Di ser flera faktorer som kan innebära att förutsättningarna. Di ser dock flera faktorer som ändå kan innebära att förutsättningarna blir gynnsamma

Transkript

1 STÅL & GRUVOR Trögare ute i världen Den globala stålproduktioen ökade globalt med bara 0,8 procent i fjol, men i Sverige ökade produktionen med 3 procent. Tillförsel av handelsfärdigt stål, miljoner ton Produktion av råstål i Sverige Miljoner ton 2,8 4,8 4,9 4,3 4,4 4, Svensk stålexport Januari oktober 2014, andel i procent Tyskland 17 Övriga 33 USA 9 Italien 7 Norge 6 Totalt 34 mdr kr * Källa: Jernkontoret *Prognos oktober 2014 Storbritannien 6 Kina 5 Frankrike 4 Polen 5 Finland 4 GRAFIK: LINDA FRIES-ÅMAN: FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK Den svenska råâstålsproduktionen ökade med 3 procent under 2014 till 4,5 miljoner ton tack vare en växande efterfrågan från viktiga exportmarknader som Tyskland, USA och Storbritannien. Den globala stålproduktionen ökade samtidigt med endast 0,8 procent, huvudsakligen till följd av en väsentligt lägre tillväxttakt i Kina. Laddat för stålaffärer Det är positivt att Sverige har kunnat öka sin produktion och sin export i en global marknad som är tuff. Värdet på den svenska stålexporten ökade med 10 procent i fjol, säger Mathias Ternell, handelspolitisk chef vid Jernkontoret. Cirka 17 procent av svensk stålexport går till Tyskland medan USA är den näst viktigaste marknaden med en andel på omkring 9 procent. Motorn för stålkonsumtionen i världen 2014 var USA, som har haft en positiv utveckling i industriproduktionen ända sedan finanskrisen, säger Mathias Ternell. Efterfrågan på stål i Sverige sjönk dock med 5 procent i fjol, enligt Jernkontorets statistik. Konsumtionen i Sverige vände ned under andra halvåret. Den förstärkning av marknaden vi såg i under 2013 bröts under sommaren Orsaken var att efterfrågan från fordonssektorn minskade och att metallindustrin och verkstad var fortsatt svaga, Mathias Ternell. Konjunkturutsikterna i Europa och Sverige tyder på en svag efterfrågetillväxt på stål under Di ser dock flera faktorer som ändå kan innebära att förutsättningarna blir gynnsamma för svensk stålindustri under 2015: ºDen europeiska centralbankens kraftiga stimulanser genom tillgångsköp ökar möjligheten för att den europeiska industrikonjunkturen lyfter. ºFörsvagningen av den svenska kronan ökar exportindustrins konkurrenskraft. Ett osäkerhetsmoment är dock hur ECB:s stimulanser påverkar eurons ställning mot kronan. ºEnergikostnadsÂsituaÂtionen har förbättrats och gör svensk basindustri mer konkurrenskraftig. Den största händelsen i svensk stålindustri under 2014 var givetvis SSAB:s förvärv av Rautaruukki. Strategiskt förefaller samgåendet Di ser flera faktorer som kan innebära att förutsättningarna blir gynnsamma för svensk stålindustri. fortfarande var klockrent, men SSAB har mycket att bevisa innan det går att dra slutsatsen att affären blev lyckad. En betydande missräkning för SSAB och vd:n Martin Lindqvist är att arkitekten bakom samgåendet SSAB:s ordförande Sverker Martin- Löf exakt på dagen ett år efter att affären blev känd tvingades meddela att han avgår. Chansen är god för att 2015 också blir ett år med spännande affärer i svensk stålindustri. Ovako gjorde operationellt stora framsteg under Skulle efterfrågan från den europeiska verkstadsindustrin bli bättre än väntat under 2015 och det starka börsklimatet håller i sig är det högst sannolikt att ägaren, riskkapitalbolaget Triton, väljer att börsnotera Ovako senare i år. Någon form av konsolidering bland stålgrossisterna ligger också i korten. Dels till följd av konsekvenserna av samgåendet mellan Rautaruukki och SSAB får på den svenska marknaden, men dels framför allt till följd av den svaga lönsamheten i sektorn kronorsfrågan i år är vad som händer med råâvarupriserna och då framför allt järnmalmspriset efter raset på 50 procent det senaste året. ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se

2 ENERGIEFFEKTIV PRODUKTION FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Genom optimering av sitt energibehov har Ramnäs Bruk tillsammans med Mälarenergi, Sarlin, Skangass och Nordea genomfört en omfattande energieffektivisering av sin produktion. Samtidigt som man sparar lika mycket energi som krävs för att värma upp ca 200 villor under ett helt år har leveranskapaciteten av kätting fördubblats. Ramnäs Bruk producerar kvalitativ kätting för krävande förankringssystem till kunder inom offshoreindustrin. Tillsammans med följande företag har man fått en effektiv produktion och en väsentligt minskad klimat- och miljöpåverkan. Mälarenergi har finansierat och byggt om befintliga system för uppvärmning, belysning och tryckluft hos Ramnäs Bruk och därmed gjort energibesparingar på hela 4 GWh om året. Med Mälarenergis hjälp återvinner de restenergier/spillvärme från tillverkningsprocessen och använder den för uppvärmning av Ramnäs Bruks lokaler. Nordea Finans har gjort det möjligt genom en skräddarsydd finansieringslösning av den naturgasvärmda industriugnsanläggningen. Skangass har byggt en kundanpassad LNGanläggning som ger en säker och trygg försörjning av naturgas till Ramnäs Bruk. Skangass är Nordens ledande leverantör av flytande naturgas (LNG) som möjliggör att industrin kan välja den energieffektiva och rena naturgasen utan geografisk begränsning. Sarlin har levererat en naturgasvärmd industriugnsanläggning för härdning och anlöpning anpassad för att möta Ramnäs Bruks ökade behov av kapacitet. Genom deras design, val av brännare och infodring, samt innovativ värmeåtervinning, har verkningsgraden och därmed energieffektiviteten signifikant förbättrats samtidigt som produktkvaliteten säkras.

3 32 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI SER FRAMÅT. Mervi Leivonen vid Brahestads stålverk ser fördelar med att bli en del av en större stålkoncern. EUROPACHEF. Olavi Huhtala bär ett stort ansvar för att fusionen av Nordens två största stålbolag blir lyckad. UPPRUSTAT. Båda masugnarna i Brahestad är toppmoderna efter att nyligen renoverats. TEMPO I VERKET. I valsverket i Brahestad produceras mest tunnplåt, men också stora volymer grovplåt. En viktig konkurrensfördel för Kekkonens stål i För exakt ett år sedan var den finländska stålstaden Brahestad i chock. Nyheten att den finländska staten skulle sälja stadens största arbetsgivare Rautaruukki till SSAB slog ned som en bomb. Men med tiden har vi sett många fördelar med att bli en del av SSAB, säger Mervi Leinonen, processutvecklingschef vid stålverket i Brahestad. På morgonen den 22 januari blev SSAB:s bud på ärkekonkurrenten Rautaruukki officiellt. Hjärtat av det företag som SSAB köpte finns i Brahestad, eller Raahe som den numera helfinska staden heter på finska. I Brahestad sker all stålproduktion och där arbetar av företagets anställda. Det var den legendariske finländske presidenten Urho Kekkonen, president mellan , som omkring 1960 bestämde att Brahestad var den rätta platsen för statens nya stålbolag. Därför står han staty i staden och enligt en historia bestämde Kekkonen att stålverksamheten skulle förläggas till Brahestad när han under en skidtur där blev bjuden på väldigt god havtornssaft. Från Ruukki till SSAB Olavi Huhtala är en av tre medlemmar i Rautaruukkis tidigare ledning som nu ingår i SSAB:s koncernledning. För ett år sedan hade han den utmanande uppgiften att förklara för personalen varför affären med SSAB var bra. Först var det en kalldusch här bland de anställda. Man förstod inte hur man kunde sälja Ruukki, för försäljarna var det svårt att inse att de skulle bli kolleger med dem som de kämpat mot i decennier. Rubrikerna var negativa i tidningarna många undrade varför man i Finland inte kunde utveckla industrin själv, minns Olavi Huhtala, som nu är SSAB:s EuropaÂchef. Logisk affär Han började arbeta på Rautaruukki 1987, 25 år gammal, och skulle ha varit en given kandidat till att bli ny koncernchef om affären med SSAB inte blivit av. Men någon besvikelse över att RautaÂruukki blev svenskt säger han sig aldrig ha känt. Jag var med i processen som ledde till affären och den är fullständigt logisk. Det var uppenbart att både Ruukki och SSAB måste sänka kostnadsbasen dramatiskt för att vara konkurrenskraftiga och därför var samgåendet nödvändigt. Rautaruukki är nu också en del av en mer internationell stålkoncern. Det är positivt att bli en del av SSAB som har verksamhet över hela världen, med bland annat produktion i USA. Det OMSKYLTAT. Nu står det SSAB i stället för Rautaruukki på skyltarna i Finlands anrika stålstad. Härifrån kommer järnmalmen Malmberget Luleå SVERIGE Brahestad FINLAND Tavastehus RYSSLAND Kostamus ger många utvecklingsmöjligheter för de anställda, säger Olavi Huhtala. Under våren och sommaren förra året minskade också oron bland personalen för vilka konsekvenser samgåendet med SSAB skulle få. Kanske beroende på att inget tydligt egentligen har förändras i Brahestad ännu förutom att alla Rautaruukkis skyltar byttes ut mot SSAB-skyltar direkt efter att EU godkände affären. Den mest tydliga effekten hittills är att vi har kunnat börja ha helt öppna möten med våra kolleger i Luleå för att utbyta kunskap och erfarenheter i bland annat utvecklingsfrågor. Det är positivt, säger Mervi Leinonen, som är chef för tolv personer som jobbar med processutveckling vid stålverket. Samordning väntar Men snart måste det rimligen hända saker som får märkbara effekter på produktionsorterna. För ett av huvudsyftena med SSAB:s förvärv är att produktionen ska samordnas. Planeringen av hur vi ska koordinera verksamheterna har skett på huvudkontoren i Stockholm och Helsingfors. Men innan jul började vi involvera och informera persoânalen på produktionsorterna, säger Olavi Huhtala. Ugnarna på högvarv En av få saker, som SSAB har varit tydligt med, är att det finns betydande pengar att spara genom att utnyttja koncernens fem masugnar mer effektivt. I Brahestad finns två masugnar som har en totalkapacitet på 2,6 miljoner ton stål per år. Båda har nyligen genomgått det omfattade underhållsstopp för omställning som SSAB:s största masugn, som finns i Luleå, ska göra i sommar. Masugnarna körs nu med 85 procents kapacitetsutnyttjande, säger Markku Vetoniemi, chef för järnproduktion. I Sverige köper SSAB alla pellets till sina masugnar från LKAB, medan det i Brahestad finns en lång tradition av att köpa malm även från ryska Severstal. Nu köps pro

4 DAGENS INDUSTRI STÅL OCH GRUVOR 33 ndi Fakta SSAB i Brahestad Produktionskapacitet i Brahestad är 2,6 miljoner ton stål per år producerades cirka 2,2 miljoner ton stål i Brahestad. Antal anställda i Brahestad: Cirka Genomsnittsåldern är 46 år. Industriområdet är på 500 hektar stort och inkluderar en egen hamn. Stora investeringar som nyligen har genomförts: renovering av masugnar, miljöinvesteringar. Pågående investeringar: nytt kraftverk för 121 miljoner euro, pulveriserad kolinjektion i masugn för 65 miljoner euro, samt utbyte av konverter i stålverk för 30 miljoner euro. Rautaruukki börsintroducerades 1994 Bildades 1960 av den finländska staten. Börsnoterades 1994, Âstaten stannade som huvudägare. Bolagets namn på HelÂsingforsbörsen var Rautaruukki, men marknadsföringsânamnet var Ruukki. SSAB lade ett aktiebaserat bud på bolaget den 22 januari 2014, värdet på budet var 10,1 miljarder kronor. Efter godkännandet av EU blev Rautaruukki en del av SSAB den 1 september Brahestad är att förmågan att leverera snabbt till Centraleuropa. STÅLBAD. I valsverket hettas tunnplåten upp till långt över grader. svenska händer cent från LKAB och resten från Ryssland. Brahestad har två leverantörer för att den ryska malmen transporteras med tåg hit. Det har varit ganska många vintrar då isläget varit svårt och det inte har gått att transportera malm från Luleå över Bottenviken då har tågförbindelsen varit en försäkring. Vår plan är att fortsätta affärerna med både den ryska sidan och med LKAB, säger Olavi Huhtala. Men det är ju avsevärt Ânärmare till Severstals gruva i ryska Kostamus än till Malmberget. Varför köper ni inte mer från Ryssland? För ett par decennier sedan köpte Ruukki den största delen av järnmalmen från Ryssland, men i nuvarande situation i Ryssland vill vi inte öka exponeringen där. Dessutom finns tekniska förklaringar till att vi köper mest av LKAB, kvaliteten är inte likadan, men vi blandar dem i masugnen, säger Olavi Huhtala. Ett antal fördelar Säkra och snabba leveranser är annars en viktig konkurrensfördel för Brahestad, enligt Olavi Huhtala. När vi har både stålverk och valsverk på samma plats kan vi ofta leverera snabbare till Tyskland än våra tyska konkurrenter. Vi kan tillverka mycket snabbt tack vare det integrerade systemet. I valsverket i Brahestad finns ett bandverk för tunnplåt och ett kvartoverk för grovplåt. Därmed är Brahestad något av en kombination av SSAB:s svenska valsverk - där Borlänge producerar tunnplåt, och Oxelösund tillverkar grovplåt. I Brahestad finns en något äldre version av den kylsträcka som SSAB köpte till Borlänge för drygt 1,4 miljarder kronor för två år sedan. Enligt Olavi Huhtala håller Borlänges kylsträcka högre kvalitet eftersom den är nyare. Tunn information Europachefen vill inte ge några indikationer på hur SSAB ska optimera sin tunnplåtsproduktion, i stället lyfter han fram en fördel med att producera varmvalsad tunnplåt både i Borlänge och i BraheÂstad. Det är en trygghet för kunderna. Om något händer på det ena stället så kan vi leverera från det andra, säger han. Från Brahestad skickas även tunnplåt till Tavastehus där SSAB genom förvärvet av Rautaruukki har kapacitet för att kallvalsa och måla 1,2 miljoner ton plåt per år. Genom förvärvet av Rautaruukki har SSAB också blivit Nordens ledande producent av rör. Tillsammans kan bolagen erbjuda ett bredare utbud av produkter vilket öppnar nya försäljningsmöjligheter bland annat i bilindustrin. Jag ska träffa flera stora företag den närmaste tiden som vi inte har levererat till tidigare. Jag ser det som att de vill träffa oss för att vi nu har en bredare produktpalett och de kan köpa allt från en kontakt i SSAB, säger Olavi Huhtala. ndi Brahestad Foto: CLAES-GÖRAN FLINCK Text: ANDERS HÄGERSTRAND red@di.se Behöver Du en ny Plåtleverantör? Vi klipper och spaltar all tunnplåt och bandplåt. Kompetent! Flexibelt! Pålitligt! Långsiktigt! Hur kan vi hjälpa Dig? Blekegatan 7, KARLSTAD tel:

5 34 STÅL OCH GRUVOR Plåt, stång och rör mm Stål, Rostfritt, Aluminium, Mässing och Koppar Vi vattenskär, sågar och klipper till önskad storlek och form. Hämtlager & Utkörning. Snabba leveranser. i samarbete med Slunghjulsmaskiner, Stockholms Vattenskärning, Kraftvägen 32, Kungsängen Tel , , Fax h2o@vattenskarning.se uppbyggnad och användning Rensmedel för blästring Hög kvalitet och korta leveranstider Steel shot och steel grit Tackjärnsgranulat Rostfritt Rens/Blästermedel. Blästermedel direkt från egen tillverkning utan mellanhänder. Säkra leveranser tack vare produktion på 14 orter world wide. Korta leveranstider från lager i Västerås eller direkt ifrån fabrik (24 T laster). Vi jobbar långsiktigt med våra kunder som kostnadsfritt erhåller: Ständigt förbättring via tillståndskontroll av Era maskiner vilket ger sänkta produktionskostnader. Nyttjande av WINOA testcenter för offline provning Utbildning av Er personal i blästerprocessen och dess uppbyggnad Metabrasive AB, Skårsled 3, Box 14001, Göteborg Tel Fax wabrasives.com TRADITION OCH FRAMTID. Anders Ullberg har en lång karriär inom stål- och gruvindustrin bakom En modern Nestorn: Branschen har goda Under Hindersmässan i Örebro i år gör stål- och gruvindustrin en storsatsning på att locka till sig studenter. Jag är positivt inställd till svensk basâ industris framtid. Men en kritisk faktor är att attrahera unga människor till de här industrierna, säger Anders Ullberg, ordâ förande för Boliden och Bergshand ÂteÂringens Vänner. Anders Ullberg har haft tunga poster i svensk stål- och gruvindustri i tre decennier. Först som finansdirektör och vd för SSAB och under de senaste nio åren har han varit ordförande för Boliden. Sedan 2006 är han även ordförande för gruv- och stålindustrins intresseorganiâ sation Bergshandteringens Vänner, BHV, och på årsmötet i dag, som traditionsenligt ordnas i samband med Hindersmässan, väntas han återväljas för tionde gången i följd. BHV fyllde 150 år i fjol och i år har ni jubileum med över 800 gäster. Varför är förâ eningen fortfarande betydelsefull? Det är en viktig mötesplats för folk i branscherna där man kan träffas för att diskutera Patrik Stiernstrand VD / Scandinavian Sales Manager patrik.stiernstrand@wabrasives.com i olika grupperingar, och självklart ska man ha lite kul också, säger Anders Ullberg. Det är turbulenta tider inom både stål- och stora delar av gruvindustrin. Hur ser du på branschernas framtid? Jag är positivt inställd till basindustrin i Sverige. Bara vi har en rimlig kostnadsstruktur i landet och vi har energiâ frågan löst så har branschen goda förutsättningar att utvecklas. Inom gruvindustrin har både LKAB och Boliden visat god förmåga att investera i rätt projekt och vara effektiva. På stålsidan är det inte bara SSAB som satsar på nischprodukter utan även Ovako har en kraftig nischorientering. Anders Ullberg lämnade stålindustrin och blev ordâ förande för Boliden i mitten Besöksadress: Skårs Led 3, Göteborg Postadress: Box 14001, Göteborg Office: Fax: Mobile: av 00-talet. Det var ungefär samtidigt som gruvsektorn fick ett stort uppsving medan stålsektorn gick mot sämre tider. Det var inte därför jag bytte, men visst växlade jag till något som har fått en mycket bättre värdeâ utveckling. OmÂkring 2006 började gruvindustrin dra till följd av hög efterfrågan på råvaror som järnmalm, koppar och zink från Kina. Där emot fick de som förädlar malmen, till exempel stålföretagen, sämre betingelser från slutet av 2008 vilket pressade lönsamheten, säger Anders Ullberg. Kommer trenden att gruvorna är vinnare att hålla i sig? Jag ser inget skifte just nu. Men beroende på bland annat kapacitetsutbyggnad i olika delar av förädlingskedjan så kommer det alltid att skifta vem som tar största delen av kakan. Det är ingen som åker upp i stjärnorna och befinner sig där i evig tid. Under årets Hindersmässa ordnar ni speciella arrangemang för studenter. Vad borde göra gruv- och stålâ industrin intressant för dagens unga?

6 DAGENS INDUSTRI STÅL OCH GRUVOR 35 Slår tillbaka mot ministerns stålutspel 3 Frågor till... Bo-Erik Pers Vd för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht sa i förra veckan att svensk mat är det nya stålet för svensk export. Håller stålet på att förlora statusen som en viktig exportprodukt? Jag tycker inte det, men däremot är det ett tufft läge med kraftig konkurrens och överkapacitet på stålsidan. Det är därför viktigt att den svenska stålindustrin har siktet inställt på avancerade stål och nischaffärer. Inom dessa områden är vår stålindustri stark och har potential att utvecklas fortare än konkurrenterna. Vilka är nyckelfaktorerna för att svenskt nischstål ska klara konkurrensen? Vi måste säkerställa en fortsatt stark och ledande position inom de avancerade stålen. Det ställer krav på ett allt högre tempo inom forskning och produktutveckling. Det andra är att vi måste bli ännu bättre på att hjälpa kunderna att använda våra material på ett sätt som ger konkurrensfördelar för dem. I SR-programmet Kaliber i söndags påstod man att tusentals av de cirka jobb som finns i er industri är hotade. Är det så? Klarar vi inte att fortsatt förändra vår industri, så att vi ökar andelen nischaffärer, då kan det ligga ett uns av sanning i det där men jag tror att vi lyckas. Svensk stålindustri har företag som jobbar i nära samarbete med sina kunder och erbjuder även tjänster och service. ANDERS HÄGERSTRAND Stålindustrin vill bli en ännu starkare aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö. Därför beslutade stålindustrin i Sverige i mars 2013 om en branschgemensam vision för 2050: sig. Han ser goda skäl för studenter att söka sig till branschen. industri förutsättningar Det är att i våra industrier använder men den moderna högteknologin. Man får arbeta med kraftigt automatiserade processer och applicera högteknologi i en konkret verksamhet. En annan sak är att de produkter som vi och våra kunder gör är en förutsättning för det moderna samhället. Det är intressant att vara med och påverka de produkterna i ett tidigt skede. Antingen i gruva eller i förädling. Vilket är ditt huvudbudskap i anförandet till studenterna under Hindersmässan? Att det inte går att planera sin karriär. Men man måste vara beredd att ta beslut ett par gånger i livet. ndi Fakta Anders Ullberg FOTO: JONATAN BYLARS Vilka beslut var viktigast för din karriär? Det ena är att jag lämnade doktorsutbildningen på Handels och började jobba i industrin. Det andra är jag bytte till stålet från varvsindustrin och fick en väldigt stimulerande tid där. Vilka är dina viktigaste beslut som företagsledare? Det ena är den struktur vi satte för SSAB , den blev riktigt bra och bar länge. Det andra är att få vara med i utvecklingen av de nischade produkterna på SSAB, säger Anders Ullberg. ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se Född: 1946, uppväxt på Kungsholmen i Stockholm. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, samt studier på KTH. Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande för bland annat Boliden, BE Group, Studsvik och Bergshandteringens Vänner. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco, Åkers och Beijer Alma. Tidigare uppdrag: Vd för SSAB , vice vd , finansdirektör SSAB , samt ekonomidirektör på Svenska Varv. Med visionen följer tre åtaganden: VI LEDER TEKNIKUTVECKLINGEN Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser. VI FÖDER KREATIVA INDIVIDER Vår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser. VI SKAPAR MILJÖNYTTA Vår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser.

7 36 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI Stjärnglans efter YTKEMISK PROCESS. Jenny Gotthardsson jobbar hårt för att ytterligare optimera den viktiga flotationsprocessen i anrikningsverket i Garpenberg. I processen anrikas malmen och värdemineral separeras från gråberget. LÅNG ERFARENHET. Lars Carlsson, som arbetat i Garpenberggruvan i över 25 år, bevakar den krossade malmen som är på väg in hissen som transporterar malmen från gruvan. BEVAKAR PROCESSEN. Carolin Johansson, processoperatör i anrikningsverket, bevakar att malning, flotation och avvattning fortlöper som det ska. UNDER JORD. Anställda vid Garpenbergruvan väntar på att få åka cirka meter ned under markytan. I personalhissen finns plats för 40 personer. ndi Fakta Nya Garpenberggruvan Produktionskapacitet: 2,5 miljoner ton malm per år. Bergschaktet: 6,5 meter i diameter, ned till meter, pålastning sker på nivå meter. Personschaktet: 4,5 meter i diameter, går ned till meter, nedersta avstigningsnivå: meter. Bergspelet: Kapacitet på 28,5 ton per skip, hastighet 17 meter per sekund, 416 ton per timme. Personspelet: kapacitet 40 personer (två våningar), hastighet 8 m/s. Anrikningsverk: längd: 208 meter, bredd: 37 meter, höjd: 40 meter. Miljardinvesteringarna Boliden investerade 3,9 miljarder kronor i Garpenberg Investeringarna fördelades på följande: ºAnrikningsverk: 900 Mkr. ºProcessutrustning och installationer i verk: 900 Mkr. ºTvå schakt, krossrum, orter: 800 Mkr. ºKrossar, spel, pumpar och andra anläggningar under jord: 800 Mkr. ºÖvrigt: 500 Mkr.

8 DAGENS INDUSTRI nedläggningshot Gruvmörker byttes till succé för Boliden i Garpenberg Efter två dramatiska decennier med nedläggningshot, civil olydnad och befarade kostnadsöverksridningar i miljardklassen är Bolidens anrika gruva i Garpenberg den lysande stjärnan i svensk gruvindustri. Historien och det tidigare nedläggningshotet har skapat ett stort engagemang bland de anställda, säger Garpenbergs chef Hans Jönsson. Basmetallen zink används främst för galvanisering av stål. I Sverige kommer det under de närmaste åren att brytas mer zink än någonsin tidigare. Detta tack vare Bolidens expansion av zinkgruvan i Garpenberg, som är Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande är i drift. När Bolidens investering på 3,9 miljarder kronor i Garpenberg ger full effekt på produktionen, i slutet av det här året, kommer 2,5 miljoner ton malm att förädlas i det nybyggda anrikningsverket varje år. Före investeringen producerade Boliden 1,4 ton malm i Garpenberg. Viktig för kommunen Hittills är expansionen av Garpenberg en framgång för Bolidens ägare. Att det går bra för gruvan är också av största vikt för Hedemora kommun där den är den i särklass största arbetsgivaren och har blivit extra betydelsefull sedan andra storföretag, till exempel Outokumpu, har reducerat sin verksamheter i regionen jobbade 320 personer här, men vi ökar nu till över 400. Det har inte varit några problem att hitta kvalificerad personal när andra bolag i regionen snarare drar ned, säger Hans Jönsson. Förutom att öka produktionstakten, var huvudsyftet med investeringen att samla hela produktionsprocessen i anslutning till den nya rika malmkroppen Lappberget, som ligger mellan de två gamla underjordsgruvorna. Bra på automatik Ned till meters djup har Boliden byggt två hisschakt, ett för personal och ett för malm. Rakt ovanför fyndigheten står det nya anrikningsverket. Automatisering och fjärrstyrning av processen är ledstjärnorna i modern gruvindustri. I gruvan körs malmen med lastbil från platsen där den bryts till de två underjordskrossarna, varifrån den krossade malmen automatiskt transporteras till anrikningsverket meter högre upp. Anrikningsverket tar emot den krossade malmen som anrikas. Koncentraten hämtas sedan med lastbilar och körs till Gävle hamn för vidare transport till smältverken. Samtidigt som Boliden kallar Garpenberg för en av världens modernaste gruvor, är en del av den viktigaste utrustningen i gruvan äldre än de allra flesta som arbetar STÅL OCH GRUVOR 37 där. Krossarna är av märket Mogårdshammar, byggda på 1950-talet. Den ena har tidigare använts i Bolidenområdet utanför Skellefteå och den andra är inköpt begagnad. Även kvarnarna i anrikningsverket är begagnade de fanns tidigare i det gamla anrikningsverket vid koppargruvan i Aitik. Vid expansionen i Aitik köpte Boliden nya krossar från Sandvik. Varför valde ni äldre krossar nu? Det handlar om att hålla investeringarna nere och att de gamla krossarna är kraftigare och innehåller mer stål än nya krossar, säger Hans Jönsson. Nu andas det stor framtidsoptimism kring Garpenberg, gruvan är konkurrenskraftig med låga produktionskostnader och malmen, som hittills har hittats räcker till åtminstone 2030-talet. Ett steg från nedläggning Annat var det i slutet på talet när det i det närmaste var bestämt att gruvan skulle stänga. Men när geologerna hittade en ny mineralisering väcktes hopp. I Garpenberg startade man då prospekteringsborrningar utan att fråga om lov hos huvudkontoret eftersom de då sannolikt hade blivit stoppade av besparingsskäl. Den civila olydnaden gav resultat borrningarna ledde till den stora rika malmâkroppen i Lappberget. Första gången Boliden officiellt talade om Lappberget var i ett pressmeddelande våren Det var många som jobbade här som hade starka band till bygden och det märktes så tydligt på stämningen STOLT CHEF. Lennart Evrell, vd för Boliden. MÅLINRIKTAD. Hans Jönsson, chef för Boldiens verksamhet i Garpenberg. här när det började andas framtidstro igen, minns Jenny Gotthardsson, som började jobba i Garpenberg 2000 och i dag är chef för anrikningsverket. Lade krutet på koppar I mitten av 00-talet steg förväntningarna på att Boliden skulle investera i en expansion av Garpenberg. Men bolagsledningen beslöt i stället att bygga ut koppargruvan i Aitik för 6 miljarder kronor och sedan kom finanskrisen. När metallmarknaderna åter förbättrats 2010 handlades järnmalm och koppar på rekordnivåer, medan zink var långt från gamla rekord. De flesta gruvbolagen ville därför investera i utökad produktion av koppar och järnmalm medan zink var ointressant. På Boliden gjorde man en annan bedömning. När man analyserade hur utbudet och efterfrågan skulle utvecklas på olika metaller var zink mycket intressant. Många tyckte då att vi hade för höga prognoser för det långsiktiga zinkpriset och för låga prognoser för kopparpriset, minns Lennart Evrell, vd för Boliden. Facit gav Boliden rätt Men Boliden valde ändå att gå sin egen väg och den 18 januaâri 2011 kom beskedet att styrelsen hade beslutat att bolaget ska investera i Garpenberg. Sett till hur metallpriserna har utvecklas sedan investeringsbeslutet gjorde Boliden rätt. Koppar- och järnmalmspriset har fallit kraftigt medan zinkpriset har stigit räknat i kronor. Ett minus för Garpenberg är dock att priset på silver som är en viktig bimetall har rasat de senaste åren. Men den sammanlagda marknadsbilden är ändå bättre än vad vi hade i våra scenarier när vi tog investeringsbeslutet, säger Lennart Evrell. Stora gruvprojekt drabbas ofta av förseningar och kostnadsöverskridningar. Garpenberg har klarat sig från det, men i början av 2013 när borrarna, som skulle borra det meter djupa malmschaktet, hade havererat flera gånger på kort tid fruktade Bolidens projektledning det värsta: att man hade missbedömt berget. Vi befarade att vi inte skulle kunna bygga schaktet på den plats vi hade planerat. Det hade potentiellt kunnat leda till miljarder i högre kostnader och flera år i förseningar. Det kunde ha utvecklats till en verklig kris, minns Lennart Evrell. Under två tre veckor arbetade projektets ledningsgrupp intensivt med underleverantören Bergteamet som ansvarade för borrningarna. Det var dramatiskt och det var stenansikten. Lösningen var att vi borrade med mindre diameter på flera höjder parallellt, säger Lennart Evrell. Kramar ut malmen Produktionen i det nya schaktet i Lappberget och i det nya anrikningsverket startade våren 2014 som planerat. Sedan dess pågår intrimningsarbetet för att producera för fullt i slutet av det här året. Vi har förbättrat processen i anrikningsverket varje månad sedan starten och utbytet är nu på samma nivå som i det gamla verket. Men vi är aldrig nöjda, vi söker hela tiden möjligheter för att optimera flotationsprocessen för att få ut så mycket metall som möjligt ur malmen, säger Jenny Gotthardsson, chefen för anrikningsverket. ndi Hedemora Foto: JONATAN BYLARS Text: ANDERS HÄGERSTRAND red@di.se Den Moderna Industristaden u T p ENd L a RE Sandviken är en kommun i ständig utveckling. En utveckling som har gått från en traditionell bruksort till en modern industristad. Allt i en industriell atmosfär kring den högteknologiska verkstadskoncernen Sandvik AB. Fler och fler upptäcker fördelarna med Sandvikens geografiska FörvärvsarB etande F rån 16 år in- och utpendlare över kommung räns läge. Motorväg hela sträckan INp ENd L a RE från Stockholm, snabba resor med tåg till och från Mälardalen. Här finns idag alla byggstenar för att skapa framtidens företag. Flexibla lokaler, modern infrastruktur SaNdVIkEN och en teknik- och IT-baserad Science Park - Sandbacka Park arb etspendlade cirka personer till eller F rån s andviken hade antalet ökat till cirka pendlade in och pendlade ut. Fler pendlar F rån Gävle till s andviken - EN VIkTIg del I ExpaNdERaNdE REgIoN än Allt tvärtom. i en attraktiv och inspirerande livsmiljö. Näringslivskontoret, Tel e Samhällsutvecklingen har i praktiken redan sprängt kommungränserna. allt fler pendlar och rör sig inom betydligt större områden än den egna kommunen när det gäller jobb, barnomsorg, skolgång, inköp, nöjen och kulturliv. n Sandvikenbo bor förvisso i Sandvikens kommun - men lever i en stadigt expanderande region. Gästrikeregionen är de fyra Gästrikeregionen hyser närmare invånare. Involverar man även Falun-Borlänge blir det en region med elva och nu också flytten av Sandviks huvudkontor. Trots det skapas det nya jobb och det sker en tillväxt - allt inom pendlingsavstånd,

9 38 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI Chefsbyten plågar BE Group Tuffa tag de Börsnoterade stålsgrossisten BE Group har senaste åren tillhört börsens främsta slagpåsar. Bolaget har haft svårt att parera volymnedgång och har plågats av ideliga chefsbyten. Senast att lämna vd-posten var Kimmo Väkiparta som slutade i augusti, efter mindre än två år som vd för stålgrossisten. Han efterträdde Roger Johansson, som bara var vd i ett och ett halvt år innan han hade klart med nytt jobb på EQT-ägda Dometic. Dessförinnan var Lars Bergström vd för BE Group från mars 2009 till november året därpå. Trots att det gått nästan ett halvår har BE Group inte klart med ny vd. Vi är specifika när vi söker. Tidigare har vi bytt chefer lite för ofta och så har vi en interimlösning på plats så det brinner inte, men vi jobbar på med högsta tempo. Anledningen till att det tar tid är att vi är noga med att vi ska En bra utbildning är guld värd du får den på Bergsskolan! BERGSSKOLAN Utbildning inom berg och metall sedan 1830 hamna rätt, säger BE Groups styrelseordförande Anders Ullberg. Munters tidigare vd Lars Engström har gått in som tillförordnad vd, men han är inte aktuell som en permanent lösning. Tiden går? Jag är väl medveten om det. Jag vill inte göra någon bedömning om när vi kan ha en ny vd på plats, men du ska veta att vi jobbar med högsta tempo på det, säger Anders Ullberg. RICHARD BRÅSE EN DEL AV LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET HELGJUTNA KUNSKAPER. Vi anordnar 2-åriga teknikerprogram och 3-åriga högskoleingenjörsprogram med Luleå tekniska universitet som akademisk huvudman. Vi skräddarsyr kurser för deltagare med olika utbildningsbakgrund, som kan genomföras på Bergsskolan eller på plats på ert företag. Vi har kompetens för provning av alla typer av metalliska material från gjutjärn till guld och kan genomföra högkvalitativa materialanalyser och utredningar. senaste två åren Det pressade stålgrossistledet tror på fortsatt svag men stabil marknad. Hoppet sätts till att den svaga svenska kronan ska lyfta kundernas export. Vi tror inte marknaden kommer att förstärkas nämnvärt. Den har varit svag för rostfritt stål senaste två åren och jag ser inte någon ljusning för det här året. Det man kan sätta sitt hopp till är den svenska kronans försvagning, det kan ge exporten ett lyft, säger Peter Sjödahl vd för Damstahl. Ökade volymerna Bolaget som är helt inriktat på rostfritt stål, har lyckats leverera vinster under de svaga åren när volymerna gått ned. Det finns bolag som har det värre. Tittar man runt i stålgrossistvärlden har det varit tuffa tag de senaste två åren. Det finns rätt många som inte mår bra, säger Peter Sjödahl. Stena Stål som är en del av Stena Metall lyckades öka volymerna under 2014 med knappt 2 procent. Bolagets marknadschef är något mer Hans Svensson, marknadschef på Stena Stål. optimistisk inför 2015 och räknar med att Stena Stål kan öka volymerna med över 2 procent. Vi är försiktigt optimistiska volymmässigt. Året avslutades ganska stabilt och det var bra fart alla aktiva dagar i december och vi upplever att kunderna kommit tillbaka i samma volymer efter nyåret. Vi ser tendenser till att den svaga kronan hjälper exportföretagen, de verkar ha bättre orderingång. Förhoppningen är att vi kan få bättre volymer, säger Hans Svensson. Så ni är säkra på volymerna och kan vara trygga i er orderläggning? Volymerna känner vi kanske inte att de är på toppâ nivåer, men de är ganska stabila och ökande. Sedan har vi ett lågt prisläge på stål som är ett problem, drivet av överâ kapaciteten som finns i europeiskt perspektiv, säger Stena Ståls marknadschef. Har sammanslagningen av Rautaruukki och SSAB Âöppnat möjligheter för er? Det är inga portar som öppnats men visst finns det kunder som söker alternativ när de två största aktörerna på stålservicecenter blir en. Det ser vi att det finns en marknad som gläntar på dörren, där har vi också förhoppningar om bättre volymer. Vi har en positiv trend i bolaget, säger Hans Svensson. RICHARD BRÅSE richard.brase@di.se ,2 % LEVERANSSÄKERHET SEDAN 2010 Din huvudleverantör av tunnplåt 7/24/365 Stålservicecenter Tunnplåt

10 DAGENS INDUSTRI HETT. Ovakos stränggjutning på Smedjebacken. Ovako ökar exporten Specialstålföretaget Ovako förbättrade lönsamheten kraftigt i fjol och skördade viktiga framgångar på tillväxtmarknader började vi se effekter av våra marknadssatsningar, säger vd:n Tom Erixon. Ovakos två marknadssatsningar, den ena är på tillväxtmarknader och den andra på nya produktvarumärken, är nyckeln till en fortsatt lönsamhetsförbättring. Vi ser att alla våra nya marknader betalar sig, till och med Ryssland och Italien fungerar i nuvarande konjunkturläge när vi hittar rätt kunder och rätt applikationer, säger Tom Erixon. Ovako klassar Östeuropa, Kina och Italien som tillväxtmarknader. Genom att växa där är målet att öka försäljningen utanför sina traditionella hemmamarknader med 25 procent till Vi ligger förmodligen på 17 procent när vi summerar år 2014 jämfört med 15 procent året före, säger Tom Erixon. Ovakos satsning på nya produktvarumärken accelererade 2014 då Ovako lanserade tre nya varumärken. Högre volym Ovako har ännu inte rapporterat för det fjärde kvartalet Men under tre första kvartalen ökade rörelsemarginalen till 4,4 procent från 0,6 procent året före. En viktig orsak till lyftet är lägre kostnader nådde vi huvuddelen av vårt besparingsmål på 17 miljoner euro. I år ska vi sänka kostnaderna med ytterligare 9 miljoner, säger Tom Erixon och understryker att 39 båda neddragningarna ingår i det åtgärdsprogram på totalt 35 miljoner euro som kommunicerades Det andra skälet till bakom lönsamhetslyftet är något högre volymer. Nyckeln för att Ovako ska nå sitt finansiella mål om en rörelsemarginal på 10 procent är att marknadssatsningarna fortsätter att ge utslag i högre volymer, för bruttomarginalen tenderar att vara stabil över tid. Tittar man över en femårsperiod så ligger bruttomarginalen ganska konstant på 40 procent oavsett vilka volymer vi har haft så, det motsvarar ungefär 500 euro per ton, säger Tom Erixon. Under 2014 tog Ovako ett femårigt obligationslån på 300 miljoner euro, obligationen är noterad i Luxemburg. ANDERS HÄGERSTRAND HELSINGBORG, NYBRO, KALMAR, VÄRNAMO, JÖNKÖPING, GÖTEBORG, LIDKÖPING, STORFORS, MOLKOM, KARLSTAD, VÄSTERÅS, STOCKHOLM, TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK, SKELLEFTEÅ, LULEÅ, KIRUNA OCH MOSS. Vi finns runt hörnet! Stena Stål erbjuder branschens bästa service genom lokal närvaro med lager, produktion och försäljningskontor på flera platser runt om i Sverige och ett komplett sortiment av stålprodukter. Stena Ståls lager och försäljningskontor finns nära våra kunders verksamhet. Växel Våra kranbilar täcker dessutom större delen av landet flera dagar i veckan så vi är aldrig långt borta. Ring Linda i Värnamo, Peter i Timrå, Kenneth i Luleå eller någon annan av våra nära stålsäljare. Kontaktuppgifter finns på vår hemsida. En del av din styrka

11 40 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI ndi Fakta Petra Einarsson Ålder: 47 år. Utbildning: Civilekonom. Position: Chef för Sandvik Materials Technology sedan den 1 februari Styrelsemedlem i SSAB. Tidigare uppdrag: Anställd på Sandvik sedan Olika ledande befattningar, bland annat som ekonomidirektör på Sandvik Materials Technology ( ), chef för produktområdet Strip ( ) samt chef för produktområdet Tube ( ). GER LYFT. Vi har bestämt vilka segment vi ska satsa på och vi har dragit ned kostnaderna, säger Petra Einarsson, vd för Sandvik Materials Technology. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK SBS-godkänd leverantör inom stålprodukter! Ståldrottningen drar upp vinsten Anzeige 122x176mm :42 Uhr Seite 1 ABUS Kransystem levererar högkvalitativ lyftutrustning från 80 kg upp till 120 ton. ABUS organisationen tillhandahåller service och utbildning av lyftutrustning. Representerat på över 20 olika orter över hela Sverige. ABUS finns väl representerat över hela Sverige. För mer information: Karlstad Tel: Timrå Tel: Gävle Tel: Luleå Tel Web: Kungsbacka Tel: Norrköping Tel: Kristianstad Tel: Åkersberga Tel: Web: Kristianstad Tel: Web: Så arbetar SMT-chefen för fler kvinnor Petra Einarsson är den i särklass mest inflytelserika kvinnan i svensk stålindustri. Sedan 2013 är hon chef för Sandviks affärsområde Materials Technology och sedan i höstas även styrelsemedlem i SSAB. Det är sorgligt att det inte finns fler kvinnor i stålindustrin, säger hon. Under de knappt två år som Petra Einarsson har varit chef för Sandvik Material Technology, SMT, har lönsamheten förbättras kraftigt låg den på knappt 4 procent och för helåret 2014 bedöms den bli 13 procent, enligt aktiemarknadens förväntningar inför den stundande helårsrapporten. Från klarhet till klarhet Det har varit fantastiskt. SMT går från klarhet till klarhet och det blir tydligare vilken potential vi har. Vi har bestämt vilka segment vi ska satsa på och vi har dragit ned kostnaderna, vilket gör oss mer välpositionerade och flexibla. Vi har inte nått något lönsamhetstak, säger Petra Einarsson. SMT har nu en produktportfölj som framför allt är inriktad på energi och energieffektivitet. När man ska åstadkomma teknikskiften inom energi och energieffektivitet, är det oftast materialtekniken som möjliggör dessa. Det är då de riktigt avancerade materialen och de tuffa applikationerna krävs och det är precis det vi kan, säger Petra Einarsson. Är er satsning på energi rätt när oljepriset rasar och energiâsektorn generellt är svag? Det är klart att det låga oljepriset är oroande just nu, samtidigt är oljepriset cykliskt. Och tittar man på hur världens befolkningsmängd kommer att växa, hur alla blir rikare och vill ha bilar och lägenheter med allt som hör till, pekar allt på att behovet av energi ökar och det är en begränsad resurs. Det viktiga är att det alltid kommer att finnas ett sunt underliggande behov av våra produkter och material, säger Petra Einarsson. I höstas efter att förvärvet av Rautaruukki blev klart blev Petra Einarsson invald i SSAB:s styrelse. Jag hade flera styrelseerbjudanden, men det som var spännande med SSAB var att det blev en ny styrelse efter samgåendet. Normalt när man kommer in i en styrelse känner alla varandra och det finns beprövade arbetssätt, nu när det är en ny styrelse är det mer att alla tillsammans bygger upp ett arbetssätt. Dessutom fick jag vara med från början av en fusion av två stora företag och se hur styrelsen hanterar det strategiskt, säger Petra Einarsson. Stålsektorn är en väldigt mansdominerad bransch. Är det tufft på toppen som kvinna? Jag har alltid jobbat i mansdominerade branscher så jag har inget att jämföra med. På gott och ont är jag en del av det systemet. Men vi är på tok för få kvinnor i stålindustrin och i SMT. Det är sorgligt och något som vi jobbar med att förbättra. Under 2014 lyckades Petra Einarsson inte öka andelen kvinnor inom SMT, men med cirka 17 procent är SMT ändå det affärsområde inom Sandvik som har störst andel kvinnor. Jag jobbar aktivt för att få in fler kvinnor på SMT och då inte bara i ledande befattningar. Men när vi rekryterar spelar det ingen roll om det är en kvinna eller en man, personen måste passa in i uppdraget som finns. Vad är lösningen för att få in fler kvinnor i branschen? Dels att prata mycket om det och att öka rekryteringsbasen internt. Det räcker inte med att ta in kvinnliga chefer, man måste ha hela pyramiden med sig. Man måste prata om allt från sexuella trakasserier till hur en kvinna med barn får balans i livet. Vi pratar jättemycket om det här i ledningsgruppen och alla chefer på Sandvik har utbildats inom jämställdhet och inkludering. ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se

12 Nordens största lagerhållare av speciallegeringar och titan Dagsaktuell lagerlista online Komplett servicecenter Vattenskärning Vi skickar er order samma dag Mer än 100 års erfarenhet Nickel Monel 400 K-500 Nilo K Nimonic 75 80A Nilomag 77 Incoloy A-286 DS Inconel C-22 C-276 HX X-750 Titan Grad LET S TALK SUPPORT, KNOWLEDGE, PAYLOAD, TOUGHNESS, ENERGY, ENVIRONMENT, EXTREME, PERFORMANCE, WEIGHT, WELDING, DELIVERIES, FUTURE, INSPIRATION, TIPPERS, STRENGTH, DESIGN, SERVICE, AVAILABILITY, INNOVATION, PROFITABILITY, CONSTRUCTION, WORKSHOP, CRANES, RECYCLING, WEAR, SUSTAINABILITY, LIFTING, AUTOMOTIVE, ECONOMY, LOGISTICS, COMMITMENT, TRANSPORTS, DEVELOPMENT, HARDNESS, BENDING, ENDURANCE, QUALITY, CREATIVITY, JUST-IN-TIME, BUCKETS, CUTTING, COOPERATION, TRUST AND MUCH MORE... LET S TALK NEW SSAB Wherever you are, you can reach us at ssab.com and ruukki.com

13 42 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI Så blir stålåret 2015 Sveriges små- och medelstora stålföretag ser positivt på framtiden. En välmående bilindustri drar upp aktiviteten medan oljepriset är ett orosmoln. TEXT: RICHARD BRÅSE Suzuki Garphyttan Nischaktören Suzuki Garphyttans vd Jan Pieters surfar på en bilindustrins framgångsvåg. Med över 80 procent av försäljningen mot fordonsindustrin måste 2014 ha varit ett bra år för er? Fordonsindustrin är helt dominerande för oss, mest indirekt via dess underleverantörer. Bilindustrin utvecklades positivt jämfört med de flesta andra branscher. Det var ett bra år för oss och vi har haft en bra återhämtning under 2013 och 2014 från lägre nivåer Inräknat utländska dotterbolag ökade vi omsättningen till 1,4 miljarder kronor förra året från 1,1 miljarder året innan. För det svenska bolaget ökade vi från 760 Mkr till 850 Mkr under Hur bedömer du marknadsläget för 2015? Vi räknar med att 2015 kommer att innebära en fortsatt positiv utveckling. Men vi räknar inte med samma starka tillväxt som vi hade i år. Prognoserna säger att bilindustrin fortsätter att öka globalt och vi kan kanske öka med 5 6 procent. Vilka är era största utmaningar? Globaliseringen ökar konkurrensen och den största utmaningen blir för oss att behålla våra marknadsandelar. Om man tittar på ventilfjädertråd globalt har vi 30 procent i det segmentet. Våra produkter finns i förbränningsmotorer så på lång sikt är utvecklingen mot elbilar en utmaning för oss. Verksamhet: Tillverkar avancerad fjädertråd från olika stållegeringar. Används till bland annat ventilfjädrar för motorer. Ägare: Suzuki Metal Industry. Vd: Jan Pieters. Antal anställda: 330. Historik: Bolaget bildades ursprungligen FÖRSIKTIGARE KUNDER. Ramnäs Bruks vd Magnus Westher framför fabrikens gigantiska ankarkättingar. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK Ramnäs Bruk Ramnäs Bruk genomförde 2014 sin största investering sedan 1970-talet, vilket fördubblat leveranskapaciteten. Bolaget, som levererar ankarkätting till offshoreindustrin, riskerar att åka på en smäll efter senaste halvårets dramatiska oljeprisras. För att förstå trögheten i branschen så kan man säga att finanskrisen 2008 drabbades oss först 2010 och blev vårt bästa år hittills. Därför är en inbromsning nu till följd av lägre oljepris något som eventuellt visar sig först 2016, säger vd:n Magnus Westher till Di. Bolaget investerade 65 Mkr i bland annat en ny härdugn, en ny anlöpningsugn, i konvertering från olja till LNG-driven värmebehandling samt i energiåtervinning från det nya ugnsâ systemet. Efter oljedramatiken, hur ser du på investeringen i dag? Det är en långsiktig investering. Det handlar inte bara om att dubbla leveranskapaciteten utan även om att utöka vårt produktsortiment och att vi gör stora miljövinster. Vår koncern har 65 procent av den globala marknaden för förankringskätting inom offshore. Det är spektakulärt att vi trots arbetet med investeringen och med samma personal producerat ton kätting, vilket vi inte har gjort sedan 1990-talet. Så hur sammanfattar du resultatet från 2014? 2014 års budgeterade nettoresultat på 20,6 Mkr har vi överträffat med god marginal. Vi hade en omsättning på 375 Mkr under Hur ser du på förutsättningarna för 2015? Våra kunder blir mer försiktiga nu efter att oljepriset halverats på kort tid. Ingen vet vart oljepriset tar vägen, kan det halveras på ett halvår kan det även hända mycket i positiv riktig på ett halvår. De investeringar våra kunder gör är inga snabba affärer utan det handlar om stora investeringar med lång bromssträcka. Vi har fullt upp fram till sommaren och har nya affärer på gång så 2015 ser jag inte alls som ett hot, men med nuvarande oljepris kan 2016 bli besvärligt. För 2015 räknar vi med något lägre volymer än 2014, men ingen dramatisk nedgång. Verksamhet: Kättingtillverkare för offshore i Surahammar. Ägare: Vicinay Marine Spanien. Vd: Magnus Westher, sedan december Antal anställda: 110. Historik: Ramnäs Bruk etablerades redan En del saker ska vara för evigt. Ett ögonblick. Ett leende. Något vackert att hålla fast vid, ett hem att återvända till. Outokumpu vaknar varje dag med uppdraget att göra långsiktigt hållbara material, eftersom vi tror på en värld som varar för evigt.

14 43 DAGENS INDUSTRI Höganäs Pulvertillverkaren Höganäs köptes efter en utdragen process ut från börsen i oktober Efter att Alrik Danielsson lämnat företaget för vd-posten på SKF är det Melker Jernberg som rekryterades från SSAB som styr det skånska metallpulverâ bolaget. Hur har bolaget påverkats av utköpet? Det skedde innan min tid, men generellt kan jag säga att man både internt och bland våra kunder är positiva till den nya strukturen där vi har stabila långsiktiga ägare. Bolaget är välskött och går bra. En stor del av basaffären är exponerad mot automotive där det globalt är hög aktivitet. Det var en större ökning under 2014 för automotive än vad jag hade förväntat mig, bilindustrin gick bättre än vad den borde ha gjort med tanke på hur oroligt det är i Europa som helhet. Både vinst och omsättning är bättre än 2013 även om jag inte ska säga rekordbra, säger Melker Jernberg. Hur tror du Höganäs utvecklas 2015? Jag tror att 2015 blir bättre än Konjunkturmässigt ser Amerika och delar av Asien positiva ut, medan jag känner mig inte helt trygg Fagersta Stainless Sandviks och Outokumpus samägda Fagersta Stainless, har under året lyckats vända förlust till vinst. Vd:n Göran Ek avslöjar att bolaget nu är lönsamt efter att ha dragits med förluster sedan Vi gör faktiskt en liten vinst under Volymerna har inte ökat jättemycket, men vi har fått stor hjälp av en svagare svensk krona. Vi hade som företag ett stort turnaroundprojekt under 2012, som inte gav något utslag just på grund av den starka kronan under Allt jobb under 2012 och i viss mån 2013 ger nu resultat, säger Göran Ek. Hur ser du på 2015? Vi är väldigt beroende av Europa som fortfarande är väldigt segt men vi har lyckats öka i USA och Asien. Det är där de ökade volymerna har kommit. För 2015 är det ett väldigt osäkert läge. Vi har förhoppningen att öka volymerna lite till i Nordamerika och Asien, men Europa förväntar vi oss ingen uppgång. Jag ser inte att det ska dippa mycket, men inte heller några med Europa där många av de stora länderna har tveksam utveckling. Det är svårt att tolka signalerna där. Indien är ständigt lovande ansatserna att satsa på infrastruktur och mer industri talar absolut för oss. Jag har stora förhoppningar på Indien framöver. Utmaningar? Vår utmaning är att hitta fler områden där man kan använda pulver. Det finns få begränsningar för var man kan använda pulver, så vi vill utöka användningsområdena. Tittar ni på förvärv? Vi har våra ögon öppna. Vi jobbar huvudsakligen med organisk tillväxt genom nya produkter och nya kunder, men vi letar samtidigt halvaktivt efter förvärv. Om vi väljer, så är det organisk tillväxt framför förvärvad. Verksamhet: Metallpulver. Ägare: Foundation Asset Management och Lindéngruppen. Vd: Melker Jernberg. Antal anställda: 730. Historik: Bolaget grundades Noterades 1994 och avnoterades High & Low Carbon Strip Steel Pre-Tempered Strip Electrical Strip Alloyed & Advanced High Strength Steel Phosphate Coated Strip Flat Rolled Wire Shaped Wire Perfection Comes From Precision That s What We Do We ve been defining quality since As leaders of the worldwide cold rolled steel market, we produce and internationally distribute 600,000 tons of steel each year. tecken på stark uppgång. Det blir som de senaste åren, väldigt segt. Bolaget valsar rostfri tråd som främst används i svetsapplikationer, men även fjädertillverkning och fästelement. Our unmatched customer care combined with our cutting-edge, state-of-the-art technologies enable us to develop highly-specialized and application-oriented products. Together we ll make the perfect team to ensure that you get precisely what you need for your project. Det är att öka vår andel speciallegeringar till Asien och Nordamerika. På de mer standardiserade stålen blir konkurrensen allt hårdare från främst indiska och kinesiska aktörer. Att sälja standardlegeringar i Kina är ingen idé. Your contact for the Scandinavian market is Vilka är era största utmaningar? Let s start building a strong relationship today. STRIP STEEL SALES AND CONSULTING C.D. Wälzholz KG. Feldmühlenstr Hagen. Germany. Internet: Verksamhet: Valsar rostfri tråd, bland annat för spetsapplikationer i Fagersta. Ägare: Outokumpu och Sandvik, 50 procent vardera. Vd: Göran Ek. Antal anställda: 256. Historik: Fagersta Stainless grundades 1984, men Fagersta Bruk har anor från 1600-talet. Konjunkturmässigt ser Amerika och delar av Asien positiva ut. Uddeholm Alla stjärnor står rätt för Uddeholm i Hagfors. Johnny Sjöström sammanfattar sitt första vd-år som ett rekordår för verktygsstålstillverkaren. Resultatmässigt har vi aldrig haft ett så bra år som Vi har upplevt en ökning som är driven av bilindustrin i Kina samtidigt som vi får bra betalt för våra produkter, säger Johnny Sjöström. Han tillträdde som vd förra våren efter Per Hasselström och kom närmast från SSAB. Medan övriga delarna av ägaren Voestalpine har satsat på olje- och gasindustrin har Uddeholm blivit alltmer en leverantör till fordonsindustrin, som i dag svarar för 60 procent av försäljningen. Även om Kina har sprungit om Nordamerika som största marknad för Uddeholms verktygsstål så finns det tydliga glädjeämnen med en valutakursutveckling som har spelat Johnny Sjöström i händerna. Jag har väntat länge på att dollarn ska stärkas mot kronan. Vi kan nu ta order som vi tidigare tvingades tacka nej till för att vi inte kunde tjäna pengar. Plötsligt tjänar vi bra pengar på dem, så nu har vi snarast kapacitetsbrist. Vad behöver ni för dollarkurs? Vi vill se dollarn över 7,30 i varje fall. Det är inte bara valutan som gått vår väg. Elpriser och råmaterial har också har gått bra. Det finns en oro hos mig att elpriset kommer att öka framöver. Jag saknar en industridiskussion i vårt samhälle. Vill man bara ha förnybar energi finns det bara en väg att gå och det är högre elkostnader. Tittar du i vårt grannland Finland så jobbar man där långsiktigt med kärnkraft för att gynna den lokala produktionen. Hur ser du på 2015? Prognosen för vår del är att vi kommer att göra ett ännu bättre resultat. Sedan finns det riskfaktorer. Mycket hänger på tillväxten i Kina. Om tillväxten i bilproduktion stannar upp där skulle det påverka oss väldigt mycket. Vi har en positiv prognos men bygger in flexibilitet i vår kostnadsram för att kunna ställa om snabbt om det behövs. Verksamhet: En världsledande tillverkare av verktygsstål i Hagfors. Ägare: Börsnoterade Voestalpine AG, baserat i Linz Österrike. Vd: Johnny Sjöström, rekryterades från SSAB iâ fjol. Antal anställda: 850 i Hagfors. Historik: Uddeholmsbolaget har rötter tillbaka till 1668 och landshövdingen Harald Posse. With the right material, imagination is your only limit There is an Ovako steel to suit almost every design and engineering challenge, no matter how extreme. Don t let your material limit your imagination. Ovako are experts in producing steel for the most demanding engineering applications. Whatever your challenges, we can support you with knowledge and the right materials from our portfolio, so you can design without limitations. Find out how we can help free your imagination at ovako.com