Avtal med kommentarer av Gunnar Nyrén

Transkript

1 Med denna sammanställning vill jag visa hur osäker och otrygg framtiden blir för föreningarna och dess medlemmar om avtalsförslagen som godkänts av SäBy och SäKom blir verklighet. Med tanke på SäKoms ekonomi som överlever mer tack vare ekonomisk fingerfärdighet än starka finanser, en penningstark KO som är känd för sin aptit på små nätägare, med en ägare som är helt beroende av nyckfulla valvindar vart fjärde år, att SäKom/kommunen juridiskt och ekonomiskt är mycket starka i jämförelse med Fiberföreningarna, en skillnad som med stor sannolikhet även kommer att öka, behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga. Det är det uppdrag vi som föreningsstyrelser har att uppnå, när vi nu är satta att värna om medlemmarnas insatser på miljontals kronor och tusentals arbetstimmar. Vi måste av dessa anledningar, om och när nya avtal ska skrivas, analysera förslagen utifrån tänkbara scenarier, framförallt det att SäKom säljs/överlåts till kommersiell aktör eller annan offentlig verksamhet. Att då som SäBys majoritet nonchalera sådana funderingar och med alla medel försöka tvinga alla andra att acceptera den inställningen - det är inte värdigt vårt fina Landsbygdsnät. D R I F T S A V T A L INFRASTRUKTUR MOTSVARANDE PROJEKTET FIBERNÄT I SÄFFLE ETT FRAMTIDSSÄKERT BREDBAND Nedanstående konstateranden innebär sammantaget att de ekonomiska frågorna med nödvändighet måste brytas ut ur ett driftavtal och läggas i ett separat långsiktigt avtal som vi i Långserud har valt att kalla Finansiellt avtal. Mellan parterna (1) I avtalet kallat Föreningen: Bro Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE By Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE Gillberga Fiber Ekonomisk förening, , SÄFFLE Huggenäs Fiber Ekonomisk förening, , SÄFFLE Kila Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE Långseruds Fibernät ek. för., , LÅNGSERUD Svanskogs Fibernät Ekonomisk förening, , SVANSKOG Södra Ny Fiber ekonomisk förening, , SÄFFLE Sida 1 (10)

2 S:a Näsets Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE Tvetas Fibernät Ekonomisk förening, , SÄFFLE och (2) Säffle kommunikation AB (i avtalet kallat SäKom AB), , SÄFFLE har idag följande avtal ingåtts avseende samarbete kring förvaltning av gemensamt ägt bredbandsnät (landsbygdsnätet). 1 AVTALSTID Avtalet träder i kraft och skall gälla i fem (5) år. Avtalet förlängs automatiskt löpande med två (2) år i taget. Om någon av parterna inte önskar förlänga avtalet ska detta meddelas motparten senast tre (3) månader innan avtalets aktuella slutdatum. För de ekonomiska villkoren måste avtalstiden vara mycket längre än 5 år, helst för alltid och minst 25 år för att skapa långsiktiga stabil grund för föreningarnas och därmed deras medlemmars ekonomi. I gällande samarbetsavtal är det betydligt bättre villkor för föreningarna att utgå ifrån. Godkänner vi ett avtal enligt förslaget och på 5 år har vi ett mycket svagare förhandlingsläge när nästa avtal ska skrivas, eftersom de flesta löften och överenskommelser då är överspelade. Det betyder att det sannolikt blir ännu sämre utfall för våra medlemmar om 5 år, och i scenariot att SäKom då sålts kan det bli etter värre. 2 BAKGRUND Mellan parterna träffades ett samarbetsavtal för att i projektform gemensamt bygga ett modernt och framtidssäkert fibernät på Säffles kommuns landsbygd nedan kallat landsbygdsnätet. Sedan detta avtal tillkom har projektet färdigställts och är i dagsläget ett väl fungerande nät med unikt hög anslutning av kunder. Under och efter projektavslut har parterna haft ett väl fungerande samarbete. Utbyggnaden organiserades i projektet Fibernät i Säffle ett framtidssäkert Bredband med SäKom AB som projektägare. Landsbygden i Säffle organiserade sin insats med tio fiberföreningar som alla är delägare i landsbygdsnätet De tio föreningarna har gått samman i en gemensam sammarbets organisation, SäBy som för föreningarnas talan mot SäKom. Intentionerna med detta avtal är att det goda samarbetet ska fortskrida och de erfarenheter som erhållits under projekttiden ska tas tillvara. Det finns därför efter avslutat projekt ett behov av att Sida 2 (10)

3 reglera ägarförhållanden samt att också reglera övergången till drift och förvaltning av landsbygdsnätet. Detta avtal reglerar frågor kring drift och underhåll av landsbygdsnätet, ägarfrågorna behandlas i ett separat avtal. Skrivningen i andra stycket De tio föreningarna har gått samman i en gemensam samarbetsorganisation, SäBy som för föreningarnas talan mot SäKom, ser jag som en omskrivning av det som stod förut. Då stod det De tio föreningarna har delegerat sin beslutanderätt avseende vissa frågor rörande landsbygdsnätet till SäBy med fullmakt. Föreningsstyrelserna är suveräna att besluta för sin förenings räkning och kan/får inte lämna över det ansvaret till SäBy. Ingen av dessa skrivningar är därför godtagbar. Befintligt samarbetsavtal reglerar ägandet och drift även i en förvaltningsfas, så något nytt avtal behövs egentligen inte, bara förtydliganden och längre avtalstider för ägande och finansiella frågor förutom om: o o o SäKom inte nöjer sig med att äga (en del av) stamnätet på landsbygden, vilket begränsar marknadsvärdet av deras andel av nätet SäKom vill slippa föreningarnas insyn och inflytande på landsbygdsnätets hantering, vidare investeringar och driftekonomi SäKom vill kunna använda överskott från Landsbygdsnätet i andra delar av SäKoms verksamhet. 3 DEFINITIONER Avtalet SäKom AB SäBy Föreningen/Förening Detta samarbetsavtal Säffle kommunikation AB (kommunalt bolag) Säfflebygdens fibernät (ekonomisk förening som består av tio mindre ekonomiska föreningar) De i avtalet angivna fiberföreningarna som tecknat detta avtal. (En av de 10 mindre ekonomiska föreningarna som ingår i SäBy) Fiberföreningarna ingår INTE i SäBy. De är självständiga föreningar som är ägare till SäBy, vars uppgift var att föreslå lösningar på den samordning föreningarna eller SäKom efterfrågade. Fiberföreningarna är suveräna att besluta i frågor söm rör deras medlemmars ekonomiska intressen. Detta ansvar kan INTE delegeras till någon annan, i detta fall SäBy. Landsbygdsnätet/Nätet Det nät på Säffle kommuns landsbygd som byggt i projektet Fibernät i Säffle ett framtidssäkert Bredband Svartfiber Passiv fiberinfrastruktur som kan uthyras till annan operatör eller organisation och företag Sida 3 (10)

4 Stamnät Områdesnät Det nät som sammanbinder ett eller flera områdesnät samt ansluter till nationella nätet. Det lokala nätet närmast kunden. 4 BESKRIVNING AV LANDSBYGDSNÄTET Landsbygdsnätets omfattning motsvarar det nät som byggts i samarbete mellan parterna i projektet Fibernät i Säffle ett framtidssäkert Bredband. Landsbygdsnätets struktur och omfattning framgår av ägaravtalet. Områdesnäten har INTE byggts i projektet. Det är viktigt för diskussionen om fysiskt ägande (se kommentarer till Ägaravtalet). 5 KOMPLETTERANDE UTBYGGNAD Parterna förpliktar sig att tillåta kompletterande utbyggnad och tillkommande anslutningar som överensstämmer med landsbygdsnätets premisser och intentioner i enlighet med detta avtal. Det innebär att angränsande fastigheter alternativt fastigheter som redan befinner sig inom området motsvarande de ekonomiska föreningarna har rätt att ansluta sig. Utbyggnad i enlighet med stycket ovan bekostas av de tillkommande fastighetsägarna enligt självkostnadsprincipen, dock minst aktuell förenings medlemsinsats kr inklusive moms. I det fall SäKom AB skulle ha behov av att för annan kunds räkning, såsom kommunal verksamhet, företag eller operatör av till exempel mobilmaster, komplettera utbyggnaden av landsbygdsnätet, ska det ske på denne kunds bekostnad under marknadsmässiga villkor. Denna punkt bör diskuteras vidare för att klargöra hur behov av utbyggnad av stamnätet ska finansieras. Annars har vi inte resurser att bygga ut vidare när vi slår i kablarnas kapacitetstak. En sådan utbyggnad kan nämligen bli mycket dyr och kan inte bäras av en eller några nya anslutningar. Troligen behöver man ta ut minst kr (utöver självkostnaden) för nya anslutningar för att kunna klara det behovet. 6 FÖRVALTNING OCH DRIFT 6.1 SYFTE Syftet med förvaltningen av landsbygdsnätet är att verka för en positiv utveckling av landsbygdsnätet med såväl tjänster, kvalitet och prestanda med hänsyn till att förvaltningen skall vara kostnadseffektiv och för slutkundens bästa, med ambitionen att nätavgifter skall undvikas. Parterna är överens om att SäKom AB får fulla ansvaret att sköta förvaltning och drift av hela landsbygdsnätet, såväl ekonomiskt som tekniskt. För att SäKom AB skall kunna fullgöra sitt uppdrag är parterna överens att SäKom AB får fullt tillträde till hela landsbygdsnätet och att Föreningen därmed upplåter ingångna avtal om nyttjanderätt alternativt ledningsrätter. Sida 4 (10)

5 Texten med ambitionen att nätavgifter ska undvikas har inget som helst juridiskt värde, framförallt i scenariot att SäKom säljs till ny ägare. Reglerna för vad (speciellt investeringar) som får räknas in i driftkostnader måste därför specificeras för allt vi idag kan förutse eller tänka oss. Det är det jag definierar som garantier mot nätavgifter och som är fullt möjligt att beskriva. Vad innebär fulla ansvaret? Om det betyder inskränkt insyn och påverkan från föreningarna är det inte acceptabelt. Vad innebär fullt tillträde? Om det innebär att SäKom med det kan hävda att man har full tillgång till alla kunder är det inte acceptabelt. Det är ödesdigert i scenariot att SäKom säljs (se vidare kommentarer av punkt 4 i Ägaravtalet). Om föreningarna kan upplåta markavtal till SäKom utan ersättning till markägarna är oklart, särskilt i scenariot att SäKom säljs. Detta bör utredas mycket noga innan ett avtal undertecknas. 6.2 EKONOMISK FÖRVALTNING De ekonomiska förutsättningarna för landsbygdsnätet i detta avtal är att intäkter genereras dels genom avtal mellan SäKom AB och KO om kundanslutningar dels genom intäkter från uthyrning av passiv fiberanslutning, så kallad svartfiberhyra. Även inkomster av andra slag (ex. uthyrning av kapacitet) ska ingå i intäkterna. Det bör alltså stå intäkter är alla inkomster som Landsbygdsnätet genererar, så täcks all nuvarande och framtida inkomstkällor in. Kostnader uppstår i form av teknisk utveckling och uppgradering, administration, drift, förbättrad driftssäkerhet och underhåll jämte räntor och avskrivningar. Sammantaget alla kostnader som uppstår i den verksamhet landsbygdsnätet erfordrar, inklusive svartfiber. Räntor och avskrivningar på tidigare investeringar, 3 miljoner, betalas av på 20 år. Summan delas mellan SäKom och föreningarna. Ränta på lånet är kommunens internränta. SäKom har i denna version tryckt in jämte räntor och avskrivningar i texten igen. Det räcker tydligen inte med de 3,7 mkr de lade in från början (utan att fråga föreningarna om lov) trots samarbetsavtalets löfte att investeringen inte skulle behöva betalas tillbaka. Detta är återigen ett bevis för hur SäKom vill kunna maximera värdet av sitt ägande. Ett av många indicier på att man kan planera för en försäljning av SäKom. Föreningarna har också utgifter för driften av sitt nät. Kommer de att få lägga in dessa utgifter som driftkostnader och få ut dem, eller är det bara SäKom som får debitera driftkostnader? Det måste klargöras, annars hotar det föreningarnas överlevnad på sikt. SäKom har 3 (från början 3,7) mkr som de får betalt för och som gäller stamnätskostnader som inte rymdes i EU- projektet. Varför ska inte de 11 mkr som inte heller rymdes i Sida 5 (10)

6 stamnätsprojektet och som föreningarna stod för behandlas likadant, dvs. ingå som driftkostnader i Landsbygdsnätet? Parterna Säkom och Föreningarna är juridiskt självständiga personer. Säkom AB s verksamhet lyder under aktiebolagslagen och kommunallagen. Det finns inget ekonomiskt koncernförhållande mellan parterna. Den hyra SäKom erlägger till föreningarna skall utgöra 50 % av den kickback som KO- avtalet genererar (räknat per anslutning i landsbygdsnätet) och 50 % av landsbygdsnätets andel i svartfiberhyran. Sista delen i denna mening bör ersättas med att föreningarna ska utgöra 50 % av alla intäkter som Landsbygdsnätet genererar. Dessutom verkar detta tillägg ha kommit till efter SäKoms styrelsebeslut 15/1. Kan det (som ju ändrar principerna för SäKoms kostnader) göras utan nytt styrelsebeslut? Ersättningsnivån för drift och förvaltning till Säkom från föreningarna fastställs i årliga förhandlingar, dock senast den 31 mars. Om kostnaderna blir större än inkomsterna kan föreningarnas ersättning för drift och förvaltning till SäKom bli större än hyran. Då får föreningarna ta av besparingar, kräva in nätavgifter från medlemmarna eller helt enkelt gå i konkurs. Fakturering av hyra respektive köp av drift och förvaltning skall ske tertialvis (30/4, 31/8 och 31/12). Parterna är överens om att SäKom AB ska ta det fulla ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och därmed hantera landsbygdsnätets alla intäkter och kostnader som är förenliga med verksamheten. Ett grundfel i hanteringen av kickback är att den först hamnar i SäKom AB. Därmed kan man inte uppfylla kravet i nuvarande avtal att överskott i landsbygdsnätet ska komma landsbygdsnätets kunder till del. När de först hamnar i SäKom AB blir de delar av ekonomin i ett aktiebolag och måste då enligt lagen i första hand användas för SäKoms bästa. Med största sannolikhet finns det då hål i övrig verksamhet att först täppa igen. Kanske sätter även kommunallagen gränser för hur man får använda överskott i Landsbygdsnätet eftersom ingen särskild grupp av medborgare får gynnas med kommunens medel (som kickbacken då omvandlats till). Den självklara lösningen är då att kickback betalas ut till någon annan och det naturliga borde vara att de går till föreningarna. Detta är också en bästa möjliga garanti mot nya skattekrav. Även inkomster från uthyrning av svartfiber mm. (dvs. alla intäkter som Landsbygdsnätet genererar) bör som en konsekvens gå till föreningarna, så att föreningarna kan betala hela driftkostnaden. Vilken insyn och påverkan på driften som föreningarna får framgår inte, det bör beskrivas. Som det ser ut får vi endast rapporter i efterhand dvs. ingen påverkan alls. På det tyder skrivningarna SäKom AB ska ta det fulla ansvaret och ska hantera alla intäkter och kostnader liksom skrivningarna i punkten 6.6 Samverkan. Sida 6 (10)

7 SäKom AB har som kommunalt bolag inget vinstintresse i landsbygdsnätet och eventuellt driftsöverskott skall i första hand täcka tidigare underskott samt utveckla landsbygdsnätet. Eventuellt driftsunderskott tar SäKom AB genom detta avtal. Att SäKom är ett kommunalt bolag utan vinstintresse saknar praktisk betydelse för hur ev. överskott i Landsbygdsnätet hanteras. Att SäKom är ett AB är då viktigare, eftersom vår bedömning är att överskott i Landsbygdsnätet med nödvändighet behövs för att klara SäKoms bräckliga ekonomi totalt sett - under överskådlig tid. I stället är detta en stor risk för scenariot om SäKom AB säljs. Då kan en köpare hantera nätet utan insyn eller påverkan från föreningarna. SäKom tar flott på sig driftunderskott, efter att först ha flyttat halva underskottet till föreningarna enligt vår kommentar här ovanför i samma punkt. Sedan vet vi ju att SäKom inte har några andra inkomster än de från kunderna i nätet. Så förr eller senare får kunderna ändå betala underskottet, och om de blir långvariga krävs nätavgifter från kunderna. Visst, föreningarna kanske slipper undan, men våra medlemmar får betala. Bara en ren definitionsfråga alltså - men det ser ju generöst ut att lova ta underskotten! För tiden före detta avtal har ingendera parten krav å den andre än vad som berör tidigare driftsunderskott. Denna mening om att inte kunna ställa krav vid felaktigheter som begåtts innan avtalet är mycket märklig. Har SäKom något som de absolut inte vill ska uppdagas? 6.3 TEKNISK FÖRVALTNING Den tekniska förvaltningen syftar till att landsbygdsnätet ska hålla hög tillgänglighet och höga servicenivåer samt att underhållet verkar för lång livslängd på landsbygdsnätet. Krav på servicenivåer och tillgänglighet regleras även i avtal gentemot KO. Drift och underhåll av landsbygdsnätet ska utföras på professionellt och fackmässigt sätt samt kostnadseffektivt. Drift och underhåll innefattar följande åtaganden: (i) (ii) (iii) (iv) (v) Efterlevnad av servicenivåer både mot 3:e part och mot kunder i landsbygdsnätet. Felanmälan och åtgärd avseende nätstruktur, ej aktivt nät eller tjänst Kabelanvisning/utsättning på begäran Materialtillgång Nätdokumentation och uppgifter gentemot myndigheter SäKom AB äger, som förvaltningsansvarig, rätt att handla upp utförandet av drift och underhåll av annan professionell organisation givet motsvarande krav på landsbygdsnätets tekniska premisser såsom servicenivåer och tillgänglighet. Sida 7 (10)

8 SäKom kan få sköta den tekniska driften några år till, tills en utvärdering kan göras om driftkostnaderna är rimliga eller går att sänka. Att till och från kräva föreningarna på ersättning för brister som ingen vet vem som orsakat måste däremot upphöra. Där måste vi verkligen dra ett streck en gång för alla. 6.4 INFORMATIONSANSVAR SäKom ansvarar för att det finns information om aktuellt tjänsteutbud samt driftinformation. Föreningen ansvarar för kontrakt med tillkommande anslutningar i landsbygdsnätet inom föreningens upptagningsområde. 6.5 LEDNINGSRÄTT Kostnader för att upprätta ledningsrätt i landsbygdsnätet skall delas lika mellan parterna. Hur tänker man här?! Det betyder i klartext att Föreningarna får betala sin del med medlemmarnas insatser, men SäKom betalar med kickbackpengar, dvs. pengar från medlemmarna! Detta riskerar flera föreningars ekonomi. Nej allt ska naturligtvis betalas på ett rättvist sätt, dvs. enbart med kickbackpengar, det är den enda rimliga lösningen. 6.6 SAMVERKAN En samverkansgrupp utsedd av SäBy på 3 personer möts 3 ggr/år efter ordinarie årsbokslut och delårsbokslut med lämplig grupp från SäKom för att följa samarbetet. Gruppen utvärderar samarbetet och tittar på frågor rörande Driftsekonomi, Tekniskförvaltning/utveckling, Driftsrapporter och Verksamhetsplan. Gruppens medlemmar skall, tillsammans, regelbundet rapportera till Säby och dess medlemmar. Som påpekats i kommentarer till punkt 2 och 6.2 ses här tydligt hur föreningarnas insyn och påverkan har reducerats till att få se underlag som ändå är offentliga. Inflytandet blir minimalt genom ord som följa, utvärdera och titta på. Var har de tagit vägen, de vackra orden att gemensamt ta ansvar för nätet, full insyn och delaktighet? Som en extra säkerhet är det 3 pålitliga vänner från SäBy som ska få denna insyn och sedan rapportera lämpliga delar och dragna slutsatser till föreningarna. SäBy bör i stället uteslutas ur avtalen en gång för alla. 7 KONTAKTPERSONER AVTALSFRÅGOR Part SäKom Föreningen Kontaktperson VD Ordföranden i SäBy Sida 8 (10)

9 Kontaktpersonerna har inte behörighet att teckna avtalsändring, utan särskild fullmakt från behörig firmatecknare hos respektive part. I förra versionen var i SäBy struken (med rött) vid ordförande., nu dyker det upp igen. SäBy bör uteslutas ur avtalen en gång för alla. 8 FÖRTIDA UPPHÖRANDE Avtalspart äger rätten att säga upp driftsavtalet till omedelbart upphörande. (i) om den andra parten försatts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, är föremål för företagsrekonstruktion eller annars kan antas vara på obestånd. Uppsägning till förtida upphörande skall vara skriftlig och skall vara avtalets parter tillhanda i skälig tid (1 månad); eller Hur ska texten annars kan antas vara på obestånd uppfattas? Vem avgör det? Detta är en riskfaktor som bör utgå eller omformuleras. Kan förening, som redan idag har lån som är större än tillgångarna, tillhöra kategorin annars kan antas vara på obestånd? Då kan SäKom säga upp avtalet när det passar dem, eller.? (ii) om samtliga avtalsparter är överens om omedelbart upphörande. De ekonomiska reglerna kan och bör utformas så att de kan överleva ekonomiska kriser för delägarna (inkl konkurs och upphörande). Därmed behövs endast punkt (ii) i denna punkt som kriterium för förtida uppsägning. 9 AVTALSFÖRÄNDRINGAR Ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av behöriga firmatecknare för att vara giltiga. Luddigt, firmatecknare var? Ändringar ska godkännas av samtliga föreningar (som också definieras som parter i början av avtalet). 10 ÖVERLÅTELSE AV AVTAL Parterna har inte rätt att överlåta, vidareupplåta eller pantsätta sina rättigheter och/eller skyldigheter i enlighet med detta avtal i någon del utan den andra partens skriftliga godkännande i förväg. Vad händer om någon avyttrar sitt ägande? Här framskymtar den illa dolda agendan från de tidigaste avtalsversionerna från våren 2013: Man tänker sig bara två parter (skrivningen den andra parten ) SäKom och SäBy, allt under full kontroll av kommunens maktskikt. Sida 9 (10)

10 11 TVISTLÖSNING Tvist skall avgöras vid allmän domstol i parternas hemort. 12 AVTALSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta avtal äger giltighet endast under förutsättning att det godkännes av respektive Förenings styrelse samt styrelsen i SäKom. Avtalet är godkänt av SäKoms styrelse med alla föreningar som undertecknare. Har SäKoms ledning mandat att utan ett nytt styrelsebeslut skriva under ett avtal där någon eller några föreningar är uteslutna, och i så fall hur många får uteslutas? Säffle den / Säffle den / För SäKom AB För Föreningen Bro Fibernät Ekonomisk förening By Fibernät Ekonomisk förening Gillberga Fiber Ekonomisk förening Huggenäs Fiber Ekonomisk förening Kila Fibernät Ekonomisk förening Långseruds Fibernär Ekonomisk förening Svanskog Fibernät Ekonomisk förening Södra Ny Fibernät ekonomisk förening S:a Näsets Fibernät Ekonomisk förening Tvetas Fibernät Ekonomisk förening Sida 10 (10)