Placering av ny ambulansstation. Ny ambulansstation

Transkript

1 Placering av ny ambulansstation Ny ambulansstation

2

3

4

5

6 1 (26) ENERGIRAPPORT FÖR BESLUT OM ENERGIHANDLINGSPLAN FÖR FASTIGHETER INOM LANDSTINGET VÄSTMANLAND DAN ANDERSSON ENERGICONTROLLER, FASTIGHET

7 2 (26) SAMMANFATTNING Denna energirapport redovisar nuläget för energiförbrukning i fastigheter som ägs och förvaltas av Landstinget Västmanland. Rapporten utgör också underlag för ett beslut i landstingsstyrelsen om att ta fram en energihandlingsplan för fastigheter. Landstinget Västmanland står nu inför stora behov av omfattande renoveringar samt om och nybyggnationer de närmaste åren. Det är helt avgörande för den framtida energiförbrukningen hur dessa fastigheter projekteras, renoveras och byggs. Därför behövs en energihandlingsplan. Energihandlingsplanen föreslås hantera: Mål Mål för energiprestanda i alla nyproducerade byggnader och tillbyggnader som Landstinget Västmanland projekterar från och med Dessa mål bör ange att energiprestanda ska uppfylla målnivåerna för nära nollenergibyggnader (NNEbyggnader). Mål för energiprestanda i alla byggnader som från och med 2016 genomgår större renoveringar. Dessa mål bör ange att dessa byggnader bör omvandlas till nära nollenergibyggnader. Mål för grön fjärrvärme. Strategier Tydliga energiriktlinjer vid nybyggnation, renovering och ombyggnation. Belysningsstrategi för byte till behovsstyrd LED belysning, enligt en utbytesplan. Strategi för att utnyttja egenproducerad solel för att förbättra energiprestandan i landstingets byggnader, både vid nyproduktion och i befintliga byggnader. Strategi för att minska förbrukningen av verksamhetsenergi. Finansieringsplaner för riktade energieffektiviseringsåtgärder från och med Att byggnadsutvecklingsplaner ska tas fram och kopplas till fastställda lokalförsörjningsplaner. Mätarstrategi för att bättre kunna följa upp åtgärder för energieffektivisering.

8 3 (26) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte och mål Avgränsningar Förutsättningar och bakgrund Förslag till mål för energieffektivisering i fastigheter Nationella riktlinjer och EU Riktlinjer EG direktivet om byggnaders energiprestanda Boverkets byggregler (BBR22) Jämförelser mellan BBR22 och målnivåer för NNE byggnader Nuvarande energistatus för Landstinget Västmanland Energifördelningen för år Inköpt energi och andelen förnybar energi Planer för om och nybyggnation inom landstinget västmanland Exempel på planerad nybyggnation och renovering inom Landstinget Västmanland Förslag på åtgärder för att spara energi i byggnader Åtgärder vid nybyggnation Åtgärder vid större renoveringar och ombyggnation Åtgärder vid mindre renoveringar Produktion av solel och solvärme Andra energieffektiviseringsåtgärder Energioptimeringsgrupp Förslag på mätarstrategi Krav på mätsystem enligt BBR Diskussion om energibesparing och miljöeffekter Långsiktig strategi Kortsiktig strategi Kontinuerligt arbete Nyckeltalsförändring vid nyproduktion och vid avyttring av fastigheter Rekommendationer för en energihandlingsplan Referenser Bilageförteckning Bilaga 1. Förkortningar och definitioner Bilaga 2. Årsförbrukning 2014, normalårskorrigerade värmevärden Bilaga 3. Simulering av olika energipåverkande projekt Bilaga 4. Exempel på intressanta energiprojekt Landstinget Västmanland 26

9 4 (26) 1 INLEDNING Denna energirapport redovisar nuläget för energiförbrukning i fastigheter som ägs av Landstinget Västmanland. Energirapporten utgör också underlag för ett beslut om att ta fram en energihandlingsplan för fastigheter som ägs av Landstinget Västmanland. 1.1 Syfte och mål Energirapporten syftar till att redovisa nuläget för energiförbrukningen och ge förslag på vad som bör ingå i en energihandlingsplan för fastigheter som brukas av Landstinget Västmanland. Energirapporten utgör inte ett fullständigt underlag för energihandlingsplanen, men den ska ge tillräckligt underlag för att landstingsstyrelsen ska kunna fatta beslut om att en energihandlingsplan ska tas fram. Målet är att en energihandlingsplan ska tas fram efter att landstingsstyrelsen fattat beslut om detta, och att energihandlingsplanen ska vara klar under Avgränsningar Energirapporten behandlar inte energibesparing inom transportsektorn. Rapporten behandlar inte heller klimatkompensering, klimatmål eller andra miljömål för Landstinget Västmanland. Energirapporten redovisar inte energiförbrukningen för de fastigheter som hyrs av Landstinget Västmanland. 1.3 Förutsättningar och bakgrund Det är inte möjligt för Landstinget Västmanland att med rimliga insatser uppnå målvärdet för energiförbrukningen i byggnader på 175 kwh/m 2 för Detta målvärde finns i landstingets miljöpolitiska program, men har ingen koppling till några nationella mål eller EU mål. Den genomsnittliga energiförbrukningen var 199 kwh/m 2 år 2014, för fastigheter ägda av Landstinget Västmanland, och utvecklingen pekar mot en prognos på ca kwh/m 2 år I dessa värden ingår värme (normalårskorrigerade värden), varmvatten och total elförbrukning (fastighetsel, belysningsel och annan verksamhetsel), men inte fjärrkyla som för Västmanlands sjukhus Västerås uppgick till 13 kwh/m 2 år Enligt praxis har fjärrkylan inte tidigare räknats med i målvärden för Landstinget Västmanland. Landstinget Västmanland har enligt landstingsplanen också ett miljömål om att sänka energiåtgången per kvadratmeter i landstingets lokaler med 3 % per år. Sänkningstakten har sedan 2012 varit i den storleksordningen. Landstinget Västmanland gjorde en kraftig energibesparing i fastigheter mellan 1998 och 2008, från 290 kwh/m 2 till 207 kwh/m 2, dvs. en minskning på ca 28 % av energiförbrukningen per m 2 bruksarea (BRA). Sedan 2008 har energikurvan planat ut och periodvis ökat något, men är nu på väg nedåt igen, se figur 1.

10 5 (26) kwh/m Utfall Mål Figur 1. Utvecklingen av energiförbrukningen, inklusive verksamhetsel men exklusive fjärrkyla, i fastigheter ägda av Landstinget Västmanland, mellan 1997 och 2014 samt det egna miljöpolitiska målet för Energitjänstedirektivet 2006/32/EG anger mål för en tillämpningsperiod Målet innebär en besparing på 9 % av energi och energitjänster jämfört med den genomsnittliga energianvändningen under perioden , som för Landstinget Västmanland uppgick till 208 kwh/m 2 (exklusive verksamhetsel, men inklusive fjärrkyla). En minskning på 9 % till 2016 innebär en specifik energianvändning på 190 kwh/m 2, vilket kan jämföras med det verkliga utfallet för 2014 som var 167 kwh/m 2. Målvärdet kommer alltså att kunna underskridas med god marginal. Det nationella målet för energianvändningen i fastigheter 2020, kommer också att uppnås med god marginal. Detta mål innebär att den specifika energianvändningen i lokaler ska minska med 20 % mellan 1995 och 2020 [4]. Det bör även vara möjligt att uppnå det nationella målet för energianvändningen i fastigheter 2050, om rätt beslut fattas redan nu. Detta mål är för närvarande formulerat som en minskning av den specifika energianvändningen med 50 % i bostäder och lokaler, jämfört med Målet för 2050 kommer troligtvis att förtydligas och revideras flera gånger, både inom EU och nationellt, beroende på utvecklingen och olika kontrollstationer på vägen.

11 6 (26) Investeringar i fastigheter har ett mycket långt tidsperspektiv och Landstinget Västmanland står nu inför stora behov av om och nybyggnationer de närmaste åren. Det är helt avgörande för den framtida energiförbrukningen hur dessa fastigheter projekteras och byggs. Därför är det angeläget att Landstinget Västmanland så snart som möjligt tar fram en energihandlingsplan för sina fastigheter. 1.4 Förslag till mål för energieffektivisering i fastigheter Landstinget Västmanland bör ha ambitiösa men samtidigt realistiska mål för energieffektivisering i fastigheter. Målen bör också vara tydliga och mätbara. Landstinget Västmanland bör i sin energihandlingsplan för fastigheter fastställa målvärden för byggnadens specifika energianvändning vid all nyproduktion och alla större renoveringar. Dessa målvärden bör ligga i nivå med vad som gäller för näranollenergibyggnader enligt EG direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1, samt den tillämpning av detta direktiv som kommer att föreslås av Boverket och Energimyndigheten. Detta EG direktiv kommer att innebära stora utmaningar för hela byggsektorn de närmaste åren. Energimyndigheten har redan föreslagit konkreta målnivåer för specifik energianvändning i nära nollenergibyggnader, baserat på direktivet 2. Boverket har ett uppdrag från regeringen att, i nära samarbete med Energimyndigheten, föreslå definition och kvantitativa riktlinje avseende energihushållningskrav för nära nollenergibyggnader 5. Detta uppdrag ska redovisas senast den 15 juni 2015, och resultatet bör ligga till grund för den energihandlingsplan som Landstinget Västmanland sedan tar fram under hösten Landstinget Västmanland bör också fastställa separata målvärden för minskning av verksamhetsenergi, eftersom denna troligtvis inte kommer att ingå i de kvantifierade målvärden som Boverket tar fram. Verksamhetsenergin utgörs i huvudsak av verksamhetsel och belysningsel. Förbrukningen av verksamhetsel uppgår idag till ca 25 kwh/m 2, och bör kunna minskas med ca 10 kwh/m 2 inom en 15 årsperiod. Förbrukningen av belysningsel uppgår idag till ca 25 kwh/m 2, och bör kunna halveras inom en 15 årsperiod. Landstinget Västmanland bör vidare fastställa nya målvärden för minskning av den totala energiförbrukningen per m 2, inklusive verksamhetsenergi. Dessa målvärden bör anges för år 2030 och 2050, men bör också ha några fler delmål på vägen.

12 7 (26) 2 NATIONELLA RIKTLINJER OCH EU RIKTLINJER Det finns flera olika riktlinjer som innebär att samhällets energiförbrukning ska minska på lång sikt, vilket påverkar både den offentliga och den privata sektorn, se tabell 1. EU och Energimyndigheten anser att den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel när det gäller energieffektivisering i byggnader. Tabell 1. Riktlinjer som påverkar landstingets energiplanering År Energianvändning Riktlinje Sverige 2014 EU och Sverige 2016 EU och Sverige 2019 Sverige 2020 Sverige kwh/m 2 + tillägg för hygienkrav max 45,5 kwh/m 2 (för byggnader med annan uppvärmning än el) 9 % energibesparing till år 2016 (jämfört med genomsnittlig energianvändning ) Nyproduktion och större renoveringar bör fr.o.m vara nära nollenergibyggnader (NNE) Minskad specifik energianvändning med 20 % (jämfört med 1995) Minskad specifik energianvändning med 50 % (jämfört med 1995) Boverkets byggregler, BFS 2015:3, BBR22 3 Energitjänstedirektivet 2006/32/EG och prop. 2008/09:163 6 EG direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1, och Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010: /06:BoU9 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande /06:BoU9 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande EG direktivet om byggnaders energiprestanda Det finns tydliga krav på medlemsländerna att fastställa målnivåer för nya byggnaders energianvändning i EG direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1. I sin redovisning av Uppdrag 13, Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39) 2, anger Energimyndigheten förslag på konkreta målnivåer vid nyproduktion och större renoveringar, se tabell 2. Inom den offentliga sektorn ska alla nya byggnader vara nära nollenergibyggnader från och med Detta ska bidra till ökad takt i implementering och vidareutveckling av energieffektiv och förnybar teknik. Från och med 2021 ska alla nya byggnader inom EU vara nära nollenergibyggnader. Byggnadernas energiförsörjning ska till betydande del komma från förnybara energikällor, inklusive energi producerad i eller i närheten av byggnaden.

13 8 (26) Medlemsstaterna ska också vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära nollenergibyggnader. Tabell 2. Målnivåerna avser högsta energianvändning år 2019 för icke elvärmda lokaler. (Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggande, ER210:39) 2 Renoverade byggnader, zon III, (kwh/m 2 ) Lokaler, Icke elvärmda Lokaler, högsta tillägg för hygienluftflöde, Icke elvärmda Total energiförbrukning, exklusive verksamhetsel Nya byggnader, zon III, (kwh/m 2 ) Energianvändningen är den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (dvs. köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och byggnadens fastighetsel. Verksamhetsenergi ingår inte. 2.2 Boverkets byggregler (BBR22) Boverkets byggregler (BFS 2015:3, BBR22) 3 är ett centralt styrmedel för byggnaders energianvändning. Tabell 3. Krav på byggnaders specifika energianvändning i BBR22 jämfört med tidigare byggregler i BBR21 (gäller för klimatzon III där Västmanland ingår) Uppvärmningssätt BBR22 (gäller från 2015) specifik energianvändning Byggnader med annat uppvärmningssätt än el 70 kwh/m 2 A temp och år + tillägg för hygienkrav: högst 45,5 kwh/m 2 BBR21 specifik energianvändning 80 kwh/m 2 A temp och år + tillägg för hygienkrav: högst 45,5 kwh/m 2 Byggnader med elvärme 50 kwh/m 2 A temp och år + tillägg för hygienkrav: högst 29,25 kwh/m 2 55 kwh/m 2 A temp och år + tillägg för hygienkrav: högst 29,25 kwh/m 2

14 9 (26) Energi för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt fastighetsel ingår i beräkningarna. Verksamhetsenergi räknas inte med i byggnadens specifika energianvändning i BBR22. Enligt BBR22 ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämningen av byggnadens specifika energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än el. Enligt BBR22 får byggnaders specifika energianvändning reduceras med energin från solfångare och solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattningen byggnaden kan tillgodogöra sig energin. 2.3 Jämförelser mellan BBR22 och målnivåer för NNE byggnader De målnivåer för byggnadernas specifika energianvändning som Energimyndigheten föreslagit i Uppdrag 13 ligger lägre än BBR22 när det gäller nybyggnation samt högsta hygientillägg vid större renoveringar. Grundvärdet vid större renoveringar ligger på samma nivå. Boverket har ansett att de målnivåer som Energimyndigheten föreslagit är mycket ambitiösa, medan Energimyndigheten ansett att de är ambitiösa men rimliga för att stimulera energieffektivisering i nya projekt, i väntan på att framtida kravnivåer fastställs i byggreglerna. Verksamhetsenergi ingår inte i vare sig BBR22 eller de målvärden som föreslagits av Energimyndigheten. Däremot ingår all komfortkyla, inklusive fjärrkyla. Tabell 4. Jämförelse mellan BBR och målnivåer som Energimyndigheten föreslagit för icke elvärmda lokaler i zon III. Byggnadernas specifika BBR22 3 Nära nollenergibyggnader energianvändning, kwh/m 2 (NNE byggnader) Uppdrag 13 2 Uppvärmning, komfortkyla, varmvatten, fastighetsel, fast belysning i allmänna utrymmen och driftutrymmen Solenergi från egna solceller Renoverade Nybyggnation 70 kwh/m 2 70 kwh/m 2 50 kwh/m 2 Högsta hygientillägg 45,5 kwh/m 2 30 kwh/m 2 25 kwh/m 2 Verksamhetsel, inkl. belysning ingår ej ingår ej ingår ej Totalt 115,5 kwh/m kwh/m 2 75 kwh/m 2

15 10 (26) 3 NUVARANDE ENERGISTATUS FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND I detta kapitel redovisas nuvarande energistatus (utfall 2014) för byggnader som ägs av Landstinget Västmanland. 3.1 Energifördelningen för år 2014 Förbrukning av elenergi för fastigheterna inom Landstinget Västmanland år 2014 var totalt 199 kwh/m 2, exklusive fjärrkyla för Västmanlands sjukhus Västerås. Förbrukningen av energi är fördelat på: Uppvärmning: 117 kwh/m 2 (inklusive markuppvärmning, ca 3 kwh/m 2 ) Varmvatten: 15 kwh/m 2 Fastighetsel: 17 kwh/m 2 Belysningsel: 25 kwh/m 2 Verksamhetsel: 25 kwh/m 2 Fjärrkyla: 13 kwh/m 2 (endast för Västmanlands sjukhus Västerås) I bilaga 2 redovisas energiförbrukningen 2014 för olika vårdenheter inom Landstinget Västmanland. 3.2 Inköpt energi och andelen förnybar energi Landstinget Västmanland köpte under 2014 in MWh elenergi från elhandelsbörsen Nordpool via Mälarenergi. Den rörliga handelskostnaden har under 2014 varit 0,70 kr/kwh, vilket ger en total rörlig handelskostnad på 23,2 mkr. Genomsnittspriset för nätavgiften har under 2014 varit 0,15 kr/kwh vilket ett totalt elpris på 0,85 kr/kwh, som är ett mycket fördelaktigt pris. Den totala nätavgiften var 5,0 mkr för 2014 och den totala elkostnaden för landstinget uppgick till 28,2 mkr. Av den elenergi som landstinget köper in är 100 % förnybar energi (i huvudsak vattenkraft), enligt det avtal landstinget har med Mälarenergi för Landstinget Västmanland köpte under 2014 in MWh fjärrvärme från lokala fjärrvärmeleverantörer i Västerås, Fagersta, Sala, Köping och Arboga. Genomsnittspriset var 615 kr/mwh för 2014, vilket gav en total fjärrvärmekostnad på 26,2 mkr.

16 11 (26) 4 PLANER FÖR OM OCH NYBYGGNATION INOM LANDSTINGET VÄSTMANLAND Landstinget Västmanland står inför ett omfattande behov av nybyggnation eller total renovering av en stor del av fastighetsbeståndet. Ungefär hälften av fastighetsbeståndet är över 40 år och många byggnader är inte längre ändamålsenliga för verksamheten. Äldre byggnader har ofta dåliga energiprestanda och det är inte alltid kostnadseffektivt att utföra särskilda åtgärder för energibesparing i dessa byggnader, såsom fönsterbyte eller byte av ventilationsaggregat. En del äldre byggnader med dåliga energiprestanda behöver också finnas kvar, för att möta behovet av evakueringslokaler när andra byggnader ska renoveras eller byggas om. Landstinget Västmanland har generellt en brist på evakueringsytor som bör finnas i beredskap vid oförutsedda händelser och olika krissituationer i samhället. Detta innebär sammantaget att det är svårt att göra snabba förändringar av den genomsnittliga energiförbrukningen per m 2, för hela fastighetsbeståndet. Däremot finns det nu en unik möjlighet att påverka energiförbrukningen på lite längre sikt, om Landstinget Västmanland målmedvetet satsar på energisnåla lösningar vid all nyproduktion samt vid totala ROT projekt (renovering, ombyggnad, tillbyggnad). Därigenom finns det också goda möjligheter att Landstinget Västmanland uppnår de nationella mål för energieffektivisering i byggnader som finns för 2050, även om dessa mål kommer att skärpas. Energihandlingsplanen kan inte ange exakt vilka fastigheter som är aktuella för åtgärder och inom vilken tidsperiod de energieffektiviserande åtgärderna ska utföras. Detta kommer i framtiden att hanteras i byggnadsutvecklingsplaner, som bör kopplas till fastställda lokalförsörjningsplaner. 4.1 Exempel på planerad nybyggnation och renovering inom Landstinget Västmanland Kärnan i Västerås, etapp 1 och 2 samt infektion har en yta på m 2. Det motsvarar ca 20 % av landstingets totala lokalinnehav. Åldern är ca år och energiprestandan är ca kwh/m 2. Det finns planer på att uppföra en nybyggnad för operation och diagnostik (NOD) på ca m 2 på sjukhusområdet i Västerås. Den planeras vara klar 2020 och då ersätta delar av Kärnan, som därefter kan fungera som evakueringslokaler under en övergångsperiod. NOD byggnaden skulle kunna får energiprestanda i storleksordningen 100 kwh/m 2, inklusive komfortkyla och verksamhetsel. Detta skulle ligga i närheten av de målnivåer som Energimyndigheten föreslagit för nyproduktion i Uppdrag 13, med hänvisning till EG direktivet (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda 1.

17 12 (26) I Västerås planeras också en omfattande tillbyggnad av hus 84, med flera nya våningar på totalt m 2, benämnt NVB (Ny vårdbyggnad). Detta projekt kan vara genomfört inom en 10 årsperiod och få energiprestanda jämförbara med NODbyggnaden, dvs. 100 kwh/m 2 inklusive fjärrkyla och verksamhetsel. I Sala planeras en ny sjukvårdsbyggnad inom en 15 årsperiod och i Köping planeras ett totalt ROT projekt för sjukhuset inom en 15 årsperiod. Dessa båda projekt bör också få energiprestanda jämförbara med NOD byggnaden i Västerås, dvs. 100 kwh/m 2 inklusive verksamhetsel. För sjukhuset i Fagersta behövs en del renoveringsarbeten, som på sikt skulle kunna leda till energiprestanda på ca 120 kwh/m 2, inklusive verksamhetsel. För olika vårdcentraler inom Landstinget Västmanland behövs också en del renoveringsarbeten, som skulle kunna leda till energiprestanda på ca 130 kwh/m 2, inklusive verksamhetsel. Om samtliga dessa projekt genomförs under en 15 årsperiod beräknas den totala energiprestandan för Landstinget Västmanland, inklusive verksamhetsenergi, att minska från dagens 199 kwh/m 2 till strax under 150 kwh/m 2 för år Se diagram från simuleringen i bilaga 3.

18 13 (26) 5 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR ATT SPARA ENERGI I BYGGNADER Det finns en rad olika åtgärder som kan bidra till energieffektivisering i byggnader, både vid nyproduktion och olika slags ROT projekt. Det finns också en del kostnadseffektiva åtgärder som kan göras fristående, exempelvis byte av gamla belysningsarmaturer till behovsstyrd LED belysning. 5.1 Åtgärder vid nybyggnation För att man ska kunna nå förväntade målvärden för nära nollenergibyggnader krävs generella riktlinjer som anger hur nya byggnader bör projekteras, utformas, placeras och byggas. Det bör också finnas riktlinjer för upphandling samt val av byggnadsmaterial och komponenter. Vid nyproduktion bör man också diskutera de lokala förutsättningar som kan finnas för att uppnå så bra energiprestanda och god inomhusmiljö som möjligt för en byggnad. Det kan exempelvis handla om byggnadens arkitektur, placering och orientering. Det kan också handla om hur man på bästa sätt kan integrera solpaneler i byggnadens konstruktion eller placera solföljare i byggnadens närhet. 5.2 Åtgärder vid större renoveringar och ombyggnation För större renoveringar och nybyggnation (ROT projekt) krävs det i princip samma slags generella riktlinjer som vid nyproduktion, även om målvärden för energiprestanda kan vara högre. Det finns givetvis också begränsningar när det gäller byggnadens arkitektur, placering och orientering. 5.3 Åtgärder vid mindre renoveringar Det finns också en hel del energibesparande åtgärder som kan utföras i samband med mindre renoveringar. I princip bör energiriktlinjerna gälla även vid mindre renoveringar. Vid fönsterbyte bör man exempelvis ställa samma krav som vid nybyggnation. 5.4 Produktion av solel och solvärme Enligt BBR22 får byggnaders specifika energianvändning reduceras med energin från solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattningen byggnaden kan tillgodogöra sig energin (dvs. högst motsvarande fastighetsenergin). Detta kommer sannolikt också att gälla de riktlinjer och byggregler som baseras på EG direktivet om byggnaders energiprestanda. Eftersom Landstinget Västmanland också har som mål att minska förbrukningen av verksamhetsenergi, bör det även vara möjligt att producera en del av denna energi med egna solceller på byggnader eller solföljare på parkeringsytor. Vid en satsning på egenproducerad solel bör Landstinget Västmanland inleda ett samarbete med Mälardalens högskola och Mälarenergi, där det finns både erfarenhet och kompetens kring dessa frågor.

19 14 (26) Landstinget Västmanland har idag en solcellsanläggning på NVB (Nya vårdblocket) i Västerås, som ger ca 38 MWh/år. Landstinget projekterar också för en till solcellsanläggning i Köping, som beräknas ge ca 90 MWh/år. Solfångare för produktion av solvärme är mindre intressant för Landstinget Västmanland, eftersom de ger mest energi på sommaren när behovet av uppvärmning är lågt och fjärrvärmen är relativt billig. 5.5 Andra energieffektiviseringsåtgärder Det finns exempel på fristående och riktade energieffektiviseringsåtgärder som kan vara motiverade att genomföra antingen som helt fristående projekt, eller i kombination med andra åtgärder. Det kan exempelvis gälla: Byte av belysningsarmaturer till behovsstyrd LED belysning Driftoptimering Effektivisera värme och ventilationssystem i befintliga byggnader Vindsisolering i befintliga byggnader Fönsterbyten Minska energiförbrukningen hos datorer, medicinska apparater och vårdutrustning Information och utbildning för personal, både inom fastighetsdriften och i verksamheten Genom att byta belysningsarmaturer till LED belysning och införa behovsstyrning kan energibehovet för belysningsel minska med mer än hälften. Livslängden är dessutom många gånger längre än för befintliga ljuskällor. Återbetalningstiden för dessa åtgärder är ca 3 5 år. En ytbytesplan för belysningsarmaturer bör tas fram och kopplas till fastställda byggnadsutvecklingsplaner. Driftoptimering innebär trimning och justering av börvärden, drifttider och flöden. Det handlar även om att testa nya styrlösningar och bevaka utvecklingen så att inomhusklimatet inte förändras. Besparingspotentialen är 5 10 %, vilket motsvarar kwh/m 2. Att byta ut ventilaggregat ger en energieffektivisering genom att verkningsgraden kan öka från 40 % till 80 %. Ventilaggregat har en livslängd på år. Den faktiska återbetalningstiden hamnar på ca 10 år. Många av landstingets ventilationssystem använder teknik som var vanlig för år sedan. Tilläggsisolering av vindar har en återbetalningstid på ca 3 5 år. Detta baseras på en isoleringstjocklek på ca cm.

20 15 (26) Fönsterbyte till U värde 0,9 W/m 2 K är generellt sett mindre lönsamt som fristående åtgärd, eftersom den har en återbetalningstid på år. Däremot kan det ibland motiveras av andra skäl, eftersom fönsterbyte också innebär förbättringar av inomhusklimatet. Fönsterbyte kan också vara mer lönsamt än att tilläggsisolera väggar. Det pågår diskussioner med IT avdelningen inom Landstinget Västmanland i syfte att införa automatisk övergång till energisparläge för landstingets datorer. Vid upphandling av datorer, apparater och annan utrustning för verksamheten, är det viktigt att man ställer krav på effektiv energianvändning. Detta bör ske genom samverkan med landstingets inköpsfunktion. Det är också möjligt att genomföra energieffektivisering genom att medvetandegöra personal inom såväl fastighetsdriften som verksamheten. Detta kan ske genom riktade informations och utbildningsinsatser. 5.6 Energioptimeringsgrupp Landstinget Västmanland har en energioptimeringsgrupp som består av tio personer från Fastighet och Landstingsservice/Drift, och som bestämmer vilka punktinsatser man ska göra för energieffektivisering inom fastighetsel. Dessa punktinsatser har de senaste åren haft en budget på ca 10 mkr/år. Arbetet i denna grupp bör fortsätta och det bör finnas särskilda finansieringsplaner för punktinsatserna.

21 16 (26) 6 FÖRSLAG PÅ MÄTARSTRATEGI För att kunna minska och följa upp användningen av energi är det viktigt att man kan ta reda på hur mycket energi som används och vad den används till. Därför behöver energihandlingsplanen innehålla en mätarstrategi för Landstinget Västmanland. Mätarstrategi bör innebära att man från och med 2019 ska kunna särskilja förbrukningen av energi för uppvärmning, markuppvärmning, varmvatten, fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel (inklusive belysning) i alla nyproducerade byggnader och alla byggnader som genomgått större ROT projekt. För befintliga byggnader är det normalt ingen större mening att bygga om värmesystem eller elsystem, för att kunna särskilja olika förbrukningsenheter. Det kan dock i enstaka fall vara motiverat att installera extra energimätare, för att därigenom kunna få kontroll på onormalt hög energiförbrukning i vissa delar av byggnaden. 6.1 Krav på mätsystem enligt BBR 22 Enligt BBR 22 ska byggnadens energianvändning kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem 3. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas (BFS 2015:3). Därigenom kan kravnivåer i BBR 22 verifieras. Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme och som har elektrisk kylmaskin, bör ha separat mätning av kylmaskinens elförbrukning. Vid nyproduktion och större renovering bör man, förutom bruksarea (BRA), också beräkna temperaturreglerad area (A temp ) enligt definitionen i BBR 22. Detta för att den specifika energianvändningen för dessa byggnader ska kunna jämföras med BBR 22. Om det inte innebär några merkostnader bör man vid nyproduktion även föra belysningsel för allmänna utrymmen och driftutrymmen till fastighetsel. Detta ligger i linje med definitionerna i BBR 22.

22 17 (26) 7 DISKUSSION OM ENERGIBESPARING OCH MILJÖEFFEKTER En framgångsfaktor för att kunna nå målen för energieffektivisering är att man vet vilka fastigheter som kan energirenoveras, vilka som ska rivas och vilka som bedöms vara möjliga att vara i bruk fram till 2050, med nuvarande standard och med normalt underhåll. Detta bör framgå i särskilda byggnadsutvecklingsplaner. 7.1 Långsiktig strategi En långsiktig strategi bör ange krav på nyproduktion och renovering av byggnader som kommer att finnas kvar i år. Kraven bör sätts som byggnadens specifika energianvändning, kwh/m 2 för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsel. Det bör även finnas praktiska konstruktionskrav, t.ex. U värde på fönster, väggar, golv och tak. En framgångsfaktor är byggnadsutvecklingsplaner som är kopplade till aktuella lokalförsörjningsplaner och evakueringsplaner. 7.2 Kortsiktig strategi En kortsiktig strategi bör ange krav på renovering av befintliga byggnader som har en återstående livslängd på år. Prioriterande arbetsområden för energieffektiviseringsåtgärder är vindsisolering, fönsterbyten, ventilationsombyggnad, byte till behovsstyrd LED belysning, utveckling av styr och reglersystem samt minskning av verksamhetsel genom att medvetandegöra medarbetare. En framgångsfaktor är byggnadsutvecklingsplaner som är kopplade till aktuella loklaförsörjningsplaner och evakueringsplaner. 7.3 Kontinuerligt arbete Landstinget bör energioptimera befintliga byggnader efter verksamhetens behov och de möjligheter som finns i de tekniska systemen. Framgångsfaktorer är: en aktiv och kunnig driftavdelning mätning och redovisning av energistatistik utveckling av styr och reglersystem förståelse för verksamheten upphandling och IT medicinsk utrustning.