Alexandra trotsar oddsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alexandra trotsar oddsen"

Transkript

1 nr en tidning från falkenbergs kommun Falkenberg Alexandra trotsar oddsen Ny strategi för högre utbildning Helen satsar på ungkulturen Stafsinge blir ny stadsdel Hamnfrågan - en utmaning för politikerna framtid falkenberg nr

2 Innehåll & ledare s 3 s 4 s 5 Bostäder eller varv? En utmaning för Falkenbergs politiker Helen hjälper ungdomar med konst och kultur Skolenkäten - tankar om skolan i Falkenberg Kommunen satsar vidare I vår räknar vi i kommunledningen med att den stora hamnutredningen ska bli färdig och att vi ska kunna fatta beslut. Det är ett stort och svårt beslut eftersom det handlar om att välja mellan ett företag på norra sidan eller bostäder på södra sidan. Varvet har funnits i Falkenberg i många år och går med vinst. På södra sidan kan det bli 1200 nya bostäder och många nya företag, och detta ska vi politiker välja emellan. Det handlar om Falkenbergs framtid och beslutet betyder mycket för både denna och nästa generation. s 6 s 7 s 8-9 Varför vill Falkenbergs unga inte satsa på högre utbildning? Forskare på Halmstad Högskola söker svaren Alexandra är redo att ta sig an världen s Stafsinge - en hållbar stadsdel på frammarsch s Kost och städ i ny organisation s 14 s 15 Så minskas energiförbrukningen Notiser s FaBo bygger vidare s 18 Fototävling 2012 s 19 Notiser Skolan i Falkenberg utvecklas positivt. Jag gläder mig åt den undersökning om skolan som presenteras i detta nummer. Ett hårt arbete för bättre resultat pågår, så därför är denna undersökning glädjande för alla de som arbetar i skolan. Ett av bekymren i Falkenberg är att vi har för låg andel som läser vidare efter gymnasiet. Det är ett kompetensproblem för många företag och jag hör det ofta själv vid företagsbesök. Det är mycket viktigt för framtiden att vi lyckas vända detta, så vi är glada över samarbetet vi fått igång med Högskolan i Halmstad. I den här tidningen är det också en intressant artikel om Alexandra som valde att läsa vidare och efter det komma hem till Falkenberg igen. En styrka i Falkenbergs kommun är våra satsningar på barns och ungdomars fritid. Det finns så mycket att välja på, om man bara vill. Helene Tovinger har nu jobbat några år som ungkulturcoach. Hon lotsar och stöttar ungdomar som vill göra något kulturellt. Det är inte fisk vi vill ha, utan bete sa en rysk kvinna till mig en gång i ett demokratiprojekt i Murmansk. Det är det vi ska ge våra ungdomar också. Redskap ska dom ha, men vi ska inte mata dom. Det handlar Helens arbete om. Fabo fortsätter att bygga i både stan och i våra orter på landsbygden. Nu är det dags för nya lägenheter i Slöinge, där det är en väldigt positiv utveckling. Nyligen byggdes skolan om och i höstas blev tennishallen klar. Näringslivet går bra och då behövs det nya bostäder. s 20 Korsord Så till sist ta vara på solenergin som kommer oss mer och mer till mötes! Mari-Louise Wernersson (c) Kommunstyrelsens ordförande Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktion: Barbro Odelberg och Rosanna Dalibor Beijer Omslagsfoto: Christel Lind Layout: Rosanna Dalibor Beijer Tryck: Bankeryds Grafiska AB Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs kommun, Falkenberg Kontakt: Tel Tipsa gärna om uppslag på eller till Barbro Odelberg, Falkenbergs kommun, Falkenberg. 2 framtid falkenberg nr

3 Bostäder eller varv? En utmaning för Falkenbergs politiker Falkenbergs kommunpolitiker står inför ett stort beslut ett beslut som påverkar staden Falkenberg för lång tid framöver. Det handlar om det svåra valet mellan att låta bygga ett stort antal nya bostäder på Ätrans södra sida eller slå vakt om hamnoch varvsverksamheten på den norra. Kommunen har uppdragit åt en konsult, WSP, att utreda hur området kring Ätrans mynning bäst kan utvecklas i framtiden. Bakgrunden är bland annat att försöken att planlägga kvarteret Fibern, f d Scandinavian Glasfiber, för bostäder har försvårats av närheten till Falkvarv på andra sidan ån. Svårt att kompromissa Utredningen konstaterar nu att det är en situation som inte låter sig lösas med kompromisser. Alltså behöver kommunen välja mellan ett stort antal nya bostäder på sydsidan eller varv på norrsidan. Den största svårigheten är närheten mellan varvet och kvarteret Fibern, där fastighetsägarna vill ersätta de gamla industribyggnaderna med 700 bostäder. I utredningen ingår också hamnverksamheten på ömse sidor om Falkvarv: Lantmännen och Falkenbergs Terminal. De ger också upphov till buller, men inte värre än att det kan hanteras, enligt WSP. På södra sidan berörs vidare exploateringen av kvarteret Bacchus, gamla Vin & Sprit. Där planeras 550 nya lägenheter, huvudsakligen vända mot Skrea strand och ut mot havet. Tvåtusen nya jobb Konsulten har kommit fram till att en satsning på bostäder i attraktiva lägen, nära vattnet, är det som bäst skulle gynna Falkenbergs utveckling. Totalt handlar det om högst 1250 nya lägenheter. De skulle i sin tur locka nya arbetstillfällen till Falkenberg fram till år Väljer man att bara bygga bostäder i kvarteret Bacchus bli effekten 1000 nya jobb. Den större satsningen skulle ge en bättre ekonomi för kommunen. p Falkenbergs hamns framtid är ännu osäker. Foto: Christel Lind. Anledningen är att när Falkenberg blir mer attraktivt skapas en positiv tillväxtspiral där fler människor vill flytta in och fler företag vill verka i kommunen. En viktig förklaring till att det skapas en sådan spiral är att Halland är en så starkt växande region, konstaterar Charlotta Hök, utredare på WSP. Fortsatt industri Om kommunen väljer att slå vakt om varvet innebär det att kvarteret Fibern förblir industriområde. Där kan enligt gällande detaljplan byggas kvadratmeter industri upp till 8 meters höjd. Bostadssatsningen i kvarteret Bacchus kan däremot genomföras, enligt utredningen. Störningarna från hamn och varv är inte lika besvärande där. Den gamla spritfabriken, som nu fylls med allt fler verksamheter som kontor, detaljhandel och gym, bildar en skyddande skärm mot Ätran. Efter att utredningen nu presenterats för kommunstyrelsen får berörda parter åter tillfälle att tycka till. I början på april ska konsultens slutrapport ligga klar. Du kan då läsa den på kommunens hemsida Sedan är det dags för politikerna att bestämma sig. Det väntas ske i maj. Ingen total enighet Vi kommer aldrig att uppnå full enighet, varken inom partierna eller mellan dem, säger kommunrådet Claës-L Ljung (m). Inte desto mindre måste beslut fattas. Alla berörda företag väntar på besked om framtiden för sin verksamhet. Barbro Odelberg framtid falkenberg nr

4 Helen hjälper ungdomar med konst och kultur Att var ung och kulturintresserad och samtidigt bo i Falkenbergs kommun kan visa sig vara en lyckad kombination. Här blomstrar ungkulturen och många ungas fritid präglas av dans, konst och andra kreativa uttrycksformer. Inga gränser finns för drömmar och egna ideér. I alla fall inte så länge Helen Tovinger, kommunens egen ungkulturcoach, finns i krokarna. Och det har hon gjort i tre år nu. Under denna tid har hon guidat ungdomar i åldern som har ett intresse av att uttrycka sig inom kultur. Hennes kontor ligger i Falkhallen, där de unga både övar och håller föreställningar. Stöd och finansiering Helen jobbar på individ-, grupp- och evenemangsnivå och hjälper till med att sätta upp projekt av olika slag som ungdomar vill genomföra på sin fritid teaterföreställningar, modevisningar, musikaler, berättarworkshops, discon, ungdomscaféer etc. Hon stöttar och coachar dem från grunden. De kanske behöver hjälp med att upprätta en handlingsplan, med finansiering ett projekt kan få ett så kallat individstöd eller med att hitta repetitionslokal. Detta är ungdomar på väg in i vuxenvärlden. Jag vill lyfta fram deras röster genom att hjälpa till både administrativt och ekonomiskt, säger Helen Tovinger. Jag vill visa vilken kraft och energi dessa ungdomar har. När de hittar lusten för något så är deras energi så himla positiv. Det känns viktigt att stötta egna initiativ. Helen betonar också hur denna lust och energi avspeglar sig positivt både i skolan och där hemma. Projekt i rullning För tillfället håller Helen på med två större projekt. Det ena är musikalen Djup som havet tillsammans med studieförbundet Sensus, för åldern Under våren blir det förberedande kurs och till hösten blir det premiär. Det andra är det nationella konceptet Ung Kultur Möts, UKM, en kulturfestival som fokuserar på mötet mellan ungdomar (13-20 år) och deras sätt att utrycka sig på. UKM ger ungdomar en chans att visa upp vad kultur är för dem, antingen på scen eller i ett galleri. Den 31 mars kommer det att hållas i Falkenberg för tredje året i rad. Anmälan görs till Helen via Helen jobbar även delvis för Region Halland med evenemanget Rum för dans, som hölls den 28 februari, och till hösten kommer bland annat Urban Connection, som inriktar sig på hip hop och street. Hon samarbetar även med fritidsgårdar, studieförbund och andra inom kommunen. Mötet mellan coach och ungdom Helen möter de flesta ungdomar på gymnasieskolan, i Falkhallen, och på olika fritidsverksamheter. Hon har tidigare jobbat med bl a Malmöfestivalen, Dansstationen en scen för samtida dans, och olika egna teaterprojekt. Något av det bästa med Helens nuvarande jobb som ungkulturcoach är enligt henne själv variationen att hon får göra så många saker och att hon får träffa så många olika tjejer och killar och följa med på deras resa. p Kommunens ungkulturcoach Helen Tovinger i Falkhallen, där hon har sitt kontor. Foto: Christel Lind. Engagemang viktigt Helen tycker det är viktigt att vuxna engagerar sig i sina och andras barn på fritiden. Att man satsar på att ha en ungkulturcoach är fantastiskt, säger hon. Vad som saknas är en naturlig mötesplats där många ungdomar får plats. Unga behöver en frizon. Och kanske är det just en frizon hon skapar för Falkenbergs kultursugna ungdomar. Rosanna Dalibor Beijer 4 framtid falkenberg nr

5 Skolenkäten Barn och föräldrar har högre tankar om skolan än barnlösa Falkenbergare med barn i skolan har en betydligt mer positiv bild av skolan än vuxna utan barn. Skolans rykte är alltså betydlig sämre än den förtjänar. Det är ett av resultaten av den enkät som barn- och utbildningsförvaltningen genomförde i höstas. Inbjudan att delta i enkäten presenterades i förra numret av Framtid Falkenberg. Nu är resultatet klart. Men undersökningen är bara första steget mot en bättre skola och en skola som kommuninvånarna är bekanta med. Totalt svarade 667 personer via kommunens hemsida. Det är klart över det förväntade. Svaren delas in i tre kategorier: skolelever, föräldrar med barn i skolan och övriga vuxna. Vi är mycket nöjda med antalet svarande och kvaliteten på svaren. Sammantaget visar resultaten en mycket positiv syn på skolan bland dem som svarat. Men det finns förbättringsområden, kommenterar Arja Holmstedt-Svensson, chef för barnoch utbildningsförvaltningen. Skillnader i svaren Föräldrarna och skolbarnen har en ganska likartad, positiv bild av skolan, medan övriga vuxna är betydlig mer negativa. Alla svar angavs på en skala 1 5 med 5 som bästa betyg. Ett exempel var: Känner sig barn trygga i skolan? Bland barnen svarade 50 procent med en 5:a, 38 procent av föräldrarna svarade med en 5:a men bara 5,5 procent av övriga vuxna gav tryggheten högsta betyg. Motsvarande skillnad kan noteras på många andra områden. Vi har jobbat en hel del med att öka tryggheten, t ex genom att gå igenom skolmiljön och ändra på ställen som inte känts trygga, kommenterar förvaltningschefen. Tycker du/ditt barn att det är roligt att gå i skolan? löd en annan fråga. Tre fjärdedelar av föräldrarna anser att så är fallet, men bara hälften av eleverna instämmer. Jag tror att de svarar på lite olika saker. Barnen tänker på hur roligt de har under skoltid, och jämför med andra aktiviteter. Föräldrarna tänker mer utifrån att det inte finns alternativ. Personalen Skolpersonalen får som regel höga betyg och många elever anser sig kunna rekommendera sin skola åt andra. Men det finns också en grupp elever (19%) som inte tycker att personalen är intresserad av deras synpunkter eller önskemål. Föräldrarna har större tilltro till personalens engagemang. Det här är något vi ska titta närmare på, säger Arja Holmstedt-Svensson. Bristande arbetsro Ett annat område som också ger ett lite tveksamt intryck är arbetsron i skolan. 23 procent av eleverna anser inte att det råder arbetsro. Bara 6 procent ger den högsta betyg. Bland övriga vuxna tror TT Falkenbergs skolelever känner sig trygga i skolan, men det tror inte vuxna utan barn att de gör. Foto: Rosanna Dalibor Beijer. 56 procent att det inte råder arbetsro i skolan (svar 1-2). Det ska vara en miljö i skolan som gör att eleverna lär sig bra. Äldre personer kanske tolkar det som att det ska vara helt tyst i klasserna. Men dagens arbetssätt förutsätter att man gör saker ihop med andra. Då kan det inte vara tyst. Vi ska prata mer om vad vi menar med arbetsro, kommenterar Arja. Plats för förbättringar Arja Holmstedt-Svensson anser att undersökningen ger underlag för åsikten att skolorna i Falkenberg överlag fungerar bra. Men det finns saker att förbättra. En sak att arbeta med är bilden av skolan ute i samhället. En kommunikationsplan för de kommande åren ska tas fram. Om något år ska också en ny enkät genomföras, så att det blir möjligt att se om förändringar har fått resultat. Barbro Odelberg framtid falkenberg nr

6 Varför vill Falkenbergs ungdomar inte skaffa sig högre utbildning? Det är ett känt faktum att andelen invånare i Falkenbergs kommun som har eftergymnasial utbildning är förhållandevis låg. Men varför är det så och vad kan man göra för att ändra attityden till akademiska studier? Det ska kommunen ta reda på med hjälp av högskolan i Halmstad. Det är ett stort projekt som dragits igång under rubriken Strategi för höjd utbildningsnivå. Kommunen får hjälp med finansieringen av högskolan, länsstyrelsen och Region Halland, som anser att resultaten kan vara av intresse även för andra kommuner. Enligt SCB har 15 procent av Falkenbergs vuxna befolkning (upp till 65 år) en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Motsvarande siffra för hela landet är 24 procent. Kvinnor har generellt längre utbildning än män. Studier anses inte viktigt En av hypoteserna är att man i Falkenberg förknippar framgång i livet med något annat än akademiska meriter. Det anses inte nödvändigt på samma sätt som i t ex Lunds kommun att studera vidare efter gymnasiet. Personer som lyckas som entreprenörer utan högre studier framhålls gärna som goda exempel istället för personer med högre utbildning. Kanslichef Henrik Lundahl, en av initiativtagarna till projektet, menar att man skulle kunna kalla det en slags omvänd snobbism. Som kommun måste vi också lyfta fram positiva exempel på unga som lyckas i den akademiska världen, för det finns åtskilliga sådana personer i Falkenberg, säger han. Positivt med utbildning Att utbildningsnivån höjs innebär många positiva saker, för individen till exempel högre lön, dokumenterat bättre hälsa och faktiskt ett längre liv. Valmöjligheterna i arbetslivet ökar, säger Henrik Lundahl. Vi behöver självfallet duktiga entreprenörer som startar företag, och de behöver arbetskraft. Alla behöver förstås inte vara akademiker men det finns ju en uppenbar efterfrågan på ekonomer, jurister, ingenjörer, tekniker osv. Fler medborgare med akademisk kompetens lockar fler företag att etablera sig en god cirkel. Ett samhälle behöver alla kategorier av människor: industriarbetare, initiativrika, nästan rastlösa entreprenörer och den kompetens som uppnås med akademiska studier. Det ena ska naturligtvis inte utesluta det andra, framhåller han. Dags att agera Riktlinjerna för projektet har dragits upp av kommunledningskontorets f d utredningssekreterare Frida Bergman, själv ett exempel på en ung person med akademisk examen. Diskussionen omkring den relativt låga utbildningsnivån i Falkenberg har pågått länge, men man har inte tagit fram alla fakta tidigare, så vi startade med en nulägesanalys. Alla siffror talar om att Falkenberg ligger ett stort stycke under riksgenomsnittet, även i förhållande till t ex Varberg och Kungsbacka, säger Frida Bergman. Frågan bara växte och växte och vi insåg att vi inte själva har de resurser som krävs, därför vände vi oss till högskolan. p Henrik Lundahl. Foto: Barbro Odelberg. Strategisk plan Första steget är att ta reda på varför så många falkenbergare ser negativt på att studera vidare. Sen ska man också försöka åstadkomma en förändring. I uppdraget ingår att ta fram en strategi för hur man ska ändra bilden, men vi sitter inte och väntar i tre år på ett färdigt resultat utan kommer att ta tag i de delresultat som kommer fram, berättar Frida Bergman. Hon har nu lämnat över projektledningen till Mona Ericsson, tidigare bl a gymnasiechef i Falkenberg. Om varvsfrågan för närvarande är den svåraste politiska frågan i Falkenberg, så kanske det här är den viktigaste, säger Henrik Lundahl. Barbro Odelberg 6 framtid falkenberg nr

7 Forskare på Halmstad högskola söker svaren Man kan se att utbildning inte är högt prioriterat bland Falkenbergs unga. Det sociala livet är viktigare. Utbilda sig kan man göra senare. De slutsatserna drar projektledaren Lars-Olof Hilding på högskolan i Halmstad av de första intervjuer som gjorts under forskningsprojektet Strategi för höjd utbildningsnivå. I första skedet är det skolornas studievägledare som intervjuats. I nästa skede, nu under våren, ska ett stort antal unga vuxna och gymnasieelever intervjuas om sin syn på högre utbildning. I Sverige i stort är det betydligt fler kvinnor än män som väljer att studera vid universitet och högskolor. I Falkenberg är inte könsskillnaderna så stora. Det är något som Lars-Olof Hilding ser som intressant att studera närmare. Han konstaterar att unga i Falkenberg skaffar barn betydligt tidigare än riksgenomsnittet. Och med familj och barn blir det svårare att komma igång med en utbildning. En förklaring kan vara att Falkenberg är framgångsrikt i så motto att det finns gott om arbetsplatser, många av dem kräver inte akademisk kompetens. Det är på sätt och vis en bra situation i Falkenberg. Men kvinnornas arbetsmarknad har krympt överlag. Då väljer många att utbilda sig för att inte riskera att stå som ensamma försörjare utan jobb. Det är en investering i framtiden, säger Lars-Olof Hilding. Treårigt projekt Forskningsprojektet ska pågå i tre år. För närvarande är två studenter och tre forskare inblandade men det kan bli fler framöver. Det är många intervjuer som ska göras. I ett senare skede kommer också föräldrar att tillfrågas om sin syn på högre utbildning. har stöd hemifrån för att klara kraven. Det har inte alla. Sen är gymnasievalet ofta helt avgörande för om man senare går vidare till högre studier. En sak som ska studeras är eventuella skillnader mellan stad och landsbygd. Men vad Lars-Olof Hilding sett hittills så skiljer sig inte de olika skolområdena åt på något påtagligt sätt. Unikt upplägg Den här studien har ett ganska unikt upplägg, säger Lars-Olof Hilding. Ambitionen är att den ska sluta med att vi gör en handlingsplan för kommunen för att öka intresset för högre studier bland ungdomarna. Barbro Odelberg Tidig påverkan är viktig Lars-Olof Hilding förklarar att grunden för vilka val man gör och var man hamnar senare i livet läggs väldigt tidigt. Skolan idag förutsätter att barnen p Projektledare Lars-Olof Hilding söker svar åt Falkenbergs kommun. Foto: Barbro Odelberg. framtid falkenberg nr

8 Ung och välutbildad Alexandra är redo att ta sig an världen - fast hon vill helst bo i Falkenberg Världen står för hennes fötter och pojkvännen bor utomlands, trots det vill 25-åriga falkenbergstjejen och nyexaminerade juristen Alexandra El Khoury helst bo i sin hemstad. Det är här hon har hela sin kära familj, som i stort sett bott i Falkenberg ända sedan de flydde inbördeskriget i Libanon för 20 år sedan. Men hon vet att hon vill göra skillnad och det är därför hon har pluggat och jobbat hårt de senaste åren. Det är nog först och främst hennes smilgropar och stora varma leende som utmärker Alexandra. Det är i alla fall det man ser när hon kommer in i ett rum. Hennes öppenhet, energi och sociala och bubbliga personlighet är kanske inga typiskt svenska drag, men så har hon ju också vuxit upp i en familj med en annan kulturell bakgrund. Fokus på det hon kan Första intrycket till trots har Alexandras liv inte varit enkelt. Hon och hennes familj har flytt från ett krig, gått igenom resan att som flyktingar anpassa sig till det svenska samhället, samt under många år varit beroende av försörjningsstöd. Fast jag har inte låtit det trycka ner mig. Lägger man inte fokus på det så blir det inte viktigt. Jag har anpassat mig jättebra. Jag har försökt behålla det bästa med att vara svensk och det bästa med att vara libanes, säger Alexandra. Jag försöker se förbi att folk gärna sätter en i ett fack. Istället fokuserar jag på det jag kan och det jag kan bidra med. Ett eget driv Men många av förväntningar har kommit från henne själv. Det har alltid varit självklart att satsa på utbildning samt att jobba under tiden, både för sin egen och för sin familjs skull. Jag har växt upp i en kultur där respekt och kärleken för familjen är så stor att ens fokus alltid ligger på det och inte så mycket på sig själv som individ, betonar Alexandra. Vi har en väldigt stark sammanhållning i min familj. Mina föräldrar har aldrig begärt något av mig, men jag gör så mycket jag kan för att jag vill att de och mina syskon ska ha det tryggt och bra, både ekonomiskt och känslomässigt. Dessutom har jag alltid varit den mest drivande av oss, så det har varit självklart att jobba extra och att ställa upp där och när det behövs. Och att utbilda mig har jag alltid tyckt varit viktigt. Det öppnar nämligen upp så många fler dörrar och bidrar dessutom till att man utvecklas som person. Och det anser jag vara en viktig del av livet. Utbildning Efter gymnasiet studerade Alexandra ett år på Göteborgs förvaltningshögskola. Därefter bar det iväg till Stockholms Universitet där hon läste in en juristexamen Master of Laws på bara tre och ett halvt år. Genomsnittstiden för att klara av en sådan utbildning ligger oftast på sex år. Och hur hann hon med det samtidigt som hon jobbade? Hon förklarar att eftersom hon bott ensam i Stockholm och familj och vänner varit så långt borta har hon kunnat koncentrera sig helt och hållet på att plugga och jobba. Att gå vidare till högre studier var aldrig något Alexandra tvekat inför, precis som att jobba hårt för det hon vill ha. Hon tycker om kunskap och har alltid älskat att gå i skolan. Jag har fått slita och plugga som alla andra, men jag tycker om det. Jag vill lära mig. Kunskap är makt, och det är genom kunskap som människan utvecklas och växer som person. När människan utvecklas, utvecklas även samhället. Det är så jag ser på det. Valde juridiken Barndomsdrömmen var att bli pilot, men när den statliga skolan stängdes ner kände Alexandra att hon inte skulle ha råd. Istället blev det juridiken, som hon tycker är intressant och som täcker stora områden och jobbar med stora frågor. Som jurist kan jag göra förändringar, känner jag, och det är förändringar som styr samhället. Även om jag bara är en droppe i havet så är jag i alla fall den droppen. Lite skillnad är ju ändå skillnad och man måste börja någonstans. Alexandras juristexamen tillåter henne att jobba inom många områden, men hon har specialiserat sig inom europarätt. Sen är det nog bara ett plus att hon förutom svenska pratar arabiska och franska, som hon fått gratis från föräldrarna, samt engelska, italienska och spanska, som hon lärt sig i skolan. Min dröm har länge varit att 8 framtid falkenberg nr

9 jobba för EU-parlamentet och de stora organisationerna som FN och viktiga hjälporganisationer, där jag kan göra stor skillnad och det snabbt. Och vill jag något har jag inget problem att kämpa mig dit. Kära Falkenberg, kära familj Men samtidigt älskar hon sin hemstad. Hon har haft möjlighet att bo i Stockholm och de andra storstäderna, men föredrar lilla Falkenberg. Just nu bor hon just där och pendlar till Kållered där hon vikarierar som jurist och utredare på Migrationsverket. Vad är meningen med att bo i en storstad om ens hjärta inte är där? menar hon. Jag vill bo bland min familj. Vi betyder så mycket för varandra och det skulle vara konstigt att bo någon annanstans. Dessutom är Falkenberg världens mysigaste stad och här bor min allra bästa vän Bleta. Till Alexandras närmsta familj hör hennes föräldrar, far Elias och mor Najah, samt hennes fyra syskon, storasystrarna Samia och Maya, lillasystern Clara och lillebror Johan. Kärlek på distans Pojkvännen, däremot, bor i Aten där han har ett bra jobb. Men Alexandra har inga planer på att flytta dit. De kommer att fortsätta hålla ihop på distans tills de hittar en lösning de båda är nöjda med. Vi vill inte förstöra varandras karriärer, och kärleken får oss att orka, säger Alexandra. p Nyutexaminerade juristen Alexandra El Khoury har stora framtidsdrömmar. Foto: Christel Lind. Alltid glad nästan Just nu kämpar Alexandras mamma mot bröstcancer, och på kort tid har Alexandra förlorat släktingar som hon älskat innerligt. Så vad får henne att orka vara så glad alltid, trots motgångar? Folk frågar mig varför jag alltid är så glad. Det är tack vare min tro jag är kristen. Min tro ger mig extra styrka och den energi jag behöver för att orka. Den är min stolthet och den ger mig kärlek. Och den kärleken väljer jag att sprida vidare med ett leende. Jag kan också må dåligt, men kan jag så behåller jag det för mig själv. Jag vill inte fokusera på det dåliga eller smitta av dålig energi på andra. Alexandra tycker att vänlighet och ödmjukhet är två väldigt viktiga egenskaper, som vi alla mår bra att bemötas av. Mamma brukar säga att ett vänligt ord är fler än tio ovänliga. Livet är så mycket mer än det materialistiska. Vad tar man med sig till graven? Det är inte alla pengar man tjänar in eller alla materialistiska ting man införskaffar. Det är dina goda gärningar och ditt rena hjärta som kommer ge din själ ro. Framtiden Nu är bara frågan hur det ska gå för Alexandra. Bra är det nog ingen tvekan om, men kommer hon kunna kombinera att jobba för någon av de stora organisationerna, bo i Falkenberg och ha kärleken kvar i Aten? Jag ser positivt på framtiden, det ska man alltid försöka göra, menar Alexandra. Man sätter upp mål som man vill uppnå och sedan strävar man dit. Hemma kanske ändå blir Falkenberg och att kärleken kommer hit, vem vet? Jobbet kanske inte blir för de stora organisationerna, kanske lyckas jag göra skillnad på hemmaplan. Inget är säkert just nu och det gör mig ingenting för jag vet att huvudsaken är att jag bidrar och känner att jag gör nytta. Nu jobbar jag med asylfrågor, så fastän jag inte jobbar för EU eller FN så jobbar jag för en betydelsefull myndighet som behandlar viktiga frågor. Skillnad tänker jag göra, men allt tar tid och den som vill, den kan. Rosanna Dalibor Beijer framtid falkenberg nr

10 Stafsinge - en hållbar stadsdel på frammarsch Varje år växer Falkenbergs befolkning. Fler människor föds än dör, och fler väljer att flytta hit än att flytta ut. Falkenberg blir större helt enkelt, och nya bostäder, skolor och förskolor, affärer och verksamheter med mera behövs för att tillgodose kommunens behov. Stafsinge, med sitt centrumnära läge, är utpekat som ett område med stor utvecklingspotential och saker och ting har redan börjat hända där. Nya bostadsområden som Ekhaga och Stenfalken är uppbyggda och mer byggnation finns det plats för. I själva verket har kommunen redan funderingar på hur det nya Stafsinge kan komma att se ut om 15 år. En samhällsbyggnadsgrupp, bestående av representanter från alla kommunens förvaltningar samt Region Halland, har under det senaste året jobbat fram en rapport en framtidsplan som presenterar hur de önskar se Stafsinge utveckla Falkenberg. Stadsutveckling och integration De huvudsakliga anledningarna till att man tagit fram planen har dels varit att undersöka Falkenbergs möjligheter att växa norrut kommunen har sin största markreserv för stadsutveckling i och runtomkring nuvarande Stafsinge och dels att se till att Falkagård, som nu ligger relativt avsides och isolerat, blir en integrerad del av staden. Uppdraget kom från kommunfullmäktige hösten bli en komplett stadsdel där alla har möjligheter att bo, få kunskap, arbeta och handla, samt uppleva och utöva. Dessa är nödvändiga faktorer för att man som människa ska lyckas och må bra. Meningen är att Stafsinge ska vara ett inkluderande område som är anpassat för alla, vare sig du är yrkesverksam, arbetar hemma, är ung eller äldre, har en stor eller liten familj, lever med en funktionsnedsättning eller är i behov av socialt stöd, säger Inge Emanuelsson. Hållbarhet är ledordet En viktig punkt är att planera för att området, som geografiskt sträcker sig från Falkagård och Stafsinge villaby, förbi Ekhaga och Stenfalken upp mot Gustavsberg, blir hållbart socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det ska vara ett ställe där man vill bo, där man kan känna sig trygg, uppfostra sina barn, känna gemenskap och hitta på saker med människorna i sina grannområden. Attraktivt område Bostäder, förskola/skola, vårdcentral, dagligvaruhandel, en social mötesplats, verksamhetslokaler, stora grönområden samt kollektivtrafik och trafiksäkra gång- och cykelvägar, allt ska vara med och tillsammans göra Stafsinge till ett attraktiv bostads- och rekreationsområde. Visionen är att Stafsinge ska vara ett område man åker till, inte ifrån. Det ska vara ett område för alla. Enligt kommunens stadsbyggnadschef Inge Emanuelsson ska Stafsinge Planer finns redan Rent konkret har vi i samhällsbyggnadsgruppen planerat för bostäder av olika slag, en skola, handel och verksamheter, social service, gång- och cykelvägar samt rekreationsområden. Något av det viktigaste att börja med är att få in en skola och en affär, som redan är planerad för 2013, samt att ta bort viadukten vid Falkagård, konstaterar Inge Emanuelsson. Vad gäller bostäder ska det finnas både privata villor samt hyres- och bop Så här såg Stafsinge ut för 2 år sedan. Fler byggnader har kommit till sedan dess, bl a områdena Stenfalken och Ekhaga, och mer ska det bli i framtiden. Foto: Leif Gustavsson, LG-foto. 10 framtid falkenberg nr

11 Här kan en skola bli etablerad p Så här kan Stafsinge se ut i framtiden. Skissen redovisar samhällsbyggnadsgruppens förslag och vision för det nya Stafsinge. Två nya cirkulationsplatser finns med, bl a en som ska ersätta viadukten in till vad som idag är Falkagård. Skiss: Johan Risholm. stadsrätter och planläggning har inletts på flera ställen. Bl a ska Fabo bygga ett höghus i kvarteret Fjällvråken med upp till 16 våningar, som även kan husera vård- och/eller barnomsorgslokal, och i området Ekbacka finns planer för tre 8-våningshus. En skola för tätorten Den skola som är tänkt för området ska ligga centralt och dra in elever från hela Falkenbergs tätort, inte bara Stafsinge, vilket betyder att det kanske blir en friskola. Mer förskoleplatser behöver också byggas, dels för att täcka behovet i Stafsinge, men även för att täcka det behov som barn- och utbildningsförvaltningen ser finns i alla centrumnära delar, främst norr om Ätran. Möjligheter till arbete Förutom detta önskas arbetstillfällen utöver de jobb vård och skola kan ge, t ex i form av mindre handels- och hantverksverksamhet. En Nettobutik är dessutom på intågande och Region Halland har visat intresse för att etablera en vårdcentral och/eller en barnavårdscentral. Attraktionskraft Stafsinge har ett riktigt bra läge. Från Arvidstorpsrondellen är det bara 800 m till Stortorget och 1,5 km till järnvägsstationen, och sen är det nära till naturen också tre saker som ger ett attraktionsvärde, menar Inge Emanuelsson. I det fortsatta arbetet med planeringen för det nya Stafsinge kommer kommunen att föra en medborgardialog, bland annat vid upprättandet av detaljplanen. Helhetstänkande Ellinore Swahn, folkhälsoutvecklare på Region Halland, poängterar hur viktigt det är att sträva mot ett helhetstänkande i utvecklingen av Stafsinge. Helhet före delar. Det har varit vår (samhällsbyggnadsgruppens) utgångspunkt i arbetet med att ta fram den här planen, menar Ellinore Swahn. Hon anser att det inte räcker med att bara utveckla en del för att skapa en hållbar stadsdel. Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som alla hänger ihop, såsom familj, socialt stöd, levnadsvanor, boende, arbete, utbildning, fritid och kultur, infrastruktur m m. Det handlar om att skapa så goda förutsättningar som möjligt att göra bra val. Strukturella samhällsförändringar har ofta positiva effekter på hälsan och därför är det viktigt att i alla delar och alla steg ha ett hälsofrämjande synsätt på samhällsutvecklingen. Konkret ett helhetstänkande, säger Ellinore Swahn. Rosanna Dalibor Beijer framtid falkenberg nr

12 TT Den nya kommunala kost- och städserviceorganisationen drivs sedan början av februari med Agneta Elofsson i spetsen. Här med Anna Hagström i bakgrunden. Foto: Barbro Odelberg. Kost och städ i ny organisation Bra mat och rena lokaler är viktigt för att barn och gamla ska trivas på sina förskolor, skolor och särskilda boenden. Agneta Elofsson heter kvinnan som får huvudansvaret för att det fungerar när kommunens kost- och städservice samlas i en ny organisation. Agneta Elofsson tillträdde sin nya tjänst den 1 februari. De första fem månaderna är hon ensam på sin enhet. Först vid halvårsskiftet införs den nya organisationen på riktigt. Fram till dess ska hon förbereda förändringen. Det handlar om att gå från ett system där respektive förvaltning ansvarar för sin mat till ett kommunövergripande köp/ säljsystem. I framtiden kommer all kommunal mat att beställas från kostoch städservice. Direkt underställda Agneta Elofsson blir fyra enhetschefer med ansvar för var sin geografisk del av kommunen. De som anställts som enhetschefer finns redan i kommunens tjänst och har erfarenhet av kostverksamheten. Ytterligare ett par personer ska rekryteras till den administrativa sidan. Alla sju kommer att ha sina kontor i Famis lokaler på Ågårds industriområde. 150 anställda Men de allra flesta som berörs jobbar redan ute på skolor, förskolor och äldreboenden. Totalt är det drygt 150 personer som kommer att byta chef den 1 juli. De behöver inte söka sina tjänster på nytt utan blir kvar på sina arbetsplatser. Agneta Elofsson menar att det antagligen blir lättare att röra sig från en arbetsplats till en annan när alla finns inom samma organisation. Själv har hon i många år arbetat med kostfrågor i Halmstads kommun, både som beställare och utförare. Hon är född i Svenljunga kommun men har bott gott och väl 20 år i Halmstad. Varför lämnar hon då ett bra jobb i Halmstad? Jag ville utvecklas. Jag trivdes bra på mitt jobb, men jag hade hållit på ganska länge. Det här är jättespännande att starta upp en helt ny organisation! Fördelar Vad ser du för fördelar med en ny organisation? Vi kan samordna mycket, till exempel utbildning av personalen. Man kommer närmare varandra och kan dra nytta av varandra. Kökspersonalen 12 framtid falkenberg nr

13 stärks i sina yrkesroller. Det bli lättare att göra kvalitetsuppföljningar, säger Agneta Elofsson. Chef med sakkunskap Att få en chef som kan kostfrågor, det är den förbättring som Fredrik Ljunggren och Anna Hagström, kockar på Tångaskolan, ser som den största vinsten med den nya organisationen. Idag är det rektorn som ansvarar för skolmaten och man kan knappast begära att en rektor ska vara särskilt insatt i de frågorna. Avigsidan är att man får längre till sin chef, som inte längre finns i samma hus. Anna Hagström är lite orolig för att omorganisationen är ett första steg mot en privatisering av köken. Men några sådana planer finns för närvarande inte. Serviceförvaltning Däremot är tanken att kost- och städservice ska vara första steget på väg mot en ny serviceförvaltning, som ska inrymma en rad olika funktioner med uppgift att ge invånare och anställda service. Men än så länge hör den nya verksamheten hemma inom kommunledningskontoret med kommunchefen Rolf Landholm som högsta chef. En annan del av Agneta Elofssons uppdrag är att samordna och göra uppföljning på kommunens upphandlade städverksamhet. Endast en handfull lokalvårdare är anställda direkt av kommunen, och de ska tillhöra nya kost- och städservice. Vad som händer när det bli dags att ta in nya anbud på städningen återstår att se. Ekologisk mat Det finns oändligt mycket att tänka på när man ska organisera all den mat som äts inom skola, barnomsorg och social verksamhet i en kommun. När jag träffar Agneta sitter hon som bäst och går igenom de avtal som finns med leverantörer av livsmedel. Politikerna strävar efter att öka andelen ekologisk mat som serveras från nuvarande ca 12 procent. Men eftersom den är dyrare är det en ekonomisk fråga och det kan dessutom vara brist på ekologiska varor att köpa. Min ambition är att följa de politiska besluten och hitta vägar som fungerar, säger Agneta Elofsson. Meningen är att vi ska bli mer miljö- och kostnadsmedvetna. När vi tillsammans besöker Tångaskolans kök märks det att Agneta är en chef som har lätt för att skapa kontakt med personalen och lyssna till deras synpunkter. Man kan förmoda att hon ganska ofta kommer att lämna sitt kontor på Fami för att besöka de uppåt 50 tillagnings- och mottagningskök som finns inom hennes nya enhet Kostoch städservice. Barbro Odelberg p Ibland behövs lite smakråd. Här samarbetar kockarna Fredrik Ljunggren och Inger Johansson i köket på Tångaskolan. Blir det gott tro? Foto: Barbro Odelberg. framtid falkenberg nr

14 Så minskas energiförbrukningen I början av året antogs kommunens nya Plan för hållbar energi, som visar på ett fortsatt optimistiskt arbete för att minska energikonsumtionen inom kommunen. Generellt sett har Falkenberg varit framgångsrikt när det gäller utvecklingen av förnybar energi som biogas och vindkraft. Men hur ser arbetet ut med att effektivisera den befintliga energianvändningen inom kommunens verksamhet? Det är lokaler och byggnader som står för den högsta energikonsumtionen. Ett av kommunens miljömål går ut på att minska den med 10 procent från år 2009 till Ofta är detta svårt i de befintliga byggnaderna. Cirka 90 procent av alla fastigheter är i behov av åtgärder för energieffektivisering och det är den stora utmaningen. De relativt nybyggda är byggda energisnålt och de som ska byggas kommer att få betydligt tuffare krav, säger Jan-Olof Andersson, kommunens hållbarhetsstrateg. Han har tillsammans med Margareta Gunnarsson vid energi- och klimatrådgivningen varit med och tagit fram planen för hållbar energi. Samtidigt som energieffektivisering till stor del är en fråga om teknik handlar det även om beteende och kunskap. Vet man inte hur tekniken fungerar kanske man möblerar felaktigt framför ventilationssystem, vilket kan leda till ökad energiförbrukning, menar Margareta Gunnarsson. Goda exempel Jan-Olof Andersson pekar ut Fajansskolan som ett exempel på hur man minskat energiförbrukningen i en befintlig byggnad. Där har man lyckats halvera den genom att tilläggsisolera och byta ventilationssystem m m. Ett annat exempel är Tallgläntan där man bygger nytt på ett energisnålt sätt. Transporterna den största boven Väger man in andra faktorer som utsläpp och miljöförstöring är det transporterna, och inte bostäder och lokaler, som står för den största miljöpåverkan, menar kommunens fordonsansvarige Per Samuelsson. Därför är det viktigt Plan för hållbar energi Antagen av kommunfullmäktige att kommunen arbetar med att ställa om och effektivisera även där. Ett mål är att göra sig av med alla bensindrivna bilar fram till år Då ska även alla kommunala fordon vara miljöklassade. Effektiviseringen för transporter går bl a ut på att utbilda personal i att köra energisnålt och att försöka ersätta kortare resor med elcykel och elbil. Ersättning för egen bil i tjänst ska endast ges under vissa omständigheter. Enligt Jan-Olof Andersson är det viktigt att kommunledningen håller på detta. Han poängterar att ca mil/år körs med egna fordon i tjänsten, vilket motsvarar en bra bit runt jorden. Genom att uppmuntra medarbetarna att använda kommunens bilpool kan man minska användningen av egna fordon. På förvaltningarna ska det även finnas reskassekort tillgängliga för att underlätta valet av kollektivtrafik. Detta går hand i hand med kommunens resepolicy, att det mest miljövänliga alternativet alltid ska väljas i första hand inför varje resa. Miljö- och hälsoskyddskontoret är en föregångare inom kommunen när det gäller att följa resepolicyn och använda bilpoolen för resor inom tjänsten. Begränsningar Kommunen har ett ansvar för att hålla viss verksamhet som skola, vård och omsorg igång, vilket sätter naturliga gränser för hur mycket man kan effektivisera. Där vi inte kan effektivisera är det viktigt att vi använder energi som är så snäll mot miljön som möjligt, betonar Jan-Olof Andersson och nämner Klitterbadet som exempel där man enbart använder energi från förnyelsebara källor. Moa Jeppsson Studentmedarbetare Miljö- och hälsoskyddskontoret Dags för Earth Hour Den 31 mars anordnas åter Earth Hour, en internationell manifestation mot energislöseri och utsläpp av växthusgaser. Falkenbergs kommun deltar genom att gatlyktorna i centrum släcks mellan klockan och Släckningen gäller inom Falkenberg Energis nätområde. Dessutom kan allmänheten visa sitt engagemang för jordens klimat genom att stänga av belysning och elektriska apparater i hemmen under den aktuella timmen. Förra året deltog 135 länder i manifestationen. Initiativtagare till Earth Hour är Världsnaturfonden. 14 framtid falkenberg nr

15 Vindkraftsandelar drar ner dina elkostnader markant Vill man få ner sina elkostnader är ett sätt att köpa andelar i vindkraftskooperativ. Falkenberg Energi förmedlar köp i två kooperativ. Vi har kunder som köpt vindkraftsandelar i hela Sverige, berättar Birgitta Jörgensen på Falkenberg Energi. Om man äger andelar i vindkraftskooperativ betalar man bara drygt hälften så mycket per kilowattimme som den normala eltaxan. En andel i Sveriges vindkraftskooperativ kostar kr och gäller för kwh. Vill man ha andelar som motsvarar elförbrukningen i en eluppvärmd villa får man lägga en insats på mellan kr. Pengarna får man tillbaka när andelarna säljs. Det man betalar som andelsägare är självkostnadspriset för elen, för närvarande cirka 60 öre per kilowattimme. Det innebär att avkastningen jämfört med att ha pengarna på banken ligger på mellan 8 och 10 %. Prisutvecklingen är betydligt lugnare för vindkraft än när det gäller elmarknaden i stort, konstaterar Birgitta Jörgensen. Mest lönsam är satsningen om man inte behöver låna pengar till andelarna. Handelsutredning föreslår satsning på stadskärnan Det finns utrymme för mer shopping i Falkenberg, men inte gärna både i centrum och i halvt externa lägen. Då är det bäst att satsa på stadskärnan. Det anser den konsult som utrett framtidens handel i Falkenbergs kommun. Utredningen ska bilda bas för en ny handelspolicy. Med Ullared inom sina gränser har Falkenbergs kommun en särställning när det gäller detaljhandel. Men räknar man bort Ullared har Falkenberg närmast brist på butiker. I Falkenbergs stad råder ett underskott på butiker som motsvarar ungefär 20 procent av köpkraften när det gäller dagligvaror och 30 procent när det gäller så kallade sällanköpsvaror. Det innebär att många åker till andra orter för att handla. Å andra sidan krävs ett stort befolkningsunderlag, minst helårsboende, för att det ska vara lönsamt att öppna en ny dagligvarubutik. Störst brist på dagligvarubutiker är det i Skrea, på Falkagård och i ett stråk från södra åstranden via Herting och Fajans till Tröingeberg. För att dagligvarubutikerna i mindre orter ska klara sig krävs att befolkningen växer. Det kan kommunen bidra till genom att planera för fler bostäder. En av utredningens viktiga punkter är att man anser att kommunen bör satsa på att göra centrum mer attraktivt för shopping. Med shopping menas kläder, skor, smycken m m. Det behövs mer butiksyta och en mer inbjudande miljö med t ex fler uteserveringar för att fler invånare ska välja att göra sina inköp i centrum. Parkeringsplatser är däremot inget problem. Insteget ska skapa jobb åt arbetslösa Förhoppningarna är höga hos Fami, Falkenbergs arbetsmarknad- och introduktionsenhet, när de i april sätter igång Insteget. Det är ett projekt som ska resultera i jobb åt dem som varit arbetslösa och beroende av socialbidrag under lång tid. Med hjälp av 6,8 miljoner kr som kommunen fått i EU-bidrag genom den Europeiska socialfonden har Fami strax över två år på sig att genomföra en arbetsmarknadsplan som ska fungera både för de långtidsarbetslösa, samt för de företag som uppmuntras vara med i projektet. Fami kommer att samarbeta med bl a socialförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Elvin Isljami är en av medarbetarna i den specialgrupp som ska jobba med projektet och försöka hitta lösningar som ger konkreta resultat. Insteget ska i första hand hjälpa deltagarna att hitta sin egen drivkraft och se till att dem behåller den hela vägen ut. För att göra detta gäller det att involvera dem i projektet och låta dem påverka det så mycket som möjligt, säger Elvin Isljami, som tidigare jobbat med liknande projekt för Region Halland. Många har redan varit med om andra insatser tidigare och vet därför bäst vad som fungerar och vad som inte fungerar för just dem. Denna erfarenhet måste vi ta vara på. framtid falkenberg nr

16 p Mats och Irma du Mats är glada åt sin nya lägenhet i kvarteret Drivbänken. Nöjd är också FaBos kundservicechef Katarina Lindh t h. Foto: Barbro Odelberg. Nu har hyresgästerna flyttat in dags för Drivbänkens nästa etapp FaBos första etapp av lägenheter i kvarteret Drivbänken vid gamla Möllevägsskolan står nu färdig och 42 familjer har flyttat in i sina lägenheter. Förväntningarna på inflyttningen var höga både från hyresgästerna och FaBo. Allt har flutit på bra och hyresgästerna är mycket nöjda, säger Katarina Lindh, kundserviceschef på FaBo. Två som är mycket glada över sin nya lägenhet är konstnären Mats du Mats och han hustru Irma. De var bland de första som flyttade in, från en dubbelt så stor lägenhet med utsikt över Ätran. Det är mer lagom för oss och lättare att sköta. Den inglasade balkongen blir min ateljé, konstaterar Mats du Mats. Dags för andra etappen Nu är även etapp 2, som kommer att byggas utmed Ringvägen, färdigprojekterad. Upphandling av byggentreprenaden pågår. Också det huset kommer att innehålla 42 lägenheter, fördelade på 2:or, 3:or och 4:or. Lägenheterna kommer att ha samma höga standard som etapp 1 med klinker, parkettgolv, golvvärme och möjlighet till tillval. Men till skillnad från etapp 1, som är i mörkgrått tegel, blir fasaden ljus. Alla lägenheter kommer att få inglasad balkong. Bostäderna på översta våningen kommer även att ha en terrass. Tekniken som används är lågenergihus med passivhusstandard för att minimera den totala energiförbrukningen. Möllevägsskolan Kvarteret Drivbänken är beläget på en attraktiv tomt vid f d Möllevägsskolan. Här utvecklar FaBo ett bostadsområde med ca 120 lägenheter, mötesplatser och parkeringsdäck. Innergården kommer att vara gemensam med grönytor, lekplats m m. Drivbänken har ett bra läge nära både centrum och matvaruaffär. Klart 2013 Bygget av andra etappen är planerat att starta i maj 2012 och ska vara klart för inflyttning hösten framtid falkenberg nr

17 Mötesplats Mölle Slöinge får nya bostäder Det är många år sedan FaBo byggde nya bostäder i Slöinge, men nu är det dags. Det är slöingeborna själva som har kartlagt behovet av fler bostäder. Till våren 2013 kan inflyttning ske i de åtta lägenheter som uppförs på en tomt mellan FaBos bostäder på Trädgårdsgatan och Sia Glass. Storleken på lägenheterna blir 2:or och 3:or. Den lösning som ska ge efterlängtade nya bostäder i Slöinge liknar i mycket vad som tidigare skett i Fegen och Ullared. Det handlar om lägenheter i enplanshus med uteplatser för samtliga boende. Husen byggs som passivhus, det vill säga välisolerade med låg energiförbrukning. p Drivbänken etapp 2 får en ljus fasad, men liknar annars den första etappen. Arkitektritning: White. Socialt projekt mitt i stan Hur vill de äldre falkenbergarna använda den tomma skolbyggnaden vid Möllevägsskolan? Det försöker FaBo och socialförvaltningen ta reda på inom ramen för projektet Mötesplats Mölle. En enkät har gjorts bland invånare över 40 år. Tanken är att skolbyggnaden ska bli en central mötesplats för äldre stadsbor, inte bara FaBos hyresgäster utan alla som är intresserade av att träffas och göra något tillsammans på fritiden. En restaurang är en av de verksamheter som kan ingå. Föreningar kommer att inbjudas att komma med sina idéer och initiativ. Någon gång nästa år hoppas Agneta Samuelsson, enhetschef inom äldreomsorgen, att byggnaden ska kunna tas i bruk som social mötesplats. Inriktningen blir företrädesvis äldre människor, säger hon. Den förstudie som nu pågår har fått pengar från statliga Hjälpmedelsinstitutet, som stödjer projekt under rubriken Bo bra på äldre dar. Vem som sedan ska driva verksamheten i huset är inte helt klart. FaBo äger fastigheten och kommer att svara för den ombyggnad som behövs då den före detta gymnastiksalen och matbespisningen görs om till Mötesplats Mölle. framtid falkenberg nr

18 Se hit! Tycker du om att fotografera på fritiden? Vilken tur, för nu har du chansen att vara med i kommunens FOTOTÄVLING 2012 Människor i Falkenberg...som även innefattar en utställning i Stadshuskuben. Uppgiften är att fotografera människor i vår kommun som gör något de tycker om, eller något som visar vem de är som person. De bästa bilderna kommer att ställas ut. Konceptet Dagarna är fyllda med ögonblick som är värda att föreviga och det är du som bestämmer vilka ögonblick du vill dela med dig av. Du kanske vill ta foto på någon du känner när han eller hon springer sin vanliga runda längs Ätran eller spelar squash med sina jobbkollegor. Kanske ser du ett härligt gäng ungdomar som sitter på ett kafé, dricker Latte och umgås, som du tycker är värt att föreviga. Eller så har du kanske redan tagit ett roligt foto på dina barn när de leker med hunden? Det finns inga regler gällande hur många människor som kan vara med på bild bara att det måsta vara minst en och att fotot måste ha tagits lokalt. Bilderna Tävlingen organiseras av Falkenbergs kommun, som därigenom förbehåller sig rättigheten att använda bilderna i olika sammanhang efter tävlingen t ex på hemsidan, i broschyrer, på roll-ups och marknadsföringsmaterial och lägga upp dem i kommunens bildarkiv. Som fotograf äger du fortfarande upphovsrätten samt rättigheten till att använda dina bilder i andra sammanhang eller sälja dem (då utan exklusiva rättigheter). För att försäkra att dina foton inte strider mot PUL, personuppgiftslagen, måste människorna i fokus ha gett sitt godkännande till att kommunen får publicera dem digitalt och i tryck. Detta ansvarar du som fotograf för. Regler Du kan lämna in högst tre bidrag. De ska vara kommunen tillhanda senast 15 augusti. Utställningen hålls i slutet av augusti. Bidragen kan lämnas in som en digital fil, antingen på disk per post till Informatörerna, Falkenbergs kommun, Falkenberg, eller skickas med e-post till Filen ska ha en upplösning på minst 5 megapixlar. Det vinnande bidraget väljs delvis av allmänheten, genom röstning under utställningen, samt delvis av en jury. Notera att vi enbart godkänner foton som har fotografens namn och kontaktuppgifter. Namnge gärna din bild/dina bilder, annars förbehåller kommunen sig rätten att döpa fotot inför utställningen. Priset Priset är ett presentkort på turistbyrån (tänk evenemang!) eller Klitterbadet (tänk hälsa!) till ett värde av 1000 kr. Ha det skoj, så ses vi i Kuben! Med vänliga hälsningar, Falkenbergs kommun 18 framtid falkenberg nr

19 Granska dina kommunala skattepengar Vart går dina skattepengar? Det kan du numera se via skattevisaren, en funktion som kommunen erbjuder på sin hemsida. Skattevisaren gör det möjligt för dig att enkelt och smidigt se hur mycket kommunalskatt du betalar samt hur den fördelas mellan de olika verksamheterna. Barn och utbildning Socialnämnden Kommunstyrelsen Kultur och fritidsnämnden Tekniska nämnden Miljö och hälsa Bygglovsnämnden Överförmyndarnämnden Studenter hjälper kommunen använda sig av sociala medier Tre studenter som studerar kommunikation och media på högskolan i Halmstad genomför under våren ett projekt i syfte att kartlägga och förbättra kommunens användning av sociala medier i sina kontakter med invånarna. Uppdraget är att ta reda på hur sociala medier används idag och föreslå förändringar och förbättringar. Studenterna har delat upp kommunens olika verksamheter mellan sig så att en koncentrerar sig på förskola och skola, en undersöker kultur- och fritid och den sociala sektorn medan den tredje har hand om stadsbyggnad, räddningstjänst, central förvaltning m m. De har 10 veckor på sig för sitt projekt. I det ingår att kontakta referensgrupper och formulera en framtida strategi. Vi vill framför allt öka dialogen med medborgarna, säger informatör Åsa Andersson. Har du synpunkter om detta? Kontakta då Åsa Andersson via e-post Revisionen Fokus läggs på trygghet och hälsa Sedan årsskiftet kraftsamlar Falkenbergs kommun för att göra kommunen så trygg och hälsosam som möjligt. Basen för den nya organisationen är räddningstjänsten. Dit, till brandstationen, har kommunens brottsförebyggare och folkhälsoplanerare flyttat. Snart följer säkerhetssamordnaren efter. Enligt flera undersökningar uppfattar inte invånarna Falkenberg som en särskilt trygg kommun. I december förra året presenterade SCB en medborgarundersökning. På en skala 1 10 fick Falkenberg betyget 5,2 när det gäller den upplevda tryggheten. Det är lågt i jämförelse med genomsnittet för alla kommuner. Kvinnor känner sig mindre trygga än män, äldre mindre trygga än yngre. Varför är det så, vad är det som falkenbergarna oroar sig för? Det är en viktig uppgift för den sammanslagna gruppen av trygghets- och hälsofolk att ta reda på. Vi behöver nog ha hjälp av alla förvaltningar för att hitta svaren, säger räddningschef Klaus Heinsvig som nu fått fyra nya medarbetare i sin personalgrupp. Dessa är Patrik Annervi, säkerhetssamordnare, Lena Naenfeldt och Pia Kruners, folkhälsoplanerare, och Louise Klintefjord, brottsförebyggare. Tillsammans hoppas de kunna lösa en hel del problem. Det gemensamma för oss är att det handlar om trygghet, säger Patrik Annervi. Pia, Lena och Louise har redan tidigare suttit tillsammans i gemensamma lokaler, först i gamla brandstationen och sen i Prästgården. Men nu är det brandstationen som gäller. För deras nya kolleger brandmännen handlar det om ett ändrat sätt att tänka och agera, att inte bara vara inriktade på att ta hand om bränder och olyckor när de väl hänt, utan att jobba förebyggande. Ett exempel är att brandmän cirkulerar i sina fordon under helgnätter för att kunna bidra till en ökad trygghetskänsla i stan. Räddningstjänsten tar också då och då emot ungdomar som dömts till ungdomstjänst på grund av brott de begått. Ungdomarna får nya förebilder. Den nya verksamheten styrs av det nybildade Rådet för trygghet och hälsa som består av både politiker och tjänstemän från kommunen samt företrädare för polisen och regionen. Ibland behövs politiska beslut för att kunna agera. Kommunfullmäktige har just antagit en Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun. Planen anger ambitionsnivån för de närmaste fyra åren; hur mycket bränder, olyckor, självmord och skadegörelse m m som ska minskas. Planen säger också vad invånarna kan förvänta sig av räddningstjänsten och vad kommunen förväntar sig av den enskilde. Planen hittar du på kommunens hemsida. framtid falkenberg nr

20 Falkenbergskrysset I MÄNGD EFTER SKRAKAR OXUDDE 1-12 LEVA RULLAN ÖVER LÄGGER SIG UNDER NOLL UPPLEVS GUD- LÖSHET GYCK- LAREN OTTOMAN EN AV MUSKE- TÖRERNA BILDAR SAND I VATTEN STRAM TIVOLI TORR- OMRÅDEN IBLAND MED RIM SKÄMT HACKET EFTER- KLANG SPELAR DAG- OTTO TRAGG- EL UTÖVER BETYD- ELSE SJUKDOM INNE- HAS ÄLDSTA DELEN MED TRÄHUS ASKET SOM KON SHOPPING- MECKA UTAN S MARKNAD ÄR NOG PUGILIST ORT I ÖST MED RED SORL FÖRE DARK I SH- OWGRUPP KOMMER FÖRST ANROPA GUD- ARNA ABSOLUT INTE UTANFÖR TOG AF ÖVER 08 GÄRDE- STAD ETTUSEN I ROM VASSBÅT RÄKNE- UPPGIFT STJÄRNA FILOSOF- ISK ER- FARENHET FÖR- FRISKAR KOMIK- MÖLLER K A T E MAKAR TÄCKER HJÄSSOR SKYDD PASTAN FUNDA- MENTET FÖR RUL- LBRÄDA GEMEN MAMMAS LITTE-RÄR ITAL- IENSK RÖRELSE SIGILL- TRYCK STJÄRN- BILD LAND FÖR LIMA PANTLÅNEKONTORET BÖR JU SÅDANA FÅ ÄGNA SIG MYCKET ÅT SÅDAN FUN- GERA VÅLLAT FRIKTION ÅTER- VÄN- DER STRECK FORDON NÅGON TILL VARDAGS Skicka din lösning till Falkenbergskrysset, Falkenbergs kommun, Falkenberg, senast 30 april. Namn:... Adress:... Telefonnummer:... Vinnaren får ett presentkort på Falkenbergs Turistbyrå värt 500 kr.

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011 Hamnutredningen Öppet informationsmöte 14 december 2011 Syfte med dagens möte att ni ska få information om hamnutredningen så här långt och möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter att vi ska få input

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Kommunens fem ledord Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Vi växer för en hållbar framtid Hållbarhet handlar om både ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Vi kan växa befolkningsmässigt,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Vad är Mölndal? www.molndala.com

Vad är Mölndal? www.molndala.com Vad är Mölndal? 61 610 invånare 6000 företag, nettoökning 100/år de senaste 10 åren 35 300 arbetsplatser, ca 50% i Åbro centrala Mölndal Nettopendling + 4 800 personer 22% tillverkning, 20% handel, 17%

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm Kontorsyta 489-1150 kvm Antal arbetsplatser 25-27 alt 60 TILLTRÄDE Omgående Adress Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 Fastighetsbeteckning Benzelius

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Rapport Workshop Kramfors kommun

Rapport Workshop Kramfors kommun Naturum 2011-02-08 Rapport Workshop Kramfors kommun Inflyttning & kompetensförsörjning Ansvarig processledare: Lisa Renander, Go Enterprise lisa@goenterprise.se, 070 748 70 64 www.goenterprise.se Bakgrund

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN INTERIÖR Lägenheterna är modernt designade med öppen planlösning, stora ljusinsläpp och generösa balkonger och uteplatser. Färgskalan

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Hangövägen 25, plan 4-5 (3-4), 365-735 kvm LOKALEN Lokal fördelat på två plan med interntrappa Kontorsyta 365-735 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer