Energiplan för Finspångs kommun Energi- och klimatstrategi för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Finspångs kommun Energi- och klimatstrategi för 2015-2018"

Transkript

1 Energiplan för Finspångs kommun Energi- och klimatstrategi för Antagen av kommunfullmäktige ( 59)

2 E N E R G I - O C H K L I M A T S T R A T E G I Energiplan för Finspångs kommun Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Inledning 2 Så här har vi arbetat 2 Syfte 2 Giltighet 3 Mål 3 Borgmästaravtalet Överordnat mål 3 Mål för kommunkoncernen 4 Mål för kommunens geografiska område 4 Nuläge och strategi 5 Strategi för kommunkoncern 7 Strategi för kommunorganisationen 8 Strategi för kommunens geografiska område 10 Kommunikation och dialog 13 Åtgärdsprogram 14 Uppföljning av åtgärder 15 Åtgärd 1 Avropa 100 procent förnybar el 16 Åtgärd 2 Förnybara bränslen i koncernens fordon 17 Åtgärd 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder och anläggningar 18 Åtgärd 4 Solenergi på kommunkoncernägda byggnader 19 Åtgärd 5 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler 20 Åtgärd 6 Samordnad varudistribution 21 Åtgärd 7 Reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamhet 22 Åtgärd 8 Utred spillvärme i tätorten 23 Åtgärd 9 Utred ladd-infrastruktur för elbilar 24 Åtgärd 10 Energirådgivning: Omställning från fossila bränslen 25 Åtgärd 11 - Energirådgivning: Småskalig förnybar energiproduktion 26 Åtgärd 12 Energitillsyn 27 Åtgärd 13 Fossiloljefri fjärrvärme 28 Åtgärd 14 Vindkraftsplan 29 Åtgärd 15 Hållbara resor 30 Bilagor 1. Planeringsförutsättningar 2. Miljöbedömning 3. Uppföljning av tidigare energiplan

4 E N E R G I P L A N Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunens geografiska område. Planen skall främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Mål och åtgärder i energiplanen riktas främst mot de områden som Finspångs kommun och de kommunala bolagen har rådighet över, dvs. de egna verksamheterna. Finspångs kommun ska agera rådgivande och stöttande i de åtgärder i planen där kommunens rådighet är begränsad. Planen antas av kommunfullmäktige. Denna energiplan ersätter den tidigare, som antogs av kommunfullmäktige Så här har vi arbetat Arbetet med att följa upp den föregående planen påbörjades år Hösten 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en ny energiplan. Arbetet med planen har letts av Olof Nyström, energistrateg, på uppdrag av kommunstyrelsen. Uppföljning av den tidigare planen är gjord av Per Strannelid, miljöstrateg. Planen har initialt växt fram med hjälp av en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av Olof Nyström, Per Strannelid samt Marika Sjödin, miljö- och kvalitetssamordnare på Finspångs Tekniska Verk. Vi remissförfarandet och vid efterföljande revidering har vikarierande energistrateg Joakim Svensson haft stor delaktighet. Miljö- och samhällsplaneringsberedningen har på ett avgörande sätt haft en styrande roll för planens innehåll. Beredningen, som består av politiker, har haft uppdraget av kommunfullmäktige att politiskt bereda energiplanen. Under arbetet med energiplanen har en dialog förts med företag och organisationer i kommunen om arbetet med energi- och klimatfrågor. Vidare anordnade beredningen ett samrådsmöte för de kommuninvånare som var intresserade att yttra sig om remissversionen av energiplanen. Remissen skickades även ut brett i regionen vilket innebär att övriga organisationer, företag och allmänhet har haft en god chans att påverka energiplanens utformande. En vägledande debatt i kommunfullmäktige hölls i början på Debatten har bidragit till att definiera planens mål och åtgärder. Syfte Energiplanen är ett strategiskt viktigt dokument som fastställer ambitioner för det fortsatta energi- och klimatarbetet i kommunen. Genom att utgå från målsättningar för samhällsutvecklingen så sätter planen det framtida åt- 2

5 E N E R G I P L A N gärdsarbetet på energiområdet i ett sammanhang. Planen är därmed en god grund för att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt för att utveckla kommunen i den riktning som önskas. Energiplanen är främst skriven för att fungera som ett verktyg för politiker och tjänstemän som berörs av energi- och klimatfrågor. Planen vänder sig även till alla andra som har intresse för lokala energifrågor, både inom och utanför den kommunala organisationen. Giltighet Energiplanen gäller för fyraårsperioden Åtgärdsprogrammet i planen är utformad för samma period. Mål och åtgärder ska stämmas av I samband med detta ska planens revideras. Mål I framtagandet av lokala mål för Finspångs kommun så har befintliga regionala, nationella och europeiska mål beaktats. Finspångs kommuns utveckling utgår från de lokala förutsättningar som råder och därmed så är det självklart att målen anpassas därefter. Det betyder att några av energiplanens mål är egna och formulerade av Finspångs kommun för att tydligare fokusera på lokal utveckling. Planens alla mål beskriver dock samma viljeriktningar som förekommer på regional, nationell och europeisk nivå. Målen beskrivs nedan och är numrerade för att referenser till dem ska bli tydligare. Borgmästaravtalet Överordnat mål Energifrågor har alltid betytt mycket i Finspångs kommun. Kommunen visade sitt ansvarstagande i klimatfrågorna genom att år 2009 ansluta sig till Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är en europeisk rörelse, startad på initiativ av EU-kommissionen, som engagerar lokala och regionala myndigheter. Gemensamt för alla deltagare är att de arbetar ambitiöst för minskade koldioxidutsläpp. Borgmästaravtalet ställer krav på att anslutna kommuner har en handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen. Kommunens energiplan fyller denna funktion. Deltagarnas åtagande är att uppfylla och överskrida Europeiska Unionens mål att senast år 2020 minska CO 2 -utsläppen med 20 procent. Finspångs 3

6 E N E R G I P L A N kommun har redan uppnått det europeiska målet. Kommunen har höjt målsättningen och formulerat följande mål: Mål 1. Koldioxidutsläpp: Senast år 2020 är lokala nettoutsläpp av koldioxid 40 procent lägre än Målet gäller för kommunens geografiska område. Vid sidan av Borgmästaravtalets mål har kommunen satt upp ett antal övriga mål som beskrivs nedan. Mål för kommunkoncernen Mål 2. Förnybar energi: År 2025 är kommunkoncernens energianvändning fossilbränslefri. Med fossilbränslefri menas: att fossil olja inte används för fjärrvärmeproduktion (2020) att all el som används inom kommunkoncernens verksamheter är fossilfri att inga fossila drivmedel används i koncernens ägda och leasade fordon att inga fossila bränslen används för uppvärmning i lokaler, anläggningar eller bostäder som ägs inom kommunkoncernen Mål för kommunorganisationen Mål 3. Energieffektivisering: Senast år 2020 är energianvändningen i kommunägda verksamhetslokaler 20 procent lägre än Målet gäller per kvadratmeter lokalyta. Mål 4. Transporter: Senast år 2020 använder kommunens fordon 20 procent mindre energi än Målet gäller energimängden i inköpt drivmedel för transporter. Mål 5. Sårbarhet: Senast år 2020 ska kommunen, inom ramen för dess ansvarsområde, säkerställa en tillförlitlig energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet. Mål för kommunens geografiska område Nedan formuleras lokala mål för Finspångs kommun. Målen gäller för kommunens hela geografiska område. Mål 6. Förnybar energi: Senast år 2020 är andelen använd förnybar energi för värmeproduktion och transporter inom kommunens geografiska område minst 50 procent (nationellt mål). Mål 7. Energieffektivisering: Senast år 2020 är den totala energianvändningen i geografiska kommunen 20 procent lägre än 2008 (nationellt mål) 4

7 E N E R G I P L A N Mål 8. Elproduktion: Senast år 2020 produceras förnybar el inom kommunens gränser motsvarande 5 procent av totala elförbrukningen inom kommungränsen (lokalt mål). Nuläge och strategi I början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning av jordens klimat. Den globala medeltemperaturen är idag högre än på över tusen år. Denna utveckling har skett samtidigt som vår användning av fossila resurser såsom kol, olja, naturgas, diesel och bensin successivt ökat. Resultat är en högre koncentration av växthusgaser i atmosfären. Det råder vetenskaplig konsensus om att utsläpp av växthusgaser och förändringar i markanvändning har haft en tydlig inverkan på det globala klimatsystemet. 1 Utsläpp av växthusgasen koldioxid är starkt förknippat med användningen av fossila energikällor. Det finns även bränslen som anses vara förnybara men som ändå orsakar utsläpp av växthusgaser, exempelvis trä vid vedeldning. De anses ingå i det naturliga kretsloppet där växthusgaserna binds upp igen av nya träd på en i sammanhanget relativt kort tid och bidrar därför inte till något extra nettoutsläpp. Vi har även begränsad rådighet över utsläpp av växthusgaser som förekommer naturligt och därmed ligger fokus i åtgärder och mål i den här energiplanen på de områden där vi tillför växthusgaser utöver de naturliga processer och kretslopp som finns. Genom ökad energieffektivisering och minskad användning av fossil energi kan Finspångs kommun bidra i den globala utmaningen att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. En minskning av utsläpp av växthusgaser till atmosfären förutsätter att vi tar vara på naturens resurser på ett bättre sätt. Diagram 1. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (källa: RUS, miljörapporter). 1 Regionalt insatsprogram energi och klimat, dialogversion ÖSTSAM (2013) 5

8 E N E R G I P L A N Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med ungefär 30 procent i kommunen. Den kraftiga utsläppsminskningen kan härledas till att många lokaleldade oljepannor tagits ur drift, bland annat tack vare utbyggnad av fjärrvärmenätet i tätorten. År 2010 bröts trenden genom en kraftig ökning av koldioxidutsläpp. Ökningen kan till stor del förklaras med en ovanligt lång och kall vinter. Potentialen till fortsatt utsläppsminskning finns främst inom transport- och industrisektorn samt fjärrvärmeproduktionen. Tillsammans tillför dessa tre sektorer över 80 procent av utsläppen i kommunen. En reducering av växthusgaser från industrin är nödvändig för att kunna uppnå de mål som är satta inte bara i kommunen utan också regionalt och nationellt. Minskade koldioxidutsläpp från industrin behöver dock inte leda till minskad konkurrenskraft på marknaden. Utvecklingen ska vara hållbar på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt plan. Industrin har idag stor potential att energieffektivisera sin verksamhet, i snitt mellan 20 till 40 procent i minskad energianvändning enligt den senaste forskningen. Det innebär minskade växthusgasutsläpp samtidigt som man minskar sin energikostnad och ökar sin konkurrenskraft. Industrin i Finspång kan bli än mer energieffektiv. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan vara en resurs i detta arbete. Diagram 2. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (fördelning efter ton CO 2 /år, källa: RUS, miljörapporter). Det övergripande målet om att minska växthusgasen koldioxid (mål 1) väntas kunna nås genom insatser för minskad fossilbränsleanvändning och energieffektivisering. Separata mål är satta för dessa åtgärdsområden. Om de målen nås i tid så kommer koldioxidmålet också att nås i tid. Nedan beskrivs nuläge och strategier för kommunens geografiska område i stort samt för kommunkoncernen. 6

9 E N E R G I P L A N Strategi för kommunkoncern Med tanke på kommunkoncernens begränsade rådighet över hur energianvändning i övriga kommunen utvecklar sig så är det naturligt att koncernen arbetar ambitiöst för att förbättra sina egna verksamheter. Fossilfri kommunkoncern Målet om fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2) sätter agendan för en ökad omställning mot förnybara bränslen. Diagram 3. Andel fossil energi av använd energi i kommunkoncernen. För att nå målet krävs att fossil oljeeldning för fjärrvärmeproduktionen upphör. Detta väntas kunna nås genom investeringar i utökad baslast och i fossiloljefri spetslastproduktion. De sista lokaleldade oljepannorna i verksamhetslokaler och anläggningar behöver fasas ut inom de närmsta åren. Detta kan i regel göras med lönsamhet. Att kommunens elanvändning är producerad utan fossila bränslen är också en förutsättning för att nå målet, idag köps ospecificerad el. År 2012 var den förnybara andelen av den köpta elen endast 28,4 procent, resten var kärnkraft och fossil energi. Finspångs Tekniska Verk har med investeringar i egen vattenkraft ökat andelen använd förnybar el. Solelsinstallationer på kommunlokaler och kraftvärmeproduktion från biogas på Axsäter är åtgärder som på samma sätt kan, om än marginellt, öka koncernens grad av självförsörjning. Att uppnå en fossilbränslefri fordonsflotta i kommunens regi är en stor utmaning. Idag är andelen förnybara drivmedel cirka 10 procent. Det krävs med andra ord en ordentlig satsning, där alla delar i koncernen målmedvetet bidrar till måluppfyllelsen. För lätta lastbilar och transportfordon finns idag inget tillgängligt förnybart drivmedel lokalt, förutom för eldrift. Ett tankställe för biogas i Finspång tätort är i det närmaste en förutsättning för att 7

10 E N E R G I P L A N dessa fordonstyper, som utgör cirka 30 procent av koncernens totalt cirka 140 fordon ska kunna köras på förnybart. I dagsläget finns E85 att tanka i Finspång och Rejmyre. I Igelfors och Hällestad saknas tankmöjligheter för förnybara drivmedel. För bilar som stationeras i dessa orter krävs sannolikt eldrivna fordon, eller att pumpar med förnybara drivmedel görs tillgängliga på dessa platser. Gällande kommunkoncernens tyngre fordon så ställs hoppet till att biodiesel kan komma att användas på sikt. Det blir här extra viktigt att beakta förnybara möjligheter i samband med fordonsbyten. Strategi för kommunorganisationen Energieffektiva lokaler och transporter Kommunen formulerade 2011 en energieffektiviseringsstrategi för lokaler och transporter. Effektiviseringsarbetet i lokalerna har dock pågått sedan betydligt tidigare. I samband med strategin så antog dock kommunen sitt första konkreta energieffektiviseringsmål, att spara 10 procent energi i byggnader, transporter och gatubelysning under perioden Målsättningen är att genom fortsatt energieffektiviseringsarbete kunna använda 20 procent mindre energi årligen senast år Diagram 4. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 och år, normalårskorrigerad). För att nå 20 procent-målet senast år 2020 så behöver energi-, och driftaspekter fortsatt vara viktiga parametrar i strategiska beslut på lokalområdet. Fortsatt modernisering av tekniska installationer i lokaler, med fokus på effektiva ventilations-, värme-, och belysningslösningar är avgörande för att nå 20 procent-målet. På strategiskt viktiga byggnader behöver klimatskalsförbättrande åtgärder, ofta med något längre återbetalningstider, sannolikt öka. 8

11 E N E R G I P L A N Diagram 5. Drivmedelsanvändning för kommunkoncernens fordon, MWh/år. Drivmedelsanvändningen i kommunens fordon har minskat med nästan 10 procent sedan Minskningen väntas bero främst på att kommunen leasar bilar med alltmer energieffektiva motorer. Detta märks bland annat genom den dramatiska ökningen av bränslesnåla miljöbilar i verksamheterna. Den nya skarpare miljöbilsdefinitionen väntas minska bränslebehoven ytterligare. Ökad samordning av transporter och ökade antal tjänsteresor med buss och cykel kommer också att bidra till en minskning av drivmedelsanvändningen. Sårbarhet Enligt lag ska kommunerna säkerställa energitillförsel till dess samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet måste kunna fungera trots längre elavbrott. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys påtalar att reservkraft saknas på kommunens äldreboenden. Behovet av reservkraft behöver utredas och underlag för investeringsbeslut behöver arbetas fram. I arbetet med risk och sårbarhet behöver klimatanpassningsperspektivet integreras. Hållbar upphandling Om Finspång kommun ska uppnå målen satta i denna strategi så krävs det att energi- och klimatfrågorna genomsyrar allt arbete i kommunen, inte minst vid upphandlingar. Offentliga upphandlingar är genom sin köpkraft ett viktigt verktyg för att påverka marknaden och driva den i en riktning som är hållbar. Därav är det viktigt att kommunen har en strategi för alla upphandlingar som görs samt att dessa ska ske inom ramarna för kommunens miljö- och energikrav. Vidare är det viktigt att man tar hänsyn till dessa krav tidigt i en upphandling så att de inte kommer in för sent och man därav inte kan ta full hänsyn till dem. Kommunens miljö- och energikrav vid upphandling bör höjas gradvis de kommande åren. Det är också viktigt att man strukturerat följer upp entreprenörernas arbete så de följer de krav som har ställts vid upphandling. 9

12 E N E R G I P L A N Effekterna av att kommunen använder sig av hållbar upphandling är att man stimulerar till ekonomisk utveckling samt tekniska innovationer. Något som också kan bidra till ökad export på framtida marknader med högt ställda miljökrav. Genom hållbar upphandling kan man även påverka omvärlden genom att bidra till en ökad import av varor som är producerade under goda miljömässiga och etiska förhållanden. Hårdare krav med hänsyn till hållbar utveckling ska ingå i den nya upphandlingspolicyn som är påbörjad. Strategi för kommunens geografiska område Energieffektiviseringar och minskat fossilberoende stärker förutsättningarna för en långsiktig ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling för invånare, föreningar och näringsliv i kommunen. Detta föranleder mål för andel förnybar energianvändning och energieffektivisering i samhället. Ökad andel förnybar energi Under perioden har andelen använd förnybar energi för värme och transporter legat mellan procent. För att andelen förnybart ska nå 50 procent senast 2020 så måste stora förändringar ske på relativt kort tid. Diagram 6. Andel fossila bränslen i Finspångs kommuns geografiska område (källa: SCB, FTV, miljörapporter). En fossiloljefri fjärrvärmeproduktion kommer att bidra i rätt riktning. Hushålls- och verksamhetsavfall, som till cirka 35 procent har fossilt ursprung, kommer dock fortsatt att brännas i värmeverket. Andel fossil fraktion kan förändras över tid. Ökad källsortering av plast kan bidra till lägre fossila halter, medan ökad källsortering av organiskt material sannolikt bidrar till ökad fossil koncentration i eldat avfall. Majoriteten av de fossila bränslen som används i Finspångs kommun förbränns emellertid i transportsektorn. Över bilar är registrerade i 10

13 E N E R G I P L A N kommunen. De går idag nästan uteslutande på fossila bränslen. Genom förbättrad lokal tillgänglighet på förnybara drivmedel, bland annat biogas, biodiesel, etanol och el för fordonsdrift kan omställningen till förnybara drivmedel för vägtransporter underlättas. En annan stor användare av fossila bränslen är industrisektorn. Det finns ett fåtal större fossilberoende industrier i kommunen. Samtliga bör erbjudas vägledning och stöd från kommunens energi- och klimatrådgivning för att underlätta övergång till alternativa energikällor. Energieffektivisering Målet om att 20 procent mindre energi än år 2008 används inom kommunens geografiska område senast 2020 är en stor utmaning. Kommunkoncernen har begränsad rådighet över utvecklingen men behöver bidra på flera sätt, förutom att energieffektivisera sin egen energianvändning i samma takt. Diagram 7. Total energianvändning i Finspångs kommun (källa: SCB). Energi- och klimatrådgivningen kan bidra till ökad energieffektivisering mot näringsliv och föreningar, exempelvis genom riktade insatser mot olika verksamhetsområden, såsom industrier, lantbruk, större fastighetsägare och butiker. I verksamheter där betydande spillvärme genereras bör möjliga användningsområden för värmemängden utredas speciellt noga. Rådgivningen bör arbeta för att främja ökad lokal förnybar energiproduktion samt främja användning av lokalproducerade energiresurser. Kommunen behöver arbeta för att ytterligare öka kollektivtrafikens attraktivitet. Arbetet kan ske i enlighet med kommunens trafikstrategi och översiktsplan. Med tanke på att arbetspendlingen mellan Finspångs kommun och övriga länet ökar sedan flera år tillbaka är de regionala förbindelserna viktiga. 11

14 E N E R G I P L A N Energi- och miljöfrågor har stort utrymme i läroplanen. Frågor om klimatet, energianvändning och återvinning är viktiga. Genom fortsatt samarbete mellan skolan, kommunförvaltningens energi- och miljöstrateger och Finspångs tekniska verk kan skolan erbjudas ökat stöd i undervisningen. Energi- och klimatrådgivningen erbjuder privatpersoner råd om hur vår energianvändning och klimatpåverkan kan minska. Rådgivningen bör arbeta för att främja ökad lokal förnybar energiproduktion samt främja användning av lokalproducerade energiresurser. Förnybar elproduktion En omställning pågår på elmarknaden. De stora internationella kraftbolagen får nu i allt högre grad dela marknaden med mindre producenter. Den ökade etableringen av vindkraft är ett sådant exempel, där nya elproducenter har tagit sig in på marknaden. Solelsteknik väntas nu fortsätta bidra till utvecklingen. Fler elproducenter bidrar till ökad konkurrens på marknaden. Samtidigt kan egenproducerad el minska individens exponering mot ökade elpriser på sikt. Ökad förnybar elproduktion bidrar till att tränga undan mindre miljövänliga produktionsmetoder på marknaden. För att främja denna utveckling lokalt har Finspångs kommun som mål att öka andelen lokalproducerad el i kommunen. Diagram 8. Förnybar elproduktion inom kommungräns. Visad som elproduktionens storlek i förhållande till totalt använd el inom kommungränsen (källa: SCB). Inom Finspångs kommuns gränser producerades 2011 drygt 12 GWh el. Produktionen motsvarar tre procent av det totala elbehovet inom kommunens gränser. Elen som producerades 2011 var i princip uteslutande genom vattenkraft. Vattenkraftproduktion har funnits i över 100 år i kommunen. Idag är dock fler produktionskällor aktuella. 12

15 E N E R G I P L A N Ölmetorp gård har sedan ett par år tillbaka kraftvärmeproduktion från gårdsbaserad biogasrötning. För att främja gödselbaserad biogas planeras ett nationellt så kallat metanreduceringsstöd. Stödet är avsett för gårdsproduktion av biogas ur gödsel. Gårdar inom kommunen, som genom investeringar i biogasrötning kan vara berättigade det statliga stödet, bör erbjudas stöttning från energi- och klimatrådgivningen. De senaste åren har solceller blivit alltmer populärt. Priset på tekniken har sjunkit till en långsiktigt lönsam nivå. Det är sannolikt att utbyggnadstakten kommer att öka och fortsätta vara hög närmaste de åren. För att på ett avgörande sätt påverka måluppfyllelsen krävs dock en enorm ökning av solel. Energi- och klimatrådgivningen har här en viktig roll att fylla som vägledare för alla intresserade. I kommunen finns än så länge inga vindkraftverk (förutom mindre gårdsverk). Intresse finns emellertid. En ökning av elpriset skulle sannolikt få fart på efterfrågan än mer. Moderna verk är effektiva och det skulle räcka att två stycken uppförs inom kommungränserna för att nå målet om fem procent andel lokalproducerad el. För att underlätta vindkraftsetableringar i kommunen kan ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, med fokus på vindkraft, bli aktuellt att arbeta fram. Kommunikation och dialog Näringslivet och nätverk I Finspång kommun finns det ett starkt näringsliv varav flera stora men också mindre företag. De behöver stöd och råd för att ställa om till alternativa fossilfria energikällor, men de behöver också dela med sig av sina erfarenheter och kontakter med varandra för att på så sätt stärka sina varumärken och företag. Kommunen ska skapa förutsättningar för näringslivet att gemensamt kunna jobba med energifrågor vilket även skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt hos företagen. Det är också viktigt att sammanlänka näringslivet i kommunen med andra aktörer så som exempelvis akademi för att främja innovationer och teknisk utveckling. Konkreta åtgärder inom området är att bilda kluster och arrangera årliga träffar där företag kan mötas och nätverka samt dela med sig av erfarenheter när det gäller energieffektivisering. Arbetet med energieffektivisering och nätverkande inom näringslivet ligger hos kommunens energi- och klimatrådgivning och initiativet Energiriktet som finns med som en resurs. Kommuninvånare och ideella organisationer Energi- och klimatåtgärderna föreslagna i den här strategin påverkar inte bara klimatet och miljön på en kommunal nivå utan även på en nationell och internationell sådan. Det är därför viktigt att jobba med kommunikation och informationsinsatser för att allmänheten och ideella organisationer ska bli mer medvetna om hur deras agerande har en global påverkan på klimatet och miljön. 13

16 E N E R G I P L A N Ökad information om hållbar konsumtion och energianvändning så som återvinning och inköp av hållbara produkter minskar energianvändningen i samhället och bidrar på så sätt till minskade utsläpp av växthusgaser. Här är det viktigt att kommunen agerar som föregångare och skapar möjligheter för samhället att konsumera mer hållbart. Åtgärder är exempelvis att stötta föreningar och andra intressegrupper som driver initiativ för en minskad klimatpåverkan. Det är också viktigt att öka informationen till allmänheten om hur de genom sitt beteende kan minska sin klimatpåverkan, detta främst genom den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Idag får exempelvis alla som köper tomt i Finspång information och erbjuds stöd om hur de kan bygga mer energieffektivt. Andra aktörer så som universitet, studieförbund och skolor bör också involveras i informationsinsatser om en hållbar energianvändning. Åtgärdsprogram Nedan åtgärdsprogram redovisar de åtgärder som bör genomföras för att nå målen i planen (tabell 2). Listan omfattar inte kontinuerliga uppdrag, eller sådant arbete som redan bedrivs inom ramen för normal tjänsteutövning. Exempel på sådana åtgärder är det kontinuerliga arbetet med energieffektivisering inom näringslivet. Åtgärderna ska genomföras under energiplanens giltighetsperiod Mål nr. Målformulering Mer info på sida 1 Borgmästaravtalets mål, reducerade koldioxidutsläpp till år Målet om en fossilbränslefri kommunkoncern senast år Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler 4 Transportmålet, minskad energianvändning 4 5 Sårbarhetsmålet Förnybarhetsmålet, mer förnybar energi vid värmeproduktion och transporter 7 Energieffektiviseringsmålet, minskad energianvändningen i geografiska kommunen 8 Elproduktionsmålet, ökad andel förnybar el i geografiska kommunen Tabell 1. Sammanställning av samtliga mål i energiplanen. 14

17 E N E R G I P L A N Åtgärdsägare Nr Åtgärd Tillhör mål nr. Senast klar KS, bolagen KS, bolagen KS, bolagen KS KS 1 Avropa 100 procent förnybar el 2 Förnybara bränslen i kommunkoncernens fordon 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder och anläggningar 4 Solenergi på kommunkoncernägda byggnader 5 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler 1, , , , 2, , KS 6 Samordning av kommunens 1, 4, varutransporter KS 7 Reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamhet KS 8 Utred spillvärmeresurser i tätorten 1, 2, 6, KS 9 Utred laddinfrastruktur för 1, 4, elbilar KS 10 Energirådgivning: Omställning 1, från fossila bränslen KS 11 Energirådgivning: Småskalig 6, förnybar energiproduktion BMN 12 Energitillsyn 1, 7 FTV 13 Fossiloljefri fjärrvärme 1, KS 14 Vindkraftsplan 1, KS 15 Hållbara resor 1, 4, 6, Tabell 2. Sammanställning av samtliga åtgärder i energiplanen. Uppföljning av åtgärder Åtgärdernas grad av genomförande sammanställs årligen och presenteras i lämplig omfattning i kommunens miljöredovisning. Energistrategen ansvarar för sammanställning av uppgifter, vilka rapporteras till kommunstyrelsen. Respektive åtgärdsägare ansvarar för att förmedla information och status angående sin respektive åtgärd. Åtgärderna i energiplanen behöver inarbetas som åtaganden i kommunens strategiska plan. Mål och åtgärder i den strategiska planen följs upp årligen. 15

18 Åtgärd 1 Avropa 100 procent förnybar el E N E R G I P L A N Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk Vallonbygden Finet FFIA Bakgrund Kommunkoncernen har elhandelsavtal med EON. För närvarande avropas så kallad icke produktionsspecificerad el. Det medförde att endast 28,4 procent av koncernens köpta el var av förnybart ursprung år Diagram 9. Ursprung på EONs leveranser till kunder utan miljöval 2012 (källa: EON/EI). Beskrivning av åtgärden Kommunorganisationen och samtliga av dess helägda bolag ska använda 100 procent förnybar el för att tillgodose sitt elbehov. Miljöeffekter av åtgärden Utsläpp orsakade av elproduktion för kommunens behov beräknas minska med ungefär 6000 ton CO 2 per år (260 ton CO 2 /GWh). Detta enligt redovisningar från EON som baseras på underlag från Energimarknadsinspektionen. Åtgärden stimulerar efterfrågan på förnybar elproduktion på elmarknaden och möjliggör därmed fortsatt utbyggnad av förnybara energikällor. Dessutom är åtgärden en tydlig symbol för att koncernen tar ett brett miljöansvar. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av mål 2 om en fossilbränslefri kommunkoncern samt Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden är förenad med en ungefärlig merkostnad för kommunen på total ungefär tkr årligen (nov 2014). Ungefärlig kostnadsfördelning på respektive organisation: Kommunlokaler, inkl. Arena Grosvad: cirka tkr/år Finspångs Tekniska Verk: cirka 55 tkr/år Vallonbygden: cirka tkr/år (Kostnaden för Finet är oklar) Kostnaden uppgår till 2 öre per besparad kg CO 2. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan Åtgärden ska vara implementerad senast för verksamhetsåret Uppföljning Ursprung på upphandlad el för föregående år redovisas 2017 i kommunens miljöredovisning. 16

19 E N E R G I P L A N Åtgärd 2 Förnybara bränslen i koncernens fordon Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk Vallonbygden Finet Bakgrund Kommunkoncernen använder 140 fordon som år 2013 förbrukade totalt runt liter bränsle. De flesta bilarna körs idag på fossila drivmedel. Diagram 10. Andel inköpt drivmedel år 2013, räknat i energimängd. För att minska fossilberoendet i transportsektorn har kommunstyrelsen avsikten att låta anlägga ett publikt fordonstankställe för biogas. Med biogas tillgängligt i Finspångs tätort ökar möjligheten för koncernen att använda förnybara fordonsalternativ. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att implementera och följa två policy-åtaganden: 1. Alla nyanskaffade fordon ska, såvida det inte anses ekonomiskt omöjligt, vara miljöbilsklassade och utformade för att kunna köras på förnybara drivmedel. 2. Fordon som kan köras på förnybara drivmedel ska, så långt det är möjligt, köras på sådant drivmedel. Säkerställs via införande av elektroniska körjournaler. Miljöeffekter av åtgärden Om 100 procent av koncernens drivmedelsbehov tillgodoses med förnybara alternativ (såsom biogas/rme/e85/förnybar el) så beräknas CO 2 -utsläppen minska med 500 ton/år. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2) och bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden är förenad med merkostnader som belastar respektive fordonsinnehavande enhet. Merkostnaderna utgörs främst av ökade leasingkostnader och uppskattas vara 15 procent högre än fordon som drivs på fossila bränslen. Drivmedelskostnaderna förväntas bli oförändrade eller lägre. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan Åtgärden ska vara implementerad senast vid biogastankställets öppnande, eller senast januari Uppföljning Åtagandena följs upp årligen per organisation. Indikatorer för uppföljning är 1) andel förnybara fordon av nyanskaffade fordon och 2) andel inköpt förnybart bränsle. 17

20 E N E R G I P L A N Åtgärd 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder och anläggningar Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk Vallonbygden Finet FFIA Bakgrund Förekomsten av lokaleldade oljepannor i kommunkoncernens verksamheter har minskat kraftigt under senare år. Utvecklingen har i de flesta fall medfört både minskad miljöbelastning och minskade kostnader. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att fasa ut lokalt fossilbränsleeldade värmeanläggningar som finns i kommunkoncernens verksamheter. Miljöeffekter av åtgärden Att byta värmekälla till mer hållbara alternativ i de byggnader som idag värms av olja kommer att innebära en minskning av koldioxidutsläpp. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2). Åtgärden bidrar även till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Utfasning av lokaleldade oljepannor är normalt sett en lönsam investering som betalar sig genom minskade driftkostnader. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan I januari 2018 ska inga lokalt fossilbränsleeldade värmeanläggningar finnas i kommunkoncernens verksamheter. Uppföljning Antal kvarvarande fossilberoende objekt kommer att stämmas av en gång per år i samband med kommunens miljöredovisning. 18

21 E N E R G I P L A N Åtgärd 4 Solenergi på kommunkoncernägda byggnader Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Fler fastighetsägare väljer att investera i solel för egen elproduktion. Intresset för tekniken är befogad. Solel är mycket driftsäkert och investeringskostnaderna har minskat drastiskt senaste åren. I gynnsamma lägen är en installation i regel långsiktigt lönsam. Solvärme kan också vara en intressant teknik för varmvattenproduktion. Tekniken kan vara lämplig i byggnader utanför Finspångs tätort, där fjärrvärme inte finns att tillgå. Beskrivning av åtgärden Att utreda och föreslå vilka byggnader, ägda inom kommunkoncernen, som har goda förutsättningar för solel- och solvärmeinstallationer. Utredningen ska beakta byggnaders el-, eller varmvattenbehov samt fysiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla målet om fossilfri kommunkoncern (mål 2), samt elproduktionsmålet (mål 8). Åtgärden kan även bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för Energistrategens budget. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 19

22 E N E R G I P L A N Åtgärd 5 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Sedan 2011 har kommunorganisationen haft ett energieffektiviseringsmål för lokaler och transporter på 10 procent mellan perioden Under perioden har även kommunorganisationen fått statligt energieffektiviserings stöd för att kunna arbeta med frågorna. Senast år 2020 ska energianvändningen för kommunägda lokaler vara sänkt med 20 procent jämfört med Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att utreda och sammanställa tidigare arbete med energieffektivisering i kommunägda verksamhetslokaler. Energikartläggning av kommunens lokaler är en förutsättning för att kunna arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Vidare ska det utredas vilka energieffektiviseringsåtgärder som är mest resurseffektiva att genomföra. Utifrån detta ska en åtgärdsplan tas fram för vilka energieffektiviserande åtgärder som ska utföras fram tills Detta för att fortsätta det strategiska energieffektiviseringsarbetet som har pågått mellan 2009 till Åtgärdsplanen bör kopplas till kommunens lokalstrategi. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden bidrar till ökad energieffektivisering i kommunägda verksamhetslokaler (mål 3). Det är även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden finansieras, i den mån det är möjligt, inom ramen för energistrategens budget. Åtgärden förväntas kunna genomföras delvis genom samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten). Ansvar Sektor samhällsbyggnad Tidplan Åtgärdsplanen ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 20

23 E N E R G I P L A N Åtgärd 6 Samordnad varudistribution Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Finspångs kommunkoncern har flera verksamhetsområden där transporter är ett viktigt inslag. Alla verksamheter arbetar för att minska sina egna transporter, men det kan finnas potential för samordning av transporter över flera verksamhetsområden. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att kartlägga kommunkoncernens huvudsakliga varutransportflöden. Möjliga förbättringar och samordningsvinster ska utredas och föreslås. Hänsyn kan även tas till aktörer i näringslivet där samordningsvinster med kommunen eventuellt finns. Vidare ska även utredas möjligheter till att samordna varudistribution med grannkommunerna kring Finspång. Miljöeffekter av åtgärden Det är sannolikt att åtgärden på sikt bidrar till ökad energieffektivisering (mål 4 och mål 7). Det är även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden förväntas kunna genomföras delvis genom samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten). Ansvar Sektor samhällsbyggnad Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 21

24 E N E R G I P L A N Åtgärd 7 Reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamhet Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Enligt lag ska kommunerna säkerställa energitillförsel till dess samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet måste kunna fungera trots längre elavbrott. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys påtalar att reservkraft saknas på kommunens äldreboenden som är att betrakta som sådan typ av verksamhet. I tätorten finns reservkraft tillgänglig på ett antal platser men varken Hällestadgården eller Berggården har tillgång till reservkraft i händelse av strömavbrott. Oklarhet råder även huruvida det finns något reservkraftsförsett tillagningskök i tätorten. Beskrivning av åtgärden Utred reservkraftsbehov och arbeta fram underlag för investeringsbeslut angående reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamheter. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden väntas inte medföra några direkta miljöeffekter. Åtgärden är en förutsättning för att nå sårbarhetsmålet (mål 5). Ekonomi Stationära kraftverk antas kosta 1-1,5 Mkr för Berggården, 800 tkr för Hällestagården. Kostnad för reservkraftdrivet tillagningskök i tätorten är oklar. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari Reservkraft måste vara på plats och kunna fungera före årsskiftet 2020/21 för att sårbarhetsmålet (mål 5) ska vara uppfyllt. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 22

25 E N E R G I P L A N Åtgärd 8 Utred spillvärme i tätorten Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Finspång har flera stora industrier i tätorten, belägna i centrala bruksområdet. Betydande värmemängder används på området. Viss mängd spillvärme utvinns redan, men förekomst av eventuell ytterligare utvinningspotential kan inte helt avvisas. Samtidigt har Finspång ett väl utbyggt fjärrvärmenät som fortsätter förtätas, med kontinuerliga nyanslutningar. För framtida ökat effektbehov skulle spillvärmeresurser kunna vara intressant. Företagen på bruksområdet skulle också kunna nyttja spillvärmen för egen del för att bli mer energieffektiva. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering, ger kommunen både skyldighet och möjlighet att utreda större energiflöden: Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kommun de uppgifter som behövs för planeringen. Beskrivning av åtgärden Utreda förekomst och föreslå potentiella avsättningar för spillvärme från centrala bruksområdet i Finspång. Utredningen ska ske i den utsträckningen att företagen inte anser sig betungas av deltagande och uppgiftslämnande. Miljöeffekter av åtgärden Det är sannolikt att åtgärden på sikt bidrar till ökad energieffektivisering (mål 7). I den händelse att spillvärme kan återföras industrierna så är det även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2) samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Åtgärden finansieras, i den mån det är möjligt, inom ramen för energistrategens budget. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredning bör påbörjas senast under 2016 och ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 23

26 E N E R G I P L A N Åtgärd 9 Utred ladd-infrastruktur för elbilar Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Elbilar ses av många som en av lösningarna på problemet med dagens fossilberoende transportsektor. Med fler ladd-möjligheter i tätorten kan i vissa fall användningen av elbilar underlättas. Beskrivning av åtgärden Utreda hur kommunen kan bidra till att elbilsförarnas behov av laddmöjligheter kan tillgodoses inom kommunens gränser. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas underlätta elbilsanvändande. Elbilsanvändande bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), transportmålet (mål 4) samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Utredningen finansieras inom ramen för energistrategens budget. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredningen ska redovisas till kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 24

27 E N E R G I P L A N Åtgärd 10 Energirådgivning: Omställning från fossila bränslen Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Industrin står för nästan hälften av hela kommunens energianvändning. Flera industrier är idag fortfarande beroende av fossila bränslen för sin verksamhet. Priset på fossila bränslen förväntas fortsätta att öka på sikt. Att gå från fossila bränslen till andra alternativ minskar koldioxidutsläppen och väntas stärka konkurrenskraften. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att identifiera fossilbränsleberoende företag och föreningar i kommunen, via t ex skorstensfejarna, företagens miljörapporter och energideklarationer. Verksamheterna ska erbjudas opartisk och kostnadsfri rådgivning med målsättningen att minska deras fossilbränsleberoende. Rådgivningen ska utgå från de hinder organisationerna anser sig ha för att förändra situationen. Rådgivningsinsatsen ska redovisas i en rapport/minnesanteckningar som beskriver de olika organisationernas förutsättningar och vilka rådgivningsinsatser som genomförts. Målet med åtgärden är att minst 10 organisationer ska ha omfattats av åtgärden och erbjudits rådgivning. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Energi- och klimatrådgivningen Tidplan Åtgärden bör påbörjas under Avslut ska redovisas till kommunstyrelsen senast januari Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 25

28 E N E R G I P L A N Åtgärd 11 - Energirådgivning: Småskalig förnybar energiproduktion Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Elmarknaden är i förändring och antalet småskaliga elproducenter ökar hela tiden. Idag märks ett ökande intresse hos allmänheten för att bli egen elproducent. Samtidigt finns flera förnybara lokala resurser för värmeproduktion. Skogen är en lokal energikälla. Solvärme är ett utmärkt uppvärmningsalternativ. Gödsel kan rötas till biogas. Beskrivning av åtgärden Att genom informationsspridande och kunskapshöjande föreläsningar och studiebesök underlätta för allmänhet, företag och föreningar att göra vägval angående satsningar på förnybar energiproduktion. Exempel på förnybar energiproduktion som kan vara av intresse: 1. Solel 2. Solvärme 3. Småskalig vindkraft 4. Småskalig vattenkraft 5. Biobränslen (flis, ved, pellets) 6. Gårdsbaserad biogas Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål, samt förnybarhetsmålet (mål 6) och elproduktionsmålet (mål 8). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning. Ansvar Energi- och klimatrådgivningen Tidplan Minst en föreläsning/studiebesök per år på temat förnybar energiproduktion ska genomföras för åren Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 26

29 E N E R G I P L A N Åtgärd 12 Energitillsyn Åtgärdsägare Bygg- och miljönämnden Bakgrund Miljöenheten genomför varje år miljötillsyn på verksamheter i kommunen. Energifrågor tas i regel upp som en mindre del av tillsynen. Åren genomfördes ett energitillsynsprojekt inom Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som visade goda resultat för hur energieffektivisering kan stimuleras inom ramen för miljötillsynen. Detta görs genom att miljötillsynen fördjupar sig ytterligare på energiområdet, så kallad energitillsyn. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att bedriva energitillsyn i samband med ordinarie miljötillsyn på minst fem verksamheter per år, i likhet med den processbeskrivning som tagits fram under tidigare MÖTA-projekt. Energi- och klimatrådgivningen bidrar med tid och kompetens i den mån det behövs för att genomföra åtgärden. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla energieffektiviseringsmålet (mål 7) och kan även bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden kan genomföras inom ramen för befintlig budget för miljötillsynsarbetet. Kommunens energioch klimatrådgivning är en viktig resurs att tillgå. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Åtgärden bör påbörjas under 2015 och pågå till och med Uppföljning Åtgärdens följs upp, enligt uppföljningsmodellen för MÖTAprojektet. Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 27

30 E N E R G I P L A N Åtgärd 13 Fossiloljefri fjärrvärme Åtgärdsägare Finspångs Tekniska Verk Bakgrund Sedan 2009 har en ökande mängd fossil olja används för fjärrvärmeproduktion i Finspång. Huvudförklaringen är att tillgänglig baslast är för låg. Det medför ökad sårbarhet mot både kalla vintrar och driftstörningar. Växande oljeeldning orsakar ökade utsläpp och kostnader. I Finspångs kommun är det i tätorten som det finns fjärrvärme. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att öka tillgänglig baslast för fjärrvärmeproduktion samt att skapa fossilbränslefria lösningar för spetslast. Miljöeffekter av åtgärden En utveckling från 2013 års budgeterade behov på 1300kbm fossil olja till noll nettoutsläpp ger minskade utsläpp med 3500 ton CO 2 /år. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern. Åtgärden bidrar även i hög grad till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Finansieras inom ramen för verksamheten. Ansvar Affärsområde Energi, Finspångs Tekniska Verk. Tidplan Från och med verksamhetsåret 2020 ska ingen fossil olja användas för fjärrvärmeproduktion. Uppföljning Fjärrvärmens bränslemix redovisas årligen i kommunens miljöredovisning. 28

31 E N E R G I P L A N Åtgärd 14 Vindkraftsplan Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Vindkraften utgör en viktig framtida källa för att öka andelen producerad förnybar el i kommunen. I Finspång finns inte några områden utpekade som riksintressen för vindkraft men en förstudie som genomfördes 2011 pekar på att det finns områden med bra vindförhållanden, särskilt i kommunens norra delar. Vid planering av vindkraft är det, liksom i övriga planprocesser, viktigt att en dialog förs med kommuninvånarna. En vindkraftsplan som ett tematisk tillägg till översiktsplanen medför att ett brett samråd genomförs. Därigenom kommer allmänheten att få goda möjligheter att påverka i vilka områden som vindkraft kan etableras. En vindkraftsplan underlättar också kommunens hantering av bygglovs- och tillståndsansökningar för byggnation av vindkraftverk. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att ta fram en vindkraftsplan som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden bidrar till en snabbare process för vindkraftsetableringar i kommunen, vilket i sin tur sannolikt leder att andelen producerad förnybar el ökar i kommunen. Åtgärden bidrar i förlängningen till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), samt elproduktionsmålet (mål 8). Ekonomi Finansieras inom ramen för verksamheten. Ansvar Sektor utveckling och service. Tidplan Åtgärden ska vara slutförd under verksamhetsåret Uppföljning Åtgärden följs upp årligen av energistrategen. 29

32 E N E R G I P L A N Åtgärd 15 Hållbara resor Åtgärdsägare Kommunstyrelsen Bakgrund Kommunen arbetar aktivt för att öka andelen kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Mål och åtgärder finns beskrivna i planer och program som översiktsplanen, trafikplanen och programmet för gång- och cykelstaden Finspång. I dagsläget saknas dock en samlad strategi och ett koordinerat arbete för hur Finspångs kommun kan stärka kollektivtrafikens och gångoch cykeltrafikens förutsättningar. En strategi för hållbara resor behöver särskilt fokusera på områden där kommunen har rådighet, både inom de kommunala verksamheterna och i kommunen som geografiskt område. Strategin behöver innehålla såväl fysiska som beteendepåverkande åtgärder. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att ta fram en strategi gällande hur kommunen ska arbeta för att underlätta för att göra kollektivtrafik samt gång- och cykelväg mer lättillgängligt för kommuninvånarna. Detta ska göras i samband med att man gör en översyn av kommunens översiktsplan. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden har i sig inga direkta miljöeffekter men kan i förlängningen bidra till att Borgmästaravtalets mål (mål 1), transportmålet (mål 4), förnybarhetsmålet (mål 6) och energieffektiviseringsmålet (mål 7) uppnås. Ekonomi Finansieras inom ramen för verksamheten. Ansvar Sektor utveckling och service Tidplan Åtgärden ska vara slutförd under verksamhetsåret Uppföljning Åtgärden följs upp årligen av miljöstrategen 30

33 Energiplan för Finspångs kommun Bilaga 1: Planeringsförutsättningar Antagen av kommunfullmäktige ( 59)

34 B I L A G A 1 : P L A N E R I N G S F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Energiplan för Finspångs kommun Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

35 Innehåll Styrmedel 1 Lagstiftning 1 Nationella mål och ambitioner 1 Energipolitiska mål 1 Miljökvalitetsmål 2 Regionala mål och ambitioner 3 Regionala miljömål 3 Insatsprogram för energi och klimat 4 Lokala mål och ambitioner 5 Borgmästaravtalet 5 Strategisk plan 5 Övriga styrdokument 6 Nulägesbeskrivning 8 Samhället 8 Energiförsörjning 9 Fjärrvärme 9 Närvärme 11 Biogas 11 Elproduktion 12 Energianvändning 13 Industrin 14 Bostäder 15 Föreningar och församlingar 17 Transporter 17 Fordonsflottan förändras 18 Biogas 19 Elbilar 19 RME 20 Spårbunden trafik 20 Kommunens verksamheter 20 Kommunens lokaler 20 Elavtal 21 Transporter 21 Sårbarhet vid elavbrott 23 Sårbarhet kommunens verksamheter 23 Klimatanpassning 24 I

36 E N E R G I P L A N F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Styrmedel Lagstiftning Det är i grund och botten lag (1977:439) om kommunal energiplanering som ställer krav på att kommunen ska ha en av kommunfullmäktige antagen energiplan. Nedan följer ett utdrag ur lagen: 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836). 8 Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas. Lag (2004:602). Nationella mål och ambitioner Energipolitiska mål Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi med omvärldens konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena: Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Genom propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (2008) har ett antal energipolitiska mål till år 2020 beslutats: 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn, varav 2/3 inom Sverige (1990)

37 År 2008 slog också regeringen fast att Sverige ska ha en fossilbränsleoberoende fordonsflotta Regeringen har presenterat tre handlingsplaner för omställningen: en fossiloberoende transportsektor ökad energieffektivisering och främjandet av förnybar energi Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har definierat ett generationsmål som lyder Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och ska ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. Den miljökvalitet som ska uppnås specificeras i de 16 nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen har regeringen beslutat om 14 etappmål. Nedan listas de miljömål och etappmål med anknytning till energiområdet: Begränsad klimatpåverkan Det etappmålet som är satt för miljökvalitetsmålet innebär att utsläppen för Sverige 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. 2

38 Detta innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet preciseras med att Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Ingen övergödning I målformuleringen anges att Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Dessa gödande ämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålets precisering Hushållning med energi och naturresurser fastställer att Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Regionala mål och ambitioner Länsstyrelsen i Östergötland har efter en omfattande samverkan med kommuner, näringsliv och organisationer antagit det regionala programmet Mål i sikte - miljömål för Östergötland. Programmet ger riktlinjer för länets miljöarbete fram till år Regionala miljömål För att visa hur Östergötland behöver bidra i klimat- och energiarbetet har Länsstyrelsen under 2012 tagit fram åtta nya delmål inom målet Begränsad klimatpåverkan. Målen utgör också ett steg på vägen i arbetet med den regionala klimat- och energistrategin Ett vinnande klimat som Länsstyrelsen tog fram År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 27 procent jämfört med Målet gäller de verksamheter som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, och mäter inte utsläpp utanför länsgränserna orsakade av elanvändning eller konsumtion. År 2020 ska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ha minskat med minst 15 procent jämfört med Målet avser den sammantagna minskningen inom hushåll, offentlig sektor, service och gröna näringar. År 2020 ska industrins arbete med energieffektivisering och förnybar energi ha intensifierats så att användningen av fossila bränslen har minskat med minst 25 procent jämfört med

39 År 2020 ska persontransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från östgötska personbilar har minskat med minst 20 procent jämfört med År 2020 ska godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från lastbilar har minskat med minst 10 procent jämfört med År 2020 ska den årliga produktionen av biodrivmedel uppgå till minst GWh, varav biogas utgör minst 350 GWh. År 2020 ska den årliga produktionen av förnybar el uppgå till minst 2000 GWh. År 2015 ska alla kommuner ha identifierat och analyserat de betydande riskerna för extrema väderhändelser och deras konsekvenser. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ska ta fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig miljö. Regionalt åtgärdsprogram Under 2014 antog Länsstyrelsen i Östergötland ett samlat regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Nu är det dags! 50 åtgärder för miljömålen i Östergötland. Åtgärdsprogrammet består av fyra teman: Kust och vatten, Växter och djur, Skog och odling samt Människan i miljön. Inom varje tema beskrivs miljötillståndet i länet för de olika berörda miljömålen samt ges en redogörelse för några av de främsta utmaningar inom temat. Varje tema avslutas med en lista på åtgärder kopplade till utmaningarna. Vid varje åtgärd nämns förslag till aktörer, förväntad miljönytta samt förslag på uppföljning av åtgärden. Under temat Människan i miljön finns ett antal åtgärder inom energi- och klimatområdet som riktar sig till kommunerna. Utöver åtgärder kring minskat transportbehov och ökad kollektivtrafik föreslås olika aktörer i kommunerna att öka informationen till allmänheten om hur beteende och konsumtion påverkar energianvändning och klimat. Insatsprogram för energi och klimat Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland - RUP 2030 är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. Programmet ska vara vägledande för kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Programmet antogs av Regionförbundet Östsams fullmäktige Insatsprogram för Energi och klimat är ett förtydligande och en konkretisering av RUP gällande energi- och klimatfrågor. Insatsprogrammet som är framtaget av Regionförbundet Östsam antogs av regionförbundet Principerna för hållbar utveckling ligger till grund för det regionala utvecklingsprogrammets tre mål, som utgår från var och en av de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social utveckling. En långsiktig ambition är att Östergötland ska uppfattas som en attraktiv, värdeskapande region - en region som skapar goda livsbetingelser och hållbar tillväxt 4

40 genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande och en öppen och inbjudande attityd. De mål som formulerats i programmet är: Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Hållbart nyttjande av naturens resurser Insatsprogrammet ska på ett betydande sätt bidra till att de regionala delmålen för Begränsad klimatpåverkan som arbetats fram av Länsstyrelsen i Östergötland ska uppnås. Regionförbundet och Länsstyrelsen har drivit programprocessen tillsammans och Länsstyrelsens åtgärder har införlivats i insatsprogrammet. I Insatsprogram energi och klimat finns ett antal åtgärder som riktar sig till kommunerna. Bland förslagen riktade till kommunerna kan nämnas fortsatt arbete med resurs- och koldioxidsnåla byggnader, ökad användning av offentlig upphandling för en koldioxidsnål utveckling och förstärkt integrering av energifrågan i samhällsplaneringen. Lokala mål och ambitioner Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är en europeisk rörelse, startad på initiativ av EUkommissionen, som engagerar lokala och regionala myndigheter. Myndigheterna åtar sig på frivillig väg till ökad energieffektivisering och ökad användning av förnybara energikällor inom sina geografiska gränser. Deltagarna förbinder sig att uppfylla och överskrida Europeiska unionens mål att senast år 2020 minska CO 2 -utsläppen med 20 procent i jämförelse med Finspångs kommun anslöt sig till Borgmästaravtalet år Drygt 50 kommuner i Sverige är anslutna. Borgmästaravtalet ställer krav på anslutna kommuner att upprätta handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen. Energiplanen uppfyller detta krav idag. Strategisk plan I strategisk plan för Finspångs kommun finns ett antal mål antagna under rubriken Ekologiskt hållbar utveckling med relevans för energiplanen. Användningen av förnyelsebar energi - andelen ska öka Koldioxidutsläppen ska minska Energiförbrukningen ska minska Andelen miljögodkända fordon i verksamheten ska öka Resande med kollektivtrafik, gång och cykel - andelen ska öka 5

41 Övriga styrdokument Vision för Finspångs kommun Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Visionen innehåller värdeord och kärnvärden: Vi betonar den attraktiva kommunen. Det är inte ett absolut tillstånd utan en fråga om vad vi är kända för och hur människor värderar kommunen. Det viktigaste är att de som bor i kommunen är stolta över sin bygd och förmedlar en bild av en attraktiv kommun. Vi betonar regionen för att belysa vårt omvärldsberoende där främst en spännande och attraktiv region är viktig. Vi bor och verkar i allt större utsträckning i en region där vi har tillgång till bra boende, arbete, kommunikation, utbildning, service och kulturella upplevelser. Våra företag måste för sin utveckling ha tillgång till goda kommunikationer, kompetens, kompetensutveckling, samverkansparter inom en region. Vi betonar utveckling som viktig för att kunna möta framtidens krav och vara konkurrenskraftiga. Vi betonar livskvalitet där vi ska bjuda både den mindre ortens kvaliteter och vad den större staden i regionen kan erbjuda. Vi vill lyfta fram de kvaliteter vi kan erbjuda med närhet och trygghet i boende, nära till arbete och service och nära till natur och en aktiv fritid. En barnvänlig kommun skapar livskvalitet. Det står även för att vi lever jämställda i ett samhälle baserat på en hållbar utveckling. Vi vill skapa vår framtid genom det vi är bra på, att samverka för att höja kvalité och effektivitet. Vår kommun står för öppenhet. Vi vill öka medborgarnas medverkan i tidiga skeden av planeringsprocessen. Särskild omsorg vill vi ägna formerna för hur barn och ungdom skall komma till tals och påverka den bygd de skall växa upp i och ta över som vuxna. Öppenhet står även för att vi med öppen famn välkomnar de som flyttar hit från andra delar av landet och andra länder. I det öppna Finspång lever vi integrerade oavsett social tillhörighet, i vilket skede av livet vi befinner oss i eller vilken etnisk grupp vi tillhör. Öppenhet står även för nytänkande, en nyfikenhet på det nya, att vi vågar ompröva och pröva nytt. Översiktsplan Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Finspångs kommun. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens 6

42 ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. I översiktsplanen är ekologisk hållbarhet ett grundfundament där energioch klimatfrågorna behandlas under rubriken Ett klimatsmart Finspång. I översiktsplanen slås fats att vi ska arbeta med energihushållning, energieffektivisering och förnybar energi i enlighet med energiplanen. Riktlinjer för upphandling Finspångs kommun har under 2006 antagit riktlinjer för kommunal upphandling. I riktlinjerna slås fast att Finspångs kommun ansluter sig till de regionala miljömålen för Östergötland där miljöanpassad och energieffektiv upphandling är en åtgärd som föreslås återkommande. Särskilt betonas vikten av att miljökrav ställs vid upphandling av transporttjänster, att inköpta varor så långt möjligt är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen, att efterfrågan på ekologiskt odlade produkter ökar samt att krav på hushållnings- och miljöaspekter ställs vid upphandling av uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar. Det innebär att miljöanpassade och energieffektiva alternativ skall väljas i första hand. En översyn av kommunens riktlinjer för upphandling har påbörjats. Avfallsplan Den 26 mars 2014 antog kommunfullmäktigen en ny renhållningsordning för Finspångs kommun, innehållande avfallsplan och föreskrifter. Avfallsplanen lägger fast riktlinjerna för kommunens verksamhet i syfte att minska avfallets mängd och farlighet men även för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan i övrigt. I avfallsplanen finns två mål med stark koppling till energi- och klimatområdet, och därmed till energiplanen. Senast under 2015 ska kommunala beslut inklusive ansvar, resurser och tidplan för genomförande ha fattats avseende hantering av organiskt avfall inklusive matavfall från hushåll. Senast 2018 ska 75 procent av bränsleförbrukningen vid insamling, transport och hantering av hushållsavfall från Finspångs kommun ske med förnyelsebara bränslen. (Målet omfattar även transporter till externa behandlingsanläggningar.) Flöden av organiskt material och restprodukter i kommunen ska inventeras och bedömas med avseende på tillgängliga mängder, gaspotential och ekonomi. Utredningen ska innehålla ett konkret förslag avseende kommunens fortsatta arbete avseende hantering av organiska restprodukter. 7

43 Nulägesbeskrivning Samhället Efter att befolkningen minskat under en lång period har Finspångs kommun en positiv befolkningstillväxt sedan år Vid årsskiftet 2013/2014 hade kommunen invånare. Drygt av kommuninvånarna bor i Finspångs tätort. I kommunen finns dessutom elva mindre tätorter varav Rejmyre är störst med cirka 930 invånare. De flesta samhällena är uppbyggda kring bruk och många av industrierna är i drift än idag. I översiktsplanen uttrycks en strävan mot att befolkningen ska uppgå till invånare år Karta över Finspångs kommun De senaste åren har kommunen arbetat mer offensivt med att utveckla kommunens attraktivitet. Tomter för småhus i attraktiva lägen, bad- och motionsanläggningen Arena Grosvad, utveckling av centrummiljön. Ett nytt kulturhus invigdes 2011 och år 2014 får kommunen en ny gymnasie- och biblioteksbyggnad i centrum. Detta i kombination med ett starkt näringsliv bidrar till bilden av en kommun i tillväxt. 8

44 Energiförsörjning Den tillförda energin i Finspångs kommun uppgick år 2011 till knappt 900 GWh. Fördelningen mellan olika energibärare visas i diagrammet nedan. Diagram 1. Tillförd energi i Finspångs kommun Källa: SCB, Miljörapporter Fossila bränslen utgör fortfarande en viktig del av energiförsörjningen. De största förbrukarna av fossila bränslen är transportsektorn, ett antal lokala industrier samt värmepannor för fjärrvärmeproduktion. Fjärrvärme Fjärrvärmenätet är väl utbyggt i Finspångs tätort. Stor andel av flerbostadshusen är anslutna, men även många villor. Ett antal nya kunder tillkommer varje år. Finspångs Tekniska Verk erbjuder kontinuerligt skolor, servicehus, företag, flerbostadshus och villor att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Samtidigt som nya kunder ansluter så bedömer branschorganisationen Svensk Fjärrvärme att energibehovet hos befintliga kunder kommer att minska med cirka 1,5 procent årligen under åren till följd av att kunderna energieffektiviserar. I diagram 2 nedan framgår hur försäljningsvolymerna har förändrats över tid. Bränslemix i fjärrvärmen Baslasten i fjärrvärmeproduktionen är en avfallspanna (10MW) från 2004, den nya spillvärmeanläggningen på SSAB (10MW) från 2012 och en biopanna (15MW) från Utöver detta finns för spetslast även oljepannor i Nyhem, Grosvad och Förvaltningshuset. Dessutom finns möjligheter att annan reservkraft från industrierna kan stötta upp vid behov. 9

45 Olja Skogsflis SSAB RT-flis Avfall Bränslemix för fjärrvärmeproduktion (GWh/år) Diagram 2. Bränslemix i fjärrvärmeproduktionen. Källa: Finspångs tekniska verk. Avfall Avfallseldning är ett sätt att tillvarata energi ur resurser som annars skulle gå förlorade. Både hushålls- och verksamhetsavfall samt returflis eldas i Finspångs avfallspanna. Ungefär en tredjedel av det avfall som eldas i fjärrvärmeverket har sitt ursprung i Finspångs kommun. Övrigt avfall kommer från Örebro och Nyköping. Naturvårdsverket uppskattar att energimängden ur icke utsorterat avfall som eldas i Sverige har cirka 35 procent fossilt ursprung. Den fossila fraktionen härrör främst från icke återvunnen plast, som istället sorterats som brännbart avfall. Örebro sorterar sitt kompostavfall. Det avfallet har därför lägre halt med biologiskt ursprung. Biobränslen Fjärrvärmeverket eldar cirka ton skogsflis årligen. Flisen kommer från lokala skogsresurser och hämtas på terminaler i Vånga och Mässelköp. Högvärdig stamvedsflis används för att maximera tillgänglig effekt i biopannan. Olja För fjärrvärmeproduktion budgeteras förbrukning av m3 eldningsolja årligen (2013). Idag eldas fossila oljor. Biologiskt framställda eldningsoljor finns på marknaden. De är för närvarande billigare i de fall då full koldioxid- och energiskatt tas ut för den fossila oljan. Många industrier är dock berättigade avdrag på skatter för fossila bränslen. Då betydande mängder fjärrvärme levereras till industrikunder i Finspång så blir det möjligt för fjärrvärmeleverantören att i redovisningen hänvisa oljeeldningen till industrileveranserna. Därmed kan värmeleverantören bli berättigad motsvarande skatteavdrag för sin eldning av fossil olja som kommit industrin till del i slutledet. Fossila oljan är därmed idag ett mer ekonomiskt alternativ än bioolja i Finspång. År 2015 kommer skatteavdraget minska något, men trots detta så kommer en betydande skattereduktion vara möjlig även efter

46 Fossiloljefri fjärrvärme 2020 Senaste åren har oljeberoendet ökat till att stå för mellan 10 och 15 procent av totala energitillskottet, med en avvikelse för 2010 då andelen var så hög som 30 procent. Till stor del kan detta förklaras med att fjärrvärmens baslast i Finspång sedan ett par år har varit dimensionerad för noll grader. Vid lägre temperaturer behöver då värmeproduktionen stöttas med olja. Ansträngningar har gjorts för att öka tillgänglig baslast. Den ligger långt under snittet för fjärrvärmeproduktionsanläggningar i Sverige. Finspångs Tekniska Verk arbetar målmedvetet och långsiktigt med att minska oljeeldningen. Bolaget har en egen målsättning att fjärrvärmeproduktionen ska vara helt fossiloljefri år Framöver planeras för en investering i en ackumulatortank som möjliggör jämnare drift samt att utöka baslasten genom investering i en ny biopanna. Spillvärme från SSAB År 2012 invigdes en spillvärmeåtervinningsanläggning som finansierades av Finspångs Tekniska Verk. Spillvärme motsvarande 30 GWh/år från SSAB kan därmed skickas ut på fjärrvärmenätet. Samtidigt kan SSAB ersätta en del gasol med fjärrvärme för lokaluppvärmning. Anläggningen är dimensionerad för att ta tillvara maximalt med energi ur det tillgängliga rökgasflödet, motsvarande en effekt på ca MW. Värmeutbytet är direkt kopplat till produktionen, och varierar därmed med SSAB:s orderingång. Närvärme I Rejmyre och Hällestad tätorter finns pelletseldade närvärmeanläggningar på 1000 kw respektive 300 kw, som drivs av bolaget Enycon. Anläggningarna byggdes för att förse kommunens lokaler och närliggande bostäder med värme. Biogas Det finns för närvarande två biogasanläggningar i Finspångs kommun. Båda anläggningar utvinner vad som brukar kallas rågas. Denna gas är inte uppgraderad för att kunna användas i gasfordon, men fungerar väl för värme och elproduktion. Den äldsta är belägen på Axsäters avloppsreningsverk. Där har Finspångs tekniska verk en rötningsanläggning för produktion av biogas ur avloppsslam. Ungefär m3 utvinns årligen och används i en gaspanna för värmeproduktion, 30 procent av värmeenergin används i biogasprocessen och resten används på Axsäter för lokal- och processvärme. Biogasanläggningen anlades på 70-talet och det finns långtgående planer på att ersätta den med en mer modern anläggning. En ny anläggning väntas bli mer energieffektiv, säkrare och skulle dessutom kunna utrustas med generatordrift för elproduktion. På Ölmetorps gård, öster om sjön Hunn, finns sedan ett par år tillbaka en småskalig biogasanläggning där en enklare form av kraftvärmeproduktion 11

47 sker. Gården har 170 mjölkkor och ungefär m3 biogas per år utvinns ur gödsel. Gasen driver en förbränningsmotor med generator. På så sätt produceras årligen 250 MWh el, motsvarande energibehovet för drygt 10 eluppvärmda normalstora villor. Biogasen ger också värme så att det räcker till att hålla rötningen vid liv och samtidigt värma samtliga byggnader på gården. Vid sidan av rent energiproduktionsmässiga fördelar så medför rötning av gödsel att emissioner av växthusgasen metan till atmosfären minskas. För att främja gödselbaserad biogas planeras ett nationellt så kallat metanreduceringsstöd. Stödet är avsett för gårdsproduktion av biogas ur gödsel. Detaljer kring stödet är ännu oklart. I dagsläget är det få gårdar som finner det lönsamt att satsa på egen produktion av biogas. Elproduktion Inom Finspångs kommuns gränser produceras årligen uppskattningsvis 14 GWh el. Produktionen motsvarar 3 procent av det totala elbehovet inom kommunens gränser. Fram till för ett par år sedan så skedde all produktion via mindre vattenkraftverk i kommunen. Idag är fler produktionskällor aktuella. Diagram 3. Elproduktion inom kommungränsen (uppskattningsvis 14 GWh/år). Källa: SCB, elcertifikat, uppskattningar. Vattenkraft I Finspångs kommun finns uppskattningsvis 14 vattenkraftstationer med effekter på mellan 40 kw och 1,3 MW. Lotorpsån och Finspångsån är de vattendrag med flest verk. Tillsammans producerade turbinerna cirka 12 GWh el årligen. (SCB, 2011) Finspångs tekniska verk har sedan länge ägt den över 100 år gamla kraftstationen i Stjärnvik. För att få ökad kontroll på vattennivåerna så förvärvades två vattenkraftstationer uppströms Lotorpsån, de i Butbro och Lotorp. I 12

48 och med förvärvet ökade bolagets elproduktion från 1 GWh till 2,4 GWh årligen. Bolaget som nu producerar el motsvarande cirka en tredjedel av dess totala årsbehov, ser ökningen av egen elproduktion som en intressant utveckling där exponeringen minskar för ökade elpriser på sikt. Det förekommer idag knappt någon nyetablering av vattenkraft i Sverige. Det är däremot relativt vanligt att gamla existerande verk renoveras eller byggs om. Potentialen till effektökningar är dock begränsade, då många verk var relativt effektiva redan då de byggdes. Vindkraft I kommunen finns än så länge inga uppförda större vindkraftverk, förutom de icke bygglovspliktiga gårdsverk som eventuellt finns. En vindkraftsprojektör har tillsammans med markägare planer att bygga fem vindkraftverk på fastigheterna Ljusfall 4:1 och Ljusfall 2:4 i Finspångs kommun. Bygglov söks för 5 vindkraftverk med en totalhöjd som understiger 150 meter. Vindkraftverken beräknas kunna producera cirka 25 GWh per år vilket motsvarar årsbehovet av hushållsel för cirka villor. Solel Senaste åren har solceller blivit alltmer populärt i Sverige. Priset på tekniken har sjunkit till en långsiktigt lönsam nivå, och samtidigt har det sedan ett par år funnits möjligheter att få statsbidrag för nätanslutna nyinstallationer. Allt fler anläggningar byggs nu i Finspångs kommun, främst av lantbrukare och privatpersoner. Det är sannolikt att utbyggnadstakten kommer att öka och fortsätta vara hög närmaste de åren. Energianvändning Energianvändningen i kommunen har legat på en relativt jämn nivå de senaste 10 åren. Industrierna står för den största energianvändningen. Hushåll och transporter är också stora användarsektorer. Diagrammet nedan visar energianvändningen inom kommunens gränser över tid. År 2010 sticker ut med en energianvändning över 1000 GWh. Den tillfälliga ökningen antas kunna förklaras av att 2010 var ett ovanligt kallt år. Diagrammet visar inga tydliga trender angående energieffektivisering. Energin kan dock mycket väl användas mer effektivt idag än för 10 år sedan. Detta samtidigt som samhället förändras och i många fall blir mer energiberoende. Exempel på det ökade beroendet är att allt fler elektriska apparaturer används i hemmen och vardagen. 13

49 Diagram 4. Total energianvändning i Finspångs kommun (källa: SCB). Industrin I Finspångs centrala bruksområde finns ett antal energiintensiva industrier som alla arbetar aktivt med energifrågor. De står tillsammans för nästan hälften av kommunens totala energianvändning. Gränges Gränges, eller före detta Sapa Heat Transfer, är med ett årligt behov på 175 GWh kommunens största energianvändare. Företaget gjuter och valsar aluminium. Energianvändningen utgörs i huvudsak av el och gasol. Nyligen investerade företaget i fler gasoleldade ugnar, som medfört ökad gasoleldning med 80 procent Företaget har sedan flera år ett energiledningssystem och har deltagit i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) åren Företaget har energisparmål på 10 procent per producerad enhet från 2005 tom Produktionen innefattar flera värmeprocesser i temperaturspannet grader. Enligt uppgifter från företaget finns det potential för ökad återvinning och spillvärmeutvinning ur befintliga processer. Skärblacka bruk Pappersbruket i Skärblacka i Norrköpings kommun ligger cirka 15 km fågelvägen från Finspångs tätort. Bruket förbrukar enorma mängder energi. Restvärme motsvarande GWh används årligen för fjärrvärmeproduktion och förser Tekniska Verken i Linköpings nät i Skärblacka och Kimstad med värme. Restvärmeanläggningen för fjärrvärme invigdes år Det finns ytterligare restvärme som teoretiskt skulle kunna tas tillvara, det är dock inte kartlagt i vilka mängder enligt uppgifter från företaget. 14

50 Siemens Industrial Turbomachinery Finspångs största företag, Siemens Industrial Turbomachinery, tillverkar gasturbiner. Företagets produkter är energieffektiva och bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Företaget har en energipolicy och arbetar kontinuerligt med att minska sin energianvändning och sina koldioxidutsläpp. Företaget använder i huvudsak el och fjärrvärme för sin verksamhet. Fossila bränslen används för testkörningar av turbiner men företaget undersöker alternativa lösningar t ex vätgas. Vid testkörningar produceras vanligtvis el som till viss del kan matas ut på nätet. Förutom el produceras under dessa körningar en viss del värme. Företaget bedömer dock inte att det med lönsamhet går at finna avsättning för värmen, då den uppkommer oregelbundet och under korta tidsperioder. SSAB Tunnplåt SSAB har precis som Sapa Heat Transfer, numera Gränges, deltagit i PFE åren Företaget har ambitiösa energisparmål och ett certifierat energiledningssystem. Företaget använder stora mängder gasol för torkningsprocesser och arbetar kontinuerligt för att minska energianvändningen. En anläggning för spillvärmeåtervinning invigdes 2012, som ska förse fjärrvärmenätet med överskottsenergi från SSABs processvärme. Bostäder År 2012 fanns det ungefär bostäder i kommunen. Det finns ungefär lika många småhus som det finns flerbostadshuslägenheter (se nedan diagram). Bostadsrättsföreningar 14% Boendeformer i Finspångs kommun 2012 (SCB) Hyresrätter - Privata ägare 17% Småhus 53% Hyresrätter - Vallonbygden 16% Diagram 5. Boendeformer i Finspångs kommun Källa: SCB. Majoriteten av flerbostadshusen i kommunen är byggda under 50- och 60- talet. Många småhus är byggda före 1930, samt under 60- och 70-talet. Kontinuerlig nyproduktion av småhus förekommer. Efterfrågan på lägen- 15

51 heter i tätorten har ökat sista åren och Vallonbygden planerar för att i viss mån tillgodose detta genom nyproduktion av flerbostadshus i centrum. Övrigt näringsliv Inom kommunen finns många orter med viktiga företag, dels de traditionella bruken som Borggård, Lämneå, Grytgöl, Igelfors och Hävla, dels andra underleverantörer till storindustrin, men även företag utanför den industriella traditionen som Rejmyre glasbruk och Mo Gård. I Sverige har industrins totala energianvändning varit relativt konstant de senaste 40 åren. Användningen av el och biobränsle ökar medan användningen av olja minskar. De areella näringarnas energianvändning är liten jämfört med andra sektorer. Som primärproducenter av förnybar energi har sektorn en viktig roll i energiomställningen. Flera forskningsprojekt och andra sammanställningar visar att det finns stora energibesparingspotentialer inom industri, areell näring och annat näringsliv. I genomsnitt finns det potentialer för energieffektivisering på omkring 20 procent både vad det gäller el och värme. Det är oftast energianvändningen i stödprocesserna vid sidan av huvudproduktionen som är lättast att effektivisera t ex tryckluft och belysning. Här är den kommunala energioch klimatrådgivningen en viktig resurs på lokal nivå. Flerbostadshus Största hyresvärd är det kommunala bolaget Vallonbygden. HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen och innehar knappt hälften av de bostadsrätter som finns i kommun. Fjärrvärme är den klart dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i Finspångs tätort. Statistik från Energimyndigheten visar att energianvändningen i flerbostadshus minskat med 15 procent de senaste 10 åren. En tänkbar förklaring till trenden är att en ökning av energipriserna under samma period har inneburit större incitament för energieffektiviseringsåtgärder. Vallonbygden arbetar aktivt med att effektivisera energianvändningen och antog under 2008 SABO:s (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) energiutmaning. Utmaningen innebär bland annat att bolagets energianvändning ska minska med 20 procent räknat från utgången av år 2007 till år Vallonbygden uppger att detta mål borde kunna nås. Vallonbygden bidrar även till att minska koldioxidutsläppen. Vallonbygden har från och med januari 2013 inga oljeeldande bostadsfastigheter kvar i sitt bestånd. Bolaget har senaste åren ökat sitt bestånd i tätorten, där hög uthyrningsgrad råder, samtidigt som beståndet i kringliggande orter har sålts till privata ak- 16

52 törer. En överväldigande majoritet av fastighetsbeståndet värms idag med fjärrvärme. Småhus Nationell statistik visar att uppvärmningsbehovet i småhus minskar, om än i långsam takt. Användningen av hushållsel har däremot ökat. Senaste åren har antalet bergvärmepumpsinstallationer ökat kraftigt i kommunen. Uppskattningsvis knappt 20 procent av småhusen i kommunen värms idag med bergvärme. Luftvärmepumpar har också blivit ett vanligt inslag i hemmet. För många hushåll fungerar pumpen som ett komplement till elvärme, som fortfarande är det vanligaste uppvärmningssättet i svenska villor (Energistatistik för småhus, 2012). Drygt 10 procent av alla småhus i kommunen värms med fjärrvärme (samtliga av dem är i tätorten). Huvudsaklig uppv.källla Andel Antal Källa Elvärme 29 % 1632 Nationell statistik Bergvärme 17 % 950 Miljökontoret, uppskattning Fjärrvärme 12 % 680 Enl. FTV 2010 Ved 11 % 644 Skorstensfejarna Pellets 4 % 201 Skorstensfejarna Olja 1 % 62 Skorstensfejarna Övrigt (inkl. komb.) 26 % 1460 Uppskattning Tabell 1. Uppvärmningsformer för småhus i Finspångs kommun. Föreningar och församlingar Flera fotbollsföreningar i kommunen har senaste åren gjort betydande investeringar på energiområdet. Bergvärmeanläggningar för uppvärmning av lokaler, samt solenergi för varmvattenberedning är lyckade exempel. Flera av insatserna har möjliggjorts tack vare Eons energifond som fotbollsföreningar har kunnat söka. Svenska kyrkan har senaste åren påbörjat ett ambitiöst arbete för att energieffektivisera sina lokaler, så även i Finspångs församling. Transporter Sedan år 2008 har personbilresandet minskat i kommunen (se graf nedan). Samma trend kan utläsas för resten av landet. Det råder osäkerhet huruvida stagnation i trafikutvecklingen kan förklaras endast av en svag ekonomi eller om vi ser en större samhällsomvandling där bilen inte längre är lika självklar som transportmedel överallt. 17

53 mil/år Körsträcka per invånare i Finspångs kommun (källa: RUS, SCB) Diagram 6. Körsträcka per invånare i Finspångs kommun. Källa RUS, SCB. Siffrorna avser den sammanlagda körsträckan för alla bilar som använts under året. Observera att körsträckan är kopplad till den kommun där ägaren till fordonet hör hemma, det behöver inte betyda att fordonet bara har körts i respektive kommun. Fordonsflottan förändras Totalt finns nästan fordon som är registrerade i Finspångs kommun. Av dem kan cirka 600 fordon idag köras på förnyelsebara drivmedel. Trafikverket bedömer att utsläppen från vägtrafik nationellt kommer fortsätta att minska men i en långsammare takt än vad som har skett under de senaste åren. De nya koldioxidkraven på personbilar på 95 g/km till 2021 och motsvarande för lätta lastbilar bidrar däremot i positiv riktning. Enligt Trafikverkets senaste prognoser bedöms utsläppen bli cirka 9 procent lägre till 2030 jämfört med 2013 eller 18 procent under 2010 års nivå. I kommunen finns en hög andel etanolbilar, i jämförelse med både länet och riket. Totalt sett, vad gäller andel förnybara drivmedel i transportsektorn, så ligger dock Finspång under snittet för länet, se diagram nedan. En förklaring till detta är sannolikt att Finspång saknar ett tankställe för biogas. 18

54 Diagram 7. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Finspångs kommun. Källa: RESAME. Biogas Östergötland ligger långt framme med att använda biogas för fordonsdrift. Mycket av förklaringen ligger i Svensk Biogas långsiktiga satsning i Linköping. Något tankställe i Finspångs kommun finns dock fortfarande inte än. Diskussioner om att anlägga ett publikt tankställe för biogas i Finspångs tätort har pågått länge. Biogasmarknaden är osäker och det är svårt att locka privata investerare att investera i nya tankställen. Kommunen har dock långt framskridna planer för att kunna anlägga ett tankställe inom närmsta åren. Det har funnits idéer på att framställa fordonsgas ur biogasen som utvinns ur Axsäters avloppsreningsverk. Det har dock ansetts vara alltför kostsamt och för små volymer för att bära investering och drift av en sådan anläggning. Elbilar En viktig pusselbit för att åstadkomma en fossiloberoende fordonsflotta är elektrifiering. Elbilar och laddhybrider utgör fortfarande relativt blygsam andel av nybilsförsäljningen. Trafikverket har bedömt att det stora genombrottet för elbilar och laddhybrider kommer först efter Då har kostnaderna för batterier och eldrivna sannolikt kommit ner i sådana nivåer att de är ett fullt konkurrenskraftigt alternativ till konventionella drivlinor. År 2020 bedömer Trafikverket att det finns en potential att två procent av personbilarnas körsträcka går på el. Till 2030 kan denna andel tiodubblats. Till skillnad från personbil är det redan idag lönsamt med laddhybridbussar och elbussar jämfört med konventionellt drivna bussar. Dessa har också fördelen att de är tystare både för omgivningen och för de som åker med dem. Elbilar är fortfarande ett ovanligt inslag i kommunen, men det är sannolikt att Finspång, precis som resten av riket, kommer att se en dramatisk ökning av antalet fordon de närmsta åren. Publika laddmöjligheter för elbilar saknas i Finspång. Siemens har laddstolpar på sin parkering. Parkeringar för- 19

55 sedda med motorvärmaruttag kan användas för laddning, men dessa uttag är sällan publika. RME Biodiesel, i form av rapsmetylester (RME) har under de senaste åren seglat upp som ett attraktivt drivmedel för tyngre fordon. Få publika tankställen för RME finns idag, inga i kommunen, och det medför att bränslet lämpar sig bäst för transporter där tankning kan ske i fordonsdepån. Bränslet reducerar klimatpåverkan i jämförelse med fossil diesel samtidigt som drivmedelspriset är fördelaktigt. Det är oklart vilken tillgång på RME som finns nationellt, och därmed vilken potential bränslet har att ersätta de stora mängder fossil diesel som idag används i transportsektorn. Östgötatrafikens lokaltrafik och landsbygdsbussar i Finspång går sedan sommaren 2013 på RME. Användandet av RME är ett miljömedvetet initiativ av Keolis som kör åt Östgötatrafiken i Finspångs kommun. Ett avtal som sträcker sig till och med halvårsskiftet Även Ragn-Sells renhållningsfordon i Finspång körs på RME sedan ett par år tillbaka. Företagen har egna privata cisterner för tankning. Spårbunden trafik Järnvägssträckan mellan Kimstad och Finspång trafikeras i dag endast av dieseldrivna godståg som går till och från Gränges och SSAB. I snitt ett godståg per dygn anländer och lämnar Finspång. Järnvägens standard behöver förbättras för befintlig godstrafik samt för en utökad användning av banan. I dag saknar banan elektrifiering och fungerande mötesplatser. Åren genomfördes en utredning om spårbunden persontrafik mellan Finspång och Norrköping eller Linköping. En ny utredning presenterades våren Enligt utredningen är det inte lönsamt att bedriva persontrafik på spåret Finspång-Kimstad. Kommunens verksamheter Sedan 2009 har Energimyndigheten erbjudit finansiellt stöd till kommuner och landsting för strategiskt arbete med energieffektivisering. Finspångs kommun har erhållit detta femåriga stöd på kr årligen, som har finansierat en energistrategtjänst på kommunförvaltningen. År 2014 är sista året som stöd betalas ut. År 2011 antog Finspångs kommun en energieffektiviseringsstrategi för kommunens byggnader, transporter och gatubelysning. Detta gjordes som en direkt följd av att ha blivit beviljade Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting, med löptid I samband med strategin så antog kommunen också ett mål om att spara 10 procent energi inom byggnader, transporter och gatubelysning under femårsperioden. Kommunens lokaler Den totala energianvändningen för kommunens byggnader har länge legat på en relativt stabil nivå, mellan 160 och 180 kwh/m2. Resultatet är därmed 20

56 bättre än för riket som helhet, där medelvärdet är 185 kwh/m2, enligt statistik från SKL. Värme, ventilation och belysning är de största energianvändarna i lokalerna. De senaste två åren har de flesta av kommunens lokaler med oljepannor fått mer miljöanpassade och energieffektiva uppvärmningsformer, såsom bergvärme-, pellets- och flisanläggningar. Det kvarstår fortfarande enstaka oljeeldade skolor i kommunen. Det finns fortfarande flera lokaler i och utanför tätorten som värms med direktverkande el. Många av lokalerna är mer eller mindre tillfälliga modulbyggen med bristande energiprestanda. Kommunen har fortfarande ett arbete framför sig med att hantera dessa problembyggnader. Elavtal Elen som kommun köper är inte miljömärkt. I takt med att många elkunder under senaste åren valt miljömärkt el så har den omärkta elen på marknaden fått gradvis lägre andel förnybar vind- och vattenkraft. Denna el, den så kallade residualmixen, som kommunens leverantör Eon sålde förra året innehöll bara 28,4 procent förnybar energi (38,2 procent fossil energi och 33,4 procent kärnkraft). För fem år sedan innehöll nordiska residualmixen över 50 procent förnybart som jämförelse. Transporter Kommunkoncernen använder ungefär 140 fordon i sina verksamheter. Tillsammans förbrukar de nästan liter drivmedel per år. Kommunkoncernen är därmed en av de större drivmedelsförbrukarna i kommunen. Förutom verksamheternas egna transporter så upphandlar kommunen flera transportintensiva tjänster, bland annat färdtjänst och skolskjuts och renhållning. Diagram 8 visar på vilka volymer och drivmedel som används för olika offentligt Drivmedelsanvändning finansierade transporter. i offentligt finansierad trafik MWh/år Ragn-Sells Samhällsbetalda resor Kommunkoncernens egna fordon, exkl transportenheten: Diesel Bensin RME Etanol Östgötatrafiken - lokaltrafik, landsbygdslinjer Diagram 8. Drivmedelsanvändning i offentligt finansierad trafik. MWh/år. Källa: Respektive transportutförare. 21

57 Kommunens fordon Inom transportsektorn i stort kan ingen tydlig minskning av fossilt bränsle utläsas, men för transporter i den kommunala verksamheten är trenden positiv både när det gäller energianvändning och förnybara bränslen. Diagram 9. Drivmedelsanvändning i koncernens fordon, MWh/år. Källa: Drivmedelsleverantörer. Krav på att alla nya leasingbilar i kommunorganisationen (inte helägda bolagen) ska kunna köras på förnybart bränsle infördes I dagsläget finns endast E85 som förnybart alternativ på publika tankställen i kommunen, i Finspång och Rejmyre. Fler förnybara alternativ skulle underlätta utfasningen av fossila bränslen, eftersom inte alla fordonsmodeller finns för etanoldrift. Antalet etanolbilar har ökat kraftigt sedan 2012, och därmed även mängden tankat etanolbränsle, till förmån för fossil bensin och diesel. Ökningen sker dock från mycket låga nivåer. Finspångs kommuns färdtjänst tankar ungefär 50 kubikmeter diesel per år och står därmed för ungefär hälften av kommunkoncernens dieselförbrukning. De helägda bolagen kör fortfarande uteslutande på diesel. Miljöpåverkan mildras dock märkbart eftersom koncernen nästan uteslutande tankar de etablerade oljebolagens mest förnybara diesel. Det är Preems Evolution diesel, med procent förnybar andel. Preem, som av Gröna Bilister utsågs till årets drivmedelsleverantör 2013 är huvudleverantör av drivmedel för hela koncernen sedan ett par år tillbaka. Andelen miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) i koncernen har ökat kraftigt senaste åren, med cirka 10 procentenheter per år från Både kommunorganisationen och de helägda bolagen har bidragit till ökningen. Miljöbilsdefinitioner och medföljande skattebefrielse har generellt drivit på 22

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Energi- och klimatstrategi för 2015-2018 2014-05-20 Remissversion E N E RG I - O C H K L I M A T S T RA T E G I 2 0 1 5-2 0 1 8 Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 3: Energiplan 2009 - uppföljning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 3 : E N E RG I P L A N 2 0 0 9 UP P F Ö L J N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energieffektiva Malmö

Energieffektiva Malmö Energieffektiva Malmö Datum: 2011-03-17 Ansvarig: Jesper Danielsson Förvaltning: Miljöförvaltningen, Malmö stad Enhet: Avdelningen för stadsutveckling och klimat Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer