rop mmanstallning av tidig_a

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rop mmanstallning av tidig_a"

Transkript

1 Bilaga 44 rop II mmanstallning av tidig_a forskning David Magnusson - Rolf Beckne Avdelningen for tillampad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Mars 1967

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Stockholm VA Tel /427 Forestandare: laborator David Magnusson

3 Forord Under planlaggningsarbetet med Orebroprojektet gjordes en ingaende och systematisk inventering av tidigare forskning kring skolanpassningo Dessa litteraturstudier har i vasentlig grad vidgat var insikt i problernomradet och darmed underhittat stallningstaganden i detaljerade malsattningsfragor' i formulering av fragestallningar och hypoteser samt vid val av 1netodik, instrument~ bearbetningsteknik m.. m.. Da vi funnit det vara av start varde for savi:il internt orskningsbruk som for allmant informationsandamal har huvudparten av dessa litteraturstudier har sammanstallts i en speciell rapport., For litteraturstudierna och sammanstthlningen av rapporten har skolpsykologen Rolf Beckne burit huvudansvaret.. Stockholm i april 1967 David lvlagnus son Labor a tor

4 INNEHALLSF OR T E CKNING INLEDNING Sid. t DISCIPLINUNDERSOKNINGAR 1 II~ ALLMAN SKOLANPASSNING 24 Ill. SKOLPRESTATION I RELATION TILL VISSA ANPASS- 42 NINGSVARIABLER IV. BETEENDESTbRDA ELEVERS ANPASSNING I SKOLAN 80 Psykiatriskt-psykologiska studier v. SKOLKNING OCH SKOLANPASSNING 95 VI. FORVARVSARBETANDE MC>DRARS BARN OCH SKOL- ANPASSNING l09 VII. UPPFOSTRINGSPROBLEM OCH SKOLANPASSNING 116 VIII'. SKOLTRIVSEL, YRKESVAL M. M. 124 IX. LARARE... ELEVRELATIONER OCH ANPASSNING 134 x. TIDSKRIFTSARTIKLAR OCH REDOGORELSER 147 XI. FORFATTARINDEX 152

5 Inledning Foreliggande litteratursamrnansta..llning ar utarbetad med utgangspunkt fran var definition pa s!r;:olanpassning.. D8.rmed avser vi individens forrnaga att finna sig tillratta med de krav, som skolan staller och med den miljo, s nm skolan erbjuder.. Skolanpas sningsbegreppet har har fatt en mangtydig och vid innebord. Vi har i sarskild rapport narmare preciserat inneborden i begreppet (se rapport nr I Magnusson, Duner, Beckne, 1965).. Var litteraturstudie har i forsta hand inriktats pa de symtombilder, som diskuterats i rapport nr I. Darvid har vi sarskilt forsokt finna undersokningar, vilka liksom vara har GCUOr..:J.:6orto i projektform, d. v. s.. med en bred upplaggning och omfattande en storre sfar av missanpassningsproblematiken i skolsituationen.. Endast i ett fatal fall har vi funnit paralleller till Orebroprojektet..- Flertalet studier savth utomlands som har i landet har koncentrerats pa speciella forrner av missanpassning.. Undersokningsr.netoderna har i enlighet darn~ed ocksa varit begrfulsade till att mata enskilda aspekter av anpassning.. Iogonenfallande har varit att de allra flesta unders61mingar endast studerat den form. av missanpassning som yttrar sig i ett yttre manifest beteende.. D~rvid har utatvanda storningar som t.. ex. aggressivt beteende, motorisk oro, skolk, ' 1 brakighet' 1, pratsamhet~ rn.-m. varit de forharskande undersokningsamnena, medan sadana latenta missanpassningssymtom som hamningar av olika slag, angslan, motivationssvaghet, spanningar, blyghet~ underprestation m. m. blivit mycket sparsamt behandlade. En viss sv!righet i foreliggande litteraturredogorelse har varit att finna nagon lamplig indelningsgrund for de olika n'lissanpassningssymtom som gjorts till foremal for undersokningar.. Var indelningsgrund i symtombilder av olika slag av anpassning har ej all tid kunnat renodlas vid klas s ificeringen av anpas sningsaspekter 1 som behandlats i olika undersokningar. Vissa undersokningar koncentreras kring enstaka anpassningssymtom, andra studerar ett par eller flera sadana, medan ytterligare andra tangerar de problemstallningar., som vi hanfor till bristande anpassning.

6 Redogorelsen foljer ett system som gar fran det centrala till det perife ra i vad man konventionellt lagger in i begreppet skolanpassning. Vi inleder s~uunda rned undersokningar rorande skoldisciplin, allman skolanpassning, skolprestation relaterad till skol... anpassning m. mo 1 dar nagra ellel' flera av vara syrntornvariabler behandlas. Darefter redovisas undersokningar~ som beror anpassningsproblexn av mer specifik karaktar eller sedda ur en speciell synvinkel. Sist redovisas undel'sokningar dar anpas sningsproblemen i forsta hand belyses med Hira1"nas upplevelse av dem i skolsituationen. Utover planlagda undersokningar redovisas ocksa nagra bidrag fran den allrnanna debatten kring skolanpassningsproblen1.en i form av artiklar eller redogorelser..

7 I. Disciplinundersokningar sou 1950:3 Betankande med utredning och forslag angaende folkskolans disciplinmedel m. m. Stockholm 1950~ Hus~n, L. Yngre skolbarns skolanpassning. Artiklar Hus~n-Hus~n"~" Svensson Elever.. larare - foraldrar. Uppsala Marklund, S.. Mar kl und, S. Ronnberg., S_. Sigrell, B.. Folkskolans disciplinproblem. Experimentella undersokningar. Stockholms Hogskolas Pedagogiska Institut 1954 (manuskript). Skolans disciplinproblem, stencil Disclplinsvarigheter i den obligatoriska skolan.. en explorativ-deskriptiv undersokning. Uppsala Univer sitet, Institutionen for pedagogik, hostter... minen Skolans problembarn. Pedagogiska skriftserien nr 3 1 Pedagogiska institutionen vid Stockholm a universitet.

8 ... z - Statens offentliga utredningar 1950:3. Betankande med utredning och for slag angaende folkskolans disciplinmedel m. m.. Stockholm FRAGEST ALLNING I betankanden och utredningar i skolfragor under 1940-talet berordes alltsomoftast problem som indirekt hade med disciplinproblem och skolanpassning att gora ars skolkommission foreslog andringar betraffande bestammelserna om disciplinara atgarder mot larjungar i folkskolanh Forslaget gick ut pa att kroppsagan helt skulle avskaffas i folkskolan. Forslaget vackte livlig debatt och kritiska synpunkter anfordes fran saval skolmyndigheter som lararorganisationerna. Regeringen tillsatte darfor 1947 ars disciplinutredning, vars syfte var att avskaffa kroppsagan som dis... ciplinart medel i folkskolan. Reformens forutsattningar och konsekvenser skulle belysas ur skilda synpunkter. METOD Disciplinutredningen foretog en undersokning bland Hirare i folkoch smaskolor, som hade till syfte att bl. a. klarlagga pa vad satt och i vilken utstrackning undervisningsarbetet vanligen stordes Hirare over hela landet intervjuades genom frageformular. Svar inkom fran larc--re. Svarsfrekvensen utgjorde endast 52 procent. Den laga svarsfrekvensen utgor ett stort minus for tillforlitligheten av de framlagda resultaten. Dock visar sig resultaten val overensstamma med den forundersokning som gjordes med ett begransat material fran Goteborg, dar svarsfrekvensen var 82 procent. RESULT AT Resultaten anger forst frekvensen av olika storningar i klassrummet, vilka for svarar undervisningen. Foljande storningsgrupper anges: 1. Storande prat och darmed jamforliga uttryck f5r dalig arbetsdisciplin anges av 88 % av deltagarna. 2. Allman lattja, sen ankomt, slarv med alagda uppgifter anges cv 66 %. 3. Ohorsamhet anger 60 o/o av deltagarna..

9 Bland ovriga redovisade resultat namnes nonchalans och uppstudsighet, upprepad glomska av larobocker, och nodvandig materiel, ej fullgjorda hemuppgiftor, oversitteri mot kamrater, olampligt upptradande pa skolvagen eller under rasterna. Utredningen anger darefter de atgarder, som lararna vidtagit. Svaren redovisas i foljande grupper: 1. Tillsagelse eller enskilt samtal. 88 o/o anger denna atgard. 2. Kontakt med hemmen. 3. Remittering till institutioner av olika slag av upprepat besvarliga elever. 4. Sysselsattning med extrauppgifter. 5. Platsbyte i klassrummet eller liknande atgard.. 6. Ovriga atgarder med skiftande frekvens i anvandning: poangtavlan, fortroendeuppdrag~ utvisning ur klassrummet, eftersittning, forbud att deltaga i nojesbetonad sysselsattning etc. 7. Sist bland atgarderna ange s i forekommande fall att lararen tillgripit aga. I vilken utstrackning denna anvants ger undersc>k.. ningen inget besked om!) eftersom de redovisade fallen ar fordelade pa lararens hela tjanstgoringstid. Vanligt ar att atgarden tillgripits i sallsynta fall. Medraknas aga utgiven vid nagot tillfalle sa redovisar utredningen, att 39 o/o av de deltagande lararna anvant kroppslig bestraffning under sin tjanstgoringstid. Klasstorlek ar en faktor som de deltagande lararna tillmatte star betydelse da det g2iller skolarbete och disciplin. 88 o/o anger att storningarna ar besvarligare att komma tillratta med i en star klass. Bland de onskemal om disciplinunderlattande atgarder, som deltagarna beretts tillfalle ange namne s mindre k.las ser framst. \ Lararna fick i en uppgift ange ett onskema.l som de bedomde angelagnare an nagot annat. Utredningen redovisar foljande re sul... tat: 1. Minskat antal barn i lararavdelningarna (57 o/o) 2. Forflyttning av mycket storande elev (16 o/o) 3. Ovriga svar fordelade s pa foljande 7 onskema.l sgrupper: Battre skolor och materiel Ingen duplik.ation Genomfe>rt klasslararsystem Battre hjalp av hem och overordnade Farre klasser i flerklassiga avdelningar Mindre jakt i skolarbetet Psykologisk under sokning med lararens hjalp Mindre sensation kring nya undervisnings- och uppfostrings,.. metoder. Lararna fick ange antalet elever som av dem bedomde s eom sarskilt besvarliga i skolarbetet. Trots den subjektivitet som vidlader

10 ... 4 en sg_dan bedomning ar det intressant att fa resultaten redovisade: Pa landsbygden 1, 3 elever pr lararavdelning Stader 2, 3 " " Storstader 7 11 Totalt 2 II II (approx.) " Betraffande okning av storningarnas antal anger 61 procent av de deltagande lararna att storningarna i klassrummet okat under senare ar. De som angett denna okning ombads ange de suppone rade orsakerna. "Dessa ansag att den forsamrade uppfostran i hemmen utgjorde orsaken. Denna orsak formodas i sin tur bero pa bl. a. att nu for tiden bada foraldrarna ofta har forvartsarbete, att hemmens auktoritet ar undergravd, att barnrikehusen i vissa tatorter uppammar flockmentaliteten hos barnen och darige... nom bidrager till att forsvara uppfostran i hemmen, och att trangboddheten i andra fall bidrager. Pratsamheten och oformagan till koncentration och uppmarksamhet, da lararen instruerar och be... rattar, aterft>res ofta pa radian, en forklaringsgrund, som ifraga om frekvens kommer nast den forsamrade hemuppfostran. Man menar, att i en del hem familjemedlemmarna av ren ofor etagsamhet later radioapparaten standigt vara pakopplad, och att detta bidrager till att avtrubba formagan att over huvud taget lyssna. En del av deltagarna tillskriver slutligen storningarna barnens splitt.. ring pa olika intressen utanfor skolan: filmen, foreningslivet, veckopre s sen etc, Des sa ar givetvis inte direkta or saker utan bidrager mer a i allmanhet till att intre s set for skolarbetet splittras upp pa andra ting". Utredningen har aven uppmarksammat allvarliga forseelser, som visserligen inte direkt stor skolarbetet, men som lararen ur uppfostringssynpunkt maste beivra och reda ut. 82 o/o av storstadernas uppgiftslamnare har angett minst en forseelse. Motsvarande siffra for ovriga stader ar 78 o/o och for landsbygden 61 o/o. En sammanstallning av forseelserna fordelade pa stor stader, ovriga stader och landsbygd har nedanstaende utsee~;tde. Stold Skolk Olydnad och trots Skadegorelse Allman vanart Grym.het Sexuell vanart Ligabildning Stor stade r Ovriga stader 65 % 59 o/o Landsbygd 41%

11 Yngre skolbarns anpassning Nagra sammanfattningar, Svensk Skoltidning 1953:37, 38, 39 UNDERSOKNINGSGR UPP I april 1952 undersoktes skolbarn i klassserna 2-4, vilka gick i skola i Falu stad och landsbygden daromkring. METODER Attitydschema, med givna svarsalternativ, ifylldes av barnen. Attitydschemat provades vid forforsok pa 450 barn innan det fick - sin slutgiltiga utformning. Testningarna leddes av elever vid sma... skoleseminarium, vilka specialtranats. Skattningsschema fylldes i av barnens larare. Lararna skulle bl. a.. karakterisera barnet med hansyn till dess allmanna anpassning och trivsel med skolarbetet, flit och ambition, intellektuella for... utsattningar att klara skolarbetet, aggre ssivitet. Skattningarna utfordes pa 5-gradig skala. Frageformular sandes ut till foraldrarna till barn i Falu stads skolor. Svarsfrekvensen var 98 o/o. Dessutom anvandes ett projektivt test konstruerat av Hus~n, diffusa bilder ur barnens liv. med RESULT AT Laxlasning Foraldrarna fick besvara fragor rorande barnens HixHisning, hur lang tid den tar etc. Om man satter den av foraldrarna uppgivna genomsnittliga dagliga laxlasningstiden i relation till lararnas skattningar av elevernas skolbegavning, finner man, som vantat, att de mer valbegavade barnen genomsnittligt ej agnar sa lang tid at laxlasning som de mindre begavade. Elevernas attityder till Hixlasning ar mest positiva i arskurs 2, da laxorna ar betydligt farre ani arskurs 3 och 4. Enligt lararskattningarna ar overensstammelsen hog mellan grad av begavning och flit. Ar en elev begavad uppfattas han i allmanhet

12 som ambitios, ar han svagt begg_vad uppfattas ambitionen som lage Medan foraldrarna till overgenomsnittligt begavade barn sallan hjalper barren med laxorna (forhor dem etc.) maste majoriteten av de mindre begavade barnens foraldrar hji:ilpa eller kontrollera sina barn. Olika laxamnen kraver olika lang tid. Rakning ar redan fran andra klass det amne som for m.anga tar sarskilt lang tid; i fjarde klass ar detta helt dominerande. Inga konsdifferenser i raga om hemrakningen. Det amne som nast rakning tar langst tid ar skrivning. I raga om detta amne foreligger en markant skillnad mellan konen.. Pojkarna tycker i storre utstrackning an flickorna att skrivning tar lang tid. Foraldrarnas installning till skoldisciplinen En av fragorna till foraldrarna gallde deras uppfattning av uppfostran i skolan.. Anser Ni att uppfostran i skolan skulle vara: Strangare (fastare) 19 o/o Mindre strang (friare) 2 o/o Bra som den ar 79 o/o Det foreligger en differens mellan manliga och kvinnliga malsmans installning till disciplinen. 18 o/o av mannen och 19 o/o av kvinnorna foreslar en strangare skoluppfostran. Manlig och kvinnlig malamans svar delades upp i 2 undergrupper, pojkar fordes till den ena gruppen, flickor till den andra. Procentsiffror for strangare uppfostran inom de fyra grupperna: Pojkar Flicker Man Kvinnor Den vanliga uppfattningen att mannen har stramare instthlning i uppfostringsfragor an kvinnor st5ds ej av materialet. Kvinnorna tycks ha olika installning till skolans uppfostran av pojkar och flicker. Husen tolkar detta sa att kvinnorna har svart att gora sin auktoritet gallande gentemot pojkarna och darfor hoppas pa el1er kraver hjalp och stod av skolan.

13 - 7 - Elever- Larare- Foraldrar! Uppsala elever fordelade pa arskurserna 2, 4 och 6 inom 5 overlarardistrikt inom Stockholm a folkskolor. Lararbedomningar avseende skolanpassning av skilda slag. Elevernas attityder till hem och skola undersoktes genom attitydfor muhir. Intensivundersokning genom personlig intervju med ett sampel av 362 hem.. Hemmen undersoktes med en attitydskala avseende uppfostringsfragor samt genom en intervju. I bada fallen lamnades uppgifterna av n~odrarna. Barnens beteende i skolan bedomdes av respektive klasslarare. Genom parvisa jamforelser bedomdes graden av storande beteen de. Med skattningsmetod bedomdes eleverna med avseende pa aggressivitet, arlighet, slarvighet, passivitet och allman anpassning till skolan. Modrar med icke-barncentrerad uppfostringssyn tenderar ha mindre val anpassade soner i skolan. Betraffande flickorna framkommer ingen klar sadan tendens. En mindre barncentrerad attityd hos modern gar hos pojkarna starkare samman med aggressivitet an passivitet, hos flicker daren~ot mera med passivitet. Modrar med foga barninriktad uppfostringsattityd har i de fiesta fall svarigheter med barnens uppfostran. Ju konsekventare vanebildningen ar i hemmet, ju mindre uppfostrings svarigheter foraldrarna har och ju battre kontakten ar mellan familjemedlemmarna, desto battre anpassade ar barnen i skolan. Barn fran de sintegrerade hem (modern har mindre barncentrerad uppfostringssyn, foraldrarna har uppfostringssvarigheter och kon-

14 takten mellan familjemedlemmarna ar mindre god} visar ~ mindre positiv attityd till skolan an vad barn fran integrerade hem visar. Forvarvsarbetande modrar har mindre skolanpassade barn an icke-forvarvsarbetande. Nyckelbarn har svarare att anpassa sig i skolan an barn som inte ar nyc kelbarn. Barn fran splittrade hem har oftare anpassningssvarigheter i skolan an barn fran 11 hela 11 hemo Trangboddhet i hemmen gar samman med mindre god anpassning i hemmen. (I inte sa fa fall framkom dock undantag fran de sistnamnda re sultaten). Modrarna fran socialgrupp 1 hade den mest och modrarna fran socialgrupp 3 den genomsnittligt minst barncentrerade synen. Yngre modrar var mera barncentrerade an aldre. Mt>drarna i villaomrade var klart mera barncentrerade an rnodrarna i ovriga omr aden. Lararattityder: De fran skolans synpunkt mest positiva elevattityderna kommer _ till uttryck ho s den grupp av larare som inte ar benagen att standigt och jamt ingripa och som inte heller tycker att situationen ar sarskilt pafrestande.

15 - 9 - Folkskolans disciplinproblem. Experimentella undersokningar. Stockholms Hogskolas Pedagogiska Institut ( 1954) (manuskript). UNDERSOKNINGSMA TERIAL OCH PROBLEMST ALLNING Den forsta undersokningen bested av en lararenka.t, dar 28 larare i klasserna 3 7 genom att besvara ett frageformuhir delgav sin uppfattning om forekomsten av storande prat och storande motorik vid undervisningen i klassrumssituationen. Problemet gallde de ~ upplevda storningarnas fordelning pa olika tidsavsnitt av undervis... ningen, olika undervisningsamnen, olika arbetssatt bland eleverna och olika svarighetsgrad hos elevernas arbetsuppgifter. RESULT AT Majoriteten av Uirarna angav som sin uppfattning, att storningarna var storst mot slutet av varje avgransat tidsavsnitt. Detta gallde 45-minuterslektionen, skoldagen, arbetsveckan och terminen. Forfattaren tolkar detta som ett belagg for vardet ur rekreationssynpunkt av alla a-vbrott i undervisningen, fran raster pa tio minuter till sommarferier. Storningarnas fordelning pa olika undervisningsamnen visade knappast nag on samlande tendens. Betraffande arbetssatt gjordes en indelning i tre grupper: 1) att lyssna pa lararens genomgang~ 2) att arbeta med penna och papper, 3) att under lektionen rora sig mera obundet (arbetsskolemetodik). En klar majoritet av lararna angav arbetssatt nr 3 som hogst och nr 1 som lag st frekventerat av storningar. Betraffande storningar vid olika svarighetsgrader hos elevernas arbetsuppgifter angav flertalet larare ytterlighetsfallen som mest behaftade med storningar. Detta gall de i hogre grad de alltfor svara an de alltfor latta uppgifterna. Den andra av forfattarens undersokningar gallde storningarnas fordelning bland eleverna efter kon, intelligens, betyg, sociometrisls position, socialgrupp och attityder till skolan. Elevmaterialet be.. stod av samtliga elever i klass 4 vid Lulea folkskolor (408 st.).

16 Data erholls for 399 av dem. Varje larare rangordnade eleverna genom parvisa jamforelser med avseende pa storningar med ovidkommande prat, motorisk oro. Dessutom skattades eleverna efter deras benagenhet att verka storande pa grund av bristande anpassning av mera isolerad art, exempelvis skolk, opunktlighet~ aggressivitet, oversitteri 1 fusk, glomska o. s. v.

17 Marklund, S. Skolans disciplinproblern~ stencil PROBLEMSTALLNING Undersokningen ror forrner av elevbeteende., som Hirarna inner storande for unde:rvisningen och skolans a:rbetssituation i ovrigt.. Forfattaren ar intresserad av faktorer, som kan medverka vid uppkomsten av sadana beteenden. Forst av allt maste kunskaper om eleverna och de:ras beteende inha1ntas for att klargora orsakssambanden. UNDERSbKNINGSMA TERIAL OCH METODER Undersokningen ar genor.o.ford i en nordsvensk industri... och ha1nn... stad med ca invanare (Lulea ar 1954). Materialet be star av 550 folkskoleelever jamte deras foraldrar och larare. Forfattaren konstaterarv att missanpassning hos elever ej far behandlas som en isolerad elevforeteelse eller egenskaper som sadana utan maste ses som en funktion av elevens totalsituation. Viktiga komponenter i denna situation ar skolmiljon och hemmilv jon. Bade foraldrar och larare har saledes stor betydelse som miljoskapande faktorer. Forfattaron utgar fran teorin om att skol... disciplin bygger pa graden av overensstammelse i beteendenormen mellan hem och skola. I huvudundersokningen deltog 300 elever ur arskurs 4 och 5. I kontrollundersokningen deltog 191 elever fran arskurs 4. Attityd:- data erholls fran foraldrar till ovanstaende antal barn. Attityddata fran barnens larare st., erholls ocks2l Marklunds egen undersokning ornfattar disciplinbedomning fran lararnas sida, attitydundersokningar av fora1drar och Hirare. Utifran dessa undersokes sedan interaktionssystemet larare- elever och for2i1drar. 1VIed elevernas beteende som beroende varia bel beraknas sambanden pa korrelationsteknisk vag. En kontrollunder... sokning genomfores pa nytt material for provning av resultaten i huvudundersokningen. Foraldrarnas och lararnas attityder mattes med attitydskalor en... ligt amerikansk forebild, Formularet inneholl 80 items av flervals... typ.

18 Bedomningen av elevernas storningar gjordes genom parvisa jamforelser. (huvudunder sokningen) Storningsfrekvensens samband med Pojkar Flicker a) foraldradorninans b) attityddifferens far-mor c) attityddifferens fora1drar-hirare For pojkarna blev resultaten i kontrollundersokningen ungefar likadana som i huvudundersokningen. For flickorna sankte s daremot sambanden till insignifikant niva. Vi kan alltsa endast for pojkarnas del tillmata attitydmatningarna nagot prediktionsvarde betraffande storningar i skolsituationen.. Prediktionsvardet nar dock ett mycket lagt re sultat. Med en mycket forsiktig tolkning av resultaten sammanfattar forfattaren sina resultat pa foljande satt.: Ju dominantare attityder foraldrarna redovisar ju mer storande uppleves eleven i skolan av lararen. Ju storre differensen ar mellan av fadern och modern redovisade attityder, ju mer storande framstar eleven for lararen. Ju storre differensen ar mellan av foraldrar och larare redovisade attityder, ju mer storande framstar eleven for lararen. Storningarna sammanhanger enligt den stallda hypote sen me d en de sintegre rad uppfo stringsmiljo..

19 Ronnberg, Sten Disciplinsvarigheter i den obligatoriska skolan - en explorativdeskriptiv undersokning. Uppsala Universitet, Institutionen for Eedagogik, hostterminen UTREDNINGSUPPDRAG Undersokningen verkstalld pa uppdrag av en arbetsgrupp tillsatt av Skoloverstyrelsen bestaende av representanter fran davarande fern lararorganisationer. Undersokningen ar explorativ och forfattaren presenterar sina resultat som hypoteser for kommande forskning. Disciplinsvarigheter = lararens upplevelser av storande elevbeteenden, oberoende av ev. "formildrande 1 or sak till elevens beteende (t. ex. lag begavning eller hjarnskada). UNDERSOKNINGSMATERIAL OCH METOD En enkat sandes ut till 5 o/o av lararna i landets folkskolor och forsoksskolans lag- och mellanstadium (FFLM) och till 15 o/o av lararna vid forsoksskolans hog stadium (FH). Summa Hirare. Drygt. Obundet slumpmassigt urval av larare ur material fran Byran for Undervisningsstatistik. Samplingen skedde lansvis for att man skulle fa geografisk spridning. Ca 80 o/o av FFLM-lararnas enkater bearbetades 1 ca 60 o/o av FH-lararnas. Resten ar bortfall av olika anledningar. FH-lararnas enkat var nagot svarare att fylla i. Tillsammans har uppgifter fran i runt tal larare med klasser och elever bearbetats. Lararna har, med antalet elever som vis at beteendet i raga som mattsenhet7 fatt skatta graden av disciplinsvarigheter under det innevarande lasaret. For FFLM finns 14 olika variabler, for FH 15 st., som antas beteckna olika arter av disciplinsvarigheter. Variabler: pratighet, oformaga att itta stilla, aggressivitet mot kamrater, trots mot larare, forstorelselusta, HUt avledd uppmarksamhet, hagloshet, ej fullgjorda hemuppgifter, skolk, skadegorelse, snatteri (stold), rokning samt sprit..., thinner- eller tablettberusning. For FH aven fusk. Lararna har ocksa angett hur Icing tid per vecka som anvands for att aterstalla eller uppratthalla gott

20 uppforande hos eleverna. Dessutom: antal elever som hostterminen 1961 erholl Higre betyg an A i ordning och/eller uppforande. Klassforestandarklasser har framst bearbetats. Disciplinsvarigheter satts i samband med 22 olika~ antaget relate :rade faktorer: lan, lararens alder och kon, utbildning, befattnin.g, tjanstgoringsar, civil stand, skolortens befolkningsmangd, skolstorlek, klasstyp, arskurs~ slag av klass, antal veckotimmar tjanstgoring i klas sen~ klas storlek, proportionen pojkar i klassen, antal skolskjutselever i klassen, antal terminer Hiraren tjanstgjort i klassen, elevernas malsmans teoretiska utbildning, betyg~ amnen~ alternativkurser och skattad skolbegavning i klassen. Lan: Disciplinsvarigheterna ar mindre i Norrlandslanen an i ovriga Sverige. Mindre folktathet i Norrland tycks vara forklaringen. Svara disciplinsvarigheter forekommer ungefar lika ofta i Norrland som i ovriga Sverige. Lararalder: I hypotesform: disciplinsvarigheterna ar for lag... och mellant" stadiets larare stor st ho s larare under ungefar 50 ar' for att vara nagot mindre for larare over 50. For_larare pa hogstadiet ar disciplinsvarigheterna storst mellan 25~34 ar.. Lararna bar dock sjalva skattat disciplinsvarigheterna- olika aldrar kan ha olika skattningstendensert' antal ar i yrket kan vara en annan f6rklaring. Lararnas kon: Inga skillnader pa lag- och mellanstadiet. Pa hogstadiet har kvinn"" liga larare mindre disciplinsvarigheter. Ocksa i hypotesform. som alia slutsatser. Lararexamen: Smaskollarare pa lagstadiet har mindre disciplinsvafi gheter an folkskollarare pa mellanstadiet och hogstadiet. Pa hogstadiet har adjunkter mindre disciplinsvarigheter an ovriga lararkategorier.

21 15 For fa skolledare for att fa statistiskt sakerstallda resultat. Te:r:!_9-enser: att skolledare har mindre svarigheter an andra pa lag... och mellanstadiet. Inga skillnader pa hogstadiet. Har spelar kanske aldern in? Ju farre ar, desto storre svarigheter. Disciplinsvarigheterna okar med okande befolkningsantal i den ort dar skolan ar belagen. Samband beror troligen av befolkningstathet. Skolstorlek: Foga samband nar agglomerationsgrad halls konstant.. Inga samband om alder halls konstant. Arskurs: Disciplinsvarigheterna storre pa hogstadiet an lag- och mellanstadiet. Disciplinsvarigheterna storre i 9y an 9g. ~ Normalklass - specialklass: Storre svarigheter i specialklass, allra storat i observationsklaee. Antal veckotimmar i klas sen: Troligen icke nagot samband. Klas storlek: Med klasstorlek okar disciplinsvarigheterna... svag tendens. Elevernas kon: Ju hogre proportion pojkar 1 dess storre svarigheter. (Detta aven om specialklasserna, som mest bestar av pojkar, bortraknas). Aatal skolskjutselever: Inga samband..

22 - 16 ~ Antal tern-1iner i klas sen: - ~---'"'-~-- Svag tendeno tel okadc svarigheter med rnindre antal terminere tjanstgoring i klas oen~ Ma1 smans teor cti_cl~}:':_._~.tbj}.dn_ing: Svag tendens pa hbgeri:ad:let ;:ill 0kande sva~cigheter teoretisk utbildningsgj: acl med minskande For FFLM tog:::: rnedelbetyg i klassen for las:i.1.ing 3 skrivning, rak~ ning. For FE f:ll'd:.g1j.e'cc~-lr.nnen :cesp. orienteringsamnen. Varken betygs- eller discipl5.nsval"ighetovariabj.er ar normalfordelade. Samband pa Amnen: Kanske mindre discipl:;_nsvarigheter i fardighetsamnen och ovnings... amnen an i o:rienteringsamnen och specialarnnen. ~ Alternativkur sex-: Disciplinsvarigheterna ar storre i klas ser dar alla elever Hiser alternativkur s 1 1n i k!.asser, dar alla laser alternativkurs Skolbegavning~ Hypotesen: ju battre klassens medeltotala forutsattningar for GkoJ.... arbete - sason1. de ol ~.attao och upp1.evs av lararen.~, ar j desto mindre disciplins-v2h ighote~:. (Skatta:':' J.araren dessa variabler oberoende a-r.r va:candra '?) De ria svaten "'.ri;.ja:t 2-tt l2i.rarn.a har disciplinsvarigheter. Det ar inte de g:!. o-va Il.1rse8:LseJ.'na son'l a:t. det storsta problemet, varre anser J..ara1;na skoue;da 1 ) h2tgloshet:' pratcamhet, allman oro, latt avledd uppr.o2_rksamhet c~ dyl. 1'-Tutidens elever beskrivs som mer olydiga, okoncentr.sj.~adg~ splittrade, trf/cta och nervosa an forr av manga hi:rare.. And:ra ot:\gel' ocksa att ungdornen ar oppnare och lattillgangliga:j."e an for1 o 1~:1an aage:r att vissa former av skadegorel se, ckol1\:;; Tokning och se:;;:uelllosaktighet forekommer mer an forr. Orsaker soles i samhallet, hemmen~ massmedia, klas sernas elevsarnmansattning, skolnj.iljon~ lararper sonligheten och undervisningometodiken. Vad gora? For slag av lararna: mindre klasser namns forst, sedan fler skolpsykologe1 och skolkuratorer. Markerade med_pil~ de hy-poteser som Ronnberg i sammanfattningen ka1lar de n'linst tvetydigao

23 Skolans problembarn Pedagogiska skriftserien nr 3, Ped. Inst. vid Stockholms Universitet I dessa klasser gar barn rned sociala eller emotionella storningar, hogst l 3 barn i varje klass. Socialt storda: reagerar med "acting out" vid frustration. inbundenhet, allman osakerhet, irrationell angest. Oftast en blandning. Endast gradskillnad fran normalklass. Storda elever klarar undervisning i normalklass om de 1. har formaga att reagera positivt infor lararens anvisningar, trots att denne inte har mojlighet att agna nagon storre del av sin tid och uppmarksamhet at den enskilde eleven, 2. om de har formaga att samar beta och komm_a over ens med kamraterna, 3. om de kan tillfredssta1las med vanliga klassrumsaktiviteter, 4. om deras beteende inte stor gruppen. Ar storningarna allvarligare an ovan kan barnet placeras i specialldass eller - ovanligt - pa anstalt. Det sistnamnda endast om bar... nets hemmiljo bedoms som hammande eller de struktiv for bar nets sociala eller emotionella utveckling. Barn pa barnhem foreter oftast allvarligare beteenderubbningar an de observationsklassbarn som bor hemma. Enskild undervisning forekommer ocksa. 90 % av observationsklasserna inns i staderna. Observationsklas sbarn i Kopenhamn 1. Pedagogiska observationsklasser for barn vars fardighetsniva och intelligensniva visar mycket dalig overensstammelse. Ofta beror detta naturligtvis pa emotionella faktorer, men barnets pedagogiska svarigheter och inte dess beteenderubbnin~ar eller anpassningssvarigheter ar det primara. Arskurs 2, 2/3 och Vanliga observationsklasser. Placeringsorsak: sa stora svarigheter med anpas sning att barnet inte kan finna sig tillratta eller tolereras i normalklasserna. Arskurs 2/3, 3/4 och 4/5. 3. Tre observationsskolor (hem), dar barnet kan fa stanna tva eller flera manader. Vistelsen ar frivillig och avgiftsfri.

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola » 4 International Swedish School AB Org.nr. 556674-0113 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Raoul Wallenbergskolan Bromma belägen i Stockholms kommun 2 (7) Uppföljning

Läs mer

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010 skolundersökning år 2010 SKOP har på uppdrag av Götene kommun genomfört en undersökning bland föräldrar vars barn går i årskurserna 2, 5 och 8 i Götene kommun. Huvudresultaten redovisas i denna rapport.

Läs mer

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11: Elever som ht11 inte nådde kunskapskraven Barn- och utbildningsförvaltningen har, utifrån skolornas inskickade underlag sammanställt andel och antal elever som i år 8 och 9 inte nådde kunskapskraven Då

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN Definition av mobbning och hur det yttrar sig Mobbning är när en, men oftast flera personer systematiskt under viss tid trakasserar en annan person mobbningsoffret fysiskt

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar

Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar elevenkät 2012 - informationsblad 3 Malmö stad Barn och Ungdom Projekt kvalitetsarbete Malmö 2012-11-21 Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Ordningsregler. Torslunda skola

Ordningsregler. Torslunda skola Ordningsregler Torslunda skola Läsåret 2016 2017 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss - att du blir bemött med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi ingriper mot alla former av kränkande

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2017

Regiongemensam elevenkät 2017 Regiongemensam elevenkät 2017 Sigrid Rudebecks gymnasium gy2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2017

Regiongemensam elevenkät 2017 Regiongemensam elevenkät 2017 SKF Tekniska Gymnasium gy2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor 392 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7 Meritvärden VT åk9 2014 2015 2013 2014 2015 flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3

Läs mer

Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande. Ombudsmötet ansluter sig i princip'. t i l l skolkommi.ssionens

Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande. Ombudsmötet ansluter sig i princip'. t i l l skolkommi.ssionens eriges Folkskollätannneförbund Fredsgatan 10 Stockholm 51 oktober 1948 Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande 1, Den nioåriga skolplikten 0 ch skolans nål sättning Ombudsmötet ansluter sig i princip'.

Läs mer

Ordningsregler. Torslunda skola

Ordningsregler. Torslunda skola Ordningsregler Torslunda skola Läsåret 2013 2014 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss - att du blir bemött med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi ingriper mot alla former av kränkande

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Skolenkät Skolverket 06 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer