Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status"

Transkript

1 Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Inledning I olika sammanhang har det lyfts ett behov av att i VISS redovisa ett mått på hur tillförlitlig en statusklassning av en vattenförekomst är. En uppskattning av tillförlitligheten i en klassning kan vara viktig av flera skäl. Vattenförekomster där klassningen bedömts som osäker kan exempelvis visa på behov av utökad/förändrad övervakning. Vid tillsyn, prövning och åtgärdsplanering är det också viktigt att ha en uppfattning av tillförlitligheten i klassningen så att inte kostsamma åtgärder riktas mot en vattenförekomst med en allt för osäker klassning. Innan åtgärder riktas mot en vattenförekomst med en osäker statusklassning kan verifierande provtagning vara nödvändig. Att i ett kvantitativt mått exakt bedöma de övergripande osäkerheterna i en statusklassning är mycket svårt, och i många fall omöjligt, och det bästa sättet att redovisa osäkerheterna är sannolikt att i så stor utsträckning som möjligt vara transparant med vilket underlag bedömningen bygger på. Detta kan göras genom att skriva in referenser och motiveringar i VISS, se vidare Vattenmyndigheternas riktlinjer för motiveringstexter (uppdrag daterat ). Men vi behöver också en samlad bedömning av tillförlitligheten i klassningen av den ekologiska statusen. I många fall är det inte möjligt att exakt kvantifiera osäkerheterna i en statusklassning. Men det är ofta möjligt för en handläggare, som vet vilket underlag som används, göra en bedömning av om klassningen är mer eller mindre tillförlitlig. Nedan redovisar vi ett förslag på en enklare metod som kan klassa tillförlitligheten vid statusbedömningen av ekologisk status. Innan det beskriver vi faktorer som påverkar tillförlitligheten vid klassning av ekologisk status. Metoden för att bedöma tillförlitligheten är framtaget för klassning av ekologisk status men bör i stora drag även kunna tillämpas för kemisk status och grundvattenstatus. För kemisk status och grundvattenstatus finns mer detaljerade beskrivningar i respektive kapitel. För bedömning av särskilt förorenande ämnen (SFÄ), försurning via MAGIC och hydromorfologi finns separata anpassade klassningssystem för tillförlitligheten. Detta eftersom tillvägagångssättet vid bedömning av dessa faktorer skiljer sig från bedömningen av övriga kvalitetsfaktorer för ekologisk status. Faktorer som påverkar tillförlitligheten När man ska bedöma tillförlitligheten vid statusklassningar är det lätt att man direkt ger sig på olika statistiska mått som beskriver den datamängd man har att tillgå för sin bedömning. Att studera detta blir dock först relevant då man har avgjort om det som datamängden representerar är detsamma som vi avser att bedöma. Det vill säga, så länge som vi inte bedömt att datamängden på ett korrekt sätt representerar den vattenförekomst och de parametrar som

2 vi avser att bedöma har vi ingen större nytta av medelvärden, standardavvikelser eller konfidensintervall. Provtagningens syfte och representativitet Den svenska övervakningen av vatten har en lång historia med många aktörer som nationella myndigheter, kommuner, industrier och areella näringar. När EUs ramdirektiv för vatten antogs av Sverige fick Vattenmyndigheterna ansvar för att samordna ett övervakningsprogram som täcker direktivets behov. Men i princip fick vi inga nya medel till mer övervakning och vi har arbetat fram ett övervakningsprogram baserat på befintlig övervakning, exempelvis samordnad recipientkontroll, kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning. Den övervakning som fanns har haft andra syften än statusklassning av enskilda vattenförekomster. Länsstyrelserna och andra berörda håller på att samordna programmen och anpassa dem successivt till vattendirektivets behov, men mycket arbete återstår. För att en provtagning ska kunna användas vid statusklassningen är det därför nödvändigt att först bedöma hur väl provtagningen representerar det som man vill bedöma, statusen i en vattenförekomst. Tänk på att hela vattenförekomstens status som ska bedömas och att de parametrar som ska användas i statusklassningen måste kunna visa på antropogen (mänsklig) påverkan och just de miljöproblem som är aktuella i vattenförekomsten. Syftet med undersökningen har betydelse för om stationen kan anses representera hela vattenförekomsten. Om en övervakningsstation ingår i en verksamhetsutövares egen utsläppskontroll i exempelvis en vik av en större sjö, är det inte säkert, och kanske inte ens troligt, att övervakningsstationen per automatik kan anses representera hela vattenförkomstens status. Ett annat exempel kan vara är en sedimentprovtagning som gjorts direkt utanför ett förorenat område. Enligt handboken för kartläggning och analys (NV 2007:3) innebär direktivets homogenitetskrav att en vattenförekomst inte kan bestå av betydande delar med olika status. Denna formulering medger dock att mindre lokala statusavvikelser kan tillåtas i en vattenförekomst. Finns det flera övervakningsstationer i en vattenförekomst är det viktigt att för var och en av stationerna bedöma hur väl den representerar hela vattenförekomsten. I vissa fall kan det vara nödvändigt att bortse från delar av eller hela övervakningsprogram för stationer som inte bedöms kunna representera vattenförekomsten på ett adekvat sätt. Antropogen påverkan och rätt miljöproblem Det är också relevant att beakta om provtagningen har möjlighet att påvisa den antropogena påverkan som är av betydelse för vattenförekomstens status. Exempelvis hjälper det inte att vi har dataunderlag för att bedöma tre indikatorer/kvalitetsfaktorer för övergödning, ifall påverkan i själva verket beror på miljögifter. Tillförlitligheten i den totala statusbedömningen blir i detta fall inte säkrare för att vi utökar antalet indikatorer för övergödning till fem, eftersom vi fortfarande inte har någon indikator för miljögifter. Det är således viktigt att utifrån de olika påverkansanalysernas resultat bedöma om tillgänglig övervakning har möjlighet att påvisa det miljöproblem som kan förväntas i vattenförekomsten.

3 Antalet använda kvalitetsfaktorer är i sig själv inte ett mått på tillförlitligheten i den totala statusklassningen, vilket exemplet ovan antyder. Tvärtom kan ett ökat antal bedömda kvalitetsfaktorer i vissa fall medföra en större sannolikhet för felklassning om tillvägagångssättet one out, all out följs. Rekommendationen i dessa fall är att använda pålitliga övervakningsprogram med de kvalitetsfaktorer (exempelvis kiselalger, bottenfauna) som är mest känsliga för det miljöproblem som vattenförekomsten är utsatt för. Det finns här således möjlighet att vid en statusklassning bortse från kvalitetsfaktorer som bedöms alltför osäkra eller irrelevanta för att bedöma den aktuella vattenförekomstens antropogena påverkan. Beskriv/motivera detta i motiveringstexterna i VISS. Naturlig variation och geografisk utbredning Då det finns en naturlig variation för de flesta studerade parametrar i en vattenförekomst är det viktigt att provtagningen kan anses uppfylla krav på representation över geografin och tiden. Vad detta innebär är olika för olika parametrar bland annat beroende på hur snabbt de reagerar på antropogen påverkan. Vissa biologiska parametrar kan anses indikera en medel - påverkan över en längre tid, vilket medför att en lägre provtagningsfrekvens kan accepteras, medan fysikalisk/kemiska parametrar kan ha en tydlig dygns- eller säsongsvariation, som således kräver mer frekvent provtagning. För att hantera variationen är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt följa de krav på indata som anges för respektive parameter i bedömningsgrunderna (NV 2007:4). Avsteg från kraven beskrivs/motiveras i VISS och bör också ge utslag i klassningen av tillförlitligheten. När man bedömer om en mätserie kan anses representera en vattenförekomst bör man även ta hänsyn till extrema händelser såsom översvämningar och enstaka olyckor med punktutsläpp. Mer information om detta finns i kapitel om rimlighetsbedömning i NV handbok 2007:4. Provtagning Det förekommer alltid osäkerheter vid en provtagning. Osäkerheter kan bero på använd metodik, mätinstrument eller erfarenhet och kompetens hos den som utför provtagningen. Denna osäkerhet är ofta svår att kvantifiera. Vid en översiktlig bedömning i detta sammanhang kan det räcka med att konstatera huruvida den rekommenderade metodiken för respektive parameter som föreslås i bedömningsgrunderna (NV 2007:4) har använts. Vid avvikelser från rekommenderad metodik måste en bedömning göras av vilken inverkan dessa avvikelser har på tillförlitligheten i bedömningen. Vid för stor avvikelse kan det vara nödvändigt att bortse från provtagningen. Statistiska analyser och klassgränser I de fall man har mätserier av parametrar som bedöms representativa för vattenförekomsten är det intressant att titta på datamängdens statistiska egenskaper i förhållande till klassgränserna för olika statusklasser. Särskilt viktigt är det att få en uppfattning om hur kvalitetsfaktorernas beräknade medelvärde, standardavvikelse och standardfel förhåller sig till gränsen mellan god och måttlig status, då det är denna gräns som i första hand avgör var operativ övervakning och

4 åtgärder måste vidtas (för de vattenförekomster som där alla kvalitetsfaktorer pekar på Hög status är det i stället Hög-God gränsen som är av störst vikt). Ju längre ifrån denna klassgräns medelvärdet ligger (om det är medelvärdet som studeras) och ju snävare konfidensintervallet är desto högre tillförlitlighet bör statusklassningen tillskrivas vid en övergripande bedömning. En statusbedömning behöver således inte vara tillförlitlig för att underlagsmaterialet är bra utan tillförlitligheten beror även på hur nära underlagsdata är en klassgräns. I vattendirektivet definieras två begrepp med avseende på osäkerheter. Precision avser i direktivets mening ett mått på osäkerheten i en skattad medelstatus (relaterat till bredden på konfidensintervallet) och Confidens beskriver med vilken säkerhet en viss klassning är korrekt. I figur 1 visas ett exempel med två mätserier med samma precision men som resulterar i väsentligt skild tillförlitlighet och konfidens vid en bedömning av vattenförekomstens status. Figur 1. Två olika mätserier med samma precision men med olika förhållande till klassgränsen mellan god måttlig status. Om mätserierna representerar vattenförekomsten väl är sannolikheten för felklassificering i fall A mycket liten medan sannolikheten för felklassificering i fall B är runt 50 %. Figur från NV 2007:4. En utförlig redogörelse för hur en osäkerhetsbedömning för en enskild kvalitetsfaktor kan göras ges i kapitel i bedömningsgrunderna (NV 2007:4). Om det vid en sådan osäkerhetsbedömning framkommer att konfidensintervallet kring den ekologiska kvalitetskvoten (EK) överlappar någon av klassgränserna hög/god eller god/måttlig rekommenderas att en rimlighetsbedömning görs enligt den metodik som redovisas i kapitel (NV 2007:4).

5 Förslag till klassningssystem Vid en övergripande bedömning av en statusklassificerings tillförlitlighet bör de osäkerhetsfaktorer som redovisats ovan beaktas och i möjligaste mån vägas in. Nedan ges ett förslag till ett klassningssystem där statusklassningsens tillförlitlighet delas in i fyra olika nivåer utifrån på vilka grunder klassificeringen vilar. För att inte förväxla nomenklaturen med den faktiska statusbedömningen (hög, god, måttlig, etc.) visas de olika klasserna av tillförlitlighet genom bokstäverna A-D, där A indikerar högst tillförlitlighet och D indikerar lägst tillförlitlighet. A motsvarar Mycket Bra, B motsvarar Bra, C motsvarar Medel och D motsvarar Låg tillförlitlighet. Syftet med systemet är att göra en uppskattning av hur tillförlitlig statusklassningen är. Systemet ger inte några absoluta mått. En tillförlitlighet enligt klass A innebär exempelvis inte att denna klassning med 95 % sannolikhet är rätt. I vattendirektivet anges inte heller några exakta sannolikhetsmått. Ambitionen är inte att bedömningen av statusklassningens tillförlitlighet ska var särskilt tidskrävande och det ska inte behöva utarbetas några utförligare bedömningsgrunder för systemet. Viktigast är att försöka visa på vilka vattenförekomster som har en statusklassning som bygger på ett gediget underlag där kvalitetsfaktorerna tydligt kan visa på de miljöproblem som finns, jämfört med de vattenförekomster som mer eller mindre saknar underlag för en säker statusbedömning. Mellan dessa två ytterligheter finns möjlighet att i klassningssystemet dela in statusklassningarna i ytterligare två kategorier. Gränsen mellan klasserna kommer oundvikligen i viss mån att vara flytande och delvis subjektiv. Beskrivning med typfall I tabell 1 finns olika typfall för klasserna A-D. Listan av typfall är inte fullständig utan ska ses som en guide för att få en känsla för statusklassningar som faller inom de olika klasserna av tillförlitlighet. En A-klassning av den övergripande ekologiska statusen ställer höga krav på övervakning och kvalitet på data för vattenförekomsten. För att en klassning ska tillhöra klass A krävs att mätdata finns motsvarande det som bedömningsgrunderna kräver för de parametrar som behövs för att klassa ekologisk status. För de utslagsgivande parametrarna krävs att en statistisk utvärdering görs enligt metodik som beskrivs i kapitel i NV handbok 2007:4. För att en klassning skall tillhöra klass A bör ett 95 % -konfidensintervall inte överlappa God- Måttlig-gränsen.

6 Tabell 1. Typfall för de fyra olika klasserna av tillförlitlighet för bedömning av ekologisk status. A motsvarar Mycket Bra, B motsvarar Bra, C motsvarar Medel och D motsvarar Låg tillförlitlighet. Klass Typfall övergripande ekologisk status Typfall enskilda kvalitetsfaktorer A Mycket bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att bedömningsgrunderna kan användas för relevanta kvalitetsfaktorer. Mätdata som används är tillräckligt representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att bedömningsgrunderna kan användas för kvalitetsfaktorn. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har god marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitetsfaktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. Resultaten ligger med god marginal från God-Måttlig-gränsen för utslagsgivande parametrar. Ett dubbelsidigt konfidensintervall (95 %) bör inte överlappa denna klassgräns. B Bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av god kvalitet. Dock saknas vissa indikatorer/kvalitetsfaktorer som skulle önskas för att helt säkerställa klassningen. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitets-faktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. Någon kvalitetsfaktor kan avvika men den bedöms som osäker eller att den inte visar på aktuella miljöproblem. C Medel Statusklassningen baseras på extrapolering av provtagning av god kvalitet från närliggande vattenförekomst av samma typ och med samma påverkanstryck, eller Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer är bra men är nära God-Måttlig-gränsen, eller Statusklassningen baseras på en formell påverkansanalys samt annat underlag som styrker bedömningen, Mätdata som används är bra och marginal finns till klassgränser. Någon statistisk analys enligt NV 20047:4 är dock inte genomförd.

7 exempelvis viss mätdata, visuell bedömning, mätdata från övrigt vatten i området. D låg Statusklassningen görs enbart utifrån en grov påverkansanlys eller alternativt att det inte finns något alls att gå på. Inget annat styrker bedömningen som mätdata, visuella observationen eller extrapolering. Sammanvägning Det finns möjlighet att i VISS bedöma tillförlitligheten av samtliga kvalitetsfaktorer för ekologisk status enligt systemet ovan. Undantaget är klassning av SFÄ, försurning genom Magic och hydromorfologi. För dessa bedömningsgrunder finns separata anpassade system vilka redovisas i separata kapitel i Kokboken. Vid en tillförlitlighetsklassning av slutlig ekologisk status för en vattenförekomst som bedöms som måttlig eller därunder är huvudprincipen att statusen får samma tillförlitlighetsklassning som den utslagsgivande parameter som har högst tillförlitlighetsklass. Om det exempelvis finns två kvalitetsfaktorer som indikerar måttlig status, där den ena bedöms ha en tillförlitlighet enligt klass A och den andra enligt klass B, så är det den kvalitetsfaktor med högst tillförlitlighet som styr den övergripande statusens tillförlitlighet, d.v.s. i detta fall tillhör den övergripande statusen tillförlitlighetsklass A. Den kvalitetsfaktor med högst tillförlitlighet är ju sannolikt den faktor som har vägt tyngst vid slutlig klassning av ekologisk status. Om den slutliga statusen är god eller hög, och där det således inte finns någon enskild parameter som är styrande, bör man titta på tillförlitligheten för de parametrar som bedöms som mest relevanta för vattenförekomsten och dess påverkan. Den övergripande ekologiska statusen bör här tillskrivas samma tillförlitlighet som den relevanta parametern med lägst tillförlitlighet. Finns det bra data för flera relevanta parametrar och dålig data för någon parameter med mindre relevans finns det således möjlighet att bortse från tillförlitligheten i den mindre relevanta parametern. På detta sätt sänks inte tillförlitligheten på grund av tillexempel enstaka mätningar av någon stödparameter som i själva verket bör styrka bedömningens tillförlitlighet. Referenser NV 2007:3. Kartläggning och analys av ytvatten. Handbok 2007:3. Naturvårdsverket, NV 2007:4. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket, 2007.

8 CIS Guidance document nr 13. Common Implementation Strategy for the Water Framework Directive (200/60/EC). Vattenmyndigheterna uppdrag till länsstyrelserna daterat : Riktlinjer och tidsplan för översyn av motiveringstexter för statusklassificering i VISS. Förvaltningsplaner Vattenmyndigheterna.

9 Bilaga 1aF Bilaga 1aF Försurning Grundläggande förutsättningar vid försurningsbedömning Till följd av naturgivna förutsättningar uppvisar landets sjöar och vattendrag helt naturligt stora variationer i ph. Dessutom uppvisar ph-värdet mer eller mindre uttalade säsongsvariationer. För att kunna bedöma försurningsläget är vi beroende av att jämföra dagens ph-värden mot de opåverkade förhållandena. Eftersom mätdata saknas från opåverkade förhållanden är detta en grannlaga uppgift. Det finns flera biologiska indikatorer som kan användas för att skatta ph. I kombination med vattenkemi kan biologin även användas för att bedöma försurning. Men detta förutsätter kännedom om historisk biologi eller långlivade arter där reproduktionsskador indikerar påverkan. I många referenssjöar påbörjades provtagning under första halvan av 1980-talet. I nästan alla ses en återhämtning avseende ph och buffringsförmåga. Idag är detta de säkraste bevisen på den omfattande försurning som en gång drabbade stora delar av landet. Inte ens i dessa sjöar kan vi med säkerhet beräkna dagens försurning, vilket beror på att provtagningen påbörjades när sjöarna redan var påverkade. Avsaknaden av äldre mätdata och kunskapsbristen avseende historisk biologi innebär att vi för merparten av landets vattenförekomster är beroende av modeller för att beräkna naturliga nivåer på ph och buffringsförmåga. Trots att modellerna kan vara oerhört komplicerade och kräver mängder av indata är felmarginalerna betydande. Detta bör särskilt beaktas vid phvärden där biologiska skador kan befaras, d.v.s. ph-värden som permanent eller tidvis är under 6,0. Syftet avgör metoden Kvantifiera försurningsläget Med utgångspunkt från ett slumpmässigt urval av vattenförekomster kan andelen försurade vatten inom ett specifikt område beräknas. Området kan utgöras av hela landet, ett vattendistrikt, ett län eller en kommun. Genom att öka andelen av de vattenförekomster som undersöks ökar säkerheten i bedömningen. Via Omdrevsprogrammet beräknas antalet försurade sjöar till närmare st (1 ha <). Av dessa är bara de provtagna kända. För att identifiera samtliga försurade sjöar skulle, i princip, alla Sveriges sjöar (1 ha <) behöva provtas. Avgränsa riskområden Syftet med att avgränsa riskområden är att reducera behovet av provtagning. Avgränsningen görs genom en avvägning mellan belastning och känslighet. Vattenförekomster inom områden med låg känslighet och/eller låg belastning kan därmed avgränsas som ej försurade utan

10 Bilaga 1aF ytterligare provtagning. Detta gäller exempelvis för områden med kalkrika jordar och områden i norra Norrlands inland. Den indikativa modellen som använts av distrikten Bottenviken och Bottenhavet är ett exempel på detta. Den indikativa modellen togs fram för att sortera ut riskobjekt för försurning för att sedan en verifiering skulle göras av biologi och med MAGIC-modellen. Grundtanken var inte att utfallet skulle användas för att kvantifiera och beskriva försurningsläget eller som underlag för att beskriva graden av försurning i enskilda vattenförekomster utan med att syfte att peka ut objekt med indikation på försurning. Försurningsbedömning av enskilda vattenförekomster Observerade biologiska skador tillsammans med uppmätta låga ph-värden torde vara den försurningsbedömning som vanligen legat till grund vid urval av vatten för kalkning. Eftersom bedömningen baseras på en observerad biologisk skada har den hög relevans avseende behov av motåtgärder. Däremot kan den inte kvantifiera försurning i form av minskat ph (ph). Bedömningen förutsätter kännedom om historisk biologi eller observerade reproduktionsstörningar på långlivade organismer. Historisk biologi kan erhållas via äldre undersökningar eller via trovärdiga skriftliga/muntliga källor. En variant är att historisk biologi kartläggs via sedimentprover (paleolimnologi). Uppmätt eller modellerad halt oorganiskt aluminium (Ali) är en värdefull stödparameter för att bedöma risk för påverkan på fisk och andra vattenlevande djur. Av flera olika anledningar är det idag betydligt svårare att indikera försurning via biologiska skador än vad som var fallet för år sedan när merparten av kalkningarna inleddes. Många vatten kan vara i en återhämtningsfas och biologin behöver nödvändigtvis inte återspegla den nuvarande vattenkemin. Konstaterad minskning av ph eller buffringsförmåga via uppmätt vattenkemi ger ett direkt mått på graden av försurning. Tyvärr är tillgången på trovärdiga äldre kemidata mycket begränsad och dessa är inte möjligt att komplettera i efterhand. MAGIC presenterade redan 1985 och har således funnits i mer än 25 år. Modellen är alltför komplicerad för att använda utanför forskarvärlden. Genom att utveckla systemet med MAGIC-biblioteket har MAGIC gjorts tillgänglig för miljömyndigheter. MAGIC-biblioteket kvantifierar försurning i form av minskad buffringsförmåga (ANC), vilket därefter omräknas till minskat ph (ph). Försurningsbedömning av kalkpåverkade vattenförekomster med MAGICbiblioteket Hur gör man? Innan en kalkpåverkad vattenförekomst kan matchas mot MAGIC-biblioteket måste kalkeffekten borträknas på ph, kalcium och magnesium. Detta görs i fyra steg enligt följande: 1. Preliminär korrigering av kalcium 2. Korrigering av magnesium 3. Slutlig korrigering av kalcium 4. Beräkning av okalkat ph

11 Bilaga 1aF Det centrala i beräkningarna är en skattning av den okalkade kvoten mellan kalcium och magnesium (Ca/Mg). Kvoten skattas via uppmätta data i tillrinnande eller närliggande okalkade vatten. Skattningen bör baseras på flera olika vatten. Om skillnaderna är små mellan de närliggande vattnen kan skattningen antas vara god, om variationen är stor blir skattningen osäker. För kännedom finns här verktyget Kalkref som kan användas som beräknar spridning i Ca/Mg som standardavvikelsen (Se länk längre fram). Den preliminära korrigeringen av kalcium beräknas enligt: Ca okalkprel = Mg * (Ca/Mg) ref (ekv/l) Den kalk som används i Sverige innehåller spår av magnesium. Detta bör borträknas från den uppmätta magnesiumhalten enligt: Mg okalk = Mg ((Mg/Ca) kalk * (Ca Ca okalkprel )) (ekv/l) (Mg/Ca) kalk är ett känt förhållande mellan magnesium och kalcium för respektive kalkbrott. Detta redovisas i tabell 1. Tabell 1: Mg/Ca-kvoten från olika kalkbrott Kalkmedel Mg/Ca 2007 Bulltofta 0,017 Glaerum 0,013 Gåsgruvan 0,125 Gåsvattnet 0,020 Hole kalkverk 0,105 Ignaberga 0,011 Kullsberg 0,016 Köping 0,052 Ljusvattnet 0,020 Lägerdorf, Tyskland 0,013 Orsa 0,016 Uddagården 0,017 Vombkalk 0,008 Därefter görs en slutlig korrigering av kalcium enligt: Ca okalk = Mg okalk * (Ca/Mg) ref (ekv/l) Beräkningen av okalkat ph (ph okalk ) görs via en beräkning av okalkat ANC enligt: ANC okalk = Ca okalk +Mg okalk +Na+K-SO 4 -Cl-NO 3 (ekv/l) Därefter beräknas ph okalk som en funktion av ANC okalk, TOC (organiskt kol) och kolsyratryck (pco 2 ). För vägledning se gällande bedömningsgrund.

12 Bilaga 1aF På SLU s hemsida: finns ett excel-verktyg OKALK.xlsm där dessa beräkningar utförs automatiskt. Verktyget genererar automatiskt nödvändiga indata till MAGIC-biblioteket. Övervägande och osäkerheter Utöver de felkällor som anges vid bedömning av okalkade vatten tillkommer osäkerheterna vid kalkkorrigeringen av kalcium och magnesium och beräkningen av ph okalk. Osäkerheterna vid användandet av (Ca/Mg) ref finns beskrivet i Fölster et.al I korthet kan sägas att osäkerheten kan vara stor om endast närliggande vatten finns tillgängliga för att skatta (Ca/Mg) ref. Störst säkerhet uppnås om tillrinnande vatten kan nyttjas. Målvattendragsundersökningarna kommer att ge större möjlighet att använda uppströms data. Vid behov kan verktyget OKALK-MC användas för att uppskatta osäkerheten som beror av Ca/Mg referensen. Verktyget återfinns på samma sida som nämns ovan angående verktyget OKALK.xlsm. Färdiga dataset med försurningsklassning enligt MAGIC Under de senaste åren har en rad vattenkemiska undersökningar genomförts i både okalkade och kalkade sjöar och vattendrag. Försurningsbedömningar har gjorts med MAGIC-modellen eller med MAGIC-biblioteket. Dessa bedömningar finns tillgängliga via IVL s och SLU s hemsidor. De sjöar och vattendrag som är modellerade med MAGIC och ligger i MAGIC-biblioteket finns att hämta på IVL s hemsida på adressen: Kalkade sjöar som ingick i målsjöundersökningen 2007/08 samt de som omfattas av omdrevsprogrammet på kalkade sjöar finns att hämta på SLU s hemsida på adressen: Kalkade vattendrag som ingår i målvattendragsinventeringen finns att hämta på samma adress. Kommentar MAGIC beräknar förändringen i buffringsförmåga (ANC). Förändringen beror främst på nedfallet av svavel. Sjöarna i MAGIC-bibloteket visar att ungefär 60 % av den minskade buffringsförmågan från 1860 till 2010 kan förklaras med uppmätt sulfathalt. Uppmätt sulfathalt kan i sin tur skattas via svavelnedfall och avdunstning. Det skulle således vara möjligt att skatta sulfathalt och därigenom minskningen i buffringsförmåga för samtliga vattenförekomster via modellberäknade nedfallsdata. Det ska dock tilläggas att den lokala variationen för deposition är mycket stor, vilket ej fångas i den nuvarande MATCH-Sverige modellen. Enligt Handbok 2007:4 ska försurning uttryckas som förändringen av ph (ph). Förändringen av ph beror på förändringen av ANC, men är i ännu högre grad beroende av

13 Bilaga 1aF ph. Konsekvensen är att det är nödvändigt att känna till ph, eller kunna skatta ph, för att skatta ph. Det enda verktyget tillgängligt idag för att skatta ph, med en någorlunda god tillförlitlighet, är MAGIC/MAGIC-bibliotek. Att skatta ph via interpolering från närliggande mätpunkter är en mycket osäker metod som bara bör användas i områden med mycket likartade förutsättningar och medför att klassificeringen får en låg tillförlitlighet. Vidare bör även dessa klassificeringar verifieras innan vattenförekomsten behäftas med långtgående åtgärder.

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Svensk vattenförvaltning

Svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet:

Läs mer

Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014

Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Övergripande riktlinjer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys sjöar och vattendrag - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven

Läs mer

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/

Läs mer

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* av Jens Fölster och Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys SLU Rapport 2005:3 Box 7050 750 07 Uppsala Försurningsbedömning i kalkade vatten

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by

Läs mer

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn Om tillsyn och Weserdomen Klas Lundbergh, SSAB 2016-04-07 Industrin (VU) och vattenfrågor Industrin är engagerad i vattenfrågor. Vi vill veta vad som

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr Naturvårdsverket Att Malin Kanth Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr 729-1886-06 Bifogat återfinns remissvar

Läs mer

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna! Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL

Läs mer

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Ny statusklassning Sven Svensson

Ny statusklassning Sven Svensson Ny statusklassning 1. Nya och tydligare riktlinjer (kokbok) 2. Nya prioämnen och nya mätmatriser 3. Kartmodell över riskområden för miljögifter 4. Nya data för miljögifter i kustområdet Haparanda-Tornio

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender 2b:1 Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 2B:1

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref.

Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Datum/Date Vår referens/ref. 2015-04-30 B00115KK Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Katarina Kylefors Yttrande inom ramen för samråd kring Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten

Läs mer

Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19

Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19 1 (5) 2016-05-24 SU FV-1.1.3-0710-16 Åsa Borin Kanslichef Havs- och vattenmyndigheten Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19 Yttrandet har

Läs mer

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående 39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1 Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...

Läs mer

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Ytvatten I kapitel 7 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön anges att varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer