Konsumentprisindex (KPI)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentprisindex (KPI)"

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) Konsuentprisindex (KPI) 2015 PR0101 Innehåll 0 Allänna uppifter Änesoråde Statistikoråde SOS-klassificerin Statistikansvari Statistikproducent Uppiftsskyldihet Sekretess och reler för behandlin av personuppifter Gallrinsföreskrifter EU-relerin Syfte och historik Statistikanvändnin Upplänin och enoförande Internationell rapporterin Planerade förändrinar i koande undersökninar Översikt Observationsstorheter Statistiska ålstorheter Utflöden: statistik och ikrodata Dokuentation och etadata Uppiftsinsalin Ra och raförfarande Urvalsförfarande Mätinstruent Insalinsförfarande Databerednin Statistisk bearbetnin och redovisnin Skattninar: antaanden och beräkninsforler Redovisninsförfaranden Slutlia observationsreister Produktionsversioner Arkiverinsversioner Erfarenheter från senaste undersökninsoånen Bilaa Grupper enlit indelninen i COICOP och produktrupper... 59

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 0 Allänna uppifter Konsuentprisindex (KPI) inår i Sveries officiella statistik (SOS). Utifrån KPI beräknas underliande åttet KPI ed konstant skatt (KPI-KS) so inår i Sveries officiella statistik. Mer inforation o KPI-KS finns på SCB:s webbplats under Konsuentprisindex, arkera O statistiken och Fördjupad inforation. Utifrån KPI beräknas även, på uppdra av Riksbanken, tre ått på underliande inflation, KPI ed fast ränta (KPIF), KPI ed fast ränta och konstant skatt (KPIF-KS) sat KPIX. Dessa ått inår inte i Sveries officiella statistik. För er inforation o de underliande inflationsåtten, arkera Mer o undersökninen på ovannända webbplats. Under avsnitt 0.9 EU-relerin finns inforation o Haroniserade konsuentprisindex (HIKP). HIKP inår inte heller i Sveries officiella statistik. Fördjupad inforation o HIKP år att finna under den ovan anivna rubriken på SCB:s webbplats. So kopleent till HIKP beräknas ett haroniserat s.k. konstantskatteindex, kallat HICP-CT (Haronised Index of Consuer Prices at Constant Tax Rates). HICP-CT beräknas så att direkta effekter av ändrade skattesatser (d.v.s. förändrinar av skatter so sker direkt i konsuentledet) inte redovisas so prisförändrinar. 0.1 Änesoråde Änesoråde: Priser och konsution 0.2 Statistikoråde Statistikoråde: Konsuentprisindex 0.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS) Ja För undersökninar so inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen o den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: E-post:

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 0.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: E-post: 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsskyldihet förelier enlit laen o den officiella statistiken SFS 2001:99). 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I yndiheternas särskilda verksahet för fraställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). Vid autoatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikorådet finns dessuto särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) o den officiella statistiken. - Sekretess äller för enskilda närinsidkares inlänade uppifter ällande priser på varor och tjänster sat övri ekonoisk inforation. - Sekretess äller i 20 år - Endast juridiska personer laras i reister. - Avidentifierade uppifter kan länas ut på beäran förutsatt att inen enskild närinsidkares uppifter kan identifieras. - Publicerin av resultat och leverans av resultat på uppdra sker för areerade data i for av index och edelvärden där enskild närinsidkares påverkan på resultat inte kan identifieras. 0.8 Gallrinsföreskrifter Riksarkivet har den 24 oktober 2014 beslutat att upphäva Riksarkivets allrinsbeslut nr 391, från den 4 septeber 1973, för Statistiska centralbyrån (avseende Konsuentprisindex). För Konsuentprisindex tilläpas däred RA-MS 1998:7 och RA-MS 2006: EU-relerin KPI är utånspunkt för beräknin av EU-åttet Haroniserat index för konsuentpriser (HIKP, enelska HICP). Relerin sker enlit Europaparlaentets och EU-rådets förordnin nr 2494/95. I HIKP ska länderna använda eensaa etoder i vissa viktia avseenden. I jäförelse ed KPI inår tillsvidare inte i HIKP huvuddelen av enahesäarnas boendekostnader, bostadsrätter sat lotteri, tips och toto. I HIKP, en inte i KPI, inår äldreosor, sjukhusvård sat vissa finansiella tjänster (tjänster där aviften är proportionell ot transaktionens storlek). För er inforation o HIKP, se SCB:s webbplats under avdelninen Konsu-

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) entprisindex under rubrikerna O statistiken, Fördjupad inforation och Mer o undersökninen Syfte och historik KPI ska äta den enosnittlia utvecklinen av priserna för hela den privata inheska konsutionen, de priser konsuenterna faktiskt betalar. KPI utör det änse åttet för kopensations- och inflationsberäkninar i Sverie. Inflationstakten definieras so 12- ånadsförändrinen 1 i KPI. Konsuentprisindex började beräknas varje ånad från och ed juli Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och ed juni Historiska serier ed årsvisa indextal finns tillbaka till 1830 (baserat på levnadskostnadsindex och Myrdal-Bouvins skattninar av konsuentprisindex). HIKP har utarbetats för att an ska kunna öra jäförelser ellan länder ino EU. Sättet att beräkna de nationella konsuentprisindexen varierar ellan länder och i HIKP har an saordnat ätetoderna för att få bättre jäförelse rund. HIKP finns beräknad från och ed januari Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KPI utörs av: Riksbanken: so explicit ålvariabel och so underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. Finansdeparteentet: so underla för beslut ino konjunkturoch stabiliserinspolitiken. Socialdeparteentet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat vissa pensioner, andra sociala föråner och studielån är knutna. Skatteverket: för beräknin av oräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet sat vid beräknin av brytpunkten i inkostskatteskalan. SCB: för deflaterin (fastprisberäknin) i nationalräkenskaperna och osättninsstatistiken. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet, KI. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för oräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: underla för bedönin av fratida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HIKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska ål och för uppföljnin av konverenskriteriet ed avseende på prisstabilitet när det äller edleskap i EMU. Till SCB och KPI är knutet en särskild nänd, Nänden för konsuentprisindex. Nändens uppifter och saansättnin releras i instruktion- 1 Inflationstakten och ånadsförändrin beräknas på KPI:s skuindex

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) en (2007:762) för SCB. Nänden består av en ordförande och åtta ledaöter. Ordförande och de övria ledaöterna förordnas av SCB. En ledaot förordnas på försla av Sveries Riksbank, en efter försla av Konjunkturinstitutet och en efter försla av Försäkrinskassan och socialstyrelsen. Av de övria ledaöterna ska tre besitta sådan vetenskapli skicklihet, att de saantaet har kopetens ino änesorådena nationalekonoi och statistik. Nänden ska handläa fråor o beräkninar av KPI och därvid avöra fråor av principiell natur rörande tilläpninen av de runder so äller för indexberäkninar sat fräja utvecklin av etoder för beräknin av KPI. Underla från de senaste årens öten i indexnänden finns att läsa på SCB:s webbplats under O statistiken och Fördjupad inforation Upplänin och enoförande KPI och HIKP beräknas ånadsvis utifrån prisförändrinar på varor och tjänster i den privata inheska konsutionen. Prisuppifter salas in för ett urval av s.k. representantprodukter och ett urval av försäljninsställen. Varje år sker en uppdaterin av urvalet av produkter och urvalet av försäljninsställen. Urvalsetoderna so fräst används är s.k. ordnat ppsurval ed urvalssannolikheter proportionella ot arknadsandelar, obundet slupässit urval sat storleksurval. Varje år sker också en uppdaterin av väninstalen för de produktrupper där produkterna inår och de branscher där de säljs. Geno detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsutionens saansättnin och andra förändrinar på konsutionsarknaden. Vid beräknin av index på est detaljerad nivå, kobinationen av produktrupp och bransch, används två slas väninstal. Dels väs enskilda prisnoterinar ed inverterade urvalssannolikheter för produkter respektive försäljninsställen (när sannolikhetsurval tilläpas), dels väs de ed skattade arknadsdelar. Prisinsalinen utförs dels av ca 100 av SCB:s intervjuare eno butiksbesök och telefonintervjuer, s.k. lokal prisinsalin, dels av tjänsteän centralt på SCB. Vid den lokala prisinsalinen reistreras data i handdatorer. Insalinsperioden för den lokala insalinen är sedan 2008 tre veckor, den vecka i ånaden so den 15:e infaller sat veckan innan och veckan efter denna vecka. Deceber ånad utör ett undanta efterso ätveckorna då är förlända och tidiarelada. Prisinsalinen för drivedel har påått under en treveckorsperiod sedan januari För er inforation o butiksurval och produkturval se avsnitt 2.1 Ra och raförfarande och avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Den centrala prisinsalinen örs i huvudsak per den 15:e varje ånad eller under den vecka den 15:e infaller. Prisinsalinen sker centralt i de fall där en produkt kan antas ha enhetlia priser över hela landet eller där speciella etoder åste användas. Insalinen sker via e-postenkät och Internetsidor. För dalivaror exklusive färskvaror, frukt och rönt används dalivaruhandelns kassareisterdata (streckkodsdata, scannerdata) so levereras

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) direkt från affärskedjorna. Varje ånad används tre veckor ed vardera uppifter. För receptbelada läkeedel och alkoholhaltia drycker enoförs totalundersökninar eno adinistrativa reister. För beanade bilar salar ett privat företa in ca 300 prisuppifter varje ånad till SCB. Totalt inår ca prisuppifter insalade av SCB:s intervjuare i de ånadsvisa beräkninarna. Från de centrala prisätninarna inår ca prisuppifter i de ånadsvisa beräkninarna. I dessa ånadsuppifter inår inte priserna från dalivaruhandelns kassareisterdata, receptbelada läkeedel, alkoholhaltia drycker och beanade bilar. Mer o ätninen och insalin i avsnitten 2.3 Mätinstruent och 2.4 Insalinsförfarande Internationell rapporterin Haroniskt index för konsuentpriser (HIKP) levereras varje ånad till EU:s statistikkontor EUROSTAT. Levarans sker vid den tidpunkt då KPI publiceras. Innehållet består av indextal ed deceber 2005 so bas, ånadsförändrin och 12-ånadersförändrin, ällande totalindex sat huvudrupper och underrupper enlit klassifikationen COICOP Planerade förändrinar i koande undersökninar Vissa ändrinar i frataninen av konsuentprisindex (KPI) har jorts inför 2015, vilka påverkar index från och ed januari Användnin av finansarknadsdata i Räntesatsindex Räntesatsindex i KPI har fra till och ed 2014 beräknats utifrån de listräntor so banker och bolåneinstitut annonserar utåt på t.ex. webbplatser. Från och ed 2015 koer räntesatsindex i KPI beräknas utifrån ett annat underla, från SCB:s enhet för Finansarknadsstatistik. Det nya underlaet utörs av enosnittli förhandlad ränta för ett antal räntebindninsintervall från olika bank- och bolåneinstitut. Listräntor 2014 Räntebindninsitervall 2015 Rörli ränta 0 till 3 ånaders bindninstid 1 års > 3 ånades till 1 års bindninstid 2 års > 1 års till 2 års bindninstid 3 års > 2 års till 3 års bindninstid 5 års > 3 års till 5 års bindninstid 8 års > 5 års bindninstid I finansarknadsstatistiken koer det att finnas räntor avseende föreående ånad vid den aktuella ånaden so de ska användas i KPI. räntorna koer därför att skrivas fra till aktuell ånad. Internetinsalin och e-handel i KPI E-handeln har vuxit kraftit de senaste åren. Inför 2015 örs en utöknin av andelen priser so salas in via Internet i KPI så att det närare ot-

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) svarar arknadsandelarna för e-handeln. Det er en era korrekt representation av konsuenternas val av försäljninskanal, vilket syftar till att fåna upp potentiella skillnader i prisutvecklinen ellan de diitala och fysiska försäljninskanalerna. Hanterin av urvalsbias SCB tidiareläer prisätninarna avseende basperioden i vissa nyvalda butiker till septeber (från deceber) i syfte att hantera urvalsbias. Inför 2015 prisäts branschen Radio- och Tv-butiker från och ed septeber 2014, so ett första ste. SCB koer löpande under 2015 att utvärdera etodändrinen. Dels koer urvalsbiasen för de berörda butikerna att noteras, dels koer variansförändrinen till följd av att urvalet inskats att beräknas. Successivt ipleenterin fortsätter sedan även i andra branscher i den ån so kvalitetsvinsterna bedös stå i paritet ed kostnader, allt i jäförelse ed andra kvalitetsvinster so kan uppnås i KPI ed otsvarande resurser. För er inforation o ovan nända ändrinar sat andra tidiare etodändrinar i KPI se underla från Nänden för konsuentprisindex under O statistiken och Fördjupad inforation på SCB:s webbplats.

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 1 Översikt Konsuentprisindex (KPI) syftar till att skatta den enosnittlia prisutvecklinen för hushållens konsution i Sverie. KPI (1980=100) är det priära resultatet och detta är en ånatli tidsserie ed årsenosnittet för 1980 lika ed 100. Inflationstakten och ånadstakten beräknas so 12 ånaders förändrin respektive 1 ånads förändrin på otsvarande tidsserie ed reviderinar för eventuella uppkona fel (beräknat på den s.k. skuindex ). Väninstalen för produktrupperna beskriver saansättninen av den s.k. produktkoren på rov nivå. Väninstalen beräknas utifrån värdet av den privata konsutionen ino Sverie under en viss period (se kapitel 2.4). I ekonoisk enin är däred intressepopulationen alla de köp av produkter so privata konsuenter jorde under denna period. Denna population är inte öjli att i detalj reistrera. Måna av de produkter so köptes under perioden för väninstalen kan inte återfinnas under ätperioden utan åste representeras av andra likvärdia produkter. Den operationellt definierbara statistiska ålpopulationen utörs av alla produkter so erbjuds till privata konsuenter i alla försäljninsställen (butiker, serviceinrättninar, internet etc.) under de 12 ånader so de praktiska indexberäkninarna avser. Ett produkterbjudande är en specifik produkt so utbjuds till försäljnin på ett specifikt försäljninsställe. Priser på produkterbjudanden, kvantitet och kvalitet är de variabler so salas in. 1.1 Observationsstorheter Undersökninen baseras på priser, kvantiteter och kvaliteter på produkterbjudanden. Dessa kan vara transaktionspriser för väldefinierade produkter i kassareisterdata, anuellt insalade data i butik eller listpriser och andra data insalade centralt. Priser ska vara faktiska priser so kunden betalar utan nåon annan otprestation. 1.2 Statistiska ålstorheter Objektrupp Variabel Mått Population Indelnin i redovisninsrupper Produkterbjudande ino inhesk privat konsution Een rupperin i cirka 360 produktrupper = priär beräkninsnivå i produktdiensionen Produktrupper Pris, kvantitet och kvalitet Prisindex enlit COICOP (se lista i bilaa 1)

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 1.3 Utflöden: statistik och ikrodata Ett antal index produceras och redovisas varje ånad. Index nan KPI (1980=100), fastställda tal KPI (1980=100), skuindex KPI-KS (1980=100) HIKP (2005=100) KPIF KPIF-KS KPIX Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsuentprisindex, officiellt fastställda Skuindex byer i förekoande fall på reviderad KPI KPI ed konstant skatt Haroniserat index för konsuentpriser. Index haroniserat ed övria stater i EU. Underliande inflationsått där enahesäarnas räntekostnader beräknas vid en konstant räntesats. KPI ed konstant räntesats och konstant skatt. Underliande inflationsått där räntekostnaderna exkluderas helt sat direkta effekter av förändrinar i nettot av indirekta skatter och subventioner. Belopp so skrivs fra ed juni KPI varje år. Tal so skrivs fra av KPI. Statistiken redovisas på Internet, i Statistikdatabasen, i publikationer och på telesvar. Publiceras i Internet Pressinfo Statistikdatabasen SCB:s Indikatorer Ekonoisk snabbstatistik Röstbrevlåda Beskrivnin Priser och konsution Kort eddelande o KPI och inflation. Indexserierna sat KPI uppdelat på COICOP rupper i länre tidsserier. KPI är en del av indikatorerna. KPI inår i snabbstatistiken. Månadens KPI eddelas på telefon. 1.4 Dokuentation och etadata Grunderna för KPI..: 1952 års indexkoittés betänkande (SOU 1953:23) Konsuentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92; 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsuentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsuentprisindex.., Kunl. Maj:ts (Finansdeparteentet) beslut den 28 juni Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsuentprisindex (Förs. 1991/92:16). PM och protokoll från nänden för konsuentprisindex. SM PR 15: Konsuentprisindextal

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) Marareta Rinqvist: Att äta inflationen. Dalén, J. : The Swedish Consuer Price Index - ajor features Konsuentprisindex: Betänkande från utredninen o översyn av konsuentprisindex SOU 1999:124 Dalén, J. : The Swedish Consuer Price Index, A handbook of ethods, KPI Utredninen (1999): Konsuentprisindex, betänkande från utredninen o översyn av Konsuentprisindex. Justitiedeparteentet, Stockhol. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustent the Case of Clothin. In Proceedins of Measureent of Inflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price Index, R&D Report 1990:6. Dalén, J. och Ohlsson, E. (1995): Variance Estiation in the Swedish Consuer Price Index. Journal of Business and Econoic Statistics, Vol. 13, No. 3, Dalén, J. (2001): Urvalsosäkerheter för olika tidshorisonter i KPI, SCB, arbetspapper Norber, A. (2004): Coparison of Variance Estiators for the Consuer Price Index. 8:th Ottawa Group Meetin Helsinki Auust 2004 Nilsson, H., Ribe, M. och Norber, A. (2008): Variansberäkninar KPI. Projektrapport, SCB, Saar, M., Norber, A. och Tonur, C. (2012): Discussion on the Treatent of Discounts in the CPI and the Swedish experience on the use of Scanner Data. Paper presented at the Workshop on Scanner Data, Stockhol, June ILO (2004), CONSUMER PRICE INDEX MANUAL: THEORY AND PRACTICE, #anual Fraställninen av statistiken och statistikreistret beskrivs i detta dokuent, Statistikens fratanin (SCBDOK). SCB:s webbplats, Kvaliteten hos statistiken beskrivs i Statikens kvalitet (BaS). SCB:s webbplats, Detaljerad inforation o statistiken beskrivs i, Statistikens detaljerade innehåll (MetaPlus). SCB:s webbplats,

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 2 Uppiftsinsalin Uppiften består i att sala in priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster so utbjuds i ett urval av försäljninsställen ino hela konsuentarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är priärt ett år, från deceber (basen) till deceber. Under denna period eftersträvas att varje ånad insala data o produkterbjudanden so valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall priärt vara från basen till var och en av årets ånader. För nästa års undersöknin betraktas populationen so ny och därför förnyas urvalet för varje år d.v.s. undersökninsperiod. Prisätnin på vara eller tjänst äller de priser so konsuenten betalar utan nåon otprestation av konsuenten. Priset ska innehålla os och alla andra förekoande varuskatter sat faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekoande fall. Rabatter so kräver nåon otprestation av konsuenten eller bara riktade till en del konsueter ska inte tas hänsyn till. Rabatt reeln äller då prisätninen äller enstaka tidpunkter i ånaden. Vid användande av transaktionsdata koer förekosten olika rabatter variera, en detta edför inet proble då an prisäter en period och däred erhåller en od skattnin på de reella fördelninarna ellan de so får rabatt och de so inte får rabatt. Detta äller dalivaruhandeln so prisäts ed butikskasseinforation och där edlesrabatter är vanlit förekoande. Det är den nationella konsutionen so prisäts, d.v.s. alla varor och tjänster för konsutionsbruk so kan köpas ino landet. Svenskars konsution utolands prisäts inte, en t.ex. paketresor ed inbakad utrikes seestervistelse prisäts efterso hela tjänsten köps so ett paket i Sverie. Utrikes resor ed fly, tå, buss och båt prisäts o resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel över Internet prisäts i valda delar, kläder, böcker och usikedia, från inheska Internethesidor. Internethandeln är ökande och fler oråden koer prisätas på detta sätt. De utvalda produkterna ändras också bara arinellt år från år, ed utående produkter och nya tillkoande produkter. För att operationalisera ra- och urvalsförfarande behöver an dela upp undersökninen i flera produktoråden sat i de två diensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktorådesnivå är abitionen att ha en heltäcknin av oråden, en ino dessa äller urval av representantvaror och tjänster. Ino de flesta produktorådena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster edvetet, d.v.s. utan insla av slupässihet. Detta är helt i enlihet ed internationell praxis och rekoendationer i t.ex. ILO (2004); 5.27 Modern statistical saplin theory focuses on probability saplin. Use of probability saplin is also stronly recoended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin econoic surveys. But price index practice in ost countries is still doinated by non-probability techniques Bias

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) resultin fro non-probability saplin is neliible. There is soe epirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. I tabellen nedan beskrivs uppdelninen av produkter på rupper enlit COICOP (Classification of Individual Consuption accordin to Purpose) och KPI:s 360 s.k. produktrupper. Produktrupperna täcker tillsaans hela konsutionsorådet och ino varje produktrupp finns det ett urval av produkter so representerar produktruppen. Produktruppens benänin (se Bilaa 1) härrör i åna fall från de produkter so representerar produktruppen, en produktrupperna otsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Till varje produktrupp knyts ett väninstal so otsvarar konsutionens värde, se avsnitt 2.4. Grupper enlit COICOP ed svensk benänin och antal produktrupper (strata) och antal representantprodukter ino CIOCOP rupp COICOP Benänin Antal produktrupper (strata) Antal representantprodukter Bröd och övria spannålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost och ä Oljor och fetter Frukt Grönsaker Sötsaker och lass Övria livsedel Kaffe, te och kakao Mineralvatten, läskedryck, frukt och rönsaksjuice Spritdryck 4 Totalundersöknin Vin 6 Totalundersöknin Öl, stark- och ellanöl 1 Totalundersöknin Lättöl och folköl Tobak Kläder Skor Vatten, avlopp, renhållnin 1 3 och sotnin El x Bränsle S.1 Hyresläenhet: hyra S.2 Bostadsrättsläenhet: tillräknad 1 4 hyra 04.S.3 Garae 1 1

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 04.x Enahe: Nyttjande av 6 48 bostad 05.1 Möbler Hushållstextilier Hushållsutrustnin Huseråd Verkty, elartiklar och 5 26 trädårdsredskap 05.6 Varor och tjänster för hushållsunderhåll Läkeedel, apotek 2 Totalundersöknin 06.1 Sjukvårdsartiklar, lasöon Sjuk och tandvård Nya bilar Beanade bilar 1 Specialundersöknin Motorcyklar Cyklar Reservdelar och tillbehör 3 17 till bilar Drivedel Underhåll och reparationer 6 11 på bilar Andra kostnader för fordon Transporttjänster Post x Telekounikationer Audiovisuell och fotorafisk utrustnin sat dator- utrustnin 09.2 Andra större varor för rekreation Andra fritidsvaror Rekreationstjänster och kulturella tjänster 09.5 Tidninar, böcker och 9 42 skrivaterial 09.6 Paketresor Utbildnin Restauraner Loi Personli hyien Övria personlia tillhöriheter Social osor Försäkrinar Övria finansiella tjänster 1 4

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) 12.7 Övria tjänster 4 22 Sua 360 Undersökninen av beanade bilar är speciell och vi får här priser från en undersöknin so är jord av ett privat undersökninsföreta. Vi erhåller produkterbjudanden so varierar varje ånad och försäljninsställen år inte att identifiera. För alkohol och läkeedel levereras index respektive kassareisterdata direkt från onopolbolaen. Antalet representantprodukter har ökat en hel del för sedan föreående år på vissa COICOP rupper. Detta beror på införandet av butikskassareisterdata i dalivaruhandeln, vilket er betydli läre kostnad per prisätt enhet. 2.1 Ra och raförfarande KPI undersökninen använder flera raar för att dra urval av praktiska skäl. När äller butiker och tjänsteställen för konsutionsvaror och vissa enklare tjänster är det öjlit att dra urval ur en eensa ra. För åna tjänster däreot får upprätta speciella raar för att kunna få funerande urval. Prisundersöknin i butiker och lokala tjänsteställen För flera stora produktoråden kan priser salas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prisäta på annat sätt än ed anuell ätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa oråden kallas för intervjubaserade delundersökninar efterso de lokala prisinsalarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DIH/INT. För COICOP-orådet Drivedel utförs prisinsalinen av telefonruppen i Örebro på saa enhet. De COICOP oråden so undersöks här är hela 01 Livsedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, indre del av 04 Boende, större delen av 05 Inventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, indre del av 08 Post och telekounikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi sat delar av 12 Diverse varor och tjänster. En sortientsundersöknin enoförs under hösten innan urvalet används från och ed decebers prisätninar. Här undersöks butiker, so är nya i koande års urval, ed avseende på o de efterfråade produkterna finns i butikerna. Ra och raförfarande för urval av försäljninsställen Raförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsetoden är detsaa för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KPI sat även för enstaka centrala delundersökninar. Raen skapas eno ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SNI-branscher ur SAMUversionen 2 för aj från SCB:s företas- och arbetsställereister (FDB). 2 Saordnat urval, se förklarin under avsnitt 2.2 på sidan 16.

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe so inte har nåon försäljnin till allänheten. Följande värde under variabeln benänin (BEN) i reistret tas bort: ADMINISTRATIV SEKTOR CENTRALLAGER, HK HUVUDKONTOR KONTOR REGION KONT SERVICEKONTOR KONTOR OCH LAGER HUVUDKONTOR KF EK FÖR INKÖPSKONTOR + H K CENTRALLAGER 581 LAGER CENTRALLAGER- DISTRIBUTION HUVUDKONTOR, KF HUVUDKONTOR KONSUM STOCKHOLM KONTOR GRÖNA KONSUM Huvudkontor KONTOR & LAGER HUVUDKONTOR/LAGER HUVUDKONTOR BACKAPLAN STORLAGER, KONTOR, CHARKCENTRAL Raen över försäljninsställen stratifieras efter SNI-bransch, en inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: o Varuhus och storarknader bildar ett enda stratu ed SNI-branscher 47111, och Den sistnända innehåller huvudsaklien så arbetsställen av rina intresse för ätninen so koer att sållas bort. o Storarknader ed färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras so butik eller storarknad vid eventuellt urval. o Olika typer av klädesbutiker, SNI-branscher , slås saan. o Hotell ed och utan restauran, och 55103, slås saan. Storleksåttet vid urvalsdranin ed varierande sannolikheter är en saanvänin av antal anställda plus en och en osättninsuppift i reistret so baseras på osuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt fraför allt för så arbetsställen. För låprisbutiker ino bl.a. dalivaruhandeln är eellertid osättninen per anställd höre än för enosnittet. Vi får ett systeatiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker so har relativt få anställda en hö osättnin koer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda ed antal anställda so storleksått, än o osättninen hade använts so storleksått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälpinforation har använts för odellskattninar. Nåra speciella raar För vissa delar av KPI används speciella raar. Detta äller fraförallt för åna konsutionstjänster. Raar baseras ofta på osättninsstatistik för företa och verksaheter. Nedan listan nåra speciella konsutionsoråden ed vilken källa so används till ra och urval.

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) Konsution av el Bränsle i boendet Hyra för läenhet Räntor Läkarvård Tandvård Bilar Resetjänster Teletjänster Tidninar Alkoholhaltia drycker Läkeedel Statens eneriyndihet / SCB RM/ET Bola ino as, fjärrväre, eldninsolja och pellets. Fastihetsreistret / SCB RM/BF Banker och hypoteksinstitut Landstin Företasdatabasen FDB Bilreistret Marknadsaktörer Post och Tele styrelsen Tidninsstatistiken Total undersöknin av Systebolaet Kassareisterdata från rossisten 2.2 Urvalsförfarande Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratu där ett ått på ellanbutiksvarians skattas. Härvid förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation so finns ellan produktvarianter låter si visas i variation ellan butiker. Efterso desinen just nu inte tillåter en total-allokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäs siultant är denna förutsättnin rili. Arvidson (2004) Desinutrednin för KPI: Effektiv allokerin av urvalet för prisätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonoisk statistik 2004:05 visar att o det inte var praktiskt oläplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker indre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KPI totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri etod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika åna skattninar av prisutvecklinen från deceber året innan till referensånad beräknas so det finns butiker i urvalet. I varje sådan skattnin har en butik systeatiskt taits bort ur dataaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratu h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara otsvarande skattnin ed satlia försäljninsställe ed i beräkninarna. Bilda d = ( y y) n / k hi hi h där k är suan av produktruppsväninstalen för intervjuarsysteen, cirka 50 %. Divisionen edför att effekten på totala KPI av att ta bort en butik koer att beräknas 2 2 n 2 Variationsåttet är a = ( hi h ) h h d d n h 1 i h Förslaet till urvalsstorlek är

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) n NY h a h c h där c h är beräknad kostnad per försäljninsställe i enosnitt, ivet det produkturval so skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratu). Urvalsstorlekarna är bestäda så att kostnaden totalt för intervjuarsysteen blir lika so föreående år eller anpassas till budet. Metoden för urval av försäljninsställen är s.k. roterat, stratifierat, sekventiellt Poisson-urval ed urvalssannolikheter proportionella ot storleken av respektive försäljninsställe enlit Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price Index, R&D Report 1990:6. Urvalet dras ino raen för den ekonoiska statistikens urvalssyste SAMU. Metoden byer på att urvalsraen förses ed en variabel för peranenta likforit fördelade sluptal i intervallet (0,1), s.k. peranent rando nubers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slupässit, likforit fördelade och oberoende av redan existerade nuer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur raen. För varje enhet i urvalsraen beräknas kvoten ellan storleksåttet och det tilldelade peranenta sluptalet. Urvalsraen sorteras efter stratu och ino stratu efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratu i det antal so beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen ed en etod so kallas RRG, rando rotation roup ethod. Varje enhet i urvalsraen tilldelas inte bara ett PRN utan också slupässit ett av fe RRG-nuer 1-5. År 1 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 1 ed 0,1, varvid de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 ed 0,1 och de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0. Efter fe år har alla PRN-nuer inskats ed 0,1 alternativt ökats ed 0,9. De så enheter so har en urvalssannolikhet indre än 10 procent koer ed anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fe år, edan större företa kan få vara ed fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att an, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtinstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval efterso urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella ot storleken, speciellt får an för åna enheter so är valda ed säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestäas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Resultatet av nettourvalet är 47 branscher ed saanlat 866 arbetsställen. Nåra branscher kopletteras ed postorder/internet försäljnin so inte är drana från butiksurvalet och nåon bransch i butikurvalet undersöks centralt istället för lokalt i butik.

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) Bransch Urvals Insa Koentar stratu, storlek lins Beskrivnin SNI netto sätt Handel ed personbilar Besök Tillbehör Bilverkstäder, Tele ej specialiserade Däckverkstäder Tele Detaljhandel ed bilreservdelar Besök & tillbehör Partihandel virke, andra byat. & sanitetsods Besök 21 Besök Varuhus & storarknader, brett sortient Livsedelsbutiker ed brett sortient 47111, 47191, Besök Storarknader & Livsedelsbutiker Kassa reister Tobaksaffärer Tele Hälsokostbutiker Tele Bensinstationer Tele Datorbutiker Besök Telebutiker Tele Radio- & TV-affärer Besök Garn-, ty- & sybehörsaffärer Tele Järn, by- & VVSvaruhandel Besök Färhandel Tele Tapet- & att och olvbeläninshandel Besök Hetextilbutiker Besök Vitvaru- & hushållsaskinaffärer Besök Möbel- och attaffärer Besök Bosättninsaffärer Besök Belysnins- och elaffärer Tele Musikhandel Tele Bokhandel Tele Pappershandel Tele Skiv- och videobutiker Tele +Internet Sport- och cykelaffärer Besök Leksaksaffärer Besök Klädesaffärer Besök +Internet Skoaffärer Besök +Internet Väskaffärer Tele

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) Apotek Besök Parfyaffärer Tele Bloster- & trädårdsvaruhandel Besök Zooaffärer Besök Uraffärer Besök Guldsedsaffärer Besök Optiker Tele Fotoaffärer Tele/ Besök Övria specialbutiker Tele Postorder, brett sortient Internet Postorder, textil och konfektion Internet Postorder, böcker och edia Internet Hotell exkl konferensanläninar 55101, 47 Tele (KPI) Restauraner Tele Personalatsal Bes/tel Veterinärkliniker Bes/tel Video- och DVDfiluthyrare Besök Bilbesiktnin Tele Skoakeri, klackbarer Tele Konsuenttvätterier Tele Frisörsaloner Tele Tandläkare, Folktandvård Tele Tandläkare, Privata Tele Urval av produkter i dalivarusysteet Med dalivarusortientet avses livsedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar.., dock inte färskvaror ino frukt och rönsaker. Sedan 2013 har butikskassereisterdata används istället för prisinsalin eno butikbesök, efter försöksverksahet under I enstaka butiker sker prisinsalin fortfarande ed butiksbesök. Alla transaktioner so har en EAN-kod kan identifieras i butikskasseinforationen. Däred blir den operationaliserade definitionen av dalivarusortientet varor ed EAN-kod so inår i dalivaruhandels levererade kassareister. Här inår då inte färskvaror ino kött, fisk, frukt och rönt. Urvalen av varuvarianter har draits centralt på prisproraet ed etoder för sannolikhetsurval. Detta öjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien har bistått SCB ed reister över varuvarianter, ed data o senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision o att årlien byta ut urvalet för cirka en fetedel av sortientet ino dalivaror. Detta skulle ha utförts eno att urvalen

20 Statistiska centralbyrån SCBDOK (67) för vissa varurupper helt har bytts ut ot helt nya och oberoende urval. I praktiken har inte resurser funnits för denna höa abition. Urvalsraar Urvalsraarna från de stora butikskedjorna ofattar cirka artiklar vardera. Det finns öjlien undertäcknin, en okänd. Ino ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KPI. Dessa utör strata av produkter. Ett proble är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på åna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt 3. Reistren från handeln är stora och det är inte öjlit att askinellt eller anuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli inforation i ADB-for utnyttjats för preliinär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande enlit Paretoprinciper har används för att anuellt kontrollera och korriera kodninen. I praktiken har vi sorterat posterna ino en produktrupp i eninsfulla understrata, t ex har sill konserver sorterats efter ansjovis, sill/ ströin respektive övrit. Raarna har dessuto sorterats efter bl.a. leverantör. När vi sedan utfört systeatiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss ån på leverantörer.. Med en sekventiell urvalsetod, liknande SAMU:s, kan an inte uppnå detta utan en forell stratifierin och ed bestäda urvalsstorlekar för varje litet understratu. Urvalsetod För alla s.k. kolonialvaror, d.v.s. djupfryst, konserver, specerier och nonfood dras varianturval en utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella satidit so de i hö rad är desaa från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras ed urvalssannolikheter proportionella ot osättninen, ett urval för vardera block ino dalivaruhandeln. Det finns tre block, varav två utörs av två kedjor ino dalivaruhandeln och det tredje blocket representerar övria dalivaruaktörer. Urvalen för de tre blocken är neativ saordnade. Efterso det blir fråa o en ix av statistiska etoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. A. Sakör ed föreående års reister och påför stratukod sat det peranenta sluptal so larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs ed hjälp av den varukod so respektive block använder. B. För nya poster skapas ett likforit fördelat sluptal (PRN) ellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och sakörnin ellan blockens reister ed hjälp av EAN-koden, skapas en preliinär stratukod för de nya posterna. 3 De företa so ida hanterar och analyserar EAN-koder har också definierat varurupper. Vi har inte ännu hört ed de o de ed hjälp av EAN-koder har rupperat varuvarianterna på ett sätt so skulle vara intressant för SCB.

Konsumentprisindex KPI 2008

Konsumentprisindex KPI 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(61) Konsuentprisindex KPI 2008 PR0101 Innehåll 0 Allänna uppifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Änesoråde 0.2 Statistikoråde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari 0.5

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) PR0101 1 Konsumentprisindex (KPI) 2016 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari... 2 0.5 Statistikproducent...

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (69) Konsumentprisindex (KPI) 2013 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (68) Konsumentprisindex (KPI) 2014 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

Konsumentprisindex KPI 2011

Konsumentprisindex KPI 2011 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(62) Konsumentprisindex KPI 2011 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari

Läs mer

Metodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt

Metodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt STATISTISKA CENTRALYRÅN PM 1(5) Metodustering för egnahesposten i KPI 1. akgrund Nänden för konsuentprisindex beslutade vid sitt saanträde 2009-12- 17 att ustera etoden för beräkning av räntekostnadsindex,

Läs mer

Utökad tillämpning av säsongsskattningar

Utökad tillämpning av säsongsskattningar ES/PR Christer Andersson, Erik Nilsson PM till Nänden för KP 2014-04-16 1(7) Utökad tilläpnin av säsonsskattninar För diskussion Denna p undersöker de produkter i KP so ida inte använder beslutad säsonsskattninsetod.

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

Konsumentprisindex KPI 2007

Konsumentprisindex KPI 2007 STATSTSKA CENTRALBYRÅN 1(50) Konsuentprisindex KP 2007 PR0101 nnehåll 0 Allänna uppifter SCBDOK 3.1 1 nnehållsöversikt 0.1 Änesoråde 0.2 Statistikoråde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari 0.5 Statistikproducent

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2012-02-16 1(16) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2010-02-17 1(15) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) SCBDOK 4.2 PR0101 1 (74) Statistikproducent SCB är kvalitetscertifierad enlit ISO 20252:2012 Ekonomisk statistik (ES) Prisstatistik (PR) Brunilda Sandén STATISTIKENS FRAMTAGNING Konsumentprisindex (KPI)

Läs mer

8 Verifiera och utvärdera konceptet

8 Verifiera och utvärdera konceptet 8 Verifiera och utvärdera konceptet Fiur 1 Visar CAD-odell i två olika ver av SD10 SD10 (se Fiur 1) är en uppraderin av SCREEDRY TM so skiljer si ed en bredare bottenplatta och cirkulär vikt. Geno att

Läs mer

Hantering av urvalsbias i KPI

Hantering av urvalsbias i KPI PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa

Läs mer

0 Administrativa uppgifter

0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(17) 2009 NV0802 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (69) Konsumentprisindex (KPI) 2012 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 17.8.2000 Tel 25496 KPI 2000:7 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juli 2000 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 30.7.2001 Tel 25496 KPI 2001:6 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juni 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,5 4,0

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 14.1.2002 Tel 25496 KPI 2001:12 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND December 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Läs mer

HANTERING AV EXPLOSIV VARA

HANTERING AV EXPLOSIV VARA HANTERING AV EXPLOSIV VARA Ansökan o tillstånd till förvärv och innehav av explosiva varor tillstånd till förvaring av explosiva varor tillstånd till handel ed explosiva varor tillstånd till överföring

Läs mer

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (8) Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2009 EN0306 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd enligt Lagen (2010:1011) o brandfarliga och explosiva varor för: Hantering explosiva varor Överföring av explosiva varor ino Sverige

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Rapport till kommunfullmäktige av ej verkställda beslut jml SoL och LSS

Rapport till kommunfullmäktige av ej verkställda beslut jml SoL och LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datu Diarienuer Marie Öberg 2015-02-25 OSN-2015-0092 Osorgsnänden Rapport till kounfulläktige av ej verkställda beslut jl SoL och LSS Förslag till beslut Osorgsförvaltningen

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2015 Konsumentprisindex 2015, januari Inflationen i januari - procent Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari - procent I december

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

Detaljerat underlag för variansskattning

Detaljerat underlag för variansskattning PCA/MFOS-S Anders Norberg Pm till Nämnden för KPI 2013-10-15 1 (8) Detaljerat underlag för variansskattning För information Vid nämndens möte nr 247, den 4 december 2012, presenterade SCB en ny, mer omfattande

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2015 AM0206 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2011-02-17 1(16) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Har du under dagen ändrat, lagt till eller tagit bort information från hårddisken bör du göra en säkerhetskopiering. Samma sak gäller för disketter.

Har du under dagen ändrat, lagt till eller tagit bort information från hårddisken bör du göra en säkerhetskopiering. Samma sak gäller för disketter. 32 Kapitel 2 Allän IT-Kunskap 8 Säkerhetskopiering Det priära när det gäller säkerheten för den inforation so är lagrad i datorn är säkerhetskopiering. Det innebär att du tar en exakt kopia av den lagrade

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras) 1 Blanketten skickas till: RÄDDNINGSNÄMNDEN adshuset, 261 80 Landskrona Tfn. 0418-470 700 Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

Hyror i bostadslägenheter (HiB) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2014 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 2013 HA0103

Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 2013 HA0103 ES/NS 2014-10-02 1(21) Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 2013 HA0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Stadshuset den 20 augusti 2015 kl 8:00-10:00

Stadshuset den 20 augusti 2015 kl 8:00-10:00 S~NTRÄDESPROTOKOLL TRANAs KOMMUN Deokratikoitten 2015-08-20 Sida 1 (17) Plats och tid Beslutande Stadshuset den 20 augusti 2015 kl 8:00-10:00 Per Ulfsbo, (fp) Ordförande Jan-Erik Gustavsson, (s) vice ordförande

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003 Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003 PR0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Priser och konsumtion A.2 Statistikområde Konsumentprisindex, Nettoprisindex

Läs mer

Privatleasing av bil i KPI

Privatleasing av bil i KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Olga Varlakova Miykal Tareke 2016-10-17 1(5) Privatleasing av bil i KPI För diskussion Marknaden för privatleasing av bil växer mycket kraftigt och utgör

Läs mer

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 EN0306 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Konjunkturstatistik över vakanser (KV)

Konjunkturstatistik över vakanser (KV) Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 1 (16) Konjunkturstatistik över vakanser (KV) 2014 AM0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter 2 0.1 Ämnesområde 2 0.2 Statistikområde 2 0.3 SOS-klassificering 2 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(18) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2013 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok SMART Ink Mac OS X operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(1 1(1 Datu: 2823 oktober, noveber, 20112009 Plats och tid Kounhuset i Tanus koun, 28 oktober, 2011 kl. 09.00 12.00 ande tu Per-Kristian Dahl, Halden koune Ronnie Brorsson, Ströstads koune

Läs mer

Energipriser på naturgas och el

Energipriser på naturgas och el Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Energipriser på naturgas och el 2009 EN0302 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom Prisindex i producent- och importled

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom Prisindex i producent- och importled STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokuentation (5 ES/PR-S 200-03-0 artin Kullendorff Dokuentation kring beräkngsetoder använda för prisindex för elförsörjng (SPIN 35. ino Prisindex i producent- iportled Indextalen

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 RM/ET 2012-08-31 1() Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

STATISTIKENS FRAMTAGNING

STATISTIKENS FRAMTAGNING SCBDOK 4.2 TK1009 1 (10) Statistikproducent SCB är kvalitetscertifierad enligt ISO 20252:2012 Avdelningen för regioner och miljö (RM) Enheten för energi- och transportstatistik (ET) Annika Johansson STATISTIKENS

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Erik Hauer, Miykal Tareke 2015-10-16 1(6) Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI För beslut Prisenheten föreslår att samla in rekommenderade listpriser

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK)

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (14) Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK) 2015 AM0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

SMART Ink. Windows operativsystem. Användarhandbok

SMART Ink. Windows operativsystem. Användarhandbok SMART Ink Windows operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.

Läs mer

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras):

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras): Ifylld blankett skickas till: Miljö- och Byggförvaltningen Ströstads Koun 452 80 Ströstad Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2006 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2006 EN0302 RM/EN 200-03-03 1() Energipriser på naturgas och el 200 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Finansiella företag, årsbokslut

Finansiella företag, årsbokslut Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hushållens boende 2013

Hushållens boende 2013 Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Hushållens boende 2013 HE0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 Statistikenheten 20160204 1(9) Utskrivet: 20160126:16:05 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Kartläggning. den kommunala hälso- och sjukvården. inom. äldreförvaltningen i. Karlskrona

Kartläggning. den kommunala hälso- och sjukvården. inom. äldreförvaltningen i. Karlskrona Kartläggning av den kounala hälso- och sjukvården ino äldreförvaltningen i Karlskrona år 2010 Ann-Britt Mårtensson Bakgrund Under v 17 år 2010 besvarade patientansvariga sjuksköterskor (PAS) en enkät o

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2016 AM0206 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2015-03-27 1(8) Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:2 17.3.2016 Konsumentprisindex Februari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index 1(7) PM till Nämnden för KPI PCA/MFO-S och ES/PR-S 2015-05-18 Fredrik Jonsson och Edith Brodda Jansen Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index För beslut I samband

Läs mer

Kommunalskatter 2017 OE0101

Kommunalskatter 2017 OE0101 NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 RM/ET 2015-11-18 1(7) Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Postverksamhet 2011 TK0701

Postverksamhet 2011 TK0701 ES/NS 2012-06-15 1(11) Postverksamhet 2011 TK0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex 323 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 19 Priser på livsmedel 323 19 Priser på livsmedel Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser

Läs mer

1(2) ANSÖKAN / ANMÄLAN för enskild avloppsanläggning

1(2) ANSÖKAN / ANMÄLAN för enskild avloppsanläggning 1(2) ANSÖKAN / ANMÄLAN för enskild avloppsanläggning Ansökan/anälan skickas eller länas in till: Tjörns koun, Sahällsbyggnadsförvaltningen, Miljöavdelningen, 471 80 SKÄRHAMN Läs bifogad inforation ed förklaringar

Läs mer

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2014 AM0301 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning Finansmarknad 2007-11-07 1(6) Försäkringsbolagens kapitalplaceringar 2003 FM0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning

Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning RM/ET 2012-12-20 1(6) Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, kvartalsvis 2011 EN0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju)

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) 2015 AM0209 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser ANSÖKAN o tillstånd att använda radiosändare för talkounikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser 1(5) Ansökan avser 1 Nytt tillstånd Ändring av tillstånd nr: Återkallelse/uppsägning av tillstånd

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Skogsentreprenörer 2011 JO0504 Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Fordon 2015 Beskrivning av statistiken

Fordon 2015 Beskrivning av statistiken Fordon 2015 Beskrivning av statistiken Fordon 2015 Beskrivning av statistiken Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 RM/ET 2013-09-25 1(7) Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, juni Inflationen avtog i juni till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknar avtog i juni till procent

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 2014-08-27, att tillämpas senast fr o m 2014-11-15 POLICY MARKÅTKOMST

Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 2014-08-27, att tillämpas senast fr o m 2014-11-15 POLICY MARKÅTKOMST Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 14-08-27, att tilläpas senast fr o 14-11- POLICY MARKÅTKOMST Historik I ars 01 förnyades det raavtal Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svensk

Läs mer

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(11) Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010 AM0301 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2

Läs mer

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 ES/BFM 2015-09-09 1(10) Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer