Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna. Regeringens skrivelse 2005/06:95

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna. Regeringens skrivelse 2005/06:95"

Transkript

1 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna Regeringens skrivelse 2005/06:95 7 februari 2008

2 TU3UT TUSveriges TU4UT TURättighetsfrågorUT... TU5UT TUOrganisation TU6UT TUAttitydpåverkande TU7UT TUppföljning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TUArbetsgruppen för mänskliga rättigheterut... 2 internationella åtaganden om mänskliga rättigheterut... 2 TU3.1UT TUGenerella frågorut... 2 TU3.2UT TUNya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m.ut... 2 TU3.3UT TUÖversyn av reservationerut... 4 TU3.4UT TUppföljning av synpunkter från internationella organut TU4.1UT TUDiskriminering, rasism och homofobiut... 4 TU4.2UT TUBarnets rättigheterut TU4.3UT TUNationella minoriteter och urfolkut TU4.4UT TUEkonomiska, sociala och kulturella rättigheterut TU4.5UT TUMäns våld mot kvinnor, m.m.ut TU4.6UT TURättsstatliga frågorut TU4.7UT TUPolitiska rättigheterut TU4.8UT TUAsyl- och migrationsfrågorut och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheternaut TU5.1UT TUInledningUT TU5.2UT TUOrganisation av arbetet med att genomföra handlingsplanenut TU5.3UT TUMyndighetsstyrningUT TU5.4UT TUKommuner och landstingut TU5.5UT TUMetoder och verktygut TU5.6UT TUArbetet inom RegeringskanslietUT arbete, m.m.ut TU6.1UT TUInledningUT TU6.2UT TUtbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendetut TU6.3UT TUKompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen samt domstolsväsendetut TU6.4UT TUtbildningsmaterial om de mänskliga rättigheternaut TU6.5UT TUDialog om de mänskliga rättigheternaut TU6.6UT TUSpråk- och informationsfrågorut och utvärderingut... 53

3 2 Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter Uppföljning av åtgärderna i En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2005/06:95) Ett stort antal representanter för enskilda organisationer, kommuner, landsting, universitet och högskolor samt statliga myndigheter deltog i arbetet med att ta fram En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2005/06:95). I enlighet med åtgärd 133 i handlingsplanen har regeringen bjudit in dessa referensgrupper och andra intresserade till ett halvtidsseminarium den 7 februari 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av handlingsplanen. I detta dokument redovisas genomförandet åtgärd för åtgärd per januari Redovisningen kan inte beställas utan endast laddas ned från regeringens webbplats om mänskliga rättigheter HUwww.manskligarattigheter.seUH Åtgärderna är sorterade under det departement som har huvud- eller samordningsansvaret i januari Kapitelnumreringen är den samma som i själva handlingsplanen, därför börjar numreringen med kapitel 3. 3 Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter 3.1 Generella frågor 3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m. Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att se över huruvida svensk lagstiftning överensstämmer med konventionen inför utarbetande av en proposition om ratificering. Regeringskansliet har låtit göra en preliminär inofficiell översättning av konventionen. Regeringens ambition är att riksdagen ska kunna fatta beslut om ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder före utgången av 2008.

4 3 Åtgärd 2: I syfte att säkerställa att Europakonventionens övervakningssystem kan fungera effektivt på sikt har ett ändringsprotokoll till konventionen samt fem rekommendationer antagits inom Europarådet. Regeringen avser att under perioden fortsätta det nationella arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Samordnande departement: Justitiedepartementet Arbetet på nationell nivå för att genomföra rekommendationerna fortsätter. Domstolsverket hade i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder verket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i den europeiska konventionens om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) övervakningssystem i enlighet med rekommendationerna. Åtgärd 3: Regeringen avser att under perioden åter se över i vilken mån ytterligare konventioner och tilläggsprotokoll som rör mänskliga rättigheter kan undertecknas och ratificeras samt redovisa sin ståndpunkt senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Sverige undertecknade den 6 februari 2007 FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden. Inför en ratificering kommer en översyn av svensk lagstiftning att göras för att bedöma hur den överensstämmer med konventionen. Arbetet vad gäller framtida ratificeringar och undertecknanden i övrigt pågår kontinuerligt inom Regeringskansliet. Åtgärd 4: Regeringen avser att under perioden åter se över sin inställning i frågan om en anslutning till protokoll 12 till Europakonventionen om generellt diskrimineringsförbud, men har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokollet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Frågan om hur och när översynen kan ske är under övervägande i Regeringskansliet. Åtgärd 5: Regeringen avser inte att i nuläget ratificera FN-konventionen om migrerande arbetares rättigheter. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Även denna fråga kommer att övervägas på nytt i enlighet med åtgärd 3. Åtgärd 6: Regeringen har under hösten 2005 lagt fram en proposition inför riksdagen om ratificering av det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Riksdagen godkände i mars 2006 det fakultativa protokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt antog de föreslagna ändringarna i brottsbalken. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli Den 7 december 2006 beslutade regeringen att ratificera protokollet.

5 4 3.3 Översyn av reservationer Åtgärd 7: Regeringen avser att under perioden åter se över de reservationer som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll om mänskliga rättigheter i avsikt att överväga om de kan dras tillbaka samt redovisa resultatet av denna översyn senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Arbetet pågår kontinuerligt. 3.4 Uppföljning av synpunkter från internationella organ Åtgärd 8: Regeringen avser att bjuda in till möten i samband med att Sverige ska lämna rapporter enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, liksom när FN:s kommentarer om dessa rapporter lämnas. När så bedöms lämpligt kommer möten även att anordnas på motsvarande sätt i samband med rapportering enligt Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter. Huvudansvarigt departement: Beror på vilken konvention det är fråga om. Regeringen har under arbetet med rapporterna till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter bjudit in till möten med framförallt enskilda organisationer. I samband med att regeringen skulle lämna sin andra rapport angående genomförandet av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående rapporteringen. Ett motsvarande möte har även hållits i samband med rapporteringen om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 4 Rättighetsfrågor 4.1 Diskriminering, rasism och homofobi Åtgärd 9: Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. I uppdraget ingår att pröva frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå ändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Utredningen pågår.

6 5 Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag. Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna träda i kraft senast Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beslut om lagrådsremiss har tagits i januari 2008 och beslut om proposition ska tas i mars Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft 1 januari Regeringen föreslår att en ny lag Diskrimineringslagen införs. Lagen ska ha till ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Regeringen föreslår också att det inrättas en ny myndighet Diskrimineringsombudsmannen som svarar för tillsynen över den nya lagen. Genom införandet av den nya ombudsmannen upphör verksamheten hos de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte har gällt i fråga om offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Förbudet mot könsdiskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder utökas till att fullt ut gälla på alla föreslagna samhällsområden. Den föreslagna lagen innehåller alltså diskrimineringsförbud som gäller i princip på alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder. Förbudet mot ålderdiskriminering är dock begränsad till utbildningsverksamhet och till arbetslivet i vid mening. Regeringen föreslår att den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningens storlek ska bestämmas så att den också avskräcker från diskriminering. Genom att införa en ny ersättningsform skapas bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering. Det ska kosta att diskriminera. Åtgärd 11: Regeringen avser att 2006 ge i uppdrag till vissa statliga myndigheter att upprätta antidiskrimineringsstrategier. Dessa myndigheter ska inbjuda Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) till samråd vid upprättande av strategierna. Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera de insatser som har genomförts med anledning av de antidiskrimineringsstrategier som har upprättats inom statliga myndigheter. Regeringen avser även att 2006 förtydliga behovet av arbete mot diskriminering i de statligt ägda bolagen. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Länsstyrelserna, Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Vägverket, Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten och Försäkringskassan fick i respektive myndighets regleringsbrev för 2007 i uppdrag att

7 6 upprätta antidiskrimineringsstrategier som har redovisats för regeringen under hösten Arbetet med att genomföra dessa strategier har inletts på samtliga myndigheter. En utvärdering av de olika kompetens- och antidiskrimineringsstrategierna planeras. Åtgärd 12: Regeringen avser att under 2006 besluta en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Förordningen antogs och trädde i kraft den 1 juli Nämnden för offentlig upphandling tog på regeringens uppdrag fram allmänna råd för tillämpning av förordningen. De allmänna råden finns på Konkurrensverkets webbplats Twww.konkurrensverket.seT. Åtgärd 13: Regeringen kommer att överväga förslagen från utredningen om en stärkt och tydligare tillsyn inom socialtjänsten, som ska lämna en slutredovisning till regeringen senast den 30 juni 2006, samt att vidta lämpliga åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag om indragning av serveringstillstånd. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Med anledning av delbetänkandet Ansvarsfull servering fri från diskriminering (SOU 2006:56) har en remissammanställning färdigställts och fortsatt beredning sker inom regeringskansliet. Åtgärd 14: Samarbetet mellan antidiskrimineringsbyråerna, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) kommer att utvecklas under Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Samtliga ombudsmän har genomfört utbildningsinsatser för att stödja antidiskrimineringsbyråernas arbete. Antidiskrimineringsbyråerna har i högre grad inkommit med diskrimineringsärenden till de olika ombudsmännen. Ombudsmännens stödjande insatser till byråerna kommer att fortsätta under Åtgärd 15: Regeringen avser att tillsätta en utredning om användning av så kallade diskrimineringstester som bevismedel i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beredning pågår. Åtgärd 16: Regeringen avser att ge i uppdrag till Arbetsmiljöverket (AV) och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) att utvärdera och fortsätta det samarbete i kompetensfrågor som de båda myndigheterna har inlett. Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet

8 7 Med hänsyn till Arbetsmiljöverkets pågående omställningsarbete och anpassning till väsentligt minskade anslag, är det inte aktuellt att ge verket några särskilda uppdrag under perioden Arbetsmiljöverkets interna arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kommer att följas upp inom ramen för departementets ordinarie dialog med verket. Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet DO har genomfört sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och utomeuropeiska kvinnor. Utvärderingen Effekterna av informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering finns på DO:s webbplats (www.do.se). Åtgärd 18: Regeringen avser att överväga behovet av att använda diskrimineringstester inom fler samhällsområden, baserat på de slutsatser som kommer att presenteras i en undersökning inom arbetsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beredning pågår. Åtgärd 19: Regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder med anledning av de förslag som har lämnats av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni Regeringen kommer även att överväga lämpliga åtgärder med anledning av denna utrednings kommande förslag. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ett flertal av de förslag som lämnades av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avser frågor som behandlas i regeringens lagrådsremiss Ett starkare skydd mot diskriminering (se åtgärd 10). Regeringen har även beslutat om en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar (se åtgärd 12). Avsikten är att regeringen inom kort ska ta ställning till betänkandet från Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Åtgärd 20: Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag som innebär ett samlat grepp om frågor som rör lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Arbetsgruppen ska även få i uppgift att överväga hur förekomst och omfattning av diskriminering på grund av sexuell läggning ska kunna mätas och om möjligt lämna förslag till indikatorer inom olika områden i samhället. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet

9 8 Arbetsgruppen är i princip färdig med sitt uppdrag och ska redovisa detta för regeringen i februari I arbetet har samråd skett med HomO, FHI och olika HBT-organisationer såsom RFSL, RFSL Ungdom och Sveriges Förenade Gaystudenter. Åtgärd 21: En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om par av samma kön bör kunna ingå äktenskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars Regeringen avser att därefter överväga förslagen från utredningen och vidta eventuella åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Äktenskaps- och partnerskapsutredningen lade i mars 2007 fram sitt betänkande Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor (SOU 2007:17). Utredningen föreslår att partnerskapslagen upphävs samtidigt som par med samma kön får möjlighet att ingå äktenskap. Utredningen ser ingen anledning att övergå till ett system med enbart borgerlig vigsel. Vigslar inom trossamfund ska alltså finnas kvar enligt utredningen. I betänkandet konstaterar utredningen att det inte bör införas någon vigselplikt vare sig för vigselförrättare inom trossamfund eller för samfunden. Betänkandet har varit ute på remiss till och med den 15 januari 2008 och beredningen fortsätter. Åtgärd 22: Regeringen avser att under våren 2006 redovisa en uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Den 16 mars 2006 överlämnades skrivelsen 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken till riksdagen. Regeringen har tillsatt en statssekreterargrupp för att utarbeta en strategi för hur målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska nås till Som en del i detta arbete kommer ett antal offentliga utfrågningar att anordnas. Åtgärd 23: Regeringen har inrättat en ny myndighet med uppdrag att samordna handikappolitiken. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 januari Handikappombudsmannen (HO) får en mer fristående och granskande roll. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Handisams verksamhet är i stora delar knuten till de övergripande åtgärder som presenterades i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (1999/2000:79). Myndighetens uppdrag inom tillgänglighetsområdet innebär att den ska stimulera och driva på utvecklingen mot ett tillgängligare Sverige samt följa myndigheters, kommuners och andra samhällsaktörers utveckling inom tillgänglighetsområdet. Handisam ska också genom sitt samordningsarbete bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen för skyddet av de mänskliga rättigheterna. Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) kartlägga våld mot funktionshindrade. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet

10 9 Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd med Handikappombudsmannen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, kartlägga våld mot personer med funktionshinder i syfte att ge ökad kunskap om problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka möjligheterna att förebygga våld mot personer med funktionshinder. Uppdraget redovisades i november Åtgärd 25: Regeringen har underlättat etablerandet av ett centrum mot rasism för att förstärka och komplettera samhällets insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Verksamheten inom Centrum mot rasism utvärderas av Integrationsverket under Integrationsverket kommer att presentera en analys av tillståndet och utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet Mot bakgrund av Integrationsverkets utvärdering och analys kommer regeringen att överväga lämpliga åtgärder. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Stödet till Centrum mot rasism kommer att upphöra från och med Regeringen kommer under våren att ta beslut om en förordning om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Centrum mot rasism och andra organisationer kan därmed ansöka om projektbidrag från Ungdomsstyrelsen som blir ansvarig myndighet för dessa bidrag. Åtgärd 26: Forum för levande historia utvecklar arbetet mot antisemitism, islamofobi och homofobi och genomför fördjupningsstudier om dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet Arbetet fortlöper via regleringsbrevet för 2008 där det övergripande målet är att arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter samt att arbeta för människors vilja att verka för människors lika värde. Forum för levande historia har även fått i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten i ett särskilt regeringsbeslut den 21 december Uppdraget delredovisades den 1 oktober 2007 och ska slutligt redovisas den 30 juni Som grund för uppdragets genomförande ska Forum för levande historia göra en kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området i Sverige och internationellt samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning och, om det behövs, initiera sådan forskning. Forum för levande historia ska arbeta utåtriktat, t.ex. genom seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runtom i landet. Åtgärd 27: Regeringen avser att under 2006 följa upp Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott. En uppföljning av rättsväsendets insatser från Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Ett uppföljningsarbete pågår inom Regeringskansliet. Detta förväntas vara klart under första hälften av 2008.

11 10 Åtgärd 28: Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att från och med 2006 årligen redovisa statistik över hatbrotten. I denna statistik ska, förutom de uppgifter som Säkerhetspolisen (Säpo) tidigare har redovisat, även ingå statistik över brott med islamofobiska inslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Från och med år 2006 har Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken för 2006 delas in i fyra kategorier: brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv. Det finns för närvarande inga möjligheter att följa alla de anmälda hatbrotten i rättskedjan, dvs. att följa i vilken mån anmälningar leder till åtal och dom. Sedan en tid pågår emellertid ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning inklusive kriminalstatistiken. En fråga som utreds är hur anmälda brott på ett bättre sätt ska kunna följas i rättskedjan. 4.2 Barnets rättigheter Åtgärd 29: Regeringen avser att följa upp lärosätenas arbete med att införliva barnkonventionen i relevanta utbildningar och planerar att under 2006 genomföra regionala konferenser för att stödja lärosätenas barnkonventionsarbete. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Till följd av ett regeringsuppdrag har Högskoleverket lämnat rapporten FN:s barnkonvention angår högskolan. I rapporten lyfter Högskoleverket fram exempel på hur barnkonventionen kan användas inom några högskoleutbildningar, bland annat för jurister, socionomer och sjuksköterskor. För att följa upp Högskoleverkets arbete har regeringen beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att anordna en nationell konferens om integreringen av kunskap om barnkonventionen inom den högre utbildningen. Konferensen, under rubriken Vad har barns rättigheter med högre utbildning att göra? anordnades i november Åtgärd 30: Regeringen avser att under 2006 etablera ett centrum för barnets rättigheter, som genom bland annat metod- och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte kan fungera som ett stöd i arbetet med att genomföra barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har givit Örebro universitet i uppdrag att etablera en verksamhet för metodoch kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte i barnkonventionsrelaterade frågor. Verksamheten startade i december Åtgärd 31: Regeringen har tilldelat Unicef Sverige medel för arbetet med att ta fram en handbok om genomförandet av barnkonventionen. Projektet beräknas vara avslutat till utgången av Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har initierat och finansierat arbetet för att ta fram en svensk handbok om genomförande av barnkonventionen. Handboken ska dels vara en hjälp att uttolka barnkonventionen för såväl politiker på olika nivåer som andra beslutsfattare, tjänstemän

12 11 och övriga intresserade, dels bidra till att skapa en samstämmighet om uttolkningen av barnkonventionen och barnrättskommitténs rekommendationer samt vad som krävs för att leva upp till de åtaganden konventionen innebär. Regeringen har beviljat 2,5 miljoner kronor till UNICEF Sverige för arbetet med att ta fram handboken, som gavs ut i december Åtgärd 32: Regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpolitiken. Arbetet beräknas bli klart under Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (S 2005:B) redovisade i mars 2007 en rapport med förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken Ds 2007:9. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från detta mål och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention föreslås en målstruktur som består av sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen för barnpolitiken. Till varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Det föreslagna uppföljningssystemet är i första hand tänkt att vara ett verktyg för regeringens arbete med att följa upp insatser för att förverkliga barnets rättigheter och utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor. Åtgärd 33: Regeringskansliet ska fortsätta sitt samarbete med det kommunala partnerskapet och med landstingens nätverk för barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Det finns flera kommuner och landsting som aktivt har valt att prioritera arbetet med barnkonventionen och därigenom kommit längre i sitt utvecklings- och förändringsarbete. Ett exempel på den positiva utvecklingen inom kommunernas arbete med barnets rättigheter är det kommunala partnerskapet för barnkonventionens genomförande som etablerades under Tolv kommuner har beslutat att ingå ett nära samarbete kring tillämpningen av barnkonventionen inom den kommunala verksamheten. Kommunerna har beslutat att fortsätta sitt partnerskap de närmaste fyra åren, fram till Regeringen har uppmuntrat etableringen av partnerskapet och dessutom ställt medel till förfogande för samordningen av partnerskapets verksamhet. Inom Sveriges Kommuner och Landsting har också etablerats ett nätverk för barnets rättigheter. Verksamhetschefer för alla 20 landsting, tillsammans med andra specialister i barns hälsa och i genomförandet av barnkonventionen träffas flera gånger om året. Nätverkets verksamhet går ut på att sprida goda arbetssätt att främja barnets rättigheter inom det landstingskommunala arbetet. Representanter från Socialdepartementet och Barnombudsmannen samt när så behövs från andra berörda myndigheter deltar såväl i partnerskapets verksamhet som i nätverkets periodiska möten. Åtgärd 34: Regeringen har under 2005 initierat Barnrättsforum, ett forum för en mer permanent dialog och erfarenhetsutbyte med enskilda organisationer om genomförandet av barnkonventionen. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet

13 12 Barnrättsforum har under fungerat som en plattform för strukturerad dialog mellan regeringen och de enskilda organisationerna som arbetar med och för barn. Barnrättsforum har bestått av socialministern som ordförande, fem statssekreterare med ansvar för relevanta politikområden samt tio ledande representanter från enskilda organisationer. Forumet har sammankallats två gånger om året. Förväntningarna på detta forum har dock inte infriats helt. Det har visat sig vara svårt för deltagarna, såväl statssekreterare som ledare för organisationer, att prioritera och hitta gemensamma teman för dialog. Behovet av en mer utpräglad samsyn på barnrättsfrågorna och av mer eller mindre samordnade insatser hos alla relevanta aktörer i samhället är fortfarande mycket aktuellt. Regeringen vill därför utveckla Barnrättsforum till en mer öppen och inkluderande plattform för berörda aktörer, inklusive barn och unga själva. Strukturen av ett nytt Barnrättsforum ska redovisas i regeringens skrivelse till riksdagen Åtgärd 35: Regeringen för sedan 2001 en dialog med barn och unga om barnrättsfrågor genom socialministerns barnreferensgrupp. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Socialministerns barnreferensgrupp består av ett fyrtio-, femtiotal flickor och pojkar i åldern med olika bakgrund från olika delar av landet. Syftet med gruppen är att den ska utgöra ett forum för årligt återkommande dialog mellan ministern, tjänstemän inom Regeringskansliet och referensgruppen i viktiga och aktuella frågor som rör barn och unga. Dialogen med barnreferensgruppen har fortsatt under 2005 och I april 2006 samlades denna grupp till ett fyradagarsmöte i Nynäshamn som avslutning på regeringens insats Ett Sverige för barn. Vid mötet medverkade både ministrar och tjänstemän från Regeringskansliet. Vid mötet diskuterades aktuella samhällsfrågor och deltagarnas synpunkter dokumenterades i en skrift som har spridits bland i första hand till beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Under våren 2008 kommer barnreferensgruppen att sammankallas inom ramen för Barnrättsforum (se åtgärd 34). 4.3 Nationella minoriteter och urfolk Åtgärd 36: I maj 2005 överlämnade en särskild utredare till regeringen ett delbetänkande med förslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska. Delbetänkandet har remissbehandlats. Samma utredare överlämnade i februari 2006 ett slutbetänkande med förslag avseende bland annat det språkliga förvaltningsområdet för samiska. Efter remissbehandling av slutbetänkandet under våren 2006 avser regeringen att återkomma till riksdagen om förslagen i de båda betänkandena. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Betänkandena har remissbehandlats. Under beredningen av förslagen har det framkommit behov av att inhämta kompletterande underlag rörande alternativa modeller till förvaltningsområdena. Detta underlag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare genomförs kompletterande studier rörande jiddisch (redovisades i januari 2008), romani chib och meänkiekli (redovisas i februari 2008).

14 13 Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap, såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Delegationen för romska frågor Den 14 september 2006 beslutade den tidigare regeringen om kommittédirektiv till en delegation för romska frågor. Därefter har statsrådet Nyamko Sabuni förordnat ordförande, ledamöter, sakkunnig och experter samt en referensgrupp till delegationen. Även två sekreterare har anställts under början av Delegationens arbete är prioriterat. Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige genom att inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras. Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 december Uppdrag I december 2006 gav regeringen i uppdrag åt Institutet för språk- och folkminnen att genomföra en fördjupad studie av situationen för romani chib i Sverige. Inom ramen för uppdraget ska Institutet för språk och folkminnen kartlägga vilka varieteter av romani chib som talas i Sverige och i vilken omfattning respektive varietet används, undersöka om huruvida det i Sverige eller i andra länder finns ordböcker, skrivregelsamlingar, grammatikor eller andra former av läromedel för de i Sverige talade varieteterna av romani chib samt lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för de i Sverige talade varieteterna av romani chib. Uppdraget ska genomföras efter samråd med en referensgrupp av företrädare för romska organisationer som sätts samman av Institutet för språk och folkminnen. Webbplats Delegationen för romska frågors webbplats ska främst fungera som ett verktyg, riktat till landets kommuner. Här finns information kring regeringens minoritetspolitik och hur Sverige och andra länder, främst inom EU, arbetar för att förbättra romernas situation. Vidare lyfter webbplatsen fram goda exempel på det arbete landets kommuner bedriver (HTwww.romadelegationen.seTH). Konferens Den 3 4 december genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska kvinnors rättigheter Amare Glasura Ashunde Our Voices Heard. Konferensen ägde rum på Lejondals slott norr om Stockholm. De officiella språken på konferensen var engelska och romani chib. Konferensen som syftade till att skapa diskussion mellan romska kvinnonätverk och personer i beslutsfattande position genomfördes med och för romska

15 14 kvinnor. Konferensen var en arbetskonferens under vilken goda exempel och erfarenheter lyftes fram. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen kommer att publiceras i en skrift som håller på att tas fram. Åtgärd 38: Regeringen avser att under perioden stärka samrådet för de nationella minoriteterna. Företrädare för de nationella minoriteterna kommer bland annat att kontinuerligt bjudas in till samråd i samband med att Sverige rapporterar till Europarådet om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I juni 2006 lämnade regeringen sin andra rapport angående genomförandet av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I samband med framtagandet av rapporten bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående återrapporteringen. Så långt möjligt beaktades deras synpunkter vid sammanställandet av rapporten. Till rapporten bifogades också de synpunkter som de nationella minoriteterna framfört under arbetet med framtagandet av den nu gällande handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Under mötet informerades representanterna från de nationella minoriteternas organisationer om möjligheten att skriva skuggrapporter till Europarådet. Ett liknande möte genomfördes den 4 september 2007 i samband med att regeringen sammanställde sin tredje rapport angående Sveriges genomförande av den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Åtgärd 39: Regeringen avser att under 2006 ta fram en strategi för att sprida kunskap och öka medvetenheten om Sveriges förpliktelser enligt Europarådets konventioner om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Strategin ska även omfatta de nationella minoriteterna och deras situation samt minoritetspolitiken och dess mål. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I december 2006 skickade regeringen, som ett första led i det strategiska arbetet med minoritetspolitiken, ut en enkät till samtliga kommuner i Sverige. Syftet med enkäten var att hos kommunanställda och kommunpolitiker mäta kunskapen om de nationella minoriteterna, minoritetspolitiken och åtagandena enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, väcka intresse för arbete med frågor som rör de nationella minoriteterna, och få en person i kommunen som är ansvarig för minoritetspolitiska frågor. Ett brev bifogat till enkäten innehöll information om vilka de nationella minoriteterna är, vilka språk som är nationella minoritetsspråk samt om konventionerna som ligger till grund för minoritetspolitiken och som Sverige har förbundit sig att följa. Enkätsvaren har sammanställts som arbetsmaterial. Slutsatserna av enkäten kommer att behandlas inom ramen för arbetet rörande åtgärd 36 (se ovan). Därutöver pågår planering av åtgärder i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Åtgärd 40: Som en uppföljning av Skolverkets rapport om utbildningssituationen för de nationella minoriteterna avser regeringen att överväga åtgärder mot bakgrund av verkets förslag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet En stor del av Skolverkets rapport tog upp elevernas möjligheter att läsa de nationella minoritetsspråken i skolan. Skolverket konstaterade i sin rapport att det finns många

16 15 brister i utbildningen för de nationella minoriteterna. Knappt varannan elev som är berättigad till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken deltar. Kommunerna saknar kunskaper om och brister i att informera om dessa elevers möjligheter och rättigheter. Dessutom har kommunerna svårt att rekrytera lärare och det råder stor brist på läromedel. Skolverket föreslog bl.a. att man skulle slopa kraven på minst fem elever per undervisningsgrupp som villkor för att undervisning i minoritetsspråk anordnas, att minoritetsspråken ska vara ett dagligt umgängesspråk för eleven samt att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Skolverket fick i december 2005 ytterligare ett uppdrag att genomföra en fördjupad studie av situationen för romer i den svenska skolan. I redovisningen lämnande Skolverket flera förslag för att förbättra undervisningssituationen för romer bl.a. genom att tydliggöra kommunernas ansvar för de nationella minoriteternas utbildning. Skolverket har med anledning av detta gett ut broschyren Nationella minoriteter i skolan (Skolverket 07:1002) som sammanfattar kommunens och skolans skyldigheter. Broschyren har skickats till landets alla kommuner. Regeringen avser att även under 2008 besluta om vissa förändringar i skolförfattningarna som syftar till att öka tillgången till modersmålet för de nationella minoriteterna. Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att modersmålet ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att elever som tillhör de nationella minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort. I regleringsbrevet för 2008 har Skolverket fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder ett urval av kommuner vidtagit för att informera skolor och föräldrar om elevers rätt till modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken som en uppföljning av broschyren om nationella minoriteter i skolan. Åtgärd 41: Regeringens ambition är att Sverige ska ratificera ILO:s konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder så snart det låter sig göras. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Åtgärd 42: Regeringen har i februari 2006 lämnat en proposition till riksdagen med förslag bland annat om att Sametinget ska få fler myndighetsuppgifter och därigenom få ett ökat inflytande. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Frågan behandlades i regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande. De frågor som flyttats över rör huvudsakligen rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som rör markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare ligger fortsättningsvis kvar på länsstyrelserna. Reformen genomfördes i januari Sametinget håller på att rekrytera personal för att handlägga de uppgifter man tagit över från länsstyrelserna respektive Jordbruksverket. I vissa fall har man övertagit befintlig personal. Det rör sig om cirka 10 tjänster och rör rennäringsadministrationen.

17 16 Åtgärd 43: Regeringen har i september 2005 initierat medling för att få fram en överenskommelse om vinterbete i Härjedalen med syftet att finna en långsiktigt hållbar lösning på samebyarnas behov av vinterbetesmark. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Mandatet för medlingsgruppen har löpt ut men kommer sannolikt att förlängas med ett halvår. En huvudfråga gällande betessituationen i Härjedalen som måste lösas är hur arrendet ska bekostas. Åtgärd 44: Arbetsgruppen för en nordisk samekonvention lämnade i november 2005 ett utkast till konventionstext. Den fortsatta behandlingen av utkastet syftar till att tillsätta en nordisk förhandlingsdelegation med målsättningen att utarbeta en slutlig konventionstext. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Vid det senaste mötet mellan ministrarna ansvariga för samiska frågor och sametingspresidenterna i Stockholm den 14 november 2007 kom man överens om att föra processen vidare och konstaterade att ärendets behandling fortsätter våren 2008 när Finlands analyser färdigställts. Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor ska då sörja för att ett förslag till hur eventuella förhandlingar ska genomföras därefter utarbetas med sikte på att ha ett förslag till beslut vid nästa möte med sameministrarna och sametingspresidenterna. För närvarande genomförs en konsekvensanalys i nära samverkan med Sametinget för att bedöma de juridiska konsekvenserna av förslaget. Den ska vara klar i god tid inför nästa möte mellan ministrarna och sametingspresidenterna i november i år. 4.4 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Åtgärd 45: En utredning har genomförts om avidentifierade ansökningshandlingar. Uppdraget redovisades i januari Regeringen kommer under 2006 att ta ställning till om och hur det är lämpligt att pröva metoden vid någon eller några myndigheter. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari december Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex. sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar. Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om

18 17 rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa utvärderingen av projektet senast den 12 augusti Åtgärd 46: Sverige kommer att införa förbud mot diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Se åtgärd 10. Åtgärd 47: Regeringen arbetar med att ta fram en nationell handlingsplan för att avskaffa könsdiskriminerande löneskillnader, vilken kommer att ligga till grund för åtgärder inom detta område. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Den föregående regeringens skrivelse återkallades i december I syfte att skapa förutsättningar för analys, uppföljning och samordning av insatser avser regeringen att under 2008 utarbeta en samlad strategi när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Åtgärd 48: Regeringen avser att fortsätta att genom regleringsbreven för lärosäten sätta rekryteringsmål avseende professorer i syfte att utjämna fördelningen mellan könen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Rekryteringsmålen står kvar i regleringsbreven för universitet och högskolor. De nuvarande målen gäller och kommer att kvarstå åtminstone denna period. Vad som kommer att gälla från 2009 är ännu för tidigt att avgöra och är beroende av utfall och eventuella andra insatser för att främja jämställdhet. Åtgärd 49: Regeringen har beslutat att införa en ny modell för att med ett mer sammanhållet arbetssätt stärka funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden. Modellen infördes den 1 januari 2006 och kommer att utvärderas inför Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera insatserna. Slutrapporten kommer den 1 juni Åtgärd 50: Resultatet från regeringens interdepartementala arbetsgrupp för att se över bostadsförsörjningen presenteras i form av en departementspromemoria, i vilken bland annat frågor om diskriminering av bostadssökande behandlas. Promemorian skickas ut på remiss under våren Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Åtgärden är genomförd. Promemorian, inklusive ett avsnitt om diskriminering rörande bostadsfrågor, har remitterats. I promemorian behandlas bland annat diskrimineringslagstiftningens innebörd, utredningar om diskriminering, förekomst av diskriminering rörande bostäder, mekanismer bakom diskriminering på bostadsmarknaden samt förmedlingsprinciper som utesluter vissa bostadssökande. Frågan bereds inom regeringskansliet.

19 18 Åtgärd 51: Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor under tre år till lokala hemlöshetsprojekt samt att genomföra nationella kartläggningar av hemlösheten i landet. Socialstyrelsen genomför nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning 2005 och Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har beslutat om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (regeringsbeslut 5 den 1 februari 2007). Strategin löper under åren Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ange tydliga mål och peka på att flera myndigheter och aktörer har ett ansvar. Socialstyrelsen ska i samråd med Boverket, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten leda och samordna arbetet. Regeringen har avsatt totalt kronor under 2007 och Medlen ska framför allt användas till att stödja lokalt utvecklingsarbete, men även till att utveckla och sprida kunskap samt utveckla statistik. Socialstyrelsen genomför regelbundet nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning, dock ej år 2007 som anges i åtgärden. Åtgärd 52: Regeringen har under våren 2005 utsett en nationell bostadssamordnare med uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att underlätta för ungdomar, och i viss mån även andra grupper som är utsatta i detta sammanhang, att komma in på bostadsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Den 31 mars 2005 beslutade den tidigare regeringen att utse en nationell bostadssamordnare. Enligt direktiven utsågs den nationella bostadssamordnaren med uppgift att under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Samordnaren skulle kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende. Samordnaren skulle även kartlägga och sprida kunskap om framgångsrika initiativ, såväl privata som kommunala. Vidare skulle samordnaren se över behovet av nationell övergripande information om lediga bostäder och överväga i vilken form en sådan tjänst kan utföras. I uppdraget ingick också att se över vilka insatser som behövs för att stimulera omflyttning och därmed få igång flyttkedjor. Målgruppen för samordnarens uppdrag var främst ungdomar men förslag till åtgärder kan även komma andra grupper till del. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven vara slutfört senast den 18 december I november 2006 beslutade dock den nyvalda regeringen om tilläggsdirektiv till bostadssamordnaren, som antagit namnet Boutredningen. Tilläggsdirektiven innebar att uppdraget skulle avslutas och en slutredovisning av uppdraget i sin helhet lämnas till regeringen senast den 31 januari Regeringen menade i tilläggsdirektiven att ungdomars möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden ska lösas genom andra åtgärder än vad som omfattas av uppdraget. I mitten av februari 2007 presenterade Boutredningen sitt slutbetänkande i form av SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en bostad. I slutbetänkande lyfter utredningen bland annat fram att: det är vanligt med missförhållanden på bostadsmarknaden det råder bristande tillgång på bostäder för unga det råder bristande kunskap om boende och bostadsmarknaden det råder bristande bostadsinformation och ett ineffektivt förmedlande av bostäder

20 19 det råder verklighetsfrämmande villkor på bostadsmarknaden gruppen ungas ekonomiska förutsättningar har försämrats kreditmarknaden har svårt att bedöma unga hyresgarantier kan i viss mån kunna öka möjligheten för vissa grupper att ses som potentiella hyresgäster. Regeringen har gått vidare med tre av de åtgärder/områden som Bostadssamordnaren lyfte fram: 1. Den första juli 2007 införde regeringen så kallade hyresgarantier, dvs ett särskilt stöd till kommuner som går i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad (kommunala hyresgarantier) i syfte att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden. Bidrag lämnas med kronor per hyresgaranti till kommuner som efter behovsprövning beviljat hyresgaranti för enskilda hushåll som saknar ett självständigt boende. En förutsättning är att de hushåll för vilka garantier lämnas får en bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin omfattar minst sex månadshyror. Fullt utnyttjat är anslaget beräknat så att kommunerna kan teckna hyresgarantier per år med statligt stöd. Regeringen bedömer att stödet kommer att leda till att kommuner med stor efterfrågan på bostadsmarknaden successivt kommer att införa hyresgarantier och att därmed fler personer kommer att ges möjlighet att etablera sig i eget boende. 2. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat om att en samlad informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö ska upprättas. Boverket tillförs totalt 7 miljoner kronor under perioden för att genomföra en förstudie samt upprätta denna portal. Syftet med portalen är att öka konsumenternas tillgång till tillförlitlig information om bostadsfrågor, boenderelaterade byggfrågor och inomhusmiljö samt köp och försäljning av privatbostäder. 3. När det gäller att underlätta förvärv av bostad har riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat att staten fr.o.m. den 1 mars 2008 ska kunna ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (s.k. förvärvsgarantier) intill ett belopp av högst 5 miljarder kronor. Förvärvsgarantin gäller för förstagångsköpares räntebetalningar upp till kronor under högst tio år vid lån till permanentbostad, t.ex. bostadsrätt eller egnahem. Syftet med garantin är att underlätta etablering och skapa ökad valfrihet för konsumenterna på bostadsmarknaden. Statens bostadskreditnämnd har fått i uppdrag att administrera garantierna. Förslaget bedöms framför allt få effekt för ungdomar och hyresgäster i områden där ombildning till bostadsrätt är aktuellt. Åtgärd 53: Regeringen avser att från och med 2006, med ordinarie statliga resurser som utgångspunkt, revidera de lokala utvecklingsavtal som regeringen har träffat med sju storstadskommuner i avsikt att långsiktigt bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Under 2007 har regeringen breddat arbetet med lokala utvecklingsavtal och tecknat avtal med 21 kommuner: Borås, Botkyrka, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Huddinge, Jönköping, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, och Växjö kommun. I budgetpropositionen för 2008 har regeringen presenterat en urban utvecklingspolitik.

Uppföljning av den. för de mänskliga. rättigheterna. Uppföljning av den. nationella handlingsplanen för de mänskliga.

Uppföljning av den. för de mänskliga. rättigheterna. Uppföljning av den. nationella handlingsplanen för de mänskliga. Uppföljning av den Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga för de mänskliga rättigheterna rättigheterna Regeringens skrivelse 2005/06:95 April 7 februari 20102008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

340 000 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.tpf

340 000 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.tpf TP TP TP F F F 2006-12-20 Sveriges sjuttonde och artonde rapport till FN:s Kommitté för avskaffande av rasdiskriminering INLEDNING 1. Den svenska regeringen överlämnar härmed i ett och samma dokument sin

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

VERKSAMHET Följande gäller för verksamheten inom Integrationsverkets ansvarsområde.

VERKSAMHET Följande gäller för verksamheten inom Integrationsverkets ansvarsområde. Regeringsbeslut 109 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10512/IM (delvis) Ju2006/6753/IM Ju2006/8780/IM m.fl. Sebilaga1 Integrationsverket Box 633 601 14 NORRKÖPING Regleringsbrev för budgetåret 2007

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi

Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi Regeringsbeslut III:5 2010-05-27 S2010/4319/ST (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

De vill att jag ska vara osynlig

De vill att jag ska vara osynlig Barnombudsmannen rapporterar br2005:07 De vill att jag ska vara osynlig Romska barn och ungdomar berättar om sin vardag ISBN 91-878448-13-0 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106, 104 22

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer