Innehållsförteckning... sida. 1. Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och personal Allmän ekonomisk översikt...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning... sida. 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt..."

Transkript

1 BOKSLUT 2014

2 Bokslut 2014 BOKSLUTET 2014 Innehållsförteckning... sida 1. Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och personal Allmän ekonomisk översikt Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Totala inkomster och utgifter Sammanställning av ekonomiska nyckeltal Lånebeståndet Sammanställning av skatteinkomster och statsandelar Koncernens verksamhet och ekonomi Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Driftsbudgetens förverkligande på budgetens bindningsnivå Driftsekonomi: Sammandrag av utfallet på anslagens bindningsnivå Investeringsdelens utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Noter Koncernens noter Underskrifter och bokslutpåteckning

3 Stadsdirektörens översikt Bokslut Stadsdirektörens översikt År 2014 har präglats av att mycket har varit under arbete, men inget har blivit färdigt. Fullmäktige i Kimitoöns kommun och i Pargas stad anmälde i enlighet med kommunstrukturlagens stadganden till Finansministeriet att kommunerna utreder en sammanslagning. Kommuner med mindre än invånare skulle enligt kommunstrukturlagen utreda sammanslagning med andra kommuner som tillsammans bildar ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Utredningen inleddes redan i november 2013, och hade som mål att ett förslag till samgångsavtal och sammanslagningsutredning kunde behandlas av fullmäktige i Kimitoön och Pargas senast i september Ett betydande bakgrundsmaterial togs fram under ledning av beredningsledningsgruppen för kommunstrukturutredningen och de olika sektorspecifika arbetsgrupperna. En konsult anlitades, vars mellanrapport behandlades av stadsstyrelsen i Pargas och i stadsfullmäktige En kommunstrukturstyrgrupp tillsattes i mars 2014, då kommunsammanslagningsförhandlingarna även inleddes, men verksamheten avtog då den planerade vårdreformen ändrade skepnad. Kommunstrukturstyrgruppen höll sitt sista sammanträde , då den kunde konstatera att den inte kan fortsätta sitt arbete på grund av det ändrade läget för kommunstrukturförändringar och vårdreformen. Mycket arbete hade lagts ner på den kommunstrukturutredning, som fick läggas på is. Nyttan med utredningsarbetet var i varje fall ett förtätat samarbete med Kimitoöns kommun. Bokslutet för år 2014 ger ett årsbidrag om ,19, mot de ursprungligen budgeterade och mot det reviderade årsbidraget efter gjorda budgetändringar. Räkenskapsperiodens resultat är ,06 och överskottet ,15. Det ackumulerade överskottet efter år 2014 är drygt 8 milj. och stadens låneupptagning minskade under år 2014 med drygt Dessa siffror är glädjande. Men då man beaktar statens aviserade kraftiga nedskärningar av statsandelarna, den rådande lågkonjunkturens inverkan på skatteintäkterna och den långsamma tillväxten, är det nu dags för strukturella, effektiverande åtgärder i stadens organisation. Stadsstyrelsen och stadsdirektören har tillsatt flera arbetsgrupper att utarbeta förslag till omorganisering av serviceproduktionen och användningen av stadens fastigheter. Då arbetsgrupperna har gett sina slutrapporter, har man inte ändå på basis av dem kunnat enas om strukturella åtgärder, som kunde minska på kostnaderna och öka effektiviteten i verksamheten. Men arbetet fortgår, och genom det strategiska handlingsprogram som utarbetas för återstoden av stadsfullmäktiges mandatperiod, når man förhoppningsvis enighet om vilka strukturella åtgärder som kan göras på kort och på längre sikt. Det är nödvändigt att åstadkomma ännu bättre sätt att producera service för att kunna trygga stadens invånare och företagare en fortsatt god service. Monica Avellan Stadsdirektörens ställföreträdare 3

4 2. Stadens förvaltning och personal Pargas stad Stadens förvaltning och personal Bokslut 2014 Förvaltnings- och tjänstemannaorganisationen

5 Stadens förvaltning och personal Bokslut 2014 Stadsfullmäktige Parti Andreas von Bergmann Sfp ordförande Marianna Stolzmann Sdp I vice ordf. Nina Söderlund Vf II vice ordf. Ted Bergman Saml III vice ordf. Petri Abrahamsson Saml Regina Koskinen Sfp Janne Ahonen Centern Kurt Kronehag Sfp Leif Berglund Sfp Kyösti Kurvinen Sdp Maj Björk Sfp Maria Lindell-Luukkonen Sdp Cornelius Colliander Gröna Tom Lindholm Sdp Kurt Ekström Sfp Kim Lindstedt Saml Eskil Engström Sdp Kurt Lundqvist Sfp Sverker Engström Sfp Mikaela Luoma Sdp Jan Eriksson Sdp Tapani Niemi Vf Merja Fredriksson Sfp Kai Nurro Sannf Christer Friis Sfp Widar Nyberg Sdp Monica Hedström-Järvinen Sfp Tommy Nymalm Sfp Carita Henriksson Sdp Markku Orell Saml Kaija Hilke Sfp Tarja Rinne Sfp Mikael Holmberg Sfp Markku Salonen Saml Impilä Sanni Gröna Helena Särkijärvi Gröna Andreas Johansson Sfp Jarmo Takatupa Sannf Fabian Karlgren Sfp Calle Wikman (obunden) Sfp Kaj-Johan Karlsson Sfp Petri Visa Saml Sverker Karlsson Sfp Totalt 43 medlemmar Parti Stadsfullmäktige för Pargas stad har sammanträtt 8 gånger och protokollfört 115 paragrafer. Som protokollförare vid fullmäktiges sammanträden har fungerat stadsjurist Monica Avellan. Stadsstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Mikael Holmberg ordförande Sfp Sverker Karlsson Widar Nyberg I vice ordf. Sdp Jan Eriksson Markku Orell II vice ordf. Saml Kim Lindstedt Cornelius Colliander Gröna Helena Särkijärvi Paola Fraboni (obunden) Sfp Barbara Heinonen Carita Henriksson Sdp Tiina Johansson Kaija Hilke Sfp Denina Björklund Hanna Järvinen Saml Anna Filatoff Fabian Karlgren Sfp Christer Friis Kurt Lundqvist Sfp Leif Berglund Tarja Rinne Sfp Monica Forss Stadsstyrelsen har sammanträtt 16 gånger och protokollfört 285 paragrafer. Som föredragande vid stadsstyrelsens sammanträden har fungerat stadsdirektör Folke Öhman och som protokollförare stadsjurist Monica Avellan. 5

6 Stadens förvaltning och personal Bokslut 2014 Stadens personal Pargas stad hade ordinarie, tillsvidare anställda samt 417 visstidsanställda (vikarier och övriga visstidsanställda). I personalregistret fanns alltså sammanlagt 1285 anställda, av dem var 976 anställda på heltid. Den ordinarie personalen på de olika avdelningarna och koncerntjänster Koncerntjänster (120) Bildningsavdelning (385) Social och hälsovård (312) Miljöavdelning (66) Totalt Personalkostnader Personalkostnader: Lönekostnader: Bikostnader Frånvaron från arbetet Pargas stads rapporteringsprogram presenterar avbrotten enligt orsak. I databasen registreras alla anställdas frånvaro i kalenderdagar. 6

7 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut Allmänna ekonomiska förutsättningar Återhämtningen från den kraftiga recessionen år 2009 avbröts år 2012 och recessionen försärktes något ännu under Den ekonomiska utvecklingen år 2014 var fortsatt svag och fjolåret var därmed det tredje året med recession i Finlands ekonomi. 6 5,2 4 3,9 2,8 4,1 3,0 2,6 2 0,7 0,9 1, , ,4-1, ,3 Bruttonationalproduktens volymförändring i procent på årsnivå, procent (preliminär för 2013). Källa Statistikcentralen. Det fortsatt dåliga konjunkturläget i landet återspeglades under år 2014 i första hand i att utdelningen från samfundsskatten blev sämre än förväntat. Samfundsskatten reagerar snabbt på förändringar i konjunkturerna och fastän samfundsskatten för Pargas stad inte relativt sett har en avgörande betydelse så får starka fluktuationer i denna en effekt på stadens ekonomi. Den sämre samfundsskatteutvecklingen kompenserades dock av att utvecklingen av den kommunala fastighetsskatten blev något bättre än förväntat. En mycket långsam ekonomisk tillväxt eller t.o.m. en fortsatt recession i landet är enligt prognosinstituten att vänta under 2015 och Tillväxten i landet beräknas på lång sikt att avmattas av landets ofördelaktiga demografi. Ur stadens synvinkel den förlängda recessionen innebära en försämrad sysselsättning och utveckling av förvärvsinkomster. Samtidigt är risken för att samfundsskatten inte återhämtar sig så snabbt uppenbar. En fortsatt långsam utveckling av stadens skatteinkomster är därmed sannolik under de kommande åren samtidigt som statsandelarna p.g.a. statsandelsreformen minskar dramatiskt. År 2014 präglades fortsättningsvis även av mycket låga räntenivåer. Inflationen i landet var under året i medeltal 1,1 % och förutspås enligt prognosinstituten vara på ungefär samma nivåer under 2014 och Sysselsättningsläget i staden och regionen Sysselsättningsläget och dess utveckling är avgörande för hur kommunerna på lång sikt påverkas av recessionen. Den kommunala inkomstskatten påverkas med en viss eftersläpning dels av sysselsättningsläget dels av löneutvecklingen. Sysselsättningsläget i staden har försämrats betydligt under två år och utvecklingstrenden är oroande. Arbetslösheten i staden var vid ingången av året 6,9 % och vid slutet av året 8,60 %. Antalet arbetssökande vid årsskiftet var 620 personer. Samtidigt har läget i regionen under året försämrats och arbetslöshetsgraden i regionen är vid årsskiftet 13,9 % (hela landet 13,9%). I en regional och nationell jämförelse har Pargas ett gott sysselsättningsläge. En utveckling där den ekonomiska aktiviteten minskar och arbetsplatser försvinner från regionen riskerar att försvåra stadens läge. 7

8 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Arbetslöshetsnivån i Pargas stad har sedan år 2008 utvecklats enligt följande: 10,00 % 9,00 % 8,60 % 8,00 % 7,00 % 6,00 % 6,90 % 6,20 % 5,60 % 5,50 % 6,90 % 5,00 % 4,50 % 4,00 % 3,00 % 2,00 % 1,00 % 0,00 % Arbetslöshetsprocent Pargas Kommunernas finansiering beror dels av hur de totala förvärvsinkomsterna utvecklas och dels av hur statsandelarna utvecklas. Prognoserna för båda är nu mycket dåliga då Finland är inne i en förlängd recession och den tillväxt som prognosticerats för år 2015 och 2016 är obetydlig. Den förlängda recessionen för med sig att sysselsättningen inte förbättras. Samtidigt har recessionen skapat ett stort underskott (hållbarhetsgap) i den offentliga ekonomin. Pargas stads helhetsfinansiering har försämrats år 2015 och kommer att försämras ytterligare under de kommande åren. Det här beror dels på den allmänekonomiska utvecklingen och den därpå följande utvecklingen av de totala förvärvsinkomsterna men också på de åtgärder staten genomför. Statsandelsreformen och minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten förverkligas samtidigt som det s.k. normtalkot som skulle minska kommunernas uppgifter och förbättra deras ekonomi inte kunnat genomföras av den sittande regeringen. De nu vidtagna åtgärderna har således en enbart negativ effekt på stadens finansiering och förmåga att klara av sina uppgifter. Statsandelsreformen kommer då den år 2019 är genomförd i sin helhet att ha en slutlig årlig effekt för Pargas på -3,6-3,8 miljoner euro. Reformen minskar dock inte i sig statsandelarna i landet som helhet utan innebär en omfördelning av resurser mellan kommunerna. I den omfördelning av statsandelar som nu föreslås är Pargas en klar förlorare. Parallellt fortsätter dessutom den allmänna minskningen av statsandelar vars effekt totalt är större än statsandelsreformen. Utöver dessa kraftiga minskningar av statsandelarna påverkas kommunernas ekonomi framöver av de nya åtgärder som den tillträdande regeringen kommer att vidta för att balansera den offentliga ekonomin. Balanseringsbehovet har av finansministeriet beräknats vara minst 6 miljarder euro varav 2 miljarder beräknas kunna inriktas till kommunerna. Inriktat på Pargas stad rör det sig om ca 5,5 miljoner euro. En så stor börda på kommunerna skulle ställa stora krav på både produktivitetsökningar och en minskning av servicen samtidigt som kraftiga skattehöjningar i kommunerna skulle bli aktuella. Stadens ekonomiska utveckling BOKSLUT 2014 M / % Resultat 0,9 M Överskott (+) / underskott (-) 1 M Årsbidrag 5,1 M Driftens netto utgifter 88,4 M Driftens användnings- % 97,6 % Investeringens nettoutgifter 4,7M Investeringens användnings-% 78,7 % Lån per invånare (hela landet bokslutsprognos 2014) (2 733 ) 8

9 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Staden uppvisar ett resultat 0,9 miljoner euro och ett överskott på 1 miljon euro. Resultat, överkott och årsbidrag är all 2,8 2,9 miljoner euro bättre än det budgeterade. Att resultatet blev bättre än den ursprungliga och ändrade budgeten beror på att: Driftsinkomsterna som helhet överskrider de budgeterade inkomsterna med 1,2 miljoner Anslagen för driftskostnaderna användes till 99,2 % vilket är ca 1 miljon under det budgeterade anslaget Finansieringen som helhet blev ca euro bättre än budgeterat Överskottet på 1 miljoner euro som uppstår 2014 ökar stadens ackumulerade överskott som stiger till 8,1 miljoner euro. Årsbidraget på 5,5 miljoner euro täcker investeringarna som genomfördes till en nettokostnad på 4,7 miljoner euro. Helhetsekonomin är därför i balans under Låneupptagningen kunde minskas under 2014 med ca euro vilket innebar en liten förbättring av stadens finansiella status. Lånebördan på 43,3 miljoner euro och euro/invånare är nu mera bara marginellt högre än landets medeltal. Minskningen av lånebördan är ett viktigt steg på vägen mot en sundare bättre finansiell status. Fullmäktiges strategiska målsättning är att på lång sikt kunna minska låneupptagningen och målsättningen är under de kommande åren mycket krävande. År 2013 och 2014 lyckades staden vända trenden gällande anslagsanvändningen i driften och också budgeteringen för 2015 är återhållsam. En anpassning till den finansiella verkligheten kräver dock att staden vidtar åtgärder som har en mer permanent inverkan på stadens kostnadsbild. Om inte staden lyckas med detta riskerar situationen att under snabbt att förvärras och leda till försämrad finansiell status. Ifall staden inte framöver förmår ta beslut om anpassande åtgärder kommer staden mycket snabbt att uppfylla flera av kriterierna för kriskommun. Stadens relativa skuldsättning är ett kriterium för kriskommun som uppfylls. Soliditeten och skuldsättningen i euro/invånare i jämförelse med landets medeltal är kriterium som snabbt riskerar uppfylla kriskommunkriteriet, ifall stadens låntagning ökar. De kriterier vi riskerar att snabbt uppfylla relaterar alla direkt eller indirekt till skuldsättningen. Kriterier för kriskommun Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Kommentar Kriterie uppfylls Negativt årsbidrag (-) Positiva årsbidrag sedan år 2005 nej 2. Inkomstskatte% minst 0,5 % högre än medeltal 3. Lån per invånare mer än 50 % större än medeltal i kommuner 19,25 % 19,25 % 19,25 % 19,25 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % Skatte-% motsvarar landets medeltal 2014 och mindre än landets medeltal 2015 (19,84) Lån/inv är 2,1 % högre än landets prognostiserade medeltal nej nej 4. Soliditet < 50 % 55,07 % 56,09 % 54,08 % 51,21 % 52,82 % 54,04 % Egna kapitalets andel är ännu större än i kriteriet nej 5. Relativ skuldsättnigsgrad > 50 % 52,99 % 49,36 % 49,36 % 56,38 % 52,63 % 50,09 % Skuldsättningsgraden nu för hög ja 6. Ackumulerat underskott i balansen (-) Överskott nej Staden höjde inför år 2013 skatteprocenten för inkomstskatten till 19,75 %. Fastighetsskattens allmänna del och fastighetsskatten för byggnader för stadigvarande bostad höjdes Ekonomiplanen utgår från en höjning av skatteprocenten för inkomstskatten år Stadens finansiering Skatterna som en summerad post förverkligades år 2014 som 0,6 miljoner större än i budgeten. Tillväxten i skatteinkomsterna var år 2014 endast ca euro. I förhållande till budgeten utföll den kommunala inkomstskatten euro bättre medan samfundsskatten utföll sämre. Fastighetsskatten förverkligades p.g.a. den uppdaterade skattegrunden ca euro bättre än budgeterat. 9

10 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Tillväxten av skatteinkomsterna har under perioden varit mycket låg i jämförelse med tidigare perioder och de mer betydande ökningarna 2010 och 2013 förklaras primärt genom skatteprocenthöjningar. Samfundsskatten har under perioden fluktuerat med konjunkturerna vilket vi kunnat se särskilt under 2009, 2012 och I de färskaste skatteprognoserna (februari 2015) förväntas skatterna år 2015 förverkligas ca 0,4 miljoner under det budgeterade. Detta skulle innebära att inkomsterna från skatteinkomster år 2015 skulle vara bara 0,7 % större än år Den kommunala inkomstskatten minskade år 2014 med -1,3 % eller euro. Enligt den färskaste prognosen för år 2015 skulle den negativa skatteutvecklingen fortsätta år 2015, med en minskning ca euro. Särskilt löneinkomsternas utveckling har stagnerat och minskade år För år 2016 och 2017 års del prognosticeras utvecklingen utgående från en höjning av skatteprocenten år 2016 med 0,5 % Kommunal inkomstskatt : budget, bokslut och prognos februari (med 0,5 % höjning 2016) Budget / Plan Bokslut / Prognos Inkomsterna från samfundsskatten minskade år 2014 med -3,5 % eller euro. 10

11 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Under skedde det en mycket snabb tillväxt av samfundsskatten, där summan från skatten mer än fördubblats, delvis med stöd av den förhöjda andelen år Kommunernas andel av samfundsskatten sjönk med 5 % år 2012 vilket till dels förklarar den minskade inkomsten år Minskningen beror ytterligare på de försämrade konjunkturerna som tenderar att snabbt slå ut på utbetalningarna av kommunens andel av samfundsskatten. Samfundsskatten återhämtade sig snabbt efter djupdykningen 2009, dels beroende på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen, dels också som en följd av kommunernas förhöjda andel av samfundsskatten under 2010 och År 2013 och 2014 försämrades åter samfundsskatten något p.g.a. konjunkturerna. Samfundsskatten utgör det mest konjunkturkänsliga elementet i stadens finansiering och fluktuationer i skatteutfallet i takt med konjunkturerna är att vänta också framöver. Samfundsskattesatsen minskade år 2014 från 24,5 till 20 % men kommunernas andel av samfundsskatten höjdes samtidigt vilket kompenserade minskningen p.g.a. den förändrade skattesatsen. Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos Budget / Plan Bokslut / Prognos Fastighetsskatten ökade med nästan 1 miljoner euro och 14 % år Nivåhöjningen av fastighetsskatten 2014 är relaterad till förändrade beskattningsvärden för fastigheterna. De klara nivåhöjningarna år 2013 och 2010 berodde på förhöjningen av skatteprocenten Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * Budget / Plan Bokslut / Prognos Statsandelarna förverkligades euro större än budgeterat vilket innebär att statsandelen under år 2014 ökade med euro eller 0,5 %. År 2015 beräknas statsandelarna minska med -1,3 11

12 euro Pargas stad Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 % och euro. Den långa positiva utvecklingen av statsandelarna har avstannat och en mycket dålig utveckling är förestående. Beräkningarna i grafen nedan utgår för åren 2015 framåt från reformförslaget så som det framförts och detaljerade beräkningar som beaktar övergångsperioden under perioden År 2019 skulle statsandelsreformens verkningar vara fullt ut. Reformens skulle konkret betyda att statsandelarnas utveckling fullständigt stagnerar så att statsandelarna ännu år 2019 skulle vara på en nivå som är mindre än STATSANDELAR , BUDGET OCH EKONOMIPLAN , PROGNOS ,5 % 3,9 % 7,3 % 3,1 % 0,1 % -3,2% 0,0 % -1,4 % 2,0 % 0,1 % ,8 % 9,7 % ,9 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 STATSANDELAR Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Staden förlorar under övergångsperioden förlora totalt ca 8,1 miljoner euro i finansiering och från 2019 ca 4 miljoner årligen (ca 20 miljoner euro på fem år). Statsandels- och skattefinansieringen totalt ökade år 2014 med endast 0,5 %. En lång gynnsam total finansieringsutveckling i Pargas stad fick att avbräck år 2014 och åtföljs av en mycket svag förväntad utveckling STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,5 % 3,2 % 6,9 % 0,5 % 0,1 % 1,6 % 1,1 % STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Prognos Prognos Finansieringsinkomster och utgifter förverkligades år 2014 som en nettoutgift 0,7 miljoner euro. Räntekostnaderna förverkligades mycket nära den beräknade till euro. Den totala finansieringen (skatter, statsandelar, finansieringsinkomster och verksamhetsinkomster) blev därmed ca 1,8 miljoner euro bättre än den ursprungliga budgeten. Lånestocken minskade med ca 0,7 miljoner euro från 44 miljoner euro till 43,3 miljoner euro och är nu euro/invånare (2 733 euro/invånare medeltal i hela landets bokslutsprognos). Investeringarna förverkligades med en nettokostnadsanvändning på 78,7 %. 12

13 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Driften och investeringarna förverkligades 2014 på en nivå som är finansiellt hållbar för staden och staden kunde något förbättra sin finansiella status. Driften Verksamhetsbidraget 88,4 miljoner euro underskrider den ändrade budgeten med 2,2 miljoner euro och förverkligandegraden är 97,6 %. Under redovisningsåret gjordes budgetförändringar med en nettoverkan på 0,5 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med euro och förverkligandegraden är 99,2 %. Betraktat ur kostnadsslagsynvinkel har utgifterna förverkligas enligt följande: Verksamhetsutgifter Användnings-% Över (+) eller under (-) Personalkostnader 98, Köp av tjänster 100, Material, förnödenheter och varor 96, Understöd 106, Övriga verksamhetsutgifter 97, Verksamhetsutgifter 99, Underskridningarna härrör från personalkostnader och material, förnödenheter och varor samt övriga verksamhetsutgifter. Verksamhetsinkomsterna blev 1,2 miljoner euro större än budgeterat och förverkligades till 104,8 % Externa verksamhetsinkomsternas täckning i procent: Driftsinkomsternas täckning, % 20,0 % 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 19,0 % 18,5 % 18,7 % 15,7 % 14,6 % 14,5 % 0,0 % Driftsinkomster De externa verksamhetsinkomsterna summerar till 15 miljoner euro vilket täcker verksamhetsutgifterna till 14,5 %. Täckningen fortsätter att således att minska. Den betydande minskningen av täckningen år 2012 förklaras i första hand med att sammanslagningsunderstödet uteblev från år 2012 framåt. Det finns skäl att noggrannare analysera den minskade täckningen. 13

14 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Driften förverkligades så att 4 enheter av 37 överskred budgeten: Ansvarsområde Överskridning Prognos augusti Överskridning Bokslut Användning % Ikt ,6 Ekonomitjänster ,5 Familjetjänster ,6 Bygglov ,1 Överskridningar totalt De enskilda budgetöverskridningarna har successivt minskat och är endast 4 år Den här utvecklingen är mycket positiv. Enheterna, avdelningarna och stadens ekonomitjänster har målmedevetet arbetat med uppföljningen för att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka överskridningsrisker och sedan fokusera särskilt på de enheter där sådan funnits. Ansvariga tjänsteinnehavare har haft en god insyn i den ekonomiska kris staden befinner sig i och agerat mycket ansvarsfullt. Staden har sedan 2012 följt en utvidgad rapportering och uppföljningen bl.a. genom en formalisering av den avdelningsvisa månatliga uppföljningen och att en ny stadsomfattande rapportering görs på halvårsbasis. Dessutom reglerar principerna ansvar och förfaranden då överskridningsrisk är ett faktum. Även dessa nya principer har haft en betydelse för uppföljningen. Demografin och de ökande kraven p.g.a. förändrad lagstiftning samverkar för att nu kraftigast påverka kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovård. Detta är ett faktum som uppmärksammats en längre tid även i statens basserviceprogram där efterfrågeförändringarna nu och under de följande 20 åren bedöms vara störst för äldreomsorg och hälsovård och en resursförskjutning från bildning till socialoch hälsovård betraktas som nödvändig. Det har i Pargas stad skett en mycket kraftig inskjutning av resurser till social- och hälsovården under de senaste fem åren. Det oaktat har avdelningen årligen haft stora överskridningar både på avdelnings- och enhetsnivå. År 2013 överskred social- och hälsovårdsnämnden sina anslag på avdelningsnivå med brutto över euro och netto nästan euro, vilket i eurobelopp motsvarar merparten av de överskridningar som sker i staden. År 2014 överskred social- och hälsovård som helhet dock inte budgeten och efter omfördelningar i budgeten var det endast familjetjänster som överskrider budgeten. P.g.a. den mycket dåliga förväntade kostnadsutvecklingen är staden i behov av åtgärder som innebär permanenta kostnadsminskningar. Statsandelsreformen minskar stadens finansiering år för år 2015 och finansministeriet har aviserat ett behov av att minska kommunernas kostnader med ytterligare 2 miljarder euro. Det krävs nu ett långsiktigt arbete för att förbättra stadens produktivitet, samtidigt som staden inte kommer att kunna undvika betydande strukturella förändringar eller en sänkt servicenivå, för att på kort och lång sikt kunna balansera stadens ekonomi. 14

15 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Sektorchef, stadsjurist Monica Avellan Centralförvaltning Förvaltningstjänster har arbetat med ersättarfrågor inom sektorn. Det är nödvändigt att utse ersättare för åtminstone en del av de funktioner som sköts av förvaltningstjänsters personal. Tack vare personalens flexibla och samarbetsinriktade inställning till sektorns verksamhet, har ett fungerande ersättarsystem utarbetats. Förvaltningstjänster har även 2014 arbetat med att förbättra kvaliteten i beredningsprocessen, både när det gäller ärenden till stadsstyrelsen och till stadsfullmäktige. I samarbete med övriga protokollförare har också nämndernas protokollföring förbättrats. Från förvaltningstjänster kan vi konstatera att beredningsprocessen och protokollföringen har börjat fungera allt bättre, vilket underlättar allas arbete och ger bättre kvalitet. Allt flera arbetsskeden sköts elektroniskt. Enligt önskemål från stadsstyrelsens ledamöter kan nu anmälningsärenden på föredragningslistan länkas och läsas elektroniskt. De gamla kommunarkiven i Iniö och Korpo skulle under ledning av arkivsekreteraren utgallras och ställas i skick Projektet har ändå inte helt slutförts. Till detta finns det flera orsaker, bl.a. att arkivsekreteraren varit tjänstledig sedan Innan dess skötte hon om att arkivrapporter skrevs ut över de beslut som fattats från 2009 och framåt. Under året har förvaltningstjänster lett arbetet med den av kommunstrukturlagen förutsatta sammanslagningsutredningen. Trots att utredningsarbetet avbröts pga. statliga beslut, har hela processen ändå medfört dels bättre samarbete med Kimitoön, dels nya erfarenheter och idéer för dem som medverkade i processen. Under slutet av året har förvaltningstjänster organiserat valet av ny stadsdirektör. KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER Näringslivschef Tomas Eklund Trafikchef Christjan Brander gick i pension under hösten vilket medförde att man såg över organisationen och beslöt att göra förändringar. Ansvarsområdena Information, Närservice samt Trafik och skärgård överfördes till sektorn näringslivstjänster och ansvarområdet IKT till sektorn förvaltningstjänster. Omorganiseringen trädde i kraft vid ingången av det nya budgetåret dvs. från Trafik och skärgård De viktigaste händelserna under år 2014 var: -säkerställandet av företagarnas förtur till landsvägsfärjorna -tidtabellerna för färjorna; omfattande arbete för att bibehålla tillräckligt antal turer t.ex. nattetid -aktiv dialog med NTM-centralen för att få igång planeringen av den nya Rävsunds bron -arbetet för fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu Information Projektet Kundservice 2014 som administreras av finansministeriet inleddes i Pargas i februari Målsättningen med projektet är att invånarna kan få kundservice inom den offentliga förvaltningen på gemensamma kundserviceställen i hela landet. Pargas är den enda tvåspråkiga kommunen i projektet och staden finns representerad i ministeriets arbetsgrupp som planerar projektet. Kundservicestället i Pargas (Servicepunkten) öppnades i slutet av september På Servicepunkten kan man erhålla vid sidan av stadens tjänster även tjänster inom Skatteförvaltningen, magistraten, arbets- och näringsbyrån, FPA och polisens tillståndsförvaltning. I och med projektet Kundservice 2014 har staden utvecklat sin egen kundbetjäning bland annat genom omorganisering av vikariearrangemang. I samband med Bygga & Bo-mässan i Åbo ordnades en marknadsföringskampanj för boende. I kampanjen ingick bl.a. en tävling på internet, direktreklam för utvalda målgrupper, tomtannonser och imagereklam både i lokala medier och i nationella medier (printmedier, internet, sociala och mobila medier, Föli-bussar). Kommunikationstjänster var verksam även på följande mässor och eve- 15

16 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 nemang under 2014: Båtmässan i Helsingfors , Trädgårdens vår i Åbo , Kaupunki uusiksi i Pargas och Pargas dagarna Arbetet med att utveckla stadens webbplats fortsatte även under 2014: stadens webbplats har förnyats så att sidorna nu är responsiva dvs. kan läsas också med mobila enheter. Sidorna är också klarare och lättare att använda. I och med den nya webbplatsen har möjligheter för kriskommunikation förbättrats avsevärt. Layouten för infobladet Nytt förnyades under IKT-tjänster Programvarorna för ekonomistyrning (Kuntamalli) uppgraderades till en nyare version och samtidigt överfördes applikationerna från den egna maskinsalen till CGI:s tjänst (SaaS). Också programvaran för elektronisk cirkulering och arkivering av inköpsfakturor, Rondo, uppgraderades till en nyare version. Stadens licenstillgångar auditerades av Microsoft. På basis av den gjorda utredningen kunde det noteras brister i antal licenser som köpts in för Microsofts applikationer. De licenser som saknades köptes in. Social- och hälsovårdssektorn anslöt sig till det nationella patientdataarkivet i enlighet med den tidsplan sjukvårdsdistriktet hade satt upp. Intressentgrupperna i projektet var Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Medbit och CGI. IT-stödperson Jörgen Svahnströms tvååriga läroavtal upphörde I slutet av året inleddes en rekryteringsprocess för att anställa en IT-stödperson i ett ordinarie anställningsförhållande. I stadshuset öppnades en samservicepunkt och IT-enheten svarade för inköp av IKT-utrustning till servicepunkten. Bland annat togs i bruk videokonferensutrustning för elektronisk servicekommunikation mellan kunder och myndigheter samt ett betalsystem. IT-enheten tog i bruk HP IMC, ett system för övervakning och administration av nätutrustning. Tack vare systemet kan de över hundra separata apparaterna i stadens aktiva nätutrustning övervakas och konfigureras centraliserat. Delar av server- och lagringsinfrastrukturen förnyades. Serverplattformen för CGI:s applikationer bytttes ut och mer kapacitet skaffades till lagringssystemet. Inom skolsektorn fortsatte arbetet för att skapa en bättre beredskap för att möta de utmaningar som den kraftigt ökande trådlösa nättrafiken medför genom att bygga upp ett mer täckande nät av basstationer. EKONOMITJÄNSTER Sektorchef, ekonomidirektör Patrik Nygrén Ekonomitjänster har slimmat sin organisation så att inköpsfakturorna nu sköts med en insats på 1,7 årsverken mot tidigare 2 årsverken. Den ökade andelen e-fakturor minskar arbetsinsatsen som behövs per faktura. En snabb och effektiv fakturahantering är en av grundförutsättningarna för en snabb och fungerande uppföljning. I samband med en naturlig avgång omorganiserades också näringslivstjänsters sekretarituppgifter och vattenfaktureringen så att helheten nu sköts av en person mot tidigare två. Ekonomisekreterare som sköter helheten är från och med till 60 % anställd av ekonomitjänster och till 40 % av näringslivstjänster. Ekonomitjänster övertog också från årsskiftet % av kostnaderna för heltidsanställd projektkoordinator för uppgiften att stöda och koordinera stadens upphandling. Projektkoordinator har bl.a. aktivt stött avdelningarna i deras upphandlingar, koordinerat möten internt. Året präglades av stora uppdateringar av både ekonomiförvaltningssystemet Raindance och av programmet Rondo (för hantering av inköpsfakturor). Uppdateringarna som krävt en stor arbetsinsats från ekonomitjänster har lyckats bra och projekten har slutförts under våren Uppdateringarna har inneburit en del kvalitativa förbättringar. Under har ekonomitjänster genomfört en omfattande förändring i säkringsstrukturen för stadens lånestock. Förändringarna har inneburit att sökringsnivån för lånestocken höjts till 90 % vilket är det maxvärde som reglerats i finansieringsstrategin. Dessutom har ränteåtagandet staden har p.g.a. avtal med Turun Seudun Vesi till största delen säkrats för 30 år framåt. Ekonomitjänster genomförde under tillsammans med CGI och Itella ett projekt för övergången till direktbetalning och e-faktura då direktdebitering inte mera är möjligt. Projektet startade i maj 2013 och kunde avslutas i januari

17 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Den ekonomiska uppföljningen har varit inriktad på att tidigt identifiera överskridningsrisker hos ansvarsområdena och att uppfölja och sparra enheterna så att överskridningar skall kunna undvikas. Utgångsläget för äskanden av tilläggsanslag har varit att de skall kunna täckas genom omfördelningar. Social- och hälsovårdsnämnden äskande om tilläggsanslag på euro bereddes som en omfördelning och avdelningen lyckades slutligen underskrida sin ursprungliga totalbudget. NÄRINGSLIVSTJÄNSTER Sektorchef, näringslivschef Tomas Eklund Näringsliv Utvecklingen av Pargas centrum fortsatte med Uusi kaupunki -projektet som även visades i TV. På våren gjordes en enkät gjordes gällande skärgårdsföretagarnas behov av förtur till färjorna och på hösten gjordes en utredning om huruvida Kullasbergets skyddsrum (Grottan) skulle kunna användas till bilparkering. Renoveringen av stabshuset i Korpo blev färdig och inom energirådgivningsprojektet Eetu gjordes en omfattande bioenergiutredning. Näringslivstjänster deltog under året i två minikryssningar för företagare och hade ett gemensamt bord med företagarföreningen under Pargas-dagarna där stadens och föreningens tjänster marknadsfördes. Företagsrådgivningsprojektet YPK tog slut vid årsskiftet varför situationen är utmanande gällande basrådgivningen till företagare, hur skall den skötas i framtiden och med vilka resurser? Turism Turismenheten producerar och förverkligar destinationsmarknadsföring och turistinformation i Skärgårdsstaden Pargas. Målet med marknadsföringen är att profilera skärgården så nationellt som internationellt. Väsentligt i verksamheten är att upprätthålla skärgårdens turistiska hemsidor innehållande ett omfattande serviceregister över turisttjänster, evenemang och allmän skärgårdsinformation. Sociala media spelar en väsentlig roll i dagens turismmarknadsföring. Turismenheten orkestrerar ett flertal facebooksidor så som #visitarchipelago #rengastie #pargas #parainen #skärgårdensskördefest #septemberfestival #nagu #nauvo #scandinavianislands samt instagramkontot #visitarchipelago och twitterkontot #visitarchipelag. Lantbruksförvaltning Pargas hör sedan 1 januari 2013 till Pemars landsbygdstjänster, lantbrukssekreterarna betjänar fortsättningsvis lokalt med verksamhetsställen i Pargas och Korpo. Projekt Under året avslutades de sista av stadens projekt som hade beviljats finansierats av medel från strukturperioden Nya projekt planerades men eftersom den nya strukturperiodens start blev kraftigt försenad fanns det i praktiken ingen EU-finansiering att söka under år Projektet ComSome uppstod av behovet att allt fler besökare letar efter information på nätet och framförallt genom sociala medier och webb. Information om skärgården bör vara tillgänglig och överskådlig online via Sociala Medier och mobila applikationer och därtill är det avgörande om innehållet är lockande och förtroendeingivande. Skärgårdens turistnäring har hittills lyckats väl med att initiera detta, men Skärgårdens totala närvaro online bör fortsättningsvis utvecklas. Online närvaro och sociala medier utvecklas i rasande fart i marknadsföringssyfte. Det som ligger i vårt intresse i framtiden är att värna om vårt varumärke SKÄRGÅRDEN-SAARISTO. Allt som diskuteras sker i verkligheten och speglas online och höjer mervärdet för vårt varumärke Skärgården. Detta är sådant vi bör bevaka och det sker med fördel genom aktivt användande av sociala medier. SERVICETJÄNSTER Fastighetschef Seppo Pihl Budgeten för Pargas stads fastigheter har anpassats efter stadens totala budget. Verksamhetskostnaderna omfattar inte alla kostnader som uppstår och de motsvarar inte de faktiska kostnaderna. De budgeterade kostnaderna räcker till att upprätthålla driften, men de är inte på en nivå som möjliggör att byggnaderna hålls i skick och kan fungera som lokaler för serviceproduktion. 17

18 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 De kostnader som tagits upp i budgeten som resultat av budgeteringen utfaller som planerat och energikostnaderna utgör en prioriterad kostnadsdel, vilket innebär att de grundliga renoveringarna genomförs i den ordning som behov föreligger. Förutsättningarna för serviceproduktionen försämras, vilket syns i form av eventuella driftstopp och extra engångskostnader. Björkhagens daghem och daghemmet Havsvind sanerades under det föregående budgetåret och nu utförde man uppföljande undersökningar för att försäkra sig om förhållandena i byggnaderna. Beträffande underhållet var servicetjänsters strävan att fokusera på förebyggande underhåll så att den begränsade volymen av grundliga renoveringar inte skulle leda till ytterligare brister i byggnadsbeståndet. Som ett led i den egeninitierade verksamheten för undersökning av byggnaders skick undersöktes konstruktionerna i Våno skola och planering startades. Under planerings- och rivningsfasen blev förhållandena i skolan tillfälligt ohälsosamma och användaren valde att flytta verksamheten annanstans. En plan gjordes för att få utrymmena för Våno, Sunnanberg och Skräbböle skolor inrymda i en och samma byggnad och byggnaden föreslogs bli placerad på Skräbböle skolas tomt. De beräknade kostnaderna för en dylik byggnad är 3 M, utan gymnastiksal som kan byggas separat. Planeringen av investeringar utvecklas med hjälp av en utredning av utrymmesbehov på lång sikt. Principen är att först se hur skolreformen och social- och hälsovårdsreformen artar sig. Fokus för investeringarnas del låg på byggandet i Koivuhaan koulu och den etappuppdelade helhetsutvecklingen av Malmkulla. Projekten kunde genomföras som planerat under budgetåret både vad gäller tidsplanen, ekonomin och användarbehovet. En bedömning som har gjorts vid riskhanteringen är att det låga värdet gällande byggnadsbeståndets hälsosamhet är en allvarlig risk i den fjärdedel av byggnaderna som är i sämst skick. Arbetet med att implementera planerna för utveckling av kosthållet i praktiken fortsatte. Ett projektledningsprojekt i centralköket genomfördes i form av en köpt tjänst och ett utvecklings- och inlärningsprojekt. Med hjälp av projektet uppnåddes en ekonomisk besparing på periodiserat över avtalstiden. En plan gjordes för att utvidga verksamheten att även omfatta Malmkullaköket. Med hjälp av servicekök kunde en fungerande helhet uppnås som stöd för tillredningsköken, och beslut togs om att ändra köken i daghemmet Karusellen och Björkhagens daghem till servicekök. Verksamhetsstyrningssystemet, som gör det möjligt att en person kan arbeta i flera verksamhetsställen, har varit ett lyckat system på praktiskt plan. Det kunde uppnås ett enhetligt verksamhetssystem med jämn kvalitet och den ekonomiska lönsamheten förbättras då vikariaten kan skötas på ett bättre sätt. Sodexo Oy:s verksamhet i Pargas centrumområde tog slut i slutet av året. Staden beslutade att inte utnyttja optionen att fortsätta avtalet med motiveringen att staden ville försäkra sig om städningens kvalitet. Det har varit en utmaning att kunna rekrytera städpersonal. Kvalitetsuppföljningen gav vid handen att det i slutet av året har förekommit avvikelser från den i avtalet överenskomna städkvaliteten i genomsnitt i två byggnader. Totalt sett har den levererade servicen varit positiv som funktion av förhållandet pris-kvalitet. Att sköta städverksamheten med egen personal innebär ekonomiskt sett en avsevärt högre kostnadsnivå, men avsikten har varit att försöka få till stånd synergieffekter med andra verksamheter. En konkurrensutsättning genomfördes med en omfattande valprocess för att välja en ny städleverantör. Valprocessen resulterade i att staden valde två separata leverantörer, då aktörer med mindre kapacitet kan tillgodose vissa behov bättre. Som helhet sett innebar budgetåret 2014 för servicetjänsters del att upprätthålla verksamhetsförutsättningar för stadens serviceproduktion, men inom referensramen för budgetåret har det inte funnits realistiska möjligheter att säkerställa eller utveckla nivån för förutsättningarna som helhet. BILDNINGSAVDELNINGEN Dagvård Dagvården har igen haft utmaningar beträffande fastigheterna främst i Pargas kommunområde, men även i Nagu. I Pargas var en del av verksamheten under vårterminen i ett moduldaghem (barack) på 18

19 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Tummelvägen. På grund av att hyreskontraktet för moduldaghemmet tog slut och andra fastighetslösningar fanns i planerna, placerades extra grupper och barn i de övriga daghemmen (ca 48 platser). Detta var tänkt som en kortsiktig lösning, men fastighetsproblemet är fortfarande olöst. Ett privat daghem (ca 12 platser) avslutade sin verksamhet på hösten, vilket betydde ännu större tryck inom dagvården. Utöver detta visade det sig på senhösten att det även fanns problem i ett gruppfamiljedagvårdsutrymme. Tack vare gott samarbete inom staden fick dagvården möjligheten att tillfälligt flytta sin verksamhet till utrymmet Knuten, i Malmkulla (12 platser). I Nagu har det fötts mera barn än i medeltal, vilket gjorde att det även där fanns utmaningar att få verksamheten att fungera. Tillsvidare får inte alla utrymmen i daghemmet användas på grund av att det saknas en brandutgång. Trots detta så har dagvården haft ett intressant och givande år där man bland annat har satsat mycket på att utveckla smågruppsverksamhet och utepedagogik. Utöver mulle- och knytteverksamhet har flera verksamhetspunkter haft hela utedagar, utedagis under hösten mm. Många gårdar har utvecklats så att de blivit ännu mera lockande och inspirerande. Bland annat förstorades Folkhälsans daghem Fyrklöverns gård. Houtskär dagis har köpt lådcyklar med plats för 4-6 barn, vilket ger möjlighet till att utvidga verksamheten. Gäddan och gänget har avslutat sin andra färd genom kommunens hela dagvård med temat avfallshantering. Detta har resulterat i att en del verksamhetspunkter i dag b.la. har kompost och överlag är mera miljömedvetna än tidigare. Iniö daghem gjorde en egen film som hette Problemet i skogen. Folkhälsans daghem Bantis fick grön flagg under året. Under året har dagvården tagit i bruk e-ansökan vilket har underlättat en del av placeringsprocessen. Samtidigt märks det att familjerna inte på förhand diskuterat med dagvårdspersonal i samma grad som tidigare vilket många gånger skulle vara önskvärt. Dagvårdsenheten gjorde på våren en förfrågan om verksamheten till familjerna med barn i dagvård. Familjerna verkade överlag mycket nöjda med verksamheten och verksamhetsformerna. Svensk utbildning Förskola, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet samt medborgarinstitut - Under året har en intern skolutredning gjorts kring Skräbböle, Våno och Sunnanberg skolor, som underlag för framtida beslut om skolnätet i Pargas kommunområde. Våno skola har från och med hösten 2014 varit utrymd på grund av problem med fastigheten. Skolan har verkat i baracker i anslutning till Skräbböle skola, som också har en basgrupp inrymd i barackerna. - Också framtiden för åk 7-9 i Kyrkbackens skola har utretts. Fullmäktige beslöt i november att högstadiet i Nagu kvarstår så som nu. - Den svenskspråkiga utbildningen har fortsättningsvis deltagit i det av Utbildningsstyrelsen initierade Topkompetensprojektet, med vilket man långsiktigt vill jobba med att höja kvaliteten och resultaten i de finlandssvenska skolorna. I Pargas har gjorts satsningar på skolorna ledningsfunktioner och fortsatt rektorshandledning. Elevernas läslust och läsförståelse har legat i fokus. Också en systematisk satsning på auskultering bland lärarna har gjorts. - Skolorna har fortsatt sina satsningar på datoriseringen av undervisningen. Bärbara s.k. chromebook datorer har köpts in. En pedagogisk it-stödperson har arbetat på deltid. - Extern finansiering har också 2014 beviljats för minskning av gruppstorleken. I Malms skola har basgrupper kunnat delas tack vare stödet. Klubbverksamheten har kunnat utvecklas i skolorna tack vare extra statsunderstöd. Åtta skolor är med i klubbprojektet. Extra statsunderstöd har också fåtts för främjande av jämnställdhet mellan skolorna och för ICThandledning. - I Pargas svenska gymnasium har förberedelserna för den kommande digitaliseringen av studentexamen fortsatt, bland annat i form av fortbildningar för lärarna. - Väståbolands medborgarinstitut har haft ett mycket aktivt verksamhetsår. Man har fortsatt satsa på marknadsföring och på att utveckla intresset för elektronisk anmälan, framför allt via institutets hemsida och informationen på Facebook. Under året har det nya programmet e-kurs tagits i bruk. Utvärderingen av kurserna har gjorts digitalt. Finskspråkig utbildning Förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet samt medborgarinstitutet 19

20 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Antalet elever i den finskspråkiga utbildningen var så gott som oförändrat under Kostnaderna för elevvård ökade i och med ordnandet av särskilt stöd och undervisning för invandrarelever. Staden tog emot en flyktinggrupp till Pargas i december 2014 och den förberedande undervisningen för flyktingbarnen inleds från ingången av Utrymmesproblemet i Koivuhaan koulu håller på att klarna tack vare tillbyggnad av skolan. Tillbyggnadsprojektet blir färdigt på våren På grund av reformen av andra stadiets utbildning upphör de nu gällande tillstånden att anordna gymnasieundervisning vid ingången av Staden har inlett en utredning tillsammans med S:t Karins om samarbetet kring anordnandet av gymnasieundervisning. Utbildningsstyrelsen har finansierat ett projekt för utveckling av klubbverksamheten och ett för minskning av undervisningsgrupper. Paraistenseudun koulu har fått statsbidrag för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och för anskaffning av apparatur och datanätsutrustning. Därtill deltog den finskspråkiga utbildningen i de av regionförvaltningsverket finansierade projekten Osaava som inriktar sig på personalutvecklingen och som genomfördes i samarbete mellan flera kommuner (Me-Missio och Osaava TSO). Skuggning (en lärare följer en annan lärares arbete i klassen) har tillämpats inom förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen i Koivuhaan koulu, Nilsbyn koulu och Storgårdin koulu. Medborgarinstitutets studieprogram har varit mångsidigt och där har beaktats olika åldersgrupper från barn till seniorer. Det har ordnats flera kurser med inriktning på utvecklingen av färdigheter och kunnande samt olika friskvårdskurser. Utbildningsstyrelsen har beviljat medborgarinstitutet statsbidrag i form av ett slags studiesedlar, med hjälp av vilka det är möjligt att helt låta bli att ta ut någon avgift eller sänka studieavgifterna inom vuxenstudier för målgrupper vars utbildning man speciellt vill främja. Saariston kansalaisopisto har fått statsbidrag för sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Med hjälp av bidraget utvecklar institutet sina kurser för unga samt olika sätt att nå dem. Medborgarinstitutets verksamhet har utvecklats också med hjälp av kvalitetsutvärderingsverktyget CAF med finansiering från projektet Osaava i samarbete med andra arbetar- och medborgarinstitut i regionen. Via projektet Osaava har man fått finansiering också för personalutveckling på medborgarinstitutet. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNINGEN Avdelningschef, social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist Social- och hälsovårdsförvaltning Stadens allt stramare ekonomi har haft en kraftig inverkan på social- och hälsovården. Avdelningen står inför stora utmaningar som förutsätter fortlöpande utvecklingsinsatser samt noggrann planering av resursvolymerna och rätt allokering av resurserna. Omplaneringen av serviceformerna inleddes redan under 2013 och arbetet har fortsatt under De kommande omstruktureringarna inom social- och hälsovården och lagen om ordnandet av social- och hälsovården förutsätter en hel del förberedande arbete. Utvecklingen av personalförvaltning och rekryteringsfrågor har varit i fokus under Det har gjorts en arbetsenkät bland personalen. Flera köptjänster inom hälsovården och äldreomsorgen har konkurrensutsatts. Socialservice Kostnaderna för kommunens andel i arbetsmarknadsstödet har ökat kraftigt. Fr.o.m. juli 2013 började kostnaderna stiga dramatiskt. De personer som finns på förteckningen för arbetsmarknadsstödet (den s.k. straffavgiftslistan) är svårsysselsatta personer med många olika begränsningar och sjukdomar som inverkar på möjligheterna att få jobb på öppna arbetsmarknaden. Återvinningscentralen sysselsätter en del och från socialservicen har beviljats bidrag för verksamheten. En del av de långtidsarbetslösa har fått plats inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inom stadens olika enheter, främst grönenheten och äldreomsorgen, men mera platser inom stadens egen verksamhet borde utvecklas. Möjlighet till dagverksamhet är en sysselsättningsform som de flesta kan delta i. Man har sökt lämpliga utrymmen i staden där man kunde starta en dagverksamhet, men tillsvidare har det inte hittats. Projektet Bron, som sorterar under näringslivstjänster, som riktar sig till personer som varit ca 1 år arbetslösa pågick 20

21 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 under hela I samband med detta projekt har flera placerat sig på arbetsmarknaden vilket på sikt är gynnsamt för bl.a. utkomststödet. Kostnaderna för handikappservice och speciellt för personlig assistans ökade mycket under året. Antalet vuxna under 65-åringar som behöver hjälp i dagliga funktioner har ökat och det är svårt att hitta andra alternativ till personlig assistans eftersom t.ex. dagverksamheten för denna åldergrupp ännu är under utveckling. Även behov av stor mängd ökade assistanstimmar för några barn blev aktuellt under året. Trenden är att de som nu beviljas personlig assistans föredrar köptjänst, eftersom tillgången till assistans tryggas bättre på det viset. Färdtjänst för gravt handikappade visar ökning enligt mönster från tidigare år beroende på åldersstrukturen. Av alla som använder färdtjänst är 50% över 75 åringar. Under 2013 startade ett pilotförsök i samarbete med Kårkulla samkommun om avlösning för närståendevårdarna. I pilotgruppen finns barn med utvecklingsstörning men också barn med andra slag av specialbehov sammanlagt 5 barn. Avlösningen sker som veckoslutsläger (kallas Nattis) vid Pjukala internatet 4-6 gånger i året. Föräldrarna till barnen har också träffar tillsammans med socialhandledaren samt Nattis ansvarsperson och bildar en referensstödgrupp. Försöket utföll sig väl och har utökats med en grupp ytterligare år Nytt alternativ till avlösningsservice för närståendevårdare infördes 2013 via uppdragsavtal, som kan göras med andra närstående personer som kan komma hela dygn hem till den vårdbehövande och får arvode dygnvis. Också denna form av avlösningsservice har funnit sin plats under 2014 och är mycket omtyckt eftersom den är flexibel och lätt att påbörja och avsluta allt efter behov. Sektorövergripande arbetsgrupp, som hade som uppgift att utreda möjligheterna för Pargas Stad att ta emot kvotflyktingar år 2015, inlämnade sin utredning i maj Beslut fattades dock att kvotflyktingar skulle tas emot redan Flyktinghandledare söktes internt och anställningen gjordes i september Flera utbildningstillfällen ordnades för personalen inom berörda sektorer och informations tillfälle för allmänheten. Fyra familjer (20 personer) från Syrien anlände den varav 9 vuxna och 11 barn. Arrangemanget krävde intensivt arbete och praktisk medverkan av tredje sektorn, vilket gjorde att det lyckas väl. Mycket donationer både i klädväg, husgeråd och möbler kom in. Staden fick bonusbidrag samt tilläggsdel under år För flyktingverksamheten har det öppnats ett eget kostnadsställe. Statens bidrag för flyktingverksamhet täckte helt och hållet utgifterna för Utkomststödet är ett av verktygen inom vuxensocialarbetet. Klientmängden har stigit med 15 % sedan 2012 och var vid årsskiftet 2014 uppe vid 408 hushåll av vilka 95 är nya, vilket betyder 116 hushåll per tjänsteinnehavare (3,5). Nytt klientskap betyder ofta mera bidrag för att få klientens livssituation balanserad, vilket kräver omfattande arbetsinsatser av vuxensocialarbetarna och sysselsättningskoordinatorn och även ökar kostnaderna för behövliga stödåtgärder. Problemen har blivit mera mångfasetterade. Klienterna har inte enbart ekonomiska problem utan kan ha även problem med rusmedel och spelberoende, mentala och fysiska hälsan, bostaden, arbetsmöjligheterna, våldsbeteende, brottslighet, utslagenhet, problem i människorelationerna, skilsmässa och vårdarrangemang kring barnen, osv. vilket kräver omfattande arbetsinsatser av vuxensocialarbetarna och sysselsättningskoordinatorn och även ökar kostnaderna för behövliga stödåtgärder. Antalet utkomststödsbeslut år var 1871 st. Under 2014 vikarierade enhetschefen familjeenhetens enhetschef under tiden januari-augusti. Inom familjeenheten fanns flera stora arbetsområden som krävde engagemang och arbetstidsresurser. Ansvaret för mängden personal fördubblades under denna tid. Vikarierandet medförda bl.a. att utvecklingen av dagverksamhetscentralen och mental-och missbruksklienternas öppna vård inte framskred helt enligt plan. Familjetjänster Familjeenhetens enhetschef varit tjänstledig en längre tid t.o.m Socialservicens enhetschef vikarierade. Socialjouren omorganiserats. Bakjouren organiserats så att en grupp socialarbetare som frivilligt ställt upp skött om bakjourandet. Virve telefonerna har tagits i bruk fr.o.m Vi har sammanlagt tre telefoner, en inom barnskyddet, en i bakjouren och en hos Merikratos som ansvarar för socialjouren. Inom barnskyddet har en av socialarbetarvakanserna ändrats till en vakans inom det förebyggande barnskyddet. Det förebyggande barnskyddet har satt igång med sin verksamhet fr.o.m. den Extern finansiering beviljats genom Kaste-projektet Hyvinvoiva lapsi ja nuori. 21

22 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Äldreomsorg Personalsituationen inom äldreomsorgen stabiliserades under året. De flesta lediganslagna vakanser kunde besättas. Flera studerande på läroavtal blev klara med sin examen och valde Pargas stad som sin arbetsgivare samtidigt som personal som sagt upp sig för några år sedan återvände. Detta syntes också i en minskning av användning av vikarieanslagen, i jämfört med Anslagen för särskilda ersättningar (lagstadgade ersättningar för obekväm arbetstid) var dock inte ännu detta år på rätt nivå och överskreds. Eftersom behovet av personal olika tider på dygnet varierar, liksom kundernas antal och vårdbehov, är det svårt att exakt uppskatta kostnaderna för obekväm arbetstid. På sikt kommer de troligtvis dock att landa på en viss nivå. Kuntarekry (rekryteringsprogram) togs i bruk inom äldreomsorgen i början av år 2014 främst för att underlätta rekryteringen av vikarier. Ännu används det inte optimalt. En utvärdering av hemvårdens situation, i form av strategisk optimering, beställdes av ett företag i slutet av året. Förverkligas i början av år Extern finansiering beviljades genom Kaste-projektet Koko elämä kotona. Under hösten utarbetades bl.a. enkäter för både kunder och personal. Utbildning av personalen är också ett viktigt tyngdpunktsområde inom projektet. Omstruktureringen av Grannas från anstalt till intensifierat serviceboende förbereddes under hösten med bl.a. informationstillfällen för anhöriga och personal. Förändringen trädde i kraft och därefter erbjuds inte längre anstaltsvård inom äldreomsorgen utan anstaltsvård ges, på medicinska grunder, inom hälsovården. Social och hälsovårdsnämnden tillsatte den en arbetsgrupp för att utreda behovet av intensifierat serviceboende. Nämnden godkände arbetsgruppens rapport Hälsovård Det skedde två betydelsefulla förändringar inom hälsovården i Pargas under I juni inledde ett hemsjukhus sin verksamhet i anslutning till akutvårdsavdelningen. Hemsjukhusverksamheten har ända sedan starten varit livlig och uppkomsten av straffdagar för fördröjd överflyttning har kunnat avbrytas. Hemsjukhuset har fått positiv respons och social- och hälsovårdsnämnden beslutade därför vid sitt sammanträde i december att verksamheten ska bli permanent I början av juli, strax efter att hemsjukhusverksamheten hade startats upp, upphörde stadens egen kvälls- och veckoslutsjour och jouren togs över av affärsverket för akutvård och jour i Åbo. I Pargas gick man in för att hålla kvällsmottagning från måndag till torsdag kl Planeringen och renoveringen av utrymmena för den geriatriska polikliniken kunde slutföras under Planeringen av verksamheten kunde färdigställas till den grad att mottagningsverksamheten kan inledas från början av Till hälsostationerna i Pargas och Korpo och till servicehuset i Korpo skaffades under hösten distanskontaktutrustning och man är nöjd med den verksamhet utrustningen ger möjligheter till. Planerna på att utöka distansverksamheten är på gång. Det nationella patientdataarkivet är en tjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna registrerar patientuppgifter från sina datasystem. Patientdataarkivet gör det möjligt för medborgarna att granska sina egna patientuppgifter i sin dator oberoende av tid och plats. Pargas hälsovårdscentral anslöt sig till Kanta MILJÖAVDELNINGEN Avdelningschef, miljövårdschef Carl-Sture Österman Ekonomiuppföljningen och bokslutet för miljöavdelningens driftskostnader visar att inkomsterna översteg de budgeterade med , samtidigt som utgifterna hölls lägre än budgeterat, vilket gör att driftsbudgeten 2014 förverkligats till 83 % (inbesparing jämfört med budgeten). De ekonomiska målsättningarna för avdelningen uppnåddes således med god marginal. Verksamheten vid avdelningen har i stora drag fortgått som tidigare och avdelningen har kunnat producera relativt god service. Under året har en arbetstagare inom vattentjänstverket slutat och en har avgått med pension, avdelningssekreteraren inom avdelningens förvaltning har under året arbetat halvtid. Inom vattentjänstverket har dessutom en vattenavläsare beviljats arbetsledighet från 1.4 och inom miljövårdsbyrån beviljades ordinarie miljövårdssekreteraren studieledighet från 1.9. Till följd av detta gjordes vissa omorganiseringar av arbetsuppgifter inom avdelningen, men inga nyanställningar eller beslut om att ersätta dessa personer togs under Stadsdirektören tillsatte med tjänsteinnehavarbeslut 15.1 en arbetsgrupp med uppgift att utreda personalresurserna inom miljöavdelningen och servicetjänster, bedöma alternativa organisationsformer och ge förslag till tidtabell för en eventuell extern utredning av organisations- och personalfrågor. Ar- 22

23 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 betsgruppen sammankom 11 gånger under året och överlämnade 3.11 en slutrapport till stadsdirektören. Arbetet med de omfattande delgeneralplanerna för skärgården fortsatte med målsättning som delvis uppnåddes genom att två omfattande delgeneralplaner, Korpo norra och Ålö godkändes i stadsfullmäktige i december. Övriga delgeneralplaner har bearbetats och förts framåt. Under året beviljade nämnden två miljötillstånd och gav i egenskap av lokal myndighet tre utlåtanden om miljötillstånd till regionförvaltningsverket. Två tillstånd till marktäkt beviljades, liksom ett beslut om rätt att avvika från tidigare tillståndsbestämmelser, dessutom gavs ett utlåtande till HFD om ett besvär över marktäkt. Till miljötillståndsverket gavs två utlåtanden om miljötillståndsansökningar för fiskodling. Mätning, analys och utvärdering av luftkvaliteten i Pargas fortsatte, ett samarbetsprojekt med ortens storindustri. Miljövårdsbyrån övertog tillsynsansvaret över marktäktslagen från stadens byggnadstillsyn. Diknings- och nedskräpningsärenden liksom övrig avfallshantering och utlåtanden om avloppsvattenhanteringen för fastigheter på glesbygden förorsakade rätt mycket arbete för stadens miljövårdsbyrå. Arealen på parker och allmänna grönområden växer och behovet och strävan efter att upprätthålla en viss nivå på skötseln av samtliga områden sätter tryck på enhetens personal och driftsbudget. Samtidigt som invånarna allt mer ställer krav på möjligheterna att utnyttja grönområdena i synnerhet i anslutning till centrum, har parkenheten varit tvungen att sänka på skötselnivån. Dessutom ställs allt strängare krav på säkerhets- och utrustningsnivå vid bl.a. lekparker och badstränder, vilket sammantaget ger en situation som på sikt inte går ihop. En god uthyrningsgrad på 95 % för stadens båtplatser vid uthyrningsbryggorna, samtidigt som underhållskostnaderna gått ner som följd av att bryggorna förnyats, ger enheten trafikleder en stabil och välkommen inkomst. För tillfället är även den egna fordonsparken i relativt gott skick, vilket även märks i låga underhållskostnader. Stadens egna fordon och personal har rätt långt kunnat användas i de egna investerings- och ombyggnadsprojekten. Stabila elpriser, släckt gatubelysning nattetid kl , i kombination med att investeringsanslag beviljats för att efterhand anskaffa och övergå till energieffektiva LED- armaturer, har gjort att elutgifterna för gatubelysningen inte stigit. Den år 2013, i samarbete med Egentliga Finlands NTM-central, påbörjade trafiksäkerhetsplanen för Skärgårdsvägen, avsnittet Cementvägen-St. Karins, blev klar. Avsikten är att kartlägga problemområden och utarbeta förbättringsförslag. Detta arbete, som i brist på såväl statliga som kommunala anslag går långsamt framåt, fortsätter under kommande år. Inom avfallshanteringen, där de konkreta åtgärderna i huvudsak vidtas av Åbonejdens Avfallsservice Ab, kan noteras att planeringen och förberedelserna för att införa fastighetsvis insamling av hushållsavfall i kommundelarna i skärgården fortsatte och att det nya insamlingssystemet togs i bruk på huvudöarna. I anknytning till denna reform i skärgården förnyades samtidigt insamlingsterminalerna för nyttoavfall, d.v.s. för papper, småmetall och glas. För de områden där avfallsavhämtningen inte sköts fastighetsvis (på öar utan fast vägförbindelse) förnyades de områdesvisa terminalerna för brännbart avfall. Alla dessa nya terminaler är av modellen djupinsamlingskärl. Vattentjänstverket har levererat hushållsvatten som fyllt kvalitetskraven, med undantag av några störningar i distributionen. Ett längre över 12 h avbrott i vattendistributionen uppstod 9-10 oktober vid Finbydal i Pargas kommunområde då vattenröret skadades i samband med sanering av stadens avloppsvattenrör. I Korpo fortsatte vattentjänstverkets distributionsbekymmer under flera perioder, bl.a. i juli då brunnarna i Rosklax åter sinade, samt under julhelgen till följd av ett rörbrott på Kviståkersgatan. Avbrotten i vattendistributionen var dock kortvariga och ersättningar till vattenabonnenterna behövde inte utbetalas. Det nya mobila osmosverket i Korpo/ Verkan var i kontinuerlig drift under hela året för att trygga vattenproduktionen för verksamhetsområdet i Korpo. Hushållsvatten producerades av havsvatten under hösten i Verkan. Tankbil har anlitats några gånger under året för att fylla vattencisternerna på vattenverket i Rosklax. Vattentjänstverket gjorde år 2014 efter avskrivningar på , en förlust på endast och jämfört med 2013 var verksamhetsbidraget bättre. Resultatet för driften kan anses som mycket gott i detta utmanande verksamhetsläge. Inom byggnadstillsynen handlades sammanlagt 1118 olika lov, tillstånd och anmälningar under 2014 (1184 st. 2013). Antalet förrättade syner var 2868 (2718 st. 2013). Enhetens inkomster stannade under budgeterad nivå och trots inbesparingar av personal- och övriga verksamhetsutgifter blev verk- 23

24 Allmänna ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 samhetsbidraget ca sämre än budgeterat. Trots att två centrala tjänsteinnehavares och kontorssekreterarens arbetsuppgifter under stora delar av året skötts med vikariearrangemang har verksamheten och servicen vid tillsynsbyrån fungerat. Miljöavdelningens investeringsanslag utnyttjades till över 93 %, med beaktande av att vissa omdisponeringar vidtogs för att åtgärda akuta problem som krävde investeringar har medlen använts förnuftigt och med målsättning att även på sikt uppnå hållbara lösningar. Omfattande saneringsarbeten av vatten-, avlopps- och dagvattennätverket med tillhörande gatusaneringsarbeten fortgick i Tennbyområdet. Anslagen som beviljats för att sanera avloppsvattennätet i Pargas har använts och saneringarna i Tennby, samt vissa riktade punktsaneringar har gett resultat. Saneringsarbetet måste dock fortgå, eftersom andelen läckagevatten till avloppsnätet fortfarande är hög och på sikt måste fås till en lägre nivå än 30 %. Den kraftigast bidragande orsaken till de höga inläckagevolymerna är läckande avloppsbrunnar- och rör (ytvatten tränger in i avloppsnätet) samt att ytvattnet från fastigheterna i de äldre delarna av rörnätet leds direkt till avloppsnätet (avsiktligt byggt så ännu på 1970-talet), vilket speciellt vid regn- och snösmältning överbelastar avloppsreningsverken och försvårar reningsprocessen. En del av gatorna i det nya bostadsområdet i Vepo belades med asfalt. Vid Skolmästargränd invid Ungdoms- och idrottsgården i Pargas byggdes en skild led för fotgängare och cyklister. Förnyandet av gatubelysningen med LED- armaturer fortsatte vid Norrgårds- och Pjukalavägen samt som samarbete med Partel vid Bärplockarvägen. Förbättringar av båtbryggorna i Snäckviken fortsatte med att ersätta akterpålarna med förtöjningsbommar. Målsättningen för inköp av råmark nåddes över förväntan eftersom sammanlagt över 30 ha råmark kunde införskaffas i Muddais i Pargas och i Korpo kyrkby. 24

25 Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Bokslut Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Risker, osäkerhetsfaktorer samt andra faktorer som påverkar verksamhetens utveckling. Stadens är bl.a. i egenskap av serviceproducent eller tillhandahållare av service, fastighetsägare eller finansiell aktör utsatt för olika typer av risker. Riskerna kan vara förknippade t.ex. med verksamheten man driver, med den egendom man äger med personalen eller de invånare eller till personal, intressenter man betjänar. Riskerna varierar kraftigt både till sannolikhet och till konsekvens. För olika skade- och ansvarsrisker har staden berett sig via försäkringar. Staden har ett omfattande försäkringsskydd som kontinuerligt uppdateras i samråd med stadens försäkringsmäklare Ulf Kjerin. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar (lagstadgade olycksfallsförsäkringar och trafikförsäkringar), haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring reseförsäkring och skogsförsäkring. Försäkringsmäklaren har konkurrensutsatt alla försäkringar och följer kontinuerligt upp försäkringsskyddet och dess utveckling. Försäkringsmäklaren garanterar därmed ett kontinuerligt uppdaterat försäkringsskydd Många av stadens risker är dock sådana att inte ändamålsenligt kan minskas genom försäkringar. Sådana risker för verksamheten bärs då av staden. Stadens finansieringspolicy styr finansförvaltningen i staden genom att definiera mål, ansvar och befogenheter, genom riktlinjer och ramar för finansieringen och genom att reglera risktagandet och förtydliga riskmandatet i finansieringen. De risker som är förknippade med finansieringen är: Finansieringsrisker Likviditetsrisk Kreditrisk Marknadsrisk Betalningsberedskap Återfinansieringsrisk Placeringars likviditet Försäljningsfordringar Motpartsrisk Placeringar Ränterisk Valutarisk Pris på förnödenheter På de flesta punkter slår finansieringsstrategin fast de principer enligt vilket staden redan arbetat. Väsentliga ståndpunkter i strategin som på lång sikt påverkar stadens finansieringsrisker är bl.a. Den befintliga lånestocken skall säkras till en nivå på minst 30 % och högst 90 % Staden skall förutom de instrument man nu har i låneportföljen som huvudregel, för skyddande av lånestocken, godkänna endast lineära, entydiga och konservativa säkringsinstrument som inte innehåller oförutsägbara element. Sådana är t.ex. ränteswapar, räntegolv- och tak, ränteoptioner, swaption, tröskelswap eller kombinationer av dessa. Derivaten skall vara av allmängil- 25

26 Pargas stad Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Bokslut 2014 tig karaktär och kunna konkurrensutsättas. Alla derivat skall konkurrensutsättas i minst tre kreditinstitut. Eventuella lån upptagna i annan valuta än euro skall aktivt säkras så att skyddet eliminerar valutarisken. Staden gjorde en ränteriskanalys år 2012 och har sedan dess haft ett konsulteringsavatal med Operandi Oy. Staden driver en aktiv, dymanisk säkringspolicy och har successivt genom operationer under två års tid höjt staden säkringsrad till ca 90 % vilket motsvarar den i strategin fastställda maximivärdet. En sådan ökning har varit motiverad p.g.a. utträdet från deflationsgolvswap och p.g.a. det rådande räntemarknadsläget. Staden har under början av 2014 utvidgat sitt kommuncertifikatprogram till flera banker och har nu program förutom med Pohjola-Andelsbanken och Danske Bank också med Kommunfinans och Nordea. Det här innebär en möjlighet till en optimerad finansiering och lägre finansieringskostnader samtidigt som återfinansieringsrisken minskar. Gällande stadens fakturering har staden överlåtit utskicket av första påminnelserna till Lindorff. Lindorff sköter därmed hela processen från första påminnelse till indrivning. Målsättningen är att försnabba och effektivera indrivningen som helhet och att minska risken för kreditförluster. Uppdateringarna av ekonomiförvaltningssystemet Raindance och av programmet Rondo (för hantering av inköpsfakturor) har lyckats bra. Vissa operativa risker som tidigare varit förknippade med hanteringen av inköpsfakturor har eliminerats i och med de nya versionerna av programmen. Staden har givetvis också risker som är förknippade med större plötsliga yttre händelser eller omständigheter som kan ha stora lokala konsekvenser. Sådana scenarier kan vara t.ex. långvarigt elavbrott (vintertid), förorenat dricksvatten, pandemier, terrordåd eller andra yttre hot, hot om attacker till skolor, brand i byggnader med t.ex. kritisk sjukvårdsverksamhet. Staden kan genom förberedande åtgärder i någon mån minska eventuella påföljder samt i vissa fall genom egna åtgärder minska sannolikheten för att scenarier uppstår. Det förebyggande och förberedande arbetet sker i regel i nära samarbete med övriga myndigheter och har materialiserat i en beredskapsplan för staden Risker av den här typen med låg sannolikhet men stora hanteras i kommunens beredskapsplan. Redogörelse för hur stadens interna tillsyn ordnats Anvisningar för intern tillsyn godkändes av stadsstyrelsen år Anvisningarna reglerar ansvaret för ordnandet av den interna tillsynen samt målen för verksamheten, och redovisningsskyldigheten samt ger mera detaljerade anvisningar för: - Planerings- och rapporteringssystem - Genomförande av byggprojekt - Övervakning av avtal - Förande av egendomsregister - Informationsförvaltning och riskhantering Därmed har staden tematiserat och systematiserat den interna kontrollen i ett styrdokument för den interna tillsynen. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Den interna revisionen är den synliga delen av den interna tillsynen. Den är en aktiv, systematisk och öppen verksamhet, och den som revisionen berör är medveten om att hans eller hennes prestationer är föremål för bedömning. Den interna revisionen utförs under ledning av den operativa ledningen och är underställd denna. 26

27 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkningen Verksamhetsinkomster 6,60 % -7,40 % -1,0 % 0,60 % Verksamhetsutgifter 6,90 % 3,50 % 2,70 % -0,52 % Skatteinkomster 3,30 % 1,10 % 8,90 % 0,46 % Statsandelar 3,90 % 7,30 % 2,90 % 0,53 % Verksamhetsinkomsterna ökade med euro eller 0,58 % från år 2013 till Verksamhetsutgifterna minskade med euro eller -0,53 %. Verksamhetsbidraget som beskriver driftens nettoutgifter är euro viket är euro och -0,86 % mindre än år Skatteinkomsterna växte med 0,46 % och statsandelarna blev 0,53 % större än år Finansieringsutgifter och -inkomsters netto var euro. Årsbidraget är positivt 5,1 miljoner euro och är något mindre än år 2013 då staden hade stora extraordinära inkomster (3,1 miljoner euro) från utträde ur derivatavtal. Resultatet efter avskrivningar är positivt euro. Redovisningsårets överskott är euro euro. Finansieringsanalysen Investeringarnas kassaflöde summerade till 4,7 miljoner euro och var därmed på en lägre nivå än 2014 och Årsbidraget täcker avskrivningarna till 122,05 % och nettoinvesteringarna till 98,33 %. Lånestocken minskade under året med euro från 44 miljoner euro till 43,3 miljoner euro. Kassaflödet var under året negativt 0,4 miljoner euro och stadens kassa var den ,31 euro. 27

28 Utvecklingen av ansvarsförbindelser Pargas stad Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut 2014 BORGENSFÖRBINDELSER Koncerninterna borgensförbindelser Övriga borgensförbindelser Totalt Leasing-ansvaren minskade med ,00 euro till ,41 euro och utgjordes av fordon, ITutrustning, maskiner, kopieringsapparater och telefonsystem. Stadens borgensansvar var vid årets slut följande (euro): Koncerninterna borgensförbindelser (2013: ) Övriga borgensförbindelser (2013: ) Totala borgensförbindelser (2013: ) Staden har under året ingått två nya borgensförbindelselser, genom beslut som tagits redan Pargas fjärrvärme Ab Turun Seudun Vesi Oy

29 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Driftsbidrag Finansieringsintäkter och -utgifter: Ränteintäkter 53 9 Övriga finansieringsintäkter Räntekostnader Övriga finansieringsutgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extra ordinära utgifter 0 0 Räkenskapsårets resultat Ökning(-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferans Ökning(-) eller minskning (+) av reserveringar 0 0 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott/underskott

30 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 8 8 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Värdepapper ingående i anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar Aktier Andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0 0 Övriga uppdragsmedel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Försäljningsfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Värdepapper ingående i finansieringstillgångar 7 7 Aktier och andelar 7 7 Kassa och banktillgodohavanden

31 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut 2014 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVN.DIFF. OCH FRIVILLIGA RESERVERINGAR Ackumulerad avskrivningsdifferens AVSÄTTNINGAR Obligatoriska reserveringar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 0 0 Övriga uppdragskapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Övriga långfristiga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga lånegivare Erhållna förskott 0 5 Leverantörskulder Övriga kortfristiga skulder Resultatregleringar Balansräkningens nyckeltal: Soliditet, % 54,04 % 52,82 % Relativ skuldsättningsgrad, % 50,09 % 52,63 % Lån, euro/invånare Lånebestånd Lånefordringar Invånarantal

32 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Finansieringsanalys och nyckeltal Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Finansieringens kassaflöde Utlåning Ökning av utlåningen 0-35 Minskning av utlåningen 0 0 Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0 0 Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av räntefria kort- o. långfristiga skulder Finansieringens nettokassaflöde Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Nyckeltal Investeringarnas inkomstfinansiering% 98,33 % 106,53 % Kapitalutgifternas inkomstfinansiering,% 70,97 % 29,09 % Låneskötselbidrag 2,08 0,43 Likviditet dgr 6 7 Invånarantal

33 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Totala inkomster och utgifter Inkomster Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter 53 9 Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel - vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0 0 Ökning av långfristiga lån 0 0 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital 0 0 Totala inkomster sammanlagt Utgifter Verksamhet Verksamhetskostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader 11 9 Extraordinära kostnader 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel - förändring av avsättningar förluster vid överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Investeringar Investeringsutgifter Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 0 35 Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån 0 0 Minskning av eget kapital Totala utgifter sammanlagt

34 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Sammanställning av ekonomiska nyckeltal Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/ Verksamhetsutgifter % 14,55 % 14,55 % Årsbidrag/ Avskrivningar % 122,05 % 165,60 % Årsbidrag /invånare 328,37 440,33 Invånarantal Balansräkningens nyckeltal Soliditet % 54,04 % 52,82 % Relativ skuldsättningsgrad % 50,09 % 52,63 % Lån, euro/invånare Lånebestånd Lånefordringar Invånarantal Finansieringsanalysens nyckeltal Investeringarnas inkomstfinansiering % 98,33 % 106,53 % Kapitalutgifternas inkomstfinansiering % 70,97 % 29,09 % Låneskötselbidrag 2,08 0,43 Likviditet dgr 6 7 Invånarantal Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/ Verksamhetsutgifter % 35,04 % 34,13 % Årsbidrag/ Avskrivningar % 121,52 % 147,72 % Årsbidrag /invånare 522,63 596,24 Invånarantal Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditet % 47,18 % 45,83 % Relativ skuldsättningsgrad % 53,18 % 56,26 % Koncernlån, euro/invånare Koncernlånebestånd Koncernlånefordringar Invånarantal Koncernfinansieringsanalysens nyckeltal Investeringarnas inkomstfinansiering % 100,37 % 105,06 % Kapitalutgifternas inkomstfinansiering % 69,10 % 34,22 % Låneskötselbidrag 1,93 0,54 Likviditet dgr Invånarantal

35 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Lånebeståndet Lånebeståndet / Invånare Lånebeståndet

36 Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Bokslut Sammanställning av skatteinkomster och statsandelarna 2014 Specifikation av skatteinkomsterna Ursprunglig Förändringar Ändrad Utfall Avvikelse budget i budgeten budget Kommunal inkomstskatt ,00 0, , , ,04 Fastighetsskatt ,00 0, , , ,23 Andel i samfundsskatt ,00 0, , , , ,00 0, , , ,36 Förverkligande av skatteinkomsterna under åren Kommunalskatt , , , , , ,04 Fastighetsskatt , , , , , ,23 Andel i samfundsskatten , , , , , ,09 Specifikation av statsandelarna Ursprunglig Förändringar Ändrad Utfall Avvikelse budget i budgeten budget Statsandel för kommunal basservice , , , ,00 Utjämning av statsandelen/skatteinkomster , , ,00-833,00 Statsandel för undervisning och kultur , , , , ,00 0, , , ,00 Förverkligande av statsandelarna under åren Statsandelar , , , , , ,00 36

37 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut Koncernens verksamhet och ekonomi Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiven för Pargas stad. Måluppföljning för koncernmålen De i budgeten för år 2014 ställda allmänna koncernmålen förverkligades år 2014 enligt följande: 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi. Strategin håller på att förankras såväl inom stadens egen organisation som inom dottersamfunden. 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och för stadens styrning av bolagen. Koncerndirektiven har delgetts dottersamfunden vilka till största delen har beaktat dessa vid uppgörande av bokslut. 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet. Som ett steg i denna målsättning har Väståbolands Hyreshus Ab bildats samt Nagu Hamn Ab upplösts. 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen. Detta har i mån av möjlighet beaktats. Koncernledning Stadsfullmäktige godkänner koncerndirektivet samt målen och verksamhetsprinciperna för koncernen i budgeten och i ekonomiplanen. Därtill väljer stadsfullmäktige stadens företrädare till samkommunernas förvaltningsorgan. Koncernledningen består av stadsstyrelsen och stadsdirektören. Koncernledningen leder koncernen Pargas stad, svarar för att tillsynen över samfunden är i ordning, ger vid behov detaljerade anvisningar utöver koncerndirektivet eller delegerar befogenheten att ge anvisningar, väljer företrädare till stadsägda eller delvis stadsägda bolags bolagsstämmor (bolag som staden äger till 50 % eller mindre), avger utlåtande om samfundens budgeter och ekonomiplaner samt andra framtidsplaner, ger anvisningar i enlighet med 23 kommunallagen om ställningstagande i frågor, informerar stadsfullmäktige i samband med verksamhetsberättelsen om samfundens verksamhet samt följer upp samfundens verksamhet och ger vid behov förslag till åtgärder för att avhjälpa observerade brister. Stadsdirektörens uppgift är att svara för kommunkoncernens operativa ledning och följa upp hur koncernstyrningen fullföljs samt meddela stadsstyrelsen de missförhållanden som han observerat. Revisionsnämnden har med stöd av stadens ägande- och bestämmanderätt rätt att få utredningar som den anser sig behöva om dottersamfundens verksamhet och bokslut. Om dottersamfunds revisor inte förordar beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga, får stadens representant i dottersamfunds beslutande organ inte rösta för beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga förrän revisionsnämnden har behandlat frågan och beslutat föreslå beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är enligt 16 a kommunallagen kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar kommunkoncernen. Koncernbokslut Enligt 68 a 1 och 2 moment i kommunallagen skall en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut om dottersamfundens sammanräknade omsättning överstiger euro. Koncernbokslutet för en kommun skall upprättas som en sammanställning av boksluten för kommunen och dess dottersamfund samt för de samkommuner i vilka kommunen är medlem. 37

38 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut 2014 Pargas stad skall således upprätta ett fullständigt koncernbokslut som omfattar koncernbalans, koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen samt noter till dessa. Koncernstrukturen Koncernen Pargas stad består av totalt 10 olika samfund. I koncernbalansen har 8 samfund sammanställts med staden. 38

39 Pargas fjärrvärme AB 2014 Pargas stad Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut 2014 Ägarandel % Affärs- / Verksamhetsidé 100 % Att anskaffa, framställa och försälja värmeenergi, att i Pargas stad bygga och äga för ändamålet nödiga energiverk och för värmeförsörjning nödiga ledningsnät samt att ombesörja distributionen av fjärrvärme enligt gjorda avtal Väsentliga händelser i verksamheten Omsättning, t Vinst Dividend Lån t 158 t 50 t t Pargas Idrotts- och Ungdomsgård Ab Ägarandel % ,70 % Affärs- / Verksamhetsidé Väsentliga verksamhetsförändringar Omsättning, t Vinst Dividend Lån 136 t -5 t - 45 t Väståbolands Hyreshus Ab Ägarandel % Affärs- / Verksamhetsidé Väsentliga verksamhetsförändringar Omsättning, t Vinst Dividend Lån ,00 % Bolagets ändamål är att äga, besitta och upprätthålla fastigheter och byggnader samt anskaffa och äga aktier som berättigar till besittning av fastigheter och lägenheter samt att hyra ut bostäder till bostadsbehövande i syfte att tillgodose behovet av bostäder i Pargas. Bolagets verksamhet inleddes den 1 juni t - 97 t - 0 Ab Paris Oy 2014 Ägarandel % 35,10 % Affärs- / Verksamhetsidé Väsentliga verksamhetsförändringar Omsättning, t Resultat (+ vinst, -förlust) Dividend Lån 65 t 18 t - 0 t 39

40 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut 2014 Pargas vatten 2014 Ägarandel % Affärs- / Verksamhetsidé 50,00 % Bolagets ändamål är att för tryggande av samhällets vattenbehov driva och upprätthålla ett vattenreningsverk jämte behövliga vattenreservoarer, ledningar och andra anläggningar. Väsentliga verksamhetsförändringar Omsättning, t Resultat (+ vinst, -förlust) Dividend Lån 530 t 67 t - - Förändringar i ägandeförhållanden under 2014 Mål för bostadsbolagen Bostadsbolagen har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. För år 2014 var de tomma lägenheternas andel 4,9 % i Väståbolands Hyreshus Ab. Övriga mål Pargas Vatten Ab inleder förberedelser för att kunna lägga ned verksamheten från Under året har man avtalat med Pargas stad att staden köper Tennby vattentorn, tar ansvaret över slussen samt uppföljningen av sötvattenbassängen i Svartvik. Pargas stad har köpt diverse inventarier. Bolaget har dessutom sålt en tomt till privatpersoner. Vattenverket vid Hyvilempvägen är till salu, men försäljningen av vattenverket är utmanande på grund av byggnadens särdrag. Anläggningarna kommer dock att vara i reserv till slutet av mars 2015 för att säkerställa vattenleveransen i fall det uppstår problem med vattnet från Virttaa ås. Pargas Fjärrvärme Ab säkrar en förmånlig energi åt konsumenterna genom att bygga en ny värmecentral som kompletterar den fliseldade värmecentralen som togs i bruk år Pargas stad står som borgesman för finansieringen. Den nya biovärmecentralen börjar leverera värme under vintern Pargas stad beviljade borgen för en summa på 1,8 milj. Euro. Övrigt stöd till dotterbolagen Borgensförbindelser till koncernen hörande samfund summerar den till ,37. Dividend 2014 Under år 2014 utdelades Euro i dividend (Pargas Fjärrvärme Ab). Koncernens resultaträkning Koncernen gör en vinst på ,33 och ett överskott på ,11 för år Verksamhetsbidraget är - 85 M och årsbidraget är 8 M Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet för verksamheten och investeringarna i koncernen är positivt 1,0 M. Låneupptagningen har minskat med 1,9 M. 40

41 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut Koncernresultaträkning och nyckeltal Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressebolags vinst/förlust Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Driftsbidrag Finansieringsintäkter och -utgifter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar av anläggningstillgångar Extraordinära intäkter Extraordinära utgifter 0 0 Räkenskapsårets resultat Minoritetsandelen Resultat korrektivposter Räkenskapsperiodens överskott/underskott Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/ Verksamhetsutgifter % 35,04 % 34,13 % Årsbidrag / Avskrivningar % 121,52 % 147,72 % Årsbidrag, /invånare 522,63 596,24 Invånarantal

42 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utg. med långverkningstid Förskottsbetalningar 14 8 Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Värdepapper ing. i anläggningstillgångar och övr. långfristiga placeringar Aktier Övriga lånefordringar Övriga placeringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Övriga uppdragsmedel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Färdiga produkter 5 5 Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar 1 0 Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar Lånefordringar 3 0 Övriga fordringar Resultatregleringar Värdepapper ingående i finansieringstillgångar Aktier och andelar 7 7 Övriga värdepapper Kassa och banktillgodohavanden

43 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut 2014 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR Ackumulerad avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar/investeringsreserveringar 35 3 AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Övriga uppdragskapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga lånegivare 3 3 Erhållna förskott Övriga långfristiga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Leverantörskulder Övriga kortfristiga skulder Resultatregleringar Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditet, % 47,18 % 45,83 % Relativ skuldsättningsgrad % 53,18 % 56,26 % Koncernlån, euro/inv Koncernlånebestånd Koncernlånefordringar Invånarantal

44 Koncernens verksamhet och ekonomi Bokslut Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Finansieringens kassaflöde Utlåning Ökning av utlåningen 0-36 Minskning av utlåningen 0 0 Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändringar av långfristiga fordringar 0 0 Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder Finansieringens nettokassaflöde Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel

45 Åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Bokslut Åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beslutar att överskottet ,15 euro förs till kontot Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder, varefter återstår som överskott på nämnda konto , 87 euro. 45

46 Koncerntjänster Bokslut Driftsbudgetens förverkligande på budgetens bindningsnivå STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Tomas Eklund, näringslivschef Petra Öhman, informationssekreterare VAL Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag % 0 Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % 0 VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % -661 Köp av tjänster % -84 Material, förnödenheter och varor % 0 Bidrag Övriga verksamhetsutgifter TOTALT % -745 VERKSAMHETSBIDRAG % -745 Verksamhet och ekonomiskt utfall Under år 2014 hölls EU-parlamentsval. Verksamhetsbidraget är något bättre än budgeterat. 46

47 Koncerntjänster Bokslut 2014 REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist REVISION Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut VERKSAMHETSINKOMSTER 47 budget % 2013 Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % -119 Bidrag Övriga verksamhetsutgifter TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens medlemmar. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2014 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Därtill kommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse. Utvärderingsberättelse. Revisionsnämnden sammankommer till åtminstone 8 möten. Utvärdering: Antal möten. Målnivå: Budgeterat antal möten. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige införlivas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna. Målnivå: Rapporteringen skall utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen. Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Måluppfyllelse 2014 De verksamhetsmässiga målen uppfylldes inom ramen för budgeterade medel. Stadens förvaltning och ekonomi granskades i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram.

48 Koncerntjänster Bokslut 2014 Utvärderingsprogrammet förverkligades enligt plan. Revisorerna tillställde fullmäktige en revisionsberättelse och revisionsnämndens arbete rapporterades till fullmäktige i form av en utvärderingsberättelse. Vid utformandet av utvärderingsberättelsen iakttogs i tillämpliga delar den riksomfattande utvärderingsrekommendationen. 48

49 Koncerntjänster Bokslut 2014 CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist CENTRALFÖRVALTNING Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster % TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag % Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Ekonomiskt utfall Verksamhetsinkomsterna har förverkligats till 166 %. Hyresinkomsterna för de allmänna utrymmena i stadshuset har överskridit det budgeterade. Samma gäller för de interna försäljningsinkomsterna för kopiering och kontorsmaterial. Verksamhetsutgifterna har förverkligats till 100 %. Överskridningen av anslaget för personalutgifter beror på att arvodena för både stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens sammanträden har överskridits pga. att många sammanträdet har varat längre än tre timmar. Det påverkar arvodet för både förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Vidare har fyra arbetsgrupper för utredning av utrymmesfrågor sammanträtt några gånger var, och de har hållit långa möten. Dessutom har styrgruppen för utredningen av kommunsammanslagningen Pargas Kimitoön sammanträtt några gånger under året. Dessa utredningar har inte beaktats i samband med budgetförslaget för För köptjänster har det i förhållande till budgeten gjorts inbesparingar på kopieringsleasingavgifterna, inkvarterings- och förplägnadstjänster, rese- och transporttjänster och utbildningstjänster. Konsulttjänster och annonsering har använts mera än budgeterat, vilket närmast är att hänföra till utredningen om skolnätet i Pargas stad och valet av ny stadsdirektör. Totalt sett har anslaget för köptjänster underskridits, användning 94 %. Den låga användningsprocenten, 65 %, för material, förnödenheter och varor återspeglar en sparsam hushållning. Överskridningen av bidrag återspeglar att fastighetsskatteprocenten har höjts och Skatte- 49

50 Koncerntjänster Bokslut 2014 verket har granskat värderingen av fastigheterna. De bidrag motsvarande fastighetsskatten som utbetalas åt ungdoms- och idrottsföreningar och med dem jämförbara ideella samfund har därför stigit till beloppet, samtidigt som allt flera berättigade samfund har ansökt om bidrag motsvarande fastighetsskatten. Övriga verksamhetsutgifter har överskridit budgeten pga. rättegångskostnader om som förvaltningstjänster med stöd av domstolsbeslut har fakturerat stadens motpart i en rättegång. Men motparten är medellös, så fordran måste avskrivas, och belastar bokslutet som en utgift. Måluppfyllelse 2014 Att ställa i ordning arkiven i Iniö, Korpo och Houtskär Utvärdering: arkivsekreteraren genomför i samarbete med informationssekreterarna vid kommunikationstjänster en utgallring av arkivmaterialet i de tidigare kommunerna Iniö, Korpo och Houtskär. Arkiven ställs i skick. Målnivå: Iniös och Korpos arkiv är ställda i skick under år 2014 Iniös och Korpos arkiv är rätt långt utgallrade och ställda i skick, men arbetet är inte slutfört. CENTRALFÖRVALTNING ÅRSVERKEN Årsverken, tillsvidare Stadsdirektör Stadsjurist Arkivsekreterare Ledningens sekreterare Projektkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Translator Textbehandlare Vaktmästare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken, tidsbundna Sammanlagt Årsverken totalt 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING PRESTATIONER Fullmäktigesammanträden Styrelsesammanträden Sektionen CENTRALFÖRVALTNING MÄTETAL Nettokostnad/invånare Befolkning

51 Koncerntjänster Bokslut 2014 PERSONALTJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Peter Lindroos, personalchef PERSONAL Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsinkomster % TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag % Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin: 1. Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal. 2. Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa. 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist. 4. Staden leds professionellt. Ekonomisk utvärdering 2014 Resultatenheten personaltjänster underskred budgeten som helhet. Lönekostnaderna var lägre än det budgeterade både gällande egen personal och för sysselsättningsanställda. Verksamhetsinkomsterna var högre än beräknade (lönesubvention och övriga bidrag). Följande avvikelser från budgeten kan nämnas: Personalvård, rekreation och UUA-verksamhet: Budgeten överskreds något, men köptjänster som helhet höll budgeten. Övriga verksamhetsutgifter; Interna kostnader (städning, hyra och IKT) hade underbudgeterats. Reskostnaderna överskred budgeten främst p.g.a. av behovet att kalla arbetarskyddsfullmäktige till möten, utbildningar och arbetsplatsbesök från Houtskär. Företagshälsovårdens kostnader steg mera än beräknat, men eftersom FPA-stödet steg i samma proportion överskreds nettokostnaderna bara måttligt. Verksamhetsmålens utfall Att uppdatera anvisningar för introduktion på arbetsplatsen Utvärdering: Uppdaterad anvisning våren 2014 Målnivå: Anvisningen presenterad i ledningsgrupp och samarbetskommitté Utfall: Stödblanketten introduktion för nyanställda finns nu på stadens intranet LOGG. Modellen har presenterats för personalen på samarbetskommitténs möte och i förmansutbildningar. Arbetarskyddet har kompletterat materialet med en inskolningschecklista som innehåller arbetarskyddscentralens rekommendationer 51

52 Koncerntjänster Bokslut 2014 Att i samarbete med arbetarskyddschefen utföra en riskkartläggning i hela organisationen Utvärdering: Genomförd riskkartläggning Målnivå: Kartläggningen genomförd hösten 2014 Utfall: Kartläggningen genomfördes hösten 2014, resultaten och åtgärdsförslagen sprids under år 2015 i samarbetskommittén och på arbetsplatsbesök. Att fortbilda förmännen i frågor om arbetshälsa och arbetarskydd Utvärdering: Antalet utbildningsdagar åt förmännen Målnivå: 2 utbildningsdagar Utfall: 2 interna utbildningsdagar ordnades. Flera förmän har deltagit i externa utbildningar kring detta tema. Ett större projekt i hantering av utmanande situationer i ledarskap startades upp. Att i samarbete med förmännen på de olika enheterna ordna temadagar i hur arbetsgemenskaperna aktivt kan utveckla sitt välbefinnande i arbetet Utvärdering: Antalet temadagar Målnivå: 4 temadagar (fokus på social- och hälsovård, bildning och kosthåll) Sammanlagt 15 temadagar hölls inom hälsovård, äldreomsorg och dagvård. På temadagarna användes verktyget reflektion i medarbetarskap. KOMPLETTERING: ATT MINSKA SJUKFRÅNVARO, ANTAL DAGAR, MÅLNIVÅ -10% Utvärdering: Statistik i personalrapporten Målnivå: Minskning av antalet frånvarodagar Utfall: Sjukfrånvarodagarna minskade från år 2013 till år Totalt har sjukfrånvaron alltså minskat med över 18 %. Den största orsaken till detta är intensifierade åtgärder för att minska antalet långtidssjukskrivna. Förmännen har följt ta till tals-anvisningarna och deltagit aktivt i trepartsförhandlingar med företagshälsovården. PERSONALTJÄNSTER ÅRSVERKEN Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Årsverken, tills vidare Personalchef Personalsekreterare Löneräknare ,2 5 Arbetarskyddschef 0, ,4 0,4 Sammanlagt 7, ,6 7,4 Årsverken, tidsbundna Löneräknare 0, ,1 0 Sammanlagt 0, ,1 0. Årsverken totalt ,7 7,4 52

53 Koncerntjänster Bokslut 2014 INFORMATION Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund, näringslivschef Anne-Maarit Itänen, informationschef INFORMATION Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag % -373 Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Informationschefen svarar för extern och intern kommunikation och för invånar- och imagemarknadsföring. Informationschefen ansvarar för stadens kundservice och utvecklingen av den vid stadens servicepunkter och har också hand om stadens medierelationer och pr-verksamhet. Informationssekreterarna svarar för kundbetjäningen på områdeskontoren och vid stadshusets Servicepunkt och telefonväxeln i Iniö har hand om stadens telefontrafik och kundbetjäning via telefon. Vision Informationstjänsters vision är att öppet, aktivt och kostnadseffektivt sköta både den externa och interna kommunikationen samt marknadsföringen och kundbetjäningen i Pargas stad. Ekonomisk utvärdering 2014 De totala kostnaderna för kostnadsstället har underskridit budgetramen. Måluppfyllelse 2014 Effektiv information och marknadsföring; att göra staden och dess tjänster kända bland potentiella inflyttare, kommuninvånarna, fritids- och deltidsboende samt de anställda inom staden. Enligt kundnöjdhetsenkäten på stadens webbplats hösten 2014 ställde sig största delen av de svarande positivt till hur staden sköter informationen: vitsordet för informationsbladet Nytt var 7,3 (på skalan 4 10). Layouten för infobladet Nytt förnyades under Invånarantal per var personer (-14). Att utveckla läsbarheten och interaktiviteten på hemsidorna och på intranätet Enligt kundnöjdhetsenkäten på stadens webbplats hösten 2014 ställde sig största delen av de svarande positivt till läsbarheten och funktionaliteten av webbplatsen: det sammanlagda vitsordet blev 7,4 (på skalan 4 10) och vitsordet för användbarheten, nyttigheten, aktualiteten och visualiteten var 3,3 (på skalan 1 5). Enligt användarstatistiken för 2014 besöktes stadens webbplats sammanlagt gånger av olika användare, av vilka 33,6 % var nya besökare. Målnivån är besökare på webbplatsen per år. Besökarna besökte i genomsnitt 3,2 sidor åt gången. Staden medverkar även aktivt i sociala medier och har flera sidor på Facebook (Pargas Parainen, Pargas Kultur - Parainen Kulttuuri, Blankabiblioteken - Blankakirjastot), ett Twitter-konto (Pargas Parainen) och en Instagram-sida (Inside Pargas Parainen). 53

54 Koncerntjänster Bokslut 2014 Stadens webbplats har förnyats så att sidorna nu är responsiva dvs. kan läsas också med mobila enheter. Sidorna är också klarare och lättare att använda. I och med den nya webbplatsen har möjligheter för kriskommunikation förbättrats avsevärt. God synlighet i massmedier Antal artiklar, nyhetsinslag, programinslag, ledare och kolumner per var totalt 685 st. Målsättningen för 2014 var 600/år. INFORMATION ÅRSVERKEN Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Årsverken, tillsvidare Informationschef Informationssekreterare ,5 Telefonist ,5 1 Sammanlagt ,5 7,5 Årsverken totalt ,5 7,5 PRESTATIONER Infoblad Nytt Imagebroschyr MÄTETAL Antal besökare på hemsidan Antal artiklar

55 Koncerntjänster Bokslut 2014 NÄRSERVICE Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Tomas Eklund, näringslivschef NÄRSERVICE Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % -623 Bidrag Övriga verksamhetsutgifter TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Ekonomiskt utfall Budgetanslaget för de fyra områdesnämnderna underskreds med drygt Verksamhet Områdesnämnderna i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö är sakkunnigorgan i lokala frågor inom respektive kommunområde. Nämnderna bevakar utvecklandet av närservicen och tar initiativ i frågor som gäller den lokala servicen. Nämnderna befrämjar också informationen och kontakten till invånarna i respektive kommunområde. Nämndernas kanslifunktion sköts av informationssekreterarna, som också bistår vid beredning av ärenden och fungerar som nämndernas sekreterare. Vision En fungerande växelverkan mellan nämnderna och kommunområdets invånare och mellan områdesnämnderna och stadens övriga organ. Mål 2014 Områdesnämnderna tar initiativ och ger utlåtanden i frågor av särskild betydelse för närservicen i kommunområdet. Utvärdering: Antal frågor av stor lokal betydelse som nämnden behandlat. Områdesnämnderna befrämjar informationen mellan invånare och staden samt mellan områdesnämnden och stadens övriga kollegiala organ genom att arrangera gemensamma diskussioner. Områdesnämnden medverkar i små lokala evenemang i syfte att sprida information och befrämja gemenskapen, genom att själv eller tillsammans med andra arrangera sådan verksamhet. Mål Ytterligare effektivering av områdeskontorens och områdesnämndernas roll som informationskanal mellan invånarna i kommunområdet och stadens övriga organisation. Verksamhetens utfall Områdesnämndernas verksamhet har allmänt sett motsvarat de målsättningar som uppställts i samband med budgeten. De fyra nämnderna har tillsammans hållit 14 sammanträden. Nämnderna har även sammankallat till välbesökta diskussions- och informationsmöten i enlighet med uppställda målsättningar. 55

56 Koncerntjänster Bokslut 2014 IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Kai Kalliolevo, IT-driftchef INFORMATIONSTEKNOLOGI Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska expertistjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera datasystemens kompatibilitet trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i datanätet administrera användarrättigheter anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program ge användarstöd sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och erbjuda de anställda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina arbetsuppgifter effektivt. Ekonomisk utvärdering IT-kostnaderna blev totalt sett något lägre än budgeterat, såsom även inkomsterna. Det bör noteras att verksamhetsinkomsterna för IKT-verksamheten i sin helhet består av interna inkomster på grund av att enheten enbart producerar tjänster till interna kunder. Det väsentliga när det gäller ekonomiuppföljningen är att följa upp utvecklingen av verksamhetsutgifterna. Att anslaget för köp av tjänster underskreds kan främst förklaras med beslut att avstå från eller skjuta upp vissa programprojekt inom både miljöavdelningen och hälsovården. I fråga om inköp av utrustning kunde besparingar uppnås tack vare fördelaktigare ramavtal med bland annat KL-Kuntahankinnat. Måluppfyllelse 2014 Ta i bruk det nationella patientdataarkivet (earkivet) Utvärdering: De nödvändiga funktionaliteterna i Pegasos-patientdatasystemet anskaffas och tas i bruk. Målnivå: I enlighet med sjukvårdsdistriktets tidsschema. Hösten Projektet genomfördes i enlighet med sjukvårdsdistriktets tidsplan. Planeringen och genomförandet gjordes i samarbete med programleverantören CGI och sjukvårdsdistriktet. 56

57 Koncerntjänster Bokslut 2014 Produktionsanvändningen startade Kartlägga informationsteknologiska utmaningar som är förknippade med interkommunalt samarbete Utvärdering: IT-infrastrukturen, programtillämpningarna och personalresurserna kartläggs. Målnivå: Hösten Pargas stad medverkar i det regionala ICT-forumet i Åboregionen som fokuserar på att kartlägga och främja samarbetsmöjligheter regionalt. Som resultat av detta samarbete har man under 2014 kartlagt IKT-resurser i kommunerna och initierat flera samarbetsprojekt i syfte att effektivera verksamheten. IKT ÅRSVERKEN Årsverken tillsvidare IT-driftchef ADB-planerare 0,5 0, IT-stödperson 4,5 4, Sammanlagt Årsverken tidsbundna IT-stödperson 1 1 Sammanlagt Årsverken totalt IKT PRESTATIONER Användarsignum

58 Koncerntjänster Bokslut 2014 TRAFIK OCH SKÄRGÅRD Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Tomas Eklund, näringslivschef TRAFIK OCH SKÄRGÅRD Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Ekonomiskt utfall Det ekonomiska utfallet är klart bättre än budgeterat pga. minskade personalkostnader. Verksamhet Intressebevakning i trafik- och skärgårdsfrågor. Vision En livskraftig skärgård med fungerande kommunikationer. Mål 2014 Att effektivt och långsiktigt föra fram stadens intressen i frågor som gäller skärgården, att påverka utvecklandet av skärgårdstrafiken och att medverka i planerings- och beslutsprocesser gällande kommunikationer både på land och till sjöss. Utvärdering: Deltagande, synlighet och konkreta resultat Målnivå: Aktivt påverkande och deltagande Mål En långsiktig och framgångsrik intressebevakning utgående från att verksamheten omorganiseras. Verksamhetens utfall Stadens representanter deltar aktivt i möten, förhandlingar, seminarier och uppvaktningar. På våren fördes en intensiv och lyckad kampanj för att förbättra skärgårdsföretagarnas möjlighet till förtur på färjorna. Färjturerna nattetid mellan Pargas och Nagu var också i fara, men försämringarna drogs tillbaka efter förhandlingar med NTM-centralen. Staden har aktivt arbetat för att planeringen av den nya Rävsundsbron inleds i tid. Diskussionen och lobbningen för att få till stånd en fast förbindelse mellan Pargas och Nagu har tagit fart på nytt efter några lugnare år. Verksamheten har omorganiserats så att Trafik och Skärgård från och med år 2015 hör till Näringslivstjänster. 58

59 Koncerntjänster Bokslut 2014 TRAFIK OCH SKÄRGÅRD ÅRSVERKEN Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Årsverken tills vidare T rafikchef Färjförare Sammanlag t /Yhtensä Årsverken tidsbundna 1,3 1, Årsverken totalt 4,3 4,

60 Koncerntjänster Bokslut 2014 EKONOMITJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Patrik Nygrén, ekonomidirektör EKONOMITJÄNSTER Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster % TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Budgetering, ekonomiplan och bokslut, betalningsrörelse, centralbokföring, ekonomisk rapportering, fakturering och kravfunktion, egendomsförvaltning, upphandling & inköpssamordning, finansförvaltning, omvärldsbevakning, vattenfakturering samt utveckling av dessa funktioner. Vision Ekonomiavdelningen sköter och koordinerar kostnadseffektivt och systematiskt stadens ekonomifunktioner på ett sätt som stöder en bra verksamhetsstyrning och en god hushållning med offentliga resurser. Ekonomisk utvärdering Ekonomitjänster förverkligade sin verksamhet så att verksamhetsbidraget överskreds med euro och användningsgraden var 108 %. Verksamhetsinkomsterna totalt förverkligades till endast 62 % p.g.a. att försäljningsvinsterna från försäljning av anläggningstillgångar (fastigheter) blev något mindre (drygt euro) än det budgeterade. Vid budgetändringen beaktades inte en så stor minskning av inkomsterna. Verksamhetsutgifterna överskreds med netto euro (användningsgraden 103 %) med överskridningar för Köp av tjänster och Övriga verksamhetsutgifter: Köp av tjänster förverkligades euro högre än budgeten av följande orsaker: Övergången till direktbetalning föranledde tilläggskostnader motsvarande euro år Transaktionskostnader från bankerna blev ca större än beräknat. Postningskostnaderna för fakturor överskred budgeten med ca euro, motsvarande intern fakturering höjer dock inkomsterna i motsvarande grad. Kostnaderna för uppdateringen av stadens hela ekonomiförvaltningssystem föranledde att interna ikt-kostnader överskred anslagen med euro. Övriga verksamhetsutgifter överskred anslagen som en följd av att försäljningsförlusterna från fastighetsförsäljningen förverkligades dryga euro högre än budgeterat. 60

61 Koncerntjänster Bokslut 2014 Måluppfyllelse 2014 Att ta i bruk ny version av ekonomiförvaltningssystemet Raindance (Kuntamall), Budnetti och Rondo 8. Att förbättra arbetsprocesser, säkerhet och intern kontroll i de processer som berörs i uppdateringen av programvaror. Slutligt övertagande skedde i maj 2014 och projektets sista skolningar hölls i augusti för Budnettis del. Att förbättra rapporteringen i samband med förnyande rapporteringssystemet Tane. Tane medger nu en detaljerad uppföljning på dokumentnivå, för externa och interna fakturor och alla bokföringshändelser. Rapporteringsmodulen Udp ger goda möjligheter till realtidsuppföljning, av verksamhet och finansiering. Att utveckla upphandlingsprocesserna i staden. Upphandlingskoordinerandet startade upp enligt målnivån våren Upphandlingskoordinator har bl.a. deltagit i utbildningar, träffat företagarna och sonderat om. Att effektivera och förbättra inköpsprocesserna. Processbeskrivning har gjorts för inköpsprocesserna. Att avdelningsvis ordna utbildning för inköpsrutiner, organisation och kontoplan, moms, hantering av inköpsfakturor i Rondo. Avdelningsvis på ekonomiavdelningen. Under året har utbildningar ordnats för Rondo-, Tane- och Budnetti-användare. EKONOMITJÄNSTER ÅRSVERKEN Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Årsverken, tills vidare Ekonomidirektör Ekonomichef Huvudbokförare Bokförare Upphandlingskoordinerare ,3 0,3 Ekonomisekreterare ,3 1,3 Sam m anlagt ,6 7,6 Årsverken, tidsbundna Ekonomisekreterare Sam m anlagt Årsverken totalt ,6 8,6 61

62 Koncerntjänster Bokslut 2014 NÄRINGSLIVSTJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Tomas Eklund, näringslivschef NÄRINGSLIV Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster % TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag % Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Mission Näringslivstjänster i Pargas stad är en länk mellan företagare och offentliga sektorn. Grundtanken är att man via staden kan få information om vart man kan vända sig och hur man får hjälp i frågor som berör företagsamhet. Vi verkar för hela Pargas bästa och svarar för utvecklingen av näringsliv och turism i hela kommunen. Vision Företagandet gör Pargas till en tillväxtkommun. Verksamhet Stöda skapandet av nya företagsidéer Stöda nyetableringar Stöda och förbättra existerande företags verksamhetsförutsättningar Stöda övriga avdelningar i projektansökningar och projektgenomförande Intressebevakning Näringslivstjänster hyr hamnfastigheterna från servicetjänster och hyr dem vidare åt företagare enligt hamnstrategin. Ekonomisk utvärdering Det ekonomiska resultatet var drygt 5000 bättre än budgeterat på grund av minskade personalkostnader Måluppfyllelse 2014 Mångsidigt serviceutbud genom upphandling -upphandlingsansvarig har utnämnts och har inlett sitt arbete för att förbättra upphandlingsprocessen i staden Väsentlig information till företagarna alltid tillgänglig -aktivt samarbete med företagarföreningarna bl.a. minikryssning med företagarna både på våren och hösten, infokvällar ordnas regelbundet. Stadens förvaltning har en positiv inställning till näringslivet - näringslivsfrågor tas upp i ledningsgruppen, gemensamma tillfällen och träffar ordnas i möjligaste mån för att öka förståelsen för varandras verksamhet. 62

63 Koncerntjänster Bokslut 2014 Ett brett samarbete och ett utökat nätverk som gynnar näringslivet -fortsatt aktivt samarbete med andra aktörer och organisationer över bransch- och regiongränser Planläggningen och infrastrukturen beaktar företagens behov -ett allt större samarbete med planläggningen som t.ex. Uusi kaupunki -projektet Företagsamhet lyfts fram i undervisningen -planerad fortsättning på Creating business projektet i Pargas svenska gymnasium, staden är med i företagarby projektet för sjätteklassister, Get the Deal anordnades hösten 2014 med deltagare från olika läroinrättningar Näringslivskonsekvensbedömningen används i för företagen viktiga frågor -blankett tagits i bruk och används i för näringslivet viktiga ärenden Förnyande av stadens hemsidor (näringslivsdelen) -delvis uppdaterade, arbetet fortsätter under 2015 NÄRINGSLIV ÅRSVERKEN / TYÖVUODET Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Näringslivsdirektör/Näringslivsombud Avdelningsassistent 1 1 0,4 0,4 0,4 Projekkoordinator 2 1,5 1,2 1,2 1,2 Sammanlag t /Yhtensä 4 3,5 2,6 2,6 2,6 NÄRINGSLIV MÄTETAL / MITTARI Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Antal rådgivningshändelser Startrådgivning Skolbesök Antal nya/startande företag Antal bidragsansökningar

64 Koncerntjänster Bokslut 2014 TURISM Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund, näringslivschef Niclas Gestranius, turismchef TURISM Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut VERKSAMHETSINKOMSTER budget % 2013 Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Turistinformationen i samband med samservicepunkten i stadshuset i Pargas har haft öppet året om. I kommunområdena Nagu, Korpo, och Houtskär har besökarna sommartid betjänats av turistombud. I Nagu och i Houtskär fanns under högsäsong informationsbodar i Nagu gästhamn och i Näsby i samband med torget. Turismenheten ansvarar för destinationsmarknadsföringen av hela Skärgården. Besökarna får god betjäning, näringslivet får ökad omsättning, skatteintäkterna ökar och de som bor på orten får ökad service och trivsel. Målet för marknadsföringen är att profilera skärgården nationellt och internationellt. För detta ändamål produceras och distribueras informations- och marknadsföringsmaterial. Skärgårdsstaden har deltagit på turist- och båtmässor såväl i hemlandet som utomlands. Turistenheten har utfört marknadsföringskampanjer och pressresor (FamTrips) i samarbete med bl.a. i TurkuTouring och Visit Finland. Som målgrupp för marknadsföringen har man såväl den inhemska som den utländska turistmarknaden. Turismenheten har som köptjänst av NTM-centralen ansvarat för tidtabellsinformationen för färje- och förbindelsebåtstrafiken i skärgården. Under verksamhetsåret slutfördes ett Leader-finansierat socialmedia projekt (ComSome) Allt fler besökare letar efter information på nätet och framförallt genom sociala medier och webb. Information om skärgården bör vara tillgänglig och överskådlig online via Sociala Medier och mobila applikationer och därtill är det avgörande om innehållet är lockande och förtroendeingivande. Skärgårdens turistnäring har hittills lyckats väl med att initiera detta, och Skärgårdens totala närvaro online har utvecklats genom ComSome projektet och Visitarchipelago på Facebook, Twitter och Instagram. En förnyelse av skärgårdens turistiska hemsidor har varit aktuell under verksamhetsåret, men resursbrister och tillfällig personal-omorganisering har medfört att projektet inte slutförts. Hållbar, naturnära turism med många olika utelivsaktiviteter är den ökande trenden inom turismbranschen. Under verksamhetsåret inleddes planeringen av ett Archipelago Outdoors projekt med fokus på att utveckla utelivs- paddlings-, vandrings- och cykelturismen i skärgården. Projeket stöder lokalt Visit- Finlands Outdoors målprogram I-III och startas upp under våren 2015 ifall extern finansiering kan erhållas. Vision Pargas stad är en dragkraftig intressant turistdestination som verkar året om. Internationell naturnära 64

65 Koncerntjänster Bokslut 2014 turism och användningen av modern informationsteknologi och sociala media i en rik tvåspråkig skärgårdskultur är kännetecknande för skärgårdsstaden. Ekonomisk utvärdering Turismens försäljningsintäkter består av turistföretagarnas deltagande i turistbroschyrer och marknadsföringskampanjer. Tyvärr uppnåddes målet för företagarnas deltagande i verksamheten till endast 51 % av budgeterat och av tidigare års nivå. För att uppnå större intäktsvolym krävs aktivt säljarbete och bra relationer till samarbetspartners. Resursbrist inom turismenheten under största delen av verksamhetsåret påverkade märkbart negativt på intäkternas storlek. Kostnaderna var 91 % av budgeterat och total netto bruksgrad 98 %. Således underskreds verksamhetsbidraget med knapp marginal. Verksamhetsmålens utfall Utveckla nya kvalitetssäkrade tjänster och turistprodukter Antalet nya produkter/tjänster Målnivå 5 Företag som utvecklat nya turistprodukter 5 st; Café Hallonblad, Pargas, Bistro Klykan, Nagu. Artbank, Pargas, Restaurang Kamu, Pargas, Ta Ta Takeaway, Pargas Trygga nuvarande och under bildning varande företagens utvecklingsmöjligheter Antalet nya turistföretag/år Målnivå 2 Nya företag 2 st.: Bistro Klykan och Villa Banken, Nagu Planera och utveckla nya turistkoncept/turistkoncentrationer/turistprojekt Antalet nya turistprojekt Målnivå 1-2 Nya turistrelaterade projekt, Archipelago Outdoors I Nya turismkoncept: Bodgårdin Aittamajoitus; Blokki-museo. Utvecklandet av vandringsleden i Norrby, Iniö och vandringslederna i Sattmark, Pargas och Westerholmstigen, Nagu (ProNagu) Planera och utveckla nya rutter för turistrelaterad båt/kryssningstrafik Antal nya turistrutter Målnivå 1 Höja servicenivån på turistanläggningar och i gästhamnarna Antal företag med kvalitetsskolning Målnivå 3 Fortsatt samarbete mellan gästhamnarna. Ny upplaga av nätversionen av broschyren Skärgårdens gästhamnar. En förlängning av de säsongsbetonade turistföretagens öppethållningstid med minst 2 veckor Öppethållningstid/veckor/år Målnivå + 2 veckor NTM-Centralens finansieringsbeslut för Skärgårdens Ringväg garanterar en trafikeringsperiod för tiden vilket inte möjliggör eller stöder en förlängning av turistföretagens öppethållningstid. Turistinformationspunkterna i Skärgården höll öppet dagligen till 31.8 och vecksolut under september. Trafikeringsperioden för m/s Östern på Lilla Ringvägen startade i år redan 16.5 och avslutades En ökning av de officiella övernattningsdygnen samt besökarna längs Skärgårdens Ringväg Övernattningsdygn Målnivå +5 % Antalet registrerade övernattningsdygn i Pargas uppsteg till (inhemska 43002, utländska 9992), vilket innebär en ökning på 1482 övernattningsdygn jämfört med år 2013 (+ 2,9 %). Statistiken innehåller uppgifter från företag med minst 10 rum, stugor, husvagnsplatser. De flesta inkvarteringsföretagen i Pargas är små eller medelstora företag vars statistik saknas från de officiella uppgifterna, varvid man kan räkna med att de verkliga övernattningarnas antal uppgår till minst 1,8 2 gånger större. Antalet övernattningar i hela Åbo Skärgård uppsteg till övernattningsdygn ( från år 2013). Antalet resenärer längs Skärgårdens Ringväg blev till antalet personer, vilket betyder en minskning med ca 8 % från tidigare år. Lilla Ringvägens passagerarantal uppnådde alla tiders rekord med 65

66 Koncerntjänster Bokslut passagerare. Ökningen är ca +2,5 % jämfört med tidigare år. Tillsammans hade Ringvägarna totalt passagerare och fordon. TURISM ÅRSVERKEN / TYÖVUODET Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. T urismchef Marknadsföringschef T uristinformatör Sammanlag t /Yhtensä

67 Koncerntjänster Bokslut 2014 LANTBRUKSFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund, näringslivschef LANTBRUKSFÖRVALTNING Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut VERKSAMHETSINKOMSTER budget % 2013 Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % 674 Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Pemars landsbygdstjänster inledde sin verksamhet I samarbetsområdet för landsbygdsförvaltningen ingår Pargas, Pemar och S:t Karins städer samt kommunerna Kimitoön och Sagu. Landsbygdsförvaltningen ansvarar för jordbrukets stödsystem, skördeskadevärderingar, flyghavreövervakning samt upprätthållande av djurhållarregistrets uppgifter. Ekonomisk utvärdering Köptjänsten från Pemar stad blev billigare än beräknat varför verksamhetsbidraget är ca bättre än beräknat. Denna positiva utveckling torde fortsätta under 2015 då beräkningsgrunderna ändras på ett sätt som torde gynna Pargas stad. 67

68 Koncerntjänster Bokslut 2014 PROJEKT Stadsstyrelsen Koncerntjänster Tomas Eklund, näringslivschef PROJEKT Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag % Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Ekonomisk utvärdering Verksamhetsbidraget är över bättre än budgeterat. Både verksamhetsinkomster och -utgifter är klart högre än i budgeten. Detta beror främst på att nya projekt som inleds under året budgeteras enligt nettoresultat och inte enligt kostnader och intäkter. Kännetecknande för år 2014 var också att slutredovisningen gjordes för vissa projekt i och med att den gamla strukturperioden tog slut. Under projektens gång periodiseras utgifter och inkomster och det slutliga resultatet är inte alltid exakt som kalkylerats. Mätetal budget 2014 Strategikonforma projekt startade Projektens självfinansieringsdel 7,10 % <25 % 17 % Projektfinansiering till avdelningarna 1 ans/1 godk 3 ans/2 godk 4 ans/4 godk Under år 2014 avslutades de sista av stadens projekt som hade beviljats finansierats av medel från strukturperioden Under året kunde stadens utnyttja endast annan typ av finansiering för projekt, som till exempel statsunderstöd i olika former. I och med att de båda projektkoordinatorernas arbetsinsatser fortsättningsvis delades mellan näringslivstjänster, ekonomitjänster och förvaltning så stannade årsverkena på en betydligt lägre jämfört med tidigare år. Strategikonforma projekt startade under år Bron Silta (sysselsättningspolitiskt understöd) 2. Koko elämä kotona (KASTE) 3. ASPA 2014 (finansministeriets statsunderstöd) 4. PROFFS (utbildningsstyrelsens statsunderstöd) 5. Dokumentering av Granvik Södergård (fondfinansiering) Projektfinansiering till avdelningarna under år Bron Silta 2. Koko elämä kotona 3. ASPA PROFFS 68

69 Koncerntjänster Bokslut 2014 Årsverken De fast anställda finns under Näringsliv, antalet projektanställda varierar. 69

70 Koncerntjänster Bokslut 2014 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Servicetjänster Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster % TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Servicetjänster svarar för skötseln av stadens egna bebyggda fastigheter ( m²) inklusive gårdsområden med undantag av vattentjänstverkets och avfallsverkets byggnader, ishallen, PIUG, idrottsplanerna och Skyttala museum. Enligt stadsstyrelsens angivna budgetramar under planeperioden kommer fastigheternas skick att fortsätta försämras och förutsättningarna för serviceproduktionen kommer att vara mer osäkra. Vision Att skapa förutsättningar för stadens serviceproduktion i form av verksamhetslokaler och komplettera det lokala näringslivets verksamhetsförutsättningar. Verksamhetsförutsättningarna definieras som utrymmen som stöder serviceproduktionen, med hjälp av vilka produktiviteten och kvaliteten på slutresultatet förbättras. Ekonomisk utvärdering Inkomsterna överskrider den budgeterade referensramen med , vilket motsvarar en överskridning på 1 %. Att inkomsterna blev högre än budgeterat beror på det ökade servicebehovet i form av tillfälliga utrymmeslösningar, med de ersättande utrymmena för Våno skola som största post, samt på de ökade fastighets- och serviceuppgifterna inom den interna verksamheten. Utgifterna överskrider den budgeterade referensramen med , vilket motsvarar en överskridning på 0,3 %. Att utgifterna blev högre än budgeterat beror på en budgetändring på som innebar att den budgeterade referensramen för utgifterna för ansvarsområdet fastigheter minskades, medan utgiftsramen för ansvarsområdet kosthåll i motsvarande mån utökades. Inkomsterna är högre än utgifterna, men med beaktande av det budgeterade verksamhetsbidraget blir nettoresultatet Måluppfyllelse 2014 Fastigheterna är till sin utnyttjandegrad effektiva utrymmen, där det är hälsosamt och även trivsamt att vistas och arbeta i. Utvärdering: Offentliga utrymmen, m²/invånare Målnivå: 5,32 m²/invånare (5,36/2013) 70

71 Koncerntjänster Bokslut 2014 Utfall: 5,29 m 2 /invånare Utvärdering: Driftstopp i verksamheten p.g.a. hälsorisker i stadens fastigheter Målnivå: Inga driftstopp i stadens verksamhet p.g.a. hälsorisker i stadens fastigheter, utan begränsningarna i användningen betraktas som ett led i de grundliga renoveringarna Utfall: Inga driftstopp, verksamheten i Våno skola avslutats på initiativ av användaren Det tekniska skicket av fastigheterna specificeras, bibehålls eller förbättras på lång sikt i syfte att trygga förutsättningarna för stadens serviceproduktion Utvärdering: Undersökningar av fastigheternas skick/långsiktiga planer Målnivå: Andelen undersökta fastigheter 70 % Utfall: Andelen undersökta fastigheter 70 % Att uppfylla behoven av användartjänster inom servicetjänsters eget verksamhetsområde Utvärdering: Timmar/år Målnivå: timmar/år Utfall: timmar/år Energisparande som en del av optimerad fastighetsekonomi Utvärdering: Elenergiförbrukningen hos uppföljningssegmentet MWh/m²/år Målnivå: 2 % 0,066 MWh/m²/2014 (0,068 MWh/m²/2013) Utfall: +1 % De mål som satts upp för fastigheter har uppnåtts som helhet. Energi har inte kunnat sparas i enlighet med det uppsatta målet, eftersom byggandet och det alltmer mångfacetterade användarbehovet har bromsat besparingsutvecklingen. SERVICETJÄNSTER/FASTIGHETER Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget ÅRSVERKEN Årsverken tillsvidare Fastighetschef Teknisk disponent Byggmästare 1,25 1,25 1,25 1,04 1,25 VVS-planerare/0 inte aktiverad Ansvarig fastighetsskötare Ledande fastighetsskötare/ serviceman Fastighetsskötare/serviceman 9,06 8,81 8,28 7,76 9,84 Timmerman Kanslist/0,4 inte besatt+inte heller under semestrar 3,5 3,1 3,1 2,8 3,5 Sammanlagt 19,81 19,16 18,63 17,60 20,59 Årsverken tidsbundna Övrig personal 0,83 0,85 0,92 0,3 Fastighetsskötare, sommarvikarier 0,6 0,8 0,8 0,8 0,6 Sammanlagt 1,43 1,65 1,72 1,1 0,6 Årsverken totalt 21,24 20,81 20,35 18,70 21,19 PRESTATIONER BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BU 2015 Kapitalhyra, /m² 0,48 0,42 0,73 0,55 0,66 Drifthyra, /m² 3,88 4,01 3,99 4,12 4,25 Volym, m²

72 Koncerntjänster Bokslut 2014 KOSTHÅLL Stadsstyrelsen Servicetjänster Seppo Pihl, fastighetschef Niina Isberg, kostchef KOSTHÅLLET Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Kosthållet svarar för den lagstadgade dagliga måltidsservicen på stadens daghem, skolor, bäddavdelning, servicehus och inom äldreomsorgen samt för personalmåltiderna i stadshuset. Vision God och hälsosam basmat till stadsborna så att hänsyn tas till näringsinnehåll, ekonomi och hygien. I enlighet med referensramen tas hänsyn även till ekologiska aspekter, närproducerad mat och servicemiljö i verksamheten. Ekonomisk utvärdering Inkomsterna är 6 % högre än budgeterat, vilket beror på ökat antal beställda serveringar och delvis även på höjning av priset på personallunch. De interna inkomsterna från basmåltidstjänsterna stannar dock ca 3 % eller under den beräknade nivån. Detta har en direkt negativ inverkan på antalet realiserade prestationer, och därmed blir också medelpriset högre per prestation. De interna inkomsterna från basmåltidstjänsterna beräknas utifrån det antal matgäster per måltid som avdelningarna uppger. Av kosthållsverksamheten utgörs ca 90 % av basmåltidstjänster och de står alltså för en betydande del av kosthållets inkomster. Budgeten för ansvarsområdet kosthåll ändrades genom stadsfullmäktiges beslut. En budgetändring på gjordes genom att omdisponera anslag mellan ansvarsområdena inom servicetjänster så att budgetändringens nettoinverkan blev 0. Behovet av att ändra budgeten för kosthållet föranleddes, av orsaker som inte berodde på ansvarsområdet självt, av felaktigt beräknade KomPL-förtidsavgifter samt av att kostnaderna för reparation av maskiner och apparater ökade mer än beräknat. Utgifterna i den ändrade budgeten är 6 % högre än beräknat, i likhet med inkomsterna. Utgifterna har kunnat hållas under kontroll genom att kritiskt se över verksamheten och genom att vidta nödvändiga åtgärder, en av dessa åtgärder är avtalet med Sodexo om att organisera föreståndarskapet i centralköket en viss tid genom en extern tjänst. Under avtalsperioden som tog slut i februari 2014 (23 månader) uppnåddes en besparing på sammanlagt ca i verksamhetskostnaderna för stadens kosthåll, något som har bidragit positivt till att hålla utgifterna under kontroll. Avtalet med Sodexo förlängdes till slutet av 2014 bl.a. för att kunna befästa de nuinförda arbetssätten. Genom stadsfullmäktiges beslut kommer upphandlingen av föreståndaruppgiften i form av en extern tjänst att utvidgas att även omfatta Malmkullaköket. Nettoresultatet är positivt,

73 Koncerntjänster Bokslut 2014 Måluppfyllelse 2014 Att vidareutveckla en ändamålsenlig struktur för mattillagningen Utvärdering: Det proportionella antalet tillagnings- och servicekök Målnivå: Ändring av tillagningskök till servicekök i de fall detta ger en klar inbesparing också med beaktande av helheten Utfall: Målet har uppfyllts. Stadsfullmäktige har godkänt en ändring av köken i Björkhagens daghem och daghemmet Karusellen till servicekök från hösten Att vidareutveckla samordningen av mattillagningen och standardisera matrecepten Utvärdering: Antalet standardiserade matrecept Målnivå: Lunchmatsedlarna i verksamhetsstyrningssystemet Utfall: Målnivån har uppfyllts delvis. Skolornas basmatsedel är införd i verksamhetsstyrningssystemet, de övriga kundgruppernas lunchmatsedlar kräver fortsatt bearbetning. Luncher av jämn kvalitet till skolelever och äldre samtidigt som köksstrukturen förändras Utvärdering: Enkät om kundnöjdhet och bedömning gjord av en utomstående bedömningsgrupp Målnivå: Minimimålnivån 70 % Utfall: Målet har uppfyllts delvis. I december 2014 genomfördes en kundnöjdhetsenkät bland skolelever i åk 4 9 i skolorna i Pargas stad. Av lågstadieeleverna var 66 % nöjda eller mer än nöjda med skolmåltiderna som helhet. Av högstadieeleverna upplevde bara 47 % att de vara nöjda eller mer än nöjda med skolmåltiderna som helhet. Globalt tänkande närproducerad mat används med beaktande av resurserna Utvärdering: Närproducerad mat används totalekonomiskt jämlikt, anpassat efter primärproducenternas verksamhetsområden Målnivå: Användningen av närproducerade produkter per primärproducenternas verksamhetsområde har inom de ekonomiska ramarna stabiliserats till 5 7 % av den totala volymen Utfall: Målet uppfylls. I skärgården uppfylls målet väl under hela året. I Pargas område är portionspotatis den enda produkten som hittills räckt till under hela året. Andra produkter, såsom tomater, svampar och bär, är beroende av säsongvariationen och/eller variationen i skörden. Användningen av produkter från närområdet fortsätter med beaktande av utbudet och de tillbudsstående resurserna. Personalen delaktig i kvalitetstänkandet Utvärdering: Regelbundna kosthållsmöten för hela personalen två gånger om året, därtill teammöten kring olika teman Målnivå: Kosthållsmötena och teammötena har blivit etablerade som ett sätt att utveckla samarbetet Utfall: Målet har uppfyllts delvis. Mötena och träffarna har blivit en etablerad del kosthållets verksamhet. Merparten av mötena/träffarna är fullständigt etablerade och gruppen har ett tydligt framåtsträvande och produktivt arbetssätt. En del av gruppmötena kräver fortfarande större aktivitet och deltagande. De mål som satts upp för kosthållet har uppfyllts. 73

74 Koncerntjänster Bokslut

75 Koncerntjänster Bokslut 2014 STÄDNING Stadsstyrelsen Servicetjänster Seppo Pihl, fastighetschef Marjut Liukkonen, städarbetsledare STÄDNING Budget Förändringar Ändrad Utfall Bruksgrad Bokslut budget % 2013 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster % Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster TOTALT % VERKSAMHETSUTGIFTER Personalutgifter % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Bidrag Övriga verksamhetsutgifter % -33 TOTALT % VERKSAMHETSBIDRAG % Verksamhet Städservicen svarar för städningen av verksamhetsställena för serviceproduktion i stadens fastigheter på ett optimerat sätt med tanke på de lokala verksamhetsmodellerna och de särskilda produktionsmetoderna. Vision Utrymmena i de olika fastigheterna för stadens serviceproduktion städas specificerat efter användarnas behov, den kvalitetsnivå parterna har kommit överens om och enligt ändamålsenlig dimensionering. Ekonomisk utvärdering Intäkterna överskrider den budgeterade nivån med Mögelstädningen i Våno skola och de övriga beställda extra arbetena har höjt intäkterna i nämnd omfattning. Verksamhetsutgifterna underskrider den budgeterade nivån med Den summa som hade avsatts för KomPL-förtidsavgifter underskreds med Minskningen av personalkostnaderna syns i att andelen köp av tjänster har ökat. Måluppfyllelse 2014 Kundnöjdhet Utvärdering: Enkäter, 2 st./år Målnivå: 70 % Utfall: 70 % Kvalitetskontroll Utvärdering: Kvalitetsrundor, brister Målnivå: Mängden brister högst 5 % Utfall: 6 % Att rikta resurserna rätt då smutsighetsgraden varierar Utvärdering: Jämn kvalitet, rätt personaldimensionering Målnivå: Avvikelse högst 7 % Utfall: 9 % 75

76 Koncerntjänster Bokslut 2014 Utbildning och välbefinnande för stadens anställda Utvärdering: Utbildning som fördjupar yrkeskompetensen för hela personalen en gång om året och därtill för personalen i de olika verksamhetsområdena en gång under varje årskvartal Målnivå: De anställda deltar i en utbildning för hela personalen som en del av sitt arbete och i två utbildningar i sitt eget verksamhetsområde Utfall: Planering av arbete och metoder per verksamhetsområde De mål som satts upp för städningen har uppfyllts. 76

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

BOKSLUTET 2013. 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 19 5. Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten...

BOKSLUTET 2013. 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 19 5. Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten... BOKSLUT 2013 BOKSLUTET 2013 Innehållsförteckning... sid 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt... 8 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kimitoön-Pargas utredning

Kimitoön-Pargas utredning Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00-17.30 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: x Ted Bergman Markku Orell x

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Pargas stadshus, Styrhytten

Pargas stadshus, Styrhytten Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: Ted Bergman Markku Orell Cornelius

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter Stadsstyrelsen 214 20.10.2014 Stadsstyrelsen 235 03.11.2014 Stadsfullmäktige 93 11.11.2014 1466/10.03.02/2014 Stadsstyrelsen 20.10.2014 214 Beredare Ekonomidirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Till de besvärsgrunder som anförs ger stadsstyrelsen följande förklaring:

Till de besvärsgrunder som anförs ger stadsstyrelsen följande förklaring: Stadsstyrelsen 156 23.06.2014 Social- och hälsovårdsnämnden 77 28.08.2014 Förklaring till Åbo förvaltningsdomstol med anledning av Cornelius Collianders m.fl. besvär över social- och hälsovårdsnämndens

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Skattesatserna för 2018

Skattesatserna för 2018 Stadsfullmäktige 149 15.11.2017 Skattesatserna för 2018 Stadsstyrelsen 6.11.2017 328 Enligt 111 i kommunallagen ska fullmäktige senast i samband med att budgeten godkänns fastställa stadens inkomstskattesats,

Läs mer

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen 16.11.2017, Helsingfors Symposium - kommunerna och landskapen efter vård- och landskapsreformen Benjamin Strandberg Aktuellt i beredningen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet. Stadsstyrelsen 88 25.04.2016 Åtgärder inom socialväsendet 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 25.04.2016 88 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén,

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 58 21.03.2016 Stadsstyrelsen 73 04.04.2016 Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 21.03.2016 58 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Hur har uppskattningen gjorts?

Hur har uppskattningen gjorts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar - Publicerade 11.5.2017 - Uppdaterade 15.6.2017 - Uppdaterade 19.9.2017 Sanna Lehtonen utvecklingschef Hur har uppskattningen gjorts? Budgetpropositionens

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

KOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad

KOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad Sibbo i siffror KOMMUNENS STORLEK Markareal Sjöar Havsområden Kommunens yta Invånartäthet Tätortsgrad 340 3 356 699 56 82 km² km² km² km² personer/km² % Sibbo är en växande, östnyländsk kommun som är belägen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 10.12.2015 Sida 1 / 1 4640/2015 03.00.00 95 Ändring av förordningen om barndagvård gällande daghemmens personaldimensionering Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel. 09 816

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden har enligt kommunallagen 121 till uppgift att årligen avge en utvärderingsberättelse om huruvida de mål för verksamheten och ekonomin

Läs mer