Skolan fick extra ekonomiska resurser. I klassen arbetade man därefter medvetet med bland annat elevernas självbild och med att uppnå studiero. Även föräldrarna involverades i arbetet som medförde en helomvändning för klassen.

8 Simon klarade skola FDB:s NYHETER 1/2009 Dyslexi och språkstörning behöver inte vara ett oöverstigligt hinder för att ta till sig kunskap. Det som krävs är en studieteknik som bygger på elevens starka sidor. Simon Sjöholm kom från Indien till Sverige när han var fem år, med bengali som förstaspråk. Flera olika utredningar har visat att Simon har både grav dyslexi och en språkstörning. Idag är han 21 år och kan fortfarande inte läsa en halv A4-sida med text. Textens budskap går förlorad när han samtidigt försöker läsa och tolka dess innehåll. Men Simon tog ändå studenten (tekniska programmet) med VG och MVG i de flesta ämnen. Till sommaren är Simon klar med sin tvååriga KYutbildning i Teknisk försäljning och Marknadsföring. I utbildningen har det bland annat ingått en kurs i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg. Studieteknik och hjälpmedel De utredningar som gjorts har aldrig lett till några konkreta förslag till hur undervisningen ska läggas upp. Istället har hans mamma Gullan hjälpt honom att utveckla en speciell studieteknik, vilken bl.a. innebär att man bryter ner lärobokens text i mindre avsnitt, som sedan förmedlas muntligt till Simon. Hans föräldrar insåg också tidigt, att Simon behövde hjälp av de tekniska och pedagogiska hjälpmedel som fanns till hands. Idag använder Simon många nya tekniska hjälpmedel för att läsa och skriva. Ett viktigt hjälpmedel är dikteringsprogrammet VoiceXpress, med vars hjälp han kan kommunicera både på svenska och engelska. Simon dikterar, och kan välja om han vill ha det utskrivet eller t.ex. skickat som . Skolan tog bort engelskan Under en period på mellanstadiet tog skolan bort Simons engelskundervisning. Detta ledde till att föräldrarna anmälde skolan till Skolverket för bristande 8 stöd. Anmälan resulterade så småningom i att Simon i årskurs sex fick personlig assistent. Assistentstödet följde med upp till och med årskurs åtta. Då drogs plötsligt allt stöd in, med motiveringen att Simon hade för höga betyg. Nian blev ett mycket jobbigt år för hela familjen, eftersom den mesta undervisningen fick ske hemma, efter ordinarie skoltid. Positivt besked till slut Efter ännu en anmälan till Skolverket fick man dock till slut ett positivt besked från myndigheten: Riktmärke för det pedagogiska arbetet skall vara att skolan ska ge alla elever förutsättningar att utvecklas och nå målen för samtliga betygssteg. Simon skickade även frågor till den dåvarande skolministern, Ibrahim Baylan. I sitt svar till Simon skrev skolministern bl.a. : Det är självklart att det står var och en, även elever med funktionshinder, fritt att sträva efter så höga betyg som möjligt. Självklart ska elever med funktionshinder även ges stöd så att de kan uppnå så höga betyg som möjligt. Gymnasiet stöttade honom På gymnasiet fick Simon assistent och tillgång till olika tekniska och pedagogiska hjälpmedel. Matematikläraren till exempel gav Simon stödanteckningar inför varje genomgång så han kunde komma till lektionen med god förförståelse. Alla matteprov genomförde han muntligt med sin lärare. Skolan föreslog vid ett tillfälle att Simon skulle byta ut Svenska B mot Språklig medvetenhet. Men Simon sade nej, eftersom han då skulle gå miste om möjligheten att läsa på högskolan. Han läste Svenska B, med fungerande studieteknik, och fick VG i betyg.

9 n - mot alla odds En del klasskamrater har kanske varit lite avundsjuka på att jag fått hjälp med till exempel muntliga prov. Men jag skulle gärna byta med dem. Det mesta i samhället bygger ju på att man kan läsa och skriva. Det säger Simon Sjöholm, som klarade skolan, mot alla odds. Foto: Mikael Ringlander s i m o n s s t u d i e t i p s När man letar fakta på Internet är det bra om läraren ger förslag på webadresser. Sedan kan man lyssna på texten med talsyntes, och anteckna genom att kopiera olika avsnitt. Vid prov i namngeografi kan läraren läsa upp de viktigaste namnen och eleven kan peka ut dem på en karta/en glob. Det är bra om man får läraranteckningar på kommande genomgångar i förväg. Med talsyntes på datorn kan man sedan lyssna till dessa anteckningar flera gånger. Då behöver man inte anteckna på lektionerna, utan kan koncentrera sig på att lyssna. Stryk under all viktig text med färg. Lärare, elev och förälder bör tillsammans gå igenom kursplaner, mål och betygskriterier. Eleven och förälder måste få ordentlig utbildning i de alternativa verktygen. Interaktiv skrivtavla är bra för både elever med dyslexi och för elever som varit borta från lektion. I engelska kan läraren till exempel läsa in text på Plextalk (Daisyspelare med inspelningsmöjlighet), så får eleven en bra möjlighet att träna uttal och förståelse av engelska ord och uttryck. Anmäl skolan till Skolverket om skolan inte ger det stöd som behövs. Res till ett engelsktalande land för att lära dig språket ordentligt.

10 Foto: Stefan Knorn Ingrid Forsling Lind har arbetat många år som speciallärare. Under denna tid har hon utvecklat ett sätt att arbeta fram en enkel åtgärdsplan. Ett sätt som inkluderar och aktiverar även eleven som själv får möjlighet att formulera hur skolan ska kunna anpassa undervisningssituationen utifrån hans eller hennes behov. Jag börjar med att skriva ordet dyslexi mitt på ett papper. Sedan skriver jag alla elevens ämnen i en ring runt om. Därefter går vi igenom ämne för ämne, och listar de svårigheter som eleven förknippar med dem. Samtidigt drar vi ett streck mellan det ämne som innebär svårigheter och ordet dyslexi. Arbetar tillsammans Nästa steg blir att fråga eleven vad som krävs för att vi ska sudda bort svårigheterna ämne för ämne. De förändringar vi gemensamt kommer fram till blir till en enkel och konkret åtgärdsplan, förklarar Ingrid, en plan som eleven själv fått formulera. När vi har gått igenom den en andra gång för att säkerställa Ingrid Forsling-Lind, erfaren speciallärare: Alla ungar kommer till skolan med lust att lära 10 att jag uppfattat den rätt visar jag den för de andra undervisande lärarna. Inför överlämnandet till det mer teoretiska högstadiet och årskurs sju låter Ingrid Forsling- Lind ofta sina elever mer systematiskt utvärdera de alternativa verktyg som finns till hands. På så sätt kommer de själva fram till vad som troligen kommer att fungera bäst för just dem. Det utvärderingspappret lämnas sedan över till mottagande skola. Inte alla lärare klarar dock av att ta emot denna information, så jag överväger att låta dem skriva på att de ska försöka följa elevens önskemål. Annars kanske aktiva föräldrar hotar flytta barnet till en annan skola! Svårt förstå motstånd Ingrid har lite svårt att förstå hur det kan finnas motstånd mot alternativa verktyg ute på skolorna, eftersom ingen protesterar mot att synskadade bär glasögon eller får hjälp med större text, starkare lampa eller anpassade uppgifter. Om inte glasögon är fusk, då är väl inte heller rättstavningsprogram eller muntliga prov det? Det viktigaste i en provsituation måste väl vara att ta reda på och mäta hur eleven tänker och löser problem rent logiskt, inte hur långsamt han skriver eller hur utvecklad hans finmotorik är? Varje elev ska kunna redovisa sina kunskaper i ämnet utan att bromsas av sitt funktionshinder! Ett önskvärt förhållningssätt handlar också mycket om att tillsammans med eleven våga sätta ord på det

11 ÄMNE ELEVKOMMENTAR ÖVERENSKOMMEN ÅTGÄRD SVENSKA Långsam läsning, svårt att förstå vad jag läst och komma ihåg. Stavningen jobbig. Grammatiken svår att komma ihåg. Bok på CD, gå igenom svåra ord, använda Stava Rex, lathund till de grammatiska orden, berätta muntligt i st.f. att alltid behöva skriva, läsa in berättelse på band. MATEMATIK Svårt hinna med. Lästalen svåra. Tabeller och sortomvandling svårt att minnas. Hjälp med lästal, träna att rita upp talet, lathund för tabeller, sorter och formler. ENGELSKA Svårt att läsa och stava. Kan prata och förstå men svårt med stavningen av glosorna och att förklara grammatiken. Fokus på att tala och förstå. Skriva med Spell Right. Stavningen ska inte påverka betyget. Mindre fokus på att förklara grammatik. IDROTT OK! Roligt! SO/NO Mycket att läsa, svåra ord, kommer inte ihåg. Böcker på CD. Instuderingsfrågor. Rätt att behålla boken för att anteckna och stryka under. Gå igenom svåra ord i texten. BILD OK. MUSIK Roligt men svårt med nya texter. Ge texten i förväg. Förbered. PROV Stressigt, hinner inte, får hjärnsläpp, Kan hemma men glömmer på provet. Längre provtid, möjlighet att göra provet muntligt. Klara krav för G, VG och MVG. Flervalsfrågor. Provet på USB, talsyntes. KONCENTRATION Glömmer bort, störs av ljud, spring i benen. Använda lurar, möjlighet till kort bensträckare. LÄXOR Tar lång tid, jobbar mycket. Anpassa läxor, CD, jobba på datorn, klara avgränsade krav. Copyright IFoL SOCIALT MOTIVATION OK, många kompisar. Några tycker nog att jag är seg. Lärarna tycker nog att jag är lat och tror att jag kan bara jag anstränger mej mer. Kul ibland, jobbigt oftast. Tjänar ingenting till att jobba. Tala om dyslexi i klassen. Bemötande! Kommer att bli bättre om rätt åtgärder ges! Så här kan ett enkelt åtgärdsprogram se ut, när lärare och elev samarbetat enligt den modell som Ingrid Forsling-Lind utarbetat. som är svårt, att prata om att eleven behöver hitta andra sätt än klasskamraterna att tillgodogöra sig undervisningen. I annat fall blir skolsituationen lätt skämmig, och svårigheterna något man försöker dölja till varje pris. Ingrid vill uppmuntra lärarna att lita till sin egen fantasi och förmåga att finna lösningar som underlättar inlärningen. Lyssna till eleven, det är egentligen inte svårare än så, avslutar hon.

12 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Efterlängtad uppföljare belyser skrivprocessen Läs- och skrivutveckling hänger intimt samman. För några år sedan gav Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin ut boken God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Nu har uppföljaren God skrivutveckling - kartläggning och undervisning lämnat tryckpressarna. Precis som sin föregångare är den uppbyggd kring fem separata skalor eller stegar för eleverna att klättra på för att uppnå god skrivförmåga. Stegen beskrivs tydligt De olika stegen är beskrivna med exempel vilket underlättar för läraren att avgöra hur långt eleven nunnit i de olika dimensionerna. Boken innehåller två kopieringsunderlag. Där kan lärare markera hur långt varje elev kommit i sin skriv-utveckling. Det kan användas i den fortsatta lektionsplaneringen. God skrivutveckling - kartläggning och undervisning. Författare: Ingvar Lundberg Bokförlaget Natur & Kultur, 2008 Var fjärde kille läser inga böcker/ LL-förlaget satsar Alltför få killar läser böcker, en del har aldrig läst en enda bok. Siffror från Skolverket visar att drygt 12 procent av killarna i årskurs 9 inte blir godkända i läsförståelse. För killar med invandrarbakgrund är siffran ännu högre, drygt 17 procent. Det är dubbelt så många jämfört med tjejerna. Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund läser var fjärde pojke i årskurserna 7 9 aldrig på fritiden. Bland flickorna är det bara var tionde som aldrig läser. Bland icke-läsande killar 12 finns de som har problem att med behållning ta sig genom en bok. En anledning är att avkodningen tar mycket energi. Då blir det inte mycket kvar åt innehållet i boken vilket gör läsningen tråkig. LL-förlaget ger ut lättlästa böcker, bland annat deckare. Jan Guillous roman Ondskan är en av de titlar som finns i en lättläst version. På förlagets hemsida finns mer information. ungakillar Surbrunnsgatan 41, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax:

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Agneta, 20 år. grundskolan

Agneta, 20 år. grundskolan Agneta, 20 år Vi flyttade till Belgien när jag var två år gammal så jag var trespråkig från tvåårsåldern. Hemma talade vi alltid svenska och båda mina föräldrar är svenskspråkiga. Svenska är mitt modersmål.

Läs mer

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2013 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 Ordföranden bemöter regeringens förslag om slopat krav på åtgärdsprogram Lyckade

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009 Efter fem år vände det för Frida i skolan 1 Specialläraren Birgitta satsar på

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 FDB:s FDB:s NYHETER 2/2011 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 Nya styrelsen säger Hej! Elever med läs- och skrivsvårigheter rekommenderas

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Roger.persson@skolverket.se

Roger.persson@skolverket.se Undantagsbestämmelsen, anpassningar och nya skollagen Bedömningsfrågor Undantagsbestämmelsen Nationella prov Nationella prov och funktionshinder Läsförståelseproven svåra överväganden Era frågor Roger.persson@skolverket.se

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Karl, 47 år. grundskolan

Karl, 47 år. grundskolan Karl, 47 år grundskolan Det skulle bli roligt att börja skolan, men man kände väl ganska tidigt att det var nånting som var fel. Men det var ingen lärare, ingen som brydde sej, så att säga. Det var väl

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Föräldrar - en resurs för sina barn Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Mer information Den ideella föreningen Kod-Knäckarna står bakom denna broschyr. Det finns även en utbildnings-cd

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Kartläggning och åtgärder vid dyslexi

Kartläggning och åtgärder vid dyslexi Sidan 1 av 5 PM Version 4 Fortbildning Kartläggning och åtgärder vid dyslexi Inläsningstjänst startar en utbildningsverksamhet inom området läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Under våren 2014 planeras

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer