Verksamhetsåret Länsgården Fastigheter AB

Transkript

1 Verksamhetsåret 2011 Länsgården Fastigheter AB

2 2

3 INNEHÅLL Livskvalitet för Märta och Ragnar 4 Invigning av Ängen 5 En mottagning att minnas 6 Nytänkandets vårdcentral 7 Giraffen ger trygg tillvaro 8-9 Driftchefen vill till Allsvenskan Birgitta i händelsernas centrum 12 Världsledande Mintec 13 Rockgymnasiet och John Bauer Kunglig lösning i Kumla 16 Jonas Karlsson och Andreas Svahn VD har ordet 20 Medarbetare och styrelse 21 Ekonomisk redovisning Fastighetsbeståndet

4 Livskvalitet för Märta och Ragnar Märta och Ragnar Götemo var bland de första att flytta in på Ängen. För bekvämlighetens skull. Och för närheten till vård. Efter en vecka råkade Ragnar ut för en stroke och fick köras till USÖ i ambulans. Dess bättre gick allt bra. Eftervården här på Ängen har varit helt fantastisk, säger han när vi träffas i makarnas rymliga trerummare. Det är ljust och fint, och blommorna trivs. Allt är så lätt här, säger Märta Götemo när vi sätter oss i köket med utsikt mot innergården. Den 1 maj flyttade de till Ängen från sin bostadsrätt. Dessförinnan bodde de i villa. Till slut orkade vi inte, helt enkelt. Vi ville ha det mer bekvämt, med allt samlat på ett och samma ställe. Och nära till vård om det skulle behövas. Det skulle visa sig behövas fortare än de anat. Ragnars stroke slog sig på ena armen och benet och på talet. Jag fick lära mig gå, prata och skriva på nytt. Och jag fick enormt fin hjälp på USÖ och med rehabilitering och minnesträning här nere på vårdcentralen, förklarar han. Ängen ett hälsans hus Ängen är ett unikt samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting och Länsgården Fastigheter AB. Samverkan är ledordet för alla verksamheter och ska på alla sätt gynna de som besöker, bor och arbetar i huset. I Ängen finns seniorbostäder, vård- och omsorgsboende, gruppbostad för personer med funktionsnedsättning, vårdcentral, familjecentral, hemvård, dagrehabilitering och minnesmottagning. Grannen Lennart Grone (t v) på fikabesök hos Ragnar och Märta Götemo. Ängen går i vitt, rött och gult och varje färg har sin innebörd. Märta pekar och guidar. Nederdelen i hela komplexet är vård och omsorg. Det vita är kommunens dagvård, det röda är landstingets verksamhet och det gula är seniorboende. Allt finns i huset; från tvättstuga på sjätte våningen till hobbylokal på vinden och en samlingssal som rymmer ett 50-tal personer. Vi hade invigningsfesten där på eftersommaren. Man kan också ha födelsedagsfester och andra aktiviteter, och då får man teckna sig, säger Märta, som ingår i det nybildade Ängsrådet Lennart Grone är sekreterare i rådets interimsstyrelse och har många idéer på aktiviteter. Musik, kortspel, föredrag, bildspel, snickeri och annat skapande är något av det han har föreslagit i den skrivelse som gått ut till hyresgästerna. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter. En god gemenskap grannar emellan skapar inte bara aktiviteter utan ger också ökad säkerhet, skriver han i brevet där han beskriver sig själv som en obotlig humorist. Det lär knappast bli tråkigt när Ängsrådet träffas. Märta och Ragnar bor i en av Ängens större lägenheter. Den är på 84 kvadrat och ligger högst upp i huset. Vi ville komma så högt upp som möjligt för utsiktens skull, säger Märta. Du skulle se himlen på kvällarna, den är helt fantastisk. Hon och Ragnar ångrar inte att de flyttade från bostadsrätten till det nya boendet. Här ska vi bo så länge vi kan. Det är fint och modernt och vi vet att det finns förutsättningar att vi kan få den hjälp vi behöver. Att bo här det är livskvalitet. 4

5 Ängen invigs i september Ett unikt samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting och Länsgården och ett unikt koncept med vård, omsorg och boende samlat i en och samma fastighet. 5

6 En mottagning att minnas Minnesmottagningen på Ängen är unik på flera sätt. Det är en öppen mottagning dit man kan komma utan remiss och utan att det kostar något. Vår mottagning är unik också för att den inte är kopplad till ett sjukhus utan ligger separat på en vårdcentral, säger Marina Hahne, anhörigkonsult på minnesmottagningen. Teamet på Ängens minnesmottagning: Michael Holmér, distriktsläkare, Irene Franzén, sjuksköterska, Afat Sharify, arbetsterapeut och Marina Hahne, anhörigkonsult. Till Ängens minnesmottagning kan man komma om man upplever att man har problem med minnet i vardagen. Det kan göra sig påmint på olika sätt och bero på en mängd saker. Minnet kan påverkas av bland annat stress, utbrändhet och depression. Det behöver inte alltid handla om en demenssjukdom, säger Afat Sharify, arbetsterapeut på mottagningen. Många brister som påverkar minnet kan åtgärdas fullt ut, som B12-brist, fel på sköldkörteln eller en pågående infektion. Vid misstanke om demenssjukdom görs en grundlig utredning, som till exempel datortomografi. Syftet är att utreda orsaken till minnesproblem. Vid en demensdiagnos är det viktigt att man får hjälp och stöd i ett tidigt skede, både medicinskt och när det gäller hjälpmedel som underlättar vardagen, säger Marina Hahne. Vem som helst kan drabbas av problem med minnet, även om det är vanligare bland äldre. Sedan Ängen öppnade har man haft 123 nya patienter i åldern år, där genomsnittsåldern ligger på 75 år. När en patient kommer hit genomför vi olika minnestester. Vi mäter till exempel kognitiv snabbhet, där man ska ange färg och form på en viss tid. Vi testar också om patienten kan ta instruktioner och utföra dem praktiskt. I testerna ingår även att räkna baklänges, upprepa ord efter en viss struktur och rita av olika former, säger Irene Franzén, sjuksköterska. Patienten får också berätta om sig själv om sina eventuella problem i vardagen, sociala kontakter och fysisk aktivitet samt sjukdomshistorien i familjen. Vi tar även blod- och urinprov, fortsätter Irene. Ofta är det anhöriga som först ser symptom på minnesproblem. Och det händer att det är en anhörig som tar första kontakten med minnesmottagningen. Den som drabbats av minnesproblem kanske inte har insikten om sitt problem och vill inte följa med hit. Därför är det av stort värde att anhöriga svarar på en så kallad anhörigenkät. Enkäten är mycket viktig och bidrar till att vi får en helhetsbild av patienten, säger Marina Hahne. Resultaten av testerna, proven och enkäten gås igenom med en distriktsläkare och tillsammans beslutar man hur man går vidare. Man kan säga att vi är en lotsverksamhet. Vi ställer en diagnos och om det behövs lotsar vi patienten vidare inom den kommunala verksamheten, till exempel till biståndshandläggare, dagvårdsverksamhet eller distriksarbetsterapeut svenskar är drabbade av demens, varav cirka i Örebro län. Att ha problem med minnet är fortfarande skamfyllt, vilket gör att många inte söker hjälp så tidigt som de borde. För oss gäller det att vara medmänniska, att bara lyssna och ha fingertoppskänsla för att få en person att öppna sig och berätta om sina problem. Miljön där man träffas och det första mötet är viktigt. Vi försöker skapa en avslappnad och lugn atmosfär, både här på mottagningen och när vi gör hembesök. Ofta blir det mycket skratt, säger Marina Hahne. 6

7 Nytänkandets vårdcentral Ängens vårdcentral är inte bara öppen, ljus och välkomnande på alla sätt. Här har verksamhetschef Carine Norström också tagit nya grepp för att förbättra servicen och utveckla verksamheten. Till medarbetarnas stora glädje. Det finns större öppenhet för nytänkande i vården idag. Ängen är framtidens vårdcentral, en förebild för det nya. Carine Norström inledde sin bana inom vården Hon har arbetat som undersköterska och sjuksköterska, jobbat fackligt, varit klinikchef, jobbat med övergripande vårdfrågor på landstingets kansli och arbetat med kvalitets- och vårdutveckling. En del av de erfarenheter och den kunskap hon skaffat sig använder hon idag som verksamhetschef på Ängen. Inom ramen för primärvårdens uppdrag har jag tänkt fritt. Om vill vi uppgradera oss, få ett annat resultat, då måste vi göra på ett annat sätt. Ängen är en fullvärdig vårdcentral med olika specialistkompetenser som sjukgymnaster, specialister i allmänmedicin, kurator och distriktssköterskor. Här finns också ett multimodalt rehabteam med en sjukgymnast och en kurator som arbetar med att få tillbaka långtidsarbetslösa till arbete genom olika insatser såsom samtal och sjukgymnastik. När Carine Norström rekryterade medarbetare till Ängen var hon mycket noga med att det skulle vara människor som är öppna för nytänkande, vågar bryta mönster och prova något nytt. Eller som hon säger vara på gungfly ett tag. Ängen är nybyggt. Här finns det inga kulturer inbyggda i väggarna, alla har chansen att vara med och skapa något nytt. Alla har sin kompetens inom sitt område, och de kompetenserna ska nyttjas till fullo. Hur gör vi det på ett sätt som man traditionellt inte gör inom primärvården, så att våra patienter får bättre vård och service och vi utvecklas i våra yrkesroller? Carine Norström svarar själv: Vi samverkar givetvis med andra verksamheter i huset. Och vi jobbar i team och korsbefruktar varandras kompetenser. Med det menar jag att en sjukgymnast kan arbeta tillsammans med en sjuksköterska. Många av dem som kommer hit behöver ändra sin livsstil. Både sjukgymnasten och sjuksköterskan arbetar med livsstilsförändringar på olika sätt. Tänk vad de kan uträtta tillsammans! Ett annat exempel är fysisk aktivitet på recept. Våra barnmorskor vet vad man ska tänka på som ett rinnande vatten. I kontakterna med gravida informerar de hela tiden om kost, hälsa, rökning och alkohol. Alltså kan vi dra nytta av barnmorskornas kunskap på ett sätt som inte gjorts tidigare. Verksamhetschefen Carine Norström tar nya grepp på Ängens vårdcentral. Ängen vill vara en vårdcentral som främjar forskning och utbildning och på vårdcentralen har två specialisttjänster inrättats inriktade på forskning inom primärvårdens områden. Carine betonar att Ängen ska sticka ut genom att vara extra bra på att ta hand om ST- och AT-läkare och andra studerande så att de sporras att jobba inom primärvården i framtiden. Och för att underlätta vardagen för patienterna kan hon mycket väl tänka sig att Ängen har kvällsöppet en gång i veckan och helgöppet vissa lördagar. Vi vill ge en annan typ av service som är bra för dem som söker vår hjälp och för oss. Det får vi genom samverkan, nytänkande, jobba tillsammans och genom att dra nytta av vad var och en kan. 7

8 Giraffen som ger äldre en tryggare tillvaro Har du någonsin stött på en giraff i en bostad? På Ängen är det hur naturligt som helst. I två av Länsgårdens lägenheter pågår ett internationellt forskningsprojekt med Business Science Arena som projektledare och Länsgården som en av flera samarbetspartners. Runt om i världen pågår ett omfattande arbete med att utveckla produkter och tjänster som hjälper äldre människor och funktionshindrade att leva tryggt och säkert i sin lägenhet. En av platserna är Örebro. Samarbetet mellan Business Science Arena (BSA) och Länsgården inleddes på allvar i samband med att Ängen skulle byggas. Vi letade efter en plats utanför universitetet som kunde vara ett forskningslabb och en site där vi kunde installera och testa ny teknik. Ängen är perfekt eftersom de tilltänkta användarna bor i samma hus, säger Siv Östman, koordinator på BSA. Amy Loutfi och Federico Pecora arbetar vid institutionen för natur och teknik vid Örebro universitet och är två av dem som jobbar i projektet. Vi kontaktade Länsgården redan och presenterade vår idé. Nu är Länsgården fullvärdig partner i projektet som har som syfte att ta reda på hur robotar och annan teknik kan hjälpa människor att bli mer oberoende i sina hem, säger Federico. Att Länsgården deltar är bra. De får stor insikt i vad som händer när det gäller hjälpmedel. På så vis får de ännu bättre förståelse för sina kunders behov, säger Amy. I lägenheterna på Ängen har företag som jobbar med den här typen av teknik och hjälpmedel möjlighet att testa sina produkter i en verklig miljö. 8

9 Kvartett som jobbar med forskning på Ängen (fr v): Siv Östman, koordinator Business Science Arena, Federico Pecora och Amy Loutfi, Örebro universitet, Merit Israelsson, projektledare Business Science Arena. BSA har bjudit in företag från hela Sverige att använda lägenheterna för visning, forskning och utbildning. Vissa av produkterna är färdigutvecklade, medan andra är under utveckling. Genom att testa produkterna i en verklig miljö hoppas vi att de snabbare ska komma i produktion och ut på marknaden, säger Siv Östman. Många av produkterna som testas står framme i lägenheten. En panel som kommunicerar med lägenhetsnyckeln, där den visar för lägenhetsinnehavaren om spisen eller annan utrustning i lägenheten inte är avstängd. En säng med hjälpfunktioner. Arbetsstöd i köket så att man kan diska även om man har funktionsnedsättningar i händer och armar. I golven finns tusentals sensorer. De läser av golven och ger information om till exempel ett rum inte blivit städat, vilket kan vara en varningssignal på att något har hänt personen i lägenheten. Om till exempel hemtjänsten får varningssignalen kan de åka ut till lägenheten och kontrollera om något har inträffat, förklarar Federico. Giraffen då? Den är ett interaktivt hjälpmedel och fungerar som Skype. Genom att ringa upp giraffen kan man kommunicera med personen i lägenheten och se om han eller hon mår bra. Den ersätter telefonen och ger mycket bättre information, säger Federico Pecora. Business Science Arena Business & Science Arena Örebro drivs i projektform med Inkubera AB som projektägare och delfinansiär. Övriga finansiärer är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Regionförbundet Örebro, Örebro universitet, Örebro kommun och Örebro läns landsting. BSA:s uppdrag är att skapa en fysisk och kreativ miljö där företag växer och utvecklar nya produkter och tjänster i samverkan med forskning och offentliga aktörer. Ambitionen är att Örebroregionen ska bli ledade inom områdena robotik, distribution, energetiska material, och nutrition. Mer information finns på 9

10 10

11 Driftchefen som vill till Allsvenskan Länsgårdens nye driftchef Stefan Berglund är inte den som ryggar för ansvar. Det har jag med mig från lagidrotten. Där är man ett team som ska åstadkomma något och alla måste ta sitt ansvar. Det är aldrig vi och dom i ett lag, utan alltid vi. Jag tror på vi:et. Dagen efter att Stefan Berglund hade slutat på sitt förra jobb fick han se annonsen där Länsgården sökte driftchef. Jag ville tillbaka till fastighetsbranschen och annonsen var klockren. Den var som mitt CV, arbetsuppgifterna var exakt de jag gillar och har gjort. Den 15 april tillträdde Stefan den helt nya tjänsten inom Länsgården. Samtidigt blev han också ansvarig för en driftorganisation med en ny struktur. Driften är centraliserad till huvudkontoret i Örebro, åtminstone fysiskt. Vi utgår härifrån, från ett centralt nav, vilket gör att vi kan kommunicera bättre och vara mer synliga för varandra. Vi har månadsmöten där alla tekniker är med och gemensamma utbildningar. På det här sättet blir vi ännu mer vi, säger Stefan. Han har jobbat i teknikbranschen sedan 1990, som rörkalkylator, drifttekniker och driftchef. Många av arbetsuppgifterna har handlat om styr- och reglerteknik, värme, kyla och ventilation. Jag är utbildad drifttekniker inom kraft- och värmeteknik. Den kunskapen har jag byggt på med kompetens inom andra tekniska grenar. Det har haft mycket med nyfikenhet att göra, jag gillar att ta tag i och lära mig nya saker. Nu har jag en bred teknisk kompetens som på många sätt är unik. Och med den hoppas jag kunna bidra till utvecklingen inom Länsgården. Han fortsätter: Mitt mål är att vi ska jobba med våra fastigheter på rätt sätt. När mår man bäst som människa? Jo, när man mår bra inifrån. Precis likadant är det med fastigheter. De mår bäst när systemen för energi, styr- och Länsgårdens nya driftorganisation (bilden t.v): Från vänster Stefan Berglund, Ulf Storm, Göran Brewitz, Lars Johnsson, Karl-Algot Svenheden, Cecilia Andersson, Sten Flender. reglerteknik, ventilation och värme fungerar som de ska. Och det är sådant som man inte ser med blotta ögat. När Stefan talar om laget och vad det ska åstadkomma vet han vad han pratar om. Han var fotbollsmålvakt i Västerås SK , gjorde 112 matcher på raken och var ordinarie under lagets säsong i Allsvenskan Jag har tagit några bollar och släppt in några, konstaterar han med ett leende. Målvakt är en utsatt position, en miss så är det kört. Man måste vara mentalt stark. Det sägs ju att målvakter är lite dumma i huvudet som utsätter sig för det de gör. Jag brukar säga att det finns två smarta personer på en fotbollsplan. De båda som väntar på att bollen ska komma. Resten springer ju bara efter den hela tiden. Inom fotbollen var han nästan alltid vicekapten och spelarrepresentant i olika sammanhang. En ledartyp? Det är något som har växt fram i mitt liv. Jag är inte den som syns och hörs mest, men jag tar tag i saker, är drivande och något av en spindel i nätet. I fotbollen var man en i gänget, och gänget hade ett gemensamt ansvar. Som driftchef är det jag som är ytterst ansvarig, men vi ska verka som grupp. Vi ska verka som vi. Vi jobbar mot samma mål och har nått relativt långt på kort tid. Om man placerar in oss i det svenska seriesystemet i fotboll skulle vi ligga i toppen av division 1 just nu. Naturligtvis kommer vi att avancera, helst till Allsvenskan. Det ska vi göra genom att kompetensutveckla oss inom vissa områden, till exempel energi. Vi ska och kommer att bli mer flexibla i och med den nya organisationen. Dessutom ska vi utveckla spjutspetsområdena inom drift- och fastighetsteknik. En gammal fotbollstränare hade sagt att vi ska träna på det vi är dåliga på. Jag säger att vi ska träna mer på det vi redan är bra på. 11

12 Sista utpost i händelsernas centrum Vad finns det för likheter mellan att vara fotbollsmålvakt och fastighetsförvaltare? Birgitta Östman funderar en liten stund och svarar sedan: Som sista utpost styr man spelarna. Man ska vara modig och ha splitvision, för det händer mycket runt omkring en. Och så måste man kunna rädda många situationer. Ibland blir det TV-räddningar. Birgitta, fastighetsförvaltare med splitvision. Liksom nya driftchefen Stefan Berglund har Birgitta en bakgrund inom fotbollen, både som spelare och ledare. I dag är hon framför allt aktiv som styrelseledamot i Örebro Läns Fotbollförbund. Därtill har hon två barn som spelar, och har spelat, fotboll på elitnivå. Dottern Louise som spelat för KIF Örebro i Allsvenskan och numera i Öfre Adolfsberg, och sonen Rasmus som representerat Trelleborgs FF i Allsvenskan och nu spelar i BK Forward. Idrotten har följt mig genom livet. Jag har provat på många sporter; truppgymnastik, lite skidor, höjd och 60 m inom friidrotten, kanot och så fotboll. Det har inte bara handlat om spel och ledarskap, utan också om resor med familjen till mästerskap och odödliga arenor. En gång såg vi Real Madrid mot Real Sociedad i Madrid. Alla stjärnor var med; Zidane, Roberto Carlos, Beckham, Guti och vi satt på fjärde raden och såg allt. Det var en fantastisk upplevelse, säger Birgitta. Hon började som fastighetsförvaltare på Länsgården Innan dess hade hon arbetat med fastighetsfrågor inom Örebro kommun. Men det var först när hon fick ansvar för kommunens bostäder för nyanlända som hon började jobba med förvaltning på allvar. Vad är det som gör fastighetsförvaltning intressant? Det är ett varierat yrke där det hela tiden händer saker som jag får söka lösningar på. Att jobba med människor är alltid stimulerande. Och så är det ett serviceyrke, och jag är en servicemänniska. Jag vill att våra hyresgäster ska vara nöjda och få den hjälp de behöver så snabbt som möjligt. Långbänkar är inte min grej, jag gillar inte när saker drar ut på tiden. Jag är nog rätt otålig av mig. Sedan tycker jag det är spännande med vackra, välmående hus. När vi är ute och reser går jag nog ofta med näsan upp och tittar på detaljer på hus, och ser sådant som andra inte ser. Jag är ganska intresserad av arkitektur, men mest av vad som finns och har funnits i husen; historien bakom, huset och människan. Birgitta ser positivt på Länsgårdens utveckling: Det har hänt mycket sedan jag började. Vi har hittat vår nisch på marknaden och jag hoppas att vi ska vara det naturliga valet som fastighets- och utvecklingsbolag när det gäller seniorboende, med mera. Jag ser gärna att vi utvecklar fler Ängen-koncept, det är en klok idé att bygga samman äldre- och plusboende med olika typer av vårdfunktioner på ett och samma ställe. 12

13 Mintec är den felande länken Utan en speciell tillsats får flytspackel inte de egenskaper som behövs. Mintec på Bettorpsområdet i Örebro är experter på att tillverka den tillsatsen, vilket har gjort företaget världsledande. Vi är den felande länken, säger Anders Hellstedt, teknisk chef. På golvet i produktionshallen på Mintec står ett stort antal påsar i kraftigt pappersmaterial. De kallas Black box och innehåller den hemliga tillsats som gör att flytspackel blir flytspackel. Varje påse innehåller 12,5-30 kilo med ett tiotal olika ingredienser som blandas med de olika råvarorna i flytspackel, varav hälften är sand. Vi skickar en liten påse, vars innehåll kunden själv tillsätter till råvarorna. Vi kommer aldrig i kontakt med råvarorna, förutom när vi utvecklar nya recepturer och gör tester i vårt lab för kunders räkning, förklarar Anders Hellstedt. Han och Vasilis Hatziantoniou äger Mintec tillsammans. Företaget grundades Vasilis, som är vd, och Anders är ett sammansvetsat team med ett mångårigt förflutet inom byggmaterialindustrin, där de haft ledande poster inom forskning och utveckling, produktion och inköp. Vi är ett högteknologiskt kunskapsföretag, man kan säga att vi är en extern FoU-avdelning till våra kunder, säger Anders. Vi samarbetar med internationella råvarutillverkare och har idag ett 20-tal olika recepturer som är utvecklade för att uppfylla de behov som tillverkaren har på sin produkt. Han fortsätter: Vi har ett klimatrum där vi kan simulera olika klimat för att få fram den optimala tillsatsen. I Singapore, till exempel, måste det färdiga flytspacklet tåla 100 procents luftfuktighet och 30 plusgrader. I Saudiarabien kan temperaturen på en fasad vara +80 under dagen, för att sjunka till två-tre plusgrader på Anders Hellstedt och Vasilis Hatziantoniou äger framgångsrika företaget Mintec. natten. Därför är våra recepturer mycket komplexa och måste testas oerhört noggrant i vårt lab för att klara de tuffa krav de ställs inför ute i verkligheten. Cirka 40 procent av Mintecs produktion går på export. Man har kunder i bland annat Kina, Danmark, Finland, Singapore, Saudiarabien och Sydafrika. Vi har endast en klient i varje land där vi finns och vi får hela tiden förfrågningar från nya länder. Råvaruleverantörer fungerar lite som vår PR-avdelning. När de får förfrågningar från sina kunder om att utveckla en produkt hänvisar de till oss, berättar Vasilis Hatziantoniou. Grunden till Mintecs framgång är gedigen kunskap och lång erfarenhet av de produkter man tillverkar. Dessutom har Vasilis och Anders mycket bra relationer med sina klienter som alltid är en producent av flytspackel, en så kallad torrbrukstillverkare. Vi arbetar i en liten nisch av en gigantisk marknad och råkar vara världsbäst i den nischen, säger Vasilis. Vi jobbar med hemliga recept och det förutsätter ett ömsesidigt förtroende mellan oss och våra klienter. Vi arbetar inte via agenter utan har personlig kontakt med våra kunder, ofta med vd. 13

14 Utbildning som rockar... Rockgymnasiet och John Bauer är två gymnasieskolor i Örebro som hyr lokaler av Länsgården. Hur är det med verksamheten där? Vi åkte dit och gjorde ett bildreportage och kan bara konstatera det är full fart! Rockgymnasiet vänder sig till ungdomar med ett starkt musikintresse och har undervisning i bland annat ljudteknik, musikproduktion och ensemble. Man arrangerar varje termin ett antal konserter och sköter scen och teknik på Kulturnatten i Örebro, Yeahfestivalen och Live at heart. 14

15 ...och utvecklar John Bauer är en av Sveriges största gymnasieskolor med undervisning på 30 orter. Skolans pedagogik går ut på att jobba med individen i fokus. Gymnasieåren på John Bauer handlar mycket om personlig utveckling, där man jobbar med att utveckla elevernas initiativförmåga och givetvis om kunskapsutveckling. På John Bauer i Örebro kan eleverna välja mellan program som Ekonomi entreprenörskap, Media digitalt skapande och Idrott hälsa och ledarskap. 15

16 Kunglig lösning i Kumla Vårdcentral, tandläkare och äldreboendet Kungsgården ligger samlat på Kungsvägen i Kumla. Ännu ett exempel på det kloka och praktiska i att lägga vård- och omsorgsverksamheter intill varandra. Vi har ett visst samarbete och kan ta hjälp av varandra. Det är bra både för oss som jobbar här och för våra patienter och kunder, säger Janet Forslund, kliniksamordnare på Folktandvården. Janet Forslund, kliniksamordnare på Folktandvården i Kumla. Folktandvårdens mottagning byggdes om under 2008 och togs åter i bruk året efter. Vi har en väldigt fin mottagning och trivs bra i våra lokaler. Och när vi söker nya medarbetare har vi inga problem att få sökande. Många vill jobba här, till viss del tror jag det beror på våra fina lokaler, säger Janet. Kompetensmässigt ligger Kumla-mottagningen väl framme och Janet räknar med att den utvecklingen fortsätter, bland annat tack vare samarbete med specialisttandvården. Kumla vårdcentral är uppdelad på Fylstamottagningen och Kungsvägsmottagningen. På båda mottagningarna finns distriktssköterska och distriktsläkare. På Kungsvägsmottagningen finns även särskilt utbildade distriktssköterskor för patienter med KOL eller astma. Det är också hit Kumlaborna kommer när de behöver träffa sjukgymnast och kurator eller söker stöd av barnmorska under graviditet. För barns förebyggande hälsovård finns BVC. På Kungsgvägsmottagningen finns även laboratorium för provtagning och diabetesmottagning. Äldreboendet Kungsgården har funnits i ett 30-tal år och har nästan 70 boende. Monika Pettersson, samordnare på Kungsgårdens äldreboende. Vi har vårdboende, demensboende och korttidsboende, där man kan bo tillfälligt efter en sjukhusvistelse, säger May Borgström, en av två enhetschefer på Kungsgården. Även Kungsgården samarbetar med övriga verksamheter i fastigheten. Det är perfekt att ha bland annat tandläkare, läkare och sjukgymnast så nära, det underlättar, menar Maj Borgström, som är nöjd med kontakterna med Länsgården. Vi träffar ju främst folk från driften och de är alltid tillmötesgående och till hands. 16

17 Utmanande framtid för Länsgården och landstinget Länsgården och landstinget står inför många spännande utmaningar. Utvecklingen kring USÖ och läkarutbildningen, ansvaret för vårdcentralerna och energifrågan är tre av flera spörsmål som vi tog upp tillsammans med Jonas Karlsson, landstingsråd (s) och vice ordförande i landstingsstyrelsen och Andreas Svahn, (s), styrelseordförande i Länsgården. Länsgården har under drygt 20 år hanterat fastigheter som är i utveckling eller avveckling. Man har till exempel utvecklat många vårdcentraler och gjort dem till vårdcentra med kompletterande verksamheter som tandläkare, rehab, apotek samt senior- och gruppboende. Är koncepten med sådana vårdcentra något som Länsgården kan vara med och vidareutveckla? JONAS: Det tror jag säkert. Men vi måste se till varje enskild fastighet och verksamhet. Det som är bra för en, kanske inte är bra för en annan. De beslut vi tar måste både vara kloka ur landstingets perspektiv och gynna den enskilda verksamheten. ANDREAS: Vi har flera vårdcentraler inom Länsgården med vård- och omsorgsboende. Möjlighet finns att utveckla flera av vårdcentralerna mer eller mindre efter samma koncept som Ängen, och det vore dumt om vi inte tar den möjligheten. Men vi kan inte arbeta på samma sätt i hela länet. Det måste finnas potential, både fysiskt och marknadsmässigt, att bygga den typen av vårdcentraler med tillhörande boende. Behovet kommer dock att finnas och vi ska föra en dialog med berörda kommuner. Landstinget står inför en rad utmaningar med läkarutbildningen och förnyelse av Universitetssjukhuset. Vilken roll anser ni att Länsgården bör och kan spela i den utvecklingen? JONAS: Utvecklingen av USÖ, med läkarutbildningen i ryggen, är fantastisk. Det gäller att ha beredskap att värna de intressen som finns och kommer att finnas. Landstinget och Länsgården måste jobba ihop för att de verksamheter vi talar om ska växa på både kort och lång sikt. Vi måste också vara vakna för verksamheter som kan komma att utvecklas som en följd av läkarutbildningen, verksamheter som vill finnas i sjukhusets närhet. Där är Länsgården en naturlig aktör. 17

18 ANDREAS: Den första frågan vi ska ställa oss är under vems förvaltning ska olika fastigheter hamna? Länsgården ska fortsätta att fokusera på fastigheter som har med äldreboende, vård och omsorg att göra. Därutöver har Länsgården en särskild kompetens att förädla och vidareutveckla fastigheter som kan vara till nytta för landstinget och Örebro län även inom andra verksamheter. Jag tror därför att Länsgården också skulle passa bra att vara med och utveckla USÖ:s närområde. Många delar av beståndet där passar bättre i Länsgården än i förvaltningsform. Länsgården kan definitivt vara en viktig aktör när det gäller utvecklingen kring USÖ och läkarutbildningen. En renodling av fastigheterna inom Örebro läns landsting har utretts under många år. Man har bland annat diskuterat om fastigheterna ska ligga i förvaltningsform eller bolagsform. Örebro kommun har lagt så gott som alla sina fastigheter i bolagsform Futurum, Örebroporten och Öbo. Hur ser tankarna ut i landstinget vad ska vara skattefinansierad verksamhet och vad ska vara intäktsfinansierad när det gäller fastighetsbeståndet? ANDREAS: Det får man helt enkelt avgöra från objekt till objekt. Under några år har Landstinget tittat på frågan om vilka objekt som skulle kunna komma att flyttas till företaget. Det går inte att ge något entydigt svar, när det gäller tillkommande objekt får man se vilken förvaltnings- och finansieringsform som passar bäst. JONAS: Man måste se vad som är effektivast och mest praktiskt från fall till fall. När det gäller externa hyresgäster är det mer naturligt att de ingår i Länsgårdens än i landstingets förvaltning. Men generellt kan man säga att vi får titta på vem som har bäst förutsättningar. Landstinget är inte bara sjukvård, utan består också av kultur, museiverksamhet, flygplatsen, kollektivtrafik och utbildning. Vilken roll kan Länsgården ha inom dessa verksamheter? JONAS: Sjukvården är självklart landstingets stora ansvarsområde. Men när det gäller uppdrag som kultur och kollektivtrafik, måste vi kunna hantera dem också. Min åsikt är att vi behöver ha förmåga att hantera alla de verksamheter som ligger hos landstinget. ANDREAS Det är naturligt att det går i cykler i samhället, det gäller ibland även vem som ansvarar för olika verksamheter. Nu har landstinget ansvar för kulturfrågorna igen på ett tydligare sätt. Det innebär också att Länsgården kan användas som stöd när det gäller fastighetsfrågor. Åter igen, det gäller att se till vem som på ett rationellt sätt kan hantera en verksamhet. JONAS: Precis, det gäller att vara pragmatisk och se till vilken som är den bästa lösningen. Och ibland kan samarbete och samverkan vara den bästa lösningen för att driva och utveckla en verksamhet. Landstingsrådet Jonas Karlsson samtalar 18

19 JONAS: Kloka fastighetsägare ligger i framkant inom miljö- och energifrågorna. De vet att de måste energieffektivisera sin verksamhet och att det faktiskt går att spara pengar genom att minska påverkan på miljön. Det är faktiskt lönsamt att investera i förnybar energi. Dessutom försäkrar man sig om tillgång till miljövänlig energi till rimliga kostnader även i framtiden. Jag tror inte det är nödvändigt att landstinget och Länsgården bygger upp en egen verksamhet för att skaffa till exempel vindkraft. Vi kanske ska liera oss med andra aktörer i eller utanför länet. Landstinget har beslutat om ett nytt miljöoch hållbarhetsprogram som ska gälla även för Länsgården. Programmet fastslår att klimatpåverkan från energi ska minska med 75 procent. För att klara det föreslås att hälften av landstingets elanvändning ska produceras med hjälp av vindkraft. Vid inköp av el från vindkraft skulle landstinget och Länsgården tillsammans sannolikt räknas som en betydande aktör. Kan man tänka sig att landstinget och Länsgården går in i ett gemensamt vindkraftsprojekt för produktion av el till båda organisationerna? ANDREAS: Det råder en stor samsyn i Sverige om att vi ska minska klimatpåverkan och förbrukningen av energi som kommer från ändliga resurser. Men hur ska vi göra det? Vad stoppar vi in istället? Vindkraft är attraktivt även för oss, men om Länsgården ska äga ett vindkraftverk är för tidigt att säga. Men att vi i någon form ska hämta energi från vindkraft, det är jag övertygad om. Länsgårdens vision är att vara den mest omsorgsfulla hyresvärden inom anpassat boende, vård och omsorg. Är det en bra vision för att minska framför allt de äldres behov av sjukvård? ANDREAS: Definitivt. Vi kan ta Ängen som exempel. Där finns det boende, vård och gemensamhetslokaler. Vi vet att människor som finns i ett socialt sammanhang är friskare, både fysiskt och psykiskt. JONAS: Jag håller med. Minskat lidande och ökad livskvalitet är klokt, både mänskligt och samhällsekonomiskt. ANDREAS: Vi ska se till människorna, vilket Länsgårdens vision klart pekar på. Att vara omsorgsfull kan vara så mycket. I vårt fall kan det till exempel vara att även koppla externa verksamheter till våra anläggningar. Varför inte ett bibliotek? Eller en förskola? Vi ska tänka utanför gränserna. med Andreas Svahn, styrelseordförande i Länsgården. 19

20 Ännu bättre teamkänsla med ny driftorganisation Ängen är invigt. Vår nya driftorganisation är sjösatt. Vi har tagit ytterligare steg i vårt arbete för att minska miljöpåverkan och reducera energiförbrukningen. Vi deltar i ett europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt om robotik och hjälpmedel för behövande i den egna lägenheten. Vi har format och förädlat vår fastighetsportfölj genom både försäljning och inköp. Vi har nöjda kunder ett kvitto på att vi anses vara en bra hyresvärd. Det där var en sammanfattande tillbakablick över året som gått. Vilka har då varit de stora händelserna för oss under 2011? Flera, förstås. men jag vill lyfta fram invigningen av Ängen, vår nya driftorganisation och vårt arbete med miljö- och energifrågor. Vi är mycket stolta över Ängen. Här finns öppenhet och rörelse i ljusa lokaler utsmyckade med vacker konst. Det mesta kretsar kring vårdcentralen, som är det naturliga navet i fastigheten. Tillkomsten av Ängen har knutit ihop Ladugårdsängen på ett naturligt sätt. Ängen är den felande länken i området. Från att ha haft driftorganisationen utspridd har vi centrerat den till Örebro och anställt en ny driftchef. Nu kan vi jobba effektivare samtidigt som vi blir ett ännu bättre team. Ibland gör en alltför långt gången effektivisering att kunderna kommer i kläm. Men vi sätter fokus på hyresgästerna som vi alltid har gjort. Till våren 2012 planerar vi att införa ett antal tillläggstjänster som extra service till våra hyresgäster. Det kan vara att installera TV:n, byta lampor eller flytta en bokhylla. Dessa tjänster skapar mervärden som ligger helt i linje med vår vision att vara den mest omsorgsfulla hyresvärden. Miljö- och klimatfrågorna har stor betydelse för Länsgården. Vi har kommit en bra bit på väg och är nu redo för nästa steg. Förnybar energi ska stå för 50 procent av vår elförbrukning. Därför tittar vi på att upphandla vindkraft för att säkerställa tillgången på förnybar energi. Alla våra tjänstebilar är numera miljöbilar. När det gäller avfallshantering ser vi över möjligheten att komplettera sorteringen med ytterligare fraktioner. Inom energiområdet har vi avsatt pengar för energibesparingar i alla system som vi kan styra och övervaka. Solceller är mycket intressant i ett energiförsörjningsperspektiv och under 2012 ska vi börja utreda om det skulle kunna vara aktuellt för oss. Mycket spännande ligger framför oss. Vi är på väg att köpa Karolina vårdcentral i Karlskoga med apotek och tandläkare i huset. Det blir ett välkommet tillskott i vårt bestånd från och med 1 mars På Faktorigatan nära USÖ finns planer på att bygga mindre lägenheter bland annat för studenter vid läkarutbildningen. Det finns önskemål om att utveckla Skebäcks vårdcentral, och här kan man även tänka sig att komplettera med vård- och/ eller seniorboende i ett antal våningar. För förskolan Villekulla planeras ytterligare en etapp för att öka antalet platser. Dessutom hoppas vi givetvis att bli en viktig part i utvecklingen av USÖ i samband med läkarutbildningen. Till slut vill jag tacka mina medarbetare som gjort ett kanonjobb under Var och en bjuder verkligen till för att skapa ett bra arbetsklimat och för oss dag för dag närmare vår vision att vara den mest omsorgsfulla hyresvärden. Jan Andersson VD, Länsgården Fastigheter AB 20

21 Medarbetarna: Övre raden från vänster: Göran Holmbom, Stefan Berglund, Stefan Dahlman, Caroline Warman, Sten Flender, Agneta Näsman, Jaakko Haapanen, Karl-Algot Svenheden, Ulla Mattila, Lars Johnsson, Jan Andersson, Hans Matsman och Göran Brewitz. Nedre raden från vänster: Alf Modigh, Ingeborg Dicksen, Ulla-Britt Wall, Ulf Storm, Cecilia Andersson och Birgitta Östman. Styrelsen: Från vänster Björn Eriksson, Margareta Scherlund, Gunnar Fransson, Håkan Kangert, Krister Tornberg (suppl), Barbro Klaeson, Andreas Svahn (ordförande), Ann Lindvall (suppl). Saknas på bilden gör Eva Karvonen. 21

22 2011 i sammandrag RESULTATET Årets resultat efter finansnetto blev 19,5 (12,6) mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev 9,1 (3,6) mkr. INTÄKTER Årets intäkter uppgick till 122,0 (107,8) mkr och fördelade sig enligt vidstående diagram. INVESTERINGAR Investeringarna under året uppgick till 74,0 (148,1) mkr. Större delen av dessa avser slutförande av nybyggnation av vårdcentral, seniorboende mm på Ladugårdsängen i Örebro. I slutet av året fattades avtal om inköp av en fastighet i Karlskoga med tillträdesdag KOSTNADER De totala kostnaderna för året fördelar sig enligt vidstående diagram. Länsgårdens totala driftkostnader uppgick till 36,8 (38,3) mkr. Produktion/Kontor 17 Seniorboende 9 Hyresintäkter mkr Utbildning 9 Räntekostnad 15 Adm.kostnad 9 Bostäder 14 Kostnader mkr Vård/ Äldreboende 56 Driftkostnad 37 Avskrivningar 24 Fastighetsskatt 2 Underhållskostn. 25 Nyckeltal Översikt (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal 28,6% 19,2% 30,3% 24,4% Avkastning på eget kapital 17,1% 11,7% 26,2% 12,2% Balansomslutning Soliditet 17,2% 16,5% 20,3% 18,5% Medeltal anställda

23 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Nettoomsättning Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar/nedskrivningar Bruttoresultat Administrations- o marknadsföringskostnader Resultat vid försäljning av fastigheter Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier och övriga anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

24 FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i tkr Resultaträkning Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Redovisat resultat efter skatt Balansräkning Fastigheternas bokförda värde 1) Nedskrivning/reversering byggnader Taxeringsvärden Fastighetslån Balansomslutning Diverse fakta Uthyrbar area, m² Vakant area, m² Medeltal anställda Nyckeltal Justerat eget kapital 2) Soliditet i % 3) 17,2 16,5 20,3 18,5 18,2 Balanslikviditet i % 4) 68,8 23,2 53,2 65,7 46,4 Driftnetto 5) Betalnetto 6) Direktavkastning i % 7) 7,1 6,1 6,8 8,6 7,9 Vinstmarginal 8) 40,0 37,3 31,8 39,8 36,8 Definitioner: 1) Inkluderar mark och markanläggningar 2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 26,3 % schablonskatt 3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital 4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader 6) Driftnetto minus räntekostnader 7)Driftnetto dividerat med totalt kapital 8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning 24

25 FASTIGHETSINNEHAV Fastighet Gatuadress Byggnad Mark Bokfört värde, tkr Markanläggn. Totalt Karossen 5 Bettorpsgatan Karossen 19 Bettorpsgatan Gåsen 7 Slussgatan 2-8/Wadköpingsvägen Grillgården 2 Fredsgatan Grillgården 3 Fredsgatan 36-38/Faktorigatan Grillgården 17 Alnängsgatan Grillgården 18 Alnängsgatan Grillgården 19 Alnängsgatan 10/Fredsgatan Vilan 2 Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8, Köping-Hultgatan 4-8 Nikolai 3:313 Propellervägen Epidemisjukhuset 3 Skolgatan 36-38, Berggatan Gåsen 8 Slussgatan Diskusen 11 Eklundavägen Hissmontören 1 Klerkgatan Propellern 4 Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan Epidemisjukhuset 4 Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b, Honolulugatan 1 Summa Örebro Sjukhuset 1 Torebergsvägen Summa Askersund Spannremmen 2 Norra Kungsvägen Saturnus 6 Sörbyvägen Summa Kumla Gillershöjden 17:1, 17:8 Gillersvägen Summa Hällefors Hälsan 2 Österleden 10, Bättringsvägen Påfågeln 1 Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken Summa Karlskoga Summa Länsgården Fastigheter AB

26 Länsgården Fastigheter AB Besöksadress: Skolgatan 36. Postadress: Box 1530, Örebro. Tel: Org.nr