Bilaga 1. VA-översikt. Karlskrona kommun Environmental
|
|
- Sebastian Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 VA-översikt Karlskrona kommun Environmental
2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Bilaga 1. VA-översikt, Karlskrona kommun Redaktör: Emma Sjögren Granskad av:: Anders Rydberg WSP Sverige AB Högabergsgatan Karlskrona Tel: E-post: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm
3 Innehåll 1 LAGAR OCH RÄTTSLÄGE MILJÖMÅL ÖVERSIKTSPLAN NATURGIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR KLIMAT OCH SÅRBARHET BEFOLKNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING...14 WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel:
4 1 Lagar och rättsläge Kommunens ansvar för vatten- och avloppsförsörjning och VA-planens utformning styrs främst av lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken, anläggningslagen, plan och bygglagen i svensk lagstiftning samt av europeiska direktiv och internationell havsmiljöpolitik. Hur dessa förhåller sig till varandra och till europeiska direktiv beskrivs schematiskt i Figur 1. Figur 1. Lagar, förordningar och aktörer med bäring på VA-planarbete, ett urval med fokus på vattenförvaltning och miljö. Lag om allmänna vattentjänster Enligt 6 lag om allmänna vattentjänster (2006:412), även kallad vattentjänstlagen, är det kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behövs och dels ordna så att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Enligt praxis behövs det en något så när samlad bebyggelse av fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. Det finns dock också exempel på när betydligt mindre bebyggelsegrupper anses ha behov av allmänt VA, t ex med hänsyn till miljön. En skillnad från den tidigare VA-lagen är att kommunens skyldighet numera inte bara utgår från hänsyn till människors hälsa, utan även från hänsyn till miljön. Den kommunala VA-försörjningen har därmed fått ett uttalat miljöskyddssyfte.
5 Vattentjänstlagen innehåller också förändringar vad det gäller huvudmannaskap och ägande av VA-anläggningar. Privatisering av VA-anläggningar är inte längre tillåtet. Kraven på särredovisning av VA-verksamhetens ekonomi är också tydligare i Vattentjänstlagen. Verksamheten får inte generera överskott eller underskott. När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten skall självkostnadsprincipen råda. Det innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet innanför ett fastställt verksamhetsområde för allmän VAförsörjning. Detta eftersom bedömningen har gjorts att bebyggelsen har behov av detta. Vid utbyggnad till ett nytt verksamhetsområde där kostnaderna avviker från det normala och det beror på så kallande särförhållanden för det aktuella området kräver lagstiftaren att kommunen tar ut särtaxa där. Hur stor avvikelse som krävs för att det ska bli aktuellt med särtaxa finns inte med tydlighet fastslaget i rättspraxis, men sakkunniga bedömningar brukar ligga kring 30 %. Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) har som syfte att främja att en långsiktigt hållbar utveckling sker med beaktande av skyddsvärden hos natur- och kulturmiljön. Miljöbalken reglerar flera vatten- och avloppsrelaterade frågeställningar så som miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning, skyddsområde för vattentäkt och annat skydd av vatten, samt bestämmelser om vattenverksamhet. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig verksamhet som ska ske så att olägenhet ej uppstår. Detta omfattar enligt definitionen av avloppsvatten spillvatten men även i vissa fall även dagvatten. I Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) regleras tillstånds- respektive anmälningsplikt för olika typer av avloppsreningsanläggningar. Till stöd för prövning och tillsyn av enskilda avloppsanordningar har Naturvårdsverket beslutat om allmänna råd (NFS 2006:7) och handbok (2008:3) för små avloppsanordningar. Plan- och bygglag (2010:900) Plan- och bygglagen (PBL) styr kommunens fysiska planering av mark och vatten i form av översiktsplanering och detaljplanering. Den innehåller också bestämmelser om byggande och bygglovsprocessen. Mark och vatten ska användas till det som de är mest lämpade och vid planering och byggande ska hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen. Till exempel ska lokalisering av bebyggelse ske med hänsyn till möjligheter till vatten- och avloppsförsörjning, utan att yt- och grundvatten påverkas negativt av föroreningar. WSP Environmental 5
6 Anläggningslag (1973:1149) Anläggningslagen reglerar inrättandet av gemensamhetsanläggningar. Bildandet av samfällighetsföreningar och inrättandet av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ av fastighetsägarna och är frivilligt. I samband med förrättning och bildande av gemensamhetsanläggning prövas väsentlighets-, båtnads- och opinionsvillkoren. Vad gäller gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avloppsförsörjning ska man visa att inrättandet har uppenbara fördelar framför enskilda anläggningar respektive anslutning till en allmän anläggning. Nyttan med anläggningen måste vara av stadigvarande betydelse, vilket kan brista om andelen fritidsfastigheter är högt. Vattendirektivet År 2000 antog samtliga länder inom EU det så kallade Ramdirektivet för vatten, vattendirektivet. Sveriges Riksdag och regering beslutade om nationell lagstiftning vilket innebar en komplettering av miljöbalken samt en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). I Sverige bildades fem vattendistrikt. Karlskrona kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Samtliga vattenförekomster i landet har statusklassats och år 2009 fattades beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Den generella miljökvalitetsnormen är att vattenförekomsterna ska ha uppnått god ekologisk status senast år För många vattenförekomster har myndigheten beslutat om tidsundantag, d v s att tidpunkten då normen ska vara uppfylld är framflyttad (år 2021 eller 2027). Anledningen är att det bedömts som tekniskt, samhällsekonomiskt och naturmässigt svårt att uppnå god status till år 2015 för de vattenförekomster som idag inte har god status, även om åtgärder påbörjas omgående. Miljökvalitetsnormerna är bindande för statliga myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet beskriver åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. Den 22 december 2012 ska samtliga åtgärder ha vidtagits, vilket tolkas som att åtgärderna måste vara påbörjade inom denna tid. Kommunerna är ansvariga för åtgärderna De handlar om att utveckla tillsyn, prövning och planläggning med miljökvalitetsnormen som utgångspunkt och om att skydda dricksvattenförsörjningen. Åtgärd 33 handlar om krav på enskilda avlopp och åtgärd 37 om kommunala VA-planer. EG:s avloppsdirektiv Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten skall genomgå minst sekundär rening, det vill säga i normalfallet biologisk rening, och anger dessutom minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. Avloppsdirektivets krav på hur kvävereningen ska tolkas har lett till en EU-dom vilken i korthet innebär att
7 kväverening behöver byggas ut på reningsverk vilka ligger söder om Gävle med undantag av vissa delar av Sveriges inland. Det marina direktivet Det marina direktivet syftar till att främja havsmiljön i EU och målet är att senast år 2020 uppnå god ekologisk status i haven. Direktivet införlivades i svensk lagstiftning hösten 2010 med Havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för havsmiljöförordningen har beslutat om nio miljökvalitetsnormer för de yttre svenska havsområdena. Dessa är ett komplement till de miljökvalitetsnormernormer som gäller för inlands- och kustvatten enligt vattenförvaltningsförordningen. 2 Miljömål De svenska miljömålen innebär att ansvaret för miljön inte längre är miljövårdens ensak, utan alla ska hjälpas åt att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Det finns idag ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och arton etappmål. Detta innebär att stora miljöproblemen ska vara lösta till Av de nationella miljömålen är det främst sex mål som är relevanta för den kommunala VA-försörjningen: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitét, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö samt Giftfri miljö. Länsstyrelsen i Blekinge har beslutat att de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar samt etappmål gäller också i Blekinge. Det innebär att Blekinge inte har några regionala delmål utan Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsplaner. I åtgärdsprogrammet Ett hållbart Blekinge finns förslag på åtgärder för hur målen ska nås. Elva åtgärder berör den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen. Karlskrona kommun har utarbetat ett miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige Syftet med miljöprogrammet är att vidareutveckla Karlskrona kommuns arbete med de nationella miljömålen. Miljöprogrammet löper över åren Handlingsplanen som hör till miljöprogrammet beskriver åtgärder som behöver vidtas för att bidra till att miljömålen nås. Handlingsplanen är uppbyggd kring fem temaområden där Hållbar bebyggelseutveckling, Friskt vatten och Mindre gift på drift är relevanta för kommunala vatten- och avloppsförsörjningen. I miljökonsekvensbeskrivning av denna VA-plan (bilaga 4) beskrivs de nationella miljömålen som berör vatten- och avloppsförsörjning samt hur de regionala och kommunala åtgärderna påverkas av VA-planen. WSP Environmental 7
8 Baltic Sea Action Plan Under 2007 tog EU kommissionen och östersjöländernas miljöministrar ett gemensamt beslut om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) som har målet att till år 2021 uppnå en god ekologisk status i främst Egentliga Östersjön, Kattegatt och Öresund. BSAP innehåller ca 150 åtgärder grupperade i delmålen, bl.a. övergödning. Delmålet övergödning innehåller åtgärder som berör VAförsörjning, t ex minskade utsläpp från avloppsreningsverk och förbättrad rening av enskilda avlopp. Övergödningsmålet är dock det mål som bedöms vara svårast att uppnå. Sverige har utifrån BSAP beslutat att ha som mål att den svenska kvävebelastningen till Östersjön ska minska med 8100 ton och fosforbelastningen ska minska med 290 ton. Samverkansplan Blekinge Arkipelag Biosfärområdet Blekinge Arkipelag är ett modellområde för innovativa lösningar för en hållbar utveckling, utsett av UNESCO. Enligt samverkansplanen för området står Blekinge Arkipelag för en levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid. Samverkansplanen är en långsiktig utvecklings- och förvaltningsplan för området och ska fungera som ett underlag vid kommunala och regionala beslut. Samverkansplanen innehåller tre strategier för minskad övergödning som rör vatten- och avloppsförsörjning; minskade näringsämnesutsläpp från enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk, samt främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp. Det handlar till exempel om att minska bräddningar från befintliga avloppsreningsverk och att finna hållbara lösningar för enskilda avlopp i områden där anslutning till kommunlat avlopp inte är något alternativ. Principen är att flera mindre åtgärder tillsammans minskar övergödningen av Östersjön. 3 Översiktsplan 2030 Karlskronas översiktsplan antogs år 2010 och har tidsperspektivet 20 år fram i tiden, till år Strategin för kommunens fortsatta utveckling är att hushålla med mark och vatten samt att förädla och bevara viktiga kvalitéer för att bli en hållbar kommun. Enligt översiktsplanen är kommunens inriktning och mål att god vattenstatus ska uppnås i sjöar, vattendrag och hav. Kommunen avser att arbeta efter vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, samt att få mer kunskap om kvalitet och kvantitet om grundvattentillgångarna. Kommunen avser också att arbeta för att vattenkvaliteten i Lyckebyån långsiktigt ska förbättras, samt att ta fram vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som berör den framtida vattenanvändningen. Översiktsplanen föreslår att såväl riktlinjer för
9 en långsiktig säkerställd vattenförsörjning (vattenförsörjningsplan) samt en vattenoch avloppsplan tas fram. Mindre samhällen, landsbygd och skärgård Ur ett VA-plansperspektiv är kommunens översiktliga planering för mindre samhällen, landsbygden och skärgården extra intressant då dessa områden i de flesta fall ligger utanför den kommunala VA-försörjningen. Bebyggelseutvecklingen i dessa områden ska enligt översiktsplanen ske genom komplettering så att VA-försörjningen kan lösas på ett acceptabelt och långsiktigt hållbart sätt. I skogsbygd och i inlandet är grundregeln att för ny bebyggelse ska området vara lämpligt för byggande med avseende på att vatten och avlopp ska kunna ordnas lokalt. Kustzonen beskrivs i översiktsplanen som ett område med stora natur- och kulturvärden och med ett högt exploateringstryck. Påverkan på området ska minimeras genom medvetna miljösatsningar, t.ex. utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Ny bebyggelse i den stadsnära kustbyggden bör tillkomma i anslutning till befintliga områden för vatten- och avloppssanering eller genom funktionsomvandling av fritidshus. I många fall har kustnära områden detaljplaner upprättade för fritidshusbebyggelse. Kommunen har ingen principiell invändning mot funktionsomvandling av befintlig bebyggelse, under förutsättning att det finns en hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Översiktsplanen föreslår att stor restriktivitet till nybyggnation med enskilt vatten och avlopp i kust och skärgård tas till dess att en VA-plan är framtagen. LIS-områden Under år 2014 arbetar Karlskrona kommun med att ta fram en LIS-plan för kommunen som beskriver var det finns möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Fördjupning av översiktsplanen för skärgården Karlskrona kommun arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan för skärgården. Skärgårdsplanen beräknas bli antagen i juni år Strategin är att utvecklingen ska ske långsiktigt hållbart i samklang med naturen och med en bevarad kulturell identitet för att skapa attraktiva livsmiljöer, ett rikt näringsliv och bra kollektivtrafik. De områden som ingår i fördjupning av översiktsplanen för skärgården är Sturkö, norra Tjurkö, Aspö, Hasslö, i viss mån Senoren och Möcklö, Torhamn och Kristianopel samt Ytterön och Hästholmen i östra skärgården, se figur 2. En viktig förutsättning för utvecklingen är en hållbar och fungerande vatten- och avloppsförsörjning. I flera fall kräver detta att vatten- och avloppssystemet byggs ut. VA-planen ska samordnas med pågående fördjupning av översiktsplan för skärgården. WSP Environmental 9
10 Figur 2. Förslag på utveckling av skärgården. Källa: Program för fördjupning av översiktsplanen för skärgården. 4 Naturgivna förutsättningar Karlskrona kommun har ett landskap med mycket varierande terrängförhållanden. I de västra delarna av kommunen är landskapet rikt på berg, dalar, kullar, höjdryggar och sjöar. Medan det i de östra delarna övergår till en allt flackare karaktär. Den nord-sydliga sprickdalsstrukturen i berggrunden är den faktor som betyder mest för topografin i Karlskrona kommun. De smala sprickdalarna bildar långsträckta rum med flacka fält av finsediment, eller sjöar med mer eller mindre branta höjdryggar mellan sig. Enligt översiktsplan för Karlskrona kommun ska större opåverkade mark- och vattenområden så långt som möjligt sparas mot ingrepp som kan ändra områdets karaktär. Det handlar till exempel om området kring Alljungensjöarna i nordväst och från länsgränsen i nordost och ned till Mörtsjöåsen-Lösensjön samt området runt och söder om Färskesjön. Östra skärgården kan också betraktas som ett obetydligt påverkat mark- och vattenområde. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten I Karlskorna kommun finns ett vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk. Från Kättilsmåla ner till Lyckebyåns mynning omfattas ån av
11 miljökvalitetsnormer för fisk. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten samt VA-planens påverkan på dessa. Miljökvalitetsnormer för vatten Det finns 17 kustvattenförekomster i kommunen. Samtliga har måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). Yttre redden avviker eftersom den är kraftigt modifierad och har fått statusen måttlig ekologisk potential. Samtliga kustvattenförekomster i Karlskrona, liksom alla provtagningsstationer för näringsämnen i Blekinges kustvatten, har måttlig eller otillfredsställande status. Övergödningen är ett stort problem i södra Östersjön. Tio sjöar i Karlskrona kommun är klassade som vattenförekomster enligt Vattenmyndigheten. Sju av sjöarna har god ekologisk status. Stora Alljungen och Stora Havsjön har hög ekologisk status. Västersjön har måttlig ekologisk status, vilket styrs av näringsämnesstatus. Trots att sjöarna Färskesjön, Lösensjön och Stora Havsjön har god respektive hög ekologisk status har de enligt Vattenmyndigheten problem med övergödning, Samtliga har god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). I Karlskrona finns 21 vattenförekomster i vattendrag. En har hög ekologisk status, fem har god ekologisk status, tolv har måttlig ekologis status och tre har otillfredsställande status. Samtliga har god kemisk ytvattenstatus. Bedömningen av den ekologiska statusen styrs i de flesta fall av fisk. Endast i Åbyån och S:t Petriån styrs bedömningen av näringsämnesstatus. Dock har Lyckebyån, Kvillebäcken, Åbyån, Lillån, Nättrabyån, St Petriån, Hillmansbäcken, Silletorpsån problem med övergödning, vilket bör beaktas så att statusen inte riskerar att försämras. I Karlskrona kommun finns åtta grundvattenförekomster. Fem av dessa är sandoch grusförekomster i Nävragölsåsen, Augerumsåsen och Tvingsåsen. På östra kuststräckan finns en sedimentär bergförekomst, vid Hallrumsviken finns en urbergsförekomst och i Spandelstorp finns ytterligare en grundvattenförekomst. Samtliga har god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs miljökvalitetsnormerna för vatten mer i detalj samt VA-planens påverkan på dessa. Natura 2000 Natura områden är områden som avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Områdena har skapats för att värna om den biologiska mångfalden. Inom Karlskrona kommun finns 65 Natura 2000-områden. I miljökonsekvensbeskrivning för denna VA-plan beskrivs de Natura områdena som har relevans på VA-planen. WSP Environmental 11
12 Risk för saltvatteninträngning I delar av Karlskrona kommun, till exempel på öarna, är grundvattentillgången begränsad. Vid alltför stort uttag av grundvatten sjunker grundvattennivån med risk för sinande brunnar och vattenbrist. I kustnära områden kan överuttag leda till saltvatteninträngning i grundvattnet som därmed får ökad halt av klorid. En brunn är påverkad av salt grundvatten om kloridhalten överstiger 50 mg/l. Över 100 mg/l kan vattnet verka korroderande på ledningar och över 300 mg/l börjar vattnet smaka salt. Det finns idag inget heltäckande underlag om potential för vattenuttag och risk för saltvatteninträngning. Den screening Länsstyrelsen har gjort visar att det finns problem med saltvatteninträngning och ökade kloridhalter. Ett exempel är analysresultat från grundvattentäkt vid Ronnenabbens samhällsförening på Sturkö, se figur 5. Resultatet visar tydligt att kloridhalten ökat i takt med ökad vattenanvändning. Figur 3. Kloridhalt vid grundvattentäkt på Sturkö. Källa: U. Lettevall, Ronnenabbens Samhällsförening, Sturkö. 5 Klimat och sårbarhet På uppdrag av länsstyrelsen har SGI och SMHI tagit fram en översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys med avseende på naturolyckor för Blekinge län. Analysen visar att för perioden fram till slutet av detta sekel (år 2100) kommer: Årsmedeltemperaturen succesivt att öka. Mot slutet av seklet kommer årsmedeltemperaturen att vara i medeltal 4-5 ºC högre jämfört med dagens klimat.
13 Årsmedelnederbörden ökar med %, med den största ökningen under vintern. Kraftiga regn förväntas öka. Snötillgången minskar avsevärt. Vattenföringens variation förändras mot högre flöden under höst-vinter och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden. Det framtida klimatet leder till stigande havsnivåer, ökad frekvens och nivå på havets högvattenstånd, ökad risk för översvämning, ökad risk för erosion (berör framförallt Karlskronas ostkust) och i viss mån även ökad risk för skred och ras. Detta påverkar bebyggelse och viktig samhällsverksamhet så som teknisk infrastruktur. De mest sårbara områdena är lokaliserade till tätorter vid kusten och längs vattendrag. Förutsättningarna för vattenförsörjningen påverkas av ett förändrat klimat. Ett varmare klimat leder sannolikt till ökade problemen med parasiter och virus samt ökade humushalter och algblomning. Karlskrona kommun arbetar redan idag med att åtgärda ökade humushalter i råvattnet vid den största vattentäkten. Översvämningar riskerar att medföra att dricksvattentäkter blir kontaminerade av miljöfarliga ämnen från förorenade områden eller av smittoämnen och bekämpningsmedel från översvämmade åkrar. Torra somrar kan också orsaka problem för framförallt enskild dricksvattenförsörjning, med kapacitetsbrist med ökad risk för saltvatteninträngning till följd. Dagvatten- och avloppsförsörjningen påverkas framförallt genom ökad risk för bräddning av avloppsvatten utan föregående rening, tillföljd av ökad belastning vid fler och mer intensiva skyfall. Det finns även en ökad risk för att avloppsreningsverken och de enskilda avloppen påverkas av stigande havsnivåer och översvämningar. För att möta ett klimat i förändring måste den kommunala VA-försörjningen hanteras strategiskt, vid såväl exploatering som vid befintlig bebyggelse. Det handlar om att öka säkerhetsmarginalerna, ha en väl prövad och flexibel markanvändning samt att identifiera risker och behov av åtgärder. 6 Befolkning År 2012 var personer bosatta i Karlskrona kommun. Mer än hälften bor i tätorten Karlskrona/Lyckeby. Sedan år 1999 har kommunens befolkning ökat med ca invånare. Befolkningsökningen har framförallt skett i tätorterna och i centrala Karlskrona, men även Skillingenäs och Trummenäs har varit attraktiva alternativ. På landsbygden och i de mindre tätorterna har befolkningen minskat. Karlskrona har som mål att öka befolkningen till invånare fram till år I Karlskrona skärgård bor det drygt personer. Genom att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för skärgården vill Karlskrona kommun förbättra WSP Environmental 13
14 förutsättningarna för en levande skärgård. Det innebär att kommunen planerar för nya bostäder och verksamheter. 7 Vatten och avloppsförsörjning Allmän dricksvattenförsörjning Inom Karlskrona kommun produceras dricksvatten vid tio vattenverk, se tabell 1 och 2. Flertalet av dessa är mindre och har begränsad kapacitet och betjänar således geografiskt mindre områden. Det största och helt dominerande, både vad gäller produktion och anslutna abonnenter, är Karlskronas vattenverk i Lyckeby. Råvattnet till detta vattenverk tas ur Lyckebyån vilken är kommunens helt dominerande råvattentäkt. Även Tving har ett ytvattenverk, medan resterande vattenverk betjänas av grundvattentäkter. Totalt produceras ca 5,3 miljoner kubikmeter dricksvatten per år. Tabell 1. Ytvattenverk i Karlskrona kommun, uppgifter från år Ytvattenverk Ant. anslutna Prod volym (m 3 /h) Vattentäkt (personer) (faktisk) (max) Anmärkningar Karlskrona Lyckebyån Tillverkning av konstgjort grundvatten genom infiltration av vatten i Johannishusåsen. Färdigt år Tving 499 4,7 10 Skärsjön
15 Tabell 2. Grundvattentäkter i Karlskrona kommun, uppgifter från år Grundvattenverk Ant. Prod.volym Antal Anmärkningar anslutna (personer) (faktisk) (max) brunnar Afvelsgärde (m 3 /dygn) 2 Försörjer normalt delar av Blekingesjukhuset avställt pga. haveri. Fågelmara (m 3 /dygn) Holmsjö 585 3,1 (m 3 /h) Jämjö ,4 (m 3 /h ) Kättilsmåla (m 3 /dygn) Saleboda (m 3 /dygn) Spjutsbygd 410 1,9 (m 3 /h) Strömsberg 50 0,31 (m 3 /h ) 1150 (m 3 /dygn) 9 (m 3 /h) 72 (m 3 /h) 75 (m 3 /dygn) 120 (m 3 /dygn) 6 (m 3 /h) 2 (m 3 /h ) 7 Plus två reservtäkter. Livsmedelsindustrin Procordia huvudsaklig förbrukare. 6 Plus en reservtäkt. Nävragöl samhälle inkluderat. 5 Ramdala samhälle inkluderat. 2 Grusfilterbrunnen används sparsamt för att sänka flouridhalten. 2 Plus en reservtäkt. 2 Plus en reservtäkt. 1 I dag är fem av vattentäkterna skyddade med fastställda föreskrifter och vattenskyddsområden. Ytvattentäkterna för Karlskrona och Tving har ett visst skydd i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna från år Det pågår ett arbete med att upprätta nya samt revidera gamla skyddsområden. Ett särskilt stort arbete pågår med att skydda ytvattentäkten Lyckebyån. En ansökan om skyddsområde med tillhörande föreskrifter har lämnats in till länsstyrelsen i samarbete med Lessebo och Emmaboda kommuner. Alla tre kommunerna är starkt engagerade i Lyckebyåns Vattenförbund. Ett av de stora problemen genom åren har varit höga och ökande humushalter i råvattnet. Kommunens VA-avdelning bedriver ett arbete i syfte att bättre och effektivare kunna rena detta råvatten och därmed också höja kvaliteten på konsumenternas dricksvatten. WSP Environmental 15
16 Allmän avloppsförsörjning Avloppsvattnet från det kommunala ledningsnätet renas i dag vid elva reningsverk i kommunen, se tabell 3. Sammanlagt renar dessa årligen ungefär 7 miljoner kubikmeter avloppsvatten. De flesta av reningsverken har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det i storlek dominerande reningsverket är Koholmen reningsverk vid Oskarsvärn. Detta betjänar de centrala delarna av kommunen samt stor del av kommunens landsbygdsområde. Reningsverket Söremåla i Fågelmara tar omhand stora mängder avloppsvatten från närliggande livsmedelsindustri. Tabell 3. Avloppsreningsverk i Karlskrona kommun, uppgifter från år Reningsverk Verkets Antal Belastning Utsläppsvillkor* Anmärkning dim. (pe) anslutna (pe, BOD 7 - BOD 7 P tot N tot (personer) belastning) Fur ca50 (20m3/h) Ca Endast biol rening. Polering i biodammar Hasslö ,5 - Koholmen ,3 12 Biol Fosfor- och kväverening. Polering i filter. Kättilsmåla ,3 - Polering filter. Nävragöl ,3 - Inkluderar Holmsjö samhälle. Polering i biodammar. Ramdala ,5 - Polering i biodammar. Saleboda ,5 - Polering i biodammar. Strömsberg ,5 - Söremåla ,5 - Procordia Food största belastningen. Polering i biodammar. Torhamn ,5 - Tving ,3 - Polering i biodammar. * Samtliga verk, där inte annat anges, har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Villkor kan vara rikt- eller gränsvärden. Ungefär 80 % av Karlskrona kommuns invånare är anslutna till det kommunala spillvattennätet. Efter det att kommunen på 1990-talet beslutade att ansluta Aspö till det kommunala VA-nätet och bilda verksamhetsområde, har kommunen valt att inte vara huvudman och byggherre för utbyggnad av VA-nätet. Istället har man uppmuntrat privata initiativ till utbyggnad och anslutning i enlighet med kommunens regler. Dessa abonnenter behöver inte betala någon anslutningsavgift och när arbetet är färdigställt tar kommunen över ansvaret för ledningarna. Arbete
17 pågår med att dessa områden ska bli verksamhetsområde. Det finns i kommunen en mycket begränsad budget för VA-investeringar. Enskild vatten- och avloppsförsörjning I områden där inget gemensamt VA-nät finns har varje bebodd fastighet i de flesta fall en egen avloppsanläggning och en egen dricksvattenbrunn. I kommunen finns även ett fåtal mindre, gemensamma avloppsanläggningar med två till fem anslutna hushåll samt minst elva enskilda avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än fem hushåll. Det exakta antalet enskilda avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar i kommunen är inte känt, men det torde röra sig om ca Tabell 4. Kända enskilda större avloppsanordningar i Karlskrona kommun Fastighet Antal Anlagd Utformning Huvudman hushåll år Bredäng 1: Infiltration Bredängs Samhällsförening Bubbetorp 1: Infiltration Karskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen Gängletorp 14: Markbädd (utsläpp i Torstävaviken) Tallets Samfällighetsförening Kärrtorp 1:3 10 m3/dygn 1991 Markbädd (utsläpp i damm) Nicklastorp Golf AB Senoren? 60- WC-slutna tankar, BDT- Kursgården Senoren/Kristen 8:42 talet infiltration Samverkan Småland-Blekinge mm Säby 19: ? Infiltration Saknas Säby 24: Markbädd (utsläpp till dike som troligen mynnar i Torstävaviken) Tjurkö 1: Markbädd (utsläpp till resorptionsdike) Saknas Stenbräcka Ideella förening Uttorp 1: WC-sluten tank, BDTinfiltration Sturkö Camping AB Västra Stensjö 1: Minireningsverk + infiltration Västra Stensjö Fritidsområdes Samfällighet Jämjö-Torp 1: Minireningsverk+infiltration Hallarums Vattenvårdsområde Ideella Förening WSP Environmental 17
18 De flesta enskilda avloppsanläggningar i Karlskrona kommunen utgörs av infiltrationsanläggningar. Det är inte ovanligt med äldre anläggningar som är underdimensionerade och felplacerade. Även utsläpp till stenkistor förekommer liksom direktutsläpp till diken, vattendrag eller till havet. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning har under loppet av ca 30 år inventerat drygt 3000 enskilda avloppsanläggningar. Av dessa har ca 1/3 bedömts ha bristfällig funktion. Problemen är särskilt stora vid kusten och på öarna där de geologiska förutsättningarna, med mycket berg i dagen och tunna jordtäcken, medför svårigheter att infiltrera avloppsvatten. Här är också grundvattenbildningen generellt liten, vilket kan leda till vattenbrist och saltvatteninträngning. Enligt SGU är hela skärgårdsområdet område där salt grundvatten kan förekomma. Kommunens kunskap om kvaliteten i enskilda vattenbrunnar är förhållandevis dålig. Konsekvensen av utsläpp från enskilda avlopp är förorening av grundvattnet, vilket kan orsaka otjänligt vatten i dricksvattenbrunnar. Även påverkan på ytvatten sker med bl a övergödning och igenväxning som följd. I det vattendistrikt som kommunen tillhör, Södra Östersjöns vattendistrikt, står de enskilda avloppen för 12 % av utsläppen av fosfor och för 2 % av utsläppen av kväve. Prövning av enskilda avlopp De senaste tio/femton åren har nya avloppsanläggningar oftast utformats som upplyfta och förstärkta infiltrationer, för att säkerställa att tillräckligt rening av avloppsvattnet sker innan det når grundvattnet alternativt berggrunden. Det är ovanligt med minireningsverk i kommunen; antalet bedöms uppgå till mellan tio och tjugo. Sedan drygt ett år tillämpas naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) i kommunen, vilket innebär att ett fåtal avloppsanläggningar med effektiv fosforavskiljning byggts; det rör sig i huvudsak om anläggningar med fällning av fosfor före eller efter infiltration/markbädd. Slamhantering Slam från enskilda avlopp hämtas av entreprenör och tas om hand vid de kommunala avloppsreningsverken. I dag vattensepareras stor del av slammet vid de enskilda avloppsanläggningarna direkt på fastigheten och vattnet återförs till den enskilda anläggningen. Denna metod med lokal avvattning innebär att antalet transporter för hanteringen av de enskilda avloppen har minskat. Det slam som bildas vid avloppsreningsverken analyseras avseende tungmetaller som till exempel arsenik, bly, kadmium, koppar och kvicksilver. Karlskronas reningsverksslam innehåller låga metallhalter.
19 WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Environmental 19
Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental
Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merFaktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merKarlshamns kommun. VA policy
VA policy 2013 Karlshamns kommun I hållbara Karlshamn strävar vi mot en långsiktig och säker vatten och avloppsverksamhet där skydd av miljö och människors hälsa sker i samklang med tillväxt och byggande.
Läs merVA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy
Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merDagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merVa-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merVa-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Läs merVA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1
Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merTillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merVA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare
Läs merAvloppspolicy för Tjörns kommun
Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merStrategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun
Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...
Läs merBilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. VA-plan Karlskrona kommun 2014-01-20. Analys & Strategi
Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning VA-plan Karlskrona kommun 2014-01-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun
Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merVA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merVälkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merÅterrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Läs merLAGAR OCH RÄTTSLÄGE. Plan- och bygglag (2010:900) Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster
VA-översikt Nordanstigs Kommun BILAGA 9 1 (12) LAGAR OCH RÄTTSLÄGE Denna bilaga är en kortfattad sammanställning av de lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som bedöms vara av störst intresse
Läs merTillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun
Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer
Läs merKarlskrona kommun /
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Karlskrona kommun / karlskrona.kommun@karlskrona.se Påbörjade undersökningar:
Läs merÅterrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merRiktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merÅterrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVA-policy för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs mer2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB
Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:
Läs merFörslag till planläggning av Dalarö
Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö
Läs merTillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun
Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merMiljö- och klimatdialog
Miljö- och klimatdialog Arbetsmaterial kommunträffar 2015 Kommunen har en viktig roll i åtgärdsarbetet För att främja arbetet inom miljö och klimat har flera åtgärdsprogram och handlingsplaner arbetats
Läs merTillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun
Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2016 2017-02-20 Lina Westman 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2012
Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merRiktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga
Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm
Läs merVA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159
VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt
Läs merVA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version
VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merÅterrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Huddinge kommun / huddinge@huddinge.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 07:59:38 Avslutade: 2016-02-22 14:30:59
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merVA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Läs merÅterrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Malmö stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merStatus spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merÅterrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merStyrdokument dagvatten
DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?
Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merLAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merRAPPORT. VA-plan. Karlskrona kommun 2014-01-24. WSP Environmental
RAPPORT VA-plan Karlskrona kommun 2014-01-24 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar
Läs mer