Översiktsplan Centrala Sandviken 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan Centrala Sandviken 2003"

Transkript

1 Översiktsplan Centrala Sandviken 2003 Antagen av kommunfullmäktige 1 december

2 2

3 Innehåll Översiktsplan.. sid 04 Planlagda områden - en karta. sid 06 Sandviken i regionen sid 07 Sandviken i framtiden. sid 10 Befolkning... sid 12 Bebyggelseområden sid 16 centrum centrumstråk arbetsområden Sandvik AB Sandbacka Park bostäder Friluftsliv och turism..... sid 26 Kanalen Jädraån Trebo Högbo Trafik... sid 31 kollektivtrafiknät vägnät Naturvärden. sid 35 Kulturmiljöer. sid 38 Tekniska försörjningssystem... sid 42 vatten o avlopp avfall energi o data Hälsa och säkerhet... sid 46 Större markägare - en karta.. sid 49 Riksintressen sid 50 Konsekvenser sid 52 Förordnanden..... sid 54 Referenser. sid 55 Länsstyrelsens granskningsyttrande sid 56 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning formell karta på ena sidan. omslaget illustrationskarta på den andra... omslaget 3

4 Översiktsplan Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. I Sandvikens kommun finns det en översiktsplan från 1990, men den saknar en beskrivning av tätorten Sandviken. Det är därför den här planen har tagits fram. En översiktsplan är en karta med tillhörande beskrivning. Kartan visar i stort vad kommunen vill att mark och vatten ska användas till och bebyggelsen utvecklas till. En översiktsplan ska också visa vilka avvägningar som gjorts mellan olika allmänna intressen och hur miljö- och riskfaktorer bör beaktas. Allmänna intressen kan t.ex. handla om vägar och ledningar, sällsynta objekt i natur och bebyggelse, större friluftsområden och kulturarv. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande för en kommun vid senare beslut och detaljplanering. Planen ska omfatta en relativt lång tidsperiod, cirka 10 år. Planområdet Översiktsplan för Centrala Sandviken sträcker sig geografiskt från sjön Öjaren i norr till Storsjön i söder, från Stigen, Tuna- och Sätraområdet i väster till kommungränsen i öster. En karta på sid 6 visar planområdets utsträckning i förhållande till tätorten Sandviken, som den beskrivs i Översiktsplan för Sandvikens kommun Som framgår av kartan är ett större område medtaget i den här planen. Anledningen är att Sandvikens gräns mot Gävle kommun ligger så pass nära att den bör ingå i planområdet och att större friluftsområden är medtagna som en framtida utvecklingspotential. Den här planen släcker därmed ut underliggande översiktsplaner (se karta s6). Arbetets gång Arbetet med att ta fram en översiktsplan för centrala Sandviken leddes av arkitekt Marie Ekblad. Hon skrev också texterna till översiktsplanen. Kartorna i häftet utarbetades av Ann-Christin Persson och teckningarna av unga sandvikenbor. Under planeringsperioden träffades två arbetsgrupper, sociala respektive tekniska gruppen, en gång i månaden för att diskutera översiktsplan för centralorten. Deltagarna representerade Agenda 21, bygg- och miljökontor med miljö- och stadsarkitektavdelning, exploatering, folkhälsoplanering, kultur- och fritidskontor, kunskapskontor, Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB med Gata och Vatten, socialkontor, tillväxtkontor och utredningsenhet. Före omorganisation 2003 var tre kommundelskontor också representerade. Under de två år som översiktsplaneringen pågick framställde bygg- och miljökontoret följande dokument: Du sandvikenbo: Vi behöver dig i planeringen 4sid annons i Annonsbladet, 29 jan-02. Man har liksom allt här; vatten, fisket, skogarna 24sid illustr, utdrag ur brev, maj-02. Sandviken ser framåt hur vill du/ni ha det 4sid samrådshandling, sep-02. Så här vill jag/vi ha det i centralorten! 24sid samrådsredogörelse, apr-03. Sandviken ser framåt! förslag till översiktsplan 60sid utställningshandling, aug-03. Utlåtande efter utställning av översiktsplan 10sid synpunkter o åtgärdsförslag, okt-03. För internet-läsare lades aktuellt planmaterial in kommunens hemsida. Samråd vå-02 I jan-02 gavs alla kommunens invånare möjlighet att skriva om Sandvikens framtid och nutid; om hur mark och vatten skulle kunna användas på bästa sätt inom centralorten. Det var en fyrsidig annons riktad till läsarna av det lokala Annonsbladet. Under feb-mar informerade projektledaren ca 400 personer vid trettio olika tillfällen. Under våren 2002, 29jan-28mar, lämnade sjuttio personer in texter om centrala Sandviken, sin hembygd. Utdrag ur breven ställdes 4

5 samman i ett särskilt häfte, där sandvikenbor nas kärlek till sin hembygd framstår klart och tydligt. Samråd hö-02 Under hösten 2002, 20sep 30nov, var planförslaget ute på samråd. Projektledaren bjöds in till trettio olika möten dit ca 700 personer kom, bl.a. för att informera sig om översiktsplaneringen av centrala Sandviken. Drygt tretusen planförslag delades ut, varav hälften på allmänna platser. Cirka åttio brev lämnades in till bygg- och miljökontoret under samrådstiden. Länsstyrelsen konstaterade i Tidigt samrådsyttrande att kommunens planförslag hade karaktär av program och begärde därför samråd kring koncept till utställningsförslag. Planen behövde kompletteras och förtydligas bland annat med avseende på riksintressen, hälsa och säkerhet, tydlighet, konsekvenser, tillväxt och miljömål. Utställning Ett mer formellt förslag med textavsnitt enligt länsstyrelsens önskemål var utställt under tiden 22aug-22okt De största planförändringarna var en ny infartsväg till Sandvik, gågata i stället för gårdsgata vid centrumkrysset, fler cykelbanor, centrumstråk i stället för centrumområde och ny bostadsbebyggelse endast i närheten av kollektivtrafik och kommunal avloppsledning. Kommunen ordnade en framtidsmässa i tre veckor, där bland annat bygg- och miljökontoret informerade om sin verksamhet. Vid mässan delades utställningsförslaget ut och planen diskuterades under olika teman. Antagande Den här översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i dec-03. Fullmäktige ska aktualisera den kommuntäckande planen minst en gång under varje mandatperiod. Sandvikenbor inspirerar Då projektledaren började sitt arbete med ö- versiktsplan för centrala Sandviken var området helt nytt för henne. Hon valde att ta sig tid att cykla runt, se sig omkring och tala med de människor hon mötte. Det blev en positiv upplevelse av Sandviken och dess invånare. Under fortsatte sandvikenbor att berätta för översiktsplaneraren om centralorten i Sandviken, via såväl telefon som mail. Att ö- versiktsplaneringen fick sjuttio brev under våren 2002 som svar på en fyrsidig annons i Annonsbladet var ett gott resultat. I häftet Man har liksom allt här lyser kärleken till hembygden genom de texter som togs fram ur breven. Den kärleken var en oersättlig inspirationskälla för projektledaren under hela hennes tid i Sandviken. 5

6

7

8

9 SAM Kommunalförbundet SAM sköter hjälpmedelsverksamheten och utbyggnaden av bredband åt länets kommuner och landstinget. Tillväxtrådet i Gävleborg Tillväxtrådet i Gävleborg består av representanter från länsstyrelsen, kommunförbundet, landstinget, högskolan i Gävle, Mellansvenska Handelskammaren och Företagarna. Ett gemensamt avtal lämnades till regeringen -02. Där beskrivs hur rådet och länets kommuner vill genomföra avtalets ambitioner. I centrum för tillväxtarbetet står näringslivet; det är framför allt i företagen som ökad sysselsättning och därmed ekonomisk tillväxt kan ske. Samhällets aktörer, d.v.s. kommuner och stat, kan bidra med kompetensutveckling, fungerande kommunikationer, utbyggnad av IT och attraktiva livsmiljöer. Ett tillväxtprogram ska tas fram för tiden Regionala miljömål Länsstyrelsen i Gävleborg beslutade om nya regionala miljömål Förslag till mål hade tagits fram av arbetsgrupper där även kommuner, näringsliv och intresseorganisationer varit representerade. Översiktsplaneringen berörs framför allt av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, där länsstyrelsen i Gävleborg bl.a. föreslår följande åtgärder: I sin översiktsplanering: bör kommunerna i Gävleborgs län år 2008 ta ställning till hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas, ta ställning till hur ett mer miljöanpassat transportsystem ska utvecklas, ta ställning till hur strukturer för grön- och vattenområden ska bevaras och utvecklas, ta särskild hänsyn vid trafikplanering av trafikbullerstörda bostäder, arbeta in energiförsörjning och energianvändning. Folkhälsoråd Regeringen vill förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Elva målområden har tagits fram för det samlade folkhälsoarbetet, bl.a. delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet samt sunda och säkra miljöer och produkter. I Sandvikens kommun finns ett folkhälsoråd med projektanställd sekreterare. Rådet är ett samarbete sedan 1993 mellan landsting och kommun. Rådet har prioriterat följande insatsområden: tobak, alkohol o droger; ungdomsfrågor; barn-trygga uppväxtvillkor; stad-livsmiljö samt traditionellt folkhälsoarbete. X-Trafik; Mats E Larsson

10 Sandviken i framtiden Ungdomar i centrala Sandviken; Johanna Berglund vt-03 Följande framtidsbild skrevs våren 2002 och ingår i kommunens förslag till Vision och strategiskt arbete för Sandvikens framtid år Företagarklimatet i Sandviken har utvecklats. Ett partnerskap har bildats med de mindre och medelstora företagen, vilket medfört att företagen utvecklats och nya e- tablerats. I kommunen finns med andra ord flera nya arbetstillfällen. Kommunen och Sandvik har fördjupat sitt samarbete. Göranssonska skolan har utvecklats till ett av Sveriges bästa tekniska gymnasier. I anslutning till skolan har en mycket framgångsrik vuxenutbildning vuxit fram. Nästan hälften av de studerande är kvinnor. På Sandbacka Park finns ett stort antal mindre företag men även större varav den största har mer än 200 anställda. Industriell IT- tillämpning, mikroelektronik och nätverksteknik är nischerna. I samarbete med högskolan i Gävle och KTH har två ingenjörsutbildningar etablerats i Sandviken. Nya företag startar med stöd av kommunens verksamhet på Sandbacka Park. I kvarteret finns också en IT-akademi där ungdomar samlas för att utveckla sina IT-kunskaper och affärsidéer, vilket fått betydelse för lärarutbildningen i hela regionen. Runt Storsjön har alltfler människor valt att bo året runt; i sina gamla fritidshus eller i ett nybyggt. Där det varit möjligt har det kommunala vatten- och avloppsnätet byggts ut. I övrigt har andra miljöanpassade lösningar stimulerats för att människor ska kunna bo där de vill. Allt fler familjer har faktiskt valt att bo i Sandviken. Det har visat sig att både Valbo köpcentrum och Sandvikens centrum behövs. Ett antal nya intressanta butiker har gjort Sandvikens centrum ännu mer levande. Dessutom har arenor skapats för musik och andra kulturella arrangemang. Efter år av återhållsamh et har det äntligen varit möjligt att satsa på ett grönt centrum med utveckling av parker och blomsterarrangemang längs gågata och torg. Kommunen har ånyo fått ett miljöpris för sina insatser. Utbildningssektorn har varit föremål för särskilda utvecklingsinsatser. Rollen som skolledare har gjorts tydlig och omfattande fortbildning har givit Sandvikens skolor motiverade och välutbildade lärare. Föräldramedverkan och elevdemokrati är prioriterade aktiviteter. Flera skolor har egna styrelser. Allt sedan 1994 har IT varit ett påtagligt inslag i skolorna. Genom insatser från flera intresserade pedagoger har kommunen blivit uppmärksammad för metodutveckling som berör flexibelt lärande, språkutveckling, internationalisering och stöd för elever med särskilda behov. Andra profilområden är ekologisk hållbarhet, idrott och teater. Den attraktiva industrikommunen Sandviken har byggt vidare på den gamla bruksortens kulturliv. Symfoniorkestern och Sandviken Big Band har en omfattande verksamhet. Musik är ett av kommunens starkaste profilområden och ungdomsgrupperna växer med årens jazzfestivaler och parkrockar. Sandviken är landets kommun nummer ett i bandy och flera mästerskap har tillfallit Sandviken. Kollektivtrafiken i regionen är omfattande och anpassad till arbets- och studiependling. Hela Gästrikland och Älvkarleby har infört enhetspris. Det går numera flera tåg till Stockholm från Sandviken. 10

11 Utvecklingen har varit bra för Sandviken. Numera har folkmängden stabiliserats och många barnfamiljer har valt att bo i Sandviken. Jämställdhet är prioriterat och intresset för fullmäktigemötena är stort. Det finns ett ungdoms råd och alla kan följa och påverka det politiska arbetet via Sandnet. Sandviken har fått utmärkelsen Årets ungdomskommun. I kommunens Agenda 21-häfte Från ord till handling 1997 är följande text hämtad ur avsnittet Sandviken år Tätorterna erbjuder ett rikt utbud på god service nära våra bostäder. Jerntorget är numer en oas med rabatter, träd och kullersten, en mötesplats för människor. Utbudet av lokalproducerade varor är stort. Tätorternas grönområden har blivit fler och större. Delar av de kort klippta gräsmattorna och de tidigare asfalterade parkeringsytorna har gett plats åt ängsblommor och kolo nilotter. Dagvatten som var ett problem ringlar nu fram och renas i dammar och anlagda våtmarker nära tätorten. För dem som måste resa finns ett väl utbyggt system för lokaltrafiken. Minibussar som drivs med biogas och etanol kör passagerare bl.a. till resecentrum. Tack vare kommu nens satsning på cykelleder i kombination med restriktio ner för körning med privatbilar i tätorten har allt fler människor börjat cykla. Mängden osorterat avfall är ett minimum. Den organiska delen av hushålls avfallet komposteras eller samlas in för biogasproduktion centralt. Synen på lönearbete har omvärderats markant. Generellt gäller sex timmars arbetsdag, vilket krävs då allt fler människor engagerats i olika verksamheter i det egna bostadsområdet. Mindre inkomster kompenseras bl.a. av viss andel självhushåll och min dre behov av egen bil. Ge mensamt ägda bilar i s.k. bilpooler finns i de flesta kommundelar. Skötseln av odlingsytorna, avfalls hanteringen och det sociala engagemanget inom närområdet tar sin tid. Flera verksamheter bedrivs i kooperativ form, vilket fått känslor av samhörighet och ansvar att öka. Klotter och vandalism ser man sällan. Elpriserna har sedan början av 2000-talet stigit kraftigt. Tack vare effektivare energi och alternativ teknik med förnyelsebar energi (sol, vind, vatten, träbränslen) är komforten i stort sett densamma. Med hjälp av kommunens frikostiga rådgivning i frågor om energi, konsumtion och odling har invånarna kunskaper i hälsooch miljöfrågor. I kommunen finns flera mindre och några lite större e- kologiska lantbruk. Flera bönder abonnemangsodlar, d.v.s. hushåll, skolor m.fl. tecknar in sina behov av potatis, rotfrukter, spannmål m.m. inför kommande år. På så sätt är bonden säker på att få avsättning för hela sin produktion. På samma sätt kan man abonnera på kött och ägg. Inom kommunen finns åter småskaligt slakteri och ett me jeri. Det kommunala avloppsslammet är sedan flera år så rent att det kan användas som gödning i lantbruket. Därmed har behovet av konstgödsel minskat markant. Sandviken är på inget sätt en isolerad plats på jorden trots att småskaligheten åter funnit en plats i samhället. Utbytet med omvärlden är stort. Flera av gymnasieele - verna gör sitt sista skolår i något annat land. Nä ringslivets internationella kontakter sker min dre i re sande och mer via högteknologisk informationsteknik. Sandvikenborna har återupptäckt sin kommun, dess naturskönhet, kultur- och rekreationsvärde. Tack vare stor satsning på Storsjön är risken för giftig algblomning borta och barnen kan åter bada i en frisk sjö på sommarlovet. Barn vid Storsjön; Sara Jonasson vt-03 11

12 Befolkning Viljeinriktning: Befolkningsutvecklingen förändras; antalet kommuninvånare stabiliseras. Fler ungdomar väljer att bo kvar i Sandviken. Fler barn föds och ännu fler barnfamiljer flyttar in i kommunen, bl.a tack vare närheten till Gävle. Befolkning i Sandvikens kommun Inom planområdet bor människor. Ungefär hälften av alla hushåll/familjer bor i småhus och hälften i flerbostadshus. Lägg märke till att statistiken gäller hela kommunen. Den kommer från SCB, Statistiska centralbyrån. Diagrammet ovan visar att antal sandvikenbor minskat stadigt allt sedan Idag är vi 37 tusen invånare. Det är lika många som för femtio år sedan. Men 1950 bodde bara hälften i centralorten medan 2/3 bor här idag. Centrala Sandviken är byggt för fler människor än dagens invånarantal. Det innebär att lägenheter och lokaler står tomma och underlaget för butiker och service sviktar. Statistiska centralbyrån har gjort en prognos för befolkningsutvecklingen för kommunen , med samma utveckling som de senaste tio åren. En sådan prognos pekar mot 35 tusen invånare i kommunen år Men statistik från de senaste två åren visar att antal invånare i kommunen inte minskat lika mycket som tidigare. Om trenden har brutits är e- mellertid för tidigt att tala om. Det som avgör hur många vi blir i framtiden beror på hur många barn som föds, hur många personer som dör och hur många som flyttar in respektive ut ur kommunen. Under hela 90- talet flyttade fler personer ut än in i kommunen. Allt färre barn föddes medan ungefär lika många sandvikenbor dog varje år. Under förra året, 2002 minskade antalet invånare med endast 40 personer till sandvikenbor och fler flyttade in än ut. Antal sandvikenbor under 1990-talet, ca: flyttade ut /år flyttade in /år födda /år döda /år Antal sandvikenbor under år 2002, ca: flyttade ut flyttade in födda döda

13 Folkmängd 31 december 2001 i kommun resp riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pyramiderna ovan visar att kommunen har en mindre andel småbarn och ungdomar än riket. Samtidigt föddes färre barn i både land och kommun under de senaste åren. Rapporten Gästrikeregionens framtid visar alternativa framtidsbilder för Sverige år 2010, baserade på tänkbara förändringar i omvärlden. Rapporten skriver om negativ befolkningsutveckling i regionen p.g.a. större utflyttning än inflyttning och ogynnsam åldersstruktur; dvs ungdomar flyttar från regionen, vi blir äldre och färre föds. De krafter som driver utvecklingen är att unga söker sig till utbildning, arbete och upplevelser i storstäderna samt att de friare marknadskrafterna tillåter företag att flytta till orter med intressant kompetens, d.v.s till storstäderna samtidigt som medellivslängden ökar och fler väntar med att föda barn. Fler äldre medför ett större vårdbehov, färre födslar innebär ett mindre utnyttjande av kommunal service och minskad skattekraft betyder sämre kommunal ekonomi. Färre invånare och större andel äldre utgör också ett minskat underlag för kommersiell service. Risken att människor sviktar i sin framtidstro kommer då att öka, enligt gästrikeregionens rapport Men begränsade möjligheter till billigt boende och ökade levnadsomkostnader kan minska intresset för utflyttning ur regionen. Elektronisk kommunikation t.ex. kan ge tillgång till en del av storstadens utbud utan att man flyttar dit. En ökad mångfald av livsstilar och möjlighet till upplevelser och kultur inom regionen liksom förbättrade kommunikationer kan medföra att unga människor stannar kvar i gästrikeregionen där tillgång till stora frilufts- och naturområden erbjuds. Då människor ska välja bostadsort är det numera inte bara tillgång till arbete som påverkar valet utan hela livsmiljön har betydelse. Antal invånare Centralort Ytterområden År Befolkning i Sandvikens centralort och ytterområden

14 Följande statistik är hämtad från Folkhälsoinstitutets hemsida under kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Kommun jämförs med hela landet. En större andel sandvikenbor än landsbor har Sverige som födelseland. Invånare efter födelseland 2001 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Utbildningsnivån har höjts i både kommun och rike. Men andelen förvärvsarbetande i Sandviken med eftergymnasial utbildning är lägre än i riket. Befolkning efter utbildningsnivå 2001 Källa: SCB, Utbildningsregistret Trots att andelen förvärvsarbetande för olika åldersgrupper är ungefär densamma i Sandvikens kommun som i riket är andelen öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder markant större i kommun än i riket, framför allt i åldersgruppen år. Förvärvsarbetande 2000 Arbetssökande mars 2002 Källa: SCB, RAMS Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 14

15 21300 är år gamla bor i kommun och förvärvsarbetar 2900 pendlar till annan kommun för att arbeta 2800 kommer till kommun för att arbeta har sitt arbete i kommun (-90 var det 20000) varav 5500 hos Sandvik 2700 hos kommun 1100 hos landstinget 1000 är öppet arbetslösa 600 är i arbetsmarknadsåtgärder 1600 är mellan år gamla 1600 går på gymnasiet varav 500 kommer från annan kommun Ungefärliga siffror för hela kommunen 2002 Med tanke på den sociala tryggheten kan nämnas att antal anmälda brott per 100tusen inv var 10tusen i kommun och 13tusen i riket (år-01 enl Brottsförebyggande rådet). Antal självmord per 100tusen invånare bland män var i kommunen 30 och i riket 20 medan antal kvinnor döda i självmord var 8 för både kommun och rike ( enl. Socialstyrelsen). När det gäller uppväxtvillkor föddes fler med låg vikt i kommun än i riket. Andelen anställda med högskoleutbildning i förskolan var högre i kommun. Siffrorna för andel behöriga till gymnasieskolan var 89% i både kommun och rike. I jämförelse med hela riket dog färre män p.g.a alkohol, medan fler män men färre kvinnor dog i lungcancer. Fler sandvikenbor dog i skador och förgiftningar under åren Andelen blivande mödrar som röker var större i kommun än i riket och andelen aborter lägre. Stadsarkitektkontoret

16 Bebyggelseområden Viljeinriktning: Planeringen för bostäder håller god framförhållning så att lägenheter och tomtmark alltid finns att tillgå. Kommunal service anpassas till framtida behov. De tätortsnära rekreationsområdena hålls fria från bebyggelse. Förutsättningar för nyetablering av företag skapas bl.a. genom att hålla god mark- och planberedskap. Den kommersiella servicen behålls och utvecklas. En tillgänglighetsplan och en belysningsplan utarbetas för tätorten. Bebyggelsen i Sandviken är så pass låg att träden sträcker sig över dess tak. Från några enstaka åttavåningshus kan man se ut över landskapets skogar och vatten. En tallbevuxen grusås sträcker sig genom planområdet. Flera gator är trädplanterade och småhusbebyggelsen är inbäddad i enskilda trädgårdar. En kanal anlagd 1862 går via stadsparken till ett stort friluftsområde norr om motorvägen. Grönska är med andra ord ett viktigt inslag i bebyggelsen (se Naturvärden sid35). Sandvikens samhällsutveckling har varit knuten till företaget Sandvik AB. Det vill säga bebyggelse och vägnät har sin grund i den arbetarstad som växte upp kring järnverket i slutet av 1800-talet och framåt (se Kulturmiljöer/centrum sid40). Många erkända arkitekter har varit engagerade i utformningen ända fram till modern tid. Sandviken blev köping 1927, stad 1943 och är nu centralort i Sandvikens kommun, som bildades Då bebyggelsen utformas ska hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. En handikapplan antogs av kommunfullmäktige En tillgänglighetsplan blir nästa steg. Bygglovhanteringen kan kräva att projekteringen ska följa kapitlen 3-11 i Bygg ikapp Handikapp. Centrum Sandviken är ett ungt samhälle med enskilda byggnader framför allt från och 70-talen. Kvarteren är öppna och parkeringsplatserna många, drygt tusen i stadskärnan. Södra delen av centrum har kulturhistoriskt riksintresse, varav en del skyddas i detaljplaneringen. Det finns ett flertal byggnader i centrum som är viktiga kulturarv för framtiden (se Kulturmiljöer/centrum sid41). Dagens trafiklösning för motorfordon är svåröverskådlig. Raka genomfartsgator i nordsydlig riktning saknas mellan Sveavägen och Storgatan. Då ett resecentrum (planerat till som-04) öppnas vid järnvägsstationen kommer färre bussar att trafikera Plangatan. Därmed blir det möjligt att öppna Plangatan för biltrafik. Samtidigt kan Björkgatan stängas av för genomfart så att ett torg bildas mellan de äldre villorna vid Köpmangatan. Villorna bör skyddas i kommande detaljplaner. Smedsgatan (vändplan saknas) öppnas för sydgående biltrafik vid korsningen med Köpmangatan. Med tanke på barnfamiljer, äldre, miljö och folkhälsa bör staden vara väl utformad för gående och cyklister. Därför bevaras gågatan i centrum vid Hyttgatan/ Köpmangatan. Parkeringsdäck med hiss finns för bilister ovanför Gallerian, d.v.s. mitt i stan. Utrymme för en gång- och cykelbro reserveras över järnvägen som en förlängning av Södra Järngatan mellan Stationsgatan och Sätragatan. Cykelbanor på östra Barrsätragatan, västra Köpmangatan och södra Hyttgatan fulländar cykelnätet. 16

17

18 Vid centrumkrysset; Mats E Larsson 2002 Kommunen antog en översiktsplan för Sandvikens Centrum Utifrån den planen reserveras mark för kontor och lägenheter med ca 300 lägenheter, se karta sid19. Centrumstråk I centrumplanen 1995 understryks att handeln bör koncentreras så långt som möjligt. Korsningen Köpmangat/ Hyttgatan är den hetaste punkten och alla goda lägen ligger mellan denna punkt och de stora parkeringsplatserna, enligt planen Men verkligheten ser annorlunda ut. Staden består av ett flertal stråk, vars olika egenskaper bör utvecklas framgent. 1 Det gåvänliga stråket vid centrumkrysset Dagens förbud för fordonstrafik på del av Köpmangatan/Hyttgatan, föreslås ändrat till gågata. Ett lågt tak längs med de bilfria butiksgatorna ska skydda de gående mot regn. 2 Butiksstråket på Hyttgatan Affärer finns på Hyttgatan från Gävlevägen ner till Kanalen. Den norra delen bör förbli gågata. Femtiotalets bostadshus längs östra Hyttgatan mellan kanalen och Barrsätragatan har kulturhistoriskt riksintresse (se sid50). 3 Kulturstråket på Köpmangatan Köpmangatan börjar vid Sandvikens kyrka med sina höga tallar, passerar Hammarskolan, Folkets Hus med bibliotek och teaterlokal, Jansasparken med fontän, caféer, restauranger och bingohall. Efter att resecentrum invigts kan ett musiktorg bildas vid de äldre villorna där musikföreningar huserar idag. Stråket avslutas med kyssbron som går över Kanalen till stadsparken med badhus och plats för större händelser. 4 Kvällstråket på norra Storgatan Mörka vinterkvällar då få människor är ute på stan kan Storgatan med sina bilar, matställen etc. kännas tryggare än gågatan. 5 Det öppna stråket längs Odengatan Tack vare den öppna platsen vid Jerntorget ger fasaderna till stadshuset och de Erskine-ritade byggnaderna ett mäktigt intryck. 6 Bilstråket på Gävlevägen Gävlevägen är stadens genomfartsled i öst-västlig riktning. Där har företag som bensinstationer, Mc Donalds, bil- och livsmedelsaffärer etablerat sig. Angränsande bostadshus ligger framför allt på vägens södra sida. 7 Stationsstråket med resecentrum Ett resecentrum planeras vid järnvägsstationen till juni Stationsgatan och södra Järngatan välkomnar resenären med kulturhistoriskt värdefulla byggnader (se sid41). En gång- och cykelbro planeras över järnvägen. 8 Grönstråket längs Kanalen En cykel- och gångväg sträcker sig diagonalt genom stan längs Kanalen från Dal-Britas damm förbi bostadsområdena Gamla och Nya Bruket och stadsparken till Jädraån långt borta i skogen på andra sidan Gävlevägen. Grönstråket har stort värde för natur och friluftsliv. 9 Sandbackastråket En hälsobefrämjande gångväg bör anläggas mellan teknikparken och centrum, framför allt med tanke på alla kontorsarbetare. En idrottsplats, olika kontor, villor och affärer passeras på Idrottsvägen; ett ordentligt övergångsställe krävs över Gävlevägen till Baldersplan, där en väl genomarbetad gångväg sträcker sig mot centrum med stadshuset och Jerntorget. 18

19

20

21

22

23 BOSTÄDER Idag kan alltfler människor välja bostadsort efter sina individuella behov och önskemål. Tidigare var det tillgång till arbete som styrde var man bodde. Numera blir kreativa miljöer och personlig utveckling allt viktigare faktorer, enligt rapporten Gästrikeregionens framtid. För gästrikeregionen får det här till följd att alltfler bostäder inte längre är eftertraktade och därför måste rivas. Möjligheten att arbeta på andra platser än den egentliga arbetsplatsen innebär dock friare val av bostadsort. Bättre kommunikationer i gästrikeregionen skulle därmed få fler att vilja bo i regionen. Ungefär hälften av alla bostäder i Sandviken finns i flerbostadshus. En tredjedel är hyresrätt. Det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus äger hälften av flerbostadshusens lägenheter. Var tredje lägenhet i flerbostadshusen är en bostadsrätt. Bostadsbebyggelsen i centrala Sandviken utvecklas idag på tre olika sätt: genom avveckling, utglesning och förtätning vilka beskrivs närmare i följande avsnitt (se karta sid25). Avveckling av flerbostadshus Under flera år har det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus haft lägenheter att hyra ut direkt. Trots att 600 lägenheter rivits och ett norskt fritidsföretag skrivit avtal om köp av några hus, står ytterligare 600 lägenheter tomma, varav hälften i Björksätra och Norrsätra. Målsättningen för Sandvikenhus är att få en uthyrningsgrad år 2008 på 95%. Befolkningen beräknas minska liksom intresset för att bo i Björk- och Norrsätra. Under åren finns därför förberett för en avveckling av tusen lägenheter i kommunen. År planeras fjorton bostadshus (300 lgh) rivas i nordvästra Björksätra. Marken omvandlas till park och ger framtida möjligheter för nybyggnation av arbetsplatser, villor eller dylikt. Fem andra hus i Björksätra (110 lgh) förbereds för eventuell försäljning till norskt fritidsföretag. Dessutom har Sandvikenhus planerat att riva två av de lägre husen (81 lgh) i Norrsätra. De lägre saknar hiss till skillnad mot de högre. Om antalet invånare fortsätter att minska i samma takt under åren som tidigare måste Sandvikenhus avveckla ytterligare. Eventuellt kan bostäderna nyttjas för annan verksamhet. Annars planeras mer rivning i Björksätra (210 lgh) och Norrsätra (96 lgh). Utflyttning till fritidshusområden Alltfler börjar bo året runt i sina fritidshus. Sålunda vill många bygga om sina sommarstugor längs Storsjön; bland annat i Sommarhagen (ca 50 tomter) och Sörtutt (ca 50 tomter). Även husägare vid Åbyggenäs och Svartberget öster om staden (ca 60 tomter) är intresserade som året-runt-boende. Fullmäktige beslöt 2002 att stugägare runt Storsjön ska få bygga till eller nytt då det finns detaljplan och godkänd vatten- och avloppslösning. Detaljplan finns för Sommarhagen, vars förening anslutit sina vatten- och avloppsledningar till det kommunala nätet. En detaljplan för Sörtutt vann laga kraft i maj En annan detaljplan finns för nyexploatering av Sandviks f.d. växthustomt norr om Sörtutt (ca 30 bostäder). En huvudledning för kommunalt vatten och avlopp är lagd längs med Årsundavägen från reningsverket fram till Sörtutt. Föreningarna i Åbyggenäs och Svartberget har också börjat utreda sina områden. Förtätning En önskan om att få bygga sin egen bostad nära Storsjön eller i Högbo uttalas ofta. Ett alternativ tycks vara en lägenhet på gångavstånd till stadskärnan. Många frågar efter tomter där de tillåts ha häst, vilket är möjligt i Högbotrakten och väster om södra Sätragatan. i centrum Att behålla centrum som bostadsområde är en viktig princip för en levande och trygg stad. Översiktsplan för Centrum 1995 visar på en möjlig förtätning i stadskärnan med kontorslokaler och ytterligare 300 lägenheter till de 1400 befintliga (se karta sid 19) 23

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt OP 2010 Röster från kvinnor 70 år och uppåt 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Bilar som inte måste köra runt i stan, Storgatan har på helgerna och onsdagar racerbanan

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Röster från kvinnor 30-39 år

Röster från kvinnor 30-39 år OP 2010 Röster från kvinnor 30-39 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Cykelbana mellan Järbo och Sandviken är lika med miljömedvetet! Många flera skulle våga

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09.

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09. Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 KS09.319 Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Utställningshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark-

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Inledning. Brainstorming TULLKAMMARKAJEN. Vattennära bebyggelse. Förnyelse

Inledning. Brainstorming TULLKAMMARKAJEN. Vattennära bebyggelse. Förnyelse Inledning U ppsatsen delas in i två större avsnitt, analys och förslag. I det första kommer Tullkammarkajens roll i staden samt dess karaktär, kvaliteter och brister att behandlas. Som en bakgrund till

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(9) Henrik Siksjö B2013/425 2014-04-09. Plan- och genomförandebeskrivning

Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(9) Henrik Siksjö B2013/425 2014-04-09. Plan- och genomförandebeskrivning Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(9) Henrik Siksjö B2013/425 Plan- och genomförandebeskrivning Antagen av BMN 2014-09-22 Laga kraft 2014-10-16 Kanalkiosken Detaljplan för del av Centrum 2:2 samt Dalkarlen

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år

OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Enkla handikappanpassningar tillsammans med handikapporganisationer. Mer trivsamt centrum

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R)

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R) Tätorter Hudiksvalls stad Bostäder och verksamheter I Hudiksvalls stad bor ca 15 400 personer. Trots att det i centrum och halvcentrala delar finns möjlighet enligt centrumplanen att bygga ca 500 nya lägenheter,

Läs mer