rop mmanstallning av tidig_a

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rop mmanstallning av tidig_a"

Transkript

1 Bilaga 44 rop II mmanstallning av tidig_a forskning David Magnusson - Rolf Beckne Avdelningen for tillampad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Mars 1967

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Stockholm VA Tel /427 Forestandare: laborator David Magnusson

3 Forord Under planlaggningsarbetet med Orebroprojektet gjordes en ingaende och systematisk inventering av tidigare forskning kring skolanpassningo Dessa litteraturstudier har i vasentlig grad vidgat var insikt i problernomradet och darmed underhittat stallningstaganden i detaljerade malsattningsfragor' i formulering av fragestallningar och hypoteser samt vid val av 1netodik, instrument~ bearbetningsteknik m.. m.. Da vi funnit det vara av start varde for savi:il internt orskningsbruk som for allmant informationsandamal har huvudparten av dessa litteraturstudier har sammanstallts i en speciell rapport., For litteraturstudierna och sammanstthlningen av rapporten har skolpsykologen Rolf Beckne burit huvudansvaret.. Stockholm i april 1967 David lvlagnus son Labor a tor

4 INNEHALLSF OR T E CKNING INLEDNING Sid. t DISCIPLINUNDERSOKNINGAR 1 II~ ALLMAN SKOLANPASSNING 24 Ill. SKOLPRESTATION I RELATION TILL VISSA ANPASS- 42 NINGSVARIABLER IV. BETEENDESTbRDA ELEVERS ANPASSNING I SKOLAN 80 Psykiatriskt-psykologiska studier v. SKOLKNING OCH SKOLANPASSNING 95 VI. FORVARVSARBETANDE MC>DRARS BARN OCH SKOL- ANPASSNING l09 VII. UPPFOSTRINGSPROBLEM OCH SKOLANPASSNING 116 VIII'. SKOLTRIVSEL, YRKESVAL M. M. 124 IX. LARARE... ELEVRELATIONER OCH ANPASSNING 134 x. TIDSKRIFTSARTIKLAR OCH REDOGORELSER 147 XI. FORFATTARINDEX 152

5 Inledning Foreliggande litteratursamrnansta..llning ar utarbetad med utgangspunkt fran var definition pa s!r;:olanpassning.. D8.rmed avser vi individens forrnaga att finna sig tillratta med de krav, som skolan staller och med den miljo, s nm skolan erbjuder.. Skolanpas sningsbegreppet har har fatt en mangtydig och vid innebord. Vi har i sarskild rapport narmare preciserat inneborden i begreppet (se rapport nr I Magnusson, Duner, Beckne, 1965).. Var litteraturstudie har i forsta hand inriktats pa de symtombilder, som diskuterats i rapport nr I. Darvid har vi sarskilt forsokt finna undersokningar, vilka liksom vara har GCUOr..:J.:6orto i projektform, d. v. s.. med en bred upplaggning och omfattande en storre sfar av missanpassningsproblematiken i skolsituationen.. Endast i ett fatal fall har vi funnit paralleller till Orebroprojektet..- Flertalet studier savth utomlands som har i landet har koncentrerats pa speciella forrner av missanpassning.. Undersokningsr.netoderna har i enlighet darn~ed ocksa varit begrfulsade till att mata enskilda aspekter av anpassning.. Iogonenfallande har varit att de allra flesta unders61mingar endast studerat den form. av missanpassning som yttrar sig i ett yttre manifest beteende.. D~rvid har utatvanda storningar som t.. ex. aggressivt beteende, motorisk oro, skolk, ' 1 brakighet' 1, pratsamhet~ rn.-m. varit de forharskande undersokningsamnena, medan sadana latenta missanpassningssymtom som hamningar av olika slag, angslan, motivationssvaghet, spanningar, blyghet~ underprestation m. m. blivit mycket sparsamt behandlade. En viss sv!righet i foreliggande litteraturredogorelse har varit att finna nagon lamplig indelningsgrund for de olika n'lissanpassningssymtom som gjorts till foremal for undersokningar.. Var indelningsgrund i symtombilder av olika slag av anpassning har ej all tid kunnat renodlas vid klas s ificeringen av anpas sningsaspekter 1 som behandlats i olika undersokningar. Vissa undersokningar koncentreras kring enstaka anpassningssymtom, andra studerar ett par eller flera sadana, medan ytterligare andra tangerar de problemstallningar., som vi hanfor till bristande anpassning.

6 Redogorelsen foljer ett system som gar fran det centrala till det perife ra i vad man konventionellt lagger in i begreppet skolanpassning. Vi inleder s~uunda rned undersokningar rorande skoldisciplin, allman skolanpassning, skolprestation relaterad till skol... anpassning m. mo 1 dar nagra ellel' flera av vara syrntornvariabler behandlas. Darefter redovisas undersokningar~ som beror anpassningsproblexn av mer specifik karaktar eller sedda ur en speciell synvinkel. Sist redovisas undel'sokningar dar anpas sningsproblemen i forsta hand belyses med Hira1"nas upplevelse av dem i skolsituationen. Utover planlagda undersokningar redovisas ocksa nagra bidrag fran den allrnanna debatten kring skolanpassningsproblen1.en i form av artiklar eller redogorelser..

7 I. Disciplinundersokningar sou 1950:3 Betankande med utredning och forslag angaende folkskolans disciplinmedel m. m. Stockholm 1950~ Hus~n, L. Yngre skolbarns skolanpassning. Artiklar Hus~n-Hus~n"~" Svensson Elever.. larare - foraldrar. Uppsala Marklund, S.. Mar kl und, S. Ronnberg., S_. Sigrell, B.. Folkskolans disciplinproblem. Experimentella undersokningar. Stockholms Hogskolas Pedagogiska Institut 1954 (manuskript). Skolans disciplinproblem, stencil Disclplinsvarigheter i den obligatoriska skolan.. en explorativ-deskriptiv undersokning. Uppsala Univer sitet, Institutionen for pedagogik, hostter... minen Skolans problembarn. Pedagogiska skriftserien nr 3 1 Pedagogiska institutionen vid Stockholm a universitet.

8 ... z - Statens offentliga utredningar 1950:3. Betankande med utredning och for slag angaende folkskolans disciplinmedel m. m.. Stockholm FRAGEST ALLNING I betankanden och utredningar i skolfragor under 1940-talet berordes alltsomoftast problem som indirekt hade med disciplinproblem och skolanpassning att gora ars skolkommission foreslog andringar betraffande bestammelserna om disciplinara atgarder mot larjungar i folkskolanh Forslaget gick ut pa att kroppsagan helt skulle avskaffas i folkskolan. Forslaget vackte livlig debatt och kritiska synpunkter anfordes fran saval skolmyndigheter som lararorganisationerna. Regeringen tillsatte darfor 1947 ars disciplinutredning, vars syfte var att avskaffa kroppsagan som dis... ciplinart medel i folkskolan. Reformens forutsattningar och konsekvenser skulle belysas ur skilda synpunkter. METOD Disciplinutredningen foretog en undersokning bland Hirare i folkoch smaskolor, som hade till syfte att bl. a. klarlagga pa vad satt och i vilken utstrackning undervisningsarbetet vanligen stordes Hirare over hela landet intervjuades genom frageformular. Svar inkom fran larc--re. Svarsfrekvensen utgjorde endast 52 procent. Den laga svarsfrekvensen utgor ett stort minus for tillforlitligheten av de framlagda resultaten. Dock visar sig resultaten val overensstamma med den forundersokning som gjordes med ett begransat material fran Goteborg, dar svarsfrekvensen var 82 procent. RESULT AT Resultaten anger forst frekvensen av olika storningar i klassrummet, vilka for svarar undervisningen. Foljande storningsgrupper anges: 1. Storande prat och darmed jamforliga uttryck f5r dalig arbetsdisciplin anges av 88 % av deltagarna. 2. Allman lattja, sen ankomt, slarv med alagda uppgifter anges cv 66 %. 3. Ohorsamhet anger 60 o/o av deltagarna..

9 Bland ovriga redovisade resultat namnes nonchalans och uppstudsighet, upprepad glomska av larobocker, och nodvandig materiel, ej fullgjorda hemuppgiftor, oversitteri mot kamrater, olampligt upptradande pa skolvagen eller under rasterna. Utredningen anger darefter de atgarder, som lararna vidtagit. Svaren redovisas i foljande grupper: 1. Tillsagelse eller enskilt samtal. 88 o/o anger denna atgard. 2. Kontakt med hemmen. 3. Remittering till institutioner av olika slag av upprepat besvarliga elever. 4. Sysselsattning med extrauppgifter. 5. Platsbyte i klassrummet eller liknande atgard.. 6. Ovriga atgarder med skiftande frekvens i anvandning: poangtavlan, fortroendeuppdrag~ utvisning ur klassrummet, eftersittning, forbud att deltaga i nojesbetonad sysselsattning etc. 7. Sist bland atgarderna ange s i forekommande fall att lararen tillgripit aga. I vilken utstrackning denna anvants ger undersc>k.. ningen inget besked om!) eftersom de redovisade fallen ar fordelade pa lararens hela tjanstgoringstid. Vanligt ar att atgarden tillgripits i sallsynta fall. Medraknas aga utgiven vid nagot tillfalle sa redovisar utredningen, att 39 o/o av de deltagande lararna anvant kroppslig bestraffning under sin tjanstgoringstid. Klasstorlek ar en faktor som de deltagande lararna tillmatte star betydelse da det g2iller skolarbete och disciplin. 88 o/o anger att storningarna ar besvarligare att komma tillratta med i en star klass. Bland de onskemal om disciplinunderlattande atgarder, som deltagarna beretts tillfalle ange namne s mindre k.las ser framst. \ Lararna fick i en uppgift ange ett onskema.l som de bedomde angelagnare an nagot annat. Utredningen redovisar foljande re sul... tat: 1. Minskat antal barn i lararavdelningarna (57 o/o) 2. Forflyttning av mycket storande elev (16 o/o) 3. Ovriga svar fordelade s pa foljande 7 onskema.l sgrupper: Battre skolor och materiel Ingen duplik.ation Genomfe>rt klasslararsystem Battre hjalp av hem och overordnade Farre klasser i flerklassiga avdelningar Mindre jakt i skolarbetet Psykologisk under sokning med lararens hjalp Mindre sensation kring nya undervisnings- och uppfostrings,.. metoder. Lararna fick ange antalet elever som av dem bedomde s eom sarskilt besvarliga i skolarbetet. Trots den subjektivitet som vidlader

10 ... 4 en sg_dan bedomning ar det intressant att fa resultaten redovisade: Pa landsbygden 1, 3 elever pr lararavdelning Stader 2, 3 " " Storstader 7 11 Totalt 2 II II (approx.) " Betraffande okning av storningarnas antal anger 61 procent av de deltagande lararna att storningarna i klassrummet okat under senare ar. De som angett denna okning ombads ange de suppone rade orsakerna. "Dessa ansag att den forsamrade uppfostran i hemmen utgjorde orsaken. Denna orsak formodas i sin tur bero pa bl. a. att nu for tiden bada foraldrarna ofta har forvartsarbete, att hemmens auktoritet ar undergravd, att barnrikehusen i vissa tatorter uppammar flockmentaliteten hos barnen och darige... nom bidrager till att forsvara uppfostran i hemmen, och att trangboddheten i andra fall bidrager. Pratsamheten och oformagan till koncentration och uppmarksamhet, da lararen instruerar och be... rattar, aterft>res ofta pa radian, en forklaringsgrund, som ifraga om frekvens kommer nast den forsamrade hemuppfostran. Man menar, att i en del hem familjemedlemmarna av ren ofor etagsamhet later radioapparaten standigt vara pakopplad, och att detta bidrager till att avtrubba formagan att over huvud taget lyssna. En del av deltagarna tillskriver slutligen storningarna barnens splitt.. ring pa olika intressen utanfor skolan: filmen, foreningslivet, veckopre s sen etc, Des sa ar givetvis inte direkta or saker utan bidrager mer a i allmanhet till att intre s set for skolarbetet splittras upp pa andra ting". Utredningen har aven uppmarksammat allvarliga forseelser, som visserligen inte direkt stor skolarbetet, men som lararen ur uppfostringssynpunkt maste beivra och reda ut. 82 o/o av storstadernas uppgiftslamnare har angett minst en forseelse. Motsvarande siffra for ovriga stader ar 78 o/o och for landsbygden 61 o/o. En sammanstallning av forseelserna fordelade pa stor stader, ovriga stader och landsbygd har nedanstaende utsee~;tde. Stold Skolk Olydnad och trots Skadegorelse Allman vanart Grym.het Sexuell vanart Ligabildning Stor stade r Ovriga stader 65 % 59 o/o Landsbygd 41%

11 Yngre skolbarns anpassning Nagra sammanfattningar, Svensk Skoltidning 1953:37, 38, 39 UNDERSOKNINGSGR UPP I april 1952 undersoktes skolbarn i klassserna 2-4, vilka gick i skola i Falu stad och landsbygden daromkring. METODER Attitydschema, med givna svarsalternativ, ifylldes av barnen. Attitydschemat provades vid forforsok pa 450 barn innan det fick - sin slutgiltiga utformning. Testningarna leddes av elever vid sma... skoleseminarium, vilka specialtranats. Skattningsschema fylldes i av barnens larare. Lararna skulle bl. a.. karakterisera barnet med hansyn till dess allmanna anpassning och trivsel med skolarbetet, flit och ambition, intellektuella for... utsattningar att klara skolarbetet, aggre ssivitet. Skattningarna utfordes pa 5-gradig skala. Frageformular sandes ut till foraldrarna till barn i Falu stads skolor. Svarsfrekvensen var 98 o/o. Dessutom anvandes ett projektivt test konstruerat av Hus~n, diffusa bilder ur barnens liv. med RESULT AT Laxlasning Foraldrarna fick besvara fragor rorande barnens HixHisning, hur lang tid den tar etc. Om man satter den av foraldrarna uppgivna genomsnittliga dagliga laxlasningstiden i relation till lararnas skattningar av elevernas skolbegavning, finner man, som vantat, att de mer valbegavade barnen genomsnittligt ej agnar sa lang tid at laxlasning som de mindre begavade. Elevernas attityder till Hixlasning ar mest positiva i arskurs 2, da laxorna ar betydligt farre ani arskurs 3 och 4. Enligt lararskattningarna ar overensstammelsen hog mellan grad av begavning och flit. Ar en elev begavad uppfattas han i allmanhet

12 som ambitios, ar han svagt begg_vad uppfattas ambitionen som lage Medan foraldrarna till overgenomsnittligt begavade barn sallan hjalper barren med laxorna (forhor dem etc.) maste majoriteten av de mindre begavade barnens foraldrar hji:ilpa eller kontrollera sina barn. Olika laxamnen kraver olika lang tid. Rakning ar redan fran andra klass det amne som for m.anga tar sarskilt lang tid; i fjarde klass ar detta helt dominerande. Inga konsdifferenser i raga om hemrakningen. Det amne som nast rakning tar langst tid ar skrivning. I raga om detta amne foreligger en markant skillnad mellan konen.. Pojkarna tycker i storre utstrackning an flickorna att skrivning tar lang tid. Foraldrarnas installning till skoldisciplinen En av fragorna till foraldrarna gallde deras uppfattning av uppfostran i skolan.. Anser Ni att uppfostran i skolan skulle vara: Strangare (fastare) 19 o/o Mindre strang (friare) 2 o/o Bra som den ar 79 o/o Det foreligger en differens mellan manliga och kvinnliga malsmans installning till disciplinen. 18 o/o av mannen och 19 o/o av kvinnorna foreslar en strangare skoluppfostran. Manlig och kvinnlig malamans svar delades upp i 2 undergrupper, pojkar fordes till den ena gruppen, flickor till den andra. Procentsiffror for strangare uppfostran inom de fyra grupperna: Pojkar Flicker Man Kvinnor Den vanliga uppfattningen att mannen har stramare instthlning i uppfostringsfragor an kvinnor st5ds ej av materialet. Kvinnorna tycks ha olika installning till skolans uppfostran av pojkar och flicker. Husen tolkar detta sa att kvinnorna har svart att gora sin auktoritet gallande gentemot pojkarna och darfor hoppas pa el1er kraver hjalp och stod av skolan.

13 - 7 - Elever- Larare- Foraldrar! Uppsala elever fordelade pa arskurserna 2, 4 och 6 inom 5 overlarardistrikt inom Stockholm a folkskolor. Lararbedomningar avseende skolanpassning av skilda slag. Elevernas attityder till hem och skola undersoktes genom attitydfor muhir. Intensivundersokning genom personlig intervju med ett sampel av 362 hem.. Hemmen undersoktes med en attitydskala avseende uppfostringsfragor samt genom en intervju. I bada fallen lamnades uppgifterna av n~odrarna. Barnens beteende i skolan bedomdes av respektive klasslarare. Genom parvisa jamforelser bedomdes graden av storande beteen de. Med skattningsmetod bedomdes eleverna med avseende pa aggressivitet, arlighet, slarvighet, passivitet och allman anpassning till skolan. Modrar med icke-barncentrerad uppfostringssyn tenderar ha mindre val anpassade soner i skolan. Betraffande flickorna framkommer ingen klar sadan tendens. En mindre barncentrerad attityd hos modern gar hos pojkarna starkare samman med aggressivitet an passivitet, hos flicker daren~ot mera med passivitet. Modrar med foga barninriktad uppfostringsattityd har i de fiesta fall svarigheter med barnens uppfostran. Ju konsekventare vanebildningen ar i hemmet, ju mindre uppfostrings svarigheter foraldrarna har och ju battre kontakten ar mellan familjemedlemmarna, desto battre anpassade ar barnen i skolan. Barn fran de sintegrerade hem (modern har mindre barncentrerad uppfostringssyn, foraldrarna har uppfostringssvarigheter och kon-

14 takten mellan familjemedlemmarna ar mindre god} visar ~ mindre positiv attityd till skolan an vad barn fran integrerade hem visar. Forvarvsarbetande modrar har mindre skolanpassade barn an icke-forvarvsarbetande. Nyckelbarn har svarare att anpassa sig i skolan an barn som inte ar nyc kelbarn. Barn fran splittrade hem har oftare anpassningssvarigheter i skolan an barn fran 11 hela 11 hemo Trangboddhet i hemmen gar samman med mindre god anpassning i hemmen. (I inte sa fa fall framkom dock undantag fran de sistnamnda re sultaten). Modrarna fran socialgrupp 1 hade den mest och modrarna fran socialgrupp 3 den genomsnittligt minst barncentrerade synen. Yngre modrar var mera barncentrerade an aldre. Mt>drarna i villaomrade var klart mera barncentrerade an rnodrarna i ovriga omr aden. Lararattityder: De fran skolans synpunkt mest positiva elevattityderna kommer _ till uttryck ho s den grupp av larare som inte ar benagen att standigt och jamt ingripa och som inte heller tycker att situationen ar sarskilt pafrestande.

15 - 9 - Folkskolans disciplinproblem. Experimentella undersokningar. Stockholms Hogskolas Pedagogiska Institut ( 1954) (manuskript). UNDERSOKNINGSMA TERIAL OCH PROBLEMST ALLNING Den forsta undersokningen bested av en lararenka.t, dar 28 larare i klasserna 3 7 genom att besvara ett frageformuhir delgav sin uppfattning om forekomsten av storande prat och storande motorik vid undervisningen i klassrumssituationen. Problemet gallde de ~ upplevda storningarnas fordelning pa olika tidsavsnitt av undervis... ningen, olika undervisningsamnen, olika arbetssatt bland eleverna och olika svarighetsgrad hos elevernas arbetsuppgifter. RESULT AT Majoriteten av Uirarna angav som sin uppfattning, att storningarna var storst mot slutet av varje avgransat tidsavsnitt. Detta gallde 45-minuterslektionen, skoldagen, arbetsveckan och terminen. Forfattaren tolkar detta som ett belagg for vardet ur rekreationssynpunkt av alla a-vbrott i undervisningen, fran raster pa tio minuter till sommarferier. Storningarnas fordelning pa olika undervisningsamnen visade knappast nag on samlande tendens. Betraffande arbetssatt gjordes en indelning i tre grupper: 1) att lyssna pa lararens genomgang~ 2) att arbeta med penna och papper, 3) att under lektionen rora sig mera obundet (arbetsskolemetodik). En klar majoritet av lararna angav arbetssatt nr 3 som hogst och nr 1 som lag st frekventerat av storningar. Betraffande storningar vid olika svarighetsgrader hos elevernas arbetsuppgifter angav flertalet larare ytterlighetsfallen som mest behaftade med storningar. Detta gall de i hogre grad de alltfor svara an de alltfor latta uppgifterna. Den andra av forfattarens undersokningar gallde storningarnas fordelning bland eleverna efter kon, intelligens, betyg, sociometrisls position, socialgrupp och attityder till skolan. Elevmaterialet be.. stod av samtliga elever i klass 4 vid Lulea folkskolor (408 st.).

16 Data erholls for 399 av dem. Varje larare rangordnade eleverna genom parvisa jamforelser med avseende pa storningar med ovidkommande prat, motorisk oro. Dessutom skattades eleverna efter deras benagenhet att verka storande pa grund av bristande anpassning av mera isolerad art, exempelvis skolk, opunktlighet~ aggressivitet, oversitteri 1 fusk, glomska o. s. v.

17 Marklund, S. Skolans disciplinproblern~ stencil PROBLEMSTALLNING Undersokningen ror forrner av elevbeteende., som Hirarna inner storande for unde:rvisningen och skolans a:rbetssituation i ovrigt.. Forfattaren ar intresserad av faktorer, som kan medverka vid uppkomsten av sadana beteenden. Forst av allt maste kunskaper om eleverna och de:ras beteende inha1ntas for att klargora orsakssambanden. UNDERSbKNINGSMA TERIAL OCH METODER Undersokningen ar genor.o.ford i en nordsvensk industri... och ha1nn... stad med ca invanare (Lulea ar 1954). Materialet be star av 550 folkskoleelever jamte deras foraldrar och larare. Forfattaren konstaterarv att missanpassning hos elever ej far behandlas som en isolerad elevforeteelse eller egenskaper som sadana utan maste ses som en funktion av elevens totalsituation. Viktiga komponenter i denna situation ar skolmiljon och hemmilv jon. Bade foraldrar och larare har saledes stor betydelse som miljoskapande faktorer. Forfattaron utgar fran teorin om att skol... disciplin bygger pa graden av overensstammelse i beteendenormen mellan hem och skola. I huvudundersokningen deltog 300 elever ur arskurs 4 och 5. I kontrollundersokningen deltog 191 elever fran arskurs 4. Attityd:- data erholls fran foraldrar till ovanstaende antal barn. Attityddata fran barnens larare st., erholls ocks2l Marklunds egen undersokning ornfattar disciplinbedomning fran lararnas sida, attitydundersokningar av fora1drar och Hirare. Utifran dessa undersokes sedan interaktionssystemet larare- elever och for2i1drar. 1VIed elevernas beteende som beroende varia bel beraknas sambanden pa korrelationsteknisk vag. En kontrollunder... sokning genomfores pa nytt material for provning av resultaten i huvudundersokningen. Foraldrarnas och lararnas attityder mattes med attitydskalor en... ligt amerikansk forebild, Formularet inneholl 80 items av flervals... typ.

18 Bedomningen av elevernas storningar gjordes genom parvisa jamforelser. (huvudunder sokningen) Storningsfrekvensens samband med Pojkar Flicker a) foraldradorninans b) attityddifferens far-mor c) attityddifferens fora1drar-hirare For pojkarna blev resultaten i kontrollundersokningen ungefar likadana som i huvudundersokningen. For flickorna sankte s daremot sambanden till insignifikant niva. Vi kan alltsa endast for pojkarnas del tillmata attitydmatningarna nagot prediktionsvarde betraffande storningar i skolsituationen.. Prediktionsvardet nar dock ett mycket lagt re sultat. Med en mycket forsiktig tolkning av resultaten sammanfattar forfattaren sina resultat pa foljande satt.: Ju dominantare attityder foraldrarna redovisar ju mer storande uppleves eleven i skolan av lararen. Ju storre differensen ar mellan av fadern och modern redovisade attityder, ju mer storande framstar eleven for lararen. Ju storre differensen ar mellan av foraldrar och larare redovisade attityder, ju mer storande framstar eleven for lararen. Storningarna sammanhanger enligt den stallda hypote sen me d en de sintegre rad uppfo stringsmiljo..

19 Ronnberg, Sten Disciplinsvarigheter i den obligatoriska skolan - en explorativdeskriptiv undersokning. Uppsala Universitet, Institutionen for Eedagogik, hostterminen UTREDNINGSUPPDRAG Undersokningen verkstalld pa uppdrag av en arbetsgrupp tillsatt av Skoloverstyrelsen bestaende av representanter fran davarande fern lararorganisationer. Undersokningen ar explorativ och forfattaren presenterar sina resultat som hypoteser for kommande forskning. Disciplinsvarigheter = lararens upplevelser av storande elevbeteenden, oberoende av ev. "formildrande 1 or sak till elevens beteende (t. ex. lag begavning eller hjarnskada). UNDERSOKNINGSMATERIAL OCH METOD En enkat sandes ut till 5 o/o av lararna i landets folkskolor och forsoksskolans lag- och mellanstadium (FFLM) och till 15 o/o av lararna vid forsoksskolans hog stadium (FH). Summa Hirare. Drygt. Obundet slumpmassigt urval av larare ur material fran Byran for Undervisningsstatistik. Samplingen skedde lansvis for att man skulle fa geografisk spridning. Ca 80 o/o av FFLM-lararnas enkater bearbetades 1 ca 60 o/o av FH-lararnas. Resten ar bortfall av olika anledningar. FH-lararnas enkat var nagot svarare att fylla i. Tillsammans har uppgifter fran i runt tal larare med klasser och elever bearbetats. Lararna har, med antalet elever som vis at beteendet i raga som mattsenhet7 fatt skatta graden av disciplinsvarigheter under det innevarande lasaret. For FFLM finns 14 olika variabler, for FH 15 st., som antas beteckna olika arter av disciplinsvarigheter. Variabler: pratighet, oformaga att itta stilla, aggressivitet mot kamrater, trots mot larare, forstorelselusta, HUt avledd uppmarksamhet, hagloshet, ej fullgjorda hemuppgifter, skolk, skadegorelse, snatteri (stold), rokning samt sprit..., thinner- eller tablettberusning. For FH aven fusk. Lararna har ocksa angett hur Icing tid per vecka som anvands for att aterstalla eller uppratthalla gott

20 uppforande hos eleverna. Dessutom: antal elever som hostterminen 1961 erholl Higre betyg an A i ordning och/eller uppforande. Klassforestandarklasser har framst bearbetats. Disciplinsvarigheter satts i samband med 22 olika~ antaget relate :rade faktorer: lan, lararens alder och kon, utbildning, befattnin.g, tjanstgoringsar, civil stand, skolortens befolkningsmangd, skolstorlek, klasstyp, arskurs~ slag av klass, antal veckotimmar tjanstgoring i klas sen~ klas storlek, proportionen pojkar i klassen, antal skolskjutselever i klassen, antal terminer Hiraren tjanstgjort i klassen, elevernas malsmans teoretiska utbildning, betyg~ amnen~ alternativkurser och skattad skolbegavning i klassen. Lan: Disciplinsvarigheterna ar mindre i Norrlandslanen an i ovriga Sverige. Mindre folktathet i Norrland tycks vara forklaringen. Svara disciplinsvarigheter forekommer ungefar lika ofta i Norrland som i ovriga Sverige. Lararalder: I hypotesform: disciplinsvarigheterna ar for lag... och mellant" stadiets larare stor st ho s larare under ungefar 50 ar' for att vara nagot mindre for larare over 50. For_larare pa hogstadiet ar disciplinsvarigheterna storst mellan 25~34 ar.. Lararna bar dock sjalva skattat disciplinsvarigheterna- olika aldrar kan ha olika skattningstendensert' antal ar i yrket kan vara en annan f6rklaring. Lararnas kon: Inga skillnader pa lag- och mellanstadiet. Pa hogstadiet har kvinn"" liga larare mindre disciplinsvarigheter. Ocksa i hypotesform. som alia slutsatser. Lararexamen: Smaskollarare pa lagstadiet har mindre disciplinsvafi gheter an folkskollarare pa mellanstadiet och hogstadiet. Pa hogstadiet har adjunkter mindre disciplinsvarigheter an ovriga lararkategorier.

21 15 For fa skolledare for att fa statistiskt sakerstallda resultat. Te:r:!_9-enser: att skolledare har mindre svarigheter an andra pa lag... och mellanstadiet. Inga skillnader pa hogstadiet. Har spelar kanske aldern in? Ju farre ar, desto storre svarigheter. Disciplinsvarigheterna okar med okande befolkningsantal i den ort dar skolan ar belagen. Samband beror troligen av befolkningstathet. Skolstorlek: Foga samband nar agglomerationsgrad halls konstant.. Inga samband om alder halls konstant. Arskurs: Disciplinsvarigheterna storre pa hogstadiet an lag- och mellanstadiet. Disciplinsvarigheterna storre i 9y an 9g. ~ Normalklass - specialklass: Storre svarigheter i specialklass, allra storat i observationsklaee. Antal veckotimmar i klas sen: Troligen icke nagot samband. Klas storlek: Med klasstorlek okar disciplinsvarigheterna... svag tendens. Elevernas kon: Ju hogre proportion pojkar 1 dess storre svarigheter. (Detta aven om specialklasserna, som mest bestar av pojkar, bortraknas). Aatal skolskjutselever: Inga samband..

22 - 16 ~ Antal tern-1iner i klas sen: - ~---'"'-~-- Svag tendeno tel okadc svarigheter med rnindre antal terminere tjanstgoring i klas oen~ Ma1 smans teor cti_cl~}:':_._~.tbj}.dn_ing: Svag tendens pa hbgeri:ad:let ;:ill 0kande sva~cigheter teoretisk utbildningsgj: acl med minskande For FFLM tog:::: rnedelbetyg i klassen for las:i.1.ing 3 skrivning, rak~ ning. For FE f:ll'd:.g1j.e'cc~-lr.nnen :cesp. orienteringsamnen. Varken betygs- eller discipl5.nsval"ighetovariabj.er ar normalfordelade. Samband pa Amnen: Kanske mindre discipl:;_nsvarigheter i fardighetsamnen och ovnings... amnen an i o:rienteringsamnen och specialarnnen. ~ Alternativkur sex-: Disciplinsvarigheterna ar storre i klas ser dar alla elever Hiser alternativkur s 1 1n i k!.asser, dar alla laser alternativkurs Skolbegavning~ Hypotesen: ju battre klassens medeltotala forutsattningar for GkoJ.... arbete - sason1. de ol ~.attao och upp1.evs av lararen.~, ar j desto mindre disciplins-v2h ighote~:. (Skatta:':' J.araren dessa variabler oberoende a-r.r va:candra '?) De ria svaten "'.ri;.ja:t 2-tt l2i.rarn.a har disciplinsvarigheter. Det ar inte de g:!. o-va Il.1rse8:LseJ.'na son'l a:t. det storsta problemet, varre anser J..ara1;na skoue;da 1 ) h2tgloshet:' pratcamhet, allman oro, latt avledd uppr.o2_rksamhet c~ dyl. 1'-Tutidens elever beskrivs som mer olydiga, okoncentr.sj.~adg~ splittrade, trf/cta och nervosa an forr av manga hi:rare.. And:ra ot:\gel' ocksa att ungdornen ar oppnare och lattillgangliga:j."e an for1 o 1~:1an aage:r att vissa former av skadegorel se, ckol1\:;; Tokning och se:;;:uelllosaktighet forekommer mer an forr. Orsaker soles i samhallet, hemmen~ massmedia, klas sernas elevsarnmansattning, skolnj.iljon~ lararper sonligheten och undervisningometodiken. Vad gora? For slag av lararna: mindre klasser namns forst, sedan fler skolpsykologe1 och skolkuratorer. Markerade med_pil~ de hy-poteser som Ronnberg i sammanfattningen ka1lar de n'linst tvetydigao

23 Skolans problembarn Pedagogiska skriftserien nr 3, Ped. Inst. vid Stockholms Universitet I dessa klasser gar barn rned sociala eller emotionella storningar, hogst l 3 barn i varje klass. Socialt storda: reagerar med "acting out" vid frustration. inbundenhet, allman osakerhet, irrationell angest. Oftast en blandning. Endast gradskillnad fran normalklass. Storda elever klarar undervisning i normalklass om de 1. har formaga att reagera positivt infor lararens anvisningar, trots att denne inte har mojlighet att agna nagon storre del av sin tid och uppmarksamhet at den enskilde eleven, 2. om de har formaga att samar beta och komm_a over ens med kamraterna, 3. om de kan tillfredssta1las med vanliga klassrumsaktiviteter, 4. om deras beteende inte stor gruppen. Ar storningarna allvarligare an ovan kan barnet placeras i specialldass eller - ovanligt - pa anstalt. Det sistnamnda endast om bar... nets hemmiljo bedoms som hammande eller de struktiv for bar nets sociala eller emotionella utveckling. Barn pa barnhem foreter oftast allvarligare beteenderubbningar an de observationsklassbarn som bor hemma. Enskild undervisning forekommer ocksa. 90 % av observationsklasserna inns i staderna. Observationsklas sbarn i Kopenhamn 1. Pedagogiska observationsklasser for barn vars fardighetsniva och intelligensniva visar mycket dalig overensstammelse. Ofta beror detta naturligtvis pa emotionella faktorer, men barnets pedagogiska svarigheter och inte dess beteenderubbnin~ar eller anpassningssvarigheter ar det primara. Arskurs 2, 2/3 och Vanliga observationsklasser. Placeringsorsak: sa stora svarigheter med anpas sning att barnet inte kan finna sig tillratta eller tolereras i normalklasserna. Arskurs 2/3, 3/4 och 4/5. 3. Tre observationsskolor (hem), dar barnet kan fa stanna tva eller flera manader. Vistelsen ar frivillig och avgiftsfri.

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Innehållsförteckning I. Skolsamfundet, skolområdet och -tiden II. Skolvägen III. Lektioner och arbetsro IV. Raster V. Skolmåltider VI. Klädsel VII.

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992)

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992) IPD-rapport 2008:10 Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992) Urval, genomförande och instrumentegenskaper Joanna Giota, Christina Cliffordson,

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skoljuridik för lärare exempelsamling

Skoljuridik för lärare exempelsamling Utvecklingspaket Skoljuridik för lärare exempelsamling 1. Prövning En f.d. elev kommer till en gymnasieskola i början på höstterminen. Eleven söker upp skolans expedition och ber att få träffa någon lärare

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Resultat Enkät Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Sammanställt av Ulrika Eidenstam skolrådsrepresentant 3B Enkäten Enkät gick ut till alla föräldrar med följande

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Resultatredovisning för Test Testsson

Resultatredovisning för Test Testsson Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I SVENSKA, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Skola: Datum: Namn på klass/undervisningsgrupp: Initialer för lärare:

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer