Grund för strategidiskussion, programmet för elektroteknik, september 2004.

Transkript

1 Grund för strategidiskussion, programmet för elektroteknik, september Inriktning på programmet & bakgrund: Elmästarutbildning (fartygsautomation): Sjöinriktad ingenjörsutbildning inom automation/el. Utbildningen tillkom på intiativ av redarföreningen som aktivt var med och utvecklade den första läroplanen och är i dagsläget en unik utbildning. Varför inleddes utbildningen: Tidens nybyggen, moderna fartyg med omfattande automationssystem krävde personal med högre kompetens på området. Med dagens ökande automation och, bla, högspänningsanläggningar på fartyg i större utsträckning, kommer detta behov knappast att minska. Valet av inriktning var även lyckat med tanke på den breda bas en utbildning i automationsteknik utgör. Automationsteknik: Jämfört med fartygsautomation innehåller utbildningen mera fördjupade studier inom el- och automationssystem, IT (datakommunikation, inbyggda system, etc.), produktionsteknik. Utbildningen blir därmed mera lämpad för ett brett fält av uppgifter inom landbaserat näringsliv. Historisk överblick: Körde igång 1986 med antagning vart tredje år till 3-årig teknikerutbildning (liten grupp, 4-6 elever) inleddes 4-årig ingenjörsutbildningen i Elektroteknik med antagning vartannat år (3- årig teknikerutbildning fortsatte parallellt med antagning vart tredje år). Orsak: Landsomfattande reform, maskinmästarutbildningen blev ingenjörsutbildning (rätt stora grupper både på ingenjörs- och teknikerutbildningarna, elever) slopades teknikerexamen och 4-årig YH-ingenjörsutbildning inleddes (landsomfattande reform) med två inriktningar inom Elektroteknik, en fartygsinriktad (elmästarutbildning) och en landinriktad (automations-/elingenjör). Orsaken till två inriktningar: Önskningar från landbaserade näringar och elever, endast ca 50 % av eleverna var intresserade av en karriär till sjöss. Antagning varje år, men alternerande mellan sjö- repektive landinriktad utbildning (svikande intresse bland elever 5-12 elever, : 2-3 sökande (ingen ny årskurs)). 2004: Ny läroplan: 9 sökande + 1 från tidigare + 2 ansökningar + 3 förfrågningar efter ursprunglig antagningstid. 8 anmälde sig, 2 sökte absentie, 6 startade. Inriktningar: Ny lösning 2004 med till stor del gemensamma studier för sjö- och landinriktad utbildning och en mera omfattande uppdatering av innehållet än vad som hör till det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Programmet tror på konceptet och den breda utbildningen vi erbjuder lära sig förmågan att lära sig ingenjörsutbildning en grundutbildning många möjligheter kunskapsbaserad (egen verksamhet) bransch i snabb utveckling utmanande, stimulerande (livskvalitet). Inriktningen fartygsautomation har med sin unika ställning förmodligen de bästa möjligheterna att attrahera elever utanför Åland och betjänar samtidigt åländska/finska rederier (se även rekrytering). Även mycket goda möjligheter för en internationell karriär.

2 Inriktningen automationsteknik tjänar närmast det (landbaserade) näringslivet på Åland och åländska elever (och de som ser Åland som en attraktiv studieort/hemvist): Liknande utbildningar finns på många håll i Finland och Sverige. Utbildningen har naturligt mycket gemensamt med utbildningarna i maskinteknik och informationsteknik och fördjupning av samarbetet sker kontinuerligt. Under rubriken forskning diskuteras även eventuella möjligheter till större samarbete med utbildningen i sjöfart. 2. Rekrytering Mera information! (Gymnasialstadier på Åland (ÅSSK), Finland (både svenska & finska), Sverige, vilket intresse har svenska rederier av denna utbildning? Ingen motsvarande i Sverige; hur löses behovet av kompetent personal inom el/automation till sjöss? Bör utredas!) Att nå finska studeranden som samtidigt vill lära sig svenska är en potentiell marknad: Från statistik om antagningar till YH-utbildningar i Finland 2004: Till de svenskspråkiga utbildningsprogrammen kommer 61 % av sökandena att antas, medan nybörjarplatserna till finskspråkig utbildning räckt till 29 % av de sökande. Generellt skulle även Högskolan på Åland tjäna på att ingå i Finlands gemensamma ansökan till yrkeshögskoleutbildninger. Intresse och önskemål bland elever på gymnasialstadiet (på Åland) och inom näringslivet, bör utredas i större detalj! Generell trend med svikande intresse bland unga för studier inom teknik korrelerar inte med behovet av kompetent arbetskraft! Allmänt problem i Norden och fungerande standardlösningar saknas: Citat från Ny Teknik (Sverige), maj 2004: Totalt ökar antalet sökande till högskolor och universitet med fyra procent inför terminsstarten i höst... Bara fyra utbildningar redovisar en nedgång; arbetsterapeut, systemvetare, civilingenjör och högskoleingenjör... De klart mest impopulära utbildningarna är till högskoleingenjör. Nedgången är, jämfört med i fjol, tolv procent - 0,8 sökanden per utbildningsplats. Från Civilingenjören nr 7, 2003 (Sverige) rapporteras att nedgången i år för ingenjörsutbildningen är 40% och för civilingenjörsutbildningen 25% jämfört med toppintagen Detta ska vägas emot att 40- talisterna som idag är ryggraden i den svenska arbetsmarknaden inom kort kommer att börja gå i pension, och behovet kommer således att öka ytterligare. 3. Forskning: Inom programmet har flera potentiella forskningsområden diskuterats som sammanlagt täcker ett brett el- och automationstekniskt spektrum. Hur och vilka områden som skall förverkligas är tillsvidare en öppen fråga. En realitet är dock att programmet i dagsläget består av endast tre personer: Rune Andersson med deltidspension och därmed på ca 75% av heltid, Kjell Dahl som även sköter uppgifter som laboratorieingenjör och utöver heltidsarbete bedriver distansstudier till magistersexamen i Sverige och undertecknad Matias Waller med undervisning och programansvar (samtidigt som alla undervisar på 3-4 program (ET, MT, IT och Sjöfart). Att finna tid och resurser är trots allt en fråga om

3 att prioritera och organisera och nedan presenteras först några potentiella områden, följt av några synpunkter på hur prioriteringar kunde göras: Allmänna områden (med eventuella tillämpningar både till land och sjöss): Modellering med tillämpningar på reglerteknik Inbyggda system, distribuerade reglersystem, datanät/it inom styrning och övervakning Inriktning på sjöfart: Reglertillämpningar inom navigation, tex dynamisk positionering (DPS), nya möjligheter till naturligt samarbete med programmet för sjöfart Högspänningsanläggningar på fartyg Elektriska propellermaskinerier på fartyg Distribuerade elsystem för att ersätta hydrauliska/pneumatiska/mekaniska system (allelectric ships) Val av fokus: Vilka projekt och intressen som finns inom olika näringar (fartyg/drift/produktion) och en fruktbar dialog med aktiva inom utvecklingen kan fungera som en naturlig grund för ett utökat samarbete mellan näringsliv och utbildningen och kan även ge impulser angående inriktning på forskning. Det gemensamma branschrådet för de sjöfartsinriktade utbildningarna är kanske inte det mest lämpliga forumet för att föra denna dialog, och andra former av kontaktnät kunde med fördel utvecklas. Alternativt kunde även något/några områden prioriteras bland personalen: Den fördjupning som följer skulle i sin tur med all sannolikhet leda till att specifika forskningsområden identifieras. Med tanke på storleken på programmet kunde med fördel, eller kanske snarare, borde, detta ske inom ramen för internationellt samarbete. De möjligheter detta öppnar både med tanke på undervisningen och samarbete med olika näringar upplever programmet som synnerligen tilltalande. Mariehamn, fredag den 10 september 2004 Matias Waller Programansvarig, programmet för elektroteknik

4 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Bokslut 2003 Budget 2004 (inkl. I o. II tb) Förslag 2005 Inkomster Konsumtionsutgifter Överföringsutgifter Investeringsutgifter Summa utgifter Anslag netto Högskolans övergripande mål är beskrivet i LL om Högskolan på Åland (81/2002). Högskolan har till uppgift att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan kan bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Högskolan skall informera om sin verksamhet samt samverka med arbetslivet och det omgivande samhället. I verksamheten skall det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vetenskapens trovärdighet, fri forskning och god forskningssed skall värnas. Det övergripande ansvaret för högskolans förvaltning och verksamhet handhas av högskolans styrelse. Landskapsstyrelsens roll som huvudman för Högskolan på Åland är ett lednings- och tillsynsansvar. Landskapsstyrelsens ledningsansvar förverkligas bl.a. genom det utbildningsavtal som regleras i 6. Landskapsstyrelsens tillsynsansvar innebär uppföljning av laglighet och förverkligande av avtalade målsättningar. Inom ramen för utbildningsavtalet vidareutvecklar högskolan sin verksamhet så att målen kan uppnås och målsättningen följas. De långsiktiga målsättningarna för högskolans verksamhet är att - Högskolan på Åland skall vara en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar, samt utvecklas till en inspirerande och berikande mötesplats och arbetsmiljö för studerande, lärare och forskare - högskolan skall i nationell- och internationell samverkan utveckla en regional profilhögskola som utgår ifrån det åländska arbets- och näringslivet och utgör ett medel vid utvecklingen av detta - högskolan skall skapa en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö med en helhetskoordinering av högskolan och med studentinflytande på samtliga nivåer - högskolan skall skapa en innovativ och nydanande högskola med forskningsnätverk nationellt och internationellt och som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet samt - högskolan skall utgöra en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamhet i landskapet baserat på ett forskningspolitiskt program. Utbildningsutbud I högskolans utbildningsutbud ingår de utbildningsprogram som regleras i LF om Högskolan på Åland (87/2002). Därutöver bedriver högskolan kursverksamhet inom programmens ämnesområden, öppen kursverksamhet samt uppdragsutbildning. Utbildningsprogrammen omfattar från 120 till 180 studieveckor eller från 180 ECTS (European Credit Transfer System) till 270 ECTS vilket i genomsnitt motsvarar 3-4,5 års studier. Utbildningsutbudet regleras i avtalet mellan landskapsstyrelsen och Högskolan på Åland och preciseras årligen i landskapsbudgeten. Utbildningsområden Antal heltidsstuderande År 2003 År 2004 År 2005

5 2 Företagsekonomi Elektroteknik Hotell- och restaurangservice Informationsteknik Maskinteknik Sjöfart Vård Totalt Anatalet studerande vid de examensnsinriktade utbildningarna och de tvååriga kursutbildningarna var år 2003 sammanlagt 380. Antalet avlagda yrkeshögskoleeaxamina år 2003 var fyrtioåtta. Tjugofyra utexaminerades med yrkeshögskoleexamen inom de sjöfartsinriktade utbildningarna och lika många inom IT, handel och turism. Målsättningen är att anta ca 100 studerande per år till högskolans examensinriktade utbildningsprogram. Styrelsen besluter inför varje antagning om antalet nybörjarplatser på de olika programmen i enlighet både med överenskomna målsättningar i fastställt utbildningsavtal och näringslivets och samhällets behov av utbildad arbetskraft. I utbildningsavtalet för uppställs som målsättning att 78 % av det totala antalet antagna studerande skall avlägga examen. Högskolans resultatmål är att 400 studerande avlägger totalt studieveckor årligen inom den examensinriktade utbildningen. Den öppna högskoleutbildningen och uppdragsutbildningen har år 2002 och år 2003 haft runt kursdeltagare. Den lägre målsättningen för år 2005 motsvarar anslagsnedskärningen. De studerandes sammanlagda antal avlagda studieveckor var 2016,5 sv år Omräknat till antal helårsprestationer har de studerande avlagt 50,4 helårsprestationer under året. Deltagare År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Akademisk undervisning Öppen kursverksamhet vid utbildningsprogrammen Fortbildning Seminarier Öppna föreläsningar Sammanlagt Avlagda sv 1.490,5 2016,5 Antal helårsprestationer 37,3 50,4 Resultatmålet för den öppna högskoleutbildningen är studerande som avlägger studieveckor Verksamhetens inkomster Bokslut 2003 Budget 2004 Budget , Inkomster för verksamheten avser inkomster från terminsavgifter och den kursverksamhet som anordnas inom ramen för den öppna kursverksamheten vid Högskolan på Åland.

6 3 Anslaget avser även inkomster för genomförande av uppdragsutbildningar, EUdelfinansierade projekt, externfinansierade projekt och forskningsuppgifter m.m. där högskolan går in som samarbetspartner mot full kostnadsersättning. Likaså ingår ersättning från Högskolan Dalarna för omkostnader i samband med en gemensam kurs i form av ett samarbete mellan flera högskolor inom IT, elektroteknik och företagsekonomi. EU-delfinansiering m.m. avser medel för Mål 3-projekt, Leonardo- och Erasmusprojekt för utbildningssamarbete, NORDPLUS-projekt för nordiskt utbildningssamarbete och även andra utvecklingsprojekt med extern finansieringsandel. Därtill ingår inkomster för den kursverksamhet som hålls i samarbete med Ålands sjösäkerhetscentrum. Hyresinkomsterna avser främst inkomster för studiebostäder som högskolan hyr upp för studerandes räkning och för vilka de studerande betalar hyran via högskolan. Därtill ingår hyresintäkter från uthyrning av kontors- och undervisningsutrymmen, sporthallen samt utrustning. Inom ramen för verksamhetens övriga inkomster ingår försäljning av studiematerial och publikationer, tentamensavgifter samt inkomster från kopiering. Specifikation: 3000 Inkomster av verksamheten - kursverksamhet mål-3-, Erasmus- och Leonardoprojekt övriga externa inkomster Hyresinkomster och ersättningar Verksamhetens övriga inkomster Övriga inkomstöverföringar Totalt Verksamhetens utgifter (VR) Bokslut 2003 Budget 2004 Budget För verksamheten vid Högskolan på Åland föreslås ett anslag om euro samt extra anslag för euro för studiehandledartjänst för praktikhandledning. Anslaget för personalutgifter avser avlönande av personal enligt bilaga 5. Föreslås att högskolan inom det totala anslaget kan genomföra uppdragsutbildningar, externfinansierade projekt och forskningsuppgifter m.m. där högskolan går in som samarbetspartner mot full kostnadsersättning enligt uppdrag från utomstående beställare såsom organisationer, företag, offentlig förvaltning eller enskilda intressegrupper. Om högskolan beslutar om externfinansierade utgifter skall motsvarande inkomster beaktas under moment

7 4 Föreslås följande förändringar i tjänstesituationen fr.o.m samt beträffande tjänster för undervisning fr.o.m Motsvarande antal tjänster har tidigare funnits vid högskolan som tillfälliga befattningar. För verkställande av högskolans uppdrag i enlighet med utbildningsavtalet föreslås anslag för inrättande av av ordinarie tjänster enligt följande - en tjänst som ekonomi- och personalchef (lkl A 25) inrättas för handläggning av uppgifter rörande högskolans ekonomi, personalfrågor, anställningsärenden, budget- och avtalsfrågor, budgetuppföljning samt uppgörande av förslag till högskolans interna fördelning av budgeten. Behörighetskraven för tjänsten är lämplig högskoleexamen där studier inom åtminstone två av områdena företagsekonomi, personaladministration och juridik ingår. Ekonomi- och personalchefen arbetar underställd rektorn. Tjänsten ersätter den tjänst som planerings- och utvecklingschef som funnits vid högskolan. - en tjänst som IT-chef (lkl A 25) för ledning och utveckling av högskolans IT-verksamhet. Behörighetskrav för tjänsten är lämplig högskoleexamen inom el- och IT-området. Tjänsten ersätter en tillfällig tjänst som dataansvarig. IT-chefen skall fungera som chef för högskolans dataansvariga och IT-handledaren, ansvara för högskolans webb- och e-post servrar och datanätverk samt bereda ärenden och beslutsunderlag inom högskolans IT-verksamhet. IT-chefen arbetar underställd rektorn. - en tjänst som bibliotekschef (lkl A 24) för ledning och utveckling av högskolebiblioteket. Tjänsten ersätter högskolans köp av tjänster för biblioteket. Bibliotekschefen fungerar som chef för bibliotekarierna vid högskolebiblioteket. Behörighetskrav för tjänsten är lämplig högskoleexamen. Bibliotekschefen arbetar underställd rektorn. - en tjänst som överlärare/lektor i företagsekonomi (lkl C55-C63) inrättas för undervisning i företaksekonomi på högskolans samtliga utbildningsprogram. Tjänsten ersätter en tjänst som timlärare i vid högskolan. Styrelsen inrättar tjänsten som en överlärartjänst eller lektorstjänst efter utannonsering beroende på vilket som bedöms mest ändamålsenligt efter ett ansökningsförfarande där vardera alternativen framgått. - En tjänst som internationell koordinator för handhavandet av den internationella utbytesverksamheten (lkl A 24), utvecklingen av mobilitet inom Norden, Europa och internationellt, information om högskolan internationellt och information om utländska universitet och högskolor och internationella program för mobilitet vid Högskolan på Åland Högskolans internationella koordinator samarbetar med CIMO i mobilitetsfrågor både för högskolans studerande och för övriga studerande på Åland. - En tjänst som sjöfartsansvarig vid högskolan (lkl A 25) för marknadsföring av de sjöfartsinriktade utbildningarna vid högskolan, utvecklingen av samarbetet mellan de sjöfartsinriktade utbildningarna vid högskolan, med sjöfartsinriktade utbildningar vid andra skolor, utvecklingen av fortbildning och påbyggnadsutbildning, utveckling av användandet av fartygssimulatorerna samt kvalitetsarbete. Tjänsten ersätter en vakant tjänst som utbildningsledare inom sjöfartsutbildningen. För implementering av resultatet från Mål-3-projeketet för utveckling av system för handledarutbildning på Åland föreslås ett särskilt anslag om euro utöver ramen som studiehandledare med det pedagogiska ansvaret för handledarutbildningen vid högskolan för en tillfällig tjänst för i enlighet med utvärderingsrapporten för projektet. Studiehandledaren bistår enligt överenskommelse med kompetens för handledarutbildningar för gymnasialstadiets behov. Föreslås

8 5 - En tjänst som studiehandledare (lkl C 58) för det pedagogiska ansvaret för handledarutbildning på högskolans alla utbildningsprogram inom vardera institutionen samt för att organisera handledarutbildningen och ordna handledarträffar. Studiehandledaren handhar studehandledaruppgifter vid programmen, skaffar praktikplatser och rekryterar handledare, gör avtal om fasta praktikplatser, organiserar mentorskap, ger de studerande karriärvägledning och följer upp de utexaminerades placering i arbetslivet. Tjänsten utgör en implementering av satsningen Kompetensutveckling genom handledarutbildning på Åland för vilket högskolan varit projektägare och ersätter en projekttjänst vid högskolan. I enlighet med LF om Högskolan på Åland (87/2002) 52 överflyttas en lektor i företagsekonomi från Ålands handelsläroverk till högskolan. Lektorn arbetade läsåret mer än halvtid vid yrkehögskoleprogram och har skriftligen meddelat styrelsen att han samtycker till att tjänsten flyttas. Tjänsten ersätter en tjänst som timlärare i huvudsyssla vid högskolan. I enlighet med LF om Högskolan på Åland (87/2002) 52 överflyttas en lektor inom vård från Ålands vårdinstitut till högskolan. lektorn arbetade läsåret vid yrkehögskoleprogram och inte på gymnasialstadiet och har skriftligen samtyckt till att tjänsten flyttas. Tjänsten ersätter en tjänst som timlärare i huvudsyssla vid högskolan. I anslaget för tillfälliga tjänster ingår bl.a. anslag för avlönande av timlärare och andra sakkunniga samt för avlönande av forskning. Under anslaget för personal i arbetsavtalsförhållande upptas anslag för avlönande av städpersonal och fastighetsskötare. I anslaget för övriga löner och arvoden ingår anslag för kursverksamhet samt arvode för styrelse och branschråd. Inom anslaget för inköp av tjänster upptas de beräknade kostnaderna för arvoden till special- och gästföreläsare inom olika branschrelaterade fördjupningsområden. I anslaget ingår även fortsatt köp av bibliotekstjänster motsvarande 1,5 tjänster samt andel i driftskostnader. EU-delfinansiering m.m. avser medel för Mål 3-projekt, Leonardo- och Erasmusprojekt för utbildningssamarbete samt NORDPLUS-projekt. Undervisningens omfattning har beräknats med beaktande av den kursverksamhet som bedrivs i högskolans regi bl.a. utbildning i första hjälp och sjukvård för sjöfolk, nautisk telekommunikation m.fl. säkerhetskurser för landskapets övriga skolor, Leonardoprojektet Securitas Mare samt Projekthantering och programkonstruktion (10 sv) på programmet för informationsteknik som ingår i ett NORDPLUS - samarbete. I anslaget ingår även hälften av kostnaderna för projektet Ålands kyrkor som är ett samarbetsprojekt med Åbo Akademi. Projektet fortgår fram till år För lärarnas och personalens yrkesmässiga och pedagogiska fortbildning ingår anslag om euro. Delanslaget för hyror etc. avser huvudsakligen kostnader för undervisnings- och administrationslokaler samt för lägenheter som högskolan hyr upp för de studerandes räkning och för vilka de studerande erlägger full hyra till högskolan, som således fungerar som förmedlare. Anslagen under övriga utgifter upptar resekostnader och dagtraktamenten för special- och gästföreläsare, praktikplatsbesök under de studerandes obligatoriska utlandspraktik samt övriga kostnader.

9 6 Anslaget för maskiner och inventarier avser anskaffningar av diverse apparatur till högskolans laboratorier och yrkestekniska utrymmen. För renovering av tak på fastigheten vid Navigationsskolegränd 2 (fd. Sjöfartsläroverket) föreslås euro utöver ramen för Efter läckage och extern fackmässig granskning i juni 2004 fastslogs att taket är i mycket dåligt skick och i behov av omgående renovering. År År 2004 År Inrättade tjänster (* 1 vakanta) 43,5 46,5 * 51,5 * Tillfälliga tjänster Personal i arbetsavtalsförhållande Timlärare vid läsårets ingång Huvudsyssla Bisyssla Dispositionsplan: 4000 Personalutgifter - inrättade tjänster tillfälliga tjänster personal i arbetsavtalsförhållande övriga löner och arvoden övriga personalutgifter Material och förnödenheter - små maskiner och inventarier kontors- och skolmaterial samt litteratur värme, el och vatten övrigt Hyror Inköp av tjänster - reparations- och underhållstjänster trycknings-, annonserings-, bank-, post- och tele- samt övr. kontorstjänster utbildningstjänster inkvarterings- och förplägnadstjänster transporttjänster fortbildning av lärare och personal expert- och utredningstjänster övrigt Övriga utgifter - resor representation avgifter för användningsrätt fastighetsskatt övrigt Inköpta ADB-program Maskiner och inventarier Undervisning, kultur och idrott Social- och hälsovård samt utkomstskydd Totalt: Oförutsett behov av renovering av tak enligt specifiaktion Extra medel utöver ramen för studiehandledartjänst

10 7 Extra medel utöver ramen för renovering av tak Överföring från tidigare år Anslagsbehov Förslag 2006 Förslag 2007 Inkomster euro Inkomster euro Utgifter euro Utgifter euro Ny verksamhet 2006 : - Påbyggnadsutbildning ECTS inom ekonomi, juridik och logistik Utbildningen vänder sig till personer med yrkeshögskoleexamen såsom sjökaptener, ingenjörer, företagsekonomer mm som önskar gå en påbyggnadsutbildning samt till personer som avlagt examen utanför Åland och som önskar profilera sig för den åländska arbetsmarknaden. Utbildningen är efterfrågad. - Programansvariguppdrag för utökat antal examina - Utökat antal kurser inom Öppna högskolan för stödjande av avläggande av examina utöver utbildningsprogrammen. - Förnyelse av inventarier i lektionssalar på Navigationsskolegränd och Neptunigatan. Ny verksamhet 2007: - Påbyggnadsutbildning ECTS inom ekonomi, juridik och logistik fullt utbyggd - Påbyggnadsutbildning för sjukskötare ECTS - Förnyelse av inventarier i laboratorier på Navigationsskolegränd och Neptunigatan. Anslag för tillbyggnad Tillbyggnad vid Neptunigatan ( R ) För högskolans administration, den öppna kursverksamheten, programmet för vård, studentkåren, studentcafé samt grupprum och seminarierum föreslås uppföras en tillbyggnad i tre våningar omfattande 1500 m2 vid Neptunigatan 17 år Tillbyggnaden förbinds med nuvanrande fastiget vid Neptunigatan 17.

11 Högskolan på Åland /A E-G Budgetutfall 2003 Budgetutfall 2004 Totalt 04 Budget 2004 % av budget % av utfall 2003 jan03-13mar04 jan04-4sept04 Hittills LT godkänd Utfall Utfall Verksamhetens inkomster (2002) Bidrag/stöd från EU , , Inkomster av verksamheten , , , ,00 19,23 % 51,44 % - kursverksamhet - mål-3-, Erasmus- och Leonardoprojekt - övriga externa inkomster Hyresintäkter o ersättning , , , ,00 37,25 % Verksamhetens övr intäkter ,52 399,23 399,23 500,00 0,85 % , ,17 17,32 17,32 100,00 17,32 % 47,88 % Överföringar från EU , , , ,00 46,69 % 264,74 % Övriga inkomstöverföringar , , , , , ,00 24,16 % 48,78 % Verksamhetens utgifter Budgetutfall 2003 Budgetutfall 2004 Totalt 04 Budget 2004 % av budget % av utfall 2003 jan03-13mar04 jan04-4sept04 Hittills LT godkänd Utfall Utfall ( 03) ( 04) Tot Maskiner och inventarier , , , , ,00 108,11 % 68,06 % Inköpta ADB-program , , , ,00 33,03 % 35,22 % Personalkostnader , , , , ,00 65,38 % 74,47 % - inrättade tjänster - tillfälliga tjänster - personal i arbetsavtalsförhållande - övriga löner och arvoden - övriga personalutgifter Material och förnödenheter , , , , ,00 60,28 % 52,68 % - små maskiner och inventarier - kontors- och skolmaterial samt litteratur

12 - värme, el och vatten - övrigt Hyror , , , , ,00 65,16 % 67,58 % Inköp av tjänster , , , , ,00 74,38 % 58,98 % Övriga kostnader , , , , ,00 66,54 % 64,53 % - resor - representation - avgifter för användningsrätt - fastighetsskatt - övrigt Finansiella kostnader ,46 104,06 15,49 119,55 73,59 % Underv kult o idr;ink.överf , , ,00 0,00 % 0,00 % Soc- o hälsov, utk.sl;ink.öv , , , , ,00 37,49 % 51,60 % underv,kultur,idr;kap.överf ,03 0,00 % , , , , ,00 66,54 % 69,67 % Lönekostnad per månad 2004 den 4 sept Löner/mån ,55 multiplicerat med 12, ,00 Inköp av tjänster per månad inktj/mån ,13 multiplicerat med ,59 Totalt löner o tjänster för 12 månader ,59