Lotta Coniavitis Gellerstedt 25 februari 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lotta Coniavitis Gellerstedt 25 februari 2008"

Transkript

1 Landstingens arbete med personer med dövblindhet Sammanställning av de svar som kommit på begäran om uppdatering, komplettering och korrigering av 2006 års redovisningar så att läget avspeglar förhållandena 2007 Lotta Coniavitis Gellerstedt 25 februari 2008 Innehåll Stockholm, s 2 Uppsala, s 5 Sörmland, s 7 Östergötland, s 9 Jönköping, s 11 Kronoberg, s 13 Kalmar, s 15 Gotland, s 17 Blekinge, s 20 Skåne, s 21 Halland, s 25 V Götaland, s 27 Värmland, s 30 Örebro, s 31 Västmanland, s 35 Dalarna, s 37 Gävleborg, s 39 Västernorrland, s 41 Jämtland, s 43 Västerbotten, s 44 Norrbotten, s 45 Landstingen

2 S T O C K H O L M 2007 A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns sedan 2003 med egen budget och eget mandat. Teamet tillhör organisatoriskt SLSO, Handikapp & Habilitering och ingår i Länscentrets verksamhetsområde. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Mål och värdegrund finns för all hab-/rehabiliteringsverksamhet i Handikapp och Habilitering. Verksamhetsberättelse för arbetet med personer med dövblindhet finns. Dövblindteamets målgrupp är barn, ungdomar och vuxna personer boende i Stockholms län som är dövblinda eller på väg mot dövblindhet och deras anhöriga. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Personalkategori Del av Kommentar heltid Enhetschef 1,0* teckenspråkskunnig Hörselpedagog 0.5 teckenspråkskunnig Specialpedagog, syn 1,0 teckenspråkskunnig Kommunikationspedagog 1,0 teckenspråkskunnig Kuratorer (2 personer) 2,0 teckenspråkskunniga Psykolog 1,0 teckenspråksutbildning pågår Läkare - hörsel Konsulteras 1 dag per vecka Läkare - ögon Konsulteras 1 dag per vecka Administrativ personal 0,5 teckenspråkskunnig *Chef för tre team sedan hösten 2005: dövblindteam, synteam och dövteam Personalens teckenspråkskunskaper varierar alltifrån fullt teckenspråkig till nybörjare i teckenspråk. Personalen har under hösten 2007 fått undervisning i taktilt teckenspråk. Samarbete med Barnhabiliteringen/Vuxenhabiliteringen sker i enskilda ärenden. Teamet har lokalmässig hemvist. I varje enskilt ärende byggs nätverk och samarbete upp utifrån individens behov. Ett större nätverk finns sedan tidigare Nätverket för syn/hörselskadade och dövblinda i Stockholmsregionen vilket dövblindteamet ansvarar och är sammankallande för. Nationellt expertteam för diagnosticering av personer med dövblindhet har kontaktats i något ärende. Teamet har regelbundna träffar med FSDB Stockholms- och Gotlands län för brukarsamverkan. Inom Handikapp & Habilitering använder alla journalsystemet Patient Landstingen

3 D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Personer med dövblindhet får kännedom om teamet bl.a. genom Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), genom broschyr och temanummer av tidningen Habilitering Nu (nr 3/2004), genom Syncentral, Hörselvård, Dövblindas Aktivitetshus. Teamet har många olika samverkanspartners som informerar och bistår brukare i kontakt med teamet, osv. Teamet informerar också om sin verksamhet i olika sammanhang. Den vanligaste kontaktvägen har hittills varit att personer med dövblindhet själva tar kontakt med teamet men anmälan via andra enheter inom landstinget (främst syn och hörsel) har ökat under Alla personer med dövblindhet betraktar inte sig själva som dövblinda och denna grupp kan vara svår att komma i kontakt med. Stockholms län har ett stort upptagningsområde med många olika kommunala, privata och landstingsdrivna verksamheter vilket bidrar till svårigheten att nå ut till alla med information om att teamet finns. Sedan teamet startade har man hittills arbetat med drygt 160 personer som har fått/får hab-/rehabiliteringsinsatser. Under 2007 har teamet gett insatser till 102 personer varav 32 personer är nya brukare. Tyngdpunkten ligger på personer i yrkesverksam ålder och äldre medan barn och ungdomar är färre. Antalet barn och familjer har dock ökat under året. Det finns personer som har fått CI och i några fall pågår diskussioner om CI. Det finns personer med medfödd dövblindhet bland brukarna. Innan dövblindteamet startade gjordes en utredning där man bl a också uppskattade antalet personer med dövblindhet i länet. Det fanns då ca 170 kända vuxna dövblinda personer varav ca 100 personer var under 65 år samt ca 25 barn i skolåldern och 20 personer var dövblindfödda. En uppskattning på att det därtill kan finnas upp till ett par tusen äldre personer som är dövblinda gjordes utifrån en dansk studie. Man saknar bra instrument för en kartläggning av antalet personer i målgruppen och att nu lägga tid på en inventering är inte aktuellt. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas till möten en gång per vecka. När ett nytt ärende har anmälts tas det upp i teamet på nästkommande teamkonferens och tilldelas en/två personer i teamet. Dessa kontaktar brukaren för ett första samtal och kartläggning. Journaler bl a från syn- och hörselkliniker begärs in varefter en målgruppsbedömning görs om personen ingår i målgruppen och kan erbjudas insatser från teamet. Kartläggningen leder fram till en behovsinventering och tillsammans med brukarens önskemål om insatser dokumenteras dessa i en habiliteringsplan. Arbetssättet anpassas efter brukaren och den problemställning som gäller. Teamet stöttar ofta genom att någon följer med på möten med kommunen, sjukvården osv. Man har från början vinnlagt sig om att i teamet, efter tvärfackliga diskussioner, utforma väl underbyggda intyg, vilket också i de flesta fall gett önskade resultat ute i kommunerna och försäkringskassan. Under året har teamet utarbetat ett funktionellt kartläggningsmaterial som på ett tydligt sätt påvisar vilka funktionella konsekvenser funktionsnedsättningen medför för individen. I de fall då en person även har kontakt med ett habiliteringscenter sker samarbete mellan teamet och habiliteringscentret. Grundprincipen är att habiliteringscentret har huvudansvaret och dövblindteamet bistår med den dövblindspecifika kunskapen. Den Landstingen

4 verksamhet som är huvudansvarig är också ansvarig för personens habiliteringsplanering. Viktiga erfarenheter av arbetet i dövblindteam är att arbetet utvecklas successivt och att för varje år som teamet funnits har ny kunskap genererat utveckling av insatser, råd och stöd till målgruppen. Teamet ser ett tydligt behov av alla de olika professionerna i teamet och av det tvärfackliga utbytet mellan team-medlemmarna. En erfarenhet är också att det finns ett mycket stort behov av psykosociala insatser. Det är inte alltid en stor fråga som leder in en brukare/patient i teamet men en erfarenhet är att när förtroende skapats så tydliggörs ytterligare behov. Liksom föregående år kan personer med dövblindhet 2007 erbjudas insatser inom alla aktuella områden (sociala, psykologiska, specialpedagogiska, kommunikativa och medicinska) individuellt och, i förekommande fall, i grupp. Teamet har ingen egen hjälpmedelsbudget utan samarbetar här med syncentral och hörselklinik som förskriver aktuella hjälpmedel. Speciella hab-/rehabiliteringsinsatser som utvecklats just för personer med dövblindhet handlar exempelvis om att vara behjälplig i kontakter med socialtjänsten och LSS-handläggare, försäkringskassan, vid läkarbesök, på syncentral osv. Kunskapsöverföring till olika myndigheter och verksamheter för att öka förståelsen hos handläggare sker i så gott som varje ärende där insatser söks. Personer med dövblindhet behöver ofta stöd i den omställningsprocess som följer med funktionsnedsättningen och denna kunskap samlas hos teamets psykolog. Dessutom har ledsagarutbildning getts till brukarens familjemedlemmar och personliga assistenter/ledsagare och kurser i teckenspråk alternativt i taktilt teckenspråk har genomförts för personer som har synförsämringar och deras anhöriga. Riktade informationsinsatser om dövblindhet till gruppen heminstruktörer i kommunerna sker genom kontinuerligt samarbete kring brukaren. Kontaktverksamhet och samarbete mot skolan finns upparbetad i samarbete med Dövblind ungdom (DBU) vad gäller kunskapsöverföring och samarbete med Manillaskolan. Samverkan med syncentral och hörselklinik sker regelbundet likaså finns ett upparbetat samarbete med några folkhögskolor ute i landet genom de aktiveringskurser som skolorna erbjuder till dövblinda personer. Teamet samverkar vidare med Specialpedagogiska institutet och Resurscenter Dövblind. En regelbunden samverkan sker också med Dövblindas Aktivitetshus som har sina lokaler i samma byggnad som dövblindteamet. Teamet samarbetar med Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (NKC) dels genom att i år ha föreläst om samhällets stöd på den årliga konferens som NKC ger till landstingen i landet, dels genom att bidra med material till det kompendium som NKC gett ut med rubrik Samhällets stöd till personer med dövblindhet. Viktigt för teamet att fortsätta att arbeta med är att under 2008 utveckla gruppverksamheten för personer med dövblindhet och deras anhöriga Träning i punkt för teckenspråkiga är något som man ser ett behov av och diskussioner pågår var och hur detta bör/kan ges. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Landstingen

5 Allmän neonatal hörselscreening genom otoakustiska emissioner (OAE) sker i hela landstingsområdet sedan Synkontroll med viss automatik vid konstaterad nedsatt hörsel görs inom sjukvårdsorganisationen. Om hörselkontroll genomförs vid konstaterad nedsatt syn är osäkert. U P P S A L A 2007 A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns. Teamets deltagare tillhör Hörcentral och Syncentral organisatoriskt tillhör Habilitering & Hjälpmedel. Teamet har ingen självständig organisatorisk beslutsfunktion. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Dövblindteamet vänder sig till personer i alla åldrar. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Teamet består av fyra personer: Teckenspråkslärare (Fn vakant tjänst), synpedagog och kurator från Syncentralen och audionom från Hörcentralen. Kuratorn har halvtid för att arbeta med brukare med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Allt arbete sker inom ramarna för befintlig verksamhet och budget på enheterna. Utöver teckenspråksläraren finns viss kunskap i tecken hos audionomen. Tre i teamet har gemensamt deltagit i tredagarsutbildning på NUD i Danmark. Synpedagogen har gått Modul 1 och 2. Hela teamet har deltagit i ICF kurs med inriktning dövblindhet som SIT ordnat. Samverkan med Barnhabiliteringen förekommer. Om Barnhabiliteringen har upparbetade kontakter runt barnet fortsätter dessa och dövblindteamet blir en resurs. Viss samverkan med Vuxenhabiliteringen. Teamet har ingen lokalmässig hemvist och medlemmarna i teamet sitter i olika huskroppar. Dövblindteamet har bl a samverkan med Uppsala kommuns Resursenhet, Resurscenter db, nationella Kunskapscenter och med Statens specialpedagogiska institut (SIT). Frågan om brukarråd diskuteras. Teamet har gett information om dövblindhet och teamet på Tolkrådet, där FSDB ingår och fn pågår en utbildning av Hörcentralens och Syncentralens chefer och personal. Inom landstinget används samma journalsystem genomgående. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM I ett inledande skede tog dövblindteamet kontakt med de då kända ca 30 personerna med dövblindhet och inbjöd till information om teamet. FSDB/Uppsala sprider information om teamet och information sprids även genom Syn- och Hörcentralerna. Landstingen

6 En väg in till teamet för en brukare/patient är via Syn- Hörcentralerna, Taltjänst, Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering och Ci-team. Den tidigare inventeringen Vilka har funktionshindret dövblindhet? Kartläggning av antalet personer med syn- och hörselnedsättning som har kontakt med landstinget i Uppsala län (Rapport 26 från Habilitering och Hjälpmedel, juni 2004) och kunskap om tidigare kända personer med dövblindhet talade för att det fanns 174 personer i landstingsområdet med dövblindhet, varav ca tre fjärdedelar är över 65 år. I nuläget finns över 250 personer med dövblindhet som är kända inom Syn- och Hörcentral. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas en dag i veckan och använder halva eller hela dagen utefter behov. Teammedlammarna träffar brukarna i sina ordinarie tjänster på Syn- och Hörcenrtal. Kurator har halvtidstjänst i dövblindteamet. Behovskartläggning/plan sker tillsammans med brukaren (och anhörig när brukaren så vill) genom att frågor om hjälpmedel, arbetssituationen, fritiden, familj, kommunikationssituation, psykosocial situationen och insatser från kommunen gås igenom. En hab-/rehabiliteringsplan upprättas. Uppföljning av planen sker sedan efter 6 månader eller ett år, också då med brukaren tillsammans med teamet. Man bedriver inte uppsökande verksamhet. Utbildning för Syn- och Hörcentral pågår. Alla insatser anpassas individuellt men teamet har inte utvecklat speciella hab- /rehabiliteringsinsatser. När det gäller framtiden vill man utveckla t ex habiliteringsplanen, arbetsmetoderna och även själva teamarbetet. Teamets erfarenheter av behov att stötta brukare/patienter i kontakterna med kommunernas biståndshandläggare (i ärenden som gäller exempelvis ledsagare, färdtjänst, kontaktperson, avlösare) är att dessa behov är stora men också att teamets information om funktionshindret och dess konsekvenser som regel får avsedd effekt. Behov av stöttning till elever och föräldrar i kontakterna med förskola/skolan har man också erfarenhet av. En viktig erfarenhet av teamarbetet är att man måste vara ett team, där olika kompetenser bollar idéer och utbyter tankar, för att utveckla ett dövblindperspektiv, annars blir det syn- eller hörselperspektivet som gör sig gällande. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Tidiga remisser från audiologen och Ögonmottagningen. Landstingen

7 S Ö R M L A N D A. DÖVBLINDTEAM Syn-/Hörselteam team finns. Medlemmarna i teamet tillhör Handikapp & Habilitering. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Målet är att, via samordning samt initiering av insatser, söka säkra så goda levnadsvillkor som möjligt för gruppen dövblinda inom landstingets ansvarsområde. Arbetet bedrivs initialt i projektform under 2 år, utvärdering av teamets arbete skall ske under våren Syn-/Hörselteamet arbetar i ett initialt skede huvudsakligen med personer under 65 år men på sikt även med personer över 65 år. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Teamet består av tre personer: Kurator från Hörselvården, kurator från Syncentralen och kurator från Vuxenhabiliteringen. Man har sökt extra medel men fått besked att teamarbetet ska bedrivas inom befintliga budgetramar. Det har beslutats att teamets medlemmar ska ägna 10% av sina tjänster till team-arbetet. -- Ett vidare nätverk av samarbetspartners med kontaktpersoner inom Ögon- och Öronklinikerna, Hjälpmedel och Hörcentral håller på att knytas till dövblindteamet. Kurator från Hörselvården har deltagit i en veckas kurs på folkhögskola i teckenspråk A och får intern fortbildning kontinuerligt. Teamet har också deltagit i konferenser som Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor arrangerat.. 2 av kuratorerna har deltagit i två veckokurser arrangerade av NUD, Nordiskt Utbildningscenter för Dövblindpersonal, i Danmark under kurator planerar att deltaga på kurs arrangerad av NUD under Samarbete med Barnhabiliteringen kan förekomma i enskilda ärenden. Team-medlemmarna sitter lokalmässigt och geografiskt splittrat. Samarbete sker med den lokala FSDB-avdelningen, men inget brukarråd finns knutet till teamet. Sedan mars 2005 har hela landstinget samma datorbaserade journalsystem, Sys Team Cross. Syn/hörselteamet har nu fått en egen sektion i datajournalsystemet som underlättar samordning av insatser. Är under uppbyggnad. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Teamet håller på att ta fram en broschyr om dövblindhet och om syn/hörselteamets verksamhet, som ska spridas inom landstingets olika verksamheter. Teamet arbetar tills vidare enbart med personer med dövblindhet som är kända. Arbetet med enskilda brukare/patienter startade hösten 2004 och man har hittills haft 1 Här återges föregående års redovisning. Teamet i Sörmland har inte varit aktivt under Resultat av utvärdering väntas Landstingen

8 kontakter med personer i åldern år. Könsfördelningen är jämn. CI och medfödd dövblindhet förekommer. Personer med dövblindhet, som varit kända sedan tidigare arbete i landstinget med dövblinda, har uppskattas uppgå till 112 personer, varav ca 80% är över 65 år. En lista över dessa personer är upprättad och uppdateras. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas minst 1 2 ggr per månad. Syn/hörselteamet ingår även i styrgruppen som träffas med jämna mellanrum. Styrgruppen består av teamet samt verksamhetschefer för Vuxenhabilitering samt Kommunikationscenter och Sektionschefer från Syncentralen samt Pedagogiska hörselvården Under uppbyggnadsskedet diskuterades strategin för teamets fortsatta arbete och patientkontakter planerades. Med utgångspunkt från listan över de personer med dövblindhet som är kända (se pkt D ovan) informerar nu Syn-/Hörselteamet fem personer (under 65 år) i taget om teamet och erbjuder en fortsatt kontakt. Flertalet är intresserade och hela teamet träffar då brukaren/patienten vid ett första besök. Man gör en grov kartläggning och utifrån frågor om utbildning, arbetserfarenhet, hjälpmedel, kommunalt stöd samt behov och önskemål upprättas, om brukaren/patienten så vill, tillsammans med henne/honom en handlingsplan för fortsatta samordnade insatser. Planen följs upp efter 6 månader. Många av dessa personer vill ha fortsatt återkommande kontakt med teamet. Liksom föregående år kan personer med dövblindhet 2006 erbjudas hab- /rehabiliteringsinsatser inom de psykosociala, specialpedagogiska och medicinska områdena samt hjälpmedel. Psykolog med speciell inriktning på och erfarenhet av syn- och/eller hörselnedsättning och dess konsekvenser finns inte inom landstinget. Behov har inte aktualiserats och remiss till exempelvis Psykiatrisk mottagning för hörselskadade och döva i Älvsjö är i så fall vad som skulle kunna erbjudas. Hab-/rehabiliteringsinsatser som är speciellt riktade till personer med dövblindhet har inte utvecklats eller diskuterats närmare. Dataresurscenter är viktiga här för anpassning av datorhjälpmedel. Finstilta texter i hörapparatmanualer borde kunna utvecklas och anpassas till en målgrupp med nedsatt syn. Inom Syncentralen kan individuella utbildningsinsatser i punkt göras. Landstinget saknar dock kompetens att lära ut taktilt teckenspråk och man blir hänvisad till folkhögskolekurser. Viktiga områden för teamet att utveckla är allmän kompetenshöjning samt kompetensförstärkning vad gäller teckenspråk i visuell och taktil form och psykolog. Man har erfarenhet av att det finns behov att stötta brukare/patienter i kontakterna med kommunens biståndshandläggare. Okunskapen om dövblindhet ute i kommunerna är mycket stor. Olika kommuner har olika regler för handläggning. Att få behov av ledsagare, kontaktperson och färdtjänst tillgodosedda kräver kräver mycket jobb. Att få behov av personlig assistent tillgodosedda har hittills tyckts omöjligt (ett sådant ärende ligger nu hos Regeringsrätten). Landstingen

9 F. TIDIG UPPTÄCKT MM Allmän neonatal hörselscreening genom otoakustiska emissioner (OAE) görs av alla nyfödda i landstingsområdet. Konstateras nedsatt hörsel på nyfödda barn resulterar detta i en remittering till Ögonkliniken för utredning. Ingen remittering via automatik sker till Öronklinik/Hörcentral om en synnedsättning konstateras först på Ögonkliniken. Ö S T E R G Ö T L A N D 2007 A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns. Medlemmarna i teamet kommer från Ögon- respektive Öronklinikerna i Norrköping och Linköping.Teamet kallas syn-hörselteam. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Mål för hab-/rehabilitering av personer med dövblindhet är desamma som för övriga grupper, dvs att uppnå ett så bra och rikt liv som möjligt. Teamet vänder sig till alla åldrar men de flesta patienterna/brukarna är äldre. Inom länet pågår ett projekt i samarbete med FSDB, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och Linköpings kommun om allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning hos äldre personer. Detta projekt har givetvis satt fokus på dessa frågor och flera patienter/brukare har under projektets gång upptäckts och behov framkommit. En öka lyhördhet för dövblindfrågor har också gjort att även ett ökat antal patienter/brukare från andra åldersgrupper har fått kontakt med dövblindteamet som blivit mer och mer etablerat och känt i en vidare krets. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Teamet, som kallas syn/hörselteamet, består av nio personer: en kurator (samordnare), två audionomer, två synpedagoger, en öronläkare, en ögonläkare, en hörseltekniker och en hörselpedagog. Allt teamarbete bedrivs inom befintliga ramar för ordinarie verksamhet på syncentralerna och hörselvården. I teamet finns kunskaper i teckenspråk och punktskrift. Teamet har under 2007 deltagit i en tre-dagars utbildning i dövblindfrågor arrangerat av nationellt kc för dövblindfrågor. Utbildningen genomfördes på Mogård och dövblindteamet i Växjö var då också med. Teamet fick här också möjlighet att tydliggöra önskemål för utveckling av teamets verksamhet. Teamet har också genomfört ett studiebesök hos dövblindteamet i Stockholm. Delar av teamet har deltagit i NUD:s konferens 2006 samt NKC:s temadagar. Samarbete med andra myndigheter förekommer i enskilda patientärenden utifrån patientens behov och önskemål. Detta samarbete rör främst kommunens handikappkonsulenter och biståndsbedömmare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra enheter inom lanstinget. Teamet saknar lokalmässig hemvist. Teamet saknar även ett eget mandat,har ingen egen budget eller tydlig verksamhetsplan. Under 2006 har teamet blivit lovat tillskott i form av en egen budget på 0,5 miljoner som skulle komma teamet till godo Landstingen

10 Av dessa medel har dock blivit intet p g a organisatoriska missförstånd och låg prioritet vid avtalsskrivning. Tills vidare får dövblindteamet fortsätta att arbeta under samma förutsättningar som tidigare, d v s inom ramen för ordinarie arbete på syncentral, ögonklinik, hörselvård och öronklinik. Det finns önskemål från teamets sida om en samordningstjänst som det dock hittills inte funnits ekonomisk möjlighet för. Inget brukarråd finns knutet till teamets verksamhet. FSDB saknar lokalavdelning och ingår inte heller i övergripande brukarråd i länet. Ögon- och öronklinikerna har pappersbaserade journaler medan audionomerna använder AuditBase. Ett gemensamt datorbaserat journalsystem inom landstinget kommer att införas Det är dock oklart vad detta innebär för vår patientgrupp, men sannolikt kommer det att underlätta kommunikationen i journalhanteringen mellan ögon och öron. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Det vanliga är att brukare/patienter får kännedom om teamet och kommer dit via synoch hörselvården. Vid besök hos audionom på hörselvården noteras om brukaren/patienten har synnedsättning. På syncentralen noteras även hörselnedsättning och erbjuds då(i mera komplicerade ärenden) kontakt med dövblindteamet. Man kan också som brukare/patient själv ta direktkontakt med teamet. Under 2007 har dövblindteamet haft ca 15 patienter aktuella på våra gemensamma möten. Detta har varit komplicerade ärenden som krävt diskussion med många olika yrkeskategorier för att hitta tillfredställande lösningar på patienternas ofta komplexa problem. De frågor som lyfts har varit av teknisk, medicinsk, psykologisk, praktisk och social art. Mellan dövblindteamets möten har vi också samverkat kring andra personer med dövblindhet men där problematiken har varit av en sådan art att vi kunnat lösa svårigheterna genom att samverka innom den ordinarie verksamheten. I dövblindteamet tar vi emot patienter i alla åldrar. Vi har heller inte gjort någon skillnad på patienter med förvärvad eller medfödd dövblindhet. Det finns personer med dövblindhet som är aktuella för CI. Personer med dubbla funktionsnedsättningar prioriteras i samband med olika operativa insatser på såväl ögon- som öronklinikerna. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas som regel en förmiddag per kvartal, men underhandskontakter mellan team-medlemmarna tas också via e-post och telefon. Vid behov kan ytterligare möten förekomma. Vid våra ordinarie träffar, två gånger per termin, uppdaterar sig teamet kring aktuella brukar/patient-ärenden och tar upp nya ärenden. När man har en ny brukare/patient söker man inledningsvis strukturera informationen kring personen och det sker genom att man skaffar fullmakter och tar del av journaler, man överväger exempelvis om genetisk diagnos eller CI kan vara aktuella och man informerar om genomförda hembesök. På detta sätt bygger man upp en bild av brukaren/patienten och hennes/hans behov av insatser samtidigt som vissa angelägna insatser kan göras parallellt. En av teamets medlemmar brukar svara för kontakterna Landstingen

11 med brukaren/patienten och vid hembesök är det oftast två medlemmar ur teamet som är med. Brukare/patienter deltar inte i teamens möten utan har kontakter underhand med den i teamet som svarar för kontakterna med henne/honom. Tidsbrist gör att uppsökande verksamhet inte förekommer i någon större omfattning. Hab-/rehabiliteringsinsatser ges individuellt inom flera områden (psykosociala, pedagogiska, medicinska och hjälpmedel) men psykologisk kompetens saknas och insatser köps in vid behov. Resursbrist medför begränsade möjligheter att arbeta så mycket som det skulle behövas med varje patient, eftersom alla i teamet sköter detta inom ramen för sina ordinarie arbetsuppgifter. Det kartläggningsprojekt som genomförts under 3 år i Linköpings kommun för att ta fram fakta om gruppen äldre med dövblindhet är nu i sitt slutskede. Det har framkommit att ca 10% av den totala befolkningen över 65 år har en allvarlig kombination av syn och hörselnedsättning. Detta är ett resultat som givetvis kommer att ställa större krav på dövblindteamet i framtiden. Focus på de äldre med dövblindhet har inte funnits tidigare och nu när det finns vetenskapligt underbyggd fakta kring gruppen kommer behoven förstås att belysas i större utsträckning än tidigare vilket kommer att leda till ett ökat behov av insatser. Resurser för detta finns i dagsläget inte i Östergötlands landsting. En viktig erfarenhet av arbetet i teamet är att alla tycker det är stimulerande och roligt att arbeta tvärfackligt och man ser behoven av att de olika professionerna kompletterar varandra för att uppnå en helhetssyn. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Allmän neonatal hörselscreening genom otoakustiska emissioner sker i hela landstinget. Konstaterad hörselnedsättning leder för barn automatiskt till en synkontroll. Audionomerna noterar en nedsatt syn vid besök. Personal på syncentralen noterar också hörselnedsättning och erbjuder sin brukare/patient kontakt med dövblindteamet Då det gäller barnen har uppmärksamheten på ev medfödd dövblindhet ökat i takt med ökad kunskapsnivå hos personal på både syncentral och hörselvården. J Ö N K Ö P I N G 2007 Uppföljning av landstingens arbete med personer med dövblindhet 2007: Jönköping Linnéa Agnell, syn-hörselkonsulent Hörselrehabiliteringen och Anette André, kurator Hörselrehabiliteringen vuxna. A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns: ett team med inriktning mot barn och ett med inriktning mot vuxna, som funnits sedan början av 1990-talet. Teamens medlemmar kommer från olika basenheter inom både hab/rehabiliteringsorganisation och hälso- och sjukvårdsorganisation. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Landstingen

12 Mål för hab-/rehabiliteringsverksamheten inom landstinget finns, men inte för just gruppen personer med dövblindhet. Man vänder sig till alla personer med dövblindhet. I praktiken arbetar barnteamet hittills med barn med utvecklingsstörning och syn-/hörselnedsättning. Landstinget har inte ett enhetligt journalsystem och de basenheter som berörs av teamens arbete har olika system. C. TEAMENS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Barnteamet består av två personer: Syn-hörselkonsulent, med inriktning mot barn med utvecklingsstörning, och synpedagog (båda teckenspråkiga). Diskussioner pågår om att vidga verksamheten mot barnsidan på Hörcentralen och knyta en audionom till teamet.vid behov kan kurator från syn- respektive hörselhabiliteringen engageras. Vuxenteamet består av fem personer: Två kuratorer (syncentral respektive hörselvård), en synpedagog och två audionomer (en från Hörcentral och en från Hörselhabilitering). Utbildning i teckenspråk pågår i vuxenteamet. Allt arbete bedrivs inom befintliga budgetramar men syn-hörselkonsulenttjänsten är nu som tidigare speciellt inriktad på arbete med barn med utvecklingsstörning och syn-/hörselnedsättning. Teammedlemmar har bl a deltagit i konferenser arrangerade av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och Nordisk dövblindkonferens Barnteamet har upparbetat samarbete med Barn- och ungdomshabiliteringen och Gnesta resurscenter-dövblinda. Teamen har ingen speciell lokalmässig hemvist. Länshandikappråd/brukarråd finns och teamen har kontakter med den lokala FSDB. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Vuxna: Rutiner på Hörcentralen och Syncentralen gör att man är observant på eventuell nedsatt funktion på det andra sinnet. Om så är fallet görs med förtur kontroll av denna nedsättning och brukaren/patienten informeras om dövblindteamet. Brukaren/patienten remitteras sedan till teamet från Hörcentral eller Syncentral. Under den senaste 2-årsperioden har man haft kontakt med ca 10 barn med utvecklingsstörning och dövblindhet. Det finns 57 kända vuxna personer (något fler kvinnor än män) med dövblindhet. Avgränsning av målgruppen är svår att göra. E. SÄTT ATT ARBETA MM Barn: Mycket arbete ute i skolor och mycket samarbete med Gnesta resurscenterdövblinda. En av det nybildade barnteamets medlemmar deltar nu i vuxenteamets arbete för att ta del av arbetssättet där. Landstingen

13 Vuxna: Teamet träffas ett par gånger per termin då pågående ärenden följs upp och nya remisser gås igenom. Frågeställningarna i nya remisser gås igenom och man gör en bedömning av om vederbörande tillhör målgruppen. Oftast har någon i teamet träffat brukaren/patienten. Man diskuterar behov av insatser vad gäller kommunikation och vilka åtgärder som i övrigt kan vara aktuella. Man bestämmer vad som ska göras och vem som ska göra vad. Vid flera tillfällen har man gjort gemensamma hembesök med personal från både syn och hörsel för att kunna göra en bättre bedömning av vilka åtgärder som den aktuella brukaren behöver. Det har varit mycket betydelsefullt att kunna arbeta så. Liksom föregående år kan personer med dövblindhet 2007 få individuella insatser inom de psykosociala, specialpedagogiska och medicinska områdena samt hjälpmedel. Det finns tillgång till psykolog på Hörselhabilteringen, men tjänsten är sedan halvårsskiftet 2007 vakant och vissa insatser görs av kurator i nuläget. Psykolog finns inom Barn- och ungdomshabiliteringen och man kan även anlita dövblindpsykolog från Gnesta resurscenter-dövblind. Behov av byte av kommunikationsmetod har varit aktuellt hittills hos några brukare/patient. Ett nybildat teckenteam på hörselhabiliteringen finns att tillgå. Samarbete med tolkcentralens dövblindtolkar finns. Insatser planeras från patientens individuella behov Speciella hab-/rehabiliteringsinsatser för just personer med dövblindhet är svåra att utveckla då varje enskilt fall är så speciellt. Föräldrar till barn med dövblindhet är sårbara och utmattade, med en mängd olika personer inblandade i deras barns liv, och kan behöva särskilt stöd och utbildning. Svårt att finna lämpliga former. Det finns tankar om att skapa en personlig kontakt mellan å ena sidan föräldrar till barn med dövblindhet och å andra sidan en vuxen person med dövblindhet F. TIDIG UPPTÄCKT MM Neonatal hörselscreening genom otoakustiska emissioner sker inom Jönköpings sjukhusområde. Rutinerna på Hör- och Syncentralerna (se ovan pkt D) bidrar till tidig upptäckt. K R O N O B E R G 2007 A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns sedan årskiftet 2004/05. Det är ett samarbete mellan Hörsel-och dövenheten och Syncentralen som båda finns i samma basenhet där även Vuxenhabilitering, Np-enhet och Tolkcentral finns. Basenheten ingår i Närsjukvården. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Mål och verksamhetsplaner finns inte upprättade för gruppen personer med dövblindhet. Målet för dövblindteamet är att skaffa sig kunskap om gruppen dövblinda och konsekvenserna av dövblindhet och att bli en resurs för målgruppen. Teamet arbetar med barn och vuxna. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Landstingen

14 Teamet består av tre personer: hörselpedagog, synpedagog och kurator. Övriga specialiteter anlitas via traditionella kanaler. Viss kunskap i teckenspråk finns i teamet och utbildning i teckenspråk pågår. Anknytning till regionalt team (Skåne) för spetskompetens kan aktualiseras. Teamet har gemensamt deltagit i konferenser om dövblindhet (Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor) och man har gjort studiebesök hos dövblindteamet i Lund. Arbetet inom teamet med enskilda brukare/patienter ses också som ett led i lärande. Samarbete med Barnhabilitering sker på individuell bas. Teamets medlemmar sitter nära varandra i det dagliga arbetet och har ingen speciell lokalmässig hemvist. Kontakter med kommunerna i enskilda ärenden har inte aktualiserats än i teamet. Behovet av informationsinsatser riktade mot kommunernas handläggare har dock uppmärksammats sedan tidigare (exempelvis behov av att personlig assistent lär sig taktilt teckenskpråk) och kommer att bli aktuellt för teamet att tillgodose. Bildandet av teamet föregicks av diskussioner med brukare. Brukarråd med bl a FSDB finns knutet till Syncentralen och till tolkverksamheten. Enhetligt journalsystem finns. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM I dagsläget kommer brukare/patienter till teamet via Syncentralen och Hörsel- /Dövenheten. Egenremiss har ej förekommit men är möjlig. Under 2007 har teamet haft kontakt med 20 vuxna samt tre barn. Könsfödelningen har varit jämn. En av dessa har i dagsläget CI. Ingen är dövblindfödd. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas 1g/mån. Dessemellan vid behov i samband med patientkontakter. När det gäller att skaffa sig en helhetsbild över patientens situation och behov, så görs en behovsanalys tillsammans med patienten. Det underlaget diskuteras sedan i teamet, där de olika professionerna delar med sig av sin kunskap till varandra. När teamet gör sin bedömning, är inte patienten med. Viktigt att även närstående involveras i habilitering/rehabilitering. Efter bedömning i team görs en habilitering/rehabiliteringsplan tillsammans med patienten som ligger till grund för de insatser som görs. Planen är ett viktigt redskap som en överenskommelse -- ett möte mellan önskemål, behov hos patienten och närstående och professionens bedömning. Ur ett delaktighetsperspektiv och som underlag för utvärdering är det ett utmärkt redskap. Liksom förra året kan personer med dövblindhet 2007 erbjudas insatser individuellt inom psykosociala, psykologiska, specialpedagogiska och medicinska områden samt hjälpmedel. Landstingen

15 De insatser som varit mest angelägna och efterfrågade så här långt är psykosocialt stöd och krisbearbetning. Stöd i myndighetskontakter och att beskriva konsekvenserna av funktionshindret för att få rätt stöd från kommuner och andra myndigheter är ett annat område, där teamet behöver utveckla kontaktnät och arbetssätt. Även barn, ungdom och deras föräldrar har behov av stöd för att tydliggöra barnens behov av stöd i skolan Inga speciella hab-/rehabiliteringsinsatser som riktar sig till just personer med dövblindhet har utvecklats. Gruppverksamhet med inriktning på samtalet planeras. När det gäller behov av insatser för att brukare/patienter (och dennes familj och ev personliga assistenter) ska lära sig ny kommunikationsmetod finns teckenspråkslärare med kompetens att undervisa taktilt teckenspråk. En viktig erfarenhet som teamet gjort är att det är mycket bra att man kommer från både Syncentral och Hörsel- och dövenhet. Det underlättar samverkan och höjer kunskapsnivån avsevärt både inom teamet och inom de båda verksamheterna. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Allmän neonatal hörselscreening görs genom otoakustiska emissioner (OAE). Konstaterad nedsatt syn ger inte med någon automatik hörselkontroll. Vid konstaterad nedsatt hörsel gör man inte automatiskt en synkontroll, utan bara när man misstänker att det kan finnas. K A L M A R 2007 A. DÖVBLINDTEAM Under 2007 har ett mycket litet dövblindteam fortsatt sin samverkan mellan syncentral/ögonklink, hörselvård/öronklinken och habiliteringsverksamheterna. Inga extra resurser avsatta utan befintlig personal ingår i samverkan utifrån befintlig tjänst. Teamet sammankallas vid behov (när aktuell frågeställning finns) av någon av de personer som ingår i teamet. Särskilda team möten utöver vid behov relaterat till patientärenden två gånger per år. Kurator vid tolkcentralen fungerar som sammankallande för teamet. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Mål och verksamhetsplaner som gäller just gruppen personer med dövblindhet finns inte. Allmäna mål och planer för verksamheterna gäller. Arbetet med personer med dövblindhet gäller alla åldrar. Personer med dövblindhet tillhör i de flesta fall LSS personkrets och är därmed försäkrade särskilda rättigheter till råd och stöd. C. RESURSER MM FÖR ARBETET MED PERSONER MED DÖVBLINDHET Teckenspråkskunnig kurator med erfarenhet av arbete med personer med dövblindhet finns. Dessutom finns tillgång till hörselpedagog, synpedagog, ögonläkare, kurator på syncentral samt audiolog för samtliga. För de personer som tillhör LSS personkrets Landstingen

16 finns även tillgång till psykolog, logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut inom habiliteringsverksamheten. Strukturerat samarbete mellan Barnhabiliteringen och Syn- och Hörselvården finns med regelbundna träffar kring bl a barn med dövblindhet. Landstinget håller på att införa journalsystemet Cosmic. Detta innebär en gemensam journal för hela landstinget och bör kunna leda till att det blir lättare att identifiera patienter med kombinerade sjukdomar/funktionshinder. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Teamet har under 2007 haft kontakt med 6 personer i vuxen ålder. När det gäller barn se under flik C. Antal personer med dövblindhet i landstingsområdet totalt som finns eller som man känner till kan inte uppskattas. Mörkertal finns troligen framförallt i äldregruppen. E. SÄTT ATT ARBETA MM Professionella träffas tillsammans med brukaren/patienten. Ofta gör kurator en behovsbedömning efter detta och gör upp en hab-/rehabiliteringsplan tillsammans med brukaren/patienten. Anhöriga engageras också i detta. Som regel bildas ett team runt den enskilde brukaren/patienten, vars sammansättning beror på den speciella problematiken. Uppsökande verksamhet bedrivs inte. Liksom föregående år kan man 2007 erbjuda insatser på viss kompetensnivå individuellt eller i grupp inom de psykosociala, psykologiska, specialpedagogiska, medicinska områdena samt hjälpmedel. Insatserna kan behöva kompletteras med sådana som kräver spetskompetens. Man har inte utvecklat några speciella hab-/rehabiliteringsinsatser just för personer med dövblindhet. Angelägna områden att utveckla i arbetet med dövblinda är att lära sig finna personer med spetskompetens när sådan krävs, att jobba med att fånga upp personer med dövblindhet, speciellt bland de äldre. Under 2007 har en liten kartläggning gjorts av personer med kombinationen syn- och hörselnedsättning. Erfarenhet av alternativ kommunikation finns inom habiliteringsverksamheten. Behov av handledning kan dock finnas. Det förekommer att man behöver stötta personer med dövblindhet i kontakterna med kommunernas handläggare (t ex ledsagare, färdtjänst, hemtjänst) och i kontakter med myndigheter, andra sjukvårdshuvudmän mm. Kontakter med skolan förekommer regelmässigt för barnbrukare/barnpatienter och det handlar ofta om att förklara konsekvenserna i skolarbetet och skolmiljön av barnets funktionsnedsättningar. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Allmän neonatal hörselscreening genom otoakustiska emissioner har införts i hela landstinget. Regelmässigt ställs frågor om nedsatt syn vid besök inom hörselvården Landstingen

17 och frågor om nedsatt hörsel vid besök på ögonmottagning/syncentral. Vid behov följs detta upp av kontroller. G O T L A N D A. DÖVBLINDTEAM Dövblindteam finns sedan hösten Medlemmarna i teamet kommer från olika basenheter tillhörande Hab/Rehabenheten inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM (se även bifogat uppdrag) I samband med att teamet bildades anordnades en heldagsutbildning med stöd från Mogård kring dövblindhet, då annan rehabiliteringspersonal inom rehabenheten, primärvård, äldreomsorg, skolor och läkare inbjöds. Man har också i teamet testat det upplevelsebaserade utbildningsmaterialet Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning dövblindhet och också använt det för personal kring dövblinda brukare inom äldreomsorgen. Team-medlemmarna har också gjort studiebesök på varandras basenheter och man delger varandra litteratur kring dövblindhet. Under våren har man gjort studiebesök hos dövblindteamet, Dövblindaktivitetshuset och FSDB i Stockholm samt Uppsala DB-team. I oktober har två team medlemmar deltagit i konferens om personer med dövblindhet. Målet är att gemensamt i teamet ge döv/blinda boende på Gotland en samordnad individuell åtgärdsplan. Teamet vill också öka sina kunskaper om varandras verksamhetsområde ex bedömning av syn/hörsel, olika nedsättningar och hjälpmedel för att vara bättre orienterade i kontakt med patienter. Planer finns också på att besöka en upplevelselada med samlade skulpturer som tillverkats vid FSDB:s kurs på Gotland för dövblinda personer. C. TEAMETS SAMMANSÄTTNING OCH RESURSER MM Teamet består av fem personer: verksamhetschef för Syncentral och Tolkcentral, synpedagog, audionom, vuxendövtolk och samordnare från Tolkcentralen samt heminstruktör. Arbetet bedrivs inom befintliga budgetramar. I teamet finns inte kurator eller psykolog. Behovet av kurator har uppmärksammats. Samarbete med Barnhabilitering har inte diskuterats ännu. D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Under den senaste 2-årsperioden har man gemensamt inom syn- och hörselvården lokaliserat personer som har både nedsatt syn och nedsatt hörsel. På detta sätt finns nu en förteckning med 50 personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Majoriteten av dessa personer är över 65 år och flertalet är kvinnor. Troligtvis finns ytterligare personer med dövblindhet. E. SÄTT ATT ARBETA MM Teamet träffas var tredje vecka. Vid team genomgångar diskuteras gemensamma patientärenden och insatser samordnas, ibland gemensamt. Teamet har ingen speciell 2 Se även uppdragsspecifikation som bifogas Landstingen

18 lokalmässig hemvist, man träffas som regel på Syncentralen. På Gotland har man ett gemensamt datajournalsystem, vilket underlättar samordning av insatser och information kring brukaren. Insatser för patienten görs individuellt eller gemensamt på Hörcentral/Syncentral, eller vid hembesök i samverkan med tolk. Presentation av döv/blind kittet görs för personal där man arbetar med brukaren i vardagen. Viktiga insikter av arbetet hittills är att personer med dövblindhet ofta är mycket isolerade och många gånger saknar kännedom om exempelvis möjligheten att använda skrivtolk. Beredskap att möta behov av nya/kompletterande kommunikationsmetoder finns inte generellt och sådan kompetens kan då behöva sökas utanför Gotland. F. TIDIG UPPTÄCKT MM Konstaterad nedsatt hörsel leder inte med någon viss automatik till syn kontroll och inte heller det omvända. Med patientens medgivande sker information till Hör respektive Syncentral att patienten har kontakt. Anita Leksäther Landstingen

19 Uppdrag för Döv/blind nätverket - Gotland Målgrupp Dövblinda och syn/hörselskadade personer, boende på Gotland. Med döv/blind menas personer registrerade både på syn-och hörcentral. Syfte Genom samverkan mellan syncentral, hörcentral och tolkcentral underlätta tillvaron för personer med syn/hörselskada och därigenom skapa förutsättningar för större delaktighet i samhället. Vid behov upprätta gemensam rehabiliteringsplan. Uppgifter Utifrån medicinsk kompetens informera om funktionshindret och dess konsekvenser Förmedla information och kunskap om dövblindhet och om dövblindas situation. Ha kunskap om dövblinda personers kommunikationsmetoder och delvis lära ut dessa Bedöma behovet av, och förskriva hjälpmedel Erbjuda stöd till anhöriga Erbjuda sociala och kurativa insatser. Resurser Syn/hörselinstruktör befintlig från syncentralen Synpedagog befintlig från syncentralen Skrivtolk befintlig från tolkcentralen Audionom befintlig från hörcentralen Kurator saknas Teamet träffas ca 30 minuter/vecka. Kompetens Utbildad inom sina specialområden, samt askultation och nätverk i övriga Sverige för att utöka sin kompetens inom dövblindas problem. Åka på seminarium som erbjuds. Prioriteringar Grava syn/hörselnedsättningar Produktion Kvalitetsmått Enkät skickas ut gemensamt med övriga enkäter Kundtillfredställelse Landstingen

20 B L E K I N G E 2007 A. DÖVBLINDTEAM I länet finns inte något särskilt dövblindteam. Den 9 november i år (2007) inbjöd Syncentralen personal från Hörselvården till ett möte där Monica Estenberg, P-O Edberg och Lena Hammarstedt från Nationellt Kunskapscenter för DövBlind frågor informerade om sin verksamhet och hur man kan bygga upp ett samarbete mellan Syncentral och Hörselvård. Nästa steg är ett möte den 21 januari 2008 där personal från Hörselvården och Syncentralen samt respektive avdelningschef träffas för att se hur ett samarbet skulle kunna se ut. B. MÅL, VERKSAMHETSPLAN MM Inga mål för landstingets hab-/rehabilitering av personer med dövblindhet är formulerade. I Syncentralens Handlingsplan finns gruppen personer med dövblindhet omnämnda. Ingen prioritering mellan olika grupper av personer med dövblindhet är gjord. Kartläggning av behov av hab-/rehabilitering av personer med dövblindhet gjordes för ca 15 år sedan men denna har sedan inte uppdaterats. Sjukhusen i Blekinge använder journalsystemet BMS Journal medan primärvården har annat system C. RESURSER FÖR ARBETE MED PERSONER M DÖVBLINDHET På synsidan är en synpedagog utsedd att fördjupa sig i frågor kring dövblindhet och hon har deltagit i ICF-utbildning och konferens (okt 05) anordnad av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Kurs i teckenspråk är aktuell om något år. Samarbetsavtal mellan Syncentralen och Barnhabiliteringen finns. Man träffas till möte 1 gång per termin och därutöver samarbetar man i enskilda ärenden och utnyttjar varandras kompetens D. KONTAKTER MED MÅLGRUPPEN MM Den vanligaste vägen för en person med dövblindhet att få kontakt med Syncentralen är att ögonläkare remitterar och synpedagog vid kartläggningen också noterar att vederbörande hör dåligt. Svårt att säga hur många personer med dövblindhet man haft kontakt med på Syncentralen den senaste 2-årsperioden. Många barn från barnhabiliteringen. Svårt att sätta gränser, vilka har dövblindhet? En flicka med CI är patient vid Syncentralen uppgavs 5 personer med dövblindhet vara kända i Blekinge. 2005: troligen är det fler. Åtminstone en person (litet barn) är dövblindfödd E. SÄTT ATT ARBETA MM Landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Närvarande: Tove Wrånge, enhetschef Jenny Widmark, Kent Hedesström, Dövblindteamet Solveig

Läs mer

Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter

Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Uppstartsdagar i projektet: NGU-s Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Ett 30-tal personer samlades vid Marieborgs Folkhögskola två dagar under vecka 40 för

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vilka har funktionshindret

Vilka har funktionshindret Rapport från Syncentralen och Hörcentralen Vilka har funktionshindret dövblindhet? Kartläggning av antalet personer med syn- och hörselnedsättning som har kontakt med Landstinget i Uppsala län Författare

Läs mer

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre

Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre nationell grundutbildning, (NGU) inom dövblindområdet Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Nationellt Kunskapscenter för

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg.

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-10-26 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Thomas Krantz, SRF Göteborg Berit Jildenhed, FSDB Väst Ronny Blidberg

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och sjukvårdspolitik Datum: 2001-07-17 Mottagare: Skolstyrelser/

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet

Läs mer

Brukarråd Regionala teamen 2015-06-16

Brukarråd Regionala teamen 2015-06-16 Brukarråd Regionala teamen 2015-06-16 Närvarande: Benny Persson VGDL, Berit Jildenhed FSDB Väst, Bert Brännström FSDB Väst, Harry Eriksson, enhetschef Tove Wrånge, kurator Madeleine Persson, kurator Matilda

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV Ungdomar med CP och deras föräldrars upplevelse av hälsa, välbefinnande och behov Elisabet Björquist 1 Eva Nordmark 2, Inger Hallström 3 1 Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:89 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:34 av Janet Mackegård m fl (s) om införande av ytterligare habiliteringscenter för autism och autismliknande tillstånd samt individuellt

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer