Barn, elever, personal och utbildningsresultat Kommunnivå

Transkript

1 Rapport Barn, elever, personal och utbildningsresultat Kommunnivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2011 jämförelsetal del 1,

2

3 Skolverkets rapport 359 Barn, elever, personal och utbildnings resultat Kommunnivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning del 1, 2011 Sammanfattning: I rapporten redovisas statistikuppgifter i form av jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Uppgifter om barn och elever (utbildningsnivå/inriktning m.m.), personal, (lärare och SYV per 100 elever m.m.) och i vissa fall utbildningsresultat (betyg, avbrott, övergång till högre studier) redovisas för varje kommun och landsting, för grupper av fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor samt för sameskolan och specialskolorna. Summary: This reports shows comparative statistics for pre-school activities, school-age childcare, schools and adult education in Sweden Statistics about children and pupils (educational level, specialisation etc.), teachers and other staff (teachers per 100 pupils etc.) and in certain cases education results (grades, breaks in studies, transition to higher studies etc.) are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools, international schools, national boarding schools, Sami schools and special schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, inskrivna barn, elever, lärare, personal, betyg och utbildningsresultat.

4 Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993 rapport nr 7 kan ej beställas Årsrapport 1993 rapport nr 33 kan ej beställas Delrapport 1994 rapport nr 46 kan ej beställas Årsrapport 1994 rapport nr 70 kan ej beställas Delrapport 1995 rapport nr 73 kan ej beställas Årsrapport 1995 rapport nr 76 kan ej beställas Delrapport 1996 rapport nr 97 kan ej beställas Årsrapport 1996 rapport nr 106 kan ej beställas Delrapport 1997 rapport nr 129 kan ej beställas Årsrapport 1997 rapport nr 134 kan ej beställas Delrapport 1998 rapport nr 146 kan ej beställas Årsrapport 1998 rapport nr 156 kan ej beställas Delrapport 1999 rapport nr 165 kan ej beställas Årsrapport 1999 rapport nr 172 kan ej beställas Del 1, 2000 rapport nr 183 kan ej beställas Del 2, 2000 rapport nr 189 kan ej beställas Del 1, 2001 rapport nr 196 kan ej beställas Del 2, 2001 rapport nr 204 kan ej beställas Del 1, 2002 rapport nr 215 kan ej beställas Del 2, 2002 rapport nr 217 kan ej beställas Del 1, 2003 rapport nr 229 kan ej beställas Del 2, 2003 rapport nr 235 kan ej beställas Del 1, 2004 rapport nr 241 kan ej beställas Del 2, 2004 rapport nr 246 kan ej beställas Del 1, 2005 rapport nr 259 kan ej beställas Del 2, 2005 rapport nr 262 kan ej beställas Del 1, 2006 rapport nr 276 kan ej beställas Del 2, 2006 rapport nr 279 kan ej beställas Del 1, 2007 rapport nr 296 kan ej beställas Del 2, 2007 rapport nr 297 kan ej beställas Del 1, 2008 rapport nr 312 kan ej beställas Del 2, 2008 rapport nr 313 kan ej beställas Del 1, 2009 rapport nr 328 kan ej beställas Del 2, 2009 rapport nr 332 kan ej beställas Del 1, 2010 rapport nr 343 kan ej beställas Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som pdf filer på Skolverkets webbsida. Internetadressen är: Gå vidare till Publikationer och sök den rapport som du vill ha med sökord. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excel-format, välj statistik och analys, statistik och därefter den verksamhetsform och uppgiftstyp som du är intresserad av. På samma internet-adress finns uppgifterna på kommunnivå (från 1992 och framåt) dessutom tillgängliga i Databas för jämförelsetal. Skolverkets diarienummer: :518 ISSN ISRN SKOLV-R-359-SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2011

5 Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publicerades två gånger per år sedan 1993 fram till Fr.o.m år 2010 har uppgifterna om kommunala kostnader övergått till Statistiska centralbyrån (SCB). Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av verksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter tillgängliga via Skolverkets webbplats både som excelfiler och i en databas för jämförelsetal. Hela rapporten finns också tillgänglig som pdf-fil. Adressen till Skolverkets webbplats är välj statistikoch analysfliken. Statistiken presenteras på Skolverkets webbplats per verksamhetsform på riksnivå, länsnivå respektive kommunnivå med kommenterande texter. Det innebär att denna rapport innehåller samtliga tabeller om barn/elever, personal och utbildningsresultat på kommunnivå som publicerats på skolverkets webbplats under perioden december 2010 till augusti På Skolverkets webbplats finner du även databasen SIRIS, som bl.a. presenterar uppgifter om betyg- och utbildningsresultat på skolnivå för elever som avslutat grund- och gymnasieskolan. Rapportens statistikuppgifter har granskats av upp gifts läm narna, SCB och Skolverket. Det kan naturligtvis fort farande finnas brister i enstaka kom muners eller andra huvud mäns uppgifter, men Skolverkets och SCB:s be dömning är att uppgif terna i allmänhet håller en god kvalitet. Den vikti gaste insatsen för denna kvalitet står upp gifts läm narna för. Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur statistiken om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor hänvisas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, telefon vx För frågor om enskilda statistikuppgifter kontakta i första hand SCB, enheten för statistik om utbildning och arbete (UA), telefon vx , som har tillgång till grundmaterialet. Stockholm i oktober 2011 Christina Sandström Enhetschef José Luis Berrospi Undervisningsråd jämförelsetal del 1,

6 Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet Två rapporter per år Underlag för reflektion och diskussion Att läsa rapporten Hur analyseras materialet? Spridningsmått för kommuner Definitioner Följande markeringar används i tabellerna Hur tillförlitliga är uppgifterna? Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Barn och grupper Kommunnivå Tabell 1 Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper. Antal inskrivna barn på obekväma arbetstider Förskola Barn och grupper Kommunnivå Tabell 2 Antal och andel inskrivna barn. Andel barn med annat modersmål än svenska och därav med modersmålsstöd Tabell 3A Avdelningar efter antal barn och barn per avdelning. Därav småbarnsavdelningar efter antal barn Tabell 3B Avdelningar i kommunal regi efter antal barn, barn per avdelning. Därav småbarnsavdelningar efter antal barn Tabell 3C Avdelningar i enskild regi efter antal barn, barn per avdelning. Därav småbarnsavdelningar efter antal barn Förskola Personal Kommunnivå Tabell 1 Årsarbetare efter utbildning samt antal barn per årsarbetare Öppen förskola Verksamhet och personal Kommunnivå Tabell 1 Antal öppna förskolor efter öppethållande per vecka samt antal öppna förskolor i familjecentraler. Antal årsarbetare och andel med pedagogisk högskoleutbildning Pedagogisk omsorg Barn och grupper Kommunnivå Tabell 2 Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper. Andel barn 1 5 år med annat modersmål än svenska och därav med modersmålsstöd samt antal verksamheter med fler än 8 barn Pedagogisk omsorg Personal Kommunnivå Tabell 1 Antal dagbarnvårdare, andel med utbildning samt antal barn per dagbarnvårdare Fritidshem Barn och grupper Kommunnivå Tabell 2 Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper samt barn per avdelning Fritidshem Personal Kommunnivå Tabell 1 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen samt antal barn per årsarbetare jämförelsetal del 1,

7 Öppen fritidsverksamhet Verksamhet Kommunnivå Tabell 1 Antal öppna fritidsverksamheter efter organisation samt efter öppethållande per vecka Förskoleklass Elever Kommunnivå Tabell 1 Elever, ålder, pedagogisk ledning och modersmål läsåret 2010/ Förskoleklass Personal Kommunnivå Tabell 1 Antal årsarbetare, andel årsarbetare med förskolelärar-, fritidspedagog- och lärarexamen i huvudmannens skolor, läsåret 2010/ Grundskolan Elever Kommunnivå Tabell 1 Skolor, elever och språkval läsåret 2010/ Tabell 2 Språkval, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och antal asylsökande elever läsåret 2010/ Grundskolan Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret 2010/11. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Grundskolan Betyg och prov Kommunnivå Tabell 1 Studieresultat och övergång till gymnasieskolan för elever i huvudmannens skolor som avslutat årskurs 9 läsåret 2009/ Tabell 1A Andel elever som uppnått kravnivån på delproven i matematik i årskurs 3, för elever i huvudmannens skolor vårterminen Tabell 1B Andel elever som uppnått kravnivån på delproven i svenska i årskurs 3, för elever i huvudmannens skolor vårterminen Obligatoriska särskolan Elever Kommunnivå Tabell 1 Elever och undervisningsform läsåret 2010/ Obligatoriska särskolan Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare, pedagogisk högskoleexamen, tillsvidareanställning och lärartäthet, läsåret 2010/ Specialskolan Elever Skolnivå Tabell 1 Elever, modersmål och boende 2010/ Specialskolan Personal Skolnivå Tabell 1 Lärare, pedagogisk högskoleexamen, tillsvidareanställning och lärartäthet läsåret 2010/ Gymnasieskolan Elever Kommunnivå Tabell 1A Elever folkbokförda i kommunen i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor läsåret 2010/ Tabell 1B Elever folkbokförda i kommunen redovisade efter var undervisningen sker samt kommunal eller fristående huvudman. Läsåret 2010/ Tabell 2 Elever folkbokförda i kommunen fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna läsåret 2010/ Tabell 3A Elever i huvudmannens skolor fördelat efter utländsk bakgrund och efter typ av utbildning samt antalet skolor och nationella program per huvudman läsåret 2010/ Tabell 3B Skolor redovisade efter huvudman och typ av utbildning. Läsåret 2010/ jämförelsetal del 1,

8 Tabell 3C Elever redovisade efter huvudman och typ av utbildning. Läsåret 2010/ Tabell 4 Tabell 5 Elever folkbokförda i kommunen som avbrutit, tagit studieuppehåll eller bytt studieväg mellan oktober 2009 och oktober Elever i huvudmannens skolor som avbrutit, tagit studieuppehåll eller bytt studieväg mellan oktober 2009 och oktober Gymnasieskolan Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret 2010/11. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Gymnasieskolan Betyg och studieresultat Kommunnivå Tabell 1 Fullföljd gymnasieutbildning, grundläggande behörighet till univ. och högsk. samt övergång till högskolan inom 3 år för elever folkbokförda i kommunen läsåret 2009/ Tabell 2 Genomsnittlig betygspoäng och betyg i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska för elever i huvudmannens skolor läsåret 2009/ Tabell 3 Fullföljd gymnasieutbildning, grundläggande behörighet till univ. och högsk. samt reducerat och utökat program för elever huvudmannens skolor läsåret 2009/ Tabell 4 Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2009/10. Redovisning efter skolkommun, huvudman och typ av utbildning Tabell 5 Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2009/10. Redovisning efter hemkommun, huvudman och typ av utbildning Tabell 6 Gymnasieelever med grundläggande behörighet läsåret 2009/10. Rredovisning efter skolkommun, huvudman och typ av utbildning Tabell 7 Gymnasieelever med grundläggande behörighet läsåret 2009/10. Rredovisning efter hemkommun, huvudman och typ av utbildning Gymnasiesärskolan Elever Kommunnivå Tabell 1 Elever och undervisningsform läsåret 2010/ Gymnasiesärskolan Personal Kommunnivå Tabell 1 Tjänstgörande lärare läsåret 2010/ Komvux Elever och kursdeltagare Kommunnivå Tabell 1 Elever och kursdeltagare i huvudmannens skolor kalenderåret Tabell 2 Elever folkbokförda i kommunen (kolumn 1 4) samt elever i huvudmannens skolor (kolumn 5 7) kalenderåret Komvux Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret 2010/11. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Komvux Studieresultat Kommunnivå Tabell 1 Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning eller gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutfört eller avbrutit kurs i huvudmannens skolor kalenderåret Tabell 2 Betyg i Svenska A, Engelska A och Matematik A för kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning i huvudmannens skolor kalenderåret jämförelsetal del 1,

9 Särvux Elever Kommunnivå Tabell 1 Elever, undervisningsform och undervisningsgrupp läsåret 2010/ Särvux Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare och pedagogisk högskoleexamen läsåret 2010/ Sfi Elever och kursdeltagare Kommunnivå Tabell 1 Elever i huvudmannens skolor år 2010 efter kön, utbildningsbakgrund och andel i läs- och skrivinlärning Tabell 2 Kursdeltagare i huvudmannens skolor år 2010 efter kön, utbildningsanordnare och studievägskurs Sfi Personal Kommunnivå Tabell 1 Lärare i huvudmannens skolor läsåret 2010/11. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Sfi Studieresultat Kommunnivå Tabell 1.1 Studieresultat på studieväg 1 för kursdeltagare år 2010 i huvudmannens skolor Tabell 1.2 Studieresultat på studieväg 2 för kursdeltagare år 2010 i huvudmannens skolor Tabell 1.3 Studieresultat på studieväg 3 för kursdeltagare år 2010 i huvudmannens skolor Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Kommungrupperingar jämförelsetal del 1,

10 1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är det nationella uppföljningssystemet. I form av jämförelsetal redovisas information från systemet två gånger per år till huvudmännen. Huvudmännen för de olika verksamhetsformerna är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De före skrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan åter finns i Skolver kets författningssamling. Två rapporter per år t.o.m 2009 De första rapporterna i föreliggande serie kom 1993 och den här rappor ten är således den nittonde årgången. 1 Jämförelsetalen publicerades i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat för olika verksamhetsformer och huvud män och utkommer under våren. Del 2, som kommit ut under hösten, innehåller uppgifter om kostnader; denna rapport har upphört på grund av att uppgifterna om kommunala kostnader har övertagits av Statistiska centralbyrån (SCB). Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av statistik för dessa verksamhetsformer. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, tel , e-post socialstyrelsen@strd.se Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verk samheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) också tillgängliga i excelformat via Skolverkets webbplats. Uppgifterna (från 1993 och framåt) finns också tillgängliga i databasen för jämförelsetal. Databasen och exceltabeller kan du nå via Skolverkets webbplats välj statistik och därefter Databaser eller den skolform du är intresserad av. Under hösten 2001 öppnade Skolverket databasen SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I SIRIS presenteras bland annat uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns också analysverktyget SALSA som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. SIRIS och SALSA kan nås via Skolverkets webbplats 1 Se förteckning på sidan 4. jämförelsetal del 1,

11 2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels alla skolformer med undantag av kompletterande utbildningar. Redovisningen sker i form av jämförelsetal för respektive huvudman och/eller den kommun där barnen/eleverna är folkbokförda. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (se Bilaga 2). Denna indelning har ändrats från och med Fristående skolor redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Från och med hösten 2006 inkluderar fristående skolor även Internationella och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvud männen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emellertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva, kan vissa brister i materialet förekomma. Det är också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräk na de på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riks medelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/ elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgseller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och för klaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Spridningsmått för kommuner Mot slutet av varje tabell finns en sammanfattande tabelldel som anger hur stor spridningen är mellan kommunerna. Här anges maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för de olika jämförelsetalen. I det följande ges en beskrivning av dessa mått. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med jämförelsetal del 1,

12 kommuner som huvudman eller kommuner där eleverna är folkbokförda. Innebörden av tabellerna är att för varje mått, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just det måttet. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på måttet, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har på raden längst ner i tabellen, dvs min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, Median (50%), 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på det aktuella måtttet som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har verksamhetsformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde. Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive verksamhetsform förekommer. Detta innebär t ex för kommuner som saknar elever i en verksamhetsform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därav följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0). För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning. betyder att uppgift inte kan förekomma, t ex uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för vissa andelsmått. 1) 2) etc. betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan i tabellens slut. jämförelsetal del 1,

13 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamlingen av barn-, elev- och personaluppgifter har skett anting en på blanket ter eller elektroniskt genom uttag ur administrativa register. Uppgifter om slutbetyg har samlats in genom kopior av slutbetyg eller uttag ur administrativa system. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsam lingarna om elever, lärare mm skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor dit verksamheten är förlagd. Genom att många uppgifter om elever eller lärare har samlats in som individuppgifter har vissa mått som övergång från grundskolan till gymnasieskolan eller från gymnasieskolan till högskolan kunnat tas fram genom bearbetningar av register. Syftet är självfallet att uppgifterna skall bli av så hög kvalitet som möjligt, samtidigt som arbetet med att lämna uppgifter i möjligaste mån begränsas. Ett omfattande påminnelsearbete och en omfattande granskning, rättning och komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar ändå uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. Denna rapport innehåller mer än uppgifter om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg skola och vuxenutbildning. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enskilda kommuners och andra huvudmäns uppgifter men det är Skolverkets och SCB:s bedömning att uppgifterna i allmänhet håller en hög kvalitet. I bilaga 1 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. jämförelsetal del 1,

14 Tabeller jämförelsetal del 1,

15 Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Öppen fritidsverksamhet Förskoleklass Grundskolan Obligatoriska särskolan Specialskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Komvux Särvux Svenskundervisning för invandrare jämförelsetal del 1,

16 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Barn och grupper Kommunnivå Tabell 1: Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper. Antal inskrivna barn på obekväma arbetstider 2010 Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Samtliga kommuner Storstäder Göteborg Malmö Stockholm Förortskommuner Ale Bollebygd Botkyrka Burlöv Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Håbo Härryda Järfälla Kungsbacka Kungälv Lerum Lidingö Lilla Edet Lomma Mölndal Nacka Partille Salem Skurup Sollentuna Solna Staffanstorp Sundbyberg Svedala Tjörn Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Vellinge Värmdö Öckerö Österåker jämförelsetal del 1,

17 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Större städer Borås Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Lund Norrköping Skellefteå Sundsvall Södertälje Trollhättan Umeå Uppsala Varberg Västerås Växjö Örebro Örnsköldsvik Östersund Pendlingskommuner Bjuv Boxholm Bromölla Eslöv Essunga Forshaga Gagnef Gnesta Grästorp Habo Hammarö Höganäs Hörby Höör Kil Knivsta Krokom Kumla Kungsör Kävlinge Lekeberg Mullsjö Munkedal Mörbylånga Norberg Nykvarn jämförelsetal del 1,

18 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Nynäshamn Orust Sigtuna Sjöbo Stenungsund Storfors Svalöv Säter Söderköping Timrå Trosa Vänersborg Vännäs Åstorp Älvkarleby Glesbygdskommuner Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Bräcke Dals-Ed Dorotea Gällivare Härjedalen Jokkmokk Ljusdal Lycksele Malung-Sälen Malå Nordmaling Norsjö Ockelbo Orsa Ovanåker Pajala Ragunda Robertsfors Rättvik Sorsele Storuman Strömsund Torsby Vansbro Vilhelmina Vindeln Ydre Ånge Åre Årjäng Åsele Älvdalen Älvsbyn Överkalix Övertorneå jämförelsetal del 1,

19 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Varuproducerande komm Alvesta Emmaboda Fagersta Finspång Gislaved Gnosjö Grums Götene Herrljunga Hofors Hylte Laxå Lessebo Ljungby Markaryd Mönsterås Nybro Nässjö Olofström Osby Oskarshamn Oxelösund Perstorp Sotenäs Surahammar Svenljunga Sävsjö Tibro Tranemo Tranås Ulricehamn Uppvidinge Vaggeryd Vara Vetlanda Vårgårda Värnamo Älmhult Örkelljunga Östra Göinge Övriga, > inv Alingsås Arvika Boden Bollnäs Borlänge Enköping Falkenberg Falköping Gotland Hudiksvall Härnösand Hässleholm Karlshamn Karlskoga jämförelsetal del 1,

20 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Katrineholm Landskrona Lidköping Ludvika Mark Mjölby Motala Norrtälje Nyköping Piteå Ronneby Sandviken Skövde Strängnäs Söderhamn Trelleborg Uddevalla Västervik Ystad Ängelholm Övriga, inv Arboga Avesta Båstad Eksjö Flen Hagfors Hallsberg Hallstahammar Heby Hedemora Hultsfred Kalix Kiruna Klippan Kramfors Kristinehamn Köping Laholm Leksand Lindesberg Lysekil Mariestad Mora Sala Simrishamn Skara Sollefteå Sunne Säffle Sölvesborg Tidaholm Tierp Tingsryd Tomelilla Vimmerby Åmål Östhammar jämförelsetal del 1,

21 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Antal barn i Inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn av befolk- Antal inskrivna barn i omsorg kommunen totalt därav ningen i respektive åldersgrupp på obekväma tider 15/ , antal andel (%) 1 12 år 1 5 år 6 9 år år Totalt 1 5 år 6 12 år Kommun 1 12 år 0 12 år i enskild regi Övriga, < inv Aneby Askersund Bengtsfors Borgholm Degerfors Eda Filipstad Färgelanda Gullspång Haparanda Hjo Hällefors Högsby Karlsborg Kinda Ljusnarsberg Mellerud Munkfors Nora Nordanstig Skinnskatteberg Smedjebacken Strömstad Tanum Torsås Töreboda Vadstena Valdemarsvik Vingåker Åtvidaberg Ödeshög Samtliga kommuner Max % % Median % % Min Efter folkmängd jämförelsetal del 1,

22 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Förklaringar och definitioner till tabell 1 Samtliga uppgifter om antal inskrivna barn och öppen fritidsverksamhet avser den 15 oktober eller närliggande vardag. * Antal barn i kommunen Antal barn i åldern 1 12 år (födda ) som var folkbokförda 15/ , 1 12 år i kommunen den 15 oktober * Inskrivna barn Samtliga barn i åldern 0 12 år (födda ) som var inskrivna - totalt antal 0 12 år i förskola, familjedaghem eller fritidshem oavsett om verksamheten bedrevs i kommunal eller enskild regi. - därav andel (%) i Andel av samtliga inskrivna barn i åldern 0 12 år som var inskrivna i enskild regi verksamhet som anordnades i enskild regi. Med enskild regi avses förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen. * Andel (%) inskrivna Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp den 15 barn av befolkningen oktober 2010 som var inskrivna i förskola, familjedaghem eller fritidshem. i resp. åldersgrupp * Antal inskrivna barn i Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider. Omsorgen kan bestå av omsorg på obekväma förskola, fritidshem, familjedaghem eller att personal kommer hem till barnet. tider Med obekväma tider avses helger och/eller tider mellan kl och Närmast föregående publicering: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - Barn och grupper - År Uppgifter på kommunnivå - Tabell 1 och Skolverkets rapport nr 343 jämförelsetal del 1,

23 Förskola Barn och grupper Kommunnivå Tabell 2: Antal och andel inskrivna barn. Andel barn med annat modersmål än svenska och därav med modersmålsstöd 2010 Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt därav andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommunen antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) Kommun 15/ , åldern enskild förskola enskild modersmål med moders- 1-5 år 0-3 år regi förskola än svenska målsstöd Samtliga kommuner Storstäder Göteborg Malmö Stockholm Förortskommuner Ale Bollebygd Botkyrka Burlöv Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Håbo Härryda 1) Järfälla Kungsbacka Kungälv Lerum Lidingö Lilla Edet Lomma Mölndal Nacka Partille 1) Salem Skurup Sollentuna Solna Staffanstorp Sundbyberg Svedala Tjörn Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro 1) Vallentuna Vaxholm Vellinge Värmdö Öckerö Österåker jämförelsetal del 1,

24 Förskola Barn och grupper Kommunnivå Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt därav andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommunen antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) Kommun 15/ , åldern enskild förskola enskild modersmål med moders- 1-5 år 0-3 år regi förskola än svenska målsstöd Större städer Borås Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Lund Norrköping Skellefteå Sundsvall Södertälje Trollhättan Umeå Uppsala Varberg Västerås Växjö Örebro Örnsköldsvik Östersund Pendlingskommuner Bjuv Boxholm Bromölla Eslöv Essunga Forshaga Gagnef Gnesta Grästorp Habo Hammarö Höganäs Hörby Höör Kil Knivsta Krokom Kumla Kungsör Kävlinge Lekeberg Mullsjö Munkedal Mörbylånga Norberg Nykvarn jämförelsetal del 1,

25 Förskola Barn och grupper Kommunnivå Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt därav andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommunen antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) Kommun 15/ , åldern enskild förskola enskild modersmål med moders- 1-5 år 0-3 år regi förskola än svenska målsstöd Nynäshamn Orust Sigtuna Sjöbo Stenungsund Storfors Svalöv Säter Söderköping Timrå Trosa Vänersborg Vännäs Åstorp Älvkarleby Glesbygdskommuner Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Bräcke Dals-Ed Dorotea Gällivare Härjedalen Jokkmokk Ljusdal Lycksele Malung-Sälen Malå Nordmaling Norsjö Ockelbo Orsa Ovanåker Pajala Ragunda Robertsfors Rättvik Sorsele Storuman Strömsund Torsby Vansbro Vilhelmina Vindeln Ydre Ånge Åre Årjäng Åsele Älvdalen Älvsbyn Överkalix Övertorneå jämförelsetal del 1,

26 Förskola Barn och grupper Kommunnivå Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt därav andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommunen antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) Kommun 15/ , åldern enskild förskola enskild modersmål med moders- 1-5 år 0-3 år regi förskola än svenska målsstöd Varuproducerande komm Alvesta Emmaboda Fagersta Finspång Gislaved Gnosjö Grums Götene Herrljunga Hofors Hylte Laxå Lessebo Ljungby Markaryd Mönsterås Nybro Nässjö Olofström Osby Oskarshamn Oxelösund Perstorp Sotenäs Surahammar Svenljunga Sävsjö Tibro Tranemo Tranås Ulricehamn Uppvidinge Vaggeryd Vara Vetlanda Vårgårda Värnamo Älmhult Örkelljunga Östra Göinge Övriga, > inv Alingsås Arvika Boden Bollnäs Borlänge Enköping Falkenberg Falköping Gotland Hudiksvall Härnösand Hässleholm Karlshamn Karlskoga jämförelsetal del 1,