KÅ VLINGEÅNS VATl"ENV ÅRDSFÖRBlJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÅ VLINGEÅNS VATl"ENV ÅRDSFÖRBlJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE."

Transkript

1 FÖRf 'ff\ndsexea4plar KÅ VLINGEÅNS VAT"ENV ÅRDSFÖRBJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE. 1969

2 1. INLEDNING o INNEHALLSFORTECKNING SIDA 2.. () NATURGEOGRAFisKA FORHALLANDEN, 1 Orientering 2 Arec;tfÖrhåanden och bi vattendrag 3 Sjöar 4 Nederbörd, avdunstning och nyttig tirinning S Avrinningsförhåande, 6 Sjösänknings- och torräggningsföretag 7 Regeringsförhåande 8 Berggrund 9 J ordarter 1 O Grundvattentigångar * () NARINGSGEOGRAFISKA FORHALLANDEN 1 Orientering 2 Befokning 3 Näringsiv 4 Prognoser o 4. NATURVARDSSYNPUNKTER. 1 Orientering 2 Bioogisk beskrivning 3 Naturvårdsvärden s. o VATTENOMRADETS UTNYTTJNING. 1 Vattenförsörj ni ng 2 Vattning 3 Bevattning 4 Kraftändamå. 5 Fiske, 6 Bad 7 Recipientändamå S , PÅVERKAN AV FÖRORENING 1 Orientering.2 Undersökningsåren Undersökningsåren FÖRORENINGSSITUATIONEN I ÖRESUND o PLAN FOR SANERING AV KAVLINGEAN

3 Biagor: Biaga 1-1 Biaga 2-1 Biaga 2-2 Biaga 2-3 Biaga 5-1 Biaga S-2 Biaga 5-3 Biaga 5-4 Stadgar för KäviPgeåns vattenvårdsförbund Geoogisk beskrivning a J Kävingeåns avrinningsområde Vattenförin9en vid Kävinge Sjösänknings- och torräggningsföretag Tätorternas vattenförsörjningsförhåanden In dustriinventering Prognos för vattenbehovet.åren 1980 och 2000 Kommunaa och industriea avoppsförhåanden Biaga 6-1 Biaga 6-2 Biaga 6-3 Vattenbeskaffenheten i huvudfåran 1 Vattenbeskaffenheten i huvudfåran 1 Vattenbeskaffenheten i huvudfåran 1 syrehat och syreförbrukning biokemisk syreförbrukning och permanganatförbrukning ph-värde och fargsty.rka Biaga 6-4 Bioogiska förhåanden Biaga 8-1 Dimension och kostnader för avskärande avoppsedning. UH Öresund

4 FÖRORD Den 27 jui 1966 ansökte Kävingeåns vattenvårdsförbund hos Väg- och vattenbyggnadsstyresen om bidrag ti vattenvårdspanering i Kävingeåns avrinningsområde. Kostnaden för panen beräknades vid nämnda tidpunkt ti kr. Den 13 december 1967 bevijade Statens naturvårdsverk bidrag med 75 % av havda kostnader dock högst kr sammanagt ti utredningen. Som utredningsman utsågs professor Gunnar Weijman-Hane biträdd av ingenjör Hans Hane-Weijman och under medverkan av föjande person r: Länsingenjör T. Dockman : Nuvarande vatten- och avoppsförhåanden. Försag ti åtgärder för motverkan av föroreningar Naturvård sintenden t R. Frisen : Naturvårdsfrågor F d antbruksingenjör L. Kindbom: Torräggnings- och sjösänkningsföretag Po. mag. G. Lindgren i samråd med änsstyresens änspaneringsenhet: Näringsgeografiska förhåanden Fi.ic. G. Knutsson: Geoogiska förhåanden Docent A. Amestrand : Bioogiska förhåanden Fiskerikonsuent C-G Hammarund och fiskmästare B. Su n<;qvist: Fisket och dess betydese Dessutom har samråd skett med berörda industrier och kommuner samt statens naturvårdsverk. Löpande kontakter och samråd har skett med vattenvårdsförbundets ordförande direktör B. Dieden. Kävinge den 26 januari 19 70

5 . INLEDNING Kävingeån 1 som är det största vattendraget i södra deen av Skåne 1 framrinner i huvudsak genom en utprägad jordbruksbygd. Vattendragets egentiga käföde, Vosjöån-Toångacm 1 upprinner på Linderödsåsen. Under namnet Björkaån framrinner det i huvudsak i västig riktning och utfaer i Vombsjön. Härifrån framrinner Kävingeån i nordvästig riktning i en_ vid båge som böjer mot sydväst samt utmynnar ca 15 km norr om Mamö i Öresund. Nedre deen av vattendraget benämnes Löddeå. Beägenheten och sträckningen av Kävingeån framgår av fig r , desjön Snogehomssjön E//esto_dssjön _ - ' Fig :1-1 Översiktskarta över Kävingeån Kävingeån och dess avrinningsområde tihör i administrativt avseende nedanstående kommunbock MALMÖHUs LÄN: Esöv, Hörby, Höör, Kävinge, Lomma, Lund Sjöbo och Ystads kommunbock. KRISTIANSTADS LÄN : Torneia kommunbock. Inom avrinningsområdet, som är beäget het eer devis inom ovan angivna kommunbock 1 uppgår antaet boende ti ca personer varav ca inom tätorter. Större industrier inom området är i huvudsak beägna på sträckan Örtofta-Kävinge. Berörda kommunbock, tätorter och industrier inom avrinningsområdet framgår av fig 1-2, 1-1

6 ,.- -),i /' i i i! r J _.....),. MALMÖ KOMiv1. BL.!;:;:;:;:;:;:::;:;:::j Avrinningsområde Lönsgröns Kommunbocksgröns o o Tötort Industri o M o B Mejeri Bränneri Fig 1-2 Kävingeåns avrinningsområde 1 berörda kommunbock, tätorter och industrier. 1-2

7 Av tätorterna inom avrinningsområdet är det endast Kävinge köping som utnyttjar Kävingeån för k0mmuna vattenförsörjning. Däremot utnyttjar fertaet industrier ån för det industriea vattenbehovet. Esövs stad med dess industrier täcker det nuvaro.nde vattenbehovet ti 50 procent med ytvatten från Ringsjön 1 viket innebär att Kävingeåns avrinnings om råd e tiföres va t ten från annat avrinning.::;område 1 och ti 5O proc en t med grundvatten från vattentäkter 1 huvudsak beägna inom avrinningsområdet. Mamö-Lund""f'egionen, dvs. tätorter beägna u ternför Kävingeåns avrinning sområd e, täcker för närvarande sitt vattenbehov genom uttag ur Vombsjön. Regionens vattenförsörjningsanäggning framgår av fig 1-3. o _, Otm Fig 1-3 Översiktskarta över Mamö-Lund-regionens vattenförsörjning sanäggning Samtiga tätorter och förorenande industrier inom avrinningsområdet utnyttjur Kävingeån såsom recipient. Från jordbruket tiföres ån dessutom urin från djurstaar, pressaft från sioanäggningar och från åkrar urakade växtnäringsämnen. Det föreigger såunda två het motsatta intressen med avseende på Kävingeåns användning. Ån användes nämigen d e s för vattenförsörjningsändamå och d e s såsom recipient. En serie av omfattande fiskdöd inträffade i Kävingeåns nedre opp i juni 1947, viket var ett typiskt ågvattenår. Avoppsutsäpp från Mamö Yefabriks anäggning i Furuund ansågs vara orsaken ti fiskdöden, Industrin framhö däremot att det inträffadp: var föjden av en ackumu- 1-3

8 era.d föroreningsverkan förorsakad av samhäen och tndustrier utmed Kävingeån nedströms Vombsjön och begärde hos änsstyresen syneförrättning enigt 8 kap.vattenagen för karäggande av skuden, Länsstyresen förordnade såsom ago syneförrättningsman civiingenjör Gunnar Weijman-Hane, Mamö, och medverkade ti att en samarbetskommitte bidades av representanter för berörda tätorter och industrier. Kontinueriga undersökningar i Kävingeån samt undersökningar av föroreningsutsäppen från tätorter och industrier igångsattes under Förrättningsmannen sutförde utredningen år 1951 och framade för samarbetskommitt m försag ti åtgärder. I försaget anges band annat att det borde vara en samfäd skydighet för samtiga förorenare att genomföra erforderiga åtgärder för att reducera föroreningarna. Förrättningsmannen rekommenderade dessutom, att en gemensam förvatning borde komnia ti stånd Denna förvatning - en förening eer ett förbund - skue ha ti uppgift att kontroera att erforderiga avoppsreningsanäggningar utbygges, handha driftskontro av anäggningarna samt företaga erforderiga undersökningar i Kävingeån. Rekommendationen innebar såunda att ett organ skue bidas med vidsträckta befogenheter och med en organisationsform i ikhet med de tyska fodförbundens. Fortsatta överäggningar och diskussioner inom samarbetskommitten om en ämpig organisationsform för tt sanera Kävingeån resuterade emeertid ej i besut enigt förrättningsmannens försag. Det ansågs nämigen ej möjigt att inom en sådan friviig sammansutning kunna uppnå enighet i band annc:t frågor beträffande utbyggandet av avoppsreningsanäggningar. I stäet besöts att förvatningens uppgift skue begränsas ti att enbart omfatta kontro och uridersökningar. Vid sammanträde med änsstyresen i jui 1955 besöts att ett vattenvårdsförbund skue bidas och en interimsstyrese utsågs med upvgift att utarbeta försag ti stadgar för förbundet.... År 1958_ bidades Kävingeåns vattenvårdsförbund och i dess stadgar 1 biagg_j-1, anges föjande: Kävingeåns vattenvårdsförbund utgör en sammansutning mean kommuner 1 industriföretag, föreningar och övriga, vika påverka eer påverkas av Kävingeåns vattensystem. Kommunerna sammanföra s inom förbund et ti en grupp, kaad grupp A 1 " och övriga medemmar ti en grupp, benämnd grupp B. 1-4

9 Enigt förbundets stadgar ska medemmarnas avgifter utdebiteras efter så kaade fördeningsta, vika grundas på medems förorening av vattensystemet mätt i personekvivaenter (pe) Gäande fördeningsta, som för närvarande är under omprövning, framgår av tabe 1-1. Me0em som ej förorenar vattensystemet ska påföras fördeningstaet 1. Förbunqet har ti uppgift att \Terka för vården av vattnet i Kävingeån genom att fortöpande undersöka vattnets beskaffenhet, oika.avoppsutsäpp samt anordningar för avoppsvattnets behanding, att undersöka och kontroera åns vattenföring, att årigen utarbeta en skriftig redogörese, som tistäes medemmarna, över företagna undersökningar med rekoromendat-joner U motverkande av oägenheter beträffande åvattnets mängd och beskaffenhet och att tivarataga medemmarnas gemensamma intressen samt samråda med myndigheter och andra berörda parter i hithörande frågor. I stort sett är sun1tiga kommuner o-:::h industrier av betydese inom avrinning sområdet ansutna. Tabe 1-1 Fördeningsta vhka igger ti grund för utdebitering av medemsavgifter inom Kävingeåns vattenvårdsförbund Förorening i pe :f'ördeningstc! Mindre än ooo - s.ooo s.ooo ooo -20.ooo 20.ooo -30.ooo större än Förbundets uppgifter är såunda enigt vad som framgår av stadgarna i! i. het av undersökande och kontroerande art. Varje år uppgöres en arbetspan för kommande år, där b.a ett provtagningsprogram redovisa s Undersökningarna sammanstäes i en skriftig redogörese, i viken också vissa rekommendationer och önskemå om förbättringar beträffande 1-5

10 avoppsvattenrening m, m. a ng i ves. Förbundets ordinarie budget uppgår för 1969 ti kronor, varav huvuddeen är kostnader för t..tndersökningar och utredningar, Inkomsterna utgöres utesutande av medemsavgifter. Undersökningarna i K&vingeån omfattar för närvarande föja.nde : Okuä ra besiktningar i övre oppet (uppströms Vombsjön.) vid ett 10- ta punk ter. Månatigu kontroer i nedre deen av ån vid 15 punkter omfattande provtagning för fysikaisk-kemisk 1 bakterioogisk och bioogisk anays. D y g n s u n d e r s ö k n i n. g ett anta dygn under ågvattenperioder med automatisk provtagare vid en punkt nedströms de större förorenarna vid Kävinge. Översikti g imnoogisk undersökning av Vombsjon och Krankesjön. Speciaundersök ninga r av oika objekt, t.ex. samavagringar 1 utbredning av smutsvattensvamp i ån. Förutom de kontroer och undersökningar i Kävingeån, som utförts under årens opp, har Vattenvårdsförbundet dessutom nedagt ett väsentigt arbete på undersökningar och utredningar beträffande åns - --'. -.. vattenföring och möjigheterna ti förbättring av dess ågvattenföring. För att Öka ågvattenföringen i ån föreigger önskemå från intressenter utmed Kävingeån om en viss regering av Vombsjön 1 som dock är vattent-äkt för Mamö-Lund-regionen. Det föreigger såunda två het motsatta intressen, vika genom underhandingar mean Kävingeåns vattenvårdsförbund och Mamö stad huvudman för Mamö-Lund-regionen, kunnat sammanjämkas. Det regeringsförsag för VombsjÖn som Mamö stad framagt för en ökning av vattenuttaget har även tig octosett önskemået om en höjd ågvattenföring i Kävingeån. Under år 1967 besöt vattenvårdsförbundet att överta den kontro av kommunaa och industriea förorenare som tidigare handhafts av äns- ingenjören samt att upprätta en generapan för Kävingeåns sanering. Föreiggande gen0rapan har utarbetats i samråd med änsingenjören och i enighet med ett av utredningsmanne! på uppdrag av vattenvårdsförbundet upprättat program. Kostnaden för genomförandet av de i panen angivna utredningarna har beräknats ti kronor, varav statsbidrag ut y år n ed 7 5 %. 1-6

11 2 -- NATURGEOGRAFisKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 ORIENTERING Kävingeåns övre de upprinner på Linderödsåsen och benämnes Vosjöån1 Toångaån, Åsumsån och Björkaån at efter de trakter den genomfyter. Björkaån har i huvudsak västig strömriktning och utfaer i Vombsjön, som är beägen cirka 25 kiometer öster om Lunds stad och utgör avrinningsområdets största och mest betydande sjö. Från Vombsjön framrinner Ki:'ivhngeån med i huvudsak västig strömriktning samt benämnes i sin nedre de Löddeå, vi.ken utfaer cirka 15 kiometer norr om MamA i Ör esund. Höjdförhåandena inom Kävingeåns vattensystem varie:ar kraftigt. Såunda är åns käbäckar beägna på en höjd av mpter över havet med(m däremot Vorobsjöns medevattenstånd endast uppgår ti +19, 5 meter över havet. Kävingeån uppströms Vombsjön iksom de festa tif(icena har som rege goda utningsförhåanden med snabb avrinning. Nedströms Vombsjön har ån som rege ett ugnt opp. Härti bidrager förutom den ringa nivåskinaden mean Vomb jön och havet också föreko nsten av kvarndammar, mean vika ån devis är up dämd. Av Hg 2-1 framg(xr höjdförhåcndena iri.om Kävingeåns avrinningsområde. BETECKN NGAR 0-25m ffi]] U m 75-25m m Fig 2-1 HÖjdförhåanden inom avrinningsområdet 2-1

12 Området har utformats under ett stort anta geoogiska tidsperioder, viket band annat framgår av berggrundens variationsrika sammansättning. Ett nära samband för0igger mean berggrund och jordartstyper inom området. Särskit tydigt är det nära sarr.bandet mean bergarter inom berggrundsregionerna och moränjordarternas utbidning beträffande bergarts- och kornstorekssammansättning. Des sa faktorer inverkar direkt på näringsförhåandena i marken. Ett vidare samband finns därför också d e s ti vegetation ot::h markanvändning d e s ti såvä grund- som ytvattnets beskaffenhet. Inom ramen för denna utredning har fi.ic. G. Knutsson utarbetat en beskrivning av de geoogiska förhåandena inom avrinningsområdet, biaga AREALFÖRHÅLANDE OCH I3rJATTENDRAG Totaa avrinningsområdet uppgår ti ca km 2 varav 2, 2 % eer 26t8 km 2 utgör sjöarea. Bitödena ti Kävinge&.ns nedre de är av mindre omfa.ttning och ca 25 km från myniinqen har avrinningsområdet endast förendrats obetydigt och uppgår ti ca km 2 Därefter tirinner d större bifödena Bråån och Kingaväsån och avrinningsområdet avtar snabbt. I tabe 2-1 ho.r avrinningsområde 1 sjöarea och sjöprocent sammanstäts för oika patser i huvudfåran. Tabe 2-1 Avrinningsområde t sjöarea och sjöprocent för huvudfåran Punkt Ä vrinning sområd e t s o Pats. a Area Sjöarea Sjö- fiq 2-2 km 2 km 2 procent. 1 Nedströms Hårderopsån 67 o o 0, 0 2 Vid Vosjö 1.07 o to o to 3 Nedströms Sjöbobäcken 328 0,0 0,0 4 Infödet i Vombsjön 339 0, 0 0,0 s Utfödet i Vombsjön ,4 2#8 6 Nedströms Kingaväsån Nedströms Bråån , 8 8 Vid Kävinge , 8 2, 3 2, 3 9 Vid mynningen i Öresund , 8 2, 2 Kävingeån är ett rikt förgrenat vattendrag som framgår av fig 2-2. De viktigaste bitödena är Bråån t som upprinner på Linderödsåsens suttning 1 och Kingaväsån, som upprinner på Romeeåsen. 2-2

13 @ 5i1frorno hänvisor ti tob!!::.rno 2-1 och 2 2 och anger en bestämd pats i huvudföron och bivottendrogeo. Fig 2-2 Kävingeåns huvud- och hivattendrag 2-3

14 I nedanstående tabe 2-2 har avrinningsområde, sjöareaer och sjöprocent sammanstäts för några större hivattendrag. Tabe 2-2 Avrinningsområde, sjöarea och sjöprocent för större bi vattendrag Punkt o a fiq 2-2 Bi vattendrag Avrinning sområd et s Area Sjöarear Sjökm 2 km 2 procent 10 Ledåsebäcken 11 Lövestadsån 1 2 Kingaväsån 1 3 Harösabäcken 14 Kronkeån '15 Sand by bäcken 16 B rå ån 44 0,0 0,0 69 0,0 0, ,5 3,9 32 O,Cf 0,0 51 4,'1 8,6 37 0,0 0,0 :68 0,17 0,1-2.3 SJÖAR To taet sjöareaen uppgår ti 26,8 km 2 och best&r i huvucsak av fem sjöar 1 som Je- ortfa-ttat redovisas nedan och vikas yta, höjd över havet och största uppmätta djup framgår av tabe Tabe 2-3 Sjö De större sjöarnas yta, höjd över have, största uppmätta djup Yta HÖjd över havet Största ctjup km 2 m m Vombsjön 1 2,4 19,5 15 Krankesjön 4, ,0 Snogehomssjön 3,0 36,2. 8,5 Eestadsjön 2,9 38,3 5,5 Sövdesjön 2,8 34,5 12 Vo m b s j ö n 1 som är starkt regerad 1 karakte:iseras i naturigt tistånd av ångsuttande sandstränder och mader. ::,ambandet mean vattenstånd, area och voym framgår av fig

15 -o c 00 +' V1 c Q)... o > M.ö.h o i" /,/ IVoyrr v / c> 1/,... _J", --- :;; _.. v Å/ "'.. d v 50 Area,...,...- " 1- _ v -... J Hm Voym Fig 2-3 Sambandet mean vattenstånd 1 area och voym för Vombsjön K ra nk e s j ö n är en grund och vassrik sättsjö. Före en kraftig avsänkning 1892 var sjön reativt djup och vegetu.tionsfattig. Snogehomssjön avsänktes i början av 1930-taet, varvid uppstod nya öar och vassar i den grunda sjön. E I e s ta d s s j ö n har ångsuttande stränder med breda vassbäten. Sö vd e s j ö n, som är avsänkt, har växande branta och fa.cka stränder. Mestades är den ånggrund med sandbotten och rik på stora vass(rr. 2.4 NEDERBÖRD 1 AVDUNSTNING OCH NYTTIG TI:L...RINNING Inom Kävingeåns nederbördsområde finns sex nederbördsstationer, vika ingår i Sveriges meteoroogiska och hydroogiska instituts {SMHI) stations nät. I _!g be 2-4 har sammans t ä 11 t s uppgifter på åg sta, hög s ta och medenederbörd vid nederbördsstationern<. Siffrorna inom parentes anger det år respektive nederbörd inträffat. Tabe 2-4 M 513 M 520 M 524 M 528 M 553 M 546 stationsbeteckning Lägsta, högsta och medenederbörd vid nederbördsstationer inom avrinningsområdet Observationsperiodens Nederbörd mm Läge Högst (år) Mede Lägst {år början år Kävinge Örtofta Vomb Björka Brandstad Simontorp {1954) ( (1945) ( (1950) ( (.1966) ( (1966) ( (1966) 757 s 11 (19 64)

16 Av tabe&n framgår, att den högsta nederbörden, 972 mm, inträffade 1966 vid Simontorp OC' den ägsta, 392 mm, ur 1947 viti Vomb. Sistnämnda värde är av särskit intresse, eftersom 1947 utgjorde ett mycket kritiskt år för Kävingcån sett ur föroreningssynpunkt. Av ett visst intressö är även en ädre nederbördsstation i Lund, där observationsvärden finns sedan Den ägsta nederbörden, som uppmatts vid denna station, uppgick ti 311 mm och inträffade år Nederbördsstationer.i.nom avrinningsområdet samt nederbördens fördening inom området framgår av f.i.sl -4. BRANDS Fig 2-4 Nederbördsstationer samt medejnederbördens fördening i mm/år Medenederbörden inom hea området uppgår ti 600 mm med en spridning av 10 mm. Medeavdunstningen uppskattas ti 400 mm, varvid dock uppgifter om avdunstningens variation med nederbörd, temperatur etc. saknas. För den betydesefua de av avrinningsområdet sorn igger uppströms Vombsjön har medenederbörden beräknats ti 701 mm/år, avdunstningen tij 446 mm och den nyttiga nederbörden ti 265 mm/år. Denna nyttiga nederbörd motsvarar on medeavrinning från Vombsjön av 3, 74 mys, viket är något mindre än den av SMHI angivna medevattenföringeu, 4, 1 my s. De angivna värdena basp.ras på mätningar av den nyttiga tiri.nningen, tabe

17 Tabe 2-5 Nyttiga tirinningen ti VombsjÖn angiven i Mm'i'år under period en o o o Nyttig. Nyttig Nyttig Ar Ar Ar tirinning tirinning tirinning , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , 7 () , , AVRINNINGSFÖRHÅLI.ANDE 2.51 Vattenföringsmätningar I Kävingeån vid K ä v i n g e har dagiga vattenståndsaväsningar utförts sedan år 1937 genom Mamö stads försorg. Aväsningarna utfördes ti en början på r::n pege beägen ca 300 meter nedströms andsväg sbron (nopunkt +3, 01 möh). Denna pege förstördes av is den och aväsningarna utfördes därför fram ti den med ett murkrön som mätpunkt ( +4,28 möh). Vid sistnämnda tidpunkt uppsattes och togs i bruk en ny avskännad pege (nopunkt +2,50 möh) och den 4.12,1951 togs. bruk en sjävregistrerande pege på samma stäe. Noggrannheten viddenna mätstation är emeertid ej särskit hög, band annat beroende på att den är vegetationsdämd. Härigenom existerar ej något bestämt förhåande mean vattenstånd och avbördning, varför man het bedömningsmässig får interpoera mean sambandsvärden för het odämd och het vegetationsdämd sektion. Behovet av en mätstation med tifredsstäande noggrannhet i närheted av Kuvinge köping är därför mycket stort och ett försag ti en dyik vid Högs r.1öa har upprättat3. SMHI har i samråd med Mamö stad upprättat en avbördningskurva för ifrågavarande sektion av Kävingeån. Sambandet mean vattenföring och vattenstånd har redov sats des under inverkan av vegetationsdämning och des utan dyik inverkan. Avbördn.ngs..kurvorna redovisas i fig

18 ;;;-o. "' c: 00 +' IJ c: Q) +' +-' o > M.ö.h J- -_-q v _ / / i -,.., / / v Ut at ve ge J v/ r\,// v \ ve_g_c ation däm r in g Med.. ujt 1 tbidc d _. :=-,_ tatio $dö f! ni ng r ō _ rn3/s Vattenföring Fig 2-5 Avhärdningskurvor för Kävingeån vid Kävinge (enigt SMHI) '. På basis av ovan nämnda vattenståndsobservationer och angivna avhär d ningskurvor har vattenföringen i ifrågavarande sektion av Kävingeån beräknats såsom 5-dygnsmedevärde. Den beräknade vattenföringen redovisas grafiskt i biaga 2-2. IKävingeån omedebart nedströms regeri.n gsdammen vid Vo m b s j ö n s u t o p p har dagiga vottenståndsaväsningar utförts sedan augusti 19'14 genom Mamö stads försorg. Aväsningarna utfördes på en avskärmad pege (nopunkt möh). För å r e n har v<; ttenföringen omedebart nedströms regeringsdammen beräknats av Mamö stad varvid antagits att avbördninge!1 från Vombsjön var % av vattenföringen vid Kävi.nge. Underag för en noggrannare beräkning saknas dock för denna tidsperiod. För å r e n S 5 har vattenföringen beräknats med edning av ovan angivna vattenståndsobservationer samt en upprättad avbördningskurva för KävingP.ån i ifrågavarcr.de sektion. Avbördningskurva.n är ber knad enigt Hesses forme tiämpnd på ens teoretiska sektion och fa. AvbördningskurvJn redovisas i.qg_

19 -o c o o +' 11.\ c Q) +'.. o > M.ö.h v / --1- / v / v / v v v - - f ) O m-11:;, A'börding _J J Fig 2-6 Avbördning skurva för Käving eån omedebart nedströms Vombsjön (enigt Hes::;es formej Efter å r har vattenföringen omedebart nedströms regerinqsdam men beräknats med edning av vattenståndsobservationer i dbnna sektion och i Vombsjön jämte uppgifter om uckstc..ningen i regeringsdarnmed.. Beräkningarna har dessutom kompetterats med fygemätningar. Föreiggande beräkningsförfarande torde ge exaktare värden på vattenföringarna än de beräkningar som använts under tidigure perioder Ka rakteristiska vattenfö r.ir.ga r Karakter istiska vattenföringar i Kävingeåns vattensystem är endast möjigt att någorunda säkert ange för huvudfåran. I _tabe 2-6 har de karakteristiska vattenföringarna redovisats i fyra sektioner av Kävingeåns huvudfåra. 2-9

20 Tabe 2-6 Karakteristiska vattenföringar i Kävingeåns huvudfåra Vid B j örkaåns Vid Vomb- Vid järnväg s- Mynningen utopp i Vomb- sjöns ut- bron i i sjön opp Kävinge Öresund m''s mys m '' s m3js Högsta högvattenföring Norma högvattenf öring M ed e vattenföring 3,0 4,1 9,5 11 Vattenföring med 50 % varaktighet 1,9 2 ' 6,0 Vattenföring med 7 5 % var.:rktighet 0,9 1,4 3, 1-\, 4,0 Norma ågvattenföring 0,06 0,2 0,6 0,6 6,7 Vati:enf()ringsstationer saknas i bivattendragen och df!rför bir de Vdenföriugar som anges för dessa osäkra. I de fa d.jr sjömagasin saknas skue ågvattenföringen i bivattendrayen gå ner ti no, om gr mdvattenmagasineripg ej förekommer. Av denna anedning framhoes de risker son, kan föreigga vid överföring av grundvatten från ett c:tvrinningsomrö.de ti ett annat. 2, 6 SJÖSÄNKNINGS- OCH TORRLÄGGNINGSFÖRETAG Enigt uppgifter från P.H. Wof "Utdikad civiisation", 1956, har från senare häften av 1800-taet den vattenhåande areaen inom Kävingeåns avrinningsområde minskat från 356 km 2 ti ca 41 km 2. Inom ramen för föreiggande generapan har f.d. c..ntbruksinger.jör L. Kindbom, Mamö, utfört en utredning beträffande förekomsten av sjösänknings- och torräggningsförsag inom avrinningsområdet, biago Av utredningen framgår att efter 1880-taet har förekommit ca 5 70 st torräggningsföretag omfattande en area av ca 195 km 2. Torräggningsföretagen har medfört att ett magasin av 12, 6 Mm 3 bortfait och dessutom ett bortfa av ett översv&mningsmagasin om 1,9 Mm3 Det totaa magasinbortfaet skue motsvara en sänkning av en sjö av Vombsjöns storek med en meter. En sådan effekt är dock ej jämförbar då hea avrinningsområdet berörs och borttagandet av ett magasin devis skapar eer ökar ett nedanföriggande. 2-10

21 Beträffande sjösär.knings- och torräggningsföretagens inverkan på Kävingeåns extrema vattenföringar kan konstateras att där naturiga vattenområden bortfait uppkommer en ökad högvattenfö;:-ing or;b en minskad ågvattenavrir.ning. Huruvida dikningsverksamheten i övrigt påverkat de extrema vattenfc:.ringarna är tveksamt, ef ersom markmagasinen ökar genom tikomsten av täckdikningsföretag; möjigen kan dock ett visst samband påvisas mean ågvattenföringar och dikningsverksamhet. För att öka Kävingeåns ågvattenföring erfordras omfattande åtgärder i ikhet med C.e som utförts för regering av Vombsjön för vattenförsörjningsändamå. Dyika åtgärder är dock ej genomförbara wed hänsy11 ti att det inom avrinningsområdet saknas ytterigare sjöar ämpiga för regering. I utredningen anger f.d. antbruksingenjören Kindbom angående framtiåa dikning inom KävingPåns avrinningsområde föjande: "Vattenavedning och större dikningsföretag torde ej biva aktuea någonstans inom Kävingeåns avrinningsområde. medan däremot täckdikningen ökar. I samband med denna verksamhet kommer röräggningen av mindre diken att fortgå. Inom de dear, där jordbruksdriften bir mi.ndre önsam, kommer skötsen av de gama dikningsföretagen att eftersättas och i månqa fa äggas de het ned." 2 7 REGLERINGSFÖRHÅLIANDE 2.71 Hu vudfåran I början av 1930-taet bidade jordbruksintressenter utmed Kävingeån och Vombsjön en sammansutning för att åstadkomma förbättrad torräggning av mark. Detta resuterade i en syneförrättning och företaget benämndes "Kävingeåns vattenavedningsföretag av år 1936". Synoutåtandet faststädes i huvudsakiga dear av Söderbygdens Vattendomsto genom dom år Företaget innexr, att Kävingeån från Vombsjön och ned ti Örtofta - en sträcka på 27 km - skue rensas upp och uträtas samt att en regeringsdamm skue anäggas vid utoppet från sjön. Avsikten var 1 att Vorobsjöns ågvattenyta skue sänkas ca 1.meter och ait vårfödet skue magasineras i sjön inti en höjd av 70 centimeter över den bivande ågvattenytan för att successivt avtappas undar sommarhavåret. 2-11

22 Företaget genomfördes 1mder första deen av 1940-tae med avseende på rensning sarhetena i. Kävingeån. Regeringsdammen utfördes däremot ej i vattenavedningsföretagutc regi på grund av att Mc:mö stad ingått såsom intressent i vattendraget. I sutot av år 1939 ingav Mamö stad ti Kung. Maj : t ansökan om tistånd att från Vombsjön borteda vatten inti en myckenhet av 500 iter per sekund i medeta per år. Kung. Maj : ts resoution erhös påföjande år och pu grundva av denna ansökte staden i ceptember 1941 hos vattendomstoen om tistånd att från Vombsjön få borteda nyssnämnda vattenmängd Sa mtidigt ansökte staden hos vattendomstoen om ändring av de för vattenavedniny sföretagets damm utfärdade regeringsbestämmeserna. Des s utom ansöktes om att få regera vattenståndet i och avrinningen från sjön enigt nya bestämmeser. Dessa var utforrr.ade så, att staden ständigt skue kunna uttaga den a ;.sökta vattenmängden utan att de med vattenavedningsföretaget avsedda förhåandena i Kävingcån ändrades. I dedom år 1943 som faststädes av Högsta Domstoen år erhö staden tistånd att utföra regeringsdammen i enig:et med stadens försag. Vattendomstoen meddeade år 1949 sutgitig dom som faststäde i huvud sak de föresagna regeringsbestämmeserna. Utveckingstakten i Mamö har i ikhet med fertaet svenska städer ökat sedan sutet av 1940-taet och därför var staden nödsakad att år 1957 ingå ti vattendomstoen med ansökan om ytterigare grundvattenuttag 1 vattenbortedning från samt regering av Vomnsjön t Kävingeåns vattenvårdsterhund framhö dock att ytterigare vattenbortedning från Vombsjön skue innebära, att de ägre vattenföringarna i Kövingeån skue minska ti stor nackde för intressenterna utmed ån. Under hand upptogs därför diskussioner mean representanter för staden och förbundet angående utformningen av Vombsjöns regering. Staden fann samtidigt, att vattenbehovsprognoserna måste omarbetas och ingick ti vattendomstoen med begärcm om, att den aktuaa ansökan skue via i avvaktan på ytterigare utredningar. Den akuta vattenförsörjningssituationen medförce emeertid att provisoriskt tistånd att Öka grundvattenuttaget i Vomb måste begäras. I dedom den 30 december 1960 erhö staden på vissa vikor det begärda provisoriska tiståndet som skue gäa tis vidare och innebar en ökning av grundvattenuttaget från 500 ti 600 iter per sekund t 2-1 2

23 Vid fortsatta kontakter mean staden och vattenvårdsförbundet diskuterades en mera genomgripande regering av VombsjÖn, varigenom man skue möjiggöra des ökat uttag ti staden och des ökad ta}>pning ti Kävingeån under torrperioder. I jui 1964 ingick staden ti Söderbygdens vattendomsto med ansökan om en ändrad regering av Vombsjön och i ansutning härti ändring av uttags- och tappnj_ngsbestämfteser, vika faststädes i dom av den 4 septe111ber Den ändrade regeringen s som håer på att. genomföras. innebär i huvudsak att av den nyttiga torrårsavrinningen från Vombsjön, ca 3. O m:ys, tages 1,5 m:ys i anspråk för Mamö-Lund-regionens vattenförsörjning och 1, O m:ys för höjning av ågvattenföringen i Kävingeån. För dessa ändamå erfordra s ett torrårsmagasin i Vombsjön om 40 Mm Bestämmeser för vattenbortedning från Vombsj ön I det frarnagc!a försaget ti regering av Vombsjön föresås föjande bestämmeser för v a t t e n b o r t e d n i n g från sjön för at täcku. Mamö -Lund-regionens vattenbehov. 11Staden rch1 från Vombsjön normat borteda vatten inti en myckenhet av 1,5 m:ys i medeta per år med rätt för staden att med bitehå.anr e av årsmedetr;det tifäigt överskrida denna bortjedningskapacii.et med högst 20 %. Då dämningsgränsen i Vombsjön är uppnådd och vattenföringen i Y. v ingeån vid Kävinge överstiger 15 m:ys må vatten borteda s i större omfattning än vad i närma st föregående stycke angivj.ts. Denna vetttenbortedning ska ti den de den överstiger 1, 5 m:ys icke inräknas i det i samma stycke angivna årsmedetaet." Kävingeåns ringa avhärdningsförmåga nedströms reaeringsdammen medför, att de ågänta markerna utmed ån 0versvämmas, då tappningen från Vombsjön överstiger ett värde av 18 r.1:ys. Genom de ändrade fodtappningsbestämmeserna, som innebär en trrppningsökning med 2,0 m:ys för varje timme som vattenståndet överstiger +20,9 m ö h, samt en övermaga sinering i sjön bir det möjigt att normat håa födet omedebart nedströms Vombsjön ti maximat 18 m:ys. 2-13

24 RGgeringsbestämr'!1eser för Vombsj ön Vor:1bsjöns yta får normat uppdämmas ti en högsta nivå av +20,9 m ö. h (dämningsgräns}. Tappningen vid regeringsdammen ska. udöras så, att vattenföringen i Kävingeån vid Kävinge optimeras ti ett bestämt värde.i. ansutning ti årstid och rådande vat'censtånd i Vombsjön. Dessa värden anges i en tappningsstäare fig 2-7. M.ö.h. c: :O._, VI.o E g r--ī r---t Jon Febr Mors Apr Moj Juni Jui A1J9 Se('c Okt Nov Dec Fig 2-7 Tappningsstäare för Vombsjön Om den i tappningsstäaren vid en bestämd arstid och bėstämt vattenstånd angivna vattenföringen ej är förhar..den vid Kävinge ska tappningen från Vombsjön ändras så att den uppfyer de värden som är angivna i tappningsstäaren Regeringens inverkan på Vombsjön och i K(tvingeån Regeringens inverkan på vattenstånden i Vorobs j ön framgår av varaktighetsdiagram i fig 2-8 I diagrammet anges medevattenståndens varaktighet under tiden såvä före som efter nu gäande regering. Beräkningarna som egat ti grund för ifrågavarande diagram är baserade på dc vattenståndsdiagram som upprättats i samband med försaget ti regering av Vombsjön. 2-14

25 ?..72 Bivattendragen Rätten att gräva upp :i ipgr:rvösån från utoppet.i Kä,:ingeån ti gränsen mot Veberöds socken tierkändes Kävingeåns vattenregeringsföretag genqm besut av söderbygdens vattendomsto den 28 juni Avsikten var att genom sänkning av vattenståndet des minska årigen återkommande översvämningar och des vinna ny odingsbar mark fran de vattensjuka strandängarna. Krankesjön har varit föremå för två ingrepp. Såunda: utdikades 1892 Sivqkrasjön, av viken nu endast återstår ett vassområde och i samband härmed sänktes också Krankesjön. Sänkningen utfördes genom att en kana - Å abäcken - grävdes fr&n Krankesjöns norra de ti Kävingeån. I början på 194 O-taet avsänktes Krankesjöns vattenyta genom rensning av Kävingeån. För att förhindm avtappningen av Krankesjön anades i Åabäck ett dämme, vars konstruktion var sådan att erosion skedde i det ösa materiaet och sjön tömdes förbi dämmet. Bråån bev i sutet av 1800-taet på sträckan från och med Hurva samhäe ti och med Skarhuts kvarn föremå för nygrävning. Ytterigare rensningsoch grävningsföretag har företagits i Bråån på vissa sträckor för att förhindra översvämningar och genom torräggning vinna odingsbar mark. 2 8 BERGG RJND Berggrundsförhåandena inom området, som närmar framgår av biaga 2-1, karakteriseras främst av att berggrunden genom upprepade förkastningsröreser bivit uppstyckad i nordväst- sydostiga ri.bbor, vika genom oikstora höjningar respektive sänkningar samt meaniggande erosions- och sedimentationsperi.oder framvisar berggrund av oika åder och sammansättning, fig 2-1 O. 2-:. 6

26 Petrogro/iJA' tctniwing oth bcuiimniny Gy!:jeera, teq;yttja, dyig era) Strv era Styv meanera Liitt n n)rämn<!.ancra Sandig ättera Sacig moräni.itt!cra.. r!rcjii,' 1111!)::/... > $0 4U-SO sk.. ;::: [3 Stcnig,;,_:rrcrbbncat sand Sand (grus, rustensiorr)!or5nsand, moråi!mo :\[orän-st<!njcrd < 5, Ton jord r äro ej mc<itagna. Fig 2-11 Jordartskarta över avrinningsområdet (avsnitt ur "Skånes akerjordsområden.!. Matjon: skartd,.g Ekström 1949) 2-18

27 2.1 o () GRUNDVATTENTILLGANGAR Gynnsamma betingeser för grundvattenbidning i de ösa avagringarna finns inom avrinningsområdets isävs- och issjösediment. Såunda har Mamö-Lund-regionen sedan taet utnyttjat sand- och grusavagringarna vid Vomb Wr vattenförsörjningsändamå. Denna naturiga grundvattentigång räcker emeertid ej utan konstgjord infitration har fått tigripas. Ytterigare grundvatten finns, av at att döma 1 i de stora mäktiga isävsavagrit garna öster om Sjöbo. Svårigheten att utnyttja dessa är dock att om grundvatten uttages och bortedes minskar vattenföringen i den som recipient hårt ansträngda Kävingeån. Grundvattentigångarna omkring Sjöbo torde därför endast kunna JispOi:eras för oka förbrukning. ",, I kävingeån.; dugådg uttag9s grundvatten d e s i de ;tiga sandr och grusavagringarna t. ex. vid Kävinge, d e s i de djupt iggande kvcrtära agren t. ex. vid Lia Harrie. Grundvattet.tHgår..garna i berggrli.nden är troigen hetydande men föga kända i Fy edaens jurabidningnr, medan de.mses måttiga eer ringa i kritbergarterna inom området väster om Kävinge, Dessutom!ar vattnet visat sig vara atför sat i ett ferta borrbrunnar för att kunna användas som konsumtionsvatten. Inom Vombsänkan är grundvattenförhåandena i kritberggrunden mycket ofuständigt kända. 2-19

28 3. 1' R'{GSGEOGRAFISK.\ FORJIALLAND EN 3. 1 ORIENTERING Näringsivets utvecking är amänt av stor betydese för ett områd e. FöreHggande utredning avser därför att beysa vissu befokningsmässiga och näringsgeografiska förhå.uanden incm det område som begränsas av Kävingeåns vattenrieare. Avrinning scmråd ei: berör norra deen a J Mamö-Lund-regionen, Esövsom -åd et och Heanskånes avfokningsbygder.a. statistik redovisas.:anigtvis för adm.'nistrativa enheter och därför har det varit nödvöndigt att göra en anpassning av området ti församingsgränser, varvid dock endast rörsamingar, som ti större deen igger incm avrinningsområdct, medtagits. En beräkning av befokningen inom det exakta avrinningsområd et har utförts rör åf 1965 och denna befokningssiffra har i förekommande fa använts för prognoser. Avrinningsområdet, som består av en västhg de prägad av städgrna Mamö, Lund och Esöv och en östig de med Sjöbo som centrum, har uppdeats i två områden - ett expansivt industri- och servicedominerat område i väster och ett stagnerande jordbruksdominerat i öster. Grän sen mean områdena bör dock ej uppfattas såsom en markerad skijeinje 1 då der. endast tikommit för att undedätta beräkningarna. Inom ramen för denna utredning har po. mag. G. Lindgren i samråd med änsutredarenheten inom änsstyre sen utarbetat en översktig näringsgeograti.sk beskrivning över förhåandena inom KävingeC:ns avrinningsområde. Prognoser för befokningsutveckingen grundus på den av Jäns tyresen utarbetade änspan 67. 3, 2 BEFOLKNINGEN Befokningsfördeningen 1965 Skånes RegionpunGinstitut (SRI) upprättade en befokningsprickkarta för Skåne på grundva av 1965 &,s fokr.jkning. Med utgångspunkt från denna karta har den exakta fokmängden inom avrinningsområdet berä! nats och den uppgick 1965 ti personer, viket motsvarar en genomsnittig foktäthet av ca 46 inv/km 2 De utprägade gesbyydsområdena finns framför at runt och sydvä st om Vombsj0n och har en foktäthet av endost 5-15 inv/km 2. Av tabe 3-1 framgår att anta '.:.'t personer bosatta i tätc..rter uppgick ti ca , varav ca 7 5 procent var bosatta i det västra området och 3-1

29 då främst i Escv 1 Kävinge o h Furuund. Med tätort avses aggomeration med minst 200 invcmare och Ett avstånd mea' husen ej överstigande 200 meter. Tabe 3-1 Befokning sförcen.ing 1965 Vä stra området Östra omr0r:ot Totat pers<_?r er pers0!1er persona- Gesbygd i.1 70 Tätort Totat Befokning sutveckingen Befokningen inom hea avrinningsområdet m:nskadp. under åren totat med ca personer men Ökade under nästa fem-årsperiod med ca.500 personer. Befokningsökningen under fem-årsperioden, som framgår av tabe 3 2_, hänföres het ti tätorterna J medan gesbygdsbefokningen däremot fortsatte att visa en nedåtgåend e trend. Tabe 3-2 Befokningsförändring Vä stra området 2e rsoner Östra området rsoner Tota t pe rsoner Gesbygd Tätort Totat T ä t o r t e r Tätortsutveckingen I samband med en befokningsutvecking förekommer som rege en orr.fyttning, märkbar i hea andet, från gesbygå ti mindre tätorter och från tätorter ti städer och storstnd sre<;ioner. Den ng proc e s s försiggår även inom i.frägovarande område och gesbygd sbefokningen rr.inskar såunda i samtiga församingar J medan de mindre tätorterna visar en mera obestämd tendens. Undantag utgör de tätorter vika genom sin närhet ti en större stad är en attraktiv bosättningsort för personer med arbete i staden. Tätorternas befokningsutvecking under 196') framgår av tabe 3-3, varvid kcn konstaterctg att de fyra största tätorternet ökade med över 20 %. 3-2

30 Tabe 3-3 Tätorterna s befokningsutvecking Procentue Tätort fokmängd fokmängd förändring av fokm. Löddeköpinge Stångby Revngeby S. Sandby Häestact Örtofta L. Harrie Kävinge Furuund Esöv Veberöd Lövestact 1 Äsperöd Vosjö Bjärsjöagård Östra by Harösa Löberöd Fyi.nge Hurva Sjöbo Tranås Totat , , , , , , , , , : , , , , o 3S6 -,6,3 247., s o 508 +,? , , , , , x) x) Medevärde av den procentuea ökningen av fokmängden Tätortsytan Area, som enigt tidigare definition på tätort är att betrakta som tätortsyta, uppgick 1960 ti ca 21 km 2 och 1965 ti ca 25 km 2, tabe 3-4. Tätortsareaen var genomsnittigt ca 820mt/invånare men varierar avsevärt mean de oika orterna ; såunda har t. ex. Esöv 469 m'/ invånare medan Bjärsjöagård har mp./ nvånare. Generet gäer dock att orter med mer än invånare har mindre än m2 tätortsyta/invånare, medan mindre tätorter har mer än m2/invånare. 3-3

31 Tabe 3-4 Tätortsutveckingen Tätort A reat km_ m2/inv Area km 2 m ' / i n v Procentue förändring av urea Löddeköpinge LS , 27 1S ,4 Stångby 0, , ,8 Revingeby 0, , ,7 S. Sandby 0, , , Hä e stad 0, , ,0 Örtofta 0,80 L. Harrie 0, , , '. + 8,8 ± o Kävinge 2, ,70 61'/ + 3,3 Furuund 2, , Esöv 4, , ,6 1 Veberöd 1, ,47 12n +1 o s. LÖvestad 0, ,58 ± o Ä speröd o 29 Vosjö o , ,84 "i ,4 +3 t 3.. Bjärsjöagård 0, , ,0 Östra by 0, , ± () Harösa 0, , :0 Löberöd 0,60 Fyinge 0,54 Hurva 0,44 Sjöbo 1,99 Tranås 0,27 Totat 20, o , , , , ,58 e14 -!, o -f ,?. +14,6 +37,0 +1 "7, NÄRIN GS LIVE T 3.31 Näringsivets utvecking Den officiea statistiken ger ej någon detajerad bid av näring sivets okaisering, utvecking eer produktion., Det enda materia som ger en fuständig täckning är fokräkningarnas uppgifter om den förvärvsarbetande befokningen, viken redovisas församingsvis. Tabe 3-5 visar den totaa utveckingen av antaet förvärv sarbetande inom det församingsanpassade området samt fördeningen mean oika näringsgrenar. 3-4

32 Tabe 3-5 Antaet förvärvsarbetande 1950, 1960 och fördeni:1g mean oika näringsgrenar samt at % Jordbruk ,1 Industri ,0 ivsmede ,7 äder 1 texti Övrigt ,9 5nta/ 96 y_% , ! anta % 74Z2 29, , , , ,8 Totat Siffrorna i tabeen är ej fut jö!iförbara ]Jå grund av att antaet medhjäpare i jordbruket i vissa fa är för ågt angivet i 1960 års fokräkning. Detta innebär att at". aet sys sesatta inom jordbruk och tota siffran iör 1960 borde vara något högre 1 viket medför att procentsiffran för jordbruk bir högre och den reativa andeen förvärvsarbetande inom övriga näringsgrenar ägre. Av tabeen framgår att totaa antedet förvärvsarbetande ökade under 15-årsperioden med ca personer, samtidigt som antaet förvärv s arbetande inom jordhruket minskade med r:::a personer. Antaet syssesatta inom jordbruket uppgick dock totat ti ca 30 % och områdets betydese såsom jordbruksbygd framgår särskit om man jämför med hea riket där andeen av syssesatta inom jordbruket 19 6.S endast uppgick ti 11,8 %. Inom de södra, östra och norra dearna av området uppgick antaet syssesatta inom jordbruket ti samtiga förvärvsorbetende. Av tabeen framgår vidare att antaet sys sesatta inom in<iustri ökade med ca personer och inom övriga näringar med ca personer, I stort kan anföras att från syssesättningssynpunkt ä::- det industrin som dominerar i det vä stra området och jordbruket i det östra, viket framgår av fg_3-1 och 3-2. Åkerareaen inom av::-inningsområdet uppgic;c 1965 ti ca ha viket utgör ca 66 % av den totaa areaen. Motsvarande siffror för 1966 uppgick ti respektive 63 %. Den bestående åkerareaen har beräknats uppgå ti ha och den marginea ti ha. Av jig 3-3 framgår den åkerarea som utgör en procentue ande av andar aen.i.nom avrinningsområdet år

33 BETECKNJNGt\R D o % IIJ1IIIiii 20. o- 2 g. 9% % rmm 4o.o-L.9.9%?.:50.0% Fig. 3-1 Andeen syssesatta inom industri i procent crv totaa antaet förvärvsorbetonde!96s D o % % % f]:]] % Fig % Andeen syssesatta inom jordbruket i procent av totaa antaet förvärvsarbetande

34 BETECf<NINGAR r-j o % % % [fi 85.0 % o Ftg. 3-3 Akerareaen i procent av totaa ondarea n 1966 BETECKNINGAR CJ s.o- 9.9% ffiid 10. o % % ;?:20. 0% Fig. 3-4 Odingen av sockerbetor, potatis och ojeväxter Area i procent av totaa åkerareaen. 3-7

35 Odingen av sockerbetor, potatis och ojeväxter skedde 1961 på en åkerarea av totat ha och 1966 på en area ev ha. Odingen är koncen rerad ti de västra dearna, där över 20 % uv åkerareaen användes för detta ändamå,!!g ö. Inom riket i sin hehet uppgår i medeta an ;ändningen av konstgöd se ti ca 100 kg per ha och år. För Mamöhus än uppgår totaa konstgödsespridningen ti 235 kg/ha. Siffran kan variera b.a. beroende på markbeskaffenhet och vä::x.ts.ag, o<.:h för t. ex. potatis och ojeväxter kan vissa brukare använda ända upp ti fyra gånger så mycket. Inom Kävingeåns avrinningsområde sprides årigen min - st ton konstgödse, vi:et m0tsvarar i genomsnitt 270 kg/ha. Inom avrinningsområdet uppgick antaet nötkreatur (kor, ungnöt, kavar och tjurar) 1951 ti , antaet svin ti och motsvarande siffror 1966 uppgick ti respektive O.000. Antaet nötkreatur framgår av fig 3--5 och antaet svin av Ji.g BETECKNINGAR o- 39 st/km 2 \ st/km st/km2 -. :::a o stkm2 v-, \.J Fig 3-5 Antaet nötkreatur per km

36 BETECKNINGAR mnnmm stkm stkm2 Fig 3-6 Antaet svin per km Som fromgår av figu erna sker animaieproduktionen huvudsakigen de östra de..arna av området. 3.4 PROGNOSER I änspan 67 som utarbetats vid änsstyresen i Mamö hor antagi s a:tt den förvärvsarbetande befokningen i Sjöbo kommunbock år 1980 uppgår ti 38 % av totaa befokningen inom östra deen av avrinn;.ngsornrådet. Av de förvärvsarbetande beräknas 31. % vara syssesatt(! ir..om jordbruk 33 % inom industri och 3 6 % inom övriga näringar. Antages att ovan angivna fördening kommer att gäa för hea östra deen av avrinningsområdet beräknas att av den totaa befokningen personer år :!.980 utgöres av förvärv sarbetande vika för- deas på jordbruk industri och övriga näringar enigt nedanstående 3-9

37 Totaa befokningen år 1980 Förvärvsarbetande befokning, 38 % Sys sesatta inom jordbruk, 31 % industrl 33 % övrigt, 36 % personer I I I Hea den ös tra deen av avrinning sområdet kan dock ej direkt jämföras med Sjöbo kommunbock, ehersom områdena utanför Sjöbo kommunbock ti största deen är jorc bru shygd, viket medför att andeen syssesatta inorh jordbruket Lorde vara något högre och inom övriga näringar något ägre Den västra deen av a Jri;ming so"r.råuct omfattar "högmekaniserade'' jordbruksområden, stora tätor er med ett väutveckat näringsiv och pending sorter för såvä Mamö-Lund som Esöv. F Sr rrognoser in )m området har antagits att utveckingen av Esövs komr1unbock är repre sentat'iv för området i frågn. I!ens pan 6 7 ange::> att den förvärvsarbetande befo.kni" gen uppgår 1980 ti. 44 % av totaa befokningen i1iom kommunbocket. Av de förvärvsorbetands beräkr1as 9 % vara syssesatta inom jordbruk, 50 % in0m inc1ustri och tt1 % inom övriga näri.ngar. För hea den västra deen av avrinningsområdet skue detta innebära föjande Totaa befokningen år personer Förvärvsarbetande b0fok ning, 44 % I Sysse atta inom jordbruk, 9 % I indqstri 1 so % I I övrigt 1 41 % Även västra deen av avrinningsomr&det är ej dj.rekt jämförbar med kommunbocket, eftersom områdena utanför Esövs kommunbock utgör pendingsomand ti framför at Mamö och Lur1.d, viket innebär att en ej oväsentig de o.v befokningen förvärvsarbetar utanför avrinningsområdet. Dessutom igger dessa områden inom Örestads utbyggnadsregion 1 där expansionen av såvä indu strier som bostäder och stormarknader het är beroende av den framtida paneringen av Sydvästskåne. För prognos av befokningsutveckingen inom avrinning sområdet har tre aternativ framräknats för 1980 och 2000, 3-10

38 Tabe efokning sprognoser 1980 och Västra området Os tra_o_m_ r " å _,. - d e t Gesbyad Tät.ort :._;;7300 t --- t- T.:;....=... ot=a=ḷz ;::: 0=-c2 0:...: 0= i ternativ 1 Gesbygd Tätort Totat ternativ 2 Gesbygd Tätort:!:; o o 15 o o Totat _ ternati v Gesbygd Tätort Totat E ! o o! 3 6_Q_Q_ ;;_; Q_j ?J Tätorternas befokningsutvecking har bedömts för de enskida tätorterna och redovi sas i tabel 3--Z. På grund av dt;;t västra områdets närhet ti den expansiva MaruÖ Lund-regionen kan dock en större befokningsutveckir.g inom detta område komma att förväntas än vad som framgår av tabeen. 3-12

39 Tabe 3-7 Tätort Tä tortema s befoknj.ng s utvecking Anta invånare Löddeköping Stångby Revinge by Södra Sandby Heestad Örtofta Lia Harrie Kävinge Furuund Esöv Veber0J Löv e stad Ä speröd Vo sjö s aa Bjärsjöagård Östra by Harösa LÖberöd 648 6!)0 650 Fyinge Hurva Sjöbo CO 4500 Tranås zoo Den fra mtida tätortsytan kommer att vara ca 33 km 2 &r 1980 och ca 40 km 2 år 2000 med antagande av att tätorter med mindre än personer kommer att bibehåa sin nuvarande storek och att tätortsytan per invåncj:ro i övriga tätorter växter i takt med invt'marantaet. Detta innebär att tätortsareaen inom avrinningsområdet ökar från ca 2,1 % ti1 3,4 % av totaa a 1darea.:m år 1965 respektive år Som tidigare angivits har den bestående åkerareaen beräknats ti ha och df:n marginea ti ha. Inom de västra och norra områdena kommer troi.gtvis åkerareeen att bibehåas, medan däremot åkerareaen söder och öster om Vombsjön i stor utstr<.kkning kommer att skogspanteras eer utnyttjas som betesmark. 3-13

40 4. NATURVÅRDsSYNPUNKTER 4 1 ORIENTERING Naturen inom Kävingeåns avrinningsområde är omväxande oc' en primär orsak härti är att området utformats undzr ett stort anta geocxjiska tidsperioder 1 viket band annat framgår av berggrunde.,1s variationsrika sammansättning. Den rika variationen i berg- och jordarter har givit skida förutsättningar för forans utbredning och kuturandskapets utformning. De vetenskapiga naturvårdsvärdena är stora inom Kävingeåns avrinningsområde och området uppvisar reativt stora naturavsnitt 1 som <:an timätas såvä sociaa som andskapsestetiska nc.turvå dsvärden. Dd förekom mer nämigen inom området reativt betydande höjddifferenser, fera ::;törre insjöar samt en för Sydvästskåne stor area av skogar och betesmarker. Nedan föjer en kortfattad beskrivning av variationen i uch vid vattendraget samt en redogörese över naturvårdsvärden in0!'\1 a\'firmin svmr&å.ct BIOLOGISK BESKRIVNING Ån rinner genom ett område som sedan gammr:tt främst använrtes för jordbruksändamå. Detta har medfört att såvä åns närmaste omgivning som sjäva åfåran påverkats och så kaat naturigt växt- och djuriv numertj knappast kan påvisas Förutom föroreningarna från samhäen, industrier och jordbruk har rensnings- och dikningaarbeten påverkot mhjöförhc::r!ldena. Kävingeåns vattensystem kan indeas i fö)ande deområden: Den egentiga Kävingeån från mynningen i Öresund ti Vombsjön. Bråån från mynningen i Kävingeån vid Örtofta ti Ö Saerup. Kingaväsån, från mynningen i Kävingcån vid Revinge ti Sövdesjön. Björkaån, från mynningen i Vombsjön ti käomr{]det vid Vä:stcrst"'!d Huvudfåran nedströms Vombsjön Från mynningen ti Vombsjön omges ån av ängemarker, s0m 0 '::1vmgående användes som kreatursbeten och på grund h(jrav saknas numera så gott som fuständigt en naturig ängsvegetation. Ån utrinner i norra deen av den grunda Lommabukten. På norra sidan av mynningsviken finns strandängar med ett rikt fågeiv, som är skyddat genom fridysning. På södra sidan kantas både ån och havs stranden av stora badvassar 1 som mot and övergår i kärrängar. I nedre deen bidar _ån gränsen mean den näringsrika ågbatiska moränen i söder och de näringsfattigare sandiga isävsavagringarna i norr. 4-1

41 Ån kantas nedströms LöddekÖpinge av badvas s och säv 1 'Ped part ier av dyfräken och j ättegröe. Av fytbadsväxter före kommer båce g11 och vit näckros samt gäddnate oc1 iband täckes vo:tter.ytan av stora mängder o:ndmat. Nedsänkte( i vc:ttnet växer stora mängder nate främst borstnate, Potarr.ogeton pectinatus1 SOit vid ågvatten kan fya åfåran. Vidare märkgs gäddnate 1 Patamageton ucens och ånate 1 Potcmwgeton perfoiotus. o An har i huvudsak denna vegetation ti Hög smöa 1 i vars kvarndam. m utbi - dats en kraftig vassvegetation med band unnat massförekomst av jättegröe. Det ugna vattnet är de ssutom fyt av hornsärv. Vid Furuund och Kä,:J.inge växer i rinnande vatten framförat borstnate och säven dominerar band..ra sshidarna 1 ti vika även hör rörfen 1 kamus och bomvass. I trakten av Kävinge utgör nässor ett betydande insag i ctrandvegetationep. Ån är genomgående föremå för en stark igc''1växning 1 viket är särskit fram- trädande i kvarndammarna t. ex. Krutmöan 1 La Harrie kvarn 1 Bösmöan. Vid Örtofta intar horn särven en dominerande stäning band undcrva' ensväxterna. Uppströms Örtofta behåer ån sitt ugnfytande opp och vegetationen är synnerigen ikartad. Vattenytan täckes ofta av näckrosbad och stränderna kantas av b0dvass och jättegröe Bråån Bråån upprinner på urberget och fyter därefter öve r skiffer-urbergsmoränen i västig riktnjng och utmynnar.t huvudfåran nedströms Örtofta. Å11s urspruny iga karaktär ur regiona-umnoogisk synpunkt är därför något nnorunda än huvudfåra s 1 men på grund av att den rinner genom en jordbruksbygd har den förorat sin '..rsprungiga karaktär. Den största påverkan på ån under senare år är dock genom förorening från Esöv med industrier. Braan har ungefär km från utoppet i huvudfaran ett kraftigt forsande opp 1 som fortsätter upp ti Skarhut. Ovanför Skarhut ti. Rosberga bir oppet åter ugnare och därefter åter mera forsande ända upp ti ån s käområden. Ån är me stades rätt grund och större mängd vegetation saknas i amänhet. Däremot förekommer under vegetationsperioden j_ det forsande vattnet stork utvecking av g rönager 1 främst Cadophora gomeratu 1 som bidar gröna trådiga överdrag inom stora dear av vattendraget. I ångsamt d.nnande åpartier, som t. ex. nedströms Hurva är ån kantad. badvans och uppströms Eiinge är den mest karakteristiska växten jättegröe. Nedström s Eirige gör sig påverkan från Esövs stads utsäpp märkbar genom en övergödsing 1 som resuterar i en kraftig utvecking av igekopp 1 säv och av 4-2

42 nässor.. Å.partiet från Einge ti Brååns mynning i huvudfår an karakteriseras av synnerigen intensiva sjävreningsprocesser och det är här oftast möjigt att få en instruktiv bid av sjävreningens oika stadier genom att studera mikroorganismerna ti art och anta Kingaväsån Kingaväsån avvattnar backandskapet öster om Romeeåsens södra de. Den avvattnar de tre dödisgroparna som utgöres av Sövdesjön 1 Snogehomssjön och EestasjÖn samt de jämna sandmarkerna mean SövJe och Istorp. På sin väg mot Kävingeån utefter VombsäPkan få:1gar den in 1.1a småbäckar från Rome..eåsens suttning. Kingaväsåns botten består i stort sett utesutanre av sand och endast på få stäen finns morän. Stora dear av Kingaväsån har ett ursprungigt singrande opp och är omgivna av.efemära vattensamingar med naturig vegetation. I det föjm.je bes; rive s <e sjöar som ingår i Kingaväsåns vattensystem. E i e s t a s j 0 n igger inom sydostmoränen och den omgivap-de marken domineras av era. Stränderna är devis rätt branta 0ch. består oftast av sterig era täckt av ett tunt sandager. Den amfibiska slrandzoner! är oftast fatti'] på vöxte r. L.:n gs västra stranden finnes däre.not stora vossområden av sma- kavedun och vid södra stranden smaa vassr:tr av i huvud ::>ak bc;:dva.ss. Vid västra stranden sker en snabb försumpning och sedimentgränsen igger i vattenytan. Vassområdet i sjöns västra de. övergår i er1 f}'1:b!adsvegetation 1 där näckrosor dominerar. Sno g e h o rn s s j ö n är beägen inom det stora skogsområde som sträcker sig från Sövdeborg ti Eriksda. Den är beägen inom skiffer-urbergsmor&nen och dominerande jordarter i omgivningen är sand och era. Stränderna är ge- nomgående steniga, men sand förekommer på vissa stäen. De steniga stränderna hyser en rätt sparsam vegetation. Ett typiskt karakt ärsdrag i vegetationen är starrzoner 1 som mot sjön övergår i högvassområden 1 huvudsakigen bestående av badvass men även av smakavedun. I sjöns norra de finnes utprägade igenväxningsområden. Snogehomssjöns fytbadsvegetation kännetecknns fr cmst av förekomsten av 11 sjögu".imnanthemum nymphoides, som ersätter näckrosorna. En stor de av sjöns vatten är fyt med ångskottväxten Myriophyum spicatum 1 axsinga. Söv d e b o r g s s j ö n avrinner iksom Snogehomssjön ti Sövdesjön. Den är beägen inom ovannämnda skogsområde och har förhålandevis branta stränder. Stränderna är omgivna av buskar och akärr med starrarter. Vassomr ådena är smaa och består av badvass och smakavedun. En igenväxning 4-3

43 äger IU!T i sjöns sydvästra de. SjövE:getationen karakteriseras vidare av en betydande fytbadsvegetation av vit näckros. I igenväxningsområdet fö1ek0mmer en de vatrenaog. Undervattensvegetationen utgö-::-es i hvvudsak av gäddnate. Söv d e s j ö n s omgivningar utgöres av sand och fuvia era. Moränen är skiffer-urbergsmorän. Tidigare var endast en mindre de av sjöns stränder bekädda med skog men under senare tid har vissa areaer panterats med ta. Stränderna är huvudsakigen minerogena och den amfibiska zonen karakteriseras av en bård av starr. Vassarna är mestades av begränsad omfattning med undantag för sjöns nordvästra de och vikarna seder och norr om Sövde by. Den södra viken karakteriseras av en snabb igenväxning av fytvassar. Denna ">d.k är isoerad från resten av sjöi1 och här pågår en snabb sedimentbidning med ncdb!}'tning av organiskt materia och enorm gasutvecking. Eest0. jön 1 Snogehohnssjön och Sövdesjön har samtiga ett starkt grumat vatten med ringa siktdjup 1 som framgår av nedanstående tabe 4-1. Tabe 4-1 Siktdjup i sjöar inom Kingaväsåns avrinningsområde - - Sjö Siktdjup i m Anta mätningar Sövdesjön o 170 O Snogehomssjön 0, EnestasjÖn SövdeborgssJÖn 1,65 4 Grumigheten orsakas av växtpankton och på biogen väg utfät kaciumkarbonat. Panktonproduktionen är betydande med vattenbom under ånga perioder av sommaren 1 surskit i SövdesjÖn. Vattenkvaiteten i sjöarna framgår av tabe 4-2. Tabe 4-2 Vattenkvaiteten i sjöar inom Kingaväsåns avrinningsområde Sjö Färg ph Hårdhet Bikarbonat Specifik Sövde sjön edn. - mg Pt/1 Ca mg/ HC03 mg/ förmå c Snogehomssjön ,3 7, Eestasj ön Sövdeborg s s J ön ,3 6,

44 Vattnet har så hög kakbat att sommartid erhåes en betydande ka.kut fäning på ste!'ctr och vegetaton. Sarr,tidigt bir ph -värde;ig höga. Sövdeborgssjöns vatten har något avvikande kvaitet, ägre färgstyrka och något högre kakhat och framförat bikarbonathat. Den bioogiskt betingade kakutfäningen är inte så påfaande som i de tre övriga sjöarna. Förhåandena tyder på att Sövdeborgssjön är grundvattenpåverkad Huvudfåran uppströms Vombsjön Björkaån upprinner på skiffcrsätten, som utar mot sydväst. SJdfferagrcn igger så att små dagångar uppstår i öst-västig riktning och bäckarna föjer ofta denna riktning innan de böjer av mot Vombsänkan. Björkaån, som har oika namn i sina oika dcm (Vosjöån, ToC:ngaån, Åsumsån) upprinner vid Västerstad och rinner därefter i princip i sydost.ig riktning, innan den vänder mot väster och utmynnar i Vombsjön. Den mottager två större biföden - Siarödsbäcken från området väster Andrerum och en bäck från Skånc Tranås Björkaån upprinner inom ett jordbruksområde viket medför att åfåran regerats genom d.ikningar och upprensningsarbeten. Naturig vegetation sa!cnas och vattenföringen är ofta mycket ringa. Tiförd förorening gör sig ätt mäkbar. Såunda ger utsäpp från Västerstads mejeri upphov ti smutsvattensvamp under vinterhavårel då överstriningsanäggningen icke är i drift. Ån får däreft0r ett mera snabbt rinnande J opp och vegetationen bir rikigare. Vid Frenninge kan såunda noteras en ypp.ig veye1.ation av ånate 1 märke 1 Sium atifoit m och igeknopp. Band de mera påfaande agerna märk Ciadophora gomerata och rödagen Hidenbrc.:1dia rivuaris. Ån ger på detta avsnitt intryck av att vara ett näringsrikt opåverkot vattendrag. Detöamma gäer tiståndet nedströms Vosjö, där vegetationen foitfarandc är synnerigen rikig med band annat vattenpest, Eodea canodensis 1 och vattenmassan, Fontinais antipyretica i stora mängder. Mean Vosjö och Toånga rinner ån genom ängsmarker. Den har här ett forsande opp och ringa vattendjup. På dyika biotoper utbidas aj.ti.d en yppig vegetation av grönager 1 t.ex. Godophora och Vaucheria I ugnare vo.ttcn, där uppsammat, trans porterat materia kan sedimentera och där vattendjupet är ämpigt kan mer eer 111indre stora vassar av säv utbidas 1 t. ex. vid To ånga. Omedebart nedströms detta samhäe &r däremot ån adees fri från samavagringar och har en ren grusbotten, där i det strömmande vattnet utbidats en betydande under.rattensvegetation av 4-5

45 krusnate och axsinga 1 grönagen Cadophora och rödagen Lemanea fuviatiis. Bj örkaån mean Åsum och Vombsjön har ett ugnare opp och stränderna kantas av vegetatcnsbårder av jättegröe, bomvass säv, igeknopp, av vika jättegröen domiaerar. Innan Sjöbos höggradiga reningsverk togs i bruk kunde en bioogisk förorening tidvis spåras i BjÖrkaån genom förekomsten av poysaproba mikroorganismer 1 t. ex. smutsvattenbakterien Sphaerotius natans 1 svavebakterier och bågröna ager. 4.3 o., o o NATURVARD8VARDEN INOM KAVLINGEANS AVRINNINGSOMRADE., ' De från objektiv synpunkt störsea naturvårdsvärdena inom avrinningsområdet framgår av en vid änsstyresen nyigen utförd naturvårdsinventering. De områden som angivits i invente.ringen har sådaf'a skyddsvärden, att det kan vara motvcrat använda naturvård sagens oi.ka möjigheter för att undantaga otnrådena för vissa eer a'! },-:md skapsförändrande åtgi.1rder. Den objektiva biden över naturvgrd svärdena inorn avrinning sområdet bör i den fysiska panäggaingen kompettera s så 1 au nära varandra iggande så kaode "kärnområden11 knytej samman ti större <;ränsstråk och att frijiggande kärnområde utvidgas areet med.någon omgivande buffertzon I enighet rued nat'..rvård sinventcringen har avrinningsområdet indeats.i områden som är natur kyddade! vmråden som kan timätas primära och områden som kan timätas sekondära naturvårdsvärden. Dessa områden utgör tie:ammans från naturvårdssynpunkt avrinningsområdets kärnområden. Dessutom anges några omretden 1 som markerar tertiära. naturvård svärden men dock främst får betraktas som kompetteringsområden. Av fig 4-1 framgår såvä kärnområden som kompetteringsområden inom Kävingeåns avrinningsornråde1 varav de 14 vikti<;aste kärnområdena beskrivs i korthet nedan. 4-6.

46 . '. ) i. \. ' ). f i. \ i,.j) i. 8 '"'.-. \.,. E \.,.. IfiD Primört naturvårdsintresse w sekundört naturvårdsintr esse O Tertiärt naturvårdsintresse D Notionopar<, naturreservat, no urmi;1ne eer domänreservat \.om mobu"-\en Fig. 4-1 Naturvårdsvärda områden inom Kävingeåns avrinningsområde 4-7

47 Löddeåns dagång mean Kävinge och utoppet Löddeärrs dagåno:; är ett av de mest markerade och andskapbestetiskt värd efuaste avsnitten inom avnnningsområdet. Dagången har betydese såsom ströv- och rekreati.onsområde och kan för framtiden bedömas få stort sociat naturvard svärde. Vj.d Löddeåns mynninq på högra stranden finns ett fågeskyddsområde och även den vänstra stranden, som banc1 annat har mäktiga vassområden och är av stort ornitoogiskt in resse, bör därför bi avsatt såsom naturreservat. inom dagån en bör man undvika att vidtaga andskapsförändrande åtgärder. Stångby mosse Stångby mosse är ett av de sista större extn merikkärren i västra deen av änet och dess botaniska värden är vä dokumenterade. Hea området har fötutom ett botaniskt, markhistoriskt och andskapsbidmässigt naturvårdsvärde även betydese som exkursionsoka och m'?ssen samt dagången mot V Hoby bör avsättas såsom naturreservat. K u ngs ma rke n Kungsmarken är det inti Lund närmast beägna ströv och rekreationsområdet, viket. har en topografiskt im:ressant och vacker dagång 1 som utbi.das under inandsisens sutskede. Kungsmarken med omgivningar har en intressant fora och är markhistoriskt intressant genom band annat odingsterrasser, varför området bör avsättas som naturreservat. Romeeåsens suttningszon mean Ryd och Häest.ad Detta avsnitt uppvisar fera intre santa okaer, som är av såvä andskapsestetibkt och vetenskapi.gt som sociat naturvårdsvärde. Såunda kan nämnas en säregen sandstensoka vid Boks Backe, fäadsmarker norr därom 1 Gryteskogen, som är naturreservat, samt ::;äregna ås.formationer vid Häestact. Landskapet bör därför bevara s i stort och tö.ktverksamheten hårt regeros Knivsås med omgivningar Knivsåsen är devis skyddad såsom domänreservat och utgör ett i hög grad betydesefut strövområde. Då åsen har särskit stort vetenskap- 4-8

48 igt värde bör den i sin behet säkerstäas som naturreservat iksom näraiggande åsavsn tt på Boresund. Romee0.sens höjdpartier mean omestugan och Dörröd Detta område uppvisar ett variationsrikt andskap med fäadsmarker, daar 1 raviner grusåsar, öv- och barrskogar. Stora dear av området är sedan änge uppskattade strövområden och från många patser har mar! t.ex. vida utbickar över stora dear av änet. suttningszonen mean Hammarunda och Hariosa Denna suttning utgör 8n v de crnd skapsestetiskt vackra ste dearna av skifferborggrunde::-:s gräns mot Vorobsänkan och Kävingeådaen. I öster begränsas det angivna området av dagången Hjuarp-Harösa, viken skär vinkerät genom suttningszonen och uppvisar intressanta skärningar i berggrunden. Brååns d<:tgång mean Rosberga och vägen Löberöd-Hörby Brååns dagång är utskuren som en ravinda i siurskifferberggrunden. Dagången, som är geoogiskt, botaniskt och zooögisk värdefu med b.a. reiktfauna och -fora, har.stort sociat naturvård svärde. Det är såvä Ett regionat som ett riksintresse att säkerstäa dagången oc dess vattendrag såsom naturreservat. Kingaväsåns dagång Kingaväsån::; dagång, som är en av de sista i sitt sag i sydigaste deen av andet, är ornitoogiskt, botaniskt, ncturgeografiskt och andskapsestetiskt värdeful Ett naturreservat för dagången är i det närmaste genomfört. Dessutom kan nämnas att stora dear av Kingaväsån, som har kvar det ursprungigt singrande - meandrande cppet med omgivande demära vattensamingar och atid högt vattenstånd, är ett av de minst förorenade vattendragen i änet. Fruaid med omgivningar Det i nordvästig riktning utdragna, markerade höjdstråket vid Fruaid utgöres av en säregen rödaktig avabergart, som är av utomordentigt stort geografiskt intresse Området bör av vetenskapiga och sociaa skä säkerstäas för framtiden. 4-9

49 Sjöbo ora med Spjäabaeken och Orebacken Detta områd e, som utgöi es av ett omfattande p.atåområde 1 begränsas av kraftiga suttni.ng3zoner och kort.a ravindaar uch uppvisar en andformstyp so;n saknar sin motsvarighet i änet. Området inrymmer fera intressanta evnadsmijöer - biotoper - för fora or.h fauna 1 och då särskit i suttningszonerna och dess raviner med käsprång. Den östra deen av området inti Orebacken och Spjäabaeken är intensivt utuyttjad som ströv- och rekreationsområd e. InsjÖandskapet mean Sövde:>orgssjön och Kragehomssjön Insjöandskapet tiiiätes ett geoogiskt, imnoo(!iskt1 sociat och andskapsestetiskt naturvårdsintresse. Sjöarna i.no': andskapet och då främst Eestudsjön är enigt imnoogiska institutionen även av stort vetenskapigt intresse b.a. genom den åga föroreningsgraden. Området bör därför avsättas som imnoogiskt naturreservat. o " Den s.k. Oxhagen soder Askog Oxhagsområdet är ett åderdomigt kuturandskap av stort markhistoriskt värde och är trots intensiv konstgödning av botaniskt intresse och troigtvis även zooogiskt intresse. T.o. ngaåns dagång Toångaåns dagång utgör ofta värdefua andskapspartier inom kommunerna V0sjö, Ö. Färs Sjöbo och Bjärsjöagård med de största sammariagda naturvård svärdena vid Toångcr, viket bör uppmärksammas i den fysiska panäggningen. 4-10

50 ' s o VATTEI\JOMRADETS U'T'\JYTTJNJN G 5. VATTENFÖRsÖRJNING Den totaa vattenbaansen L!)r ett avrinningsområde J,Jåverkas av bortedning eer tiförse av vatten från ett område ti ett annat och därför har vattenförsörjningssituationen redovisats för oika dear av Kävingeåns avrinningsområde för att kunna bedöma den totaa vattenbaansen för varje särskit dejområde. Deområdena omfattar huvudfårans avrinning:.3ornråde d e s uppströms och d e s nedströms Vombsj{)n samt avrinning sområdena för de större tifödena Kingaväsån ' ' och Bråån. Den nuvarande vattenförsörjningssituationen inom avrinningsområdet har förhåandevis tiföritigt kunnat karäggas på grundva av en inventering av befintiga såvä kommunaa som industriea vattenförsörjningsanäggningar samt uppgifter ämnade av änsstyresens naturvård s sektion. Prognoser för den framtida utveckingen av vattenbehovet inom området bir däremot förhåandevis osäkra med hänsyn ti att de faktorer som inverkur på en prog nos är beroende av svårbedömbara förhåanden såsom amänna kon j u nk turer 1 in d u s triutveckingen, bo stad sproduk tion ens omfati:ning 1 den specifika vattenförbrukningen för hushås- och samhäsändamå samt industrins framtida vattenbehov. 5.1'1 Nuvarande vattenförsörj ningsförhåanden Tätorter Va ttenförbrukning en i t ä t orterna inom avrinning sområd e t uppgår ti ca '1000 m3 (80 /s) under mededygn och den industriea vattenförbrukningen inom området, som täcks genom kommunaa vatteniörsörjningsanäggningar uppgår ti ca S.800 m dygn (70 /s). Samtiga täterter täcker sin vattenförbrukning genom grundvattenut tag med unduntag av Esöv och Kävinge, vika utnyttjar ytvatter för den kommunaa vattenförsörjningen. Esöv täcker såunda sitt behov ti ca 50 % som motsvarar ca m d (38 /s) med ytvatten från 5-.

51 @) SKÅNES TRANÅs ÄSPEROOS GÅRDS ÄSPERÖO C GNIJNDVATE:N (Y] KO"!STGJOiO INFILTRATION FRf.NNING!'. '. \ ALF.STATORPS SRÄN. \ \.. [Q) ÖS _--{_GJ! SJÖ!,.!0 0...!P!_ [G SLG VEBtiWO ror LAt F.H (Y T 111\i.E!;TAD ORAN. SCAN KRUTMÖLLAN NNI::RÅC:KS GARV. m POT CENTR POLYSTYRENFAUR. JYJ [iji) [i] GLAC(LÄOERFABRIKEN FuRULUND HÖG Fig. 5-1 Kommunaa och industriea vattenförbrukare inom Kävingeåns avrinningsområde 5-3

52 Mamö_-Lund -regionen 1 som är beägen utanför avrinning sområdet 1 täcker sitt vattenbehov genom uttag från Vombsjön med en vattenmängd som för närvarande uppgår ti m d (850 1/s). I vattendom av den 4 se!)tember 1969 faststädes att Mamö stad får öka uttaget ti m;;d (1500 /s), viket medför en ökad bortedning från avrinningsområdet G e s- och fri tid s bebyggda om råd en Vattenförbrukningen för i ges- och fritid sområden inom avrinningsområa et boende personer uppgår under mededygn ti cq:_3.500 m3 (40 I/s) och under maximidygn ti ca!1.200 m3 (60 /s). Dessutom tikommer för vattning av djur under instaningsperioden en förbrukning som bodömts uppgå ti m;;d (35 1/s). Vatter;.försörjningen S.nom ges - och fritid s bebyggda områden är het baserad på grundvattenuttag. Vattenbehovet inom dessa områden V<.:trierar reativt kraft gt och därför har mededygnsförbrukningen hedcmts 'd 110 /pd (iter per person och dygn) och maximiförbrukninq n ci 21 O /pd Industrin VattAnförbrukningen för industriet ändamå inom avrinning sområdet f som täcks genom uttag från egna vattentäkter, uppgår ti ca m3 (180 /s) under mededygn ' Denna vattenförbrukning täcks i huvudsak genom ytvattenuttag och endast ca 8 procent eer ca 1200 m''d (14 /s) genom grundvattentäkter. Den industriea vattenförbrukningen, som täcks genom kommunaa anäggningar f finns redovi sad i tabe S-1 och i biaga 5-2 redovisas de mera vattenkrävande industriernas vattenför Örjningsförhåianden. Av industrins egna vattentäkter har 28 inventerats, varav 21 utgör grundvattentc'r kter och 7 ytvattentäkter. Grundvattentäkterna i de ösa avagringarna och i berg uppgår ti 20 respektive 1. Av fig S-1 fram- går vattentäkternas beägenhot och att Kävingeån i huvudsak utnyttjas för industrie vattenförsörjning nedströms Vombsjön. Den industrioa förbrukningen, som täcks genom industrins egna vat- S-4

53 tentäkter, redovisas för såvä det totaa avrinningsområdet som för deområden i _t_srj:>ep 5-2. Tabe Den industriea förbrukningen under mede- och maxdygn Ddo:nråde Mededygnsförbr mo/d / s Huvudfåran j uppströms Vom bsjön i Kingavä sån Bråå: Maximidygnsförbr. mo/d s Htvudfåran ner st.röms Vom bsjön To tat inom Käv ingeåns avrinningsområ de L & , Framtida vattenbehov Vatte:tförbru -:ningen har i industriaiserade änder ökat kraftigt under taet och ökningen beräknas komma att fortgå. I utredningen om Skånes och Haands vattenförsörjning, SOU 1965:8, har en bedöm- n.ing ujurts över den sannoika utveckingen av den specifika vattenförbrukningen, dvs. vattenförbrukningen per person och dygn. Sammanfattningsvi.s anger utredningen att vattenbehovet för hushåso h samhäsändamå, vari inräknas en viss mindre industriförbrukning. kommer att öka ti 400 1/pd & r 1980 och ti 500 1/pd år 2000 i större städer, i övriga städer och större samhäen ti 350 1/pd år 1980 och ti 450 1/pd år 2000 samt i mindre samhäen t.h 300 1/pd respektive 400 1/pd. Den specifika vattenförbrukningen i tätorter inom Käving eåns avrinningsområde varierar mean /pd. Variationerna är huvudsaki.gen beroende på bebyggesestrukturen och förekomsten av industrier. För utveckingen av den specifika vattenförbrukningen inom området för hushås- och samhäsändamå har i princip antagits de i utredningen om Skånes och Haands vattenförsörjning angivna värdena vika framgår av.qg_ _. 5-5

54 Vottonb<hov If p d soo, % Åt Fig 5-2 Prognos över framtida vattenbehov för hu s hå s- och samhä sär,damå Med utgångsp1mkt från ovan angivna specifika förbrukningar samt den i kapite "Näringsgeografiska förhåanden11 prognostiserade befoi<ningsutveckingen har det framtida vattenbehovet för tätorterna inom avrinningsområdet beräknats ti vad som framgår av tabe S-3. Vattenbehovet under maximidygn har i amänhet antagits överstiga vattenbehovm under mededygn med 50 % (maximidygnsfaktorn 1 5}. I tabeen redovisas tätorternas framtida mededygns- och maximidygnsförbrukning för såvä det totaa avrinningsområdet som deområden. 5-6

55 Tabe 5-3 Tätorternas framtida vattenbehov för år 1980 och år 2000,--- Deområde Huvudfåran uppströms Vomb sjön Kingaväsån B rå ån Huvudfåran nedströms Vomb sjön Totat inom Käv ingeåns avrinning sområd e 1 9 R, o -- f- LO O - -- _Q ] örbr M ede.förbr Moxförbr Medeförbr Muxf m3 d JL.L - d 1 Ls tn q r: s (} SOO J 35 ' 3ooo js H\5! f J S61SO 650 I tätorternas framtida vattenbehov har inröknots den..;ke: vatte,..krävgnde indur-;trins behov. Ti icke vattenkfävande ir,"t, stti<' r! tar! iticna ts in- dustrier som har en vattenförbrukning mindre än 100 I t:/'d eer pet år. :. Den specifika vattenförbrukningen i ett g8sb:.)byg-;jt områrje vc.:rierar i hög gmd. Såunda kan den specifika vat er.fö bruknn<;:m f5r c E c;,tgörd med storkreatur 'ppgå U 500 /pd medun för er.stukc, hushå de:r. k..1n variera mean 40-1 O O 1/pd. En spe:cffik vattenförbrukning av 175 1/pd år 19JO och 225 1/pc! (sr 2000 har agts ti grund för det framtida vattenbehovet inon1 g..esbcbyqgt områd e. Vattenbehovet inom gesbebyggda område-;11 har berc;knats med antagcddet av ovan angiven specifik förbrukning och den i kapite "Näringsgeografiska förhåa den" prognostiseradc befokningsutvecki <gen. Maximidygnsfaktorn antages iksom för tätorterna ti t 15. I tcrb!..::.1 har sammanstäts fra mtida vattenbehov föi. gesbebyggesen. Utöver de i tabe 5-4 angivna mededygnsförbrukmngama åt 1980 och år 2000 tikommer vet ttenförbrukning av ca m''d 1 viket bedömts vara behovet för vattning av djur u: der.:en årliga J.nstc:J.ning s period en. 5-7

56 Tabe 5-4 Gesbebyggesens framtida vattenbehov år 1980 och år 2000 Deområde o o o Medeförbr Max!Örbr M deförbr Maxförbr myd 1/s my d /s nr' d /s my d /s Huvudfåran uppströms Vombsjön Kingaväsån B rå ån 400 s : s Huvudfåran nedströms Vombsjön =1: Totat för Kävingeåns avrinning sområd e ooJ 45 en specifika vattenförbrukningen för fritid sbebygqese är för närvarande åg men väntas öka i takt med den stigcl1de sta11d<.1rdhöjningen. För fritid sbebyggesen inom Kävingeåns. avrinningsområd'3 har den speroifika vattenförbrukningen bedömts för framtida vattenbehov ti 160 1/pd år 1980 och 250 1/pd år Fritidsbebyggesens vattenbehov har de sutom uppskcttats unter untagandet att antaet fritidshus inom området år 2000 uppgör U Vidare har förutsatts att i varje fritidshus finns i geno!tsnitt fyra J:;ersoner och att fritidshusen är bebodda i genomsnitt tre månader om året. Maximidygnsfaktorn antages iksom för den bofasta be.fokninger. ti 1, 5. I tabe 5-5 redovisas det framtida vattenbehovet för fritidsbebyg gesen inom såvä det totaa,a vrinnings oirådet s OM deområden. Tabe 5-5 Fritid sbebyggesens framtida vattenbehov för år 1980 och år 2000 Deområde 1980 ' 2000 Medeförbr Maxförbr 1 Medeförbr 1 Maxförbr myd 1/s myct 1/s d /s : 1 d /s Huvudfåran uppströms Vombsjön Kingavä sån B rå ån Huvudfåran nedströms Vombsjön Totat för Kävingeåns avrinning sområd e

57 De vattenkrävande industrierna s framtida vattenbehov har bedömts med utgångspunkt från de nuvarande mera vattenkrävande industriernas vattenförbrukning, medan vattenbehovet för icke vattenkrävande industrier har inräknats i tätorternas vattenförbrukntng. Med hänsyn ti svårigheterna att för de aktuea prognosperioderna utarbeta speciea prognoser för industriv...,ttenförbrukningen har det generet antagits, att den nuvarande indu strivattenförbrukningen fördubbats fram ti år 1980 och trefadigas fram ti år j:a be 5-6 redovisas det fra ntida vattenbehovet för de inom såvä d et tota a avrinning sområd et som inom d e områd en vattenkrävand e industrierna. Tabe 5-6 Industriernas fromtida vattenbehov år 1980 och år 2000 Deområde Huvudfåra.n o Medeförbr 1 Maxförbr MedeföriJr j Maxiörbr m dr.t:s m'd /s m'/d /s m 'd /s I uppströms Vombsjön 7 Kingavä s.ån B rå ån Huvudfåran nedströms Vombsjön o o o i t4 a ' ;' Totat för Kävingeåns avrinning som r o : 1 o _.._ 6 _s_s_s_ o _. 7 _6s_.L..-_6s_s_s_ o. 7 _ 6 _s_,j._ 9 _ 8 _4_ o _o._ 1 _ 1 _4--' Sammanstäning av framtida vattenbehov för försörjning sändamå Det beräknade framtida totaa vattenbehovet under mededygn för hushås-, samhäs- och industriet ändamå inom Kävingeåns avrinningsområde uppgår ti ca m''d år 1980 och ca m''d år 2000, varav procent bedömts motsvara industrins behov. -. I tabe 5-7 har det totaa framtida vattenbehovet under mededygn och maximidygn år 1980 och 2000 för hushås-, samhäs- och industriet ändamå sammanstäts för såvä det totaa avrinningsområdet som för deområden. 5-9

58 Tabe 5-7 Det totaa fra mtida vattenbehovet år 1980 och år o 2000! Deområde Medeförbr Maxförbr Medeförbr Maxförbr Huvudfåran uppströms Vombsjön m;yd 1/s m:yd / s m3/d /s rr:;yd.. Kingaväsån B rå ån Huvudfåran nedströms Vombsjön DO r Totat för Kävinge- o an s avrinning som r ! ] Av det fra mtida totaa vattenbehovet år 2000 för hush.::s-, fiamhäsoch industriändamå inom Kävingeåns avrinningsomr&de ber0knas ca 50 % täckas av vattenuttag utanför avrinning sområdei.. I,tabe S-8 har det framtida vattenbehovet und r medeidygn och maximidygn som ska täckas genom vattenuttag inom avrinningsvmrud et sammanstäts för år 1980 och 2000 för såvä det totak avrinningsområdet som deområden. Tabe 5-8 r- Deområde Det framtida vattenbehovet år 1980 och år 2000 som täckes genom vattenuttag inom avrinningsområdet. '>000 eför:.; Maxförbr 1980 Medeförbr Maxförbr m3/d /s m3/d I/s 1 m''d s my'd Ls Huvudfåran uppströms Vombsjön! Kingavä sån B rå ån ! 1COO Huvudfåran nedströms VombsjÖn j Totat för Kävingeo ans avrinning som r ; Bedömning av fra mtida vat.tenförsörjning Vid bedömningen av en framtida vattenförsörjning bör tagas hänsyn ti d e s att den totaa vattenbaansen för ett avrinningsområde påverkas 5-10

59 av bortedning eer titörso rrv vatten från respektive ti området d 21 s att grund- oc!-. ytvatten Uhör er1 och samme ti.i.hjång evs. den nyttiga nederbörde11. För Kävingeåns avrinningsområde innebär detta att,eftersom grund,,attnet inom området sutigen söker sig ti Kävingeån och såunda är en betydande faktor i åns vattenföring, är det ej möjigt ott aveda ytterigare grundvatt Snmän9der från avrinningsområdet utan att därigenom inverka på vattenföringen i ån Kommuna vattenförsörjning Det framtida vattenbehovet för de mindre tätorterna bedöme:> kunna täcka s gen0m grundvattenuttag från befintiga eer när"-'3ägna vattentäkter. Den framtida vattenförsörjningen för Esö : och tutorterna inom Kävingeområdet baseras på en framtida ansutning ti Sydvattenprojektet, viket beräknas kunna ske tidiga st år Fram ti denna tidpunkt måste EsC)-J öka sitt nuvarande ytvattenuttag från Ringsjön, medan Kävinge med angränsande orter panerar att övertaga Mob och Myas ytvattenverk i Furuund. För Sjöbos fromtide vattenförs6rjning beräknas en framtida ansutning ti sydvattenprojektet kunna ske i samband med den panerande ansutningen av Österen-området ti Mamö stads aäggning vid Vombsjön. Inti tiden för ansutningen måste Sjöbo basera sin vattenförsörjning på grundvattentäkter i isävsavagringarna öster om samhäet Industrie vattenförsörjning Den framtida vattenförsörjningen för ivsmedes och andra industrier, som har höga krav på vattners kvaitet, bör baseras på kommunaa anäggningar. För vattenförbmkandc industrier, som har ägre krav på vattenkvaitet, har deremot räknats med uttag från egna ytvattentäkter med i huvudsak en okaisering ti nedströmsdeen av Kävingeåns huvudfåra. 5-11

60 5. 2 VATTNING Det totaa vattenbehovet för vattning av djur inom avrinnings-:>rnrådet har bedömts uppgå under mededygn ti ca 3000 m31 viket även beräk.nats bi ett fwmtida "fjehov. Vid bedömning n har djurens vattenbehov beräknats med utgångspunkt från en specifik förbrukning av 50 1/d för storboskap 25 1/d för ungnöt och 5 /d för svin. Totaa vattenbehovet för vattning beräknas att i huvud sak täckas genom grundvr:tttenuttc:.g med undantag av betessäsongen då en stor de av nötkreaturen vattnas med ytvatten. Med hänsyn ti! ravet på vattenbeskaffenheten av djurens dricksvatten kan dock konstateras att endast nåyra få dear av Kävingeåns vattensystem kan godtas för kreatursvattni.ng BEVATTNING Det totaa vattenbehovet för bevattning av areaer ::;åvä utomhus som inomhus inom Kävingoåns avrinnj.ngsområde är svårbedömt. Såunda saknas t.ex. uppgifter om bevattningsanäggningar och för de i.nomhus bevattnade areaer som utesutande utgöres av trädgårdsmästerer har några generea värd en på bevattningen ej kunnat erhåa s. Inom Kristianstads än har utfört s undersökningar varvid konstaterades 1 att bevattningen av betesvaar odingar av rotfrukter och kå under ett norrnaår uppgår ti ca 60-8rJ mm för areaer på ca 40 ha och ti ca 120 mm för areaer på ca ha. Bevattningen av grönsaksodingar uppgår som rege ti ca 200 mm per år men kan i vissa fa öka ti ca 300 mm. Beträffande!Jeva ttningen av areaer inomhus har vid undersökni.ngarna konstatera t s att med större företag föj er en ökad vattenförbrukning perm2 gasad yta. För anäggningar med mindre bänkarea ön 1000 m2 uppgår såunda bevattningen normat ti ca 500 mm per år 1 medan för bönkoreaer större än 1000 m2 bevattningen uppgår ti mean 1 OvO och 2000 mm per tu. Med utgångspunkt från ovan angivna värden för bevattning av areaen såvä utomhus som inomhus kan ma:n för Kävingeåns avrinningsområde räkna med en tota vattenförbrukning för beva ttningsändamå under S-1.2

61 mededygn med ca m3 under torrår. Denna vattenmängd anses förorad för avfin1i1g;:>omrädet, eftersom den huvudsak avdunstat aer tra nspirerar genc,m växtigheten KMFTÄNDAIVTÅ:!:. Åns användning för kraftförsörjning är ringa och endast en de mindre fa är utbyggda för kvarndrift. De vattenkra ftverk inom avrinningsområdet som finns, framg år av nedanstående tabe 5-9, i viken utbyggnadsvatt<:jnmängd, fahöjd, instaerad effekt och utnyttjningstid angivas. Tabe 5-9 Utbyggnadsvattenmängd fa höjd 1 instaerad effekt och r t;:;, ra f tv e r k HUVUD F ÅRAN K va m vik utnyttjningstid för vattenkraftverk inom avrinningsområd et Utbyggnad s- Fahöjd ns ta!e- Uppgiven ut vattenmängd rad effekt nyttjning stid. -- m?' s :-r,kr -tim år - - r- i ! 2500 Lia Harrie 7,9 1, s Krutmöan 5,3 1, 5.so 832 Kävinge kvarn 4,2 1, o o BRAAN Högseröds kvarn 4, J För närvarand0 är det endast Kvarnvik och Lia Harrie som är i d.rift FISKE risket i Kävingeån har i ädre tider varit av stor betydese och detta i a synperhet under medetiden med dess många fastedagar. Den katoska kyrkan var också $edan gammat sta;:kt intresserad av detta näringsfång och var angeägen om att skaffa sig fiskerättigheter. Så var det t.ex. i Lödde å, där sedan gammat det forna ärkebi skopssätet Borg e by.aft fiskerätt. Under 1800-taets sista häft fanns i Kövingeån ännu möjigheter ti rikt fiske av band annat abborre, gädda,.å och kräftor, och i ån s ned- 5-13

62 re dear syssesatte fisket ett femtwta man. Fisktigången minsknde under 1900-taet tr0igtvis på grund C!V för-.:>reningar och därför hedrivs yrkesmässigt fiske endast i Vombsjön Snogehomssjön och Sövdesjön medm1 däremot sport- och husbehovsfiske fortfarande idkas i sjöar och vattendrag.inom avrinningsområ-. det. o Ar 1945 b.i.dades Svenska Lax- och Laxöringsföreningen som har ti uppgift att försöka fa ststäa vika möjigheter ti fiskproduktion som finns i vissa av våra vattendrag. Föreningens försöksverksamhet förades ti Kävingeån och ett intensivt arbete har nedagts för att skava möjighet att åter införa ett rikt fiskbestånd i ån. En översikt med avseende på fiske i de större sjöarna sam1 vattendragen inom Kävingeåns avrinningsområde r-7.dovisas i korthet nedan. Vombsjön Vombsjön anses vara en av Sveriges fi.skrikaste sjöar och har ett fiskbestånd som består i huvudsak av å, gös 1 gädda, abborre, ake och axöring samt ogräsfisk. Fiskerätten i sj ör1 ti.hör tre innehavare och. sjön disponeras ti 60 % av yrkesfiskare samt uppåtes ti 40 % för sportfiske. Yrkesmässigt fiske av å i sjön har gi :it goda fångster 1 och åren uppgick dessa ti ca kg per år, viket motsvarar ca 812 kg per ha. De goda fång sterna beror i huvudsak på 8n årig inp-::mtering av ca kg å ungar eftersom åuppvandringen i Kävingeån är av ringa omfattning. Fångstern< av gös under uren har i medeha uppgått ti ca kg eer 4, 6 kg/ha fastän gösfisket ej bedrivits i större omfattning utan endast på.gått någon månad per år. En betydande ökning av bestånd8t har under senare år iakttagits, varför gösfisket avsevärt skue kunna utökas. Fisket av g ä d d a är av ringa omfcttning och fiske efter ekgädda förekommer ej. Beträffande beståndet har dock iakttagits en markerad ökning 1 som i huvudsak beror på att det förekommit ett reativt stort ogräsfiske samt bortfiskande c.v de stora gäddorna. Under 1964 uppgick göddfångsten endast ti ca 900 kg viket främbt berodde på dat 5-14

63 åga vattenståndet under hösten. Om fiske bedrives av ekgadda kan det anses troigt med fång ster om k per år. Fångster av abborre var under åren säsynta. Beståndet hur d0ck under senare år förändrats och fångsterna har ti föjd härav bi vit reativ t rikiga. Beträffande a k e or;h a x ö r i n g kon nämnas att be.stånd et visar en tendens ti ökning fastän fångsterna är bygscrmma. O g r ä s f i s k, som i huvud se k består av bra x mört gers och scrrv har ökat under åren och. fångst.:m uppgick ti ca kg per år eer ca 16 kg per ha. Av ogräsfisk e n dominerar braxen ri1en under senare år har en viss ökning av mnrt kunnat ig]-::ttagns. Sportfisket i sjön bedrivs i stor omfattning och mean 2000 och 3000 dagsfiskekort och ca 50 årskort säjes per år. Fångsterna av gös, gädda och abborre under åren uppgick ti cc kg per år eer ca 3 5 kg per ha. Det har förekommit spekuationer över resutatet av om yrkesmässigt fiske bedrevs i den reen av sjön som nu endast nyttjas av sportfi sk- are. En sannoik utvecking är att en ökning av ogräsfisk samt gädda och abborre skue uppstå medan fångsten på å och gös skue stagnera. Denna stggnation skue främst bero på att åen vid sin utvandring redan vid nu rådande förhåanden måste passera yrkesfiskarnas område och beträffande gösen ett denna i huvud sak håer tii på yrkesfiskaren.as djupa områden i sjön. Vorobsjöns avkastning från ekonomisk synpunkt har beräknats uppgå totat ti ca kronor per år varav utgöres av yrkesfisket av fiskekortsförsäjning o(;h av värdet på sportfiskets fångster. Gnogehomssj8n och Sövdesjön Fiskbeståndet i Snogehomssjön och Sövdesjön utgöres i huvudsak av å, gädda och abborre samt ogräsfisk viken består i huvudsak av brax och mört samt sarv och gers. Fiskerätten i sjöarna är samfäd och det bedrivs ett yrkesmässigt fiske samt även ett visst sportfiske. 5-15

64 5 7 RI:C IP EN TÄNDAMÅL Kävingeå.ns vattensystem har från recipientsynpunkt ejar1 ådg tid tibaka varit hårt beastat genom utsäpp av föroreningar från tätorter 1 industner och jordbruk. Av undersökningar i Kävingeån med avseende på tiförda föroreningar under åren uppskattades den totaa föroreningen i genomsnitt ti ca 30'.000 re 1 varav utgjordes c:v föroreningar från tätorter, från inuu strier och från jordbruket. Med pe avses föroren.i.nqer. från en person motsvaranrie en förbrukad syremängd av 60 g BS5 vid 20 C. Kontinueriga undersökningar av vatte::1beskaffenheten i Kävingeån hor sedan 1958 utförts genom Kävingeåns vattenvård fc bund som i juni 1968 även övertagit den kontro av kommunae cch industriea förorenare vikep handhaftr; av änsingenjören Nu v a rand e avoppsförhåanden För karäggande av de nuvarande avoppsförhåandena inom Kävinge åns avrinningsområde har d e s en inventering av ::;åvä kommunaa som industriea avoppsreningsverk utförts d e s inhämtats uppgifter från!cinsingenjören med avseende på omfattningen av panerade rgningsverksanäggningar. Antaet befintiga kommunaa avoppsreningsverk inom a Jrinningsområdet uppgår totat ti 301 varav 23 utgöres av höggradiga anäggningar. Utbyggnad av avoppsreningsverk pågår för närvarand e endast i Esöv. Tre mindre samhäen - Kas aröd, Vanstad och Äsperöd - beägna uppströms Vombsjön och inom Björkaåns avrirmingsområde saknar het reningsanäggni:'.gar och utsäpper avoppsvattnet utan föregående rening. Utöver de samhäen som är beägna inom avrinningsområdet i.ikommer dear av Bjärreds samhäe och fritidsområdet Hofterup, vika aveder sitt avoppsvatten ti. Borgeby höggradiga reningsverk. För närvarande pågår en panering för utbyggnad av höggradiga avoppsreningsverk för Vanstad och Äsperöd med närs:j.treduktion sa:'t 5-17

65 för Löves tau och Revinge by vika enda st har reningsverk för samavskijning. För Kävnge köping och industrier paneras dbyggnad av befintigt verk. Antaet cvoppsreningsverk för industrierna inom avrinn.i.ngsområdet uppgår totat ti 1 O varav 3 utgöres av höggradiga anäggningar. Nio industrier inom omr(jdet - beägna främst i Esöv och Kävin.ge - aveder citt avoppsvatten ti kommunaa höggradiga avoppsreningsverk 1 medan däremot sex förorenade industrier saknar het reningsanäggning. Industriea förorenare framgår av biaga 5-2. De nuvarande kommunaa och industrieu avoppsförhåandena inom Kävingeåns avrinningsområde framgår av biaao: 5 -} och beägenheten av såvä kommunaa som industriea avoppsreningsverk av -3. I tabe._;- 1 O hetr den kommunaa och industriea föroreningen scrn tiföres kommunaa och industriea reningsverk inom avrinningsområdet sammanstäts och redovisas i pe före och efter vidtagna rening såtgärd er områdena. Tabe S-1 O c Deområde Föroreningar i pe som tiföres kommunaa och industriea reningsverk före och, _efter rening. Kommunaa rening:sve_is_ Industriea Före rening Efter rening Före rening p e QQ_ :Q r_eningsverk ' Efter re11ing Huvudfåran uppströms Vombsjön s.soo Kingaväsån B rå ån ooo 650 Huvudfåran ned ströms Vombsjön , Totat inom Kävingeåns avr.område J,, Utöver de i tabe 5-1 O angivna totaa värdena på föroreningar inom avrinningsområdet, som sammanagt uppgår ti pe före raning 1 tikommer föroreningar 1 som ej tiföres reningsanäggning, från kommunaa förorenare med 1200 pe och från industrin med pe. Ett värde på föroreningen från jordbruket är svårt att bedöma. Man 5-18

66 TRANÅs ÄSPERÖDS GÅROS BRÄN. BETECKNING/\R LÖVESTADS MEJ. VANSiAO KOMMUNAL FÖRORENING. SS kg/d -9- INGEN RENING LÅGGRAOIG RENING HÖGGRADIG RENING INOUSTRIE FÖRORENING, 85 kg/d -o- INGEN RENING -ra- LÅGGRADIG REN"iG!P- HÖGGRADIG RO!ING ASKERÖO! ESLÖV I HÄLLESTAO 5. SANOBY BRÄN. AB GACELÄDER o RINNEBÄCKS GARV. KÄVUNGE Fig S-3 Kornmunaa och industriea avoppsreningsanäggningar inom Kävingeåns avrinningsområde 5-19

67 kan dock antaga att det värde på ca pe i Kävingeån 1 som angavs för åren , för närvarande är reaistiskt även cm vissa chgärder och sjävreninc; har reducerat föroreningarna innun de tiföres vattensystemet N u v a r a r. d e f ö r o r e n i n g a r De föroreningur som ti.föi:es Kävingeåns vattensystem kan i hu Judsak uppdeas i sedimenter!')ara ämnen syreförbrukande ämnen, närsater, giftiqc ämnen och övrig förorening. sedimentenbara ämnen Avoppsvatten från såvä kommunaa som industriea förorenare kan genom br!.stfäig ren ng tiföra en recipient sedimenterbara ärinen. 'Även aenom bioogisk efterfockning av renat avoppsvatten och från n&rsaternas produktion av organiskt materia kan sedimenterbara ämnen uppstå. Dessa C!mnen kan i ugnvatten såsom sjöar och kvarndammar ha U föjd att en mer eer mindre hög syretäring kan före kommu. Avagringar av sedimenterbara ämnen i Kävingeån i trakten av Kävinge har varit av stor betydese i åns syrebaans men å!' synes dock som rege vara sjävrensande vid höga vattenföden. För speciet Vombsjön är tiförsen av växtnäringsömnen av stor betydese, eftersom en ökad växtnäringstigång medför en titagande bioogisk produktion, som band annat eder ti sedimenttiväxt. Syreförbrukande ämnen I avoppsvatten förekommer en stor mängd organisk substans som i en recipient användes såsom näring åt i vattnet evande djurorganismer. GAnom reningsåtgärder för avoppsvattnet kan dock den tiförda syreförbrukande organbka substansen reduceras. Den m.tvarande mängden av föror eningar av syreförbrukande ämnen som Uföres Kävingeån framgår av biaga -3. I.tabe 5-11 redovisas utgående förorening3mängd i BS5 kg/d och anw pe för såvä hea avrinningsområdet som för deområdena

68 TabB S-11 Föroreningar av syreförbn.j.kande ämnen Gom tiföres KävingcåP 1 Utg&.ende föroreningsmängd Deområde BS 5 g/d Anta pe - Huvudfåran uppströms Vombsjön Kingavä s ån B rå ån Huvudfåran nedströms Vombsjön : Tota.t inom Kävingeåns avrinn.i.ng sområd e N6rsater Närsater, som tiföres ett vattensystem, är främst fosfor och kväve. Dessa ämnen har stor betydese för vattensystemet, då de kan eda ti sådana ogynnsamma effekter som band annat ångvariga och intensiva b mningar av bågröna ager 1 Ökad grumighet, igenväxning, förändring i fiskbeståndets sammansättning 1 försämrade syreförhåanden och nedsättning av vattnets sjävreningsförmåga. Närsatti. försen bedöms främst komma från kommunaa förorenare och gödsad åkennc.uk samt i mindre utsträckning från industrier. K o m m u n a a f ö ro r e n a r e har genom den tekniska utveckingen under senare år ökat närsattiförsen ti v&ra vattenområden genom band annat att fosforhatiga puvertvättmede kommit ti användni.ng. Den specifika fosformängden i ett avoppsvatten uppskattas för ncirvarande ti ca 4 gram per person och dygn (g/pd), varav ca 50 % bedöms komma från puvertvättmede.. Motsvarande värde på den specifika kvävemängden har uppskattats ti ca 13 g/pd. Den nuvarande totaa närsatstiförsen från kommm,aa föroronare inom Kävhngeåns. avri. nningsomrcrde framgår av.!f!pe 5-12, i viken även en fördening på deområcte:r rsdovisas. Närsatstiförsen från g ö d s a d e å k ra r ti våra vattenområden uppgår enigt undersökningar inom band annat Sävjaåns nederbördsområde för fosfor ti O, 06 kg/ha och år och för kväve ti 1, 7 kg/ha och år. Tiförsen av närsater från gödsade åkrar är givetvis i h3g 5-21

69 grad beroende av gödseintensiteten och amerikanska undersökningar har t.ex Visat att för ViSSa intensivgödsade åkrar kan 3 G 4 gå(iger så höga värden förekomma. För Kävingeåns avrinningsområde, där gödsingsintensiteten av åkrarna är hög, finns därför anedning att räkna med en närsatstiförse av för fosfor med O 1 2 kg och för kväve med 7 kg per ha och år. Nuvarande närsatstiförso från gödsad åkermark inom avrinningsområdet har bedömts uppgå ti de i t a b e angivna värdena o I n d u s t r i n s närsattiförse är som rege av mindre omfattning. Inom Kävingeåns avrinningsområde finns dock ett anta industrier med närsatstiförse 1 varav Seans destruktionsanäggning vid Krutmöan och Poystyrenfabriken i Rinne!Jäck är de största. Industrins närsatstiförse, som är svårbedömbar 1 för avrinningsområdet och redovisas i ta b e har uppskattats Av tabe 5-12 framgår den nuvarande totaa närsatstiförsen av fosfor och kväve från kommunaa förorenare, göd siad åkermark och industrier inom Kävingeåns avrinningsområde fördead på deområden. Tabe 5-12 Tota närsatsti.förse inom Kävingeåns avrinningsområda r ,- K """o _ m _ m. f :-:-: ö.- rōr- e_ n _a _ r _ e --,--G,...,ö:-:-d s ad -&k er Deområde Industrier p kq/år N kq/år P kg/år N kq/år P kq/åi- N kq/åf Huvudfåran uppströms Vombsjön ) - 1) Kingaväsån ) - 1) B rå ån _ ) - :t ) Huvudfåran nedströms Vombsjön Totat inom Kävingeåns avrinningsområde o G ) Uppgifter saknas. Närsattiförsen från industrin på denna sträcka bedöms vara av mindre omfattning 1 ca 10 %av vad som tiföres på sträckan Vombsj ön-mynningen o Industrin i Esöv ansuter ti kommuna t rening s verk. Giftiga ämnen Ti toxiska ämnen som tiföres våra vattenområden räknas främst tunga metaer 1 såsom koppar by nicke, krom samt cyanider. Dessa ämnen har en gitverkan på band annat djurorganismerna i ött vattensystem och ett utsäpp av exempevis ett cyanidbad kan ursäcka at iv inom ett vattgnområde. 5-22

70 Biocider är den gemensamma beteckningen på ämnen med för1naga att döda organismer och användes i huvudsak såsom bekämpningsmede! av oika sag. Vid industrier som bearbetar rotfrukter 1 sockerbruk brännerier m.m.. har genom undersökningar konstaterats hater av biocider i form av vo:ttp.n ösiaa DDT preparat. Några undersökningar beträffo:nde förekomst av biocider inom Kävingeåns avrinning sområd fon igger ej. Enstaka prov har emeertid tagits vid Örtofta sockerbruk i vika förekomst av biocider ej kunnat speu-as. Ö vrig förorening t v övriga tömreningar som kan tiföras ett vattensystem är det främst bakterier och virus ::;amt ojeföroreningar som är av intresse. De bakterier och viru s som tiföres ett vattenområde kommer i huvudsak från sjukhus och andra kommunaa. förorenare. Även från sakterier kan en dyik tiförse förekomma och en avarig fara utgör överförandet av patogena bakterier ti sådana odingsmöjighet r som köttvaror. En tiväxt av bakteriehaten kan dessutom uppstå när ett kommunat avoppsvatten i en recipient bandas med ringsrika industriea avoppsvatten. Kommunat avoppsvatten har som rege en hög hat Jxrkterier och virus rnen såvä art som hat är svåra att faststäa. Såsom ett grovt mct t på bakteriehaten dvs. smittorisken användes ofta haten coiforma bakterier1 som är r.eativt enka att anaysera. En bioogisk rening av avoppsvattnet kan visserigen reducera haten bakterier men dock ej atid i så hög grad att smittorisk eimineras. Smittorisken, som är het beroende av vattnets cmvändning, är störst om recipienten användes för vattenförsörjning eer för bad. Beträffande haten av bakterier i Kävingeån framgår denna av k.ap. 6 "Påverkan ov förorening.,. O j e f ö r o r e n j n g a r i ett vattensystem kan bero på spi vid oj ehcmteringen eer äckage från nedgrävda ojetankar. Förekomsten av oja i ett vattenområde utgör ett avarigt hot mot vattnets användbarhet

71 och redan små mär;,gder gör det oc.mvöndbart för försörj ningsändamå. Medveten ojeförorer ing förekommer givetvis ej men genom den stäi1- digt Ökade ojehanteringen fön-:igger fororeningsrisk och därför, börspecie uppmä1 ksz:rmhet ägnas åt förebyggana e åtgärder. Inom avrinning sområdet hm oj eförorening förekommit ; und0r våren 1965 inträffade t.ex. äckage på en ojetank vid Kävinge Väveri AB F ra m U d a f ö r o r e n i n g a r Ti grund för bedömningen av framtida föroreningsmängder från tätorter inom Kävingeåns avrinningsområde igg8r den i kap "Näringsgeografiska förhåanr en" prognosticerade befokningsutveckingen. För industrin föreigger ej några ångsik::igo progne> er, varför en sannoik utvecking hqr arbetats fram i samråd med varje enskid industri. Den föroreningsmängd, som i framtiden kommer att beasta Kävingeån före rening, redovisas beträffcmde syreförbrukande ämnen röknnt i anta personekvivaenter (pe) och närsater i fosfor (P) och kväve (N) i.tabe!_u)_-13. Tiförsen av närsater har i ta b e beräknats både från kommunaa och industriea avoppsvatten samt' från den odade areaen. Tabe 5-13 [:omr& - Huvudfåran uppströ ns Vombsjön Kingaväsån B rå ån Huvudf(rran nedströms Vombsjön Totat för Kävingeåns avrinningsområde Framtida föroreningsbea stning p(i Kävingeån av syreförbr'- kande ämnen räknat i personekvivaenter (pe) och närsater i fosfor (P} och kväve (N) Syrefö r brukande ä m n en -g pe Närsat_er Fosfor Kväve Ton P/år Ton N 7&

72 o P\VERKAN AV F,ÖRORENii'G 6. ORIENTERING Kävingeåns avrinningsområde karakterisei'::is av ncringsrika bergoch jordarter, vi.ka n"!edför att det naturiga vattnet får en närings rik beskaffenhet. Vattnet bir dessutom reativt hårt på grund av den höga kakhaten i berg- och.iordarterna. Genom tifö:..- se av kommunat och industripit a.voppsvatten ti ett vattenomrcrd a förändras i vissa avseenden den naturiga beskaffenheten. Såunda Ökar t. ex. mängden av växtnäringsämnen, och bakterier och virus sed.imeiite'. bara ämnen, kooidat och öst syreförbrukande materia tikc:nmer 1 medar. däremot sådana karakteristiska egenskaper som hårdhet och hurnushat bibehåes. Speciein industriavoppsvatten kan dessutom inverka på det naturiga vattnets smak och fä rg samt förorsaka skumbidning m.m. Kävngeåns vattensystem har med hänsyn ti påverkan av föroreningar indeats i dearna mynning en--vombsjön Björkaån och bitöd en ur,:pströms Vombsjön Kinga-väsån och Bråån.. Omfattande undersökningar av vattenbeskaffenheten utfördes i huvudfåran på strc.ckan mynning en-uppströms Kåvingekompexet under Sedan 1958 har vattenbeskaffenheten kontinuerigt undersökts i huvudfåran n:edströms Vombsjön och i Brå<in. I huvudfåran uppströms Vombsjön sa!''t i Kingaväsån har vattenbt-;skaffenheten undersökts under och under En redogörese över företagna undersökningar redovisas nedan UNDERSÖKNINGSÅREN Unde. 1947, som frå.n hydroogisk synpunkt var ett exceptionet år med extremt åga va i tenföringa r, tog s en serie anayser i Kävingcån på i huvtidsak biokemisk syreförbrukande substans. BS 1 och syrehat. De åga vattenförii'.garna under vegetationsperioden i kombina 5 tion med reativt höga vattentemperaturer resuterade i att den tiförda föroreningen förorsakade t.otc syrebrist i ån, viket framgår av fig

73 61) r f-4l :I-+--rc-i'--:--t-- r----:- ö1t s,yrt 'o i -: i Uog:s. f)iöt\o t tjori Februari oj Vattenstånd, vottentemperutur, öst syre i procent av. mättnadsvärde samt inträffod fiskdöd i Kävi!'geån vid Kävinge under åren och Under 1948, som från vattenföringssynp'-;nkt var betydigt gynnsammare än 1947, utfördes en ingående undersökning av vattenbeskaffenheten från mynningen ti uppström3 Ekbefgs garveri (statio;1 12). Provtagningsstationernas ägen framgår av fig

74 ' Åtstorp DÖsjöbro 't\\.. SodervJdmge,V' V.<oraby t.horrie orseback.. F e - \,,\' VckÖrro '\\ ' 1 Mvnningen 7. Nedströms Mamö Yefabrik 2. NeJströms Löddeköpinge 8. Nedströms Kävinge avoppsrt:n,verk 3. Uppströms Löddeköpinge 9. Uppströms Kävinge avoppsren. verk 4, Vid Stävie 10. Uppströms Kävinge Väveri 5. N 0dströms Högs möa 11. Nedströms Ekbergs garveri 6. Uppströms Högs möa 12. Uppströms Ekbergs garveri Fig 6-2 Provtagningsstationer i KävHngeun undersökningsåret 1948 Av 1948 års undersökning, som utförigt redovisas i 11En vattenhygienisk undersökning av Kävingeåns nedre de", upprättad 1951, framgår ban<. annat föjande De kommunaa och industriea föroreningarna gav ett kraftigt utsag i haten geatin- och agarbakterier, vika amänt indikerar föroreningar. Kommunaa föroreningar gav dessutom utsag i koiforma bakterier, vika indikerar feka förorening. Undersökningen visade dock att åns sjävreningsförmåga ur bakterioogisk synpunkt var hög. Vidare framkom att färgstyrkan på åns vatten, som uppgick ti ca 40 mg Pt/1, ej påverkades av föroreningarna och att torrsubstanshaten, gödgningsresten och kaiumpermanganatförbrukningen endast i ringa grad var påverkad. 6-3

75 Do tiförda örorenin')arna gav ett stort utsag uvsecnde bjoke:niska syrebehovet, BS 5, i Kävingeåns n8dre de, vij Ket.Lramgår o. v cube 6-1. Av tabeen t3-1 fra mgår att BS 5 -värdena stiger från 1-6 mg/.1 vtd stationerna 11 och 12 U 4 20 mg/ vid stationernc' 7 och 8, vikc.x är beägna uppströms respektive nedströms förorening skä.uoma i Kävingeområd ct. Nedströms de större förorenam( vid Kävinge avtager BS s -värdena åter och uppgår vid stationerna 5 och 6 vi.d Högs möa ti 3-8 mg/. En tydig påverkan av Kävingeån av föroreningar från Kävinge kör-ing samt Sco:ns sakteri, Gaceäderfabrikt m c-ch Mamb Yefabrik :föreåg. De tiförda föroreningarna beräknades motsvara en förorening av mean oe;h po, Tabe 6-1 Biokemiskt syrebehov, BS mg/, v.id provtagning s- stationer i Kävingeåns ne re de under 1948 Prov tagningsdatum -1-2 BS 5 mg71 vid provtagningsstation 3 _: _ s s s s o 6 4 G s s J Det avoppsvatten som vid denna tidpunkt utsäpptes i ån hade på grund av ofuständiy rening en hög hat av seciimenterbara 0mnen, viket troigen medförde en betydrrnde syraförbrukning från bottensedimenten. Sambandet mean vattenföring 1 vattentempemtur och syreförhåanden är av stort intresse. I tabe 6-2 har detta sambar,d redovisats för station 6 vid Högs möa. I tabeen har för jämfördse även sammanstäts B8 5 -värden och syreförhåanden Wr stc:tion 12 uppströms förorenarna vid Kävinge. 6-4

76 Tabe 6-2 Vattenföring vattentemperatur och syreförhåanden vid Högsmöa samt BS -värden och syreförhåanden uppströms förorenan'a vid Kävinge 5 Datum 11 Vatten- Vatten- Höqsmöa Uoostr.Kävingekof!1_.2L f öring temp. o akt 0 % 02 brist BS5 02 akt 0 % m'ys ve m q/ - mq/1 mq/1 mq/ o 9 9 5, 6 0,5 2 10, , ,8 2,0 3 8,0 69,6 3.6,_? 1 5,0 6,6 65, , ' ,6 20,0 2,6 28,6 6,5 4 6,2 68, ,6 18,5 1,3 13, ,7 ' , o 3, , ' 11! o , J. o 1,3 2,8 3,5 11,6 14,1?.8,8 3 2 ' 716 7,9 6,9' 7, , ;:: JI Av tabe G-2 framgår att syret i ån uppströms Kävinge och de förorenande industrierna ti viss de redan är ianspråk tajet. Syrehaten varierade såedes mejan 87 och 60 % av mättnudsvärdet. Omedebart nedströms förorenarna ii1träffade en kraftig ne:igång av syrehaten. Vid station 7 uppmättes dei1 3 augusti syrehaten ti O 2 mg/ som motsvarar 814 % av mättnadsvärd et. Vattenföringen i ån var vid detta tifäe 1, 8 m'is och vattent mperaturen 24 C. Vid samma tidpunkt uppmci'ttes i station 6 vid HÖgs möa sy,reha!ten ti, O mg/. Vid övriga provtagningstifäen inträffade de ägsta syrevärdena vid Högs möa. ;. 6-3 UNDERSÖKNIJ.\]'GSÅREN Under åren 1958A 1969 har kontinueriga!ndersökni'gar av vattenbeskaffenheten i Kävin'}eå.n utförts av Kävi.ngeåns vattenvårdsförbund. Av undersökningarna, som redovisas i biagorna 6-1 t.o.m. 6-3, är det främ3t vattnets bakterioogiska status, BS-värde, syrehat samt haten (_:{V närsater som är av intresse. Av stort intresse är dessutom de bioogiska förhåandena i ån, som närmare beskrives i biaga 6-4. av docent A. Amestrand. Stationerna för denna provtagningsperiod framgår av fig

77 6.31 Vattenbeskaffenheten Vombsjön huvudfåran nedströms omma- 'ou\c. \et\ 1. Nedströms Löddeköpinge 2, Vid Högs möa 2a, Uppströms R.innebäck 3. Krutmöan 4 Kvar:r>vik 5. Ovan Brååns inopp Sa. Uppströms Viderup 6. N edströms Gårdstånga 7. Nedströms Harösa 8. Nedströms Vombsjön Fig 6-3 Provtagning3stationer i Kävtngeån undersökningsåren Bakterier Ett vattensystems bakterioogiska status kn ti viss de bedömas genom 0est3mning av haten av band annat agarbakterier vika indikerar amän förorening och koiforma bakterier som indikerar feka förorening Haten agarbakterier, som är tämigen hög vid Vombsjöns utopp (station 8), ökar kraftigt vid Harösa (station 7). Genom åns sjävnming sförmåga minskar emeertid haten bakterier fra m ti uppströms Örtofta {station 6). Därefter ökar bakteriehaten åter och når ett maximum vid Högs möa (station 2) Den får här anses såsom mycket hög. 6-6

78 Nedströms Högs möa överväger åter åns sjävreningsförmåga och bakteriehaten minskar. Den får dock fortfarande betraktas såsom hög. Beträffande den bakterioogiska föreningssituationen med avseende på de termostabia koiforma bakterierna är den J stort jämförbar med den för agarbakterier angivna. Variationen i haten agarbakterier i huvudfåran nedströms Vombs j ön framgår av tabe 6-3. Tabe 6-3 Agarbakterier och termostahia koibakterier nedströms Vombsjön under station s- + - Anta prov med agarbakt/mi s ' > o " z.iioo tooc Anta prov med termost. koitbakt/ 00 m s!) > BS 5 Vid Vorobsjöns utopp (station 8) är BS- värdena ovanigt höge och uppgår i genomsnitt ti 4 mg/. I jui 1959 uppmättes 7, 7 mg/: och i oktober , 8, i apri i september 196S 6, O samt i jui , 8 BS-värdet ökar därefter successivt och når maximum vid Högs möa. (station 2). Ökningen är som störst under den bioogiskt inakt.tva vinterperioden. Under sommarperioden svarcr ökningen ej mot den tiförda föroreningen 1 viket beror på en hög sjävreningsgrad. Något samband mean vattenföring och BS-värden föreigger ej även om vinter- och sommarperioderna betraktas var för sig. Sannoikt föreigger här ett kompicerat föroreningsföropp, där ej minst sedimenterings- och ursköjningsprocesser samt den av närsaterna förorsakade produktionen av organiskt materia är av stor betydese. 6-7

79 Av tabe 6-4 fromgår BS-värdenas minimum och maximum vid Vomb sjöns utopp {station 8) 1 uppströms Örtofta sockerbruk {station 5) samt vid Högs möa (station 2) under N&gon te11dens beträffande BS-värdets förändring med tiden har ej kunnat konstateras. Vid Örtofta sockerbruk {station 6) uppmättes 1968 ovanigt höga BS-värden vika återfinns oförändrade vid Högs möa (station 2). Tabe 6-4 Minimi- och maximivärden på BS,.- vädet i Kävingecm vid Vorobsjöns utopp, uppströrr.s ;) Örtofta sockerbruk samt Högsmöa under o Ar Vorobsjöns utopp Uppstr:Grtofto sockerbr. HöosmÖ!a min max min max min max m.!!sil mg,ö i in m m ,9 4,4 1,7 4,2 2,7 10, o , 3 7,7 1,8 196(: 1,5 3,9 2,3 6, ,1 2, 9,0 6,61 1: 961 2, r7 4,3 2,1 7,0, ,4 1,8 1, ,5 5,3 1, ,0 6,0 2,1 6/(1 4/ ,7 s t /1. 2, / o 1. 0,4 1 5' ,9 2,0 3,8 2,4 6, ,0 8, s o 1014 Sr O 11, Syre Den samade förorening seffekten i ett vattensystem ger sig ftärnst ti känna i vattnets syrehat. Förhåandena i Kävingeån med avseende på syrehaten har närmare studerats vid provtagningsstationerna vid Vombsjön (station 8), uppströms Örtofta sockerbruk (station 5) samt Högs möa (station 2), vika är av särskit intresse. SyrehaJtens minimivärde vid Vombsjöns utopp har genomgående varit tii:redsstäande. De hög sta syrehatema visar en viss övermättnad, Även uppströms Örtofta sockerbruk har syrehatens minimivärden i stort varit tifredsstäande 1 och endast vid enstaka tifäen har haten understigit 60 % av mättnadsvärdet. Vid Högs möa (station 2) där den ackumuerande föroreningsverkan ger störst utsag förekommer däremot under den varma årstiden åga syrehater. 6-8

80 I tabe 6-5 redovisas i % av mättnadsvärdet minimi- och maximivärdena på syrehaten i Kävingeån vid Vorobsjöns utopp (station 8) 1 uppströms Ö rtofta sockerbruk (station 5) samt vid Högs möa (sta-. tion 2) under Tabe 6-5 Minim.i- och maximivärden på syrehaten i Kävingeån vid Vorr.bsjöns utopr), uppströms Ö rtofta sockerbruk samt Högsmöa under angivna i % av mättnodsvärdet. o Vvrnbsjöns utc.,pp Uppstr. Ortofta sockerbr. Högsmöa Ar min max min max min max % % % % % % q ' J Vid närmare anays c. v föroreningsförhåandena och syreha tema med HÖgs möa såsom kritisk punkt, tabe 6-51 får man ta hänsyn ti band annat de förändringar som ägt rum beträffande Ö rtofta sockerbruk. Före 1964 utsäpptes a förorening från sockerbruket under kampanjtiden direkt ti ån utan föregående rening. Från och med 1964 magasinems och ångtidsnedbrytes at avoppsvatten 1 som däreft\::r uts.äppcs i ån efter en viss tappnir1gspan. Syrehaten i ån, som i rege är ägst under den varma årstiden, juniseptember, frarrjgc:r vid Högs möa under av tabe 6-6, i viken även vattenföring och temperatur redovisas. Något samband mean vattenföring, vattentemperatur och syrehat kan ej utäsas av tabeen. Förhåandena är härti atför kompexa, och man kan därför endast dra vissa amänna sutsatser. Såunda 6-9

81 synes med nuvarande föroreningsbeastning erfordra s en vattenföring vid Kävinge av minst 1 O m'ys för att årigen säkerstäa en syrehat som uppgår ti 60 % av mättnad svärdet. För närvarande är c1et ej möjigt att säkerstäa en vattenföring av mer än 2 m:ys. Tabe 6-6 Vattenföring, temperatur och syreha i Kävinqeån vid Högs möa under juni- september o j_ u n i I u i A u iu s : i -L S e 2 t e m b e r q t o q t O z q t o q t o O 2 o z c % c o t. o mys m s % m3l:s c % m3 s c % Ar ,1 20,0 48 4, , ,4 20, ,3 18, s 42 2;7 16, ,8 17, ,1 16, ,2 19, ,8 13, ,0 20,0 6 5, ,4 18,0 8 3,3 16,3 10 2,6 15, ,5 2,7 16, , s 14,7 64 6,7 15,2 36 5,8 11, , 9 19, ,8 :!. 8,2 63 3,0 15, 6 4G 4,0 10, ,5 18,3 38 3,7 20,4 C 2,4 1. 9,0 7'J 2,? 17, ,1 18, , ,7 15,5 19 3,3 19, ! Närsater N_ärsaterna i Kävingeån med avseende pu totafosfor her endast anayserats under 1968 och 1969, medan totakvävebestämning ej gjorts. Av undersökningarna kan konstateras en stark påvarkan av fosforutsäpp på sträckan från Vombsjön ned mot mynningen. Tidvis förekommer mycket höga fosforvärden, viket framgår av tabe 6-7. De högsta värdena i kg/dygn föreigger vid höga vattenföringar, viket tyder på d e s hög urakning från den odade areaen och möjigen även på sediment i kombinerat edning s system, samt d e s på en uppsamning av fosforrika bottensediment. 6-10

82 I tabe 6-7har resutatet av undersökningar av totafosfor under 1968 och 1969 i åns nedre opp samt för Vombsjöns utopp sammanstä t s. Tabe 6-7 Totafos for under 1968 och 1969 i Kävingeåns nedre opp och Vorobsjöns utopp o Ar Datum ? J Q Temp Totafosfor /;.1. 9 m3 s o c 1 2 2a 3 4,5 Sa 37,4 2, C 2S >10 8,3 2, ) '>5 13,5 13, ,5 1. 6, ,1 18, so 12,1 J. S,S BL. O 780 4,7 3,3 2, ,9 1 o s 4,2 4,8 15, ,4 4,3 -o, 0,5 13, > > :>10 >10 > > S ' ,3 21, ,8 19, f0 210 Bioogiska förhåanden Under 1958 kunde nedströms Vombsjön spåras en tydig organisk förorening nedströms Harösa. Betkampanjen vid Örtofta sockerbruk gav upphov ti påväxt av smutsvatte.nsvamp som sträckte sig ångt 11ed i åoppet. Den bioogiska föroreningen från Kävingekompexet var detta år reativt obetydigt, men under höster1 kunde dvck smu. :svcttensvamp iakttagas ända ti Löddeköpinge karakt riserades band annat av en sekundä:::- förorening genom förruttnese av under hösten 1958 bidad smutsvattensvamp. I marsapri insamades såunda stora mängder svurt iauktande sam på garet vid Lia Harrie kvarn, viket sam vid mikroskopisk undersökning befanns b stå av gamma Sphaerotius notans. 6-11

83 1 9 6 O års bioogiska tistånd i Käv.i.ngeåns huvudfåra kännetecknadgs 'J.v betydande förorening nedströms Harösa, den säsongmä s.iga utveckingen. av smutsvattensvamp nedströms Ö rtofta och en under hösten märkhar förorening nedströms Kävinge togs en övefstrin.i.ngsanäggning i bruk för Harösa Mjökindustri, var.tge:1o::n tiståndet i ån nedströms Harösa förbättrades. I övrigt hade de bioogiska förhåandena i Kävingeåns huvudfåra icke genomgått några större förändrngar. Under hösten inträffade en fiskdöd i Kävingeåns!1 edre de som hedörndes vara resutatet av en adderad verkan av ett utsäpp från Ö rtofta sockerbruk och Kävingekompexets förorenare. Vissa bidragande drifi:sstörningar synes också ha förekommit vid reningsverket för SCAN : s destruktionsanäggning i Krutmöan. Undör konstaterades nedströms Kävinge en betydande utvecking av smutsvatt0nsvamp under en ågvattenperiod i. juni månad i samband med syrehater under mg/. Under år togs 2 dammar i bruk för magasinering av avoppsvattnet från Ö rtofta sockerbruk, vari.genom Kävingeån så gott som fuständigt befriades från den smutsvattensvamp, som sedan industrir. s etabering varit utmärkande för varje betkampanj (vinterhavår). Vid Högs m(\a uppträdde dock smutsvattensvamp under vi.ssa per.ioder av sommaren i samband med åg syrehat i. vattnet. Under våren förekom mindre mängder smutsvattensvamp i samband med försök stappning av magasineringsdammarna J Ö rtofta och under perioder med åga syrehater vid Högs möa ned::;tröms Kävi.nge Furuund. Provtappningen under februari av vatten från magasineringsdammarna i Ö rtofta gav upphov ti en stark utvecking av Leptomitu s. Vid den sutiga tappningen som skedde under juni- september, då åns vattenföring var åg och det utsäppta vattnet had'3 åg biokemisk syre föi brukning, uppstod ingen växt av smutsvattensvamp. Tappnin')arna från magasineringsdammarna i Ö rtefta under påverkade icke förhåandena i Kävingeån i någon märkbar omfattning. Påverkan från Kävingekompexet gav upphov ti smutsvatten- svamp vid Högs möa. 6-12

84 De bioogiska förhåandena unåer 1968 och 1969 öve:e:nsstämdc i stort sett med 1967 års Vatt.enbt:skaffenheten.i. Bj örkaån och biföden uppströms Vombsjön Vattenbeskaffenheten i denna de av Kävngeåns vattensystem har seean 1961 endast varit föremå för okuära besiktningar och provtagningar utfördes såunda enbart under och under 1969 genom enstaka prov vid sju provtagningsstationer iig_ Östra by Vonstod Tronås 9, Nedströms Sjöbo 10. Nedströms Toånga 11. Nedströms LÖvestadsbäckE:m 12. Nedströms Vosjö 13. Nedströms Frenninge 14. Nedströms Östraby 21. I Lövestadsbäcken via Eggestad Fig 6-4 Provtagning sstationer i Björkarm uppströms Vombsjön I jui 1969 uppmättes så höga BS -värden som 5 11,8 mg/ nedströms Sjöbo samtidigt som förekomst av smutsvattensvamp kunde iakttagas. I huvudsak föror::;akades detta av föroreningsutsäpp från SjÖbo köping. Syrehaten åg emeerti.d som rege över 60 % av mättnadsvärdet. Såvä den t maj 1969 uppmätta nitrathaten som under 1969 uppmätt totafosfor är reati.vt höga. I huvudsak tord e detta vara beroende på urrjk- 6-13

85 6-33 V a t t e n b c s k a f[ e n h e t e n i K i n g a v ä s å n Vrrttenbeskaffenheten i J<ingaväsån har sedan 1961 enda_st. varit fö:emå för okuära besiktningar och provtagningar utfördes såunda enbart i en station vid utoppet under och under I tabe 6-9 har anaysresutaten från provtc:gningarna och sammanstäts. Tabe 6-9 Anaysresutat från provtagningsstation i Kingaväsån o BS H N N0 P PO Agarbakt Termost :koi- 1 tåt 4 forrna b akt. OgL:). mq/1 m<jl) mg,ö». fi/.._.-<..4&/j p _ _r m 2 er _1_9 m ,8 21 0,25 so 600 o j,9 2,1 0, ,4 3,8 0,8 0,14 Z ,2 4,3 0, ,4 2,0 0,6 < s 9,1 2.1 o 0, ' : 1 o 0, ,5 o 0, Av anaysresutaten kan konstateras att syrehaten i ån varit tifredsstäande och att BS-värdena genomgående uppvisade åga värden., I maj 1969 uppmättes en reativt bög nitrathat, som i huvudsak torde vara beroende av urakningar från den odade areaen. Hatema av övriga närsater bedöms däremot såsom reativt åga. Bakteriehaten i ån variemr, viket troigtvis beror på inverkan från det ri.ka fågeivet. De bioogiska förhåandena i K.Ungaväsån, som ej tidigare har närmare studerats 1 är för närvarande förmå för undersökni.ngar V a t t e n b e s k a f f e n h e t e n i B r å å n Vattenbeskaffenheten i Bråån ho.r kontinuerigt undersökts sedan 1958 vid tre provtagningsstationer och i ytterigare:: en sedan Fortsatta prov har dessutom tagits under i två stationer som därefter endast varit föremå för okuära besiktningar. Provtagningsstationerna s beägenhet fra mgår av. Q.g _

86 EsÖv 19q 15. Nedströms Löberöd 16 Nedströms Hurva 17. Esövsdiket a. 19. Nedströms Eiinge Uppströms Esövsdikot Vid Örtofta FiCJ 6. 5 Provtagningsstationer i Bråån Av de kontinueriga undersökningarna i Bråån är dat främst vai:tnets bukterichat 1 BS-värde, syrehat haten närsater samt de bioogiske förhåandena som &r av intresse. Bakteri r Bakteriehaterna i Bråån (nedströms Esöv med industrier) har bedömts som de högsta i Kävingeåns vattensystgm. Anaysresutaten under från provtagningsstationerna uppströms E övsdiket (station 18a), nedströms Eiinge (station 18} och uppströms Örtofta (s tation 19) har med avseende på bakteriehaten sammanstäts i.tabe Tabe 6-1 O Agarbakterier och termostabia koibakterier i Bråån uppströms Esövsdiket (18a}, nedströms Eiinge (1 8} samt uppströms Örtofta (19) under station Anta prov med agar- 1 1\nta. prov med termost bakterier/mi koif. bakt/ 00 r , < ' a t

87 Tabe 6-12 Minimi- och maximivärden på syrehaten i Bråån uppströms Esövsdiket, nedströms Eiinge samt uppströms Örtofta under angivna i %av mättnadsvärdet Uppströms ! ! 1 963! S $ _ Esövsdiket min mo/ ss max mo/ Nedströms Einoe UPPStröms Orty.!!g_ min max min max!!!w mo/ mo/ m glj _j NC.rsater Närsoter i Bråån mean Esöv och Örtofta visar med avseende på fosfor och kvät.'ehatema höga värden. viket främst beror på föroreningsutsäp pet från Esöv. Uppströms Esöv är ån även påverkad av närsatsutsäpp som kan hänföras ti urakningar från den odade areaen. En märbar påverkan av de höga närsathaterna i Bråån har kunnat iakttagas i huvudfåran. J tabe 6-3 har resutat av undersökningar av totafosfor under och 1969 i Bråån uppströms och nedströms Eiinge samt uppströms Örtofta sammanstäts. 6-18

88 Tiståndet i Bråån under höste n hade starkt försämrats 1 uppenbarigen på grund av Överbeastning av Esöv s avoppsreningsverk. Under inträffade en fiskdöd i Bråån, som av at att döma orsakades av syretäring orsakad av samavagringar. 13råån var under tidvis starkt bioogiskt nedsmutsad. Föroreningen i Bråån var under mycket stark och utbredde sig under hösten även ti huvudfåran 1 där en betydande växt av smutsvattensvamp påträffades. Situationen i Bråån under var i stort sett ikartad den 1966 och den starka utvecku.ngen av smutsvattensvamp sträckte sig ned i huvudfåran. De bioogiska förhåandena undef års. överensstämde i stort sett med 6-2 o

89 7 ---FÖRORENINGSSITUATIONEN I ÖRESUND För att karägga förorening s situationen i Öresund bidades ett danskt- svensk t samarbetsorgan, Öresund svattcnkommitten 1 viken i huvudsak har ti uppgift att genomföra egna undersökningar och att samordna und ersökningar, som utförs av enskida kommuner eer kommuner gemensamt, samt håa undersökningsresutaten tigängiga för statiga kommunaa och andra myndigheter som kan ha intresse av föroreningssituationen i Öresund. I oktober 1966 avämnade Öresunds, attenkommitt m sin första femårsrapport om fattand e åren ' , av viken bar11:i annat framgår föjande beträffande a Joppsutsäpp i Öresund. Öresund utgör direkt ec;r indirekt recipient för tätorter med en :m m- managd befokning av ca 2 '000 '000 personer varav -.::a 7 5 % är boende på den danska sidan... Förorening rna från tätorterna på den svenska sidan som tiföres Öresund avedes ti ca 80 % direkt ti suadet, medan de föroreningar som avedes via åar och mindre vatte11drag uppgår 1i ca 20 %, varav ca 7 % kan hänföras ti Kävingeån. Såvä de direkta som de indirekta avoppsutsäppen i Öresund framgår av fig 7-1. Av rapporten framgår att från en sammanagd fokmängd av personer, varav ca 765 '000 inom Köpenhamnsområdet, avedes obehandat avoppsvatten direkt ti Öresund. Direktutsäppet av obehandat avoppsvatten från den svenska sidan motsvaras av ca 205 '000 personer' vika i huvudsak kan hänföras ti Mamö, Häsingborg och Höganä s. I tabe 7-1 har sammanstäts antaet personer som direkt och indirekt tiför Öresund avoppsvatten såvc från den danska som den svenska sidan under år 1959 cch år Av tabeen framgår även antaet personer som beastar Öresund med avoppsvatten utan rening, med mekanisk och med bioogisk rening. I rapporten föreigger ej någon redovisning beträffande industriea avoppsutsäpp i Öresund, som dock kommer att förändra den ovan angivna föroreningssituationen. 7-1

90 TECKENFÖRKLARING bwogi<k «u "'ss e,,.,,.,.,,. """' udt.j "f'mf g. e utum.if.dnv!: pii ru rt:jnng Uf!muNI/tw "'...,dk Fig 7-1 Direkta och indirekta avoppsutsäpp i Öresund. Kartan redovis-ad av Ön sundsvattenkommi.ttem, Ta be 7-1 Anta personer i täturter som beastar Öresund samt avoppsreningsåtgärder i Danmark och Sverige år 1959 och år 1964 Rening såtgärd Sverige Danmark Ingen rening Mekanisk rening ouo 3S Bioogisk r.ening oco Totat Därav direkt I indirekt Öresundsvattenkommittens fortsatta arbete beräknas medföra ett större karäggande av föroreningssituationen i Öresund och nödvändigheten av band annat närsatsreduktion av avoppsvattnet1 innan det utsäppes i sundet. 7-2

91 ---. s PLAN FÖR SANERING o AV KAVLINGEAN Av föreiggande utredning fran.går att föroreningssituatjonen är sådan att ängtgående reningsåtgärder måste vidtagas för att förbättra förhåandena. En första må sättning är utbyggnad ti. fu bioogisk rening för samt.iga kommunaa och industriea förorenare. I denna måsättning bör även närsatsfrågan beaktas. Det är härvid av sä skid vikt att fosforiförsen snarast mduceras. För nedre deen av Bråån samt för huvudfårem från Örtofta ti mynningen före sås i det föjande en sär kid ]()sning J vjken innebär att närsatsreduktionen på dessa sträckor eventuet kan senareäqgas. Under förutsättning att före sagen fubioogisk rening kommer ti stånd r;k:d en }:;eräknad reningseffekt av ca 90 % bar med utgångspunkt från den p:"ognostiserade utveckingen den [ramtjda föroreningsbeastningen på ån beräknats 1 'r'a:..e 8-1 ta be 8-_1_ Nuvarande och framtida föroreningsmängder från tätorter och industrier före och efter re'1ing rökhat i pe rj!o råde J Huvudfåran j K.1.,gaväsån 3råån.tppströrns Vombsj(1 Hi..ivudfåran n<::dströms VombsjÖn Föroren.iQ9. g_n,...'j. pe h.g andena 19 -._J'ramtidg_Jörhg_!_g_Dden _ F'Ör ren.:j. Eft.er ren. före re ter ren.. j _ o Totat för Kävingeåns c.vrinning s område Av tabeen framgåt a:t föroreningssituationen beträffande den primärt yreföi brukande föroreningen från tätorter och industrier uppströms Vombsjön kommer att avsevärt förbättras. Fo fortiförsen uppströms Vombsjön J som framgår av tabe 5-12 i dekapite "Recipientändamå" kommer ti större deen från kommunaa förorenare. En fosforreduktion vid kommunaa reningsverk bör därför medföra en avsevärd minskning av fosfortiförsen ti vattendraget. Härigenom kommer även den sekundära föroreningen att minska 1 viket bör innebära en avsevärd förbättring. Genom fubioogisk rening och närsatreduk- 8-1

92 tian bör förhåandena inom denna de av vattensystemet bi tifreds- stäande. Samma åtgärder för Kingaväsån och Bråån uppströms Esöv bör medföra att även här reativt tifreds :; tät.ande förhå.!.ande kan upprätthåas. I huvudfåran på sträckan Vombsjön-Örtofta h<rr på grund av den av sekundär förorening förorsakade egenprodukti.onen av orgc:nisk substans i Vombsjön medfört att syrehaten ofta nedgått ti. 6 O % av mättnodsvärd er. Av föresagna reni.ngsåtgärdor somt on förmodad nedäggning o' mind:cc brännede r och mejeri bedöms den föroreningsmängd av primä:t sy::-eförbrukande substans som tiföres på denna sträcka, mi.nska från CL 6008 ti 1000 po. Åt gärderna :i. vattendraget uppströms Vornbsjön samt i Kingaväsån t.:.ommer ytte r!igare att minska tiförsen av syreförbrukande substans, varvid ett tifreds stäande tistånd bör kunnu upprätthåa:.,. I BrO:åns nedre opp i.ksom i huvudfåro:n på str&ci a Örtofta-r :ynningen förväntas on kraftig expan sion. Trots en ångt driven n:ming kc:1 mc::1 som frar.1går av tabeu 8-1 därför ej räkna med någon nedgcbg av den pr!.i1ört syrdörb rukc<ndr-; substa11sen. I stort måste rj etta i.nnehäw ett syr0haten iksom hitt is tidvis kan komma att ned gå ti mvcket åga vcrden. En reuuk- i. tion av fosfvrhaten kommer visserigen att medföra örbätt;adg förhå:j.an.. - de men dock ej i sådan omfattning att ett tifred.sst(d ande U!s"i.ånd kan upprätthåas. Er höjning av ågvattenförin(}en.:.kue kti<na fcrbättro. iör- håandena. För att erhåa ett någorunda tifreds stäande tij stånd bedöms ågvattenföringen i ån behöva höjas ti 1 O nis/s,,..ij.ket mo: svarar me- de vattenföringen. En sådan höjning är ej möjig. Av ovanstående framgår att såyä Brååns nedm opp som huvudfå;:-an på sträckan Örtofta-mynningen i största möjiga utsträckning måste friäggets från avoppsutsäpp för att tifredsstäande förhåande ska k.-.rnna uppnås. Detta innebär att en avskärande edning måst" anäggas r.rr:n Esöv ti Öresund. Försag ti en dyik edning jämte utoppsedning i Öresund framgår av fig _ En förut sättning för att denna ösning ska kunna reaiseras &r att avoppsvattnet kan avedas utan att menigt påverka ågvattenföringen i ån. Utan Mamö stads regering av Vomb sjön skue sådana förut sättningar hgt saknas. En ytterigare förutsättning är att det framtida vattenbehovet för tätorter och i.ndustrier som berörs av den avskärande edningen ti större deen kommer att täckas från Sydvatten-projektN. Den vattenmängd som härigenom undanhåes Kävingeån beräknas då endast behöva uppgå ti O,2 m'/s. 8-2

93 '"' o:>.. '"Tj O:..., (1) f) - Q 10 ro ;: Q tr. 7'\' Q: a ;: a.. CT. ' Q o:> - o w 'O 'O f) - <D o. ;:._.,. :: 10...,..., Q o ;: t":! tr.... O= o:..., 0 (/ s:: :J o. Kum z f _!:_V e;ot ctcm-.rcftverk F ö, " \.ommc'ou ten SKALA '):')00000 Vörping, '/ iff,/ Svenstorp getösa Odorsöv

94 Detta innebär att ågvattenf0ringen kommer att min ska från 2 ti 1 8 r/s, viket kan anses acceptobe t. Ur föroreningssynpunkt är det främst avoppsvattnet från Esöv med industrier, Kävingeorr.rådets tätorter och industrier samt Seans destruk tionsardägqning vid Krutmöan som bör avedas ti Öresund. Även avoppsvattnet från Örtofta sockerbruk beräknas kunna avedas. Probemet är emeertid att i första hand eiminera ev. besväronde uftförorening från brukets avoppsanäggning. De föresagna edningarna har preiminärt undersökts med avseende på sträckning 1 dimension, erforderig pumpning av avoppsvattnet samt anäggningskostnad er, _12!-_aga 8-1. Totaängden av den avskärande avoppsedningen har uppskattats ti ca 27 km. Ledningar ti säkerhet mot översvämning i pumpstationer- uppskattas ti ca 1, O km och utoppsedningen i Öresund, som utägges ti ett djup av ca 1 O m, ti ca, O km. Den avskfrrande edningen bedöms att i huvudsak kunna utföras såsom sjävfuisedning och endast i mindre omfattning som tryckedning. Tre avoppspumpstationer erfordras dock för överföring av avoppsvattnet, en vid Esövs och en vid Kävinge avoppsreningsverk samt en nordväst om Kävinge. j : Vid bedömning av dimensioner och kostnader för de föresagna edningarna uppstår vissa probem ti föjd av de svårbedömbara avoppsvattenmängderna inom Kävinge- och Esöv sområdena. För beräkning av avoppsvattenmängderna har år 1985 egat ti grund. Vattenmängden för detta år kan nämigen bedömas med någorunda säkerhet. Dessutom har beräkningar genomförts för 50 och 100 % högre vattenmängder. Med anedning härav har vissa aternativa dimensioner undersökts och kostnadsberäknats, tabe 8-2. Tabe 8-2 Avoppsvattenmängd, edningsdimension och anäggningskostnader för avskärande avoppsedning Esöv-Öresund ink. utoppsedning och avoppspumpstationer Aternativ Dim. vattenmängd /s % % Lednina sdir.e11 J.9..D..QI_ - _ Sj ävfas- Tryck- Utoppsedn. edn. edn. mm mm mm Anäggningskostnad Ledn. +av.- pump st. M kr 15,O 15,5 17.,0 8-4

95 Av tabeen fromgår att anäggningskostnaden ökar i reativt ringa grad med kad kapacitet, viket innebär att man bör väja en edningsdimension med tiräckig säkerhetsmargina. Beträffande utsäppspunkten i Öresund. kan denna ej fc1stäggas förrän efter ingående reci.pientundersökningar. Möjigt är att en utsäppspunkt be- ägen utanför Barsebäck s udde kan visa sig vara ämpig. Frågan är dock i viss mån beroende av om ett samgående med Lutdaregionen kommer ti stånd, viket för.närvarande är under utredning av Sydvästra Skånes kommunaförbund. Vaet av utsäppspunkt kommer även i hög grad att påverkas av kyvattenutsäppet från det panerade kärnkraftverket i Barsebäck. Ett avedande ti Öresund utgör ej nagot aternativ ti rening av avopps- vattnet. En fubioogisk rening med fosforreduktion bör såedes även här komma ti utförande. Med hänsyn ti att fosforreduktion genom kemisk fä ning ej ger sarnma skydd för ån som den avskärande edningen bör i första hand den avskärande edningen utbyggas. Detta kan även anses motiverat av att vid ett samgående med Lundaregionen det kan bi aktuet att bygga gemensam anäggning för fosforreduktion vid kusten. Tidpunkten för närsatsreduktion bir i hög grad beroende av de rekommendationer 1 som kan komma att anges av Öresundsvattenkommitten. Det totaa investeringsbehovet för en sanering av Kävingeån med angivna åtgärde:.: uppgår ti 5O Mkr och fördear sig enigt tabe 8-3. Av totakostnaden hänföres 2 O Mkr ti åtgärder för bioogisk rening 1 varav 11 Mkr investeras i pågående proj ekt. Kostnaden för närsatreduktion bedöms ti 13 Mkr och för den avskärande avoppsedningen med utoppsedning m. m. samt avoppspumpstationer ti 17 Mkr, varav 7 Mkr kan hänföras ti deen för Esöv-Kävinge och 1 O Mkr ti deen Kävinge-Öresund. Tabe 8-3 Investeringsbehov för föresag n sanering av Kävingeån Deområde Fubio- Närsat- Avskärande S:a ogisk reduktion edning rening Mkr Mkr Mkr Mkr Huvudfåran uppströms IVombs j ön 0,93 o, 71 1,64 Kingaväsån o,10 0,34-0,44 Bråån uppströms Esöv - 0,06-0,06 Huvudfåran Vombsjön- Örtofta 1, Bråån nedströms Escb samt huvudfåran nedströms Örtofta ,28 Summa ca

96 I tabeen har medtagits kostnader för stabiisering och provisorisk disponering av sammet. Genom ovan föresagna åtgärder syne s under rådande förhåanden en rea Uvt god vattenstatus kunna skapas i Kävi: geån. En förut sfrttn!.ng är dock att stön e förorenare i framtiden okaiseras så att ansutning kan ske ti den avskärande avoppsedningen. Möjigheten att ytterigare förbättra förhåandena torde dock finnas genom en reduktion av jordbmkets föroreningar och denna fråga bör därför upptas ti närmare behcmcing. Efter saneringen av ån kan en restaurering bi aktue genom bortförande av bottensediment från framför at kvardammr1rnas ugnområden. Utrivning av kvamdammama kan medföra att en sedimentation skue kunna förhmdras. Härvid bör emeertid beaktas att en utrivning skule d e s avsevä::t förfua andskapsbiden och d e s äventyra industrins vc:aenföp>örj ning. De okaa avoppsreningsverken bör kunna '-.Jtbyggm: i sna::0 takt. För utbyggnaden av den avskärande avoppsedni_ngcn erfon-fras däremot e::-; samordning 1 sorr: bör bi föremå för en vidare utredning i samrc1d med berörda myndighet8r och vattenvård sförbundet. Mu. bör härvid bco.ktu att en snabb utbyggnad är möjig med ett provisoriskt utsäpp i å1.s mynr.ing i avvaktar! på om ett samgående med Lunda-regionen ska ske. Bet räffande samarb etsformen för genomförandet av iknande åtgärder J ::r ingående utredningar utförts av band annat Storgöteborgs samarbetskornrnitte och Sydöstra Stockhoms -region VA-verks AB. Av des :::a utredningar har framkommit att a k t i e b o a g s f o r m e n visar sig vara den {:rapigastc formen för regiona samverkan. En annan sarr a.rbotstorm är k o m u n rr - f ö r b u n d 1 viket tiämpas Käppaa-förbundet i Stockhom. Viken s::rmarbctsform som ska tiämpas för sanering av Kävingeån bör bi föremå för vidare utredning. 8-6

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling

5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 5. Kapitet redogör för föresagen nybebyggese i kommunens tätorter och byar, samt vika riktinjer som gäer för nybebyggese på andsbygden. 33 5 Tätorts- och andsbygdsutvecking

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL 14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24 SVEDALA KOMMUN Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129: och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 28-11-24 Innehåll - Utredningstext - Ritning M-1 - Magasinsberäkning Drottninggatan 16 254 33 HELSINGBORG

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden 2014-03-10 --2014-04-07. Handingarna

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Stockholm 2008-04-11 PM Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Bakgrund och syfte Bällstaån är ett kraftigt modifierat vattendrag som rinner genom kommunerna

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951 1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan

Läs mer

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882

STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882 Ambition och verkighet av Gudrun Spetze. FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Uppsaa Universitet_sbibiotek Bäsenhusbibioteket

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

Omformarstation i Flackarp

Omformarstation i Flackarp STAFFANSTORPS KOMMUN Redogörese efter samråd detajpan för de av Fackarp 2:9, Omformarstation i Fackarp statfanstorps kommun Detajpanen har varit föremå för samråd under tiden 2014-03-10-2014-04-07. Handingarna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN

UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift 1946, Nr 4. UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN INVESTIGATIONS OF OLD FORESTCULTWATIONS IN NORTHERN SWEDEN AV BO EKLUND och

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~.

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~. Rapport R59:1980 Instaationer i ferbostadshus byggda1930--1955 Lennart Berndtsson m f INsrrrurET FöR BYGGDOKUMENTATION Accnr ~ ~ ~. Piac~ DYGGDOI~ Institutet för byggdokumentation Häsingegatan.. i.(y 113

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer