1. BOENDEMILJÖ: AVFALLSHANTERING

Transkript

1 1. BOENDEMILJÖ: AVFALLSHANTERING Att säkerställa en korrekt hantering av föreningens avfall med en hög grad av källsortering och återvinning. Fastighetsägaren ansvarar för omhändertagande och återvinning av en rad avfallsfraktioner i och från återvinningsrummen samt för anvisningar om hur avfallet ska sorteras i återvinningsrummen. Fastighetsägaren ansvarar för att godkänt transport-/återvinningsbolag finns kontrakterad för respektive avfallsfraktion och för att tömning sker med lämpligt intervall. Varje bostadsrättsinnehavare ansvarar för en tjänlig hantering av sitt avfall i sin lägenhet/garage/förråd, att avfallet paketeras och transporteras till återvinningsrummen eller kommunens återvinningsstationer/återvinningscentral i lämpliga förpackningar, samt att avfallet där sorteras på ett korrekt sätt enligt gällande anvisningar. Grundregeln är att den som producerar avfall ansvar för att det omhändertas på rätt sätt. I återvinningsrummen finns kärl för återvinning av ett flertal avfallsfraktioner. Vid varje kärl finns anvisningar om hur avfallet ska sorteras och paketeras. Avfall som inte med rätt kan sorteras in under dessa avfallsfraktioner får ej lämnas i återvinningshuset, utan måste transporteras till kommunens återvinningsstationer eller återvinningscentraler av den som producerat avfallet. I återvinningshuset finns kärl och anvisningar för följande avfallsfraktioner: Hushållsavfall Matavfall (slängs på samma ställe som hushållsavfall, men i gröna påsen med dubbelknut) Metallförpackningar Plastförpackningar Tidningspapper Wellpapp/Kartong Färgat glas Ofärgat glas Grovavfall (mindre grovsoppor som får plats i kärlen) Elavfall Batterier Glödlampor och lågenergilampor Exempel på avfallsfraktioner som inte får lämnas i återvinningsrummen: Hela kläder och skor (lämnas i behållare för klädinsamling på återvinningsstation) Lysrör (är farligt avfall som ska lämnas på återvinningscentral) Färger, kemikalier och annat farligt avfall (ska lämnas på återvinningscentral) Närmaste återvinningsstation är bredvid Vreta Kloster skola. I Linköpings kommun finns det tre större återvinningscentraler (Gärstad, Ullstämma, Malmen).

2 HSB Brf Berg upprätthåller denna ordning genom att tillhandahålla ett ändamålsenligt återvinningshus för avfallshantering samt avtal med Tekniska verken för transport och hantering. Instruktioner för bostadsrättsinnehavare finns i gällande medlemsinfo-dokument. Hjälpdokument Kompletterande information om avfallshantering finns på Linköpings kommuns hemsida via nedanstående länkar. Där finns både tips om hur man sorterar sitt avfall och om hur man minskar mängden avfall.

3 2. BOENDEMILJÖ: SKADEDJUR OCH OHYRA Att säkerställa en korrekt hantering från föreningens sida när det gäller hanteringen av problem med skadedjur och ohyra. Fastighetsägaren har ansvar för att vidtaga åtgärder för sanering av skadedjur och ohyra för att undanröja olägenheter för människors hälsa. Bostadsrättsinnehavaren som har problem med skadedjur i bostad eller förråd/garage har skyldigheter att anmäla det till föreningen. Bostadsrättsinnehavaren ska också underhålla sin bostadsrätt via exempelvis städning för att minska risken för uppkomst av både skadedjur. Definitioner av skadedjur och ohyra: Skadedjur = möss, råttor, sorkar, lemlar, kråkor, måsfåglar, vissa duvarter samt vilda djur som rör sig i bostadsområden, tex rådjur, grävlingar och förvildade katter. Ohyra = mjölbaggar, englar, myror, silverfiskar, getingar, flugor, kackerlackor mfl Bostadsrättsinnehavare som har problem med skadedjur ska kontakta vicevärden i föreningen. Fastighetsägaren, dvs bostadsrättsföreningen, har sedan ansvaret för saneringen av skadedjur och ohyra, även om bostadsrättsinnehavaren har orsakat problemen. Om bostadsrättsinnehavaren ej har orsakat problemen så kan innehavaren kräva ersättning för kostnader som uppstått i samband med saneringsåtgärderna. Fastighetsägaren har fastighetsförsäkring hos Länsförsäkringar och vid problem ska kontakt tas med Inspectera ( ). För att minska riskerna för problem med skadedjur och ohyra ska följande förbyggande åtgärder iakttagas (gäller både fastighetsägaren och bostadsrättsinnehavaren): Råttor och möss Täck ventiler (i exempelvis förråd) med metallnät, då råttor kan ta sig in i hål på 5-6 mm. Ta bort träd och buskar runt huset som ger råttor skydd och döljer deras hål. Soptunnor ska vara hela och rena och med lock så inte råttor och möss kan komma in. Förvaring av mat, kattmat, hundfoder, fågelmat mm i förråd och garage ska vara i täta kärl. Lägg ej matavfall i våra komposter som finns i trädgårdarna. Lägg ej fågelmat på marken, då det drar till sig råttor. Fåglar Matning bör ske vid fågelbord eller liknande. Undvik att fåglar tar sig in under tak och fasader där de bygger bo och lägger ägg.

4 Ohyra Håll rent i bostadsutrymmen, soprum etc för att undanröja äggläggningsplatser.

5 3. BOENDEMILJÖ: STÖRANDE LUKT Att säkerställa en korrekt hantering av olägenheter på grund av störande lukt. Fastighetsägaren ansvarar för att avhjälpa olägenheter på grund av störande lukt. Bostadsrättsinnehavaren har skyldigheter att sköta sin bostad och inte skapa olägenheter som kan störa grannar. Lukter i bostäder kan bedömas som olägenhet för människors hälsa beroende på typ av lukt, men även hur mycket och hur ofta det luktar. Även lukt som inte är direkt hälsofarlig kan upplevas som störande, exempelvis matos. Exempel på orsaker till luktproblem är: * Otäta ventilationskanaler * Installation av köksfläkt * Otätheter i huset * Lukt utifrån (via ventilationen) * Lukt inifrån (skadedjur, fukt, mögel) Vid upplevelse av störande lukt ska vicevärden kontaktas. Vid behov ska fastighetsägaren ta hjälp av aktuellt VVS-företag för att undersöka vad det är som luktar, hur det kommer in i bostaden samt ta fram åtgärdsförslag. Fastighetsägaren har sedan ansvaret för att genomföra åtgärderna.

6 4. BOENDEMILJÖ: BULLER Att säkerställa en korrekt hantering av olägenheter på grund av buller. Fastighetsägaren ansvarar för att avhjälpa olägenheter på grund av buller. Buller definieras som allt oönskat ljud och vad som uppfattas som buller kan därför variera mycket från person till person. Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktvärden för vad som är att bedöma som buller. Inomhus gäller 30 decibel för ekvivalent ljud (dvs kontinuerligt ljud) och 45 decibel för maximalt buller (dvs kortvarigt högt ljud, tex dunsar och slammer). Mätning ska ske inomhus med stängda dörrar och fönster, då vi även utsätts för visst trafikbuller. Vad gäller utomhusbuller (så kallat externt industribuller), så finns riktvärden från Naturvårdsverket. Värdena varierar mellan decibel beroende på tid på dygnet. Vid upplevelse av olägenhet på grund av buller ska bostadsrättsinnehavaren ta kontakt med styrelsen för att begära en bullermätning. Bullermätningen utförs av behörig person med behörig utrustning (HSB kontaktas för mätning). Utifrån mätningen ansvarar styrelsen för att aktuella åtgärder vidtas. Hjälpdokument

7 5. SÄKERHET: LEKPLATS Att säkerställa säkerheten på föreningens lekplats för att förhindra personskada. et för säkerheten ligger på fastighetsägaren, dvs bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att lekplatsbesiktning utförs med jämna mellanrum. Lekplatsbesiktningen dokumenteras och protokollet förvaras hos föreningen. Föreningen ansvarar för att eventuella åtgärder kopplade till besiktningen utförs så snabbt som möjligt. Lekplatsbesiktningen utförs löpande (minst två gånger per år) av ordförande och vicevärd. Var tredje år (nästa gång 2017) anlitas en extern lekplatsbesiktning av behörig besiktningsman. Föreningen ansvarar också för löpande underhåll av lekplatsen för att minska riskerna för olyckor och skador. Om bostadsrättsinnehavarnas upptäcker någon brist i säkerheten på lekplatsen, exempelvis skada på lekutrustningen, ska föreningens styrelse kontaktas. Hjälpdokument

8 6. SÄKERHET: SNÖ OCH IS Att säkerställa boendes säkerhet vid halka i samband med snö & is. et för snöröjning ligger på entreprenör som föreningen köper in. et för snöröjning samt is-bekämpning runt återvinningshuset ligger på fastighetsägaren, dvs bostadsrättsföreningen. Utförare i nuläget är vicevärden. Föreningen köper in tjänsten snöröjning i området av HSB Östergötland. Vicevärden ser till att snöröja samt förebygga isuppkomst runt återvinningshuset. Snöskrapa för att undvika takras finns att låna i återvinningshuset. Entreprenören och vicevärden för loggbok vid utfört arbete.

9 7. VÄRME/VATTEN/EL: FUKT Säkerställa att fukt och mögel upptäcks och åtgärdas för att minimera risken för en ohälsosam miljö i föreningens fastigheter. Fastighetsägaren bär ansvar för att Folkhälsomyndighetens kriterier beaktas avseende risk för människors hälsa på grund av fukt och mikroorganismer i bostäder. Varje bostadsrättsinnehavare bär ansvar för att rapportera alla observationer av fukt och mögel i sin bostad till fastighetsägaren. Bostadsrättsinnehavare bär dessutom oftast ansvaret för att åtgärda fukt och mögel i sin bostad. Ofta upptäcks fuktskador genom att boende i en lägenhet upplever att det luktar mögel eller unket. Ibland kan man även se att ytskikten i t.ex. ett våtutrymme fått fläckar. Ibland kan fuktskadorna vara svåra att upptäcka och oftast behöver man ta hjälp av en specialiserad konsult (kontakt tas via försäkringsbolaget LF Östgöta) för att kunna bedöma skadans omfattning och vidta rätt åtgärder. När man misstänker en fuktskada i en byggnad är det viktigt att snabbt vidta åtgärder eftersom fuktskador ofta blir värre och svårare att åtgärda ju längre man väntar. Om något av följande konstateras i fastigheten kan det finnas anledning att göra vidare undersökningar: Förekomst av synliga fuktskador och fuktfläckar. Förekomst av missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter. Förekomst av mikroorganismer eller mikrobiell lukt som befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. Om det förekommer äldre fuktskador som man kan misstänka inte åtgärdats om de innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till. Om det förekommer äldre fuktskador som endast har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utomhustemperatur av ca - 5 C eller lägre. Om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m 3. Om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar cirka 45 procent relativ luftfuktighet vid 21 C. Vid misstänkta fuktskador ska fuktmätning utföras enligt standardiserade metoder av behörig person (via Länsförsäkringar). Vid fuktskada ansvarar fastighetsägaren för att aktuella åtgärder genomförs. Observera att bostadsrättsinnehavaren bär kostnader för åtgärder i den egna lägenheten.

10 8. VÄRME/VATTEN/EL: TEMPERATUR/DRAG OCH VENTILATION Säkerställa en hälsosam inomhusmiljö i föreningens fastigheter. Fastighetsägaren, dvs bostadsrättsföreningen, ansvarar för att fastigheten uppfyller myndigheternas krav fastställda krav. För en behaglig inomhusmiljö rekommenderas temperaturer mellan +20 och +23 grader. Risk för olägenhet för människors hälsa föreligger om temperaturen är mindre än +18 grader eller mer än +26 grader (under vinterhalvåret). På sommaren kan det var okey om temperaturen stiger upp till +28 grader. Luftfuktigheten i en bostad bör vara procent av normal lufttemperatur. För att minska kvalstertillväxt bör den relativa fuktigheten inte vara högre än 45 procent, vilket förutsätter en bra ventilation. Boende kan också uppleva olägenhet kopplat till drag i lägenheten, vilket kan orsakas av otätheter kring dörrar, fönster och tilluftsventiler. Höga lufthastigheter och luftrörelser måste kompenseras med höjd lufttemperatur för att inte upplevas som obehag. Bostadsrättsinnehavaren är skyldig att löpande rengöra värmepump och luftvärmepump enligt de manualer som finns att tillgå. Föreningen har anlitat GS Kylservice för att löpande underhålla och kontrollera ventilations- och värmesystemet i lägenheterna. Bostadsrättsinnehavare som upplever olägenhet på grund av temperatur eller drag ska kontakta styrelsen. Föreningsstyrelsen ska då se till att mätning/utredning sker och vidtaga de åtgärder som bedöms nödvändiga. Hjälpdokument

11 9. VÄRME/VATTEN/EL: ELANLÄGGNING Säkerställa en säker elanläggning till fastigheterna för att minska risken för exempelvis brand kopplat till elanläggningen. Fastighetsägaren, dvs bostadsrättsinnehavaren, förväntas att fortlöpande ha tillsyn av de elanläggningar som finns i fastigheterna. Fastighetsägaren ansvarar för att lägenheternas fasta elinstallation är i ett sådant skick att de som vistas där inte utsätts för fara. Bostadsrättsinnehavaren ansvarar för att se till att elutrustning och synliga delar av den fasta elinstallationen är säker. Elfel ligger bakom ca 20 procent av stora skador på fastigheter, främst via brand. Därför är det extra viktigt att elanläggningen löpande kontrollera för att förebygga skador. En elanläggning består både av den fasta installationen samt de elektriska anordningar som är avsedda att anslutas. En elanläggning måste kontrolleras så ofta och så noga att säkerheten upprätthålls. Fortlöpande kontroll kan exempelvis handla om: Okulär kontroll att synliga ledningar, eluttag, armaturer och sladdar är i gott skick och inte har synliga skador. Lock och dörrar till elcentraler ska vara stängda och skyddskåpor ska sitta på plats. De fortlöpande kontrollerna ska ske med bestämda tidsintervall och dokumenteras. Kontroll av lägenheterna bör ske vid byte av bostadsrättsinnehavare om risk för fara misstänks. Eventuella åtgärder i elanläggningen ska utföras fackmannamässigt, även i lägenheterna. Föreningen anlitar HSB Östergötlands elektriker för åtgärder och kontroll i den fasta installationen.

12 10. VÄRME/VATTEN/EL: ENERGIDEKLARATION Säkerställa att lagstadgad energideklaration upprätthålls och förnyas enligt gällande intervall. Fastighetsägaren bär ansvar för att fastigheterna energideklareras enligt lagen gällande energideklarationer SFS 2006:985. Fastighetsägaren bär också ansvar för att hålla nere bostadsrättsföreningens energiförbrukning avseende el- och belysning till allmänutrymmen/utemiljö. Fastighetsägaren ska också arbeta för ett erbjuda ett ventilations- och värmesystem som uppmuntrar till energisparande åtgärder. Varje bostadsrättinnehavare ansvarar utifrån ett ekonomi- och miljöperspektiv för att tänka energisparande vad gäller värmeanvändning, energianvändning för varmvatten samt elanvändning (hushållsel). Energideklaration ska utföras vart tionde år för att ge en bild av hur mycket energi som går till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Uppgiften om byggnadens energipresentanda ska finnas med i annonsering och deklarationen ska kunna uppvisas för spekulanter vid försäljning av bostadsrätt. Fastighetsägaren ansvarar för att energideklarationen fastslås på väl synlig plats i fastigheten. Senaste energideklarationen genomfördes 2009, varför nästa alltså ska genomföras senast i början av I samband med energideklarationen föreslås åtgärder för att minska energiförbrukningen. Styrelsen ska utifrån dessa förslag diskutera eventuella åtgärder i fastigheten för att minska energiförbrukningen. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska genomföras vart 6:e år för att ge förslag på åtgärder för att minska energihushållningen i ventilationssystemet utan att försämra inomhusklimatet. Hjälpdokument

13 11. VÄRME/VATTEN/EL: LEGIONELLA Säkerställa att risken för tillväxt av legionella-bakterier och andra hälsovåldiga bakterier minskas/elimineras. Fastighetsägaren bär ansvar för att Socialstyrelsens riktvärden och allmänna råd följs avseende vattentemperatur och legionella. För att vara säker på om vattensystemet innehåller just legionellabakterier krävs en särskild vattenanalys. Om höga halter legionellabakterier har hittats i ledningssystemet måste detta åtgärdas. Det finns flera olika metoder; bl.a. hetvattenspolning, kraftig klorering eller behandling med ozon alternativt klordioxid. Om sanering utförs på grund av legionellaförekomst är det mycket viktigt att informera de boende om vad som görs, varför och införa eventuella restriktioner. Varmvattentemperatur som inte bör underskridas för att minska risken för tillväxt av legionella: Temperatur i beredare och ackumulatorer = minst 60 C. Temperatur vid tappställe = minst 50 C, max 65 C. Temperatur på samtliga VVC-slingor = minst 50 C. Om en första indikerande mätning visar att riktvärden överskrids/underskrids ska en utförligare mätning genomföras. En utförligare mätning ska utföras enligt standardiserade metoder av behörig person (anlitas via HSB). Mätning av vattentemperatur eller legionella-bakterier sker vid misstanke om bakterier eller felaktig vattentemperatur. Bostadsrättsinnehavare som misstänker att vattentemperaturen är felaktig i sin lägenhet ska kontakta styrelsen för vidare utredning. Styrelsen ansvarar för att skyndsamt begära mätning samt utföra eventuella nödvändiga åtgärder. Hjälpdokument