Forskning om informationsoch kommunikationsteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning om informationsoch kommunikationsteknik"

Transkript

1 Forskning om informationsoch kommunikationsteknik En översikt över verksamhet inom Norden Jens Pedersen Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 September 2000

2 Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 September 2000 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap LIU-PEK-R-220 ISBN ISSN

3 Innehållsförteckning Förord...5 Inledning...6 Kapitel 1 Allmänna synpunkter utifrån informanternas svar...8 Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion?...8 Forskarens roll i IKT-forskning...9 Pedagogik, teknik eller ekonomi?...10 Teknikens betydelse för kommunikation...11 Nya kognitiva infallsvinklar...12 Komparativa studier...12 Brist på teoretisk anknytning...15 Vad händer i klassrummet?...16 Brist på kritiska forskningsaspekter...18 Forskning om olika nivåer inom utbildningssystemet...19 Nationella likheter och skillnader...19 Kapitel 2 Framtida forskning...21 Mer specifik än generell...21 Kapitel 3 Vad bör göras?...23 Referenser...25 Appendix 1 Forskning om IKT i undervisningen Sverige Distansundervisning Göteborg Jönköping...33

4 1.4 Luleå Uppsala Stockholm KK-stiftelsen ELOÏS-programmet Norge Oslo...48 ITU (kompletterande information 1999): Finland Jyväskylä Island Danmark SITES...59 Intervjuer:...60 Bilagor

5 Förord Jag vill framföra ett tack till Stellan Ranebo, Högskolan i Kalmar och Nordiska Ministerrådets IT-policygrupp, för hjälp med att få adresser till kontaktpersoner i Norden. Professor Ulla Riis har läst manus och på flera sätt bidragit till rapporten. Den avslutande diskussionen under 4. Framtida forskning och 5. Vad bör göras?, har vi författat tillsammans. Min kollega vid IPP i Linköping, Gunilla Jedeskog, har också läst en tidigare version av denna rapport och bidragit med synpunkter. Sist, ett tack till alla informanter, och kanske främst mina kontaktpersoner i Norden: Bent Andresen, Köpenhamn, Päivi Häkkinen, Jyväskylä, Solveig Jakobsdottir, Reykjavik och Tove Kristiansen och Morten Söby, Oslo för deras medverkan. Eftersom det gått rätt lång tid mellan datainsamling och publicering och det rör sig om ett område där det händer mycket, kan det också vara befogat att påpeka vissa fakta kan vara föråldrade. Linköping, 2000 Jens Pedersen

6 Inledning Uppdraget har från Nordiska Ministerrådets IT-policygrupp varit bl.a. att kartlägga forskningsmiljöer, aktuell forskning och forskningsinriktningar inom området informations- och kommunikationsteknik (IKT) och undervisning inom Norden. Vad som är en "forskningsmiljö" kan diskuteras. Utgångspunkten har varit att det skall finnas åtminstone en docentkompetent och en disputerad forskare i ledningen för ett mindre antal övriga forskare och forskarstuderande. Uppgiften har inte varit helt lätt eftersom ett resultat av undersökningen är att man inte har så stor kännedom om varandra, varken inom ett land eller mellan de nordiska länderna - inte ens alltid inom ett universitet. Samtidigt händer det mycket inom området. Samhällsintresset för denna typ av forskning är stort; nya forskningsmedel ställs till förfogande; nya forskningsmiljöer tillkommer; speciella tjänster inrättas. Vad som är forskning och vad som skall kategoriseras som "utvecklingsarbete" är inte lätt att säga och kanske inte heller intressant att skilja åt. Det är också något som flera informanter påpekar. Teoretisk anknytning saknas många gånger inom dessa studier. Däremot behövs en mångfald vetenskapliga kompetenser och kunskaper för de projekt och undersökningar som bedrivs. Också utvärderingar av olika slag bidrar både till utveckling och att öka den samlade kunskapen. Det förefaller inte fruktbart att genomföra en alltför sträng gallring i den kunskap som producerats. Det hindrar inte att man kan notera begränsningar i olika typer av ansatser. Forskning om IKT och undervisning innebär ofta ett samarbete mellan människor med olika kompetenser. Detta samarbete sträcker sig helt naturligt utanför pedagogikens domäner. Samarbetet kan också vara mer av typen nätverk än institutionaliserat (se Kapitel 1: Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion?). Detta medför att det ibland kan vara svårt att avgränsa forskning och forskningsmiljöer specifikt inriktade mot IKT och undervisning från annan forskning. Under våren 1998 gjordes intervjuer vid möten med representanter för forskningsmiljöer i Oslo, Reykjavik, Jyväskylä, Köpenhamn och Göteborg. I några fall intervjuerna gjorts per telefon. Övriga har besvarat en enkät med samma frågor som i intervjuerna (se Bilaga 1) som tillställts dem via e-post. En enkät med kompletterande frågor skickades ut under sen vår 1999 (Bilaga 2) via e-post. Resultaten från intervjuer och enkäter finns samlade i Appendix 1. Flera forskare representerande forskningsmiljöer i skilda länder har trots upprepade påminnelser ej besvarat enkäterna. Hur detta skall tolkas är osäkert: man har så mycket att göra att svara på enkäter har låg prioritet;

7 frågorna är svåra att svara på; man har egentligen inte forskat särskilt mycket på området vilket gör frågorna svåra att besvara etc. Resultat från Sverige dominerar i denna undersökning. Främst torde detta vara uttryck för svårigheten att spåra miljöer i övriga länder. Det är också ett uttryck för att forskningen sker i mindre grupper utan någon kontakt med varandra. Genom att författaren ingår i en grupp i Sverige (ELOÏSprogrammet) som bl.a. har till uppgift att följa utvecklingen inom området och vars ledare, professor Ulla Riis, följt datorsatsningarna i den svenska skolan från tidigt 80-tal, så är det också naturligt att kunskapen om svenska förhållanden är bättre. Det innebär att underlaget för övriga nordiska länder är mindre och därigenom osäkrare. Någon fullständighet kan denna undersökning inte göra anspråk på. Genom att det varit så svårt att få svar på frågor skickade per e-post har det underliggande materialet för rapporten blivit litet. Det finns alltså forskningsmiljöer som ej är representerade i denna undersökning beroende på att ingen därifrån besvarat frågorna. Förhoppningen är att den ändå kan tjäna som underlag för diskussioner om vad som kan göras och bör göras inom nordisk forskningspolitik på detta fält.

8 Kapitel 1 Allmänna synpunkter utifrån informanternas svar Forskningsmiljöer för IKT: Nya former för kunskapsproduktion? I en mycket uppmärksammad bok, The New Production of Knowledge (1994), lanserar författarna Michael Gibbons, Camille Limoges, Helga Nowotny, Simon Schwartzman, Peter Scott och Martin Trow begreppen Mode 1 och Mode 2 som beteckningar på olika former av kunskapsproduktion. Mode 1 är beteckningen på det gamla eller universitetens klassiska sätt att producera kunskap. Problem ställes och löses i huvudsak inom en specifik akademisk gemenskap; disciplintillhörighet är viktig; forskares kunskaper och erfarenheter är homogena; organisationsformen hierarkisk. Mot detta ställer författarna en annan form för kunskapsproduktion, Mode 2. Denna kännetecknas av att forskning sker allt mer utanför universitetens murar - efterfrågan; frågeställningar; finansiering etc. kommer från många delar av samhället. Forskningsproblemen kräver också ett samarbete som sträcker sig utöver disciplinära gränser. Gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning blir mindre relevanta. Organisationsformerna är mer heterogena, mindre hierarkiska och människorna mer löst knutna till varandra i nätverk. Gibbons m.fl. menar att Mode 2 tenderar att öka i omfattning och betydelse, inte bara inom naturvetenskapen utan också inom samhällsvetenskapen. Det finns naturligtvis flera frågor att ställa sig inför ovanstående tes. Man kan undra om författarna ger en någorlunda rimlig beskrivning av förändringar av forskningens villkor. Är det nya så nytt, kan man undra. En annan fråga, som har debatterats en del i Sverige, är om förändringar av detta slag är bra eller dåliga för universitetens och forskningens framtid och frihet. 1 Det kan också finnas fara för kvaliteten i denna typ av forskning, vilket Gibbons m.fl. också nämner. De hierarkiska nivåerna i Mode 1 har också utgjort en viss garanti för kvaliteten på det som produceras. Produkter utformas enligt disciplinens sedvaneregler; texter harvas i seminarieomgångar och granskas kritiskt av handledare, 1 För en kritisk syn, se t.ex. Sverker Gustavsson Varför inte lägga ned universiteten? i Kunskap så det räcker? (1997) och ibidem: Forskning och folkbildning som motprojekt i Tvärsnitt nr Se också Landberg, H. och Svensson, R. i samma nummer.

9 opponenter och kollegor. Kvalitetskontrollen i Mode 2 sker mot en bredare bakgrund - val av forskningsproblem och bedömning av kvalitet sker mot vad författarna kallar a context of application. Här blir givetvis också andra kriterier betydelsefulla - kriterier som ligger utanför traditionella akademiska bedömningsgrunder. Mode 2 kan kanske ses som en bild av den forskning som växer fram om informations- och kommunikationsteknik och dess användning inom undervisningsområdet. Intressenter och frågeställningar finns utanför universitetet; forskningen kräver ett samarbete mellan människor med olika slags erfarenheter och kunskaper; människor i denna forskning är mer löst organiserade i nätverk kring olika slags projekt. Denna forskning kräver för det mesta en kombination av teknisk/pedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens (se Åström, 1998) som förutsätter samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Tvärvetenskapliga forskning förefaller på detta område vara av stor vikt - något som flera informanter också betonar. Den borde inte heller begränsas till tekniker och pedagoger utan rymma ett brett spektrum av samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsansatser. En så stor forskningsmiljö att den har en sådan bredd i sitt forskningsprogram kan inte identifieras även om vissa grupper har många tvärvetenskapliga kontakter i form av nätverk. Mycken forskning inom området IKT och undervisning sker förmodligen i små grupper som inte har särskilt stor kunskap om varandra. Ofta har man kontakter med någon internationell forskningsgrupp men sämre kunskaper om vad som händer i Norden, det egna landet eller vid det egna universitetet. Det tycks ändå finnas en insikt om att det finns vinster att göra med en bredare kontaktyta. Forskarens roll i IKT-forskning Distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning inom samhällsvetenskapen hör till en tid då man tänkte sig att forskningen producerade ren teori som det sedan var praktikernas sak att tillämpa. I många sammanhang ger detta en felaktig bild av den faktiska kunskapsutvecklingen. Likaså kan man ifrågasätta om forskaren alltid kan vara och bör vara enbart åskådare till det han studerar. Forskares medverkan i förändrings- och utvecklingsprocesser innebär att forskaren många gånger får en betydligt mer aktiv roll än den rene observatörens. Så är fallet vid formativa utvärderingar där forskarens uppgift är följa men också spegla och kontinuerligt rapportera en pågående process till uppdragsgivaren (Franke-Wikberg och Lundgren, 1982). I en artikel om observationstekniker ser Adler och Adler (1994) forskarrollen i en skala från fullständig observatör - observatör - som deltagare - deltagare som

10 observatör - fullständig deltagare. Dessa distinktioner görs i en kontext där författarna diskuterar naturalistiska observationer (observationer gjorda i ett naturligt sammanhang) men torde vara tillämpbara också i forskningsoch utvecklingsarbete vad beträffar IKT och undervisning. Det innebär - i likhet med diskussionen om nya former för kunskapsproduktion - att forskarrollen också till viss del förändras. Forskaren är inte enbart observatör utan kan också ha olika grader av delaktighet i utvecklingsprocessen. All forskning om IKT och undervisning ser naturligtvis inte ut på detta sätt och bör inte heller göra det men viss forskning ser ut så. Någon informant förordar också action-research som en tänkbar modell för det utvecklingsarbete som forskaren bedriver. Detta innebär att forskaren överger den neutrala observatörsrollen och återkopplar sina resultat till de verksamma i utvecklingsarbetet. Det innebär också ett närmande mellan teori och praktik. Pedagogik, teknik eller ekonomi? Man skall nog inte göra sig några stora förhoppningar om att satsningar på IKT inom undervisningen skulle innebära några ekonomiska rationaliseringsvinster. Det är givetvis utbildningsadministratörens önskedröm att så vore fallet men det finns inga resultat till stöd för en sådan uppfattning. Det kan tvärtom finnas en risk att informationstekniska lösningar kan bli dyrare än traditionella. Detta behöver inte betyda att satsningar på IKT är felaktiga. Men skall IKT motiveras så bör det ske utifrån kvalitativa aspekter. Säkert kan tekniken också bidra till att höja kvaliteten i vissa avseenden. Men den kan också bidra till att sänka kvaliteten i undervisningen - bl.a. om införande av tekniken bekostas genom att andra för kvaliteten viktiga faktorer försummas, t.ex. minskad lärartäthet; minskade reella möten mellan människor; minskade resurser för specialpedagogik och skolhälsovård. Några informanter pekar på risken att forskningen blir alltför teknikfixerad och alltför kortsiktigt inriktad på snabba resultat. Att undersöka teknikens effekter på studerandes lärande kräver en långsiktighet i forskningen, vilket uppdragsgivare inte alltid är så intresserade av, menar man. Andra informanter tycker att forskare inom undervisningsområdet varit alltför ointresserade av teknikens möjligheter. Det finns en klyfta här mellan teknikintresserade och mer allmänpedagogiskt intresserade forskare som delvis hör till klyftan mellan de två kulturerna men som till viss del också återfinns inom undervisningsforskningen. Det finns en spänning inom detta område mellan teknik och pedagogik som vi förmodligen får leva med ett tag till. Det vore ändå värdefullt om

11 dessa meningsskiljaktigheter kunde dryftas i öppna diskussioner så att man i större utsträckning tog del av varandras argument och att också politiker kunde ta del av dem. När en ny och kraftfull teknik introduceras är det lätt att ryckas med och tro att världens frälsning alternativt dess undergång står för dörren - en god gissning är att informations- och kommunikationstekniken (i likhet med all annan teknik) kommer att medföra både positiva och negativa konsekvenser. Vi behöver inom undervisningsområdet forskning som visar teknikens möjligheter men också forskning som belyser dess begränsningar. 2 Teknikens betydelse för kommunikation Vi står inför en ny fas i utvecklingen - man betonar mer och mer teknikens betydelse för kommunikation och samarbete elever och studenter sinsemellan, mellan elever-lärare, studenter-handledare. Detta är inte samma sak som distansundervisning informations- och kommunikationstekniken innebär en uppluckring av många gränser, bl.a. skillnaden mellan traditionell undervisning och distansundervisning. I framtiden kan många utbildningar innehålla distansinslag av skiftande slag, tänker man sig (se t.ex. Kankanranta, Bopry och Linnakyläs undersökning om digitala portfolios (1998); Saarenkunnas et al. studie av nätverksinteraktion mellan lärarstudenter (1998)). Den kommunikation som tekniken gör möjlig är givetvis inte bunden till en viss studiemiljö - det är tvärtom en poäng att den kan ske med studerande och lärare i andra miljöer och i andra länder. Hur dessa möjligheter kan och bör utnyttjas på pedagogiskt bästa sätt får framtiden utvisa. Men det innebär ytterligare aspekter av tekniken som bör beforskas. Den forskargrupp som tydligast sysslar med denna typ av forskning torde vara gruppen vid institutionen för pedagogisk forskning i Jyväskylä. Men intresset för detta flexibla lärande finns representerat också vid institutioner i Köpenhamn, Göteborg och vid Telenors forskningsavdelning. I Sverige finns planer på att avsätta speciella forskningsmedel till detta område (se Appendix 1). 2 Begränsningar innebär inte bara något som ej går att utföra med tekniken - det finns också sociala begränsningar i det att vissa tekniska möjligheter inte kommer att efterfrågas eller utnyttjas - människor kommer inte att vilja ha dem. Det finns gott om sådana exempel i teknikhistorien. Se Marvin (1988).When Old Technologies Were New.

12 Nya kognitiva infallsvinklar Ett välkänt problem inom pedagogiken är svårigheten att lära människor begrepp som är kontraintuitiva (Resnick, 1996). Inte minst den pedagogiska inriktning som växte fram vid Göteborgs universitet har gjort oss uppmärksamma på detta fenomen: när studenterna börjar läsa fysik resonerar de som Aristoteles, sedan undervisar vi dem om Newton och när de är klara med kursen resonerar de fortfarande som Aristoteles (se Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö, (1979) och Marton, Hounsell och Entwistle, (1986). Kan informationsteknikens förmåga till simuleringar av olika slag underlätta denna förståelse? Kan begrepp och processer inom t. ex. naturvetenskap och ekonomi demonstreras på ett sådant sätt att inlärning underlättas för vissa grupper av studerande? Är denna undervisning i så fall kostnadseffektiv jämfört med andra traditionella metoder att hantera dessa problem (t.ex. laborationer, övningar, mindre grupper etc.)? Här finns ett område där tekniken synes lova en hel del. Forskning på detta område finns med i mina informanters redovisningar men inte i särskilt stor utsträckning. Det kan också bero på att forskning av denna typ sker vid teknologiska fakulteter och därmed inte självklart kommer till undervisningsforskarnas kännedom. Komparativa studier 3 När informations- och kommunikationsteknik börjar införas i våra skolor ligger det givetvis nära till hands att fråga sig om detta innebär att undervisningen blir bättre. En bidragande anledning är säkert att frågan är viktig för utbildningsadministratörer och politiker. Skall man kunna motivera ekonomiskt stora satsningar på IKT och datorer, dessutom i ett kärvt ekonomiskt klimat, är det politiskt viktigt att man kan visa att detta på något sätt ökar kvaliteten i skolan. Frågan om undervisningen blir bättre är dock synnerligen oklar och kan betyda många olika saker (se Pedersen, 1998a). Argumenten för IKT i undervisningen är dessutom ofta ihopblandade: Policy makers and administrators seldom distinguish between calls for computers for the sake of ensuring that students are computer literate, calls for computers in the classroom for more and better learning via computers (that is, acquiring academic content and basic skills, higher order thinking skills such as analysis and problem solving), and calls 3 Mindre delar av denna text bygger på Pedersen 1998a kap. 8 och Pedersen 1998b

13 for computers to alter the classroom's social organization to make it more student-centered. (Kirkpatrick and Cuban, 1998, s. 2-3) Detta gör naturligtvis forskning och utvärdering extra svår. En del av forskningen kring IKT i undervisningen har gjorts som komparativa studier - t.ex. där undervisning med IKT jämförts med undervisning utan IKT. Ett klassiskt sätt inom vetenskapen att undersöka om någon metod eller behandling är bättre än någon annan är att göra ett experiment. Detta kräver en experimentgrupp, som utsätts för någon behandling, och en kontrollgrupp som ej behandlas. Dessutom krävs att försökspersonerna fördelas slumpmässigt mellan grupperna (Kerlinger, 1973). Det är givetvis viktigt att forskaren har kontroll över alla de variabler som kan tänkas påverka resultatet. Renodlade experiment är sällsynta utanför laboratoriet. I skolsammanhang är det oftast omöjligt att ingripa så i skolarbetet att ett reguljärt experiment skulle vara genomförbart. När man jämför t.ex. utfallet av olika undervisningsmetoder är det oftast frågan om fältexperiment eller kvasiexperimentell metodik. Ett särskilt problem vid jämförelser vad beträffar datorer i undervisningssammanhang är att det inte självklart går att jämföra med undervisning utan datorer. Vissa forskare menar att medier inte kan bytas ut utan att också såväl innehåll som metoder ändras. Jämförelser blir i så fall orimliga: They [comparative studies] are based on the invalid implicit assumption that media can be varied without changing instructional content or strategy. (Hagler and Knowlton, 1987, s. 87) Morrison (1994) har en liknande tanke: As the interdependence of instructional strategy and utilization of a medium's capabilities (e.g., immediate feedback, user input, animation, controllable objects) increases in strength with interactive technologies like computer-based instruction, such research [comparison studies] has less and less relevance. (Morrison, 1994, s. 43) Vi vet att läraren påverkar resultaten - när olika lärare undervisar experimentgrupp och kontrollgrupp blir skillnaden större än när samma lärare undervisar båda grupperna. Denna variabel är sällan kontrollerad i studier av datoranvändning (Clark, 1994; Kirkpatrick och Cuban, 1998). Man kan också ha etiska invändningar mot en experimentell eller kvasiexperimentell uppläggning. Kan vi låta alla elever i en klass få en egen dator medan parallellklassen inte alls får lov att använda datorer? En

14 sådan uppläggning skulle givetvis, och med all rätt, väcka en storm av protester hos både elever, föräldrar och lärare (Hammond, 1994). En annan invändning mot komparativa studier är av vetenskapsfilosofisk natur. I ett par decennier har det skett ett ifrågasättande av samhällsvetenskapens möjligheter att komma fram till generella sanningar. Samhällsvetenskapliga sanningar är lokala i tiden och rummet, anser många (Rorty, 1982; Toulmin, 1990). Varför skulle då sanningar om IKT vara undantagna från detta? Varför skulle det just på detta område vara möjligt att komma fram till generella påståenden av typen IKT gör undervisningen bättre - eller för den delen, IKT gör undervisningen sämre? Sanningen om IKT och undervisning kan vara mycket mer kontextbunden - dvs. IKT kan vara bra i vissa sammanhang, i vissa ämnesmoment, för vissa grupper av elever, när det används av vissa lärare men fungera sämre i andra sammanhang. Så resonerar Kozma (1991; 1994) när han efterlyser ett skifte från vad han kallar macrolevel research ( what is the overall impact of one medium versus another across learners ) till microlevel research ( in what ways can we use the capabilities of media to influence learning for particular students, tasks, and situations? ). 4 En slutsats måste bli att komparativa studier innebär många problem och är behäftade med svåra metodologiska brister. Insikten om komparativa metoders brister och svårigheter är inte ny - eller borde i alla fall inte vara det. På 60-talet, när man också var intresserad av använda olika media (undervisningsmaskiner, TV) i undervisningen och jämföra dem med traditionella metoder, tycks forskarna också kommit fram till denna slutsats (se t.ex. Stolurow, 1962; Jackson, 1968). De resultat som genererats ur sådana undersökningar om IKT i undervisningen är också motsägelsefulla och ger inte något klart besked om informations- och kommunikationsteknikens eventuella positiva effekter på elevers lärande (se Pedersen, 1998a). Det samlade kunskapsläget tycks alltså tala mot satsningar på komparativ forskning i denna kvasiexperimentella form. Flera informanter uttrycker också skepsis mot en sådan forskning. Internationellt tycks denna typ av forskning vara relativt vanlig även om den varit sparsamt företrädd i de nordiska länderna. Det kan inte heller uteslutas att det finns specifika situationer då ett sådant angreppssätt kan vara fruktbart. Men på det hela taget, trots den givetvis för en bred allmänhet och inte minst för politiker intressanta och till synes enkla frågan om IKT gör undervisningen bättre, finns det anledning att vara tveksam till en sådan forskningsinriktning. 4 Denna komplexitet är givetvis inte heller begränsad till IKT - den gäller många av de pedagogiska och metodiska överväganden som lärare ställs inför.

15 Brist på teoretisk anknytning 5 Som helhet kan man säga att forskningen på detta område visar en fattigdom på teorier (vilket också flera informanter påtalar). Under 80-talet lanserade Seymour Papert (1984) en Piaget-inspirerad teori om hur LOGOprogrammering 6 skulle medverka till att utveckla elevers tänkande, en kognitiv transfer. De Corte m.fl. sammanfattar många års forskning: Despite the evident enthusiasm of many practitioners and investigators in this area, a series of studies about the effects of Logo programming on children's problem-solving skills conducted in the early 1980s did not report any positive results supporting the cognitive effects hypothesis. (De Corte, Verschaffel, and Lowyck, 1996, s. 698) Under 90-talet har vi sett ett ökat intresse för Vygotskijs teorier. Ett viktigt begrepp hos Vygotskij är ZPD (the Zone of Proximal Development; ibland på svenska kallad möjlighetszonen), vilket står för den skillnad som finns mellan elevens faktiska nivå och elevens potentiella utvecklingsnivå (se Crain, 1992; Bodrova and Leong, 1996). Utvecklingen mot den potentiella nivån kan nås med hjälp av interventioner och diskussioner med lärare och/eller kamrater. Detta har lagt grunden till forskning om reciprocal teaching och ett förnyat intresse för cooperative learning (Berk, 1994 s ). De Corte (1990) skisserar en datordidaktik som är starkt influerad av Vygotskij. Hänvisningar till sociokulturella teorier och collaborative learning bland mina informanter visar också på influenser från Vygotskij men också från teoretiker tillhörande vad man kallar situated learning - dessa ser lärandet som kontextbundet (se Lave and Wenger, 1991; Chaiklin and Lave, 1993). Saarenkunnas m.fl. (1998) menar att metaforen distributed cognition kan ses som en sammansmältning av sociala och kognitiva teorier om lärande. En anledning till bristen på teorier inom området är säkert den tekniska utvecklingen som medfört ständigt nya tillämpningar och med det också kontinuerligt nya idéer om hur vi bör använda tekniken på undervisningsområdet, alltifrån 80-talets början med dess fokusering på programmering till dagens söka kunskaper på Internet. (1982) Programmering: den grundläggande färdigheten för det tjugonde århundradet. Lär studenterna att programmera genom att använda BASIC... 5 Mindre delar av denna text bygger på Pedersen 1998 kap. 5 6 LOGO är ett programspråk som konstruerats av Seymour Papert.

16 (1984) Inte BASIC för Guds skull lär studenterna att tänka på ett sätt som kan överföras till andra situationer. Lär studenterna LOGO! (1986) Låt oss sluta leka. Försämrade testresultat visar på ett grundläggande problem vad beträffar akademiska prestationer. Datorer är underbara förlåtande lärare och med sekvenserade och integrerade program så kan alla studenter arbeta på sin nivå och i sin egen takt (1988) Behandla inte studenterna som objekt som man skall stoppa i information. Studenterna skall använda datorerna som verktyg som vuxna människor gör de bör lära sig hur man använder kalkylprogram, databasprogram och ordbehandling (1990) Verktyg för vuxna? Gör verktygen relevanta för skolans ämnesmål. Om de inte integreras i existerande läroplaner, så är de inte värda att använda (1992) Aktivt lärande att lära genom att producera en produkt som kan visas upp för en riktig publik det är den enda inlärning som fastnar. Att låta studenterna programmera hypertext och multimediapresentationer är därför ett av de mest värdefulla sätten att använda informationstekniken inom undervisningen (Becker, 1993, s. 129; min övers.) (1994) Internet: Låt studenterna bli delaktiga i den verkliga världen (Becker, 1994, s ; min övers) (sammanställningen tagen från Pedersen, 1998a, s ) Dessa förändrade synsätt på hur tekniken bör användas har givetvis försvårat kunskaps- och teoriutvecklingen inom området. Det har också medfört att man typiskt alltid talar om teknikens möjligheter - möjligheter som sällan blir utforskade eftersom nya möjligheter ständigt visar sig vid horisonten. Som helhet tycks i alla fall området lida viss brist på teoretisk förankring även om det också går att finna exempel på forskning med god sådan. Vad händer i klassrummet? En hel del av den forskning som bedrivits kring informations- och kommunikationsteknikens användning inom undervisningsområdet har varit deskriptiv till sin karaktär. Den har - som framgått - bestått i

17 surveyundersökningar - enkäter, intervjuer - ibland också kombinerade med i tid och omfattning relativt begränsade observationer av lärare och elevers arbete. Ett exempel på denna senare metod är de fallstudier som gjorts inom ELOÏS-programmet (Riis, Jedeskog et al., 1997). Detta är naturligtvis bra metoder om man på ett allmänt plan vill veta vad som händer och ett viktigt inslag i många typer av utvärderingar. Däremot riskerar denna typ av undersökningar att - i likhet med många komparativa studier - bli ganska teorifattig - den är varken teorianvändande eller teorigenererande. Det är också lätt att fastna på en retorisk nivå. Det finns en IKT-diskurs 7 - dvs. ett sätt att tala om IKT och fenomen inom området, som kan vara svår att tränga igenom både för de som arbetar med IKT i skolan och de som skall studera verksamheten. Diskurser kan jämföras med Kuhns paradigm - enligt Michel Foucault kan de ses som diskussionsregler som bestäms av olika maktcentra i samhället. Dessa centra bestämmer vad som är kunskap och legitimerar därigenom sin egen makt. De styr vad och på vilket sätt något diskuteras. 8 På mikronivå vet vi egentligen ganska litet om vad som händer i skolan när IKT införs i undervisningen. Att studera IKT i undervisningen är också att studera ett rörligt objekt - tekniken utvecklas och sprids; nya tillämpningar blir möjliga; vissa blir föråldrade. Att döma av den svenska regeringens proposition om IKT i skolan -Lärandets verktyg - är det nu Internet som skall förändra skolan. Man skriver bl.a.: Att kunna lära sig, att kunna förstå, analysera och sålla information och omvandla den till egen kunskap är avgörande. (Lärandets verktyg, 1998, s. 9) I Lärandets verktyg framställs Internet som ett läromedel som genom sin egen brist på kvalitetskontroll och systematik skall träna eleverna i kritiskt tänkande. Jag vill bara visa på några frågor i detta sammanhang där jag menar att vi saknar kunskap: Hur - och till vad - använder eleverna Internet? Hur används möjligheterna till kommunikation? Förstår eleverna (och i vilken grad förstår de?) de texter som de hämtar hem från Internet? 7 Några forskare har döpt detta till IT-ism. Se Johansson, Nissen och Sturesson (1998). IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. 8 Se Delanty (1997). Social Science. Beyond Constructivism and Realism.

18 Anser eleverna (och deras lärare?) att arbetet är gjort när olika texter plockats fram? Blir det någon tid för bearbetning, analys och kritisk värdering? Är förmågan att söka information överordnad förmågan att bearbeta, analysera och kritiskt värdera? Används också andra informationsresurser än Internet? Det bästa sättet att besvara dessa frågor är nog att under längre tider följa lärares och elevers arbete i skolan. 9 Detta skulle tala för mer av en etnografisk ansats 10 eller fältforskning vad beträffar forskningsmetod - observationer, intervjuer, insamling av producerade arbeten mm. - dvs. en kombination av olika typer av data. Sådana undersökningar kunde genom sina thick descriptions (Geertz, 1993) visa både på teknikens möjligheter och begränsningar. Att beskrivningarna skall vara fylliga innebär att de bör vara innebördsrika och nyanserade (Larsson, 1994). De skulle också kunna vara teorigenererande (se Glaser and Strauss, 1967) - vi kanske behöver utveckla en del teori speciellt för detta fält. Dessutom skulle en sådan ansats medföra studier som var mer diakrona (följer en process i tiden) än synkrona (ger ögonblicksbilder). Många har menat att samhällsvetenskapen i större utsträckning borde ägna sig åt diakrona studier framför synkrona. Vi skulle också undvika att stanna på en retorisk nivå - i stället finns det möjligheter till jämförelse mellan retoriken kring IKT och vad som faktiskt händer i skolans vardag. Brist på kritiska forskningsaspekter Det finns inte särskilt mycket forskning som försöker diskutera satsningarna på IKT i skolan från historiska eller teknikfilosofiska synpunkter. Teknik och teknologi ger upphov till en mängd viktiga 9 Ett exempel är ett pågående forskningsarbete av Maria Bergman, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna, medlem av ELOÏS-programmet. 10 Staffan Larsson föredrar begreppet fältforskning för att det inte skall förväxlas med disciplinen etnografi. Se Larsson Om skolning av fältforskare (1998 not 4). Anders Garpelin ger en översikt över skoletnografisk forskning i sin avhandling Lektionen och livet (1997). En mycket använd lärobok i ämnet är Hammersley and Atkinson: Etnography (1995).

19 frågeställningar - också ur ett värdeperspektiv. 11 En orsak till denna brist kan vara att man inom området framför allt är upptagen av det mest aktuella och vad man tror väntar runt hörnet. Men att begränsa sig till nuet är att begränsa både sin samtida och framtida tolkningshorisont (Gadamer, 1997). En annan orsak är förmodligen att dessa aspekter ligger långt från pedagogikforskares intresseområden. Ett så viktigt fenomen borde dock ges en allsidig belysning. En anknytning till historia - både teknikhistoria och till tidigare satsningar på en teknifiering av undervisningen - och teknikfilosofi skulle kunna fördjupa diskussionen om IKT:s plats och användning inom utbildningsområdet och bidra till att ge forskningen en mer kritisk dimension. Forskning om olika nivåer inom utbildnings- systemet Tekniken kan användas på många sätt inom undervisningen på skilda nivåer; det gör också att forskningen om IKT blir ganska splittrad. Det finns dock ingenting som tyder på att en viss nivå inom utbildningssystemet försummas inom forskningen. Strömningen mot att undersöka arbete i nätverk rör mest högskoleutbildningar, som tidigare kanske var försummade. Samtidigt kan man mycket väl tänka sig, när teknikutveckling och teknikspridning nått längre, att forskning om interaktion i nätverk också kommer att omfatta grundskola och gymnasium. Den modell som finska forskare prövar med lärarstuderande (se intervju med forskare från Jyväskylä) är en generell modell, som, om den faller väl ut, skulle kunna tillämpas i många högskoleutbildningar (t.ex. vårdutbildningar, utbildningar på tekniska högskolor etc.). Den förefaller därmed extra intressant. Nationella likheter och skillnader Det framgår att mycket händer inom området. Nya forskningsmiljöer skapas; speciella tjänster inrättas och fler väntas komma. Ett generellt problem torde vara bristen på kompetens - det finns ännu inte så många meriterade forskare som behärskar området. Denna brist kommer kanske att någorlunda vara avhjälpt när dagens doktorander inom området är disputerade om ett par till fem-sex år. Men de kommer förmodligen att vara eftersökta, också på den privata marknaden. 11 En systematisk genomgång av olika filosofiska perspektiv ger Bunge (1977) i The Philosophical Richness of Technology.

20 Materialet är egentligen för magert för att man skall våga peka på tydliga nationella tendenser. Mina kommentarer får därmed läsas med stor försiktighet. Surveyundersökningar tycks både på Island och i Sverige vara relativt vanliga. På Island kanske för att det är lättare i ett litet land just få ett grepp om vad som händer i skolan; i Sverige har surveyundersökningar varit knutna till utvärderingar av flera intensiva datorsatsningar i skolan. Det har också i Sverige av centrala skolmyndigheter ansetts vara av stor vikt att skaffa sig en bild av hur dator- och IKT-användningen ser ut. Influenser från Vygotskijs teorier kan spåras på flera håll men det kan säkert göras också i aktuell pedagogisk forskning som inte sysslar med IKT. Intresset för att se datoranvändning som ett led i utveckling av personliga och allmän kvalifikationer och kompetens tycks speciellt för Köpenhamn. Betoningen av interaktion i nätverk utmärker forskningen i Jyväskylä. Forskningen där verkar också ha en mer utvecklad teoretisk förankring än vad som är vanligt inom forskningsområdet.

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Kursplan. Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum

Kursplan. Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum 2001-10-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne IKT - Skola och lärande, del II ICT - Learning

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö?

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Kursplan Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24 Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Engelsk benämning ICT and Multimedia a Learningenvironment? Ämne Nivå Pedagogik

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP YTTRANDE 2014-10-07 Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST DISPOSITION Förskolans intentioner Lärande Learning study Att studera barns lärande i förskolan FÖRSKOLANS UPPDRAG Förskolan ska lägga

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.

Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare. MANDATET Ett bilde av kvaliteten på den pedagogiska forskningen.. En samlad värdering av kvaliteten Identifiera förhållanden som främjar kvaliteten Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng 1(7) KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng Education I, 30 credits Kurskod: LP1G16 Fastställd av: Utbildningschef 2015-09-09 Gäller fr.o.m.: Hösten 2016 Version: 1 Diarienummer: HLK 2015/3069-313 Utbildningsnivå:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer