När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid"

Transkript

1 Vad händer sedan? När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid , Barnveckan Helena Dreber, med dr, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Hökarängen

2 Vilka är fetmans drivkrafter? - Födelsevikt - BMI peak - Adiposity rebound (Aris et al, Int J Epid, 2019; Geserick et al, NEJM, 2018) Helena Dreber 2

3 Andel barn med fetma som går till svår fetma/övervikt/normalvikt: Helena Dreber 3

4 Förändring i ålder och BMI SDS uppdelat på ålder och grad av fetma vid behandlingsstart Helena Dreber 4

5 Är kirurgisk behandling ett alternativ? AMOS - Adolescent morbid obesity surgery BORIS-registret Studiegrupp: n=81, medelålder 16,5 år Kontrollgrupp: n=8o, medelålder 15,8 år Kontrollgrupp: n=81, medelålder 39,7 år (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 5

6 AMOS, 5-årsuppföljning BMI (kg/m 2 ) T2DM/IGT (%) DYS- LIPIDEMI (%) FÖRHÖJT BLODTRYCK (%) STUDIE- GRUPP 45.5 à à à à2.8 BORIS- KTRL 42.2 à VUXNA KTRL 43.5 à 31.0 (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 6

7 AMOS, 5-årsuppföljning: Fler näringsbrister i kirurgigruppen jämfört med BORIS-gruppen: Anemi: 32% vs 10% B-12 brist: 22% vs 6% Järnbrist: 66% vs 29% Komplikationer i kirurgigruppen: Tarmvred (14%), gallsten (11%), blodtransfusion (2%), laparotomi pga kraftig buksmärta (1%), observation pga buksmärta (11%), drogmissbruk (7%) (Olbers et al, Lancet Diabetes Endocrinol, 2018) Helena Dreber 7

8 AMOS: livskvalitet och psykisk ohälsa 2 år efter gastric-bypass sågs klara förbättringar i: Depressivitet Ångest Ilska Självkänsla Fetmarelaterade problem Men: 20% uppvisade symtom på klinisk depression och 14% rapporterade suicidtankar. (Järvholm et al, SOARD, 2016; Järvholm et al, Obesity, 2015) Helena Dreber 8

9 men vad händer med de som inte opereras? Helena Dreber 9

10 Viktutveckling efter tonåren: (Ng M et al, Lancet, 2013) Helena Dreber 10

11 Och vad händer på lång sikt? (Schmidt M et al, BMJ Open, 2013) Helena Dreber 11

12 Helena Dreber 12

13 Vad utmärker unga vuxna? Neurologisk Psykologisk Social Flytt från föräldrahemmet Påbörjar högre utbildning/börjar arbeta Ökad autonomi Helena Dreber 13

14 Bakgrund: Avhandling på fetma bland unga vuxna: 1. Kliniska observationer av unga vuxna med fetma: Metabol sjuklighet Psykisk ohälsa? Viktnedgång? 2. Är fetmakirurgi av unga vuxna en bra idé?!! Viktnedgång? Komplikationer? Uppföljning? Livskvalitet? Helena Dreber 14

15 Vem är den unga vuxna vi möter på fetmamottagningen? Dyslexi: 20% 39.2 kg/m 2 (SD: 5.2) Student: 64% Anställd: 20% Arbetslös: 10% Sjukskrivning>30 dagar Föregående år: 12%? 19.7 år (SD: 2.7) 80% kvinnor n=165 " Andra generationens invandrare: 19%! Dagligrökare: 22% # Dålig ell mycket dålig kondition (Åstrand): 92% Insomni: 54% (Dreber et al, PlosOne, 2015) Helena Dreber 15

16 Samsjuklighet? Hypertoni: 2% Diabetes typ 2: 3% Hyperkolesterolemi: 3% PCOS: 10% Depressiv episod: 13% Ångestsjukdom: 12% ADHD: 13% Annan neuropsykiatrisk sjd: 5% 1 psykiatrisk sjd: 29% 1 psykofarmaka: 21% Insulinresistans a: 82% 1 plasmalipid-abnormalitet b: 62% 1 vitamin-/mineralbristc: 48% Severe Obesity-related Problems (score 60): 55% Självrapporterade suicidförsök: 12% Låg självkänsla (Rosenberg 15): 42% A According to HOMA-index. Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics. 2011;128 Suppl 5:S c Vitamin-D <25 nmol/l, b-folate <305 nmol/l, b-cobalamine <100 or <150 pmol/l and/or zink <10.7 mol/l. b

17 Helena Dreber 17

18 vs n=121 n=363 Relativ risk (95% CI) *: 52% 30% 1.8 ( ) Psykisk ohälsa (GHQ 3)! Självrapporterad depression 22% 8% 2.2 ( ) 12% 6% 2.0 ( ) Självrapporterat SU-försök (Dreber et al, Clin Obes, 2017) Helena Dreber 18

19 Study II: vs. 5,0 General Health Questionnaire-12 (GHQ-scoring, min-max distress: 0 to 12) 4,0 Total score 3,0 2,0 1,0 0, Population controls with class I obesity mean-bmi=32.1 kg/m2, SD:1.3 (n=102) Population controls with severe obesity mean-bmi=39.7 kg/m2, SD:5.3 (n=41) Young adult treatment-seekers mean-bmi=39.8 kg/m2, SD:5.3 (n=120) (Dreber et al, Clin Obes, 2017) Helena Dreber 19

20 Kirurgi nu, då? Helena Dreber 20

21 Metod: Matchade på BMI, kön, operationsår: Young adult Older adult n=3,531 Medelålder: 22.2 år (SD:2.1), span: år n=17,137 Medelålder: 52.6 år (SD:9.6), span: år Gastric bypass! Uppföljning 6 veckor /1 år/ 2 år/ 5 år Viktnedgång?! Loss-tofollow-up? Komplikationer? Livskvalitet? Helena Dreber 21

22 Resultat: Viktnedgång Young adult Older adult 45 * 43,7 43,4 * p BMI (kg/m 2 ) 35 * * 29,5 29,2 * 31,4 25 Before LCD 30,3 28,6 28,3 1 year 2 years 5 years N Young adults : 1 y=2,900, 2 y=1,831, 5 y=369 N Older adults : 1 y=15,298, 2 y=9,959, 5 y=1,525 (Dreber et al, SOARD, 2018) Helena Dreber 22

23 Komplikationer: Young adult Older adult * * Error bars represent 95% confidence intervals. * p <0.05 when adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline (yes/no), surgical access (open/laparoscopic), duration of surgery (minutes), center volume (low/high) N Young adults intraoperatively=3,531, 6 weeks=3,330, 1 year=2,900, 2 years=1,832, 5 years=371. N Older adults intraoperatively=17,137, 6 weeks=16,632, 1 year=15280, 2 years=9,949, 5 years=2,210. (Dreber et al, SOARD, 2018) Helena Dreber 23

24 (Dreber et al, SOARD, 2018) Error bars represent 95% confidence intervals. * p <0.05 when adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline (yes/no), surgical access (open/laparoscopic), duration of surgery (minutes), center volume (low/high) 24

25 Resultat fem år efter kirurgi: Young adult vs Older adult n=3,351 n=17,137 % viktnedgång 31.8% 28.2% p <0.001! % komplikationer* (mellan 2-5 år efter op) 20.3% 12.7% vs. Odds ratio *: 1.7, 95% CI: ! % loss-to-follow-up * (mellan 2-5 år efter op) 63.0% 53.9% Relativ risk *: 1.2, 95% CI: Helena Dreber 25 * Justerad för body mass index vid baseline, kön, ålder, samsjuklighet, kirurgisk access, operationstid, centervolym.

26 Livskvalitet fem år efter kirurgi bland unga vuxna: Den fysiska livskvaliteten ökade: Physical component score 40.7 à47.1 (effektstorlek: 0.6) Den emotionella livskvaliteten ökade inte: Mental component score 40.7 à 40.9 (effektstorlek: 0.02) Fetmarelaterade problem minskade vs. avsevärt: Obesity-related problems 75.0 à 39.6 (effektstorlek: 1.11) (Dreber et al, Obes Surg, 2018) Helena Dreber 26

27 Obehandlad fetma i barndom Fetma i ungdomen Ännu mer svårbehandlat! Samsjuklighet: psykiatriska sjd, metabola riskmarkörer, näringsbrister Kirurgi? Ok viktnedgång Fler komplikationer? Sämre uppföljnings -grad Bättre fysisk QoL Helena Dreber 27

28 Diskussion: Samexisterande psykisk sjukdom och fetma Bariatrisk kirurgi nu, senare eller aldrig? Helena Dreber 28

29 Tack! Helena Dreber 29

30 Sammanfattningsvis: hur mår unga vuxna med fetma, och vad händer efter fetmakirurgi? - Tänk på näringsbrister även hos unga med fetma som inte har opererats. - Hög andel psykiatriska sjukdomar. - Kirurgi: bra viktnedgång, men låg uppföljningsgrad à vad händer med de ungdomar som inte följs upp? - Oklart kring komplikationer efter kirurgi. - Klart förbättrad fysisk livskvalitet, men vi vet mindre om psykisk dito. Helena Dreber 30

31 Sammanfattningsvis: hur mår unga vuxna med fetma, och vad händer efter kirurgisk behandling? Kohort med vårdsökanden: " Vårdsökanden VS normalviktiga kontroller: 1 psykiatrisk sjukdom: 29% 1 psykiatrisk medicinering: 21% Kardiovaskulära risk-markörer: 22-82% - sjukdomar: 3-10% Näringsbrister: 48% Psykisk ohälsa: 52% vs 30%, RR: 1.8 Unga vuxna VS äldre vuxna 5 år efter RYGB:!! Viktnedgång: 31.8 vs 28.2% Komplikationer 6 veckor post-op: Justerad OR: Loss-to-follow-up: Adj RR: Livskvalitet: Ingen skillnad eller sämre förbättringar Helena Dreber 31

32 Extra slides Helena Dreber 15/06/

33 Study I: Results: Anthropometric, sociodemographic and lifestyle characteristics: Total (n=165) Age 19.7 y (SD: 2.7) Body mass index 39.2 kg/m 2 (SD: 5.2) Obesity class II-III 82% (135) Student 64% (106) Employed 20% (33) Unemployed 10% (17) Sickness benefit >30 days last year 12% (20) Dyslexia (self-reported) 20% (33) Second generation immigrant 19% (31) Poor or very poor cardiorespiratory fitness (Åstrands test) 92% (90) Daily tobacco smoker 22% (36) Insomnia 54% (88) Helena Dreber 15/06/

34 Study I: Results: Physical co-morbidities (ICD-10) and micronutritional deficiencies: Diabetes mellitus type 2 3% (5) Hypercholesterolemia 3% (5) Hypertension 2% (4) Total (n=165) Polycystic ovary syndrome (of women only) 10% (13) Insulin resistant according to HOMA-index 82% (129) 1 plasma lipid abnormality a 62% (98) Elevated ALT b 22% (35) Deficiency in: s-cobalamine c (<100 or <150 pmol/l) 8% (12) b-folate (<305 nmol/l) 7% (10) s-25-oh-vitamin D (<25 nmol/l) 35% (55) 1 micronutritional deficiency (cobalamine, folate, 25-OH-vitamin D, zink) 48% (76) a Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics. 2011;128 Suppl 5:S b Women: <18 years: >0.37 µkat/l, 18 years: 0.76 µkat/l, men: <18 years: >0.42 µkat/l, 18 years: 1.20 µkat/l. c Reference values according to Beckman Coulter Inc (DxI, low cut-off) and Roche Diagnostics (Modular E120, high cut-off). Helena Dreber 15/06/

35 Study I: Results: Present psychiatric disorders (ICD-10 coded), medications and self-reported mental health indices: Total (n=165) Depressive episode 13% (22) Anxiety disorder 12% (20) Attention deficit hyperactivity disorder 13% (21) Other neurodevelopmental disorder 5% (8) 1 psychiatric disorder 29% (47) Medication for any psychiatric disorder (ATC-classified) 21% (35) Self-reported suicide attempt 12% (20) HADS anxiety subscale, clincial or subclinical score ( 8) 47% (77) HADS depression subscale, clincial or subclinical score ( 8) 27% (45) Low self-esteem according to Rosenberg self-esteem scale ( 15) 42% (69) Severe impairment according to Obesity-related Problems scale ( 60) 55% (91) Abbreviations: HADS, Hospital Anxiety and Depression Scale Helena Dreber 15/06/

36 Study I: Anxiety Depression Helena Dreber 36

37 Study II: Results: Mental health 20.8 y (SD:2.3) 21.4 y (SD:2.2) 21.8 y (SD:2.3) 81% women 49% women 78% women Economic strain: 25% Economic strain: 31% Economic strain: 42% BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.3) BMI: 32.1 kg/m 2 (SD:1.3) BMI: 39.7 kg/m 2 (SD: 5.3) n=121 n=105 n=41 GHQ-score (likert-scoring) (Min-max distress: 0-36) * 10.2 * GHQ-score (ghq-scoring) (Min-max distress: 0-12) Poor mental health (GHQ-12 3) % 2.3 * 2.1 * 27% 39% Helena Dreber Data were adjusted for age, gender, economic strain and body mass index. 37 * p <0.05 for difference in treatment-seekers vs obesity class I and severe obesity respectively.

38 Study II: Results: vs. Baseline characteristics: Characteristic Treatment-seekers (n=121) Women, % (n) 81 (98) 81 (294) Age, y (SD) 20.8 (2.3) 20.8 (2.3) Economic strain, % (n) 25.0 (30) 25.0 (90) Body mass index, kg/m 2 (SD) 39.8 (5.3) 22.4 (4.0) Overweight, % (n) 0 (0) 14 (50) * Obesity, class I, % (n) 17 (20) 4 (13) * Severe obesity, % (n) 83 (91) 2 (5) * Student, % (n) 52 (63) 59 (211) Unemplyed/on sick leave/other, % (n) 17 (21) 6 (20) * Born in Sweden, % (n) 87 (105) 89 (322) Population controls (n=363) * p <0.05 for difference population controls vs treatment-seekers. Helena Dreber 15/06/

39 Study II: Results: vs. Mental health indices and quality of life in treatment-seekers versus population controls: Variable Treatmentseekers (n=121) Population controls (n=363) Adjusted difference or RR (95% CI) a GHQ-12 (Likert scoring b ), mean (SE) 15.5 (0.57) 10.8 (0.34) 4.55 (3.24, 5.86) GHQ-12 (GHQ scoring c ), mean (SE) 3.9 (0.30) 2.2 (0.17) 1.75 (1.08, 2.42) Mental distress (GHQ scoring 3), % (n) 52 (63) 30 (109) 1.76 (1.38, 2.24) Depression (self-reported), % (n) 22 (32) 8 (27) 2.18 (1.34, 3.55) Suicidal ideation (self-reported), % (n) 41 (50) 19 (69) 1.98 (1.43, 2.73) Suicide attempt (self-reported), % (n) 12 (14) 6 (20) 2.04 (1.06, 3.95) EQ5D, mean (SE) 0.64 (0.019) 0.86 (0.011) (-0.27, -0.18) a Matched and adjusted for age, gender, socioeconomic status, tobacco smoking, hazardous alcohol drinking, physical disease, sexual orientation and social support. b Min max (0 36). c Min max (0 12). Helena Dreber 15/06/

40 Study III: Results: Young adult vs. Older adult Baseline characteristics: Characteristic: Young adult Older adult p-value (n=3,531) (n=17,137) Age, y (SD) 22.2 (2.1) 42.6 (9.6) <0.001 Female, % (n) 81.6 (2882) 82.0 (14.052) 0.60 Year of surgery, % (n) 0.81 Body mass index, kg/m 2 (SD) 43.7 (5.4) 43.4 (5.0) Co-morbidities, % (n) Any disorder 22.3 (786) 52.8 (9054) <0.001 Diabetes mellitus type (104) 14.0 (2403) <0.001 Hypertension 2.0 (70) 26.7 (4577) <0.001 Dyslipidemia 1.2 (43) 9.9 (1696) <0.001 Sleep apnea 1.5 (52) 9.8 (1680) <0.001 Depression 9.4 (331) 15.4 (2641) <0.001 Current smoking, % (n) 26.7 (648) 13.8 (1646) <0.001 Laparoscopic access, % (n) 98.0 (3461) 96.4 (16.527) <0.001 Concurrent surgery, % (n) 0.4 (13) 1.4 (245) <0.001 Helena Dreber 15/06/

41 Study IV: Results: Short Form-36 and Obesity-related problems scale at baseline and 5 years after Roux-en-Y gastric bypass in young (18-25 y) and older (26-74 y) adults. Variable Young adult Older adult p-value (n=2.425) (n=12,425) Physical component score, mean (SD) Baseline 40.7 (10.0) 36.8 (10.9) < years after Roux-en-Y gastric bypass 47.1 (11.3) ** 45.3 (12.4) ** Effect size Baseline - 5 years Mental component score, mean (SD) Baseline 40.7 (12.6) 45.4 (12.5) < years after Roux-en-Y gastric bypass 40.9 (14.0) 43.5 (14.4) ** Effect size Baseline - 5 years Obesity-related Problems scale, median (IQR) Baseline 75.0 (33.3) 70.8 (35.7) < years after Roux-en-Y gastric bypass 39.6 (45.8) ** 20.8 (45.8) ** <0.001 Effect size Baseline - 5 years ** p for difference between baseline and 5 years Helena Dreber 15/06/

42 Study IV: Results: Young adult vs. Older adult Effect of matching group (1=young adults) on 5-year change in Short Form-36 and Obesity -related Problems scale in 138 young (18-25 years) and 1,021 older (26-74 years) adult Roux-en Y gastric bypass patients. Variable Adjusted model Beta (95% CI) a p-value Short Form-36 Physical functioning -2.0 (-5.5, 1.5) 0.27 Physical role -7.2 (-14.0, -0.47) Bodily pain -2.0 (-7.4, 3.4) 0.47 General health -6.6 (-10.9, -2.3) 0.02 Vitality -6.2 (-10.9, -1.4) Social functioning -5.7 (-11.0, -1.4) Role emotional 4.7 (-12.0, 2.7) 0.21 Mental health -1.3 (-5.4, 2.8) 0.54 Physical component score -2.1 (-4.0, -0.14) Mental component score -2.0 (-4.7, 0.58) 0.13 Obesity-related Problems scale 13.6 (8.7, 18.4) <0.001 a Negative numbers for Short Form-36 denote a smaller change in young versus older adults, positive numbers for obesity-related problems scale denotes a smaller change in young versus older adults. Data are adjusted for healthrelated quality of life at baseline, comorbidity, weight loss at 5 years, adverse event, surgical access. Helena Dreber 15/06/

43 Study III: Scandinavian Obesity Surgery Registry Data collection: May 2, 2007 Sept 15, 2015 Young adults (18-25 y) Older adults (26-74 y) Baseline n=3,531 6 weeks n=3,328 Missed appointment (n=175) No attempt to contact patient (n=23) Missing data (n=5) Baseline n=17,137 6 weeks n=16,631 Missed appointment (n=381) No attempt to contact patient (n=94) Deceased (n=4) Missing data (n=27) 1 year n=2,900 Missed appointment (n=430) No attempt to contact patient (n=149) Deceased (n=2) Missing data (n=50) 1 year n=15,298 Missed appointment (n=1,088) No attempt to contact patient (n=414) Deceased (n=16) Missing data (n=321) 2 years n=1,831 Missed appointment (n=632) No attempt to contact patient (n=381) Surgery after (n=242) Deceased (n=4) Missing data (n=441) 2 years n=9,959 Missed appointment (n=1,965) No attempt to contact patient (n=1,547) Surgery after (n=1,203) Deceased (n=30) Missing data (n=2,436) 5 years n=369 Missed appointment (n=257) No attempt to contact patient (n=95) Surgery after (n=2,533) Deceased (n=6) Missing data (n=275) 5 years n=2,210 Missed appointment (n=955) No attempt to contact patient (n=311) Surgery after (n=12,345) Deceased (n=36) Missing data (n=1,208) = 37.0% of eligible patients = 46.1% of eligible patients Helena Dreber 43

44 Study III: Results: Loss-to-follow-up Young adult vs. Older adult Relative risk (RR) of loss-to-follow-up: Young adult Older adult Adjusted RR (95% CI) a, p-value 1 year, % (n) Visits 82.1 (2,900) 89.3 (15,298) Missed appointment 12.2 (430) 6.3 (1,088) 1.81 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 4.2 (149) 2.4 (414) 1.50 ( ), <0.001 Total loss-to-follow-up 17.9 (631) 10.7 (1,839) 1.57 ( ), < years, % (n) Visits 55.7 (1,831) 62.5 (9,959) Missed appointment 19.2 (632) 12.3 (1,965) 1.47 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 11.6 (381) 9.7 (1,544) 1.18 ( ), Total loss-to-follow-up 44.3 (1,458) 37.5 (5,975) 1.20 ( ), < years, % (n) Visits 37.0 (369) 46.1 (2,210) Missed appointment 25.8 (257) 19.9 (955) 1.25 ( ), <0.001 No attempt to contact patient 9.5 (95) 6.5 (311) 1.33 ( ), Total loss-to-follow-up 63.0 (629) 53.9 (2,582) 1.16 ( ), <0.001 a Adjusted for body mass index at baseline, gender, year of surgery, comorbidity at baseline, surigcal access, duration of surgery, center volume. Helena Dreber 15/06/

45 Study II: Results: Baseline characteristics 22.2 y (SD: 2.1) 42.6 y (SD:9.6) 81.6 % women BMI: 43.7 kg/m 2 (SD: 5.4) vs 82.0 % women BMI: 43.4 kg/m 2 (SD: 5.0) n=3,351 n=17,137 Diabetes type 2 2.9% p < % Hypertension! Depression 2.0% 26.7% 9.4% 15.4% p <0.001 p <0.001 " Current smokers 26.7% (n=648) 13.8% (n=1646) p <0.001 Helena Dreber 45

46 AMOS, 5-årsuppföljning Anemi (%) B12- brist (%) STUDIE- GRUPP 10 à 32 1à 22 BORIS- KTRL 7 6 Helena Dreber 46

47 Study II: Methods: Stockholm Public Health Cohort: Treatment-seekers: Normal-weight: Obesity class I: Severe obesity: Mean BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.2) Mean BMI: 22.4 kg/m 2 (SD: 4.0) Mean BMI: 32.1 kg/m 2 (SD: 1.3) Mean BMI: 39.7 kg/m 2 (SD: 5.3) vs. vs. Matched cohort 1:3 for age, gender and socioeconomic strain Unmatched cohort Helena Dreber 47

48 Study II: Results: Baseline characteristics 20.8 y (SD: 2.3) 81% women Economic strain: 25% vs 20.8 y (SD: 2.3) 81% women Economic strain: 25% BMI: 39.8 kg/m 2 (SD: 5.3) BMI: 22.4 kg/m 2 (SD: 4.0)! Regular smoker n=121 25% n=363 16% p=0.043 " Hazardous alcohol drinking a 11% 30% p<0.001 # Heterosexual orientation $ Social support b 83% 88% 91% 94% p=0.012 p=0.024 a Helena Dreber Weekly consumption of 14 (men) or 9 (women) units; or 5 (men) or 4 (women) units at the same occasion. 48 b According to single question in Stockholm Public Health Questionnaire.

49 Study III: Results: Health-related quality of life and effect size baseline à 5 years after gastric bypass surgery *: Physical component score (SF-36) Min-max health: Young adult vs Older adult n=138 n=1, à 47.1 * Effect size: à 45.3 * Effect size: 0.73 Between-group difference in change baseline-5 years in young vs older adults Adjusted a Beta (95% CI) -2.1 (-4.0, -0.14) * Mental component score (SF-36) Min-max health: à 40.9 Effect size: 0.02 vs à 43.5 * Effect size: (-4.7, 0.58) Obesity-related Problems Min-max problems: à 39.6 * Effect size: à 20.8 * Effect size: (8.7, 18.4) * Helena Dreber * p <0.05 for intra/between group differences. 49 a Adjusted for health-related quality of life at baseline, comorbidity, weight loss at 5 years, adverse event and surgical access.

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015 Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM

Läs mer

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma

Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma AMOS- En svensk multicenter studie Eva Gronowitz European prevalence of overweight and obesity in children & adolescents: heterogeneous

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi Arvo Hänni, Hans-Erik Johansson, Anette Öhrn-Liberg Överviktsenheten/Endokrin & Diabetessektionen Specialmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Läs mer

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

ADHD & SUD; Vad vet vi idag? Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Syfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II)

Syfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II) Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults Prevalence, Psychiatric Comorbidities and Long-term Outcome Syfte Dan Edvinsson BNPF utbildningsdagar 2018-03-12 Syfte med avhandlingen (I) Övergripande

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14 Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013 Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Postpartumblödning och postpartumdepression: Postpartumblödning och postpartumdepression: Ge adekvat blodsubstitution och psykologiskt stöd på BB Patricia Eckerdal ST-läkare, doktorand Akademiska Sjukhuset, Uppsala Medarbetare Alkistis Skalkidou,

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Regionhabiliteringen i Göteborg

Regionhabiliteringen i Göteborg Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning

Läs mer

Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos

Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Lena Flyckt, M.D. Ph.D Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykos Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, Sweden Bakgrund

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den

Läs mer

Arbete och hälsa USHER syndrom

Arbete och hälsa USHER syndrom Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Autism Spectrum Disorder

Autism Spectrum Disorder Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Alexander Sandon, Suzanne Werner, Magnus Forssblad Bakgrund Fotboll är den vanligaste orsaken till ACL skador i Sverige. 2013 var fotboll

Läs mer