När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid
|
|
- Filip Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad händer sedan? När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid , Barnveckan Helena Dreber, med dr, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Hökarängen
2 Vilka är fetmans drivkrafter? - Födelsevikt - BMI peak - Adiposity rebound (Aris et al, Int J Epid, 2019; Geserick et al, NEJM, 2018) Helena Dreber 2
3 Andel barn med fetma som går till svår fetma/övervikt/normalvikt: Helena Dreber 3
4 Förändring i ålder och BMI SDS uppdelat på ålder och grad av fetma vid behandlingsstart Helena Dreber 4
5 Är kirurgisk behandling ett alternativ? AMOS - Adolescent morbid obesity surgery BORIS-registret Studiegrupp: n=81, medelålder 16,5 år Kontrollgrupp: n=8o, medelålder 15,8 år Kontrollgrupp: n=81, medelålder 39,7 år (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 5
6 AMOS, 5-årsuppföljning BMI (kg/m 2 ) T2DM/IGT (%) DYS- LIPIDEMI (%) FÖRHÖJT BLODTRYCK (%) STUDIE- GRUPP 45.5 à à à à2.8 BORIS- KTRL 42.2 à VUXNA KTRL 43.5 à 31.0 (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 6
7 AMOS, 5-årsuppföljning: Fler näringsbrister i kirurgigruppen jämfört med BORIS-gruppen: Anemi: 32% vs 10% B-12 brist: 22% vs 6% Järnbrist: 66% vs 29% Komplikationer i kirurgigruppen: Tarmvred (14%), gallsten (11%), blodtransfusion (2%), laparotomi pga kraftig buksmärta (1%), observation pga buksmärta (11%), drogmissbruk (7%) (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 7
8 AMOS: livskvalitet och psykisk ohälsa 2 år efter gastric-bypass sågs klara förbättringar i: Depressivitet Ångest Ilska Självkänsla Fetmarelaterade problem Men: 20% uppvisade symtom på klinisk depression och 14% rapporterade suicidtankar. (Järvholm et al, SOARD, 2016; Järvholm et al, Obesity, 2015) Helena Dreber 8
9 men vad händer med de som inte opereras? Helena Dreber 9
10 Viktutveckling efter tonåren: (Ng M et al, Lancet, 2013) Helena Dreber 10
11 Och vad händer på lång sikt? (Schmidt M et al, BMJ Open, 2013) Helena Dreber 11
12 Helena Dreber 12
13 Vad utmärker unga vuxna? Neurologisk Psykologisk Social Flytt från föräldrahemmet Påbörjar högre utbildning/börjar arbeta Ökad autonomi Helena Dreber 13
14 Bakgrund: Avhandling på fetma bland unga vuxna: 1. Kliniska observationer av unga vuxna med fetma: Metabol sjuklighet Psykisk ohälsa? Viktnedgång? 2. Är fetmakirurgi av unga vuxna en bra idé?!! Viktnedgång? Komplikationer? Uppföljning? Livskvalitet? Helena Dreber 14
15 Vem är den unga vuxna vi möter på fetmamottagningen? Dyslexi: 20% 39.2 kg/m 2 (SD: 5.2) Student: 64% Anställd: 20% Arbetslös: 10% Sjukskrivning>30 dagar Föregående år: 12%? 19.7 år (SD: 2.7) 80% kvinnor n=165 " Andra generationens invandrare: 19%! Dagligrökare: 22% # Dålig ell mycket dålig kondition (Åstrand): 92% Insomni: 54% (Dreber et al, PlosOne, 2015) Helena Dreber 15
16 Samsjuklighet? Hypertoni: 2% Diabetes typ 2: 3% Hyperkolesterolemi: 3% PCOS: 10% Depressiv episod: 13% Ångestsjukdom: 12% ADHD: 13% Annan neuropsykiatrisk sjd: 5% 1 psykiatrisk sjd: 29% 1 psykofarmaka: 21% Insulinresistans a: 82% 1 plasmalipid-abnormalitet b: 62% 1 vitamin-/mineralbristc: 48% Severe Obesity-related Problems (score 60): 55% Självrapporterade suicidförsök: 12% Låg självkänsla (Rosenberg 15): 42% A According to HOMA-index. Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics. 2011;128 Suppl 5:S c Vitamin-D <25 nmol/l, b-folate <305 nmol/l, b-cobalamine <100 or <150 pmol/l and/or zink <10.7 mol/l. b
17 Helena Dreber 17
18 vs n=121 n=363 Relativ risk (95% CI) *: 52% 30% 1.8 ( ) Psykisk ohälsa (GHQ 3)! Självrapporterad depression 22% 8% 2.2 ( ) 12% 6% 2.0 ( ) Självrapporterat SU-försök (Dreber et al, Clin Obes, 2017) Helena Dreber 18
19 Study II: vs. 5,0 General Health Questionnaire-12 (GHQ-scoring, min-max distress: 0 to 12) 4,0 Total score 3,0 2,0 1,0 0, Population controls with class I obesity mean-bmi=32.1 kg/m2, SD:1.3 (n=102) Population controls with severe obesity mean-bmi=39.7 kg/m2, SD:5.3 (n=41) Young adult treatment-seekers mean-bmi=39.8 kg/m2, SD:5.3 (n=120) (Dreber et al, Clin Obes, 2017) Helena Dreber 19
20 Kirurgi nu, då? Helena Dreber 20
21 Metod: Matchade på BMI, kön, operationsår: Young adult Older adult n=3,531 Medelålder: 22.2 år (SD:2.1), span: år n=17,137 Medelålder: 52.6 år (SD:9.6), span: år Gastric bypass! Uppföljning 6 veckor /1 år/ 2 år/ 5 år Viktnedgång?! Loss-tofollow-up? Komplikationer? Livskvalitet? Helena Dreber 21
22 Resultat: Viktnedgång Young adult Older adult 45 * 43,7 43,4 * p BMI (kg/m 2 ) 35 * * 29,5 29,2 * 31,4 25 Before LCD 30,3 28,6 28,3 1 year 2 years 5 years N Young adults : 1 y=2,900, 2 y=1,831, 5 y=369 N Older adults : 1 y=15,298, 2 y=9,959, 5 y=1,525 (Dreber et al, SOARD, 2018) Helena Dreber 22
23 Komplikationer: Young adult Older adult * * Error bars represent 95% confidence intervals. * p <0.05 when adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline (yes/no), surgical access (open/laparoscopic), duration of surgery (minutes), center volume (low/high) N Young adults intraoperatively=3,531, 6 weeks=3,330, 1 year=2,900, 2 years=1,832, 5 years=371. N Older adults intraoperatively=17,137, 6 weeks=16,632, 1 year=15280, 2 years=9,949, 5 years=2,210. (Dreber et al, SOARD, 2018) Helena Dreber 23
24 (Dreber et al, SOARD, 2018) Error bars represent 95% confidence intervals. * p <0.05 when adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline (yes/no), surgical access (open/laparoscopic), duration of surgery (minutes), center volume (low/high) 24
25 Resultat fem år efter kirurgi: Young adult vs Older adult n=3,351 n=17,137 % viktnedgång 31.8% 28.2% p <0.001! % komplikationer* (mellan 2-5 år efter op) 20.3% 12.7% vs. Odds ratio *: 1.7, 95% CI: ! % loss-to-follow-up * (mellan 2-5 år efter op) 63.0% 53.9% Relativ risk *: 1.2, 95% CI: Helena Dreber 25 * Justerad för body mass index vid baseline, kön, ålder, samsjuklighet, kirurgisk access, operationstid, centervolym.
26 Livskvalitet fem år efter kirurgi bland unga vuxna: Den fysiska livskvaliteten ökade: Physical component score 40.7 à47.1 (effektstorlek: 0.6) Den emotionella livskvaliteten ökade inte: Mental component score 40.7 à 40.9 (effektstorlek: 0.02) Fetmarelaterade problem minskade vs. avsevärt: Obesity-related problems 75.0 à 39.6 (effektstorlek: 1.11) (Dreber et al, Obes Surg, 2018) Helena Dreber 26
27 Obehandlad fetma i barndom Fetma i ungdomen Ännu mer svårbehandlat! Samsjuklighet: psykiatriska sjd, metabola riskmarkörer, näringsbrister Kirurgi? Ok viktnedgång Fler komplikationer? Sämre uppföljnings -grad Bättre fysisk QoL Helena Dreber 27
28 Diskussion: Samexisterande psykisk sjukdom och fetma Bariatrisk kirurgi nu, senare eller aldrig? Helena Dreber 28
29 Tack! Helena Dreber 29
30 Sammanfattningsvis: hur mår unga vuxna med fetma, och vad händer efter fetmakirurgi? - Tänk på näringsbrister även hos unga med fetma som inte har opererats. - Hög andel psykiatriska sjukdomar. - Kirurgi: bra viktnedgång, men låg uppföljningsgrad à vad händer med de ungdomar som inte följs upp? - Oklart kring komplikationer efter kirurgi. - Klart förbättrad fysisk livskvalitet, men vi vet mindre om psykisk dito. Helena Dreber 30
31 Sammanfattningsvis: hur mår unga vuxna med fetma, och vad händer efter kirurgisk behandling? Kohort med vårdsökanden: " Vårdsökanden VS normalviktiga kontroller: 1 psykiatrisk sjukdom: 29% 1 psykiatrisk medicinering: 21% Kardiovaskulära risk-markörer: 22-82% - sjukdomar: 3-10% Näringsbrister: 48% Psykisk ohälsa: 52% vs 30%, RR: 1.8 Unga vuxna VS äldre vuxna 5 år efter RYGB:!! Viktnedgång: 31.8 vs 28.2% Komplikationer 6 veckor post-op: Justerad OR: Loss-to-follow-up: Adj RR: Livskvalitet: Ingen skillnad eller sämre förbättringar Helena Dreber 31
32 Extra slides Helena Dreber 15/06/
33 Study I: Results: Anthropometric, sociodemographic and lifestyle characteristics: Total (n=165) Age 19.7 y (SD: 2.7) Body mass index 39.2 kg/m 2 (SD: 5.2) Obesity class II-III 82% (135) Student 64% (106) Employed 20% (33) Unemployed 10% (17) Sickness benefit >30 days last year 12% (20) Dyslexia (self-reported) 20% (33) Second generation immigrant 19% (31) Poor or very poor cardiorespiratory fitness (Åstrands test) 92% (90) Daily tobacco smoker 22% (36) Insomnia 54% (88) Helena Dreber 15/06/
34 Study I: Results: Physical co-morbidities (ICD-10) and micronutritional deficiencies: Diabetes mellitus type 2 3% (5) Hypercholesterolemia 3% (5) Hypertension 2% (4) Total (n=165) Polycystic ovary syndrome (of women only) 10% (13) Insulin resistant according to HOMA-index 82% (129) 1 plasma lipid abnormality a 62% (98) Elevated ALT b 22% (35) Deficiency in: s-cobalamine c (<100 or <150 pmol/l) 8% (12) b-folate (<305 nmol/l) 7% (10) s-25-oh-vitamin D (<25 nmol/l) 35% (55) 1 micronutritional deficiency (cobalamine, folate, 25-OH-vitamin D, zink) 48% (76) a Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics. 2011;128 Suppl 5:S b Women: <18 years: >0.37 µkat/l, 18 years: 0.76 µkat/l, men: <18 years: >0.42 µkat/l, 18 years: 1.20 µkat/l. c Reference values according to Beckman Coulter Inc (DxI, low cut-off) and Roche Diagnostics (Modular E120, high cut-off). Helena Dreber 15/06/
35 Study I: Results: Present psychiatric disorders (ICD-10 coded), medications and self-reported mental health indices: Total (n=165) Depressive episode 13% (22) Anxiety disorder 12% (20) Attention deficit hyperactivity disorder 13% (21) Other neurodevelopmental disorder 5% (8) 1 psychiatric disorder 29% (47) Medication for any psychiatric disorder (ATC-classified) 21% (35) Self-reported suicide attempt 12% (20) HADS anxiety subscale, clincial or subclinical score ( 8) 47% (77) HADS depression subscale, clincial or subclinical score ( 8) 27% (45) Low self-esteem according to Rosenberg self-esteem scale ( 15) 42% (69) Severe impairment according to Obesity-related Problems scale ( 60) 55% (91) Abbreviations: HADS, Hospital Anxiety and Depression Scale Helena Dreber 15/06/
36 Study I: Anxiety Depression Helena Dreber 36
37 Study II: Results: Mental health 20.8 y (SD:2.3) 21.4 y (SD:2.2) 21.8 y (SD:2.3) 81% women 49% women 78% women Economic strain: 25% Economic strain: 31% Economic strain: 42% BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.3) BMI: 32.1 kg/m 2 (SD:1.3) BMI: 39.7 kg/m 2 (SD: 5.3) n=121 n=105 n=41 GHQ-score (likert-scoring) (Min-max distress: 0-36) * 10.2 * GHQ-score (ghq-scoring) (Min-max distress: 0-12) Poor mental health (GHQ-12 3) % 2.3 * 2.1 * 27% 39% Helena Dreber Data were adjusted for age, gender, economic strain and body mass index. 37 * p <0.05 for difference in treatment-seekers vs obesity class I and severe obesity respectively.
38 Study II: Results: vs. Baseline characteristics: Characteristic Treatment-seekers (n=121) Women, % (n) 81 (98) 81 (294) Age, y (SD) 20.8 (2.3) 20.8 (2.3) Economic strain, % (n) 25.0 (30) 25.0 (90) Body mass index, kg/m 2 (SD) 39.8 (5.3) 22.4 (4.0) Overweight, % (n) 0 (0) 14 (50) * Obesity, class I, % (n) 17 (20) 4 (13) * Severe obesity, % (n) 83 (91) 2 (5) * Student, % (n) 52 (63) 59 (211) Unemplyed/on sick leave/other, % (n) 17 (21) 6 (20) * Born in Sweden, % (n) 87 (105) 89 (322) Population controls (n=363) * p <0.05 for difference population controls vs treatment-seekers. Helena Dreber 15/06/
39 Study II: Results: vs. Mental health indices and quality of life in treatment-seekers versus population controls: Variable Treatmentseekers (n=121) Population controls (n=363) Adjusted difference or RR (95% CI) a GHQ-12 (Likert scoring b ), mean (SE) 15.5 (0.57) 10.8 (0.34) 4.55 (3.24, 5.86) GHQ-12 (GHQ scoring c ), mean (SE) 3.9 (0.30) 2.2 (0.17) 1.75 (1.08, 2.42) Mental distress (GHQ scoring 3), % (n) 52 (63) 30 (109) 1.76 (1.38, 2.24) Depression (self-reported), % (n) 22 (32) 8 (27) 2.18 (1.34, 3.55) Suicidal ideation (self-reported), % (n) 41 (50) 19 (69) 1.98 (1.43, 2.73) Suicide attempt (self-reported), % (n) 12 (14) 6 (20) 2.04 (1.06, 3.95) EQ5D, mean (SE) 0.64 (0.019) 0.86 (0.011) (-0.27, -0.18) a Matched and adjusted for age, gender, socioeconomic status, tobacco smoking, hazardous alcohol drinking, physical disease, sexual orientation and social support. b Min max (0 36). c Min max (0 12). Helena Dreber 15/06/
40 Study III: Results: Young adult vs. Older adult Baseline characteristics: Characteristic: Young adult Older adult p-value (n=3,531) (n=17,137) Age, y (SD) 22.2 (2.1) 42.6 (9.6) <0.001 Female, % (n) 81.6 (2882) 82.0 (14.052) 0.60 Year of surgery, % (n) 0.81 Body mass index, kg/m 2 (SD) 43.7 (5.4) 43.4 (5.0) Co-morbidities, % (n) Any disorder 22.3 (786) 52.8 (9054) <0.001 Diabetes mellitus type (104) 14.0 (2403) <0.001 Hypertension 2.0 (70) 26.7 (4577) <0.001 Dyslipidemia 1.2 (43) 9.9 (1696) <0.001 Sleep apnea 1.5 (52) 9.8 (1680) <0.001 Depression 9.4 (331) 15.4 (2641) <0.001 Current smoking, % (n) 26.7 (648) 13.8 (1646) <0.001 Laparoscopic access, % (n) 98.0 (3461) 96.4 (16.527) <0.001 Concurrent surgery, % (n) 0.4 (13) 1.4 (245) <0.001 Helena Dreber 15/06/
41 Study IV: Results: Short Form-36 and Obesity-related problems scale at baseline and 5 years after Roux-en-Y gastric bypass in young (18-25 y) and older (26-74 y) adults. Variable Young adult Older adult p-value (n=2.425) (n=12,425) Physical component score, mean (SD) Baseline 40.7 (10.0) 36.8 (10.9) < years after Roux-en-Y gastric bypass 47.1 (11.3) ** 45.3 (12.4) ** Effect size Baseline - 5 years Mental component score, mean (SD) Baseline 40.7 (12.6) 45.4 (12.5) < years after Roux-en-Y gastric bypass 40.9 (14.0) 43.5 (14.4) ** Effect size Baseline - 5 years Obesity-related Problems scale, median (IQR) Baseline 75.0 (33.3) 70.8 (35.7) < years after Roux-en-Y gastric bypass 39.6 (45.8) ** 20.8 (45.8) ** <0.001 Effect size Baseline - 5 years ** p for difference between baseline and 5 years Helena Dreber 15/06/
42 Study IV: Results: Young adult vs. Older adult Effect of matching group (1=young adults) on 5-year change in Short Form-36 and Obesity -related Problems scale in 138 young (18-25 years) and 1,021 older (26-74 years) adult Roux-en Y gastric bypass patients. Variable Adjusted model Beta (95% CI) a p-value Short Form-36 Physical functioning -2.0 (-5.5, 1.5) 0.27 Physical role -7.2 (-14.0, -0.47) Bodily pain -2.0 (-7.4, 3.4) 0.47 General health -6.6 (-10.9, -2.3) 0.02 Vitality -6.2 (-10.9, -1.4) Social functioning -5.7 (-11.0, -1.4) Role emotional 4.7 (-12.0, 2.7) 0.21 Mental health -1.3 (-5.4, 2.8) 0.54 Physical component score -2.1 (-4.0, -0.14) Mental component score -2.0 (-4.7, 0.58) 0.13 Obesity-related Problems scale 13.6 (8.7, 18.4) <0.001 a Negative numbers for Short Form-36 denote a smaller change in young versus older adults, positive numbers for obesity-related problems scale denotes a smaller change in young versus older adults. Data are adjusted for healthrelated quality of life at baseline, comorbidity, weight loss at 5 years, adverse event, surgical access. Helena Dreber 15/06/
43 Study III: Scandinavian Obesity Surgery Registry Data collection: May 2, 2007 Sept 15, 2015 Young adults (18-25 y) Older adults (26-74 y) Baseline n=3,531 6 weeks n=3,328 Missed appointment (n=175) No attempt to contact patient (n=23) Missing data (n=5) Baseline n=17,137 6 weeks n=16,631 Missed appointment (n=381) No attempt to contact patient (n=94) Deceased (n=4) Missing data (n=27) 1 year n=2,900 Missed appointment (n=430) No attempt to contact patient (n=149) Deceased (n=2) Missing data (n=50) 1 year n=15,298 Missed appointment (n=1,088) No attempt to contact patient (n=414) Deceased (n=16) Missing data (n=321) 2 years n=1,831 Missed appointment (n=632) No attempt to contact patient (n=381) Surgery after (n=242) Deceased (n=4) Missing data (n=441) 2 years n=9,959 Missed appointment (n=1,965) No attempt to contact patient (n=1,547) Surgery after (n=1,203) Deceased (n=30) Missing data (n=2,436) 5 years n=369 Missed appointment (n=257) No attempt to contact patient (n=95) Surgery after (n=2,533) Deceased (n=6) Missing data (n=275) 5 years n=2,210 Missed appointment (n=955) No attempt to contact patient (n=311) Surgery after (n=12,345) Deceased (n=36) Missing data (n=1,208) = 37.0% of eligible patients = 46.1% of eligible patients Helena Dreber 43
44 Study III: Results: Loss-to-follow-up Young adult vs. Older adult Relative risk (RR) of loss-to-follow-up: Young adult Older adult Adjusted RR (95% CI) a, p-value 1 year, % (n) Visits 82.1 (2,900) 89.3 (15,298) Missed appointment 12.2 (430) 6.3 (1,088) 1.81 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 4.2 (149) 2.4 (414) 1.50 ( ), <0.001 Total loss-to-follow-up 17.9 (631) 10.7 (1,839) 1.57 ( ), < years, % (n) Visits 55.7 (1,831) 62.5 (9,959) Missed appointment 19.2 (632) 12.3 (1,965) 1.47 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 11.6 (381) 9.7 (1,544) 1.18 ( ), Total loss-to-follow-up 44.3 (1,458) 37.5 (5,975) 1.20 ( ), < years, % (n) Visits 37.0 (369) 46.1 (2,210) Missed appointment 25.8 (257) 19.9 (955) 1.25 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 9.5 (95) 6.5 (311) 1.33 ( ), Total loss-to-follow-up 63.0 (629) 53.9 (2,582) 1.16 ( ), <0.001 a Adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline, surigcal access, duration of surgery, center volume. Helena Dreber 15/06/
45 Study II: Results: Baseline characteristics 22.2 y (SD: 2.1) 42.6 y (SD:9.6) 81.6 % women BMI: 43.7 kg/m 2 (SD: 5.4) vs 82.0 % women BMI: 43.4 kg/m 2 (SD: 5.0) n=3,351 n=17,137 Diabetes type 2 2.9% p < % Hypertension! Depression 2.0% 26.7% 9.4% 15.4% p <0.001 p <0.001 " Current smokers 26.7% (n=648) 13.8% (n=1646) p <0.001 Helena Dreber 45
46 AMOS, 5-årsuppföljning Anemi (%) B12- brist (%) STUDIE- GRUPP 10 à 32 1à 22 BORIS- KTRL 7 6 Helena Dreber 46
47 Study II: Methods: Stockholm Public Health Cohort: Treatment-seekers: Normal-weight: Obesity class I: Severe obesity: Mean BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.2) Mean BMI: 22.4 kg/m 2 (SD: 4.0) Mean BMI: 32.1 kg/m 2 (SD: 1.3) Mean BMI: 39.7 kg/m 2 (SD: 5.3) vs. vs. Matched cohort 1:3 for age, gender and socioeconomic strain Unmatched cohort Helena Dreber 47
48 Study II: Results: Baseline characteristics 20.8 y (SD: 2.3) 81% women Economic strain: 25% vs 20.8 y (SD: 2.3) 81% women Economic strain: 25% BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.3) BMI: 22.4 kg/m 2 (SD: 4.0)! Regular smoker n=121 25% n=363 16% p=0.043 " Hazardous alcohol drinking a 11% 30% p<0.001 # Heterosexual orientation $ Social support b 83% 88% 91% 94% p=0.012 p=0.024 a Helena Dreber Weekly consumption of 14 (men) or 9 (women) units; or 5 (men) or 4 (women) units at the same occasion. 48 b According to single question in Stockholm Public Health Questionnaire.
49 Study III: Results: Health-related quality of life and effect size baseline à 5 years after gastric bypass surgery *: Physical component score (SF-36) Min-max health: Young adult vs Older adult n=138 n=1, à 47.1 * Effect size: à 45.3 * Effect size: 0.73 Between-group difference in change baseline-5 years in young vs older adults Adjusted a Beta (95% CI) -2.1 (-4.0, -0.14) * Mental component score (SF-36) Min-max health: à 40.9 Effect size: 0.02 vs à 43.5 * Effect size: (-4.7, 0.58) Obesity-related Problems Min-max problems: à 39.6 * Effect size: à 20.8 * Effect size: (8.7, 18.4) * Helena Dreber * p <0.05 for intra/between group differences. 49 a Adjusted for health-related quality of life at baseline, comorbidity, weight loss at 5 years, adverse event and surgical access.
AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merVälkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs mer2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.
Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merVälkomna till BORIS-dagen 2016!
Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merCannabis and the risk of adverse life course outcomes
Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merKirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus
Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merUngdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Läs merLaparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma
Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma AMOS- En svensk multicenter studie Eva Gronowitz European prevalence of overweight and obesity in children & adolescents: heterogeneous
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merVarför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi
Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi Arvo Hänni, Hans-Erik Johansson, Anette Öhrn-Liberg Överviktsenheten/Endokrin & Diabetessektionen Specialmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merDiabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling
Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merSyfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II)
Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults Prevalence, Psychiatric Comorbidities and Long-term Outcome Syfte Dan Edvinsson BNPF utbildningsdagar 2018-03-12 Syfte med avhandlingen (I) Övergripande
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merHTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh
HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merKomplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden
Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merArytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14
Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merFetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni
Läs merFetma varför en utmaning för läkare och patient?
Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merScreening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merSena problem på mottagningen
Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,
Läs merVarför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?
Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas
Läs merPostpartumblödning och postpartumdepression:
Postpartumblödning och postpartumdepression: Ge adekvat blodsubstitution och psykologiskt stöd på BB Patricia Eckerdal ST-läkare, doktorand Akademiska Sjukhuset, Uppsala Medarbetare Alkistis Skalkidou,
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merREHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merRisk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi
Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merForskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt
Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merVälkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är
Läs mer10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet
Läs merRegionhabiliteringen i Göteborg
Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning
Läs merInformell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos
Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Lena Flyckt, M.D. Ph.D Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykos Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, Sweden Bakgrund
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merSex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping
Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merSWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merDRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset
DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merReferensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merDepression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merChildhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merFaktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion
Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Alexander Sandon, Suzanne Werner, Magnus Forssblad Bakgrund Fotboll är den vanligaste orsaken till ACL skador i Sverige. 2013 var fotboll
Läs mer