Forskning om informationsoch kommunikationsteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning om informationsoch kommunikationsteknik"

Transkript

1 Forskning om informationsoch kommunikationsteknik En översikt över verksamhet inom Norden Jens Pedersen Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 September 2000

2 Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 September 2000 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 ISBN ISSN

3 Innehållsförteckning Förord...5 Inledning...6 Kapitel 1 Allmänna synpunkter utifrån informanternas svar...8 Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion?...8 Forskarens roll i IKT-forskning...9 Pedagogik, teknik eller ekonomi?...10 Teknikens betydelse för kommunikation...11 Nya kognitiva infallsvinklar...12 Komparativa studier...12 Brist på teoretisk anknytning...15 Vad händer i klassrummet?...16 Brist på kritiska forskningsaspekter...18 Forskning om olika nivåer inom utbildningssystemet...19 Nationella likheter och skillnader...19 Kapitel 2 Framtida forskning...21 Mer specifik än generell...21 Kapitel 3 Vad bör göras?...23 Referenser...25 Appendix 1 Forskning om IKT i undervisningen Sverige Distansundervisning Göteborg Jönköping...33

4 1.4 Luleå Uppsala Stockholm KK-stiftelsen ELOÏS-programmet Norge Oslo...48 ITU (kompletterande information 1999): Finland Jyväskylä Island Danmark SITES...59 Intervjuer:...60 Bilagor

5 Förord Jag vill framföra ett tack till Stellan Ranebo, Högskolan i Kalmar och Nordiska Ministerrådets IT-policygrupp, för hjälp med att få adresser till kontaktpersoner i Norden. Professor Ulla Riis har läst manus och på flera sätt bidragit till rapporten. Den avslutande diskussionen under 4. Framtida forskning och 5. Vad bör göras?, har vi författat tillsammans. Min kollega vid IPP i Linköping, Gunilla Jedeskog, har också läst en tidigare version av denna rapport och bidragit med synpunkter. Sist, ett tack till alla informanter, och kanske främst mina kontaktpersoner i Norden: Bent Andresen, Köpenhamn, Päivi Häkkinen, Jyväskylä, Solveig Jakobsdottir, Reykjavik och Tove Kristiansen och Morten Söby, Oslo för deras medverkan. Eftersom det gått rätt lång tid mellan datainsamling och publicering och det rör sig om ett område där det händer mycket, kan det också vara befogat att påpeka vissa fakta kan vara föråldrade. Linköping, 2000 Jens Pedersen

6 Inledning Uppdraget har från Nordiska Ministerrådets IT-policygrupp varit bl.a. att kartlägga forskningsmiljöer, aktuell forskning och forskningsinriktningar inom området informations- och kommunikationsteknik (IKT) och undervisning inom Norden. Vad som är en "forskningsmiljö" kan diskuteras. Utgångspunkten har varit att det skall finnas åtminstone en docentkompetent och en disputerad forskare i ledningen för ett mindre antal övriga forskare och forskarstuderande. Uppgiften har inte varit helt lätt eftersom ett resultat av undersökningen är att man inte har så stor kännedom om varandra, varken inom ett land eller mellan de nordiska länderna - inte ens alltid inom ett universitet. Samtidigt händer det mycket inom området. Samhällsintresset för denna typ av forskning är stort; nya forskningsmedel ställs till förfogande; nya forskningsmiljöer tillkommer; speciella tjänster inrättas. Vad som är forskning och vad som skall kategoriseras som "utvecklingsarbete" är inte lätt att säga och kanske inte heller intressant att skilja åt. Det är också något som flera informanter påpekar. Teoretisk anknytning saknas många gånger inom dessa studier. Däremot behövs en mångfald vetenskapliga kompetenser och kunskaper för de projekt och undersökningar som bedrivs. Också utvärderingar av olika slag bidrar både till utveckling och att öka den samlade kunskapen. Det förefaller inte fruktbart att genomföra en alltför sträng gallring i den kunskap som producerats. Det hindrar inte att man kan notera begränsningar i olika typer av ansatser. Forskning om IKT och undervisning innebär ofta ett samarbete mellan människor med olika kompetenser. Detta samarbete sträcker sig helt naturligt utanför pedagogikens domäner. Samarbetet kan också vara mer av typen nätverk än institutionaliserat (se Kapitel 1: Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion?). Detta medför att det ibland kan vara svårt att avgränsa forskning och forskningsmiljöer specifikt inriktade mot IKT och undervisning från annan forskning. Under våren 1998 gjordes intervjuer vid möten med representanter för forskningsmiljöer i Oslo, Reykjavik, Jyväskylä, Köpenhamn och Göteborg. I några fall intervjuerna gjorts per telefon. Övriga har besvarat en enkät med samma frågor som i intervjuerna (se Bilaga 1) som tillställts dem via e-post. En enkät med kompletterande frågor skickades ut under sen vår 1999 (Bilaga 2) via e-post. Resultaten från intervjuer och enkäter finns samlade i Appendix 1. Flera forskare representerande forskningsmiljöer i skilda länder har trots upprepade påminnelser ej besvarat enkäterna. Hur detta skall tolkas är osäkert: man har så mycket att göra att svara på enkäter har låg prioritet;

7 frågorna är svåra att svara på; man har egentligen inte forskat särskilt mycket på området vilket gör frågorna svåra att besvara etc. Resultat från Sverige dominerar i denna undersökning. Främst torde detta vara uttryck för svårigheten att spåra miljöer i övriga länder. Det är också ett uttryck för att forskningen sker i mindre grupper utan någon kontakt med varandra. Genom att författaren ingår i en grupp i Sverige (ELOÏSprogrammet) som bl.a. har till uppgift att följa utvecklingen inom området och vars ledare, professor Ulla Riis, följt datorsatsningarna i den svenska skolan från tidigt 80-tal, så är det också naturligt att kunskapen om svenska förhållanden är bättre. Det innebär att underlaget för övriga nordiska länder är mindre och därigenom osäkrare. Någon fullständighet kan denna undersökning inte göra anspråk på. Genom att det varit så svårt att få svar på frågor skickade per e-post har det underliggande materialet för rapporten blivit litet. Det finns alltså forskningsmiljöer som ej är representerade i denna undersökning beroende på att ingen därifrån besvarat frågorna. Förhoppningen är att den ändå kan tjäna som underlag för diskussioner om vad som kan göras och bör göras inom nordisk forskningspolitik på detta fält.

8 Kapitel 1 Allmänna synpunkter utifrån informanternas svar Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion? I en mycket uppmärksammad bok, The New Production of Knowledge (1994), lanserar författarna Michael Gibbons, Camille Limoges, Helga Nowotny, Simon Schwartzman, Peter Scott och Martin Trow begreppen Mode 1 och Mode 2 som beteckningar på olika former av kunskapsproduktion. Mode 1 är beteckningen på det gamla eller universitetens klassiska sätt att producera kunskap. Problem ställes och löses i huvudsak inom en specifik akademisk gemenskap; disciplintillhörighet är viktig; forskares kunskaper och erfarenheter är homogena; organisationsformen hierarkisk. Mot detta ställer författarna en annan form för kunskapsproduktion, Mode 2. Denna kännetecknas av att forskning sker allt mer utanför universitetens murar - efterfrågan; frågeställningar; finansiering etc. kommer från många delar av samhället. Forskningsproblemen kräver också ett samarbete som sträcker sig utöver disciplinära gränser. Gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning blir mindre relevanta. Organisationsformerna är mer heterogena, mindre hierarkiska och människorna mer löst knutna till varandra i nätverk. Gibbons m.fl. menar att Mode 2 tenderar att öka i omfattning och betydelse, inte bara inom naturvetenskapen utan också inom samhällsvetenskapen. Det finns naturligtvis flera frågor att ställa sig inför ovanstående tes. Man kan undra om författarna ger en någorlunda rimlig beskrivning av förändringar av forskningens villkor. Är det nya så nytt, kan man undra. En annan fråga, som har debatterats en del i Sverige, är om förändringar av detta slag är bra eller dåliga för universitetens och forskningens framtid och frihet. 1 Det kan också finnas fara för kvaliteten i denna typ av forskning, vilket Gibbons m.fl. också nämner. De hierarkiska nivåerna i Mode 1 har också utgjort en viss garanti för kvaliteten på det som produceras. Produkter utformas enligt disciplinens sedvaneregler; texter harvas i seminarieomgångar och granskas kritiskt av handledare, 1 För en kritisk syn, se t.ex. Sverker Gustavsson Varför inte lägga ned universiteten? i Kunskap så det räcker? (1997) och ibidem: Forskning och folkbildning som motprojekt i Tvärsnitt nr Se också Landberg, H. och Svensson, R. i samma nummer.

9 opponenter och kollegor. Kvalitetskontrollen i Mode 2 sker mot en bredare bakgrund - val av forskningsproblem och bedömning av kvalitet sker mot vad författarna kallar a context of application. Här blir givetvis också andra kriterier betydelsefulla - kriterier som ligger utanför traditionella akademiska bedömningsgrunder. Mode 2 kan kanske ses som en bild av den forskning som växer fram om informations- och kommunikationsteknik och dess användning inom undervisningsområdet. Intressenter och frågeställningar finns utanför universitetet; forskningen kräver ett samarbete mellan människor med olika slags erfarenheter och kunskaper; människor i denna forskning är mer löst organiserade i nätverk kring olika slags projekt. Denna forskning kräver för det mesta en kombination av teknisk/pedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens (se Åström, 1998) som förutsätter samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Tvärvetenskapliga forskning förefaller på detta område vara av stor vikt - något som flera informanter också betonar. Den borde inte heller begränsas till tekniker och pedagoger utan rymma ett brett spektrum av samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsansatser. En så stor forskningsmiljö att den har en sådan bredd i sitt forskningsprogram kan inte identifieras även om vissa grupper har många tvärvetenskapliga kontakter i form av nätverk. Mycken forskning inom området IKT och undervisning sker förmodligen i små grupper som inte har särskilt stor kunskap om varandra. Ofta har man kontakter med någon internationell forskningsgrupp men sämre kunskaper om vad som händer i Norden, det egna landet eller vid det egna universitetet. Det tycks ändå finnas en insikt om att det finns vinster att göra med en bredare kontaktyta. Forskarens roll i IKT-forskning Distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning inom samhällsvetenskapen hör till en tid då man tänkte sig att forskningen producerade ren teori som det sedan var praktikernas sak att tillämpa. I många sammanhang ger detta en felaktig bild av den faktiska kunskapsutvecklingen. Likaså kan man ifrågasätta om forskaren alltid kan vara och bör vara enbart åskådare till det han studerar. Forskares medverkan i förändrings- och utvecklingsprocesser innebär att forskaren många gånger får en betydligt mer aktiv roll än den rene observatörens. Så är fallet vid formativa utvärderingar där forskarens uppgift är följa men också spegla och kontinuerligt rapportera en pågående process till uppdragsgivaren (Franke-Wikberg och Lundgren, 1982). I en artikel om observationstekniker ser Adler och Adler (1994) forskarrollen i en skala från fullständig observatör - observatör - som deltagare - deltagare som

10 observatör - fullständig deltagare. Dessa distinktioner görs i en kontext där författarna diskuterar naturalistiska observationer (observationer gjorda i ett naturligt sammanhang) men torde vara tillämpbara också i forskningsoch utvecklingsarbete vad beträffar IKT och undervisning. Det innebär - i likhet med diskussionen om nya former för kunskapsproduktion - att forskarrollen också till viss del förändras. Forskaren är inte enbart observatör utan kan också ha olika grader av delaktighet i utvecklingsprocessen. All forskning om IKT och undervisning ser naturligtvis inte ut på detta sätt och bör inte heller göra det men viss forskning ser ut så. Någon informant förordar också action-research som en tänkbar modell för det utvecklingsarbete som forskaren bedriver. Detta innebär att forskaren överger den neutrala observatörsrollen och återkopplar sina resultat till de verksamma i utvecklingsarbetet. Det innebär också ett närmande mellan teori och praktik. Pedagogik, teknik eller ekonomi? Man skall nog inte göra sig några stora förhoppningar om att satsningar på IKT inom undervisningen skulle innebära några ekonomiska rationaliseringsvinster. Det är givetvis utbildningsadministratörens önskedröm att så vore fallet men det finns inga resultat till stöd för en sådan uppfattning. Det kan tvärtom finnas en risk att informationstekniska lösningar kan bli dyrare än traditionella. Detta behöver inte betyda att satsningar på IKT är felaktiga. Men skall IKT motiveras så bör det ske utifrån kvalitativa aspekter. Säkert kan tekniken också bidra till att höja kvaliteten i vissa avseenden. Men den kan också bidra till att sänka kvaliteten i undervisningen - bl.a. om införande av tekniken bekostas genom att andra för kvaliteten viktiga faktorer försummas, t.ex. minskad lärartäthet; minskade reella möten mellan människor; minskade resurser för specialpedagogik och skolhälsovård. Några informanter pekar på risken att forskningen blir alltför teknikfixerad och alltför kortsiktigt inriktad på snabba resultat. Att undersöka teknikens effekter på studerandes lärande kräver en långsiktighet i forskningen, vilket uppdragsgivare inte alltid är så intresserade av, menar man. Andra informanter tycker att forskare inom undervisningsområdet varit alltför ointresserade av teknikens möjligheter. Det finns en klyfta här mellan teknikintresserade och mer allmänpedagogiskt intresserade forskare som delvis hör till klyftan mellan de två kulturerna men som till viss del också återfinns inom undervisningsforskningen. Det finns en spänning inom detta område mellan teknik och pedagogik som vi förmodligen får leva med ett tag till. Det vore ändå värdefullt om

11 dessa meningsskiljaktigheter kunde dryftas i öppna diskussioner så att man i större utsträckning tog del av varandras argument och att också politiker kunde ta del av dem. När en ny och kraftfull teknik introduceras är det lätt att ryckas med och tro att världens frälsning alternativt dess undergång står för dörren - en god gissning är att informations- och kommunikationstekniken (i likhet med all annan teknik) kommer att medföra både positiva och negativa konsekvenser. Vi behöver inom undervisningsområdet forskning som visar teknikens möjligheter men också forskning som belyser dess begränsningar. 2 Teknikens betydelse för kommunikation Vi står inför en ny fas i utvecklingen - man betonar mer och mer teknikens betydelse för kommunikation och samarbete elever och studenter sinsemellan, mellan elever-lärare, studenter-handledare. Detta är inte samma sak som distansundervisning informations- och kommunikationstekniken innebär en uppluckring av många gränser, bl.a. skillnaden mellan traditionell undervisning och distansundervisning. I framtiden kan många utbildningar innehålla distansinslag av skiftande slag, tänker man sig (se t.ex. Kankanranta, Bopry och Linnakyläs undersökning om digitala portfolios (1998); Saarenkunnas et al. studie av nätverksinteraktion mellan lärarstudenter (1998)). Den kommunikation som tekniken gör möjlig är givetvis inte bunden till en viss studiemiljö - det är tvärtom en poäng att den kan ske med studerande och lärare i andra miljöer och i andra länder. Hur dessa möjligheter kan och bör utnyttjas på pedagogiskt bästa sätt får framtiden utvisa. Men det innebär ytterligare aspekter av tekniken som bör beforskas. Den forskargrupp som tydligast sysslar med denna typ av forskning torde vara gruppen vid institutionen för pedagogisk forskning i Jyväskylä. Men intresset för detta flexibla lärande finns representerat också vid institutioner i Köpenhamn, Göteborg och vid Telenors forskningsavdelning. I Sverige finns planer på att avsätta speciella forskningsmedel till detta område (se Appendix 1). 2 Begränsningar innebär inte bara något som ej går att utföra med tekniken - det finns också sociala begränsningar i det att vissa tekniska möjligheter inte kommer att efterfrågas eller utnyttjas - människor kommer inte att vilja ha dem. Det finns gott om sådana exempel i teknikhistorien. Se Marvin (1988).When Old Technologies Were New.

12 Nya kognitiva infallsvinklar Ett välkänt problem inom pedagogiken är svårigheten att lära människor begrepp som är kontraintuitiva (Resnick, 1996). Inte minst den pedagogiska inriktning som växte fram vid Göteborgs universitet har gjort oss uppmärksamma på detta fenomen: när studenterna börjar läsa fysik resonerar de som Aristoteles, sedan undervisar vi dem om Newton och när de är klara med kursen resonerar de fortfarande som Aristoteles (se Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö, (1979) och Marton, Hounsell och Entwistle, (1986). Kan informationsteknikens förmåga till simuleringar av olika slag underlätta denna förståelse? Kan begrepp och processer inom t. ex. naturvetenskap och ekonomi demonstreras på ett sådant sätt att inlärning underlättas för vissa grupper av studerande? Är denna undervisning i så fall kostnadseffektiv jämfört med andra traditionella metoder att hantera dessa problem (t.ex. laborationer, övningar, mindre grupper etc.)? Här finns ett område där tekniken synes lova en hel del. Forskning på detta område finns med i mina informanters redovisningar men inte i särskilt stor utsträckning. Det kan också bero på att forskning av denna typ sker vid teknologiska fakulteter och därmed inte självklart kommer till undervisningsforskarnas kännedom. Komparativa studier 3 När informations- och kommunikationsteknik börjar införas i våra skolor ligger det givetvis nära till hands att fråga sig om detta innebär att undervisningen blir bättre. En bidragande anledning är säkert att frågan är viktig för utbildningsadministratörer och politiker. Skall man kunna motivera ekonomiskt stora satsningar på IKT och datorer, dessutom i ett kärvt ekonomiskt klimat, är det politiskt viktigt att man kan visa att detta på något sätt ökar kvaliteten i skolan. Frågan om undervisningen blir bättre är dock synnerligen oklar och kan betyda många olika saker (se Pedersen, 1998a). Argumenten för IKT i undervisningen är dessutom ofta ihopblandade: Policy makers and administrators seldom distinguish between calls for computers for the sake of ensuring that students are computer literate, calls for computers in the classroom for more and better learning via computers (that is, acquiring academic content and basic skills, higher order thinking skills such as analysis and problem solving), and calls 3 Mindre delar av denna text bygger på Pedersen 1998a kap. 8 och Pedersen 1998b

13 for computers to alter the classroom's social organization to make it more student-centered. (Kirkpatrick and Cuban, 1998, s. 2-3) Detta gör naturligtvis forskning och utvärdering extra svår. En del av forskningen kring IKT i undervisningen har gjorts som komparativa studier - t.ex. där undervisning med IKT jämförts med undervisning utan IKT. Ett klassiskt sätt inom vetenskapen att undersöka om någon metod eller behandling är bättre än någon annan är att göra ett experiment. Detta kräver en experimentgrupp, som utsätts för någon behandling, och en kontrollgrupp som ej behandlas. Dessutom krävs att försökspersonerna fördelas slumpmässigt mellan grupperna (Kerlinger, 1973). Det är givetvis viktigt att forskaren har kontroll över alla de variabler som kan tänkas påverka resultatet. Renodlade experiment är sällsynta utanför laboratoriet. I skolsammanhang är det oftast omöjligt att ingripa så i skolarbetet att ett reguljärt experiment skulle vara genomförbart. När man jämför t.ex. utfallet av olika undervisningsmetoder är det oftast frågan om fältexperiment eller kvasiexperimentell metodik. Ett särskilt problem vid jämförelser vad beträffar datorer i undervisningssammanhang är att det inte självklart går att jämföra med undervisning utan datorer. Vissa forskare menar att medier inte kan bytas ut utan att också såväl innehåll som metoder ändras. Jämförelser blir i så fall orimliga: They [comparative studies] are based on the invalid implicit assumption that media can be varied without changing instructional content or strategy. (Hagler and Knowlton, 1987, s. 87) Morrison (1994) har en liknande tanke: As the interdependence of instructional strategy and utilization of a medium's capabilities (e.g., immediate feedback, user input, animation, controllable objects) increases in strength with interactive technologies like computer-based instruction, such research [comparison studies] has less and less relevance. (Morrison, 1994, s. 43) Vi vet att läraren påverkar resultaten - när olika lärare undervisar experimentgrupp och kontrollgrupp blir skillnaden större än när samma lärare undervisar båda grupperna. Denna variabel är sällan kontrollerad i studier av datoranvändning (Clark, 1994; Kirkpatrick och Cuban, 1998). Man kan också ha etiska invändningar mot en experimentell eller kvasiexperimentell uppläggning. Kan vi låta alla elever i en klass få en egen dator medan parallellklassen inte alls får lov att använda datorer? En

14 sådan uppläggning skulle givetvis, och med all rätt, väcka en storm av protester hos både elever, föräldrar och lärare (Hammond, 1994). En annan invändning mot komparativa studier är av vetenskapsfilosofisk natur. I ett par decennier har det skett ett ifrågasättande av samhällsvetenskapens möjligheter att komma fram till generella sanningar. Samhällsvetenskapliga sanningar är lokala i tiden och rummet, anser många (Rorty, 1982; Toulmin, 1990). Varför skulle då sanningar om IKT vara undantagna från detta? Varför skulle det just på detta område vara möjligt att komma fram till generella påståenden av typen IKT gör undervisningen bättre - eller för den delen, IKT gör undervisningen sämre? Sanningen om IKT och undervisning kan vara mycket mer kontextbunden - dvs. IKT kan vara bra i vissa sammanhang, i vissa ämnesmoment, för vissa grupper av elever, när det används av vissa lärare men fungera sämre i andra sammanhang. Så resonerar Kozma (1991; 1994) när han efterlyser ett skifte från vad han kallar macrolevel research ( what is the overall impact of one medium versus another across learners ) till microlevel research ( in what ways can we use the capabilities of media to influence learning for particular students, tasks, and situations? ). 4 En slutsats måste bli att komparativa studier innebär många problem och är behäftade med svåra metodologiska brister. Insikten om komparativa metoders brister och svårigheter är inte ny - eller borde i alla fall inte vara det. På 60-talet, när man också var intresserad av använda olika media (undervisningsmaskiner, TV) i undervisningen och jämföra dem med traditionella metoder, tycks forskarna också kommit fram till denna slutsats (se t.ex. Stolurow, 1962; Jackson, 1968). De resultat som genererats ur sådana undersökningar om IKT i undervisningen är också motsägelsefulla och ger inte något klart besked om informations- och kommunikationsteknikens eventuella positiva effekter på elevers lärande (se Pedersen, 1998a). Det samlade kunskapsläget tycks alltså tala mot satsningar på komparativ forskning i denna kvasiexperimentella form. Flera informanter uttrycker också skepsis mot en sådan forskning. Internationellt tycks denna typ av forskning vara relativt vanlig även om den varit sparsamt företrädd i de nordiska länderna. Det kan inte heller uteslutas att det finns specifika situationer då ett sådant angreppssätt kan vara fruktbart. Men på det hela taget, trots den givetvis för en bred allmänhet och inte minst för politiker intressanta och till synes enkla frågan om IKT gör undervisningen bättre, finns det anledning att vara tveksam till en sådan forskningsinriktning. 4 Denna komplexitet är givetvis inte heller begränsad till IKT - den gäller många av de pedagogiska och metodiska överväganden som lärare ställs inför.

15 Brist på teoretisk anknytning 5 Som helhet kan man säga att forskningen på detta område visar en fattigdom på teorier (vilket också flera informanter påtalar). Under 80-talet lanserade Seymour Papert (1984) en Piaget-inspirerad teori om hur LOGOprogrammering 6 skulle medverka till att utveckla elevers tänkande, en kognitiv transfer. De Corte m.fl. sammanfattar många års forskning: Despite the evident enthusiasm of many practitioners and investigators in this area, a series of studies about the effects of Logo programming on children's problem-solving skills conducted in the early 1980s did not report any positive results supporting the cognitive effects hypothesis. (De Corte, Verschaffel, and Lowyck, 1996, s. 698) Under 90-talet har vi sett ett ökat intresse för Vygotskijs teorier. Ett viktigt begrepp hos Vygotskij är ZPD (the Zone of Proximal Development; ibland på svenska kallad möjlighetszonen), vilket står för den skillnad som finns mellan elevens faktiska nivå och elevens potentiella utvecklingsnivå (se Crain, 1992; Bodrova and Leong, 1996). Utvecklingen mot den potentiella nivån kan nås med hjälp av interventioner och diskussioner med lärare och/eller kamrater. Detta har lagt grunden till forskning om reciprocal teaching och ett förnyat intresse för cooperative learning (Berk, 1994 s ). De Corte (1990) skisserar en datordidaktik som är starkt influerad av Vygotskij. Hänvisningar till sociokulturella teorier och collaborative learning bland mina informanter visar också på influenser från Vygotskij men också från teoretiker tillhörande vad man kallar situated learning - dessa ser lärandet som kontextbundet (se Lave and Wenger, 1991; Chaiklin and Lave, 1993). Saarenkunnas m.fl. (1998) menar att metaforen distributed cognition kan ses som en sammansmältning av sociala och kognitiva teorier om lärande. En anledning till bristen på teorier inom området är säkert den tekniska utvecklingen som medfört ständigt nya tillämpningar och med det också kontinuerligt nya idéer om hur vi bör använda tekniken på undervisningsområdet, alltifrån 80-talets början med dess fokusering på programmering till dagens söka kunskaper på Internet. (1982) Programmering: den grundläggande färdigheten för det tjugonde århundradet. Lär studenterna att programmera genom att använda BASIC... 5 Mindre delar av denna text bygger på Pedersen 1998 kap. 5 6 LOGO är ett programspråk som konstruerats av Seymour Papert.

16 (1984) Inte BASIC för Guds skull lär studenterna att tänka på ett sätt som kan överföras till andra situationer. Lär studenterna LOGO! (1986) Låt oss sluta leka. Försämrade testresultat visar på ett grundläggande problem vad beträffar akademiska prestationer. Datorer är underbara förlåtande lärare och med sekvenserade och integrerade program så kan alla studenter arbeta på sin nivå och i sin egen takt (1988) Behandla inte studenterna som objekt som man skall stoppa i information. Studenterna skall använda datorerna som verktyg som vuxna människor gör de bör lära sig hur man använder kalkylprogram, databasprogram och ordbehandling (1990) Verktyg för vuxna? Gör verktygen relevanta för skolans ämnesmål. Om de inte integreras i existerande läroplaner, så är de inte värda att använda (1992) Aktivt lärande att lära genom att producera en produkt som kan visas upp för en riktig publik det är den enda inlärning som fastnar. Att låta studenterna programmera hypertext och multimediapresentationer är därför ett av de mest värdefulla sätten att använda informationstekniken inom undervisningen (Becker, 1993, s. 129; min övers.) (1994) Internet: Låt studenterna bli delaktiga i den verkliga världen (Becker, 1994, s ; min övers) (sammanställningen tagen från Pedersen, 1998a, s ) Dessa förändrade synsätt på hur tekniken bör användas har givetvis försvårat kunskaps- och teoriutvecklingen inom området. Det har också medfört att man typiskt alltid talar om teknikens möjligheter - möjligheter som sällan blir utforskade eftersom nya möjligheter ständigt visar sig vid horisonten. Som helhet tycks i alla fall området lida viss brist på teoretisk förankring även om det också går att finna exempel på forskning med god sådan. Vad händer i klassrummet? En hel del av den forskning som bedrivits kring informations- och kommunikationsteknikens användning inom undervisningsområdet har varit deskriptiv till sin karaktär. Den har - som framgått - bestått i

17 surveyundersökningar - enkäter, intervjuer - ibland också kombinerade med i tid och omfattning relativt begränsade observationer av lärare och elevers arbete. Ett exempel på denna senare metod är de fallstudier som gjorts inom ELOÏS-programmet (Riis, Jedeskog et al., 1997). Detta är naturligtvis bra metoder om man på ett allmänt plan vill veta vad som händer och ett viktigt inslag i många typer av utvärderingar. Däremot riskerar denna typ av undersökningar att - i likhet med många komparativa studier - bli ganska teorifattig - den är varken teorianvändande eller teorigenererande. Det är också lätt att fastna på en retorisk nivå. Det finns en IKT-diskurs 7 - dvs. ett sätt att tala om IKT och fenomen inom området, som kan vara svår att tränga igenom både för de som arbetar med IKT i skolan och de som skall studera verksamheten. Diskurser kan jämföras med Kuhns paradigm - enligt Michel Foucault kan de ses som diskussionsregler som bestäms av olika maktcentra i samhället. Dessa centra bestämmer vad som är kunskap och legitimerar därigenom sin egen makt. De styr vad och på vilket sätt något diskuteras. 8 På mikronivå vet vi egentligen ganska litet om vad som händer i skolan när IKT införs i undervisningen. Att studera IKT i undervisningen är också att studera ett rörligt objekt - tekniken utvecklas och sprids; nya tillämpningar blir möjliga; vissa blir föråldrade. Att döma av den svenska regeringens proposition om IKT i skolan -Lärandets verktyg - är det nu Internet som skall förändra skolan. Man skriver bl.a.: Att kunna lära sig, att kunna förstå, analysera och sålla information och omvandla den till egen kunskap är avgörande. (Lärandets verktyg, 1998, s. 9) I Lärandets verktyg framställs Internet som ett läromedel som genom sin egen brist på kvalitetskontroll och systematik skall träna eleverna i kritiskt tänkande. Jag vill bara visa på några frågor i detta sammanhang där jag menar att vi saknar kunskap: Hur - och till vad - använder eleverna Internet? Hur används möjligheterna till kommunikation? Förstår eleverna (och i vilken grad förstår de?) de texter som de hämtar hem från Internet? 7 Några forskare har döpt detta till IT-ism. Se Johansson, Nissen och Sturesson (1998). IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. 8 Se Delanty (1997). Social Science. Beyond Constructivism and Realism.

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer