Översiktsplan Centrala Sandviken 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan Centrala Sandviken 2003"

Transkript

1 Översiktsplan Centrala Sandviken 2003 Antagen av kommunfullmäktige 1 december

2 2

3 Innehåll Översiktsplan.. sid 04 Planlagda områden - en karta. sid 06 Sandviken i regionen sid 07 Sandviken i framtiden. sid 10 Befolkning... sid 12 Bebyggelseområden sid 16 centrum centrumstråk arbetsområden Sandvik AB Sandbacka Park bostäder Friluftsliv och turism..... sid 26 Kanalen Jädraån Trebo Högbo Trafik... sid 31 kollektivtrafiknät vägnät Naturvärden. sid 35 Kulturmiljöer. sid 38 Tekniska försörjningssystem... sid 42 vatten o avlopp avfall energi o data Hälsa och säkerhet... sid 46 Större markägare - en karta.. sid 49 Riksintressen sid 50 Konsekvenser sid 52 Förordnanden..... sid 54 Referenser. sid 55 Länsstyrelsens granskningsyttrande sid 56 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning formell karta på ena sidan. omslaget illustrationskarta på den andra... omslaget 3

4 Översiktsplan Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. I Sandvikens kommun finns det en översiktsplan från 1990, men den saknar en beskrivning av tätorten Sandviken. Det är därför den här planen har tagits fram. En översiktsplan är en karta med tillhörande beskrivning. Kartan visar i stort vad kommunen vill att mark och vatten ska användas till och bebyggelsen utvecklas till. En översiktsplan ska också visa vilka avvägningar som gjorts mellan olika allmänna intressen och hur miljö- och riskfaktorer bör beaktas. Allmänna intressen kan t.ex. handla om vägar och ledningar, sällsynta objekt i natur och bebyggelse, större friluftsområden och kulturarv. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande för en kommun vid senare beslut och detaljplanering. Planen ska omfatta en relativt lång tidsperiod, cirka 10 år. Planområdet Översiktsplan för Centrala Sandviken sträcker sig geografiskt från sjön Öjaren i norr till Storsjön i söder, från Stigen, Tuna- och Sätraområdet i väster till kommungränsen i öster. En karta på sid 6 visar planområdets utsträckning i förhållande till tätorten Sandviken, som den beskrivs i Översiktsplan för Sandvikens kommun Som framgår av kartan är ett större område medtaget i den här planen. Anledningen är att Sandvikens gräns mot Gävle kommun ligger så pass nära att den bör ingå i planområdet och att större friluftsområden är medtagna som en framtida utvecklingspotential. Den här planen släcker därmed ut underliggande översiktsplaner (se karta s6). Arbetets gång Arbetet med att ta fram en översiktsplan för centrala Sandviken leddes av arkitekt Marie Ekblad. Hon skrev också texterna till översiktsplanen. Kartorna i häftet utarbetades av Ann-Christin Persson och teckningarna av unga sandvikenbor. Under planeringsperioden träffades två arbetsgrupper, sociala respektive tekniska gruppen, en gång i månaden för att diskutera översiktsplan för centralorten. Deltagarna representerade Agenda 21, bygg- och miljökontor med miljö- och stadsarkitektavdelning, exploatering, folkhälsoplanering, kultur- och fritidskontor, kunskapskontor, Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB med Gata och Vatten, socialkontor, tillväxtkontor och utredningsenhet. Före omorganisation 2003 var tre kommundelskontor också representerade. Under de två år som översiktsplaneringen pågick framställde bygg- och miljökontoret följande dokument: Du sandvikenbo: Vi behöver dig i planeringen 4sid annons i Annonsbladet, 29 jan-02. Man har liksom allt här; vatten, fisket, skogarna 24sid illustr, utdrag ur brev, maj-02. Sandviken ser framåt hur vill du/ni ha det 4sid samrådshandling, sep-02. Så här vill jag/vi ha det i centralorten! 24sid samrådsredogörelse, apr-03. Sandviken ser framåt! förslag till översiktsplan 60sid utställningshandling, aug-03. Utlåtande efter utställning av översiktsplan 10sid synpunkter o åtgärdsförslag, okt-03. För internet-läsare lades aktuellt planmaterial in kommunens hemsida. Samråd vå-02 I jan-02 gavs alla kommunens invånare möjlighet att skriva om Sandvikens framtid och nutid; om hur mark och vatten skulle kunna användas på bästa sätt inom centralorten. Det var en fyrsidig annons riktad till läsarna av det lokala Annonsbladet. Under feb-mar informerade projektledaren ca 400 personer vid trettio olika tillfällen. Under våren 2002, 29jan-28mar, lämnade sjuttio personer in texter om centrala Sandviken, sin hembygd. Utdrag ur breven ställdes 4

5 samman i ett särskilt häfte, där sandvikenbor nas kärlek till sin hembygd framstår klart och tydligt. Samråd hö-02 Under hösten 2002, 20sep 30nov, var planförslaget ute på samråd. Projektledaren bjöds in till trettio olika möten dit ca 700 personer kom, bl.a. för att informera sig om översiktsplaneringen av centrala Sandviken. Drygt tretusen planförslag delades ut, varav hälften på allmänna platser. Cirka åttio brev lämnades in till bygg- och miljökontoret under samrådstiden. Länsstyrelsen konstaterade i Tidigt samrådsyttrande att kommunens planförslag hade karaktär av program och begärde därför samråd kring koncept till utställningsförslag. Planen behövde kompletteras och förtydligas bland annat med avseende på riksintressen, hälsa och säkerhet, tydlighet, konsekvenser, tillväxt och miljömål. Utställning Ett mer formellt förslag med textavsnitt enligt länsstyrelsens önskemål var utställt under tiden 22aug-22okt De största planförändringarna var en ny infartsväg till Sandvik, gågata i stället för gårdsgata vid centrumkrysset, fler cykelbanor, centrumstråk i stället för centrumområde och ny bostadsbebyggelse endast i närheten av kollektivtrafik och kommunal avloppsledning. Kommunen ordnade en framtidsmässa i tre veckor, där bland annat bygg- och miljökontoret informerade om sin verksamhet. Vid mässan delades utställningsförslaget ut och planen diskuterades under olika teman. Antagande Den här översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i dec-03. Fullmäktige ska aktualisera den kommuntäckande planen minst en gång under varje mandatperiod. Sandvikenbor inspirerar Då projektledaren började sitt arbete med ö- versiktsplan för centrala Sandviken var området helt nytt för henne. Hon valde att ta sig tid att cykla runt, se sig omkring och tala med de människor hon mötte. Det blev en positiv upplevelse av Sandviken och dess invånare. Under fortsatte sandvikenbor att berätta för översiktsplaneraren om centralorten i Sandviken, via såväl telefon som mail. Att ö- versiktsplaneringen fick sjuttio brev under våren 2002 som svar på en fyrsidig annons i Annonsbladet var ett gott resultat. I häftet Man har liksom allt här lyser kärleken till hembygden genom de texter som togs fram ur breven. Den kärleken var en oersättlig inspirationskälla för projektledaren under hela hennes tid i Sandviken. 5

6

7

8

9 SAM Kommunalförbundet SAM sköter hjälpmedelsverksamheten och utbyggnaden av bredband åt länets kommuner och landstinget. Tillväxtrådet i Gävleborg Tillväxtrådet i Gävleborg består av representanter från länsstyrelsen, kommunförbundet, landstinget, högskolan i Gävle, Mellansvenska Handelskammaren och Företagarna. Ett gemensamt avtal lämnades till regeringen -02. Där beskrivs hur rådet och länets kommuner vill genomföra avtalets ambitioner. I centrum för tillväxtarbetet står näringslivet; det är framför allt i företagen som ökad sysselsättning och därmed ekonomisk tillväxt kan ske. Samhällets aktörer, d.v.s. kommuner och stat, kan bidra med kompetensutveckling, fungerande kommunikationer, utbyggnad av IT och attraktiva livsmiljöer. Ett tillväxtprogram ska tas fram för tiden Regionala miljömål Länsstyrelsen i Gävleborg beslutade om nya regionala miljömål Förslag till mål hade tagits fram av arbetsgrupper där även kommuner, näringsliv och intresseorganisationer varit representerade. Översiktsplaneringen berörs framför allt av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, där länsstyrelsen i Gävleborg bl.a. föreslår följande åtgärder: I sin översiktsplanering: bör kommunerna i Gävleborgs län år 2008 ta ställning till hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas, ta ställning till hur ett mer miljöanpassat transportsystem ska utvecklas, ta ställning till hur strukturer för grön- och vattenområden ska bevaras och utvecklas, ta särskild hänsyn vid trafikplanering av trafikbullerstörda bostäder, arbeta in energiförsörjning och energianvändning. Folkhälsoråd Regeringen vill förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Elva målområden har tagits fram för det samlade folkhälsoarbetet, bl.a. delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet samt sunda och säkra miljöer och produkter. I Sandvikens kommun finns ett folkhälsoråd med projektanställd sekreterare. Rådet är ett samarbete sedan 1993 mellan landsting och kommun. Rådet har prioriterat följande insatsområden: tobak, alkohol o droger; ungdomsfrågor; barn-trygga uppväxtvillkor; stad-livsmiljö samt traditionellt folkhälsoarbete. X-Trafik; Mats E Larsson

10 Sandviken i framtiden Ungdomar i centrala Sandviken; Johanna Berglund vt-03 Följande framtidsbild skrevs våren 2002 och ingår i kommunens förslag till Vision och strategiskt arbete för Sandvikens framtid år Företagarklimatet i Sandviken har utvecklats. Ett partnerskap har bildats med de mindre och medelstora företagen, vilket medfört att företagen utvecklats och nya e- tablerats. I kommunen finns med andra ord flera nya arbetstillfällen. Kommunen och Sandvik har fördjupat sitt samarbete. Göranssonska skolan har utvecklats till ett av Sveriges bästa tekniska gymnasier. I anslutning till skolan har en mycket framgångsrik vuxenutbildning vuxit fram. Nästan hälften av de studerande är kvinnor. På Sandbacka Park finns ett stort antal mindre företag men även större varav den största har mer än 200 anställda. Industriell IT- tillämpning, mikroelektronik och nätverksteknik är nischerna. I samarbete med högskolan i Gävle och KTH har två ingenjörsutbildningar etablerats i Sandviken. Nya företag startar med stöd av kommunens verksamhet på Sandbacka Park. I kvarteret finns också en IT-akademi där ungdomar samlas för att utveckla sina IT-kunskaper och affärsidéer, vilket fått betydelse för lärarutbildningen i hela regionen. Runt Storsjön har alltfler människor valt att bo året runt; i sina gamla fritidshus eller i ett nybyggt. Där det varit möjligt har det kommunala vatten- och avloppsnätet byggts ut. I övrigt har andra miljöanpassade lösningar stimulerats för att människor ska kunna bo där de vill. Allt fler familjer har faktiskt valt att bo i Sandviken. Det har visat sig att både Valbo köpcentrum och Sandvikens centrum behövs. Ett antal nya intressanta butiker har gjort Sandvikens centrum ännu mer levande. Dessutom har arenor skapats för musik och andra kulturella arrangemang. Efter år av återhållsamh et har det äntligen varit möjligt att satsa på ett grönt centrum med utveckling av parker och blomsterarrangemang längs gågata och torg. Kommunen har ånyo fått ett miljöpris för sina insatser. Utbildningssektorn har varit föremål för särskilda utvecklingsinsatser. Rollen som skolledare har gjorts tydlig och omfattande fortbildning har givit Sandvikens skolor motiverade och välutbildade lärare. Föräldramedverkan och elevdemokrati är prioriterade aktiviteter. Flera skolor har egna styrelser. Allt sedan 1994 har IT varit ett påtagligt inslag i skolorna. Genom insatser från flera intresserade pedagoger har kommunen blivit uppmärksammad för metodutveckling som berör flexibelt lärande, språkutveckling, internationalisering och stöd för elever med särskilda behov. Andra profilområden är ekologisk hållbarhet, idrott och teater. Den attraktiva industrikommunen Sandviken har byggt vidare på den gamla bruksortens kulturliv. Symfoniorkestern och Sandviken Big Band har en omfattande verksamhet. Musik är ett av kommunens starkaste profilområden och ungdomsgrupperna växer med årens jazzfestivaler och parkrockar. Sandviken är landets kommun nummer ett i bandy och flera mästerskap har tillfallit Sandviken. Kollektivtrafiken i regionen är omfattande och anpassad till arbets- och studiependling. Hela Gästrikland och Älvkarleby har infört enhetspris. Det går numera flera tåg till Stockholm från Sandviken. 10

11 Utvecklingen har varit bra för Sandviken. Numera har folkmängden stabiliserats och många barnfamiljer har valt att bo i Sandviken. Jämställdhet är prioriterat och intresset för fullmäktigemötena är stort. Det finns ett ungdoms råd och alla kan följa och påverka det politiska arbetet via Sandnet. Sandviken har fått utmärkelsen Årets ungdomskommun. I kommunens Agenda 21-häfte Från ord till handling 1997 är följande text hämtad ur avsnittet Sandviken år Tätorterna erbjuder ett rikt utbud på god service nära våra bostäder. Jerntorget är numer en oas med rabatter, träd och kullersten, en mötesplats för människor. Utbudet av lokalproducerade varor är stort. Tätorternas grönområden har blivit fler och större. Delar av de kort klippta gräsmattorna och de tidigare asfalterade parkeringsytorna har gett plats åt ängsblommor och kolo nilotter. Dagvatten som var ett problem ringlar nu fram och renas i dammar och anlagda våtmarker nära tätorten. För dem som måste resa finns ett väl utbyggt system för lokaltrafiken. Minibussar som drivs med biogas och etanol kör passagerare bl.a. till resecentrum. Tack vare kommu nens satsning på cykelleder i kombination med restriktio ner för körning med privatbilar i tätorten har allt fler människor börjat cykla. Mängden osorterat avfall är ett minimum. Den organiska delen av hushålls avfallet komposteras eller samlas in för biogasproduktion centralt. Synen på lönearbete har omvärderats markant. Generellt gäller sex timmars arbetsdag, vilket krävs då allt fler människor engagerats i olika verksamheter i det egna bostadsområdet. Mindre inkomster kompenseras bl.a. av viss andel självhushåll och min dre behov av egen bil. Ge mensamt ägda bilar i s.k. bilpooler finns i de flesta kommundelar. Skötseln av odlingsytorna, avfalls hanteringen och det sociala engagemanget inom närområdet tar sin tid. Flera verksamheter bedrivs i kooperativ form, vilket fått känslor av samhörighet och ansvar att öka. Klotter och vandalism ser man sällan. Elpriserna har sedan början av 2000-talet stigit kraftigt. Tack vare effektivare energi och alternativ teknik med förnyelsebar energi (sol, vind, vatten, träbränslen) är komforten i stort sett densamma. Med hjälp av kommunens frikostiga rådgivning i frågor om energi, konsumtion och odling har invånarna kunskaper i hälsooch miljöfrågor. I kommunen finns flera mindre och några lite större e- kologiska lantbruk. Flera bönder abonnemangsodlar, d.v.s. hushåll, skolor m.fl. tecknar in sina behov av potatis, rotfrukter, spannmål m.m. inför kommande år. På så sätt är bonden säker på att få avsättning för hela sin produktion. På samma sätt kan man abonnera på kött och ägg. Inom kommunen finns åter småskaligt slakteri och ett me jeri. Det kommunala avloppsslammet är sedan flera år så rent att det kan användas som gödning i lantbruket. Därmed har behovet av konstgödsel minskat markant. Sandviken är på inget sätt en isolerad plats på jorden trots att småskaligheten åter funnit en plats i samhället. Utbytet med omvärlden är stort. Flera av gymnasieele - verna gör sitt sista skolår i något annat land. Nä ringslivets internationella kontakter sker min dre i re sande och mer via högteknologisk informationsteknik. Sandvikenborna har återupptäckt sin kommun, dess naturskönhet, kultur- och rekreationsvärde. Tack vare stor satsning på Storsjön är risken för giftig algblomning borta och barnen kan åter bada i en frisk sjö på sommarlovet. Barn vid Storsjön; Sara Jonasson vt-03 11

12 Befolkning Viljeinriktning: Befolkningsutvecklingen förändras; antalet kommuninvånare stabiliseras. Fler ungdomar väljer att bo kvar i Sandviken. Fler barn föds och ännu fler barnfamiljer flyttar in i kommunen, bl.a tack vare närheten till Gävle. Befolkning i Sandvikens kommun Inom planområdet bor människor. Ungefär hälften av alla hushåll/familjer bor i småhus och hälften i flerbostadshus. Lägg märke till att statistiken gäller hela kommunen. Den kommer från SCB, Statistiska centralbyrån. Diagrammet ovan visar att antal sandvikenbor minskat stadigt allt sedan Idag är vi 37 tusen invånare. Det är lika många som för femtio år sedan. Men 1950 bodde bara hälften i centralorten medan 2/3 bor här idag. Centrala Sandviken är byggt för fler människor än dagens invånarantal. Det innebär att lägenheter och lokaler står tomma och underlaget för butiker och service sviktar. Statistiska centralbyrån har gjort en prognos för befolkningsutvecklingen för kommunen , med samma utveckling som de senaste tio åren. En sådan prognos pekar mot 35 tusen invånare i kommunen år Men statistik från de senaste två åren visar att antal invånare i kommunen inte minskat lika mycket som tidigare. Om trenden har brutits är e- mellertid för tidigt att tala om. Det som avgör hur många vi blir i framtiden beror på hur många barn som föds, hur många personer som dör och hur många som flyttar in respektive ut ur kommunen. Under hela 90- talet flyttade fler personer ut än in i kommunen. Allt färre barn föddes medan ungefär lika många sandvikenbor dog varje år. Under förra året, 2002 minskade antalet invånare med endast 40 personer till sandvikenbor och fler flyttade in än ut. Antal sandvikenbor under 1990-talet, ca: flyttade ut /år flyttade in /år födda /år döda /år Antal sandvikenbor under år 2002, ca: flyttade ut flyttade in födda döda

13 Folkmängd 31 december 2001 i kommun resp riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pyramiderna ovan visar att kommunen har en mindre andel småbarn och ungdomar än riket. Samtidigt föddes färre barn i både land och kommun under de senaste åren. Rapporten Gästrikeregionens framtid visar alternativa framtidsbilder för Sverige år 2010, baserade på tänkbara förändringar i omvärlden. Rapporten skriver om negativ befolkningsutveckling i regionen p.g.a. större utflyttning än inflyttning och ogynnsam åldersstruktur; dvs ungdomar flyttar från regionen, vi blir äldre och färre föds. De krafter som driver utvecklingen är att unga söker sig till utbildning, arbete och upplevelser i storstäderna samt att de friare marknadskrafterna tillåter företag att flytta till orter med intressant kompetens, d.v.s till storstäderna samtidigt som medellivslängden ökar och fler väntar med att föda barn. Fler äldre medför ett större vårdbehov, färre födslar innebär ett mindre utnyttjande av kommunal service och minskad skattekraft betyder sämre kommunal ekonomi. Färre invånare och större andel äldre utgör också ett minskat underlag för kommersiell service. Risken att människor sviktar i sin framtidstro kommer då att öka, enligt gästrikeregionens rapport Men begränsade möjligheter till billigt boende och ökade levnadsomkostnader kan minska intresset för utflyttning ur regionen. Elektronisk kommunikation t.ex. kan ge tillgång till en del av storstadens utbud utan att man flyttar dit. En ökad mångfald av livsstilar och möjlighet till upplevelser och kultur inom regionen liksom förbättrade kommunikationer kan medföra att unga människor stannar kvar i gästrikeregionen där tillgång till stora frilufts- och naturområden erbjuds. Då människor ska välja bostadsort är det numera inte bara tillgång till arbete som påverkar valet utan hela livsmiljön har betydelse. Antal invånare Centralort Ytterområden År Befolkning i Sandvikens centralort och ytterområden

14 Följande statistik är hämtad från Folkhälsoinstitutets hemsida under kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Kommun jämförs med hela landet. En större andel sandvikenbor än landsbor har Sverige som födelseland. Invånare efter födelseland 2001 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Utbildningsnivån har höjts i både kommun och rike. Men andelen förvärvsarbetande i Sandviken med eftergymnasial utbildning är lägre än i riket. Befolkning efter utbildningsnivå 2001 Källa: SCB, Utbildningsregistret Trots att andelen förvärvsarbetande för olika åldersgrupper är ungefär densamma i Sandvikens kommun som i riket är andelen öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder markant större i kommun än i riket, framför allt i åldersgruppen år. Förvärvsarbetande 2000 Arbetssökande mars 2002 Källa: SCB, RAMS Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 14

15 21300 är år gamla bor i kommun och förvärvsarbetar 2900 pendlar till annan kommun för att arbeta 2800 kommer till kommun för att arbeta har sitt arbete i kommun (-90 var det 20000) varav 5500 hos Sandvik 2700 hos kommun 1100 hos landstinget 1000 är öppet arbetslösa 600 är i arbetsmarknadsåtgärder 1600 är mellan år gamla 1600 går på gymnasiet varav 500 kommer från annan kommun Ungefärliga siffror för hela kommunen 2002 Med tanke på den sociala tryggheten kan nämnas att antal anmälda brott per 100tusen inv var 10tusen i kommun och 13tusen i riket (år-01 enl Brottsförebyggande rådet). Antal självmord per 100tusen invånare bland män var i kommunen 30 och i riket 20 medan antal kvinnor döda i självmord var 8 för både kommun och rike ( enl. Socialstyrelsen). När det gäller uppväxtvillkor föddes fler med låg vikt i kommun än i riket. Andelen anställda med högskoleutbildning i förskolan var högre i kommun. Siffrorna för andel behöriga till gymnasieskolan var 89% i både kommun och rike. I jämförelse med hela riket dog färre män p.g.a alkohol, medan fler män men färre kvinnor dog i lungcancer. Fler sandvikenbor dog i skador och förgiftningar under åren Andelen blivande mödrar som röker var större i kommun än i riket och andelen aborter lägre. Stadsarkitektkontoret

16 Bebyggelseområden Viljeinriktning: Planeringen för bostäder håller god framförhållning så att lägenheter och tomtmark alltid finns att tillgå. Kommunal service anpassas till framtida behov. De tätortsnära rekreationsområdena hålls fria från bebyggelse. Förutsättningar för nyetablering av företag skapas bl.a. genom att hålla god mark- och planberedskap. Den kommersiella servicen behålls och utvecklas. En tillgänglighetsplan och en belysningsplan utarbetas för tätorten. Bebyggelsen i Sandviken är så pass låg att träden sträcker sig över dess tak. Från några enstaka åttavåningshus kan man se ut över landskapets skogar och vatten. En tallbevuxen grusås sträcker sig genom planområdet. Flera gator är trädplanterade och småhusbebyggelsen är inbäddad i enskilda trädgårdar. En kanal anlagd 1862 går via stadsparken till ett stort friluftsområde norr om motorvägen. Grönska är med andra ord ett viktigt inslag i bebyggelsen (se Naturvärden sid35). Sandvikens samhällsutveckling har varit knuten till företaget Sandvik AB. Det vill säga bebyggelse och vägnät har sin grund i den arbetarstad som växte upp kring järnverket i slutet av 1800-talet och framåt (se Kulturmiljöer/centrum sid40). Många erkända arkitekter har varit engagerade i utformningen ända fram till modern tid. Sandviken blev köping 1927, stad 1943 och är nu centralort i Sandvikens kommun, som bildades Då bebyggelsen utformas ska hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. En handikapplan antogs av kommunfullmäktige En tillgänglighetsplan blir nästa steg. Bygglovhanteringen kan kräva att projekteringen ska följa kapitlen 3-11 i Bygg ikapp Handikapp. Centrum Sandviken är ett ungt samhälle med enskilda byggnader framför allt från och 70-talen. Kvarteren är öppna och parkeringsplatserna många, drygt tusen i stadskärnan. Södra delen av centrum har kulturhistoriskt riksintresse, varav en del skyddas i detaljplaneringen. Det finns ett flertal byggnader i centrum som är viktiga kulturarv för framtiden (se Kulturmiljöer/centrum sid41). Dagens trafiklösning för motorfordon är svåröverskådlig. Raka genomfartsgator i nordsydlig riktning saknas mellan Sveavägen och Storgatan. Då ett resecentrum (planerat till som-04) öppnas vid järnvägsstationen kommer färre bussar att trafikera Plangatan. Därmed blir det möjligt att öppna Plangatan för biltrafik. Samtidigt kan Björkgatan stängas av för genomfart så att ett torg bildas mellan de äldre villorna vid Köpmangatan. Villorna bör skyddas i kommande detaljplaner. Smedsgatan (vändplan saknas) öppnas för sydgående biltrafik vid korsningen med Köpmangatan. Med tanke på barnfamiljer, äldre, miljö och folkhälsa bör staden vara väl utformad för gående och cyklister. Därför bevaras gågatan i centrum vid Hyttgatan/ Köpmangatan. Parkeringsdäck med hiss finns för bilister ovanför Gallerian, d.v.s. mitt i stan. Utrymme för en gång- och cykelbro reserveras över järnvägen som en förlängning av Södra Järngatan mellan Stationsgatan och Sätragatan. Cykelbanor på östra Barrsätragatan, västra Köpmangatan och södra Hyttgatan fulländar cykelnätet. 16

17

18 Vid centrumkrysset; Mats E Larsson 2002 Kommunen antog en översiktsplan för Sandvikens Centrum Utifrån den planen reserveras mark för kontor och lägenheter med ca 300 lägenheter, se karta sid19. Centrumstråk I centrumplanen 1995 understryks att handeln bör koncentreras så långt som möjligt. Korsningen Köpmangat/ Hyttgatan är den hetaste punkten och alla goda lägen ligger mellan denna punkt och de stora parkeringsplatserna, enligt planen Men verkligheten ser annorlunda ut. Staden består av ett flertal stråk, vars olika egenskaper bör utvecklas framgent. 1 Det gåvänliga stråket vid centrumkrysset Dagens förbud för fordonstrafik på del av Köpmangatan/Hyttgatan, föreslås ändrat till gågata. Ett lågt tak längs med de bilfria butiksgatorna ska skydda de gående mot regn. 2 Butiksstråket på Hyttgatan Affärer finns på Hyttgatan från Gävlevägen ner till Kanalen. Den norra delen bör förbli gågata. Femtiotalets bostadshus längs östra Hyttgatan mellan kanalen och Barrsätragatan har kulturhistoriskt riksintresse (se sid50). 3 Kulturstråket på Köpmangatan Köpmangatan börjar vid Sandvikens kyrka med sina höga tallar, passerar Hammarskolan, Folkets Hus med bibliotek och teaterlokal, Jansasparken med fontän, caféer, restauranger och bingohall. Efter att resecentrum invigts kan ett musiktorg bildas vid de äldre villorna där musikföreningar huserar idag. Stråket avslutas med kyssbron som går över Kanalen till stadsparken med badhus och plats för större händelser. 4 Kvällstråket på norra Storgatan Mörka vinterkvällar då få människor är ute på stan kan Storgatan med sina bilar, matställen etc. kännas tryggare än gågatan. 5 Det öppna stråket längs Odengatan Tack vare den öppna platsen vid Jerntorget ger fasaderna till stadshuset och de Erskine-ritade byggnaderna ett mäktigt intryck. 6 Bilstråket på Gävlevägen Gävlevägen är stadens genomfartsled i öst-västlig riktning. Där har företag som bensinstationer, Mc Donalds, bil- och livsmedelsaffärer etablerat sig. Angränsande bostadshus ligger framför allt på vägens södra sida. 7 Stationsstråket med resecentrum Ett resecentrum planeras vid järnvägsstationen till juni Stationsgatan och södra Järngatan välkomnar resenären med kulturhistoriskt värdefulla byggnader (se sid41). En gång- och cykelbro planeras över järnvägen. 8 Grönstråket längs Kanalen En cykel- och gångväg sträcker sig diagonalt genom stan längs Kanalen från Dal-Britas damm förbi bostadsområdena Gamla och Nya Bruket och stadsparken till Jädraån långt borta i skogen på andra sidan Gävlevägen. Grönstråket har stort värde för natur och friluftsliv. 9 Sandbackastråket En hälsobefrämjande gångväg bör anläggas mellan teknikparken och centrum, framför allt med tanke på alla kontorsarbetare. En idrottsplats, olika kontor, villor och affärer passeras på Idrottsvägen; ett ordentligt övergångsställe krävs över Gävlevägen till Baldersplan, där en väl genomarbetad gångväg sträcker sig mot centrum med stadshuset och Jerntorget. 18

19

20

21

22

23 BOSTÄDER Idag kan alltfler människor välja bostadsort efter sina individuella behov och önskemål. Tidigare var det tillgång till arbete som styrde var man bodde. Numera blir kreativa miljöer och personlig utveckling allt viktigare faktorer, enligt rapporten Gästrikeregionens framtid. För gästrikeregionen får det här till följd att alltfler bostäder inte längre är eftertraktade och därför måste rivas. Möjligheten att arbeta på andra platser än den egentliga arbetsplatsen innebär dock friare val av bostadsort. Bättre kommunikationer i gästrikeregionen skulle därmed få fler att vilja bo i regionen. Ungefär hälften av alla bostäder i Sandviken finns i flerbostadshus. En tredjedel är hyresrätt. Det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus äger hälften av flerbostadshusens lägenheter. Var tredje lägenhet i flerbostadshusen är en bostadsrätt. Bostadsbebyggelsen i centrala Sandviken utvecklas idag på tre olika sätt: genom avveckling, utglesning och förtätning vilka beskrivs närmare i följande avsnitt (se karta sid25). Avveckling av flerbostadshus Under flera år har det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus haft lägenheter att hyra ut direkt. Trots att 600 lägenheter rivits och ett norskt fritidsföretag skrivit avtal om köp av några hus, står ytterligare 600 lägenheter tomma, varav hälften i Björksätra och Norrsätra. Målsättningen för Sandvikenhus är att få en uthyrningsgrad år 2008 på 95%. Befolkningen beräknas minska liksom intresset för att bo i Björk- och Norrsätra. Under åren finns därför förberett för en avveckling av tusen lägenheter i kommunen. År planeras fjorton bostadshus (300 lgh) rivas i nordvästra Björksätra. Marken omvandlas till park och ger framtida möjligheter för nybyggnation av arbetsplatser, villor eller dylikt. Fem andra hus i Björksätra (110 lgh) förbereds för eventuell försäljning till norskt fritidsföretag. Dessutom har Sandvikenhus planerat att riva två av de lägre husen (81 lgh) i Norrsätra. De lägre saknar hiss till skillnad mot de högre. Om antalet invånare fortsätter att minska i samma takt under åren som tidigare måste Sandvikenhus avveckla ytterligare. Eventuellt kan bostäderna nyttjas för annan verksamhet. Annars planeras mer rivning i Björksätra (210 lgh) och Norrsätra (96 lgh). Utflyttning till fritidshusområden Alltfler börjar bo året runt i sina fritidshus. Sålunda vill många bygga om sina sommarstugor längs Storsjön; bland annat i Sommarhagen (ca 50 tomter) och Sörtutt (ca 50 tomter). Även husägare vid Åbyggenäs och Svartberget öster om staden (ca 60 tomter) är intresserade som året-runt-boende. Fullmäktige beslöt 2002 att stugägare runt Storsjön ska få bygga till eller nytt då det finns detaljplan och godkänd vatten- och avloppslösning. Detaljplan finns för Sommarhagen, vars förening anslutit sina vatten- och avloppsledningar till det kommunala nätet. En detaljplan för Sörtutt vann laga kraft i maj En annan detaljplan finns för nyexploatering av Sandviks f.d. växthustomt norr om Sörtutt (ca 30 bostäder). En huvudledning för kommunalt vatten och avlopp är lagd längs med Årsundavägen från reningsverket fram till Sörtutt. Föreningarna i Åbyggenäs och Svartberget har också börjat utreda sina områden. Förtätning En önskan om att få bygga sin egen bostad nära Storsjön eller i Högbo uttalas ofta. Ett alternativ tycks vara en lägenhet på gångavstånd till stadskärnan. Många frågar efter tomter där de tillåts ha häst, vilket är möjligt i Högbotrakten och väster om södra Sätragatan. i centrum Att behålla centrum som bostadsområde är en viktig princip för en levande och trygg stad. Översiktsplan för Centrum 1995 visar på en möjlig förtätning i stadskärnan med kontorslokaler och ytterligare 300 lägenheter till de 1400 befintliga (se karta sid 19) 23

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Öjaren. Jädraån. 8 g. Sandvikens kommun Högbo bruk AB Sandvikenhus AB Svea skog Sandvik AB. Skala 1: Storsjön

Öjaren. Jädraån. 8 g. Sandvikens kommun Högbo bruk AB Sandvikenhus AB Svea skog Sandvik AB. Skala 1: Storsjön Öjaren kraftl g ednin g vä tor mo järnvä Rv 0 g Sandvikens kommun Högbo bruk AB Sandvikenhus AB 0 000 Svea skog 000 m Sandvik AB Skala :0 000 verkstadsindustri Sandvik AB kraftvärmeverk Öjaren Aga gas

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt OP 2010 Röster från kvinnor 70 år och uppåt 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Bilar som inte måste köra runt i stan, Storgatan har på helgerna och onsdagar racerbanan

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen

ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen Förslag till detaljplaneprogram för Immelns hamnområde Immelns tätort, Östra Göinge kommun, Skåne län 2:103 2:108 2:107 2:106 2:97

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B.

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. VÄRMDÖ KOMMUN 2011-02-01 Dnr 10/STN0160 Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. Bakgrund Strömma är ett av kommunens prioriterade förändringsområden där planläggning och utbyggnad

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen I den slutliga utformningen av Nordkroksvägen flyttas plankorsningen närmare stationshuset Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING 1/10

SAMRÅDSHANDLING 1/10 SAMRÅDSHANDLING 1/10 Detaljplan för Del av Siretorp 9:74 m.fl. Sölvesborgs kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR: grundkarta fastighetsförteckning plankarta med bestämmelser planbeskrivning inkl

Läs mer

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer Kumla växer Aktuella projekt och planer Kumla växer! Kumla var en gång i tiden centralorten för Sveriges skotillverkning. Ett talesätt från förr lyder Skomakare, bliv vid din läst. I Kumla har vi fortfarande

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg 1084 Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde Antagen SBN 2010-09-07, 97 Laga kraft 2010-10-06 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde,

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta daterad 2013-03-11 Planbeskrivning daterad 2013-03-11 Genomförandebeskrivning

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Detaljplan för Norrbobyn 16:1, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län.

Detaljplan för Norrbobyn 16:1, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län. 1 (6) Dnr PLAN.2015.8 Samrådsredogörelse Detaljplan för Norrbobyn 16:1, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län. Handlingar Planhandlingarna har varit utställda på samråd under tiden 12 maj - 10 juni 2016.

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Kustnära fritidsboende

Kustnära fritidsboende Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN 1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Datum 2010-09-03 Dnr SN 17/07 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Röda skolan i Järvsö PLANBESKRIVNING

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3 Detaljplan för SMEDEN 13 Falköpings tätort (SAMRÅDSHANDLING) Riktlinjer för hägnad - Plank, mur, staket, spaljé & pergola 0 INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2 3. FÖRENLIGT MED

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer