Budget 2015 och plan

Transkript

1 Budget 2015 och plan Sida 0

2 Innehållsförteckning Budget 2015 och plan Förutsättningar 3 Utvecklingstendenser 4 Budget och plan 5 Investeringsbudget/-plan 7 Driftbudget/-plan 8 Resultatbudget 10 Balansbudget 11 Finansieringsbudget 12 Noter 13 Organisation 15 Kommunkoncernens styrkort 16 Nämnder och kommunägda bolag Kommunstyrelse 17 Barn- och grundskolenämnd 20 Bygg- och miljönämnd 23 Fritidsnämnd 26 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 29 Gymnasienämnd 30 Konsumentnämnd 33 Kulturnämnd 35 Personalnämnd 38 Socialnämnd 41 Nämnd för support och lokaler 44 Teknisk nämnd 47 Valnämnd 51 Gemensam överförmyndarnämnd 52 Revision 54 Skellefteå stadshus AB, koncernen 55 Skellefteå Kraft AB, koncernen 58 Skelleftebostäder AB 61 Fastighets AB Polaris 64 Skelleftebuss AB 66 Skellefteå City Airport AB 68 Investeringsprojekt 70 Styrprinciper 74 Beslut 84 Ordlista 85 Sida 1

3 Budget läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget. Nämnder Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och ett underlag över vad respektive nämnd kan bidra med för att kommunen ska nå målsättningarna och visionen. Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren DRIFTBUDGET Nämndens driftbudget fastställs av kommunfullmäktige på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor och avgifter inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2015 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Huvudprincipen är att investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt. Undantag görs för ramanslag avseende specifika investeringsområden som omfattar mindre investeringsprojekt. Kommunägda bolag De kommunägda bolagen kommer in senare i kommunens budgetprocess. Bolagens budgetar för år 2015 färdigställs i slutet av år Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Sida 2

4 Förutsättningar I Budget 2015 och plan framgår på vilket sätt den politiska ledningen fördelat resurser mellan olika verksamheter samt vilka resultat ledningen vill se. Närmast ges först en kort sammanfattning av rådande förutsättningar. Skellefteå kommun har ett stort och mångfaciterat serviceutbud och ett stort antal medborgare som löpande möter kommunen och dess personal i olika situationer. Det är viktigt att känna till hur efterfrågan på kommunens tjänster ser ut och förändras. Det är också viktigt att undersöka hur serviceutbudet upplevs både till kvantitet och kvalitet. Många gånger är behov och efterfrågan större än vad som faktiskt kan genomföras med tillgängliga medel, varför prioriteringar blir nödvändiga. Kommunens samlade resurser används i huvudsak till kärnverksamheter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven är starkt relaterade till befolkningens sammansättning. Dessa verksamhetsområden styrs också till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning är därför en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när de olika verksamheterna hela tiden ska anpassas till nya behov och utmaningar. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökning av pensionsåtaganden Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning har Skellefteå kommun beslutat om en policy för god ekonomisk hushållning. Den innehåller bl a finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin utgör en yttre gräns för verksamheternas omfattning. Följande finansiella mål ligger till grund för Budget 2015 och plan : Det årliga resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till kronor per invånare. Den framtida ekonomiska planeringen utgår dels ifrån nuvarande aktuella skattesats, och dels ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Likviditeten ska aldrig understiga 1,0. Verksamhetsmål För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga uppdrag och verksamhetsmål för att kommunens verksamhet ska gå i riktning mot kommunvisionen. Målen ska ange vad som ska uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och för att säkerställa en god ekonomisk hushållning där utgångspunkten är att kommunen finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunens verksamhet samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom fyra perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Sida 3

5 Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen pågår ständigt. Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per perspektiv tillsammans med ett antal fokusområden som anger inriktningen för respektive mål. Kommunfullmäktiges styrkort för 2015 hittar du på sidan 16. Kommunvisionen har fr.o.m kompletterats med ordet jämställd. Enligt kommunallagen ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Alla människors lika värde handlar om mänskliga rättigheter. Detta förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin service till medborgarna. Genom jämställdhetsintegrering ges förutsättningar för kommunmedborgarna att få likvärdig service oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande indelningsgrund i jämställdhetsarbetet samtidigt som tillämplig hänsyn tas till social bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön gör det möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov av beslut och åtgärder för att åstadkomma en likvärdig service till kommunmedborgarna. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som andra kommuner i Sverige, inför många stora och viktiga utmaningar. Det handlar om strukturella förändringar till följd av urbanisering och demografisk utveckling. Det handlar också om verksamhetsanpassningar till följd av medborgarnas förändrade krav på delaktighet och insyn i den kommunala verksamheten. Skellefteå kommun har som ambition att växa, både vad gäller befolkning och näringsliv. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo och verka. De demografiska förändringarna innebär att en mindre andel av befolkningen ska vara med och finansiera den kommunala verksamheten. Intäkter från skatter och statsbidrag förutsetts därför inte öka i samma takt som tidigare. Parallellt med detta ser kraven på kommunal sektor ut att öka vilket blir en stor utmaning för samtliga kommuner i Sverige. Ekonomi Konjunkturen vänder upp Kommunledningskontoret gör följande bedömning om den framtida ekonomiska utvecklingen. Mycket av materialet är hämtat från Sveriges kommuner och landsting 1. Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För hela år 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent vilket är betydligt bättre än 2013 då BNP ökade med 0,9 procent. Det är framförallt exporten och investeringarna som kommer att utvecklas bättre under En ökad tillväxt i omvärlden får positiv inverkan på den svenska exporten. Samtidigt bedöms både näringslivets och kommunernas investeringar att vända uppåt. Detta är inte minst tydligt i Skellefteå kommun som har investeringsplaner för de kommande tre åren som är betydligt mer omfattande än tidigare år. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster nu stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Nu är bedömningen att hushållens konsumtion växer och att nivån på sparandet sjunker vilket ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. År 2014 bedöms löneutvecklingen fortsätta att understiga 3 procent och inflationen (KPI) hålla sig under 1 procent bedöms lönerna fortsätta att ligga runt 3 procent samtidigt som inflationen stiger till dryga 2 procentnivån. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt som annars i reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är fortsatt ganska stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP, % 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, tim 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshet, % 7,7 7,3 6,8 6,6 KPI, % 0,7 2,4 2,9 2,9 Källa: SKL, Budgetförutsättningar Budgetförutsättningar (cirkulär 14:6) Sida 4

6 Fortsatt osäker utveckling av skatteunderlaget Ifjol växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För 2014 prognostiseras för ungefär lika stor ökning av arbetade timmar men något större löneökningar. Det betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Trots detta bedöms skatteunderlagstillväxten att avta till följd av att många pensionärer får sänkta pensioner (automatiska balanseringen) samt att inkomster från arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt. För 2015 och 2016 förutspås att den konjunkturella återhämtningen leder till större sysselsättningsökning än i år och minskad arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder också till att löneökningstakten blir något högre vilket får positiva effekter på skatteunderlaget. Olika skatteunderlagsprognoser Förändring, % SKL, feb -14 3,1 4,3 5,2 4,8 SKL, dec -13 2,9 4,6 5,5 5,0 ESV, dec -13 3,2 4,0 4,7 4,5 Regering, sep -13 2,7 4,4 5,2 5,1 Befolkning invånare år 2030 Skellefteå kommuns målsättning är att invånarantalet år 2030 ska uppgå till invånare ökade befolkningen med 194 personer och 2013 med 214 personer. Kommunens folkmängd uppgick den 31 december 2013 till invånare. I Skellefteå kommun, precis som i övriga riket, finns en tydlig trend att den genomsnittliga befolkningen blir allt äldre. I Skellefteå har antalet barn i grundskolan minskat under en tid, även om en blygsam ökning började visa sig under Gymnasieskolan bedöms under 2015 ha ett fortsatt avtagande av antalet elever. Om situationen inte förändras står Skellefteå inför en tilltagande befolkning som inte förvärvsarbetar vilket innebär att de gemensamma kostnaderna ska bäras av färre. Flytt- och födelsenetto Befolkningsutvecklingen består i grunden av två komponenter, flyttnettot (summan av inoch utflyttningar) och födelsenettot (summan av födda och döda). I Skellefteå har födelsenettot under många år varit negativt. År 2013 uppgick födelsenettot till minus 80 personer vilket dock är ett steg framåt jämfört med 2012 då nettot slutade på minus 109 personer. Flyttnettot som 2013 uppgick till plus 290 var något svagare jämfört med 2012 då det uppgick till plus 304 personer. Inom flyttnettot har de inbördes relationerna förändrats. Under 2012 hade kommunen ett positivt flyttnetto mot länet, vilket nu förändrats till en negativ siffra. Samtidigt har inflyttningen från utlandet istället ökat. År 2012 År 2013 Flyttnetto länet Flyttnetto riket Flyttnetto utrikes I åldern år uppgick flyttnettot till minus 106 personer och i åldern år uppgick nettot till plus 126 personer. Det rimmar väl med bilden av att unga flyttar ut på grund av arbete och utbildning och att människor i familjeåldern flyttar in. Vad gäller kommunens olika församlingar så hade sex av nio en befolkningsökning alternativt en mycket liten minskning. Värt att notera är att Skellefteå lands, Kågedalen, Bureå och St. Örjans även hade ett positivt födelsenetto. Detta kan bero på att samhällen nära centralorten blir attraktiva för barnfamiljer genom att det är ont om tillgängliga bostäder i Skellefteå stad. Budget och plan Resultatbudget Det budgeterade resultatet för kommunen uppgår 2015 till 27 mnkr, vilket är 35 mnkr lägre jämfört med i budget För åren 2016 och 2017 finns ett budgeterat resultat på 40 mnkr respektive 67 mnkr. I finansieringen av den skattefinansierade verksamheten ingår, förutom intäkter från skatter, statsbidrag, taxor och avgifter en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning motsvarande 209 mnkr, vilket är något lägre än Kommunens budgeterade resultat på 27 mnkr utgör 0,7 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen inte uppnås fullt ut under Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett budgeterat resultat som 2015 understiger den finansiella målsättningen. Detta med hänvisning till att kommunen, under konjunktursvaga år med svag utvecklingstakt på kommunens skatteintäkter, inte bör göra för stora tillfälliga neddragningar i den kommunala verksamheten. Kommunens finansiella ställning klarar något eller några år med Sida 5

7 svagare resultat. Kommunen väljer ändå att långsiktigt ligga kvar med målsättningen om ett resultat för den skattefinansierade verksamheten som, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, ska uppgå till mellan 1,0 och 3,0 procent av skatter och statsbidrag. Det budgeterade resultatet för 2015 ska ses som en tillfällig avvikelse från det resultatmålet. Balansbudget Balansbudgeten är alltid förknippad med en stor osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2015 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till mnkr vilket är en ökning med 94 mnkr jämfört med bokslutet procent av kommunens egna kapital är uppbundet i aktier i kommunägda bolag. Driftbudget Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas nettokostnader i den skattefinansierade verksamheten med 192 mnkr. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2015 jämfört med budget 2014: Nämnder Mnkr Kommunstyrelsen* 33,8 Barn- och grundskolenämnd 74,0 Bygg- och miljönämnd 2,7 Gymnasienämnd 4,3 Fritidsnämnd 1,9 Kulturnämnd 1,2 Socialnämnd 63,0 Nämnd för support och lokaler 4,1 Teknisk nämnd 8,0 Övriga nämnder -1,2 * Exklusive affärsverksamheten elförsörjning I förändringarna ovan har det också beaktats överföring av verksamheter mellan nämnder. För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt under respektive nämnd. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden uppgår till 3,4 procent vilket är oförändrat från Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Personalomkostnaderna beräknas uppgå till: Anställda 38,46 % Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år 21,29 % Anställda, som är 65 år och äldre 15,81 % Förtroendevalda 38,25 % Investeringsbudget Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 590 mnkr för år För åren planeras investeringar med 602 respektive 775 mnkr. Kommunens investeringsnivåer är betydligt högre jämfört med tidigare år. Investeringarna fördelar sig enligt följande: Mnkr Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Summa Bland de planerade investeringarna kan främst nämnas stora omstruktureringar inom skolan (både för- och grundskolor) samt gymnasiet. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt. Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. Pensioner Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL. Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut att uppgå till cirka 2,5 miljarder kronor. Sida 6

8 Investeringsbudget/-plan, tkr NÄMND Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Barn- och grundskolenämnd Bygg- och miljönämnd Fritidsnämnd Gymnasienämnd Kulturnämnd Personalnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Summa Affärsverksamhet Elförsörjning Camping Hamnen Parkering Avfall Sotning Vatten- och avloppshantering Summa Summa investeringar kommunen Sida 7

9 Driftbudget/-plan Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Barn- och grundskolenämnd Bygg- och miljönämnd Fritidsnämnd Gem nämnd drift av personalsystem Gymnasienämnd Konsumentnämnd Kulturnämnd Personalnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision Summa nämnder FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Särskilda statsbidrag Finansnetto Bidrag från elförsörjningen Återföring internränta Återföring po-pålägg Kostnader Arbetsgivaravgifter Årets intjänade pensioner Avtalsförsäkringar Pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande Summa skattefinansierad verksamhet Sida 8

10 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Affärsverksamhet Elförsörjning Camping Hamn Parkering Avfallshantering Sotning Vatten- och avloppshantering Summa affärsverksamhet Resultat kommunen Sida 9

11 Resultatbudget kommunen Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter, not Verksamhetens kostnader, not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not Generella statsbidrag o utjämning, not Finansiella intäkter, not Finansiella kostnader, not 6 Årets resultat Resultatbudget kommunen, exkl elförsörjning Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Utdelning från elförsörjningen Finansiella intäkter Årets resultat Sida 10

12 Balansbudget, mnkr Budget Utfall TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Sida 11

13 Finansieringsbudget kommunen, mnkr Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Finansieringsbudget kommunen, exkl elförsörjning, mnkr Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Varav investeringar i affärsverksamhet Varav investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt skolor Sida 12

14 Noter Budget Plan Plan Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl. interna poster Intäkter elförsörjning Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen Kvalitetssäkrande åtgärder Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster Kostnader elförsörjning Pensionsutbetalningar Årets intjänade pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, regionala utvecklingsstrategin Arbetslöshetsåtgärder (exkl. ISA, KAM) Särskilda åtgärder inkl. näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder för löneskillnader Omstruktureringsåtgärder FOU Övriga satsningar, budgetreserv Summa medel till kommunstyrelsens förfogande Summa verksamhetens kostnader Sida 13

15 Noter Budget Plan Plan Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2 Utjämningsbidrag inkomstutjämning Utjämningsavgift kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag Utjämning LSS Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter Ränteintäkter elförsörjning Uttag från elförsörjning avgår interna poster Summa finansiella intäkter Not 6 Finansiella kostnader Uttag från elförsörjning avgår interna poster Summa finansiella kostnader Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verksamheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m. För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning. Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började gälla fr.o.m. 1 mars Sida 14

16 Nämnds- och förvaltningsorganisation Sida 15

17 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort 2015 beskriver den inriktning som kommunens politiska ledning vill se Skellefteå kommun utvecklas mot. Visioner och mål är gemensamma för alla som arbetar i Skellefteå kommun. För att kommunens inriktning ska få genomslag i hela kommunkoncernen beslutar fullmäktige även om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Nämndernas styrkort 2015 beslutas av kommunfullmäktige i juni 2014 och de kommunägda bolagens styrkort 2015 beslutas av fullmäktige i november För att ytterligare få genomslag i verksamheten tas det fram aktiviteter och verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen som är kopplade till nämndernas och bolagens styrkort. Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta. Sida 16

18 Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten har förvaltningen i uppdrag att utgöra en kompetensresurs för kommunchefen, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och bolag, för ledning och utveckling av kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som många andra kommuner i Sverige, inför stora demografiska utmaningar. En allt mindre andel av befolkningen ska bära välfärden på sina axlar. Samtidigt pågår en urbanisering där kommunens invånare, inte bara flyttar från Skellefteå till storstäderna, utan också, flyttar från kommunens egna mindre serviceorter in till Skellefteå centralort. Parallellt med dessa trender påverkas kommunens ekonomiska förutsättningar genom att den totala intäktsmassan inte ökar i samma takt som kostnaderna. Urbaniseringen ökar också trycket på nyinvesteringar som i sig kan leda till ökade driftkostnader. För att möta dessa utmaningar och samtidigt lägga grunden för ett arbete som ska göra att vi når kommunvisionen måste värdegrunden hållas levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten. Det primära i allt arbete ska vara medborgarnyttan parallellt med en god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat ökade satsningar på medborgar- och kunddialog och en fortsatt utveckling av kommunens serviceutbud. Samtidigt måste kommunen lägga grunden för en långsiktigt social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det pågår idag ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli invånare år Det handlar bland annat om: Omstruktureringar inom kommunens skolverksamheter, från förskolan till gymnasiet. Fortsatt utveckling av boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förenkling vid medborgarnas kontakter med kommunen. Att tydliggöra vad Skellefteå som plats står för och genom olika insatser stärka Skellefteås attraktionskraft. Att skapa ett attraktivt och levande centrum till gagn för hela kommunen. Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna. Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat. Detta är bara ett antal av viktiga förändringsarbeten som pågår. Kommunledningskontoret ska, tillsammans med övriga förvaltningar och bolag, bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Kommunledningskontoret måste ha den kunskap och kompetens som krävs för att kommunens högsta politiska ledning ska få det stöd som behövs. Stöd för att fullt ut klara av att leva efter kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta är viktigt för att den kommunala verksamheten ska säkras för kommande generationer. Kommunledningskontoret måste också ha kunskap och kompetens för att övergripande kunna arbeta strategiskt med samhällsutveckling, långsiktig planering, näringslivsfrågor, verksamhetsutveckling med stöd av IT, processutveckling, m.m. Förvaltningen bär också det strategiska ansvaret för kommunens HR-arbete med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Sida 17

19 Driftbudget, tkr Budget Uppräknad planeringsram Tidigare beslutat, reservkraft stadshuset 160 Omorganisation tillväxtavdelningen Förändring elförsörjningens resultat 200 Busstrafiken Inflyttarservice Ändrad hantering av reavinster Budget Anslag Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunledningskontor Elförsörjning 0 Summa Investeringsbudget, tkr Kommunledningskontor Elförsörjning Sida 18

20 PERSPEKTIV Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL 5 % förbättring i kommunkompassens resultat Bedömningsintervaller < 2 2 4,9 5 Jämförelsevärde 2013 års resultat var 569 av maximalt 800 PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad NÄMNDSMÅL Centrumplan med kulturhus och nytt resecentrum finns framtagen Bedömningsintervaller Ej färdigställd Färdigställd, ej Färdigställd och beslutad beslutad Jämförelsevärde Efter den kommunala folkomröstningen måste centrumplanen revideras PERSPEKTIV NÄMNDSMÅL Ekonomi God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Fem samarbeten/investeringar som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda Bedömningsintervaller < Jämförelsevärde - PERSPEKTIV Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald NÄMNDSMÅL Samtliga arbetsplatser uppfyller kriterierna för attraktiv arbetsplats Bedömningsintervaller < Jämförelsevärde Två mönsterarbetsplatser fanns registrerade vid 2013 års slut Förtydligande: Medborgare/Kund: Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan: det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället Medarbetare: År 2014 ersatte attraktiva arbetsplatser det tidigare konceptet med mönsterarbetsplatser i kommunen. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal framtagna kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Sida 19