STATENS STRÅLSKYDDS INSTITUT INFORMERAR GM RADIOAKTIVA I D-HANDLINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATENS STRÅLSKYDDS INSTITUT INFORMERAR GM RADIOAKTIVA I D-HANDLINGAR"

Transkript

1 .v.w.v.v.v.w.w.v.w t i SSI : iliiliil.v.wav.wiw. STATENS STRÅLSKYDDS INSTITUT INFORMERAR GM RADIOAKTIVA I D-HANDLINGAR Remissvar till justitieombudsmannen och konsumentombudsmannen.v.v 3T:dL3KYDDSINSTITUT STOCKHOLM 1974

2 jus hi konsumentombudsmannen Yttrande över anmälan av docent Ingvar Svensson, Uppsala, över myndigheters agerande ined anledning av radioaktivitet i ID-handlin^ar Strålskyddainstitutet vill hänvisa till bifogade synpunkter och bakgrundsmaterial, avsedda att belysa de frågor ^pjnälaren tar upp. Institutet anser att aktivitetsmärkningen av identitetskort och körkort utförs på ett sådant sätt att allmänheten icke kan komma till skada. Ej heller påverkas den allmänna strålmiljön i någon nämnvärd grad. Stråiskyddsinstitutet finner att allmänheten från början hållits informerad om aktivitetsmärkningen av identitetskorten men att mindre information förekommit om märkningen av körkorten. Genom att korten oavsett användningen måste anses ofarliga ur strålning» synpunkt kan institutet inte dela anmälarens åsikt att allmänheten borde varnas för radioaktiviteten genom individuell information då korten tillhandahålls. Detta skulle enligt institutets mening leda till en inflation i strålskyddsvarningar och minska effekten av de Tärningar institutet anser nödvändiga. Användningen av korten i post och banker är också sådan att inga särskilda varningar eller föreskrifter är motiverade. Den personal som handhar korten utsätts inte för någon bestrålning som ens tillnärmelsevis placerar dem i kategorin strålningsarbetare.

3 Även os korten således ur Btrålskyddssynpunkt måste anses ofarliga har strålskyddainstitutet kritiska synpunkter på den nuvarande situationen. Även ofarlig spridning av radioaktiva ämnen bör nämligen undvikas cm den är onödig, bl a på girind av risken för oro och missförstånd av det slag pi vilket nu har givits exempel. I konraurujc&tionsdepartementets skrivelse den 19 december 1972 tilx trafiksäksruetsverket sägs bl a att "Kungl Maj:t föreskriver vidare att trafiksäkerhetsrerket, om synnerliga skäl föreligger, för vi as t fall får medge undantag från föreskrifter, oin isotopmärknin,? 1 ', Denna passus, aoa» aannolikx införts som rutinåtgärd, synes inte motiverad i detta fall och strulskyddsinstitutet har svårt att se vilka "synnerliga skäl" som ur strålskyddssyiipunkt skulle kunna anses godtagbara. Strålskyddsinstitutet är mycket restriktivt när det gäller ^odkcirmand^t av radioaktiva konsumentartiklar. Trots att identitetskorten bedömdes såsom helt ofarliga ur strålnings synpunkt var institutet i diskussioner. n»d rikspolisstyrelsen och bankerna före kortets införande negativt till förslaget av principiella skäl. Institutet hade svårt att se att inte aktivitetsmärkningen och kontrollmöjligheten skulle Kurir.a ersättas med alternativa metoder utan nyttjnnde av radioaktivt ämne. Institutet var heller inte övertygat om att kontrollmöjligheten i realiteten skull-; komma att utnyttjas, i vilket fall aktivitetsnvirknirie-::! hade varit opåkallad. Från framför sj.lt rikspolisstyrelsen hävdades dock att man ansåg aktivitetsmärkningen *'ara en mycket viktig del av kontrollfunktionen. Institutet, som saknar sakkunskap i denna, fråga, måste acceptera säkerhetsexperternas bedömning, och det hade med tanke på kortets ofarlighet varit orimligt att motsätta zip: denna bedömning av enbart principiella skäl. I dagens läge synes situationen ha förändrats. Den verkliga kontrollen av identitetskorten inom post och banker är sparsam och inget tyder på att polisen avser att använda sig av alctivitetsmärknin/ren vid kontroll av körkorten. Posten, affärsbankerna, sparbankerna och jordbrukskassorna har samtliga accepterat även AU Rollfihna färg-kort "PRIlr 1, vilket icke är aktivitetsmärkt.

4 Institutets bedömning 1970 och 1972 var grundad på rikspolisstyrelsens med kraft framförda synpunkt att check- och postbedrägerier måste försvåras genom införandet av ett enda identitetskort, vilket i de speciella fallen även kunde ges firmakorts och körkorts funktioner, samt att aktivitetsmärkningen var väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Utvecklingen synes motsäga detta. I ett läge där identitetskort utan aktivitetsmärkning accepteras lika väl som de aktivitetsmärkta reduceras aktivitetsmärkningen från en nödvändig kontrollåtgärd till en av flera alternativa tekniska märkningsmetoder. På sikt kan det komma att bli önskvärt med metoder inte bara för äkthetakontroll av identitetskort utan även för automatisk, icke förfalskningsbar registrering av personnummer eller kontonummer. Intet talar med nuvarande erfarenhet för att aktivitetsmärkning under olika kodning skulle vara. aen lämpligaste tekniska lösningen i ett sådant fall. H»d tanke på önskvärdheten att hålla allmänheten väl informerad har bilagorna till detta remissvar utformats såsom en allmänt hållen redogörelse i vilken det relevanta bakgrundsmaterialet har samlats. I handläggningen av detta ärende har utöver institutsföreståndare Bo Lindell deltagit avdelningsföreståndaren för institutets kirnfysikaliska avdelning, J 0 Snihs, strålskyddsinspektören vid avdelningen, Curt Bergman, avdelningsdirektören vid administrativa sektionen, C-G Hecser samt chefen för informationsavdelningen, byrådirektör Sven Löfveberg. Pä statens strålskyddsinstituts vägnar Jan Olof Snihs ( Carl-Göst* töess

5 'T-v-r-i:, -IT'.;---'- sia r.'v "T "" ""TT ^ ''" 'T DO"J'7P IIIGVAK 3V/."3JOi:3 AIH-LlLAi; o^j..»ii 1.'u.»i UJI IlADIOAI-CTIVA ID::nTITE BIOLGGISILA PISKELri TILLiil-IPAIDE 3TFlL TILL ALIiCJ^IETE 1 - o or-.!» 1 V / It- i >' /1 PROKlvIGRIA I.U

6 INLEDNING Det nya svenska körkortet är liksom de identitetskort som tillverkas av A3 ID kort märkt med ett radioaktivt ämne i syfte att försvåra förfalskning och underlätta en kontroll av kortens äkthet. Denna aktivitetsmärkning har under våren * 974 oroat allmänheten och gett -upphov till åtskilliga förfrågningar i tidningarna samt till strålskyddsinstitutet. Kritik mot det nya körkortet, särskilt ur mekanisk hållbarhetssynpunkt, hade först förekommit, bl a i tidskriften Ny Teknik och inan hade debatterat de relativa fördelarna av de identitetskort som tillverkas av AE IB-kcrt och konkurrentföretaget AB Rollfilxn. Diskussionen om aktivitetsmärkningen va_xte därefter fram efter en artikel i tidskriften Miljö och Framtid av docent Ingvar Svensson, Denne hävdade att det använda radioaktiva ämnet medför "er: vise.rii?k för befolkningen avseende dels direkta strålskador på huden, dels genetiska skador på könskörtlama", Svensson har därefter anmält "myndigheternas agerande i samband med införandet av de radioaktiva ID handlingarna" till såväl justitieombudsmannen som konsumentombudsmannen. Strålskyddsinstitutet, som tidigt prövat riskerna av aictivitetsmärkningen av identitetskorten och förklarat sig inte kunna finna några bärande skäl att motsätta sig märkningen, finner det viktigt att frågan ges rätta proportioner. Institutet är därför angeläget att lugn* allmänheten genom att bekräfta att aktivitetsmärkningen inte medför några strålrisker, men också att understryka att institutet är negativt till spridningen av radioaktiva konsumentartiklar och att det genom "rad som under den senaste tiden har framkommit inte är övertygat om nödvändigheten av aktivitetcmärkningen. LYibart det faktu.ni att märkningen oroar personor som inte fått tillräcklig information synes vara ett skäl att ifrågasätta aktivitet3ffiirknin*rr;n oir rran inte kan framlägga mycket röda okäl för densamma eller förbittra informationen. Institute t ar dock icke rätt instan.a för T}rovr.i?i~'r: -\" dt^?a

7 skäl. Att fortlöpande informera al irrdnhe ten cni korten3 of ar ligget torde inte vara ett åliggande för strålskyddsinstitutet vars uppgift är att informera om strålrisker och att se till att dessa i görligaste mån elimineras. I sina anmälningar har docent Svensson ställt sju frågor, vilka han anser det önskvärt att få besvarade då justitieombudsmannen och konsumentombudsmannen, såsom han begär, prövar myndigheternas handläggning av införandet av de radioaktivt märkta identitetskorten. I följande avsnitt skall det bakgrundsmaterial redovisas, son; kar. vara relevant vid Desvarandet av dessa frågor. Det komaer att frångå av redovisningen att myndighe tern?; av åtskil Isinformation om akt.rvitetsmarkningen då identitetskortet först infördos, dvs Då beslutet om aktivitetsnarknj.r:,ren av även körkorten fattades 1972 var informationen inte lika god. men tidningarna. U_:ie likväl artiklar i frågan. När strålskyddsinstitutets styrelse 1970 hade tagit Etäilninf; till aktivitetsmärkningen utarbetades er. kort promemoria som tilihnrdahcll nyhetsmedia. Den promemorian låg bakom ett antal artiklar i presser. under våren Docent Svensson ställer frågan or. det är rimligt att identitetskorten. tillhandahålls utan någon varning beträf fande radioaktiviteten. Såsotr. kommer att framgå av ett av de senare avsnitten skulle detta strida mot allmänt tillämpade strålskyddsprincirei*. Allt.i-";? r i vår omgivning är mer eller mindre radioaktivt, inklusive vår egen kropp. Det finns därför ingen artskillnad utan endast en rradskillnad mellan olika ämnens och föremåls förmåga att utsända t:on:;: -sranie strålning. A--- :>* skäl är det inte rimligt att märka e*;t föremål ;! radicaktxvt" roller att varna för dess radioaktivitet med mir-dr^ än att intensiteten av den utsända strålningen ir märkbart större -\n vaa som är vanligt förekommande och kan väntas ge ett ic.ke fe va or bart ntråldont;-11 sk- tt. För att kunna ta ställning till vad som i lag-ens n.er.iag eller ur kcn.r, mentsynpunkt skall betraktas såsom ''radical ti'/t" måste man utgå frå,'. internationellt överenskomna konventioner o :ii uriaant<v"sföreskrifter. '. ar då att märka att man inte kan uté^å från r.obait det fy: ; K. i i-'.n begreppet "aktivitet" 1 for ett rad;.v5/u.vt aauv.:, Förniågan att ki..nr.-: fcro saka en given :?trå.ldc: efter det att eti radi. :..=.< livt ärne \J^L Y..:,~~.\\ ~ månr.i3kokroppor. ^:\u n ru'iera rj':d er. Tv: t': ', :<<.r : in 1,CX. <"'. uoo f "." e- :

8 1 samma &kv..v^iai - angiven i eiöereivis urs K." ;..rrle - av d^t ämnet. Förmågan att a^-e stråldoser i rcit ii skokroppen då strålkällan befinner sig utanför kroppen varierar ännu mer och det finns radioakt: ämnen som överhuvudtaget inte kan förorsaka en stråldos på avstånd på grund av strålningens begränsade räckvidd. Urc.ciften att ett föremål innehåller exempelvis 1 mikrocurie av ett radioaktivt anme är därför långt ifrån tillräcklig for bedömning- av s risken. Ett armbandsur med 1 mikrocurie radium vore en direkt oläilpi:- iköl som skulle kunna lämna ett tillskott på 50 /' utöser ' 1 JXTS. 2 t i*- Ett armband.*} ur med 1 irdkrocurie tritium å.^taå:,o^ner drirerrct mg-:: str' : Iö< u'.axifoi själva uret, pfterscir trltiur- endast, utsänder en Letastr^in^-.," med mycket liten rjckviud. Då det gäller identitetskortet -ir aet r^d^jaktiva :Jnr.et profet,. : ; >:--. nukiid som utsänder betastrålniag n;ed mj-cket kort rvcvid-!. T'er; : > r dessutom upphov t^.11 en tricket svag elektromagnetisk?trdlr.in.-- - (, ^-T^T.Östrålning cch röntrjenstraining). Ett senare avsnitt kommer att visa att beta3trålningen inte fl : rniäi- irer.crtränga mer än några tiondels millimeter av lätta äranen såsom plast, pa,re' och hud. Den kan därför inte förorsaka någon som helst ^trål-j^s i "-inriaskkroppen så länge kortet förvaras i sitt fodral, men ir.te heller om kcrt^t förvaras utan fodral i en plånbok, handväska, kavajficka eller r^.-i.grt annat sätt så att ett absorberande skikt av 0,4-0,5 mn finns neli.u: kortet och huden. Den enda möjligheten att be tas trainings r, kan nå levande celler ir att kortet hålls tryckt direkt mot hude:. eller förvaras i en ficka på *r. "; skjorta eller blus. Om kortet bäres så att 3ara2a hudyta alltid hi:.r exponerad för strålningen alla årets dagar kan de yttersta tiondels millimetrarna av huden på en yta av några kvaaratcentimeter bi i it.axi;;;, M bestrålade. Inte ens i detta extrema fall blir stråldosen så hög att * : fortsatt bärande av kortet på detta sätt, år efter år, kar. leda t i ii någon hudskada. Lå kortet hanteras på post och banker kommer tjänstemännen att kunna sätta fingrarna över den del av kortet under vi] Ken det ran i c-aktiva ämnet finns. Den sammanlagda tid ett finger kar. vara i! -rtart :.-<l atctivitetstnärkta kort under ett år?r er^lierti.-'' liten.r.a.f'-r'i ::^'i,-.: kontinuerliga kontakt som förutsattes i föror^or \<-j f^ror:;^], ;-vssu + cr hude;'3 döda hornla;r.t >?å tjockt att :-;tr-lj : :<ver>. ti II J.evanr;f> -.^Z'i-v '.

9 lägre än vid bestrålning a^ andra uo'ax av Muue::. Lan stråldos som kan erhållas vid hantering av Kortet ligger där Hr långt under de stxåldoser vid vilka man klassificerar ett arbete SOE strålnings ar be te cch har anl >- ning att ge särskilda varningar eller skyddsföreskrifter. Vid normal användning och förvaring av kortet förorsakar således betastr* ningen Överhuvudtaget ingen stråldos; vid onormal förvar.ing av korten (intill huden) förorsakas er. viss bestrålning tnon endast intill några tiondels millimeters djup över ett mycket litet hudoiiiråde. Den svaga elektromagnetiska strålninr son: kort-er; ^ts.lr.ier kar. d.-lrsiaotträffa hela kroppen och således även könsorganen. Den stråldos soir. d.-i -.:: åatadkomrnes är emellertid så liten att åen i realiteten k.-?.:; be:rv:t^ såsom obefintlig. Som jämförelse- kar. rj-ras att c A ett och sasirsa avs t-':.i. från strålkällan sämras stråldos erhålls från >:-\l av de rod kär. ia radioaktiva identitetskorten som från: - en deciliter ej.förorenad njo-ik - 5 centiliter vattenledningsvatten från städer n-ed grunclvattentv-tcter {z ex ": rra.1."-; - 1 hektogram sten eller le-.fix. - varje hektogram av måinniskanc e;:er: ;-:: >..:: Det radioaktiva identitetskcrtet påverkar därl^r irz^ dv:; u. j.:zi~^^ strålnivån så mycket som vardagliga förändringar i konfi.-araticner. av vanliga föremål i omgivningen. Få grundval av dessa förhållanden har strål:u-:y<i-.sir.sti c':tot /-""i-t att det radioaktivt märkta identitetskortet ri*^v3fce-ira-itarji.ågom cfarii.-n. Institutet finner således inte att docent Cver-iior. hax fog för sina farhågor att aktiviteisrnarknin^er. av i der.t: ter,; ;-:crt?r: :ue r ifc~ risker '" "." en belastning genera en ökning ^.v df-r ailuilnr-a.- tråimiljön. Det framgår av det material oce nu ::veri.-k..ratc till justitio- o~h >:nr----- nentombudsmännen att 3tra.lr>kyäd3i.nctitutet livväl anser a.-'ti v.i. t^trr :^'^~ ningen onödig om inte rikrpolioe-tyrcic-er.s u.rs;-r-ir.gi:;.ra rntontioner >-er.of örn, uärj. i gen att ondast ett utförar.de av icer.ti tf.-t^r.ar.'il^r.f" roi.<kr.r." av post och banker sant att aktivitetsra : -irknir..-;er. ;>.v ietta kort verki,*'- kommer till rutinmässig asiv'-'..nd:-/:. r ic vid ';\>r:':r>:-i, <~- \ i.v ":.' "ler... n< : i.rvaranie icke fallet. 8

10 DOCENT INGVAR S7EKS30NS ANMÄLAN Myndigheters agerande med anledning av radioaktivitet i ID-handlingar Vid myndigheters handläggning och vid marknadsföring i övrigt av de nya identitetskorten (id-kcrt) och de nya körkorten har uppenbarligen en medveten mörkläggning av vissa förhållanden skett i avsikt att undanhålla allmänheten viktig information rörande isotopmärkning av korten. Samtliga ID-kort av den nya typen, som tillverkas av CA-verken i Stränfnäs, har en märkning över fotografiet med den radioaktiva nukliden prometium 147 ( Pm). Den strålmängd, som avges av kortet» hålls strax under 1 nci (mikrocurie) vid tillverkningstillfället. Vid annonsering av dessa ID-kort ges endast informationen atx, de är isotoumärkta, medan sakförhållandet att det gäller en radioaktiv isotop icke omnamnes. Man har troligen valt ordalydelse med omsorg för att allmänheten inte skall reagera mot radioaktiviteten och vägra anskaffa korten. Pä. ansökningsblanketten för dessa kort meddelas ingenting om radioaktiviteten. Någon information från berörda myndigheters och institutioners sida synes inte ha trängt ut till allmänheten,e,i heller i tillräcklig utsträckning till berörda tjänstemän på banker och postkontor* Ingen information avseende den radioaktiva märkningen av de nya körkorten har lämnats av berörda myndigheter. I detta fall finns dock en klausul i instruktionerna för Körkortsbyrån på Trafiksäkerhetsverket, vilken medger möjlighet att slippa radioaktivitet i körkortet för den som så önskar. Denna klausul har uppenbarligen hemlighållits, då icke ens länsstyrelserna på förfrågan alltid kunnat lämna klart besked härom. Allmänheten har icke informerats om denna klausul.

11 10 Med detta förmodligen medvetna och eftersträvade hemlighetsmakeri har redan åtskilliga människor erhållit ID-handiingår med radioaktiv märkning utan att veta detta. Då strålskyddsnyndighetens bedömning av strålskaderiskerna vid bärande av de nya ID-handlingarna förutsätter, att korten forvaras i fodralet, borde rimligen på såväl kortet som på fodralet påpekas, att kortet på grund av s trålskader is..-r alltid måste förvaras i fodralet. Endast en anvisning att Kortet bör förvaras i fodraj finns, men ingen uppgift ges om radioaktiviteten, vij-ke.n de.-k fcr ir/c^-a människor troligen är enda motiveringen för att efterkomma anvisr-mgor.. En stor del av do inänniskor, som anskaffat ID-kort och nya körkort. skulle säkerligen via förfrågan betacka sig for en ytterligare r.oj.a;;'- ning av strålriskerna i den omedelbara miljön. Het synes där:or T ;/ -:* i-:t att myndigheternas agerande i samband med införandet av do.r^i ii'a.<t:v ; : ID-handlingarna underkastas en ingående prövning från j; indi SK ock >o;:- sumentetisk synpunkt. Det Ur önskvärt, att denna prövning f'er s\ax på följande specificerade frågor. 1. Ar det rimligt, att allmänheten uppmanas anskaffa ie :\yn Z l-'r.^::\- lingarna utan att samtidigt informeras om storleken :..".. ;.r'-;-r: av den radioaktiva inmärkningen och om riskerna vid olika hantering av korten? 2. Är det rimligt, att de människor, soni ic<-:e önskar radioaktivitet i sina ID-handlingår, skall riskera att utestängas fi in den r-<i^häl.\.e-- liga service post och banker ger? Bör ii-1- åe persono/, SOT, öus-^r slippa radioaiitiva handlingar, tiilför^^i. "ras r/ittt-..» t ; '.. ;.-':.-". " tiva identitetsmöjli^tteter vid rost, bankar och andra i.wr itv.-.-rvrax": 3. Ar det rimligt, att allmänheten inte informeras om niö:'iirhet.'.'ri :.t - slippa radioaktivitet vid beställning av de r.ya körkor ter;? bov inte p---.coduren härvidlag ff,ra~, så enkel och smidig, =<.tt, i.-..-ren b^höv^r tveka att begrira fritt från radioaktivitet xa t;rund av en be?//.-'..-;,, pappersexercis?

12 11 4. Ar det rimlirt, att de personer, som hittills anskaffat ID-kort och körkort utan att ha informerats om radioaktiviteter-, inte utan extra kostnad ka-' få deosa han: lindar utbytta mot nya sådana, fria från radioaktivitet": 5. Ar d3t rimligt, att vid distribution av IL-handiinrama in^en direkt varom. ^el:;'\i:'^:\c>- d<-:\ ro^io'i' k.va otraininren bifo'-iok 6. :'T det rimlift, att den perkcvu, son ->. :;...!i handha >rr:'.-r ;] J or av de nya ID-l;ortr-. -._ ro.l.- och ^-^to. on tor, i eko i erfordezriv utrto' nino; infornicritg crn raiioaicti.vit.ooer: ktinu.1 ar efter det att ao: i kort introduooratc i marknader:'!' V..kr det ri:r:li-:t, att ansvariga r it vndi.';hoter o.'-r. Tvrira bordrda inctancer i fra.crr rörande npridriin. 1 : av radion t iva furor:';,! ti Ii rri'lnheten till'lts r.edvetot horr;.lirri...lla f 'irh'ki I'ndona''. '; ':.j3.i B. den 15 marr i v ;'.-. Ir. var k. :-r~o:".:on

13 12 STRÅLKÄLLANS TY C i Det radioaktiva ämne ser. används vid aktivitetsmärkningen av identitetskorten och det nya horkort^t är r-ronetium-147 ( ^'--m). Denna nuklid är radioak';iv och har PI halverings t id r»å 2,6 år. Halveringstiden är den tid det tar för a-1 radioaktiva ärraet att genom sönderfallet ombildas till andra är-ien sä att endast hälften av det ursprungliga antaie >, at'.;.".«-: '..var^tar eonvaniiade. i"ed aktiviteten av ett radioaktiv* ä-;r.o ;:v:cc,_i.taiet sönderfall r,-;.-r tidsenhet. Enheten för aktivitet är...ä;cö:: ^ör.ierfaii por sekund. I praktiken använder mar. sig av enhe-v^ri.;urio ;-i) och brakdelar av en curie, t ex or. niljondeis cur:ie, dvs t/, rä': ro curie (.'.Oi). 1 rikrocurie innebär : ",\;\J.. sönderfall por rsk;:-iu. Enlifyt strälskyddsixistitutets föreskrifter får c".et i var.j-~ identitet.; kort inte finnas mer än k.ci pror.ietiu-.i-i..i?, dvs dc-t totala antalet sönderfall får inte överstiga >7.o0v.- per selamd. Härvid måste dock aktiviteten vara så fördelad över.örtet att inron kvadra.tcentiir.eter n son av kortets yta innehåller mer pron>eti'ir>-147 '- va^ rrtr-varar sönderfall per sekur:d. Denna föreskrift har getts 1 syfte att förhindra att det radioaktiva ämnet är koncentrerat till en liter, fläck, vilket ur strålskyddssynpurikt är mindre önskvärt. Kortet skall dessutom vara täckt av ett plastskikt med en tjocklek av minst 12 mg/cm" (ca 0,1 mm) för att förhindra att na^-ot radioaktivt material lossnar från kortet. Här prometium-147 sönderfaller utsänds be tastraining (energirika elektroner). Elektronerna har en maxim31 energi på 226 kev (kiloelektronvolt). Elektronernas genoms-nittsoner":. ligger vid ca 80 kev. Elektronernas maximala räckvidd i hud eller rlast är vid maximalenergin ca 0,6 mm och vid med o i-.»ner--in ca 0,1 mir. li'ftersom identitetskor tons piantbel-ä^fmin^ r>kali vara rnirst 0,1 mm betyder detta att huvudparten av eloktronen-?, i-te förr;5.r tränra ut ur själva kortet. De ererg-ifatti-^asto ;i oi: tro^,:,-rn? blir därför kvar och do ol-::-tr^^nor non t.r 1 ' >.,-er ut ur rörtet Kr no

14 energririkajte. De har nu en återstående ricl'vidd som för do flesta rör sig om 0,1-0,2,:r- och maximal c 0,4-0,5 u'j~. Så länns kortet förvaras i ritt fodral, vilket har en plasttjocklek på 0,4 inn ivar. inga elektroner tränga ut ur kortet och nå levande celler i människan. De yttersta levande- cellerna i huden ligger i.ärr.liren skyddade av ett hornlare-r son:,;r ca,1 nini. Orr kcrtet tas ut ur fccraidt och i v >rvara3 I; -it i.an f : ::'.: aj\.:/:- ir.-rn betas tråininr- r. j l bärarens krv-vy.".:. 1-ir-o,';ortot f^t-r''..' i o v '.iår/c^'::, hancivi ;.3::a -^lior fi'jl.-': r.;ea r.irr-t 0,^-0, ; v rm j::.i.r.r : oll-r v.v.-t^i.t^rial r.ella.r: iiortet o <^ W ' - -T^'^ *-it^,~ Ki -- - ^ ^ - i- ^,T'-*"/^"4- r.-^-tfi^o : j i -r»-". --^ 4-" ---^ i^. s-*- ^,ii r< (-*>-;,ol 1 rn"^ u yil 1^. vjt....i - ^ i - 'J v. '. ^ j * ' -i. v :i.l -i«-.. j. _i_ ^. ^ <^ iv^. ^- v- i\ '^!.ij u ilui^i; t^ j_ J. t. ^ i en ficka på er; turj:.:/.j : crt.a eil-"^ :.> ;.:; /-ar: r-etastrjhnin{;e;; ro levarde hudcolier, 0G; ran tar på kortet över de-- 'iel där det radioaktiva ämnet b.x j.nia~rat är dlr---iot t.iocklei-^.n av hcmia~ret i fin,;xarna i TS~P1 tillri^ici:.r for att absorb?ra botac^rålninrsn. innar den når levande celler. Utöver betactr..l:;iiv'- : - utnands o':"- " ~ p-x:r~.a:"tr.iinin~ och ront~onstrdlnin t -v (framför allt 3 k ororrrntr.-.iinii:. }. Ga:nrt~.ctrålnir.ren har en kvantenerri r-'~ "' i kev r, r^n utbyter är i Vt: endast 0, o 0~ ' av sönderfallen åtföljs av r:ar;^astråininr. Med hansrn t i l l - ixana? train in r: utbytet är därför 1 uci prornetiuir:-)^? ekvivalent :aed hö^st 5xi0 ''..i":, dvs 30 pikocurie (pci) av ett rent,-^armn..-trål ande ä.?r,e med 100 ;' stråjutbyte och samma kvantenerc;i. Härtill koiuner brorrsstrainiruven. Denna gor att det totala strålutbytet blir ca en faktor tio högre och,rör 1 ;ici pronetium-147 ur stråldorcynrun^t e-r-'ivalent med totalt ca 100 pci radium (radium-226) corn tiil^amr^cn." ;:-id cina dotterjrodul:ter har ott hö^t stråiutbyte.

15 14 STRÅLDOSER VID ANV^iBIIIKG OCH HANTKiilllG AV RADIOAKTIVA IDENTITETSKORT Stråldoser från betastrålningen Betastrålningen kan på grund av sin rycket korta räckvidd inte nå levande celler i människokroppen så länge kortet förvaras i sitt fodral, eller om det utan fodral förvaras i en plånbok, handväska eller ficka med 0,4-0,5 mm ty^raaterial mellan kortet och huden. Under normal förvaring förorsakar således betastrålningen infeen stråldos. Om kortet förvaras utan fodral intill huden utan skyddande tygskikt alla dygnets timmar alla årets dygn och så att alltid samma område av huden träffas av strålningen, förorsakas en stråldos på ca 100 rad per år inom ett hudområde på några kvadratcentimeter och ned till ett djup av någon tiondels millimeter. Detta är den högsta stråldos som kortet under några omständigheter kan åstadkomma. I verkligheten kan inte stråldosen bli så hög, eftersom det är orealistiskt att tänka sig att någon kan bära kortet dygnet runt och året runt så att alltid samma hudområde träffas av strålningen. Kortet måste för att kunna bestråla huden dessutom vara vänt med fotografiet mot kroppen, eftersom betastrålningen inte förmår tränga genom kortet ut genom dess baksida. Det är svårt att tänka sig att stråldosen i huden ens i ett extremt fall kan uppnå mer än något tiotal rad per år. Vid hanteringen av kortet kan fingrarna komina i kontakt med den del av kortet (fotografiet) där det radioaktiva ämnet ligger. Även vid yrkesmässig hantering av kortet i banker och postanstalter är den totala beröringstiden endast en liten bråkdel av dygnet. Huden är dessutom tjockare i fingrarna än på exempelvis bröstet. Tjockleken av hornlagret (döda celler) i fingrarna är i regel 0,4 nm men varierar mellan 0,5 och 0,6 mm. Eetactrålningen har därför svårt att tränga in till levande celler och i de flesta fall förorsakas med all sannolikhet ingen stråldos i lovande celler oavsett beröringstiden. I det fall en person har tunnare hud än normalt understiger stråldosen säkert 1 rad per år i yttorhuden och är troligen mycket mindre i de levande cellerna under homlarroh»

16 15 Om det radioaktiva ämnet skulle skrapas loss och sväljas kommer det sannolikt att passera genom kroppen utan att tas upp ur mag-tarmkanalen. Stråldosen i tarroepitelet blir totalt 10 rarad per jici, vilket är den högsta tillåtliga aktiviteten i kortet. Om någon del av aktiviteten skulle vara tillgänglig för upptag i kroppen blir stråldosen därav högst i skelettet som i så fall får en stråldos son understiger 0,1 nrad. Stråldoser från gamlastrålningon och brc^sstrål ningen Såväl beräkningar soir. mätningar av stråldosen x.rjiv; stcrro mängder pronetiuin-147 ger rocultat, ur vilka man kan fcrut^iga att stråldosen på 10 eras avstånd från ett identitetskort med 1 nci prometium-14' blir 0,01 nrrad per år. 3åledos skulle exempelvis stråldosen i könskörtlama bli 0,01 mrad per år om det radioaktiva, identitetskortet förvarades pä 10 cms avstånd därifrån under dygnets alla timmar årets alla dygn. Detta är ett orealistiskt antagande och stråldosen blir i de flesta fall mindre än 0,001 mrad per år, vilket även kan ant?.."> vara er 1.- r 'Csi~ nistisk uppskattning av den genomsnittliga hrikroypsdes^r. fri'.n kortet. 10 miljoner radioaktiva identitetskort kan därföv väntan ge en total genetisk kollektivdos på högst 10 nanrad per år. Detta kan jämföras med den årliga kollektivdosen från naturliga strålkällor, vilken uppgår till ca manrad till den svenska befolkningen. Den individuella stråldosen från naturliga strålkällor är ca 100 mrad per år, med stora individuella variationer (stråldosor på 200 mrad per år är inte ovanliga). Gamma externstråldos som från det radioaktiva identitetskortet erhålls från 1 deciliter ren mjölk (till följd av naturligt förekommande radioaktivt kalium-40) eller 5 centiliter vattenledningsvatten (från grundvattentäkter, t ex i Uppsala) eller 1 hektogr,ti vanlig sten eller tegel. Varje hektogram av en människokropp ger samma stråldos i sin omgivning. Stråldosen från gamma- och bromsstrainingen i närheten av det radioaktiva identitetskortet är därför inte större än i närheten av många naturliga och var lagliga komponenter i vår miljö.

17 16 BIOLOGISKA RISKrTt Strålskydds institutet har vid sin granslcning av identitetskorten funnit att kortet är riskfritt oavsett hur det används. Denna bedömning grundar sig på följande fakta. Rislcen från betastrålningen Vid normal användning, dvs då kortet förvaras i sitt fodral eller i en r-lånbok, handväska filler ficka ned den absorberande förmåga som angettc i tidigare avsnitt erhåller bäraren in,gt-n stråldos från betastrålningen, eftersom den inte förmår tränga fram till huden. Risken är då obefintlig. Vid icke avsedd användning, dvs om kortet förvaras utan fodral och bärs tryckt direkt mot huden utan något absorberande material i strålningens väg skulle åen årliga stråldosen i huden intill ett djup av några tiondels millimeter och över en yta på några kvadratcentimeter kunna uppgå till 100 rad om kortet förvaras tryckt mot samma hudområde alla dygnets timmar alla årets åyfri. Detta måste anses vara orealistiska antaganden beträffande strålexponeringens varaktighet. En högre stråldos kan icke erhållas hur kortet än hanteras. En årlig stråldos på 100 rad till ett så litet hudområde är inte tillräcklig att åstadkomma en hudskaaa hur länge exponeringen än varar. Den stråldos som med mer realistiska men fortfarande extrema antaganden kan väntas erhållas i huden på en person som bär kortet i en skjortficka är högst ett tiotal rad per år. Utöver möjligheten till en hudskada, som alltså är utesluten, har institutet även beaktat möjligheten till 3trainingsinducerad cancer genom bestrålningen av huden. Den enda kända förekomsten av strålningsbetingad hudcancer hos människan är efter 3a höga terapeutiska stråldoser att huden har skadats. Internationella rekommendationer om högsta tillåtliga stråldoser till olika vävnader och organ är i regel satta med tanke på cancerrisken. Då det gäller huden har denna risk emellertid ansetts så liten att man i stället har låtit dosgränserna bestämmas av risken for hudskador.

18 17 Om man - i försiktighetens tecken ocii mot den radiobiologiska erfarenheter! - antar att även stråldoser av storleksordningen 10 rad per år innebär en viss risk för hudcancer kan en övre gräns för denna rial: beräknas. Om san antar, att risken per rad är densamma vid 10 rad per år ser vid de högra engångsdoser (1000-tals rad) ofter vilka hudcancer har kunnat påvisas, måste man ha överskattat risken. 3n riskfaktor på 10 per rad är därför helt säkert en överskattning. Antagandet att risken per rad är denr-ainua vid låga som vid höga stråldoser förutsätter också en slumpartad nekanisrn för strålningens cancerframkallande verkan. Om man för uetta försikt ica anta/rande naste man därför också räkna med att rioken : lr proportionell mot antalet bestrålade hudceller. I de fall där Tian har iakttagit hudcancer efter bestrålning; har det bestrålade hudområdet varit betydligt större än den yta scm kan bestrålas av betastrålningen från identitetskortet. Detta måste minska riskfaktorn med åtminstone en faletor tio, vilket skulle innebära att en pessimistisk uppskattning av risken för hudcancer vid den onormala användningen av identitetskortet leder till en risksiffra på 1:1 miljon per år. Denna risk är emellertid rent hypotetisk. Strålskyddsinstitutet har härav dragit slutsatsen att någon reell risk inte kan anses föreligga ens vid missbruk av kortet. Risken från gamma- och röntgenstrålningen Stråldosen på 10 cms avstånd från itt radioaktivt identitetskort som bärs lika nära den bestrålade kroppsvävnaden alla dygnets timmar alla årets dygn är 0,01 mrad per år. Denna dos kan inte erhållas av alla kroppsdelar eftersom strålningens intensitet avtar i omvänd proportion ti111 kvadraten på avståndet. Den risk bestrålningen skulle kunna medföra är dels risk för cancer i bestrålade kroppsvävnader, dels risken för genetiska skador. Cancerrisken vid helkroppsbestraining då sti-aidosen är fördelad över en lång tid och förorsakas av glest.joniserande strålning son det här ar frågan om är ca 1: per rad vid höga stråldoser. Man har inte kunnat visa att det finn:; nåron motsvarande risk vid låga stråldoser, men den n!lm/inna strålskyddspriricipen är att förutsätta att risken nor rad kan va~a lika stor även Mr.

19 18 Helkroppsdosen Iran identitetskortet måste antas vara lägre än dosen på 10 cms avstånd, men här skall försiktigtvis förutsättas att den är densamma. Risken från 0,01 mrad per år blir då 1:1 miljard per år* Detta innebär att det tetala antalet cancerfall från 10 miljoner identitetskort burna alla dygnets timmar alla årets dyrx. kan väntas understiga ett vart hundrade år. Vid de låf-a stråldoser det är frågan oir. är detta med all sannolikhet er. rvov överevattnin- av risker.?ör varje individ som bär kortet är risken helt, försumbar. Den genetiska risken kan uppskattas r.c-j. ut.x.n c ;"-;r;.nkt i antagandet att dubblinr;sdc sen for Jen nr turlii~c; -v.tatxcnsfrekverisen är 100 rad vid kronick bestrålning ned ^lsst joniserande strålning;. Den genomsnittliga dosen i könskörtlarra hes bärarna av identitetskortet är ned all sannolikhet mindre än 0,001 ra:ad per år, dvs ca 0,05 nrrad oer generation. Detta kan för 10 Tal joner identitetskort med det givna antagandet väntas förorsaka ett fall av svår genetisk skada vart tusende är. Sådana skador förekommer normalt hes ca 3 '/- av alla nyfödda. De risker ser. här har redovisats har av ntrå.1 skydds institute t ansetts vara helt försumbara och icke vad man i vanligt språkbruk menar med en risk. Risken via förtäring av ett identitetskort Den högsta stråldosen efter förtäring; av pro:neti"ur.-147 förorsakas i ma~-tarnkanalons slemhinnor. Stråldosen blir här mindre än 10 irrad. Denna stråldos kan inte förorsaka n. ~ira. direl-.ta skadcr. Risken för cancer kan med en pessimist i': k. beräkning ur tillfrin t ~~ lify?. data beräicr.as till 1:10 miljoner. Detta är en övre räns för riskr-r, det är möjligt att in;;en cancerrisk överhuvud t are t existerar vid den låga stråldos det är frågan om. ii: ink en måste med '^-ke på don låga sannolikheten för förtäring av identitetskort anses vara försumbar. Kommentar till riskuppskattnin^arna Läsaren bör uppmärksammas på att rig.iuppskattninrar av det rj.ag 1 som här har presenterats är vanliga inoir strålsk.ydcisver/.sanhoton men sällsynta i;.om andra enråden. D^tta loclor vanligtvis till

20 19 missförstånd. Enbart det faktum att nian söker uppskatta en risk och överhuvud t ac?e t nämner ordet "risk" ger inånga en felaktig bild. Då det Ruller andra risker än strålrisker skulle man i motsvarande fall vanligtvis helt kort ha konstaterat att ingen risk föreligger, trots att inuren företeelse i värt samhälle är riskfri. kisksiffrcr förmedlar ofta ingen bild till läsaren som har svårt att fatta talens litenhet då det gäller do små risker som i dagligt tal betraktas som obefintliga. Jämförelser kan klarlägga begreppen ren kar. också missförstås om läsaren tror att syftet med jämförelsen är att missleda honom. En annan konsumentartikel vars risk har varit föremål for kvantitativ uppskattning är cig^1vetten. Ur försvarbarhetssvnpunkt är varje jämförelse irrelevant eftersom cigarettrökning är ett frivilligt risktagande. Som riskillustration är ändå cigaretten användbar. TJr risksynpunkt brukar man betrakta en cigarett ekvivalent med en stråldos på några fä nrrad. Att "bära ett identitetskort på normalt sätt i sjuttio år innebär därför, r.ed de risksiffror som här har redovisats, mindre risk än att röka en enda cigarett. Ett annat, mon också frivilligt, riskåtagande som innebär en risk av samma storleksordning som ett livslångt bärande av ett radioaktivt identitetskort är att åka bil en mil. Varken att röka en enda cigarett eller att åka bil en enda mil under en livstid är riskfritt. Ändå är intetdera i de flestas ögon förknippat med någon risk. Och likväl skulle det vara förståeligt om individen ifrågasatte vartdera i avsaknad av motivation.

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om användning av industriutrustningar

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1(5) Kampsportsdelegationen Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher Sökanden: Svenska MMA Förbundet Organisationsnummer: 802436-5093 Adress: Ölandsgatan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 17 februari 2016 KLAGANDE The Trade Team i Vintrie AB:s konkursbo, 556885-4797 Ombud: Advokat Lennart Arvidson och advokat Helena Nilsson

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; SSI FS 1998:6 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppehållstillstånd för

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter [4851] Medicintekniska produkter Lag (1993:584) om medicintekniska produkter Lagens tillämpningsområde [4851] Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om medicintekniska produkter.

Läs mer

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå BESLUT 2011-02-08 Åklagarkammaren i Umeå Box 3003 903 02 Umeå Handläggare: Johan Strandman Telefon: 08-7994185 Vår referens: SSM 2011-533 Anmälan om brott mot strålskyddslagen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 77 Möjligheten att få tillstånd att förvara vapen hos någon annan förutsätter inte att vapeninnehavaren är bosatt i Sverige och inte heller att förvaringen är en tillfällig lösning. 5 kap.

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning Promemoria 2011-01-20 Näringsdepartementet Kontroll av alkolås och tillsyn 1 Inledning I propositionen Alkolås efter rattfylleri, prop. 2010/11:26, har regeringen lämnat förslag som behandlar ett permanent

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utrustning för radiografering;

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

Artikel 1. Syfte och tillämpningsområde

Artikel 1. Syfte och tillämpningsområde L 107/76 25.4.2015 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/656 av den 4 februari 2015 om villkoren för att kreditinstitut ska få inräkna delårs- eller årsöverskott i kärnprimärkapitalet i enlighet med

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Meddelande av anmärkning

Meddelande av anmärkning 2005-12-21 BESLUT Livförsäkringsaktiebolaget SalusAnsvar FI Dnr 05-7620-342 106 77 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2013-05-08 B E S L U T Swiss Life (Liechtenstein) AG FI Dnr 12-6750 In der Specki 3 9494 Schaan Lichtenstein Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2004 T 261-03 KLAGANDE PB Ombud: advokaten JL MOTPART Svenska Röda Korsets Centralstyrelse, 802002-8711, Box 17563, 118 91 STOCKHOLM

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Årlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade integritetsincidenter Telia Company AB

Årlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade integritetsincidenter Telia Company AB AVSKRIVNINGSBESLUT 1(6) Datum Vår referens 2016-04-29 Dnr: 16-1327 Nätsäkerhetsavdelningen Anna Montelius 08-678 58 12 anna.montelius@pts.se Telia Company AB Årlig tillsyn över incidentrapportering och

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE

KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE Advokat Jonas Rosengren Nordisk maritim og offshore voldgift 9 december 2015 jonas.rosengren@vinge.se The information contained in this presentation is of a general nature

Läs mer

Ö V E R L Å T E L S E B E S I K T N I N G ÄNDAMÅLET MED BESIKTNINGEN

Ö V E R L Å T E L S E B E S I K T N I N G ÄNDAMÅLET MED BESIKTNINGEN 1 (4) Ö V E R L Å T E L S E B E S I K T N I N G Uppdragsbekräftelse / Utlåtande Avtal om besiktning i samband med överlåtelse av fast egendom ÄNDAMÅLET MED BESIKTNINGEN Det avtalade ändamålet med att genomföra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516068HSLFS Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16 1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer