DennA bra nschtid ning är en Annons från nextmed i A. Energiförsörjningen. bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi

Transkript

1 DennA bra nschtid ning är en från nextmed i A Energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi Zofia Lublin, avdelningschef på energi myndighetens analysavdelning. Sverige ligger i fronten när det gäller energieffektivitet och förnybar energi Ibrahim Baylan (S), energiminister Framtidens Energi för en hållbar utveckling och konkurrenskraft Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Energiomställningen ett pussel med många aspekter Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Regeringen förbereder en ny energikommission för blocköverskridande samtal. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig fråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen 5 om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, vilket gör utvecklingsarbetet komplext, säger analyschef Zofia Lublin. 4 6 Vattenverksamhetsutredningen bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser. Forskning och utveckling Fjärrvärme Bostad energi Svenska kraftnät Eldistribution Bioenergi Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2015.

2 Vi omöjliggör omöjligheterna. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ska vara en internationellt ledande innovationspartner. Vi skapar värde och hållbar utveckling för näringsliv och samhälle genom att bidra med kompetens och nytta inom hela innovationskedjan.

3 Framtidens Energi Januari Om detta kan du läsa i Framtidens Infrastruktur Ny energikommission för blocköverskridande samtal Framtidens energifrågor är många och rör allt från koldioxidpriser till förnyelsebar energi, baskraft, smarta nät, energieffektivisering, optimering, villkor, forskning, tillväxt och arbetstillfällen. I årets upplaga av tidningen har vi tagit pulsen på en rad olika aktörer som var och en, på sitt sätt, är med och bidrar till utvecklingen av framtidens energi. Regeringen förbereder nu en ny energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. Här efterlyser energiminister Ibrahim Baylan en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. Regleringen av elen i kraftnätet är en av många viktiga framtidsfrågor när andelen förnybara källor växer. Här påtalar Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät, vikten av ny, planerbar kraftproduktion. Dagens marknadsdesign kommer inte riktigt att klara av att leverera det som marknaden Energiförsörjningen även ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi kommer att behöva på lite sikt, menar Odenberg. I arbetet med energiomställningen till ett hållbart energisystem spelar förflyttningen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossiloberoende fordonspark en viktig roll. För att främja den utvecklingen stödjer Energimyndigheten bland annat ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg där elektriska bussar, både helt eldrivna och laddhybrider, kommer att cirkulera längs en kollektivtrafikrutt i Göteborg. En annan viktig aspekt av omvandlingen till hållbart energisystem är att energiförsörjningen även ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Mer om detta och mycket annat hittar du inne i tidningen. Trevlig läsning! Redaktionen 4 Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraft Intervju med energiminister Ibrahim Baylan. 5 Energiomställningen komplext pusselläggande Ordet hållbart har många aspekter. 6 Svensk Energi kritisk till ny prövning Kan få oöverblickbara konsekvenser. 7 Smarta nät kräver samspel mellan teknik och användare 7 Effektfrågan måste lyftas på ett helt annat sätt Intervju med Mikael Odenberg, gd Svenska kraftnät. 8 Ny kraftvärme banar väg för avveckling av kärnkraft 8 Energibesparingsarbete i allmännyttan Är individuell mätning kostnadseffektivt? 9 Energisektor i snabb förändring 9 Geoenergi utmanar värmemonopolet 10 Energiforskning som får tillämpning SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i flertal projekt. 11 Fem myndigheter i plattform för hållbara städer 12 Nytt kraftfullt glashus i Linköping 13 Fordonselektrifiering viktigt för energiomställningen 13 Göteborg höjer ribban med tuffa klimatmål 14 Inför teknikneutrala byggregler Intervju med Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme. 15 Första handelsplatsen för överskottsvärme 17 Säker talkommunikation inom elförsörjning 17 Vaasa EnergyWeek för branschfolk från hela Europa 18 Värmepumptekniken går ljus framtid till mötes i Europa 18 HVDC-anläggning för mer grön el i näten Unik anläggning simulerar variabla förhållanden. 19 Standardisering påskyndar etableringen av smarta elnät 20 Ge högre forskningsanslag till mindre lärosäten! Presenterade företag och organisationer 22 Chalmers Styrkeområde Energi 23 Eltel Networks 24 Empower 25 Tieto 26 Uppsala universitet 26 E2B2 27 NIBE Energy Systems 28 Relacom 29 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 29 Vasa Vind 30 Den elbaserade ekonomin 2050 Lunds universitet Framtidens Energi för en hållbar utveckling och konkurrenskraft är producerad av NextMedia. Skribenter Sandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Lana Brunell, Hans Karlsson, Clas Lewerentz, Cristina Leifland, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth Omslagsbilder istock, Zofia Lublin: Energimyndigheten, Ibrahim Baylan: Kristian Pohl / Regeringskansliet Grafisk form Stellan Stål försäljning NextMedia, Media X Norr Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet Ingår som branschtidning i Dagens industri januari 2015 Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer E-post: carl.meijer@nextmedia.se För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta: Niklas Engman Telefon , Mobil E-post: niklas.engman@nextmedia.se I SAMHÄLLETS TJÄNST Svenska kraftnät har ett samhällsviktigt uppdrag. Förutom att vi utvecklar och förvaltar Sveriges stamnät för el ser vi också till att det alltid är balans mellan produktion och förbrukning av el i landet. Utan oss stannar Sverige. Läs mer om oss på

4 4 Framtidens Energi Januari 2015 Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Regeringen förbereder nu en ny energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig framtidsfråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Regeringen Text Clas Lewerentz Hur du ser på förutsättningarna att få till stånd en bred politisk samverkan när det gäller framtidens energifrågor? Jag tror att det finns goda förutsättningar att komma överens. Det finns naturligtvis också svårigheter med tanke på att energidebatten i Sverige under 40 års tid dominerats av kärnkraftens vara eller icke vara. Men det händer så oerhört mycket just nu inom energisektorn, både i Sverige och utomlands, som visar på att det finns ett stort behov av att samlat titta på detta. Det händer mycket på distributionssidan, på effektivitetssidan och inom kostnadsreduktion på förnybar energi. Samtidigt ser vi ökade kostnader på kärnkraftssidan. Du har under hösten varit ute och träffat olika aktörer inom energisektorn som en del i det förberedande arbetet med energikommissionen. Vad är dina intryck och slutsatser av dessa möten? Rent allmänt så har det varit enormt lärorikt. Det har varit möten inte bara inom energisektorn utan också med industrin, miljöorganisationer och några av landets främsta forskare inom olika delar av energisektorn. Det har gett mig en mångfasetterad bild av det som sker på energiområdet. En viktig fråga som ofta kommer upp är effektfrågan hur påverkas elsystemet när vi får in allt mer väderberoende elkraft? En del av våra kärnkraftverksreaktorer håller på att åldras och när ägarna gör bedömningen att det finns en slutpunkt för dem, då blir den här effektbalansen en oerhört central fråga. Det måste finnas el i systemet 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet. Under större delen av året är det inget större bekymmer, men vi vet att vi i bland har bistra vintrar då el-efterfrågan är väldigt hög. Hur ser vi då till att det finns el i systemet och att det finns en kvalitet i effekten? Om Sverige vill vara ett land som leder utvecklingen då måste vi ha långsiktiga förutsättningar så att företag, aktörer och entreprenörer vågar investera i vårt land En annan fråga som många har tagit upp är den snabba tekniska utvecklingen. Om Sverige vill vara ett land som leder utvecklingen då måste vi ha långsiktiga förutsättningar så att företag, aktörer och entreprenörer vågar investera i vårt land. Det handlar inte bara om att klara av el- och energiförsörjningen utan också att vara en exportör av tjänster, kunskap och produkter till andra länder. EU:s energiministrar träffades i Bryssel nyligen för att prata om EU:s ramverk för klimat och energi till En av frågorna handlade om ett nytt styrsystem inom EU. Hur anser du att ett sådant styrsystem bör se ut? När det gäller energifrågorna i 2030-ramverket så är de bindande på landsnivå. Därför gäller det för EUkommissionen att snabbt hitta ett styrsystem som gör att arbetet kan gå framåt, annars är risken stor att det bara blir fina ord på papperet. Sverige ligger i fronten när det gäller energieffektivitet och förnybar energi. För oss har detta varit en stor fördel. Det jag upplever i EU-sammanhang, särskilt när det gäller energieffektivitet, är att det kan uppfattas som bara en kostnad och en börda. Kan vi få fram ett bra styrsystem som visar vägar framåt, inte minst för de länder som sitter med ganska ineffektiva energisystem, så kan dessa länder också se att det kan vara en kostnadseffektiv historia och en konkurrensfördel för industrin. När har Sverige 100 procent förnybar energi? På sikt tror jag det är ett väldigt bra mål att ha, därför att vi har väldigt goda förutsättningar med mycket vatten, skog, biomassa och att det blåser mycket i vårt land. Vi har redan idag lite drygt 50 procent förnybart i vårt system tack vare vattenkraften framför allt och att vi har en ganska kraftig utbyggnad av vindkraften. Frågan är om vi någonsin kommer upp i exakt 100 procent. Jag tror att vi i alla fall kan komma väldigt nära. När? Det är en av de saker som man måste titta på Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Regeringens ingång är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi, säger energiminister Ibrahim Baylan (S). i energikommissionen är detta möjligt och i så fall under vilka förutsättningar? För egen del tror jag det är möjligt, och det är också regeringens ingång. Sverige har en väldigt gynnsam situation de närmaste åren. Men det får inte göra att vi slår oss till ro och väntar på att utmaningarna ska dyka upp. Många av de saker vi behöver göra är långsiktiga. De är kostnadskrävande och ska vi få de nödvändiga investeringarna som gör att vårt energisystem är väldigt bra även 2040, 2050 och 2060, då krävs det att vi gör det här och nu. Därför är jag angelägen om att få igång arbetet i energikommissionen, avslutar Ibrahim Baylan.

5 Framtidens Energi Januari Energiomställningen komplext pusselläggande Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar dock både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Därför är utvecklingsarbetet komplext. Energimyndigheten Text Christina B. Winroth För att nå visionen arbetar energimyndigheten på bred bas genom att bland annat stödja forskning som syftar till att ta fram ny teknik och nya lösningar där energieffektivisering och utveckling av förnybar energiproduktion står i fokus. Ytterligare en viktig uppgift är att utvärdera och arbeta fram olika styrmedel som ligger till grund för politiska beslut, både inom energi- och klimatområdena. Visionen om ett hållbart energisystem är en stor utmaning. Det beror på att det finns ett antal olika hållbarhetsaspekter som behöver tillgodoses för att energisystemet ska kunna fungera på ett långsiktigt hållbart sätt. Ofta fokuseras mycket på energisystemets klimatpåverkan, men det är inte den enda viktiga aspekten. Det är också viktigt att energiförsörjningen är trygg, både idag och på lång sikt. I klarspråk innebär det att vi ska ha en jämn och säker tillförsel av energi som är tillgänglig i den mängd som efterfrågas, säger Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. En annan viktig aspekt är att energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Detta utesluter dock inte förekomsten av ett omvandlingstryck på näringslivet att anpassa sin verksamhet och struktur till önskade riktlinjer. Ett av energisystemets största hållbarhetsproblem är den klimatpåverkan som orsakas av förbränning av fossila bränslen. Zofia Lublin framhåller att det är avgörande för omställningen att hitta sätt att hantera och minska dessa utsläpp. Samtidigt behöver energiförsörjningen anpassas så att den inte långsiktigt äventyrar ekosystemfunktioner och -tjänster eller människors hälsa, vare sig inom eller utom Sveriges gränser. Det är också viktigt att omställningen sker på ett sätt så att vi inte försvårar för människor i andra delar av världen att tillgodose sina energibehov på ett hållbart sätt. I ärlighetens namn måste Dagens industriländer har i stor utsträckning byggt sina samhällen på fossila bränslen vi inse att allt inte kommer att kunna uppfyllas till hundra procent, men sakta men säkert kan vi tillsammans lägga den ena pusselbiten till den andra för att komma så nära vår vision som möjligt, konstaterar Zofia Lublin. Framtidsscenario Men hur kommer då morgondagens energilandskap att se ut? På energimyndigheten gör vi återkommande scenarier om hur framtidens energianvändning och energi tillförsel kan se ut. Scenarierna är på inget sätt en prognos utan tecknar, baserat på olika antaganden kring de politiska energimålen, en framtidsbild. Det senaste scenariot sträcker sig till Där ges bilden av ett Sverige som minskat sin energianvändning. Framför allt ser vi en minskning i transportsektorn. Det hänger ihop med att EU ställt krav på bränslesnålare fordon och att andelen biodrivmedel kommer att öka. I industrin kommer energianvändningen att vara ganska oförändrad eller marginellt minskad. Det är också vår bedömning att elproduktionen kommer att öka fram till 2030, vilket är kopplat till utbyggnaden av vindkraft och biobränslen. Resultatet blir ett energiöverskott som öppnar möjligheter för export, framhåller Zofia Lublin. Jämlikhetsfråga För att få uppnå en planenlig omställning av energisystemet, som också går i linje med klimatmålen, är det hög tid att lägga i en högre växel. Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. Foto: Energimyndigheten För att kunna se resultatet av våra insatser 2030, 2040 eller 2050 borde vi ha börjat igår. Vi kan inte fortsätta att bara prata utan det måste bli på riktigt, annars lämnar vi inte någon jättefin värld till våra barn och barnbarn. För att komma dit behövs nationsövergripande klimatöverenskommelser och konsensus. Dessutom måste hänsyn tas till att de länder som fortfarande utvecklas behöver få samma möjligheter att bygga sitt samhälle. Då är tillgången på energi väsentlig. Dagens industriländer har i stor utsträckning byggt sina samhällen på fossila bränslen. För att få någon slags rättvisa måste vi hjälpa länder under utveckling att göra en liknande resa, fastslår Zofia Lublin.

6 6 Framtidens Energi Januari 2015 Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Vattenverksamhetsutredningen som kom i våras bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser. Svensk Energi Text Anette Bodinger Svensk Energi lämnade i slutet av förra året sitt remissvar till Vattenverksamhetsutredningen. Föreningen stöder flera punkter i utredningen, men Kjell Jansson påpekar att den även innehåller ett antal förslag som kan få stora och oönskade konsekvenser om de genomförs. Vi menar att ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet kan uppnås genom att effektivisera dagens system för omprövning. Utredningens förslag om ny prövning strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och det saknas en grundlig analys av egendomsskyddet. En helt ny prövning leder dessutom till mycket stora samhällsekonomiska kostnader, inte minst beroende på att enbart miljömotiverade prövningar genomförs. Smarta nät En annan aktuell fråga på föreningens agenda är de smarta näten. EU-kommissionen presenterade nyligen en studie där demand response eller så kallad efterfrågeflexibilitet, sägs kunna ge möjliga besparingar i EU på miljarder euro årligen. Men frågan är hur stor potentialen för efterfrågeflexibilitet är i praktiken? När vi ser på svenska folkets intresse av dessa frågor är det inte särskilt stort. De smarta näten och tjänsterna som erbjuds kommer att slå igenom på sikt Kjell Jansson påpekar att elbolagen i Sverige sedan flera år tillbaka erbjuder tim-mätning av elförbrukningen. Idag är cirka hushåll anslutna till tjänsten. Det är en bara en bråkdel av de 5,5 miljoner räkningar som skickas ut i landet. Här handlar det helt enkelt om att de smarta näten finns, men att en beteendeförändring tar längre tid än att införa en ny teknik. De smarta näten och tjänsterna som erbjuds kommer att slå igenom på sikt, men det är inget som säljs av sig självt. Och ju lägre elpriser desto mindre benägen är man att förändra sitt beteende. Svenska folket vet också att vi har mest vattenkraft och kärnkraft i Sverige. Så av klimatskäl finns ingen anledning att minska sin elanvändning. Och tjänar man varken miljö eller pengar på att minska sin elkonsumtion så är folk i allmänhet kloka nog att undra what s in it for Kjell Jansson, vd Svensk Energi. me? Näten är redan smarta, nu är det kunderna, som kanske inte behöver bli smartare, men i alla fall upplysta om vad som är möjligt. Det är inte tekniken som är hämskon, den finns redan, avslutar Kjell Jansson. STANDARDER FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät. VAR MED OCH PÅVERKA Välkommen till SEK Svensk Elstandard! Svårt att hitta rätt standard? SEK Preview underlättar i ditt arbete elstandard.se/shop SEK Svensk Elstandard I Box 1284, Kista I Telefon: I E-post: sek@elstandard.se I SEK Svensk Elstandard Box 1284, Kista Tel: E-post: sek@elstandard.se Fastställer all svensk standard inom elområdet Sveriges medlem i IEC sedan

7 Framtidens Energi Januari Smarta nät kräver samspel Smarta energinät kräver både ny teknik och medvetna användare. Energibolagen satsar stora pengar både på att göra näten smartare och lotsa konsumenterna in i framtidens energimarknad. Smarta nät Text Anette Bodinger Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. Foto: Elisabeth Redlig Utvecklingen går allt snabbare mot att industriföretag och privatkonsumenter måste acceptera att minska sin elanvändning när det är hög belastning på elnäten. För att klara det krävs smarta styrsystem och smarta elmätare. En viktig komponent är att konsumenterna måste samspela med producenterna för att kunna anpassa sin förbrukning till den faktiska elproduktionen. Ett led i det arbetet är E.ON:s 100Koll som bygger på att användarna kan se sin energiförbrukning i realtid. Med 100Koll kan man se sin elanvändning var tionde sekund, men också få historisk statistik för jämförelse. På displayen visualiseras även inomhustemperaturen, kanske den största energislukaren i de flesta hem, berättar Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. Vattenfall har en liknande satsning, Energy Watch, och erbjuder därutöver sedan drygt två år tillbaka alla sina elnätskunder kostnadsfria timvärden, oavsett elhandelsavtal. För att kunder ska vilja flytta sin förbrukning till timmar med lägre elpriser och därigenom bidra till minskade utsläpp och ett effektivare utnyttjande av elnäten, vill vi hjälpa våra kunder att bli medvetna om sin egen förbrukning, säger Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. Automation Smarta nät handlar också om att etablera mer förnyelsebar energi i existerande nät och optimera den infrastruktur som redan finns. I Uppsala pågår ett projekt där vi inför mer automation i näten i syfte att snabbt kunna integrera den växande mängden solceller, värmepumpar och elbilar och samtidigt ge ökad leveranskvalitet. Smart Grid Gotland är ett projekt där vi tittare närmare på hur vi ska kunna etablera mer vindkraft i redan existerande nät, säger Annika Viklund. E.ON har ett liknande exempel från Öland. När det skulle byggas mer vindkraft i Kårehamn hade vi inte tillräcklig kapacitet i nätet för att klara den utbyggnaden. I stället för att dra en ny stor ledning från fastlandet som kostar uppåt 300 miljoner kunde vi lösa det hela genom att implementera mer smarta nät. För att övervinna flaskhalsar i överföringskapaciteten installerades så kalllad Dynamic Line Rating, en teknik som gör det möjligt att utnyttja nätets fulla kapacitet när som helst. Genom att ta en investering på fem miljoner i ny informationsteknik, som innebar smarta sätt att mäta energiuttag, kunde vi krypa närmare gränserna i de befintliga investeringarna, undvika en jätteinvestering på 300 miljoner och tidigarelägga utbyggnaden av vindkraftverken med cirka tio år, fastslår Anders Olsson. Mikael Odenberg, GD Svenska kraftnät: Effektfrågan måste lyftas på ett helt annat sätt Foto: Thomas Wiklund Energi- och klimatpolitiken utgör den främsta drivkraften för Svenska kraftnäts investeringar under de kommande åren. Det handlar om att kunna ta hand om mer förnybar elproduktion, men även att rusta upp det ålderstigna stamnätet. Elnät Text Christina B. Winroth Sverige har ett gammalt stamnät där de äldsta delarna av nätets 400 kv-system är drygt 60 år gamla och delar av 220 kv-systemet ännu äldre. Därför är det väsentligt att få en genomförbar förnyelseplanering, parallellt med olika nyinvesteringar, på plats. I takt med att allt mer Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät. Foto: Peter Knutson förnybar energi ska in i nätet har fokus i många hänseenden förflyttats från hårdvara det vill säga från de fysiska nätinvesteringarna till mjukvara. Mjukvara handlar om hur vi klarar av att hantera kraftsystemet när det kommer in mycket volatil vindkraft och hur vi på sikt ska klara vår balanshållning när utfasningen av kärnkraften inleds, konstaterar Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. I den allmänna energidiskussionen ser Odenberg hur debatten oftast fokuserar på tillgången av energi, men exportsiffrorna visar på en stark svensk energibalans. Under 2013 nettoexporterade vi 10 TWh och 2012 slog vi exportrekord med 20 TWh. Det är en hög siffra Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser med tanke på att vår inhemska förbrukning ligger på cirka 150 TWh. Men det går inte att bara prata energi, utan effektfrågan måste lyftas fram på ett helt annat sätt. Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser, säger Mikael Odenberg. Ny marknadsdesign Svenska kraftnäts bedömning är att en del av bortfallet från kärnkraften kommer att kunna hanteras genom utbyggda förbindelser, en del genom ökad flexibilitet på efterfrågesidan. Men på sikt kommer inte det att räcka. Vi behöver också ny planerbar kraftproduktion. Dagens marknads design kommer inte riktigt av att klara av att leverera det som marknaden kommer att behöva på lite sikt, säger Odenberg. För att stimulera till nybyggnad av kraftproduktion utanför elcertifikatssystemet, skulle en marknadsutveckling där priset inte bara sätts på energi utan också på förmågan till flexibilitet och effekt vara önskvärd. Vi behöver också ge elmarknadens aktörer starkare incitament att uppträda på ett sätt som stöttar systemet i sin helhet, avslutar Mikael Odenberg.

8 8 Framtidens Energi Januari 2015 Nya kraftvärmeverk banar väg för avveckling av kärnkraft Det görs stora investeringar i kraftvärmeverk runt om i landet. I kronor räknat handlar det om 30 miljarder kronor under en fyraårsperiod. En välkommen utveckling som skapar förutsättningar för avveckling av kärnkraftverken, säger Gustav Melin, vd för Svebio. Bioenergi Text Anette Bodinger Svenska bioenergiföreningen, Svebio, arbetar för att öka användningen av bioenergi. Vi har två stora utmaningar. Den första är inom elproduktionen, att se till att klara av effektbehovet när det blir kallt och kärnkraften har blivit för gammal. Det kommer vi att klara med en rad olika slags teknikutveckling, både inom produktion, användning och lagring av el och genom att använda mer värme istället för el när det är som kalllast. Den andra stora utmaningen är att få bort de fossila bränslena ur transportsektorn. År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Något som jag tror är helt möjligt med tanke på den snabba utveckling som nu sker inom drivmedelssektorn. Föråldrade beräkningar Vägen dit kantas även av en del, jämförelsevis, mindre utmaningar. Skatten på rapsdiesel är ett exempel. Regeringen har sedan den första januari infört en skatt på rapsbiodiesel. Motivet för skatten, så kallad överkompensation att rapsbiodieseln var för lönsam, har försvunnit i och med det kraftiga prisfallet på olja. Beräkningarna bakom skatten bygger alltså på föråldrade priser från våren Skatten gör att biodieseln Den rådande situationen kommer att leda till onödigt hög användning av fossila drivmedel Gustav Melin, vd för Svebio. hamnar i ett omöjligt konkurrensläge i förhållande till den vanliga dieseln, som nu snabbt sjunker i pris. Gustav Melin menar att det vore bättre att räkna om skatten kontinuerligt. Då kan man ta hänsyn till verkligheten så som den ser ut. Den rådande situationen kommer att leda till onödigt hög användning av fossila drivmedel och högre utsläpp av koldioxid. Foto: Anders Haaker Det låga oljepriset ser Melin som ett unikt tillfälle för politikerna att höja skatten på fossil bensin och diesel utan att det märks för konsumenterna. Allt effektivare bilar och sjunkande oljepriser gör att drivmedelskostnaden minskar för varje körd mil. Om man vill stimulera en fortsatt omställning av våra transporter med bättre effektivitet och lägre klimatutsläpp måste man nu höja skatterna på de fossila drivmedlen. Avgifter är bevisligen det mest effektiva sättet när det kommer till att minska utsläppen och komma till rätta med klimatproblemet. Energibesparingsarbete i allmännyttan EU:s direktiv om krav på energimätning i lägenheter, som innebär att byggherrar ska installera individuella mätare för att mäta värme, kyla och varmvatten, har starkt ogillats av allmännyttan. Men nu ser Kurt Eliasson, vd på SABO, en ljusning. Energieffektivisering Text Christina B. Winroth För SABO är det glädjande att Boverkets utredning om när det är kostnadseffektivt att införa individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten i flerbostadshus, pekar på att IMD inte bör vara obligatorisk. För de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen innebär det att de nu kan fortsätta sitt framgångsrika arbete med att spara energi, säger Kurt Eliasson, vd för branschoch intresseorganisationen SABO. Boverket kommer att fortsätta med att utvärdera kostnadseffektiviteten i att göra IMD obligatoriskt Problematiken med IMD av värme är bland annat att när värme mäts och separatfaktureras, tappar bostadsföretagen incitament att energieffektivisera. Dessutom framhåller Kurt Eliasson att de metoder som används för att mäta inte fungerar särskilt väl. Boverket kommer att fortsätta med att utvärdera kostnadseffektiviteten i att göra IMD obligatoriskt i det befintliga beståndet, men vi utgår från att de i all rimlighet borde komma till samma slutsats som för ny- och ombyggnation. Beteendeförändringar SABO:s stora energieffektiviseringsarbete går under namnet Skåneinitiativet och omfattar lägenheter, vilket gör det till Sveriges genom tiderna största energieffektiviseringsprogram. Målet är att minska energianvändningen med 20 procent mellan 2007 och Sedan 2007 har energiförbrukningen minskats med 12 procent i de lägenheter som omfattas. Det motsvarar hushållsel till lägenheter. Från att ha dragit i snitt 156 kwh/ kvm och år, används idag 138 kwh/kvm. Våra nyckelfärdiga kombohus förbrukar 60 kwh/kvm, väsentligt lägre än kraven i byggreglerna. Genom allmännyttans energisparkampanj involveras även hyresgästerna. Kampanjen inbegriper lägenheter. De boendes beteende är viktigt och Kurt Eliasson, vd för SABO. Foto: SABO därför satsar vi tillsammans med Hyresgästföreningen, Naturskyddsföreningen och Energimyndigheten på kunskapsförmedling. Av stor betydelse för det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är hur svensk lagstiftning kommer att tolka EU:s energipolitiska mål. Ovisshet om framtida regelverk tillsammans med företagsskattekommitténs förslag att ta bort ränteavdraget, är oroshärdar som tyvärr kommer att bromsa nyproduktion och investeringar i energieffektiviseringsinsatser. Det är synd, fastslår Kurt Eliasson.

9 Framtidens Energi Januari Energisektor i snabb förändring Stora förändringar väntar i energisektorn. Storskaliga energislag kommer att få sällskap av en mångfald nya, småskaliga lösningar. Det krävs nya affärsmodeller och tekniker. De traditionella aktörerna har stort behov av att ställa om sitt mind-set. Energisektorn Text Cristina Leifland Det säger Anders Ådahl, ansvarig för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. Kärnkraften brottas med stora lönsamhetsproblem och kommer på sikt att fasas ut. Bioenergin är etablerad, vind är på stadig frammarsch och runt hörnet väntar även sol och kanske vågkraft. Detta nya landskap skapar utmaningar för de stora elbolagen. Vi kommer att se en allt mer volatil energimarknad, där det krävs helt nya modeller där kunderna Man bör vara mycket försiktig med att sälja teknologi Anders Ådahl, ansvarig för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. lyckligtvis blir mer i centrum. Vi forskare måste också ställa om vår forskningsportfölj till hur de förnybara teknikerna påverkar energisystemen i stort, politiskt, ekonomiskt och tekniskt, säger han. Anders Ådahl menar att det finns en medvetenhet bland de stora elbolagen i Sverige och i energidebatten om de utmaningar som Foto: Oscar Mattsson / Fotografi Oscar AB vi står inför. Samtidigt är omställningen inom energisektorn ofta en fråga om stora och kostsamma investeringar och det finns inga givna svar för vad som är rätt. Marknadens aktörer måste nog acceptera att det inte finns några långsiktiga lösningar och inte ha för stor tilltro till en långsiktigt stabil styrmedelspolitik. Istället måste man anpassa sig till en marknad som kommer att präglas av osäkerhet och tvära kast. Det driver mot småskaliga lösningar bort från det centralistiska som vi varit vana vid. Men svenska företag har en styrka i att de är relativt förändringsbenägna och duktiga på snabba innovationer. Sverige långt fram Sverige har trots allt ett bra utgångsläge och kan fortsätta vara ett föregångsland inom energi, framhåller Anders Ådahl. Det finns ett stort kunnande och landet ligger långt fram när det gäller FoU. Bioenergi, materialvetenskap, högspänningsteknologi, energisystemförståelse och energieffektivisering är några områden där Sverige ligger i framkant. Men det är svårt att behålla nya tekniker i Sverige. Tyvärr försvinner mycket lovande ny teknik. Sol, vind och vatten går inte att äga, men däremot teknologin för att utnyttja dem som energi. Det är en stor politisk risk att vi förlorar vår security of technology supply och blir beroende av andra länder. Därför bör man vara mycket försiktig med att sälja teknologi, säger han. Energipolitiken behöver därmed också bli mer näringsinriktad. Vi behöver också synas mer i EU och andra internationella sammanhang. Vi har väldigt stark energiforskning, men tar ibland för lite plats. Geoenergi utmanar värmemonopolet Fjärrvärmebolagens höga värmepriser och dominanta ställning har länge debatterats av både politiker och näringslivsrepresentanter. Dramatiska prisstegringar har lett till krav på nya affärsmodeller. Som ett svar på de kraven växer nu grön geoenergi i partnerskap fram. Geoenergi Text Christina B. Winroth Är geoenergi i partnerskap morgondagens alternativ till fjärrvärmeleverantörernas monopolliknande utbud? Om Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden som nyligen förvärvade svenska Eco2 Energy, får rätt är det bara en tidsfråga innan lokalt producerad värme och kyla baserad på geoenergi har slagit igenom på bred front. Geoenergi, eller bergvärme, är en effektiv och energismart teknologi, speciellt där det finns ett behov av både värme och kyla. Med en affärsmodell där energibolagen erbjuder såväl rätt kompetens som investeringsfria geoenergianläggningar, ser Häggqvist hur Adven och andra Geoenergi är en effektiv och energismart teknologi uppstickare på marknaden kan utmana det klassiska värme- och kylamonopolet och det traditionella sättet att leverera och köpa värme och kyla. Det växer fram en helt ny bransch som på allvar kan förändra det svenska värmemonopolet. Ett bra exempel på att förändringen redan har börjat är Stockholmsstadsdelen Kista, där Adven levererar värme och kyla till närmare tio procent av alla kontorsfastigheter. Uppvaknande I takt med att allt fler fastighetsägare får upp ögonen för geoenergins fördelar, som inte bara levererar grön energi utan också öppnar för miljöcertifieringar som LEED och BREAM i fastighetsbeståndet, kommer de etablerade fjärrvärmeleverantörerna som förlitar sig på icke-förnybara produktionsteknologier att behöva tänka om. Framtidens modell är enligt Häggqvist att energi- och fastighetsbolag tillsammans, i partnerskap, anlägger skräddarsydda produktionsenheter där energibolaget ansvarar för att anläggningen finansieras, installeras, levererar energi och underhålls. Med en sådan affärsmodell ligger det i bådas intresse att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. De stora energijättarna kommer att följa efter när geoenergin visar den gröna vägen framåt för fastighetsbolagen, fastslår Jonas Häggqvist. Det är bara en tidsfråga innan grön geoenergi slår igenom hos fastighetsbolagen som först nu har ett alternativ till värmemonopolet, säger Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden.

10 10 Framtidens Energi Januari 2015 Energiforskning som får tillämpning För SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är energi ett av de viktigaste områdena. Marin energi, bioekonomi, fossiloberoende fordonsflotta och energieffektivisering är områden där det sker spännande satsningar. Forskning Text Cristina Leifland SP är ett ledande internationellt forskningsinstitut som arbetar tvärvetenskapligt för att utveckla ny teknik för hållbara lösningar. SP fungerar som en innovationspartner till såväl akademin som industrin och har ett tydligt fokus på att hitta tillämpningar så att forskning kan komma ut på marknaden och skapa välstånd. I sin tillväxtstrategi för de kommande tre åren har SP formulerat en plattform för hållbar tillväxt, som medarbetare, ledning och styrelse gemensamt har arbetat fram. Vår vision är att vara en internationellt ledande innovationspartner och vårt uppdrag är att stärka näringslivets konkurrenskraft. Energi är ett av våra starkast växande forskningsområden, berättar SP:s koncernchef Maria Khorsand. Förnybar el är ett centralt forskningsområde där havsbaserad energiutvinning får en allt viktigare roll. Det finns ett flertal svenska företag som utvecklar tekniker för att omvandla vågenergi till el. SP verkar för att stärka sektorn, bland annat genom att vara värd för VINNOVA:s satsning Offshore Väst som engagerar ett 70-tal olika organisationer. Flera av dessa är utvecklingsbolag med egen utveckling och produktion av vågkraftverk och Maria Khorsand, koncernchef SP. flytande vindkraftverk. Test och demonstrationsanläggningar är en central del för framtagning av nya tekniker. SP arbetar för att tillsammans med nationella och internationella aktörer skapa maritima test- och utvecklingsarenor som stödjer företag och akademi genom hela innovationsprocessen. Vår vision är att vara en internationellt ledande innovationspartner SeaTwirl är ett vindkraftverk som består av ett flytande, roterande torn med en vertikal vindturbin ovan vattenytan. SeaTwirls vikt bärs upp av vattnet och förankring sker med hjälp av förankringslinor till botten. Vi hjälper dessa bolag med branschgemensamma utmaningar för att på sikt göra dem kommersiellt konkurrenskraftiga. Den marina miljön är mycket krävande och kostnaden för ett besök för tillsyn, underhåll eller reparation kan slå hårt mot kostnadsbilden. Samtidigt går det inte att hitta lönsamhet om man gör onödigt robusta och kostnadsdrivande lösningar, säger Markus Norström, ansvarig för affärsområde Energi på SP. Prisbelönt metod Ett annat fokusområde är bioekonomi när ett samhälle lever av det som är hållbart producerat i våra ekosystem. I höstas fick SP:s projekt Green Feed motta EARTO Innovation Prize för en helt ny metod där avfall från skogsindustrin omvandlas till fiskfoder. Metoden har tillämpats med stor framgång tillsammans med våra partners på Island och ska nu börja användas i större skala. Detta projekt är särskilt roligt eftersom det i debatten ofta talas om food vs fuel där utgångspunkten är att det är fel att göra bränsle av mat. Vi visar här att det går att göra tvärtom vi gör mat av bränsle. I Sverige, med sin stora skogsindustri, är detta ett område med enorm potential, säger Maria Khorsand. Ett tredje område som står i fokus på SP är strävan mot en fossiloberoende fordonsflotta. Ett exempel är Deliver där elektronikexperter från SP medverkat i utvecklingsarbetet av en eldriven transportbil, i ett projekt som samfinansieras av EU-kommissionens sjunde ramprogram. Målet är att bilen, som premiärvisades i somras, ska kunna minska miljöpåverkan i tätorter med hela 40 procent. En viktig uppgift för SP har varit att säkerställa att nivåerna av elektromagnetiska fält ligger under gränsvärdet. Markus Norström, ansvarig för affärsområde Energi på SP. Foto: SeaTwirl Tillvarata restvärme Ett av de viktigaste områdena är effektivisering, inte minst inom industrin. Idag försvinner stora mängder restvärme från industrin utan att tillvaratas. Forskning på SP visar att delar av denna istället skulle kunna exporteras till fjärrvärmenäten. Idag är fjärrvärmenäten ofta uppbyggda så att kommungränsen också utgör systemgräns. Det finns fall där värme produceras med prima bränslen i en kommun, medan restvärme i grannkommunen inte utnyttjas. Vi arbetar för en bättre systemeffektivisering, vilket tekniskt sett är ganska enkelt. Men det finns idag få incitament för aktörerna att samarbeta. I sin roll som innovationspartner har SP möjlighet att titta på detta ur ett helhetsperspektiv, berättar Markus Norström. Ett annat projekt inom energieffektivisering är Ecoinflow, som syftar till att minska elanvändningen inom sågverksindustrin med 1 TWh. Det är ett energisystem för energiledning som man står i startgroparna för att införa på ett 30-tal sågverk i Europa. Våra projekt syftar till att skapa direkt nytta och värde för våra kunder, framhåller Maria Khorsand. Det är bara så vi kan närma oss visionen att vara en internationellt ledande innovationspartner.

11 Framtidens Energi Januari Plattform för hållbara städer Hållbar stadsutveckling är en fråga som är högaktuell. Därför har en plattform med fem myndigheter skapats för att öka samverkan och sprida kunskap. Hållbara städer Gustafsson på Boverket, som är samordnande för plattformen. Det är på det lokala och regionala planet som man har kunskap om förutsättningar och behov Text Cristina Leifland Det var i februari i fjol som regeringen gav i uppdrag åt Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket att gemensamt upprätta och förvalta plattformen. Syftet är ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Plattformen är även ett stöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Den har en tydlig utgångspunkt i delegationen för hållbara städer, som var Hans Gustafsson, Boverket. Foto: Ola Åkeborn en regeringssatsning mellan 2008 och Men plattformen står på sina egna ben och kommer att vara en pådrivande och sammanhållande kraft för en hållbar stadsutveckling, berättar Hans Fokusområden Plattformen har fyra fokusområden: Människan i centrum, där livskvalitet och hållbar livsstil är viktiga frågor, Kunskapsutveckling, som syftar till att omsätta tvärvetenskaplig kunskap i praktiken, Samverkan, som riktar in sig på ett flertal sektorer och ledarskapsfrågor samt Ekonomiska förutsättningar, som utgör beslutsunderlag för exempelvis hållbara investeringar, upphandlingar och affärsmodeller. Möten kring fokusområdena planeras på en rad olika orter. Forskning och utveckling är en viktig och genomgående del av arbetet och tanken är att exempelvis webbsända föreläsningar så att ny forskning och information om ny utveckling kommer så många som möjligt till del. Vår ansats är att ta ett helhetsgrepp och arbeta på såväl den lokala, som regionala och nationella nivån. Plattformen blir en gemensam kanal för alla som arbetar med den här frågan. Vår stora utmaning nu är att bli operativa och medverka till att arbetsgrupper startas och kanske till och med pilotprojekt för att få igång det praktiska arbetet, säger Hans Gustafsson. Olika behov Det finns ingen färdig lösning för hållbar stadsutveckling, utan det är en process i ständig förändring som måste anpassas till skilda förutsättningar, framhåller Hans Gustafsson. En kärna är att vi ska ut och träffa dem som arbetar med hållbar stadsutveckling inom olika sektorer och på olika nivåer. Det är på det lokala och regionala planet som man har kunskap om förutsättningar och behov. Det finns ett oerhört stort intresse för de här frågorna och en stark efterfrågan att staten tar initiativ för att knyta ihop kunskap och sprida den vidare. BIOENERGI I SVERIGE STÖRRE ÄN OLJA! TWh ,2 102,5 Bioenergi 33,6 % ,2 57, Biobränsle Vattenkraft 9 Vindkraft Olja Kärnkraft 18,7 Siffrorna gäller slutlig energianvändning 2013 i alla sektorer, exklusive omvandlings- och distributionsförluster. Produktionen för elexport (10,1 TWh) är inräknad. Bioenergi inkluderar torv och avfall. Källa: Svebio, baserat på statistik från Energimyndigheten. VISSTE DU Slutlig ATT energianvändning i Sverige 2011 industri, elproduktion, värme, transport, etc. Bioenergi är redan idag Svergies största energikälla och ökar år för år. Modern bioenergi ger el till dina apparater, värme eller kyla till ditt hus, och drivmedel så att du kan ta dig dit du ska. Hållbar modern bioenergi skapar inkomster och jobb i alla delar av Sverige. Mellan år 2000 och 2010 ökade bioenergianvändningen med 44 TWh samtidigt som virkesförrådet i Sveriges skogar ökade med 224 miljoner kubikmeter. Läs mer på Kol 9,7 Naturgas 4,8 Värmepumpar Välkommen på Nordic Baltic BioeNergy i riga april! Kom och ta del av de möjligheter bioenergin erbjuder för att utveckla hållbara och lönsamma energilösningar för ökad energisäkerhet och försörjningstrygghet i de baltiska länderna och hela Östersjöregionen. Programmet hittar du på: Nordic Baltic Bioenergy är organiserat av: Guldsponsorer: Silversponsor: Mediapartner: INTERNATI NAL

12 12 Framtidens Energi Januari 2015 Nytt kraftfullt glashus i Linköping Det väntas tillökning på Gärstadverket i Linköping. Den befintliga värmepannan får snart sällskap av Lejonpannan, en ny kraftvärmeanläggning som med hjälp av avfall ska leverera el och fjärrvärme till Linköpingsborna från och med Kraftvärme Text Lana Brunell Många som passerat förbi Linköping med bil har förmodligen lagt märke till det stora glashuset precis invid E4. Det är Tekniska verkens kraftvärmeanläggning som höjer sig upp över slättlandskapet. Men vyn håller på att förändras för här byggs ett syskonglashus som redan döpts till Lejonpannan. Två skäl till ny panna Anledningen till nybygget som pågår för fullt, är att den gamla moderanläggningen, kallad KV 1, som eldas med olja, kol och trä ska gå i pension. Visserligen inte fullt ut förrän tidigast 2025 eftersom Linköping inte klarar sig utan den i dagsläget, men en nedtrappning ska ske redan i höst. De viktigaste skälen till att KV 1 ska bort är att politikerna vill fasa ut kol och olja, att kraftvärmeverket ligger på en central attraktiv tomt, bara ett stenkast ifrån Resecentrum, där kommunpolitikerna vill utveckla stadskärnan och att Linköping växer och behöver mer energi. Lejonpannan är första steget att lösa de uppgifterna. Tjuvstart redan i höst Fram till mars 2016 äger de olika leverantörerna Lejonpannan. Tekniska verken tar över först när den provkörts i sex månader. Men redan i september börjar man elda i pannan. Så här kommer vyn från E4 att se ut när Lejonpannan står färdig. Marcus Mattsson är projektledare för bygget och visar runt i anläggningen där nästan 300 personer, från flera olika länder, jobbar med att få Lejonpannan färdig. Nu är huset tätt och i slutet av januari är pannan redo att provtryckas. Snart påbörjas de elektriska installationerna och idag lyfter vi turbinen och generatorn på plats genom taket. Det är ytterligare en milstolpe i bygget, konstaterar Marcus Mattsson nöjt. Svårigheter med projektet Den största prövningen har varit att få ihop tiderna mellan de olika leverantörerna, där vi på Tekniska verken är samordnande. Och att flera hundra personer, med olika språk, ska jobba i samma hus fast med helt olika saker, tycker Marcus Mattsson. Det nya huset kommer att likna sin äldre syster. Ungefär lika stort, fast med välvd glasfasad mot E4 och med betydligt mindre glas i övrigt på ytterväggarna. Projektledare Marcus Mattsson på taket till Lejonpannan, i väntan på turbinen som snart ska lyftas in. Det som skiljer Tekniska verkens förbränningsanläggningar från andra är det unika kretsloppet Att man väljer glas handlar bara om arkitektur. Linköping vill visa upp en vacker fasad mot E4, förklarar Marcus Mattsson. Som projektledare för Lejonpannan har han fascinerats över hur alla inblandade företag har lyckats föra arbetet framåt med hjälp av en 3D-modell av huset. Alla leverantörer har ritat sin del och lagt in i modellen så projekteringen har kunnat styras därifrån. Det är helt otroligt att det faktiskt funkar, säger Marcus Mattson. Världens mest resurseffektiva region Hållbarhetstänkande är Tekniska verkens måtto. Företagets vision är att skapa världens mest resurseffektiva region. Det som skiljer Tekniska verkens förbränningsanläggningar från andra är det unika kretsloppet. Här finns helheten. Vi samlar in avfall på olika sätt, det kan t.ex. vara Gröna påsen för matavfall eller sådant som slängs på återvinningscentralerna. Avfall som inte går att återanvända eller återvinna omvandlar vi till biogas, el och värme och allt sker inom samma område. Lejonpannan ska i huvudsak eldas med avfall som enligt Marcus Mattsson är mest resurseffektivt. Det är bra ur miljösynpunkt och billigare bränsle än alternativen. Men den kan också eldas med biobränsle och returträ. Genom att ta hand om avfall från när och fjärran hjälper vi länder som inte har sopförbränningsanläggningar, med ett enormt miljöproblem. Jag tror inte så många vet att det ligger 140 miljoner ton sopor på deponier i Europa och spyr ut metangas som är farligare för klimatet än vad koldioxid är, säger Marcus Mattson. 30 ton avfall i timmen kommer att eldas i Lejonpannan. Tänk att en lastbil med stort släp väger runt 20 ton så förstår du hur mycket det är, förklarar Marcus Mattson. Inga fler systerpannor Vid Gärstadverket finns plats för ytterligare kraftvärmeanläggningar, men fler pannor är inte planerade just nu enligt Marcus Mattsson. Först och främst ska Lejonpannan bli klar och sedan ska den hämtas hem ekonomiskt, när den är färdig vilar vi ett par år. Fast på sikt vet man aldrig om det blir ytterligare en till, men det tar vi då i så fall, säger Marcus Mattsson och skrattar. Fakta Lejonpannan Kostnad: 1,15 miljarder Byggnadsarea: ca m 2 Bruttoarea: ca m 2 Byggnadshöjd: ca 44 m Skorstenshöjd: ca 67 m Kapacitet: Pannan 83 MW Rökgaskondensering 10 MW Turbin 21 MW Producera 500 GWh energi, motsvarar ca villors årsbehov De värmeupptagande ytorna i pannan är ca m 2, vilket motsvarar 2 fotbollsplaner Klimatpåverkan: 76 % mindre olja 72 % mindre kol ton/år mindre koldioxid, motsvarar bilar/år

13 Framtidens Energi Januari Fordonselektrifiering viktigt för energiomställningen I arbetet med energiomställningen till ett hållbart energisystem spelar förflyttningen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossiloberoende fordonspark en viktig roll. Det framhåller Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten. Forskning & innovation För att främja utvecklingen av fossiloberoende fordon stödjer Energimyndigheten ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg där elektriska bussar, både helt eldrivna och laddhybrider, kommer att cirkulera längs en kollektivtrafikrutt i Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan Volvokoncernen och ett flertal aktörer som Göteborgs stad, energibolag, länsstyrelse och kollektivtrafikbolag. Linjen ska gå från Lindholmen Science Park på Hisingen över centrala Göteborg till Johanneberg Science Park i Chalmersområdet. Bussarna kommer att vara extremt bränslesnåla, tysta och helt emissionsfria. Ombord kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och minst en av hållplatserna kommer att vara inomhus. En tyst och utsläppsfri kollektivtrafik kan köra på platser i staden som idag inte är tillgängliga därför öppnar busslinjen också nya möjligheter för hur städer och tätorter planeras. I anknytning till demonstrationsprojektet kommer det att finnas ett behov av nya tjänster kopplade till elbusslinjerna med allt från trafikinformationstavlor till reseplanering och andra innovativa tjänster. Det kommer även att behövas insatser på elnätssidan för att förse bussarna med laddningsplatser, säger Kolessar. Marin energiomvandling Ett intressant utvecklingsområde för Rémy Kolessar, Energimyndigheten. ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg. ett framtida hållbart energisystem är marin energiomvandling vartill myndigheten avsatt 53 miljoner kronor till forsknings- och innovationsprogrammet med namnet Marin energiomvandling. Havet är en i stort sett outnyttjad förnybar energiresurs med potential att bidra till en kostnadseffektiv energiförsörjning i Norden och i EU. Tekniker för att utvinna energi ur haven har idag mognat till en nivå där ett flertal koncept testas i full skala, bland annat i haven utanför Lysekil, Skottland och Spanien. Detta vill myndigheten stimulera ytterligare. Viktiga mål för forskningsprogrammet är att bidra till ökad samverkan mellan och inom näringsliv och akademi samt bidra till utvecklingen av hållbara elproduktionssystem. Svensk forskning har en stark position inom marin energiomvandling och med den här satsningen vill vi stärka den ytterligare, avslutar Rémy Kolessar. Foto: Volvo Bus Corporation Göteborg höjer ribban med tuffa klimatmål År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser. Målet är att minska till en fjärdedel av dagens utsläpp per invånare. Och den tuffa resan att klara klimatmålet är igång. Energi & klimat Effekter av klimatförändringarna syns på många håll i världen, också i Göteborg. Fortsätter utsläppen av växthusgaser som idag blir effekterna bara värre, även hos oss, säger Anna Svensson, projektledare på stadsbyggnadskontoret för Step Up, ett EU-finansierat projekt som fokuserar på innovativa energi- och klimatprojekt i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen. Under de två år som Step Up-projektet pågått har det hänt viktiga saker; idag finns ett klimatprogram som sticker ut ordentligt genom att det tar med göteborgarnas konsumtion i utsläppsberäkningarna. Och inte bara utsläpp som sker inom kommunens geografiska gränser som är det vanliga. Vi har satt tuffa men ärliga kriterier för att minska våra utsläpp av växthusgaser, säger Anna. En annan sak som förändrats är att medvetenheten om frågans allvar har ökat. Det är roligt att se och nödvändigt för det fortsatta arbetet, säger Anna. Företagen en del av lösningen I Göteborg pågår en rad insatser för att minska klimatpåverkan. Och det finns spännande samarbeten mellan industri och stad. Men det behövs mer, och i det jobbet är det antagna klimatprogrammet en stor hjälp. Staden har många möjligheter att skapa förutsättningar för att minska utsläppen. Men det räcker inte vi vill ha mer samarbete i tidiga planeringsskeden. Utanför kontorsväggarna, över förvaltningsgränserna, med medborgare och med näringslivet. Företagen är en del av lösningen i allra högsta grad. Ett exempel är energisektorn vi stadsplanerare skulle behöva tänka mer megawattimmar och energibolagen skulle behöva tänka mer stadsutveckling. Bostäder vid kollektivtrafik Ett annat exempel på klimatsmart planering är att bygga bostäder där det redan finns service och bra kollektivtrafik så man inte tvingar människor till onödigt bilberoende. I Göteborg stöttar översiktsplan och strategisk utbyggnadsplanering detta. STEP UP ta fram energimodeller visa upp innovativa energilösningar och projekt prova nya idéer och samverkansformer engagera aktörer inom teknik, stadsplanering och finansiering Göteborgs Stad har i sitt klimatprogram valt att räkna med utsläpp av växthusgaser som invånarnas konsumtion för med sig globalt och inte bara de som sker inom stadens gränser, vilket är det vanliga. Den genomsnittlige göteborgaren står idag för ca 8 ton växthusgaser per år och utsläppen ska ner till max 2 ton per person och år till Allt går inte att reglera i fysisk planering, men vi på stadsbyggnadskontoret har en viktig roll och möjligheter att skapa förutsättningar för en mer hållbar livsstil. STEP UP Strategies Toward Energy Performance in Urban Planning Ett EU-finansierat projekt om energiplanering och hållbar stadsutveckling. Fyra städer ingår: Göteborg, Glasgow, Gent och Riga. STEP UP ska ihop med partnerstäderna och utifrån klimatprogram: nå Europas tre miljömål år 2020: minskad energiförbrukning, mer förnybar energi och minskade CO 2 -utsläpp. Läs mer:

14 14 Framtidens Energi Januari 2015 Inför teknikneutrala byggregler Dagens byggregler ger inte incitament till att skapa bästa möjliga energiprestanda när nya hus byggs. Det menar Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme. Reglerna bör vara teknikneutrala. Kraven vid nybyggnation leder ofta fel och resulterar i slöseri med energi, säger hon. Foto: Mikael Dubois / Svensk Fjärrvärme Fjärrvärme Text Cristina Leifland En tredjedel av vår totala energianvändning utgörs av uppvärmning av fastigheter och varmvatten. Det är därför oerhört viktigt med optimal energiprestanda samtidigt som effektivisering i denna sektor kan få stora positiva effekter. Men dagens byggregler motverkar en effektivare användning av energi eftersom Boverkets krav på energiprestanda baseras på hur mycket energi som fastigheten måste köpa, snarare än på hur mycket den använder. Reglerna gynnar alltså fastigheter som har exempelvis egen värmepump eller solceller oavsett om detta är den mest effektiva lösningen och oavsett Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme är branschorganisationen för Sveriges fjärrvärmeföretag, som producerar och distribuerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Idag består organisationen av cirka 140 företag, som tillsammans står för 98 procent av fjärrvärmen i Sverige. De flesta medlemsföretag är kommunalt ägda. Till organisationen är också ett 60-tal andra företag knutna, bland annat leverantörer och konsulter som är verksamma i fjärrvärmebranschen. Svensk Fjärrvärmes medlemmar levererar omkring 50 TWh per år och har drygt halva marknaden för värme och varmvatten. Andelen fjärrvärme är idag 93 procent i flerbostadshus, 82 procent i lokaler och 16 procent i småhus. Fjärrvärme finns i 285 av Sveriges 290 kommuner och är den billigaste uppvärmningsformen i de flesta av dem. Den svenska fjärrvärmebranschen sysselsätter omkring personer och har cirka mil ledningar. Branschen omsätter cirka 33 miljarder per år (en procent av BNP) och investerar cirka sju miljarder. Källa: Svensk Fjärrvärme Det är viktigt att man gör rätt från början och bygger välkonstruerade hus som klarar olika energisystem vilken kvalitet byggnaden håller i övrigt. Gemensamma, energieffektiva lösningar som fjärrvärme, däremot, missgynnas eftersom detta är köpt energi. Restvärme väljs bort Om en fastighet har en bergvärmepump med kapacitet att producera värme åt flera närliggande fastigheter räknas detta också som köpt energi och de fastigheterna då får en sämre energiklassning. Detta gäller också om bergvärmepumpen finns i fjärrvärmenätet. Det innebär att den restvärme som fjärrvärme utnyttjar väljs bort och man satsar istället på enskilda lösningar med högre total energianvändning. Man kan kan bygga billigare hus som är undermåliga vad gäller klimatskal och ventilation så länge som fastigheten har egen energiproduktion. Byggherrar väljer bort fjärrvärmen till förmån för eldrivna värmepumpar. Vi menar att man måste se till helheten och att det är den totala användningen av energi som är det centrala ur ett hållbarhetsperspektiv, inte var energin produceras, säger Ulrika Jardfelt. Aktuell fråga Frågan är högaktuell eftersom det idag planeras och byggs ett stort antal nya bostäder och många miljonprogramområden står inför omfattande ombyggnationer. Det är viktigt att man gör rätt från början och bygger välkonstruerade hus som klarar olika energisystem. Men dagens byggregler kan tyvärr resultera i att man väljer lösningar som är billigare, men inte långsiktigt hållbara, säger Ulrika Jardfelt. Fjärrvärmen, som ofta utnyttjar förnybar och återvunnen energi, är idag väl utbyggd i Sverige och mer än hälften av alla bostadshus och lokaler värms med fjärrvärme. Den är en av de viktigaste orsakerna till att Sverige kraftigt har minskat sina koldioxidutsläpp under de senaste decennierna.

15 Framtidens Energi Januari Första handelsplatsen för överskottsvärme Världens första återvinningsmarknad för överskottsvärme har öppnat i Stockholm. Det är Fortum Värme som öppnar upp sina nät för handel med värme och kyla och som därmed går i bräschen för att utveckla fjärrvärmemarknaden och skapa den hållbara staden. Fjärrvärme Text Cristina Leifland Öppen Fjärrvärme, som är namnet på Fortum Värmes handelsplats för överskottsvärme, invigdes i oktober och är den första i sitt slag. Handelsplatsen innebär att verksamheter som producerar överskottsvärme, exempelvis datahallar och livsmedelsbutiker, kan sälja överskottet, som därmed tas tillvara i fjärrvärmenätet. Värmen säljs på en öppen börs till marknadspris. Det är ett naturligt led i vår strävan att skapa värmesystem för hållbar stadsutveckling. Alla vinner på detta koncept kunderna kan omvandla en kostnad till en intäkt, vi som leverantör kan ersätta annan energiproduktion med överskottsvärmen och för miljön och samhället i stort är det ett steg mot en hållbar, cirkulär ekonomi med ett effektivt och lönsamt energisystem. Det innebär också att vi ändrar vår relation till våra kunder, som nu blir en aktiv del i att skapa framtidens fjärrvärmesystem, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme. Sverige föregångare Den svenska fjärrvärmebranschen har länge varit en föregångare när det gäller att återvinna överskottsvärme från exempelvis avloppsverk och stora industrier. Med Öppen Fjärrvärme tar Fortum Värme steget att Anders Egelrud, vd för Fortum Värme. tillvarata även mindre flöden från en mångfald olika verksamheter i en organiserad form och i stor skala. Systemet bygger på beprövad teknik och är flexibelt nog att ta emot såväl prima värme som värme av lägre kvalitet. Alla verksamheter och företag som har överskottsvärme och som ligger nära Fortums fjärrvärmenät kan ansluta sig till systemet och sälja sin överskottsvärme på Öppen Fjärrvärmes börs. För korr Stor potential Potentialen för att återvinna överskottsvärme är mycket stor. Enbart överskottsvärmen från befintliga datahallar i Stockholm kan värma upp till normalstora lägenheter i ett helt år. Fram till nu har denna överskottsvärme gått till spillo, vilket är en stor kostnad både för de berörda företagen och långsiktigt för hela samhället. Anders Egelrud framhåller att när systemet är utbyggt kan det bli en viktig Bahnhof Thule Värmepump faktor i framtida stadsplanering. Datahallar, livsmedelsbutiker och annan verksamhet med stora mängder överskottsvärme kan placeras så att deras överskottsvärme enkelt kan tillvaratas av fjärrvärmenätet och säljas vidare. Fjärrvärmenätet är en fantastisk plattform för att forma framtidens hållbara stad. I takt med att Stockholm växer och nya områden planeras kan man skapa gröna industrikluster kring den öppna fjärrvärmen. Detta kommer att påverka både stadens utveckling och framtidens fjärrvärme i en positiv riktning, säger han. Stort intresse Öppen Fjärrvärme startade 2012 som ett pilotprojekt med ett 10-tal medverkande företag och organisationer. Förutom dessa pionjärer har Fortum Värme identifierat ytterligare ett 100-tal möjliga kunder och man för nu diskussioner om avtal med ett 40-tal intressenter. Kylbatteri Datahall Värmepump Kylbatteri Värmepump Fjärrvärmenätet är en fantastisk plattform för att forma framtidens hållbara stad Kylbatteri Datahall Datahall Värmeväxlare Det är oerhört viktigt att utveckla affärsmodellen i nära samarbete med kunderna så att vi får en optimal modell för samtliga parter. Det måste få ta tid att mogna och ta form, säger Anders Egelrud. Andra kommuner och internationella aktörer har visat stort intresse för systemet med öppen fjärrvärme. Ett stort seminarium med internationella datahallsaktörer hålls i dagarna och trycket har varit mycket stort, berättar Anders Egelrud. Vi har varit tvungna att tacka nej till ett flertal intresserade på grund av att ett så stort antal deltagare har anmält sig. Det är många som vill följa hur det här konceptet implementeras och utvecklas och hur det kan integreras i stadsplaneringen för en hållbar stad. Det handlar om stora framtidsfrågor och det är roligt att man kan utnyttja fjärrvärmens fantastiska infrastruktur till gagn för alla. Illustration: Fortum Fjärrkyla Fjärrvärme

16 VI UNDERLÄTTAR MÄNNISKORS ARBETE I SÅVÄL VARDAG SOM KRIS Sedan 1978 har vi fokuserat på att tillhandahålla lösningar till verksamheter där kommunikationen är central. Våra integrerade system skräddarsys enligt era behov, krav och visioner och baseras alltid på den mest lämpade tekniken från ledande tillverkare. Våra lösningar ansvarar idag för kommunikationen hos bl.a. Ringhals Kärnkraftverk Svenska Kraftnät Forsmark Kärnkraftverk Umeå Energi Fortum Distribution OKG AB Jämtkraft Göteborg Energi

17 Framtidens Energi Januari Säkrar talkommunikationen inom elförsörjning Svenska kraftnät arbetar för att säkra den svenska elberedskapen och stärka landets elförsörjning i att motstå och hantera svåra påfrestningar. Ett led i detta arbete är att verka för att elbranschen samlas kring pålitliga kommunikationslösningar och -verktyg. Säkerhet Text Sandra Ahlqvist De flesta associerar Svenska kraftnät med uppgiften att övervaka och transportera el på stamnätet och se till att det är balans mellan produktion och förbrukning av energi i Sverige. Uppdraget är samhällskritiskt och myndigheten ansvarar även för utbyggnaden av nya ledningar såväl nationellt som över gränserna. Svenska kraftnät har som myndighet flera olika funktioner, men den mest kanske mest kända är att de underhåller och utvecklar stamnätet och därmed tryggar landets elförsörjning. För att möta de utmaningar elmarknaden står inför framöver planeras nyinvesteringar på omkring 55 miljarder kronor under de kommande tio åren. Michaela Stenman, Svenska kraftnät. Foto: Svenska kraftnät Bistår med finansiering Michaela Stenman arbetar på enheten för beredskap och säkerhet som bland annat axlar rollen som Sveriges elberedskapsmyndighet. Enhetens uppgift är att stärka Sveriges elförsörjning och förbereda inför krissituationer med långvariga elavbrott som riskerar att slå ut viktiga samhällsfunktioner. En enhetlig och säker kommunikationslösning är kärnan i ett sådant arbete och därför har myndigheten ett explicit uppdrag att verka för att aktörer inom elförsörjning med ansvar inom samhällets krisberedskap ansluter sig till det nationella radiokommunikationssystemet för samverkan och ledning, Rakel. Rakel har byggts ut i hela Sverige med syfte att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Tryggheten i systemet omfattar bland annat uthålligheten vid strömavbrott, men även att samtalstrafiken är krypterad. I egenskap av elberedskapsmyndighet arbetar vi med såväl riktade åtgärder som inkomna anmälningar för att säkra olika organisationers talkommunikation och kan med hjälp av elberedskapsmedel finansiera både inköp av hårdvara och abonnemangskostnader för sådana funktioner som är relevanta ur ett nationellt elberedskapsperspektiv. Talgrupper för kritiska områden Michaela Stenman själv har en bakgrund inom statsvetenskap, systemvetenskap och kommunikation och arbetade tidigare inom telekommunikation, men sökte sig till Svenska kraftnät för att hon ville bidra till en bättre krisberedskap i samhället. Sedan årsskiftet ansvarar jag för implementeringen av Rakel både internt och ut mot energibranschen. Svenska kraftnät har haft en aktiv dialog med aktörer inom området för att identifiera vilka kommunikationsbehov som är de mest grundläggande inom branschen och därefter etablerat talgrupper för dessa kritiska områden inom elförsörjning. Talgrupperna har sammanställs i Elförsörjningens riktlinjer för samverkan i Rakel och efterföljs riktlinjerna har vi den mest grundläggande kommunikationen inom elförsörjningen säkerställd. Under 2014 har Svenska kraftnät aktivt hjälpt ett trettiotal företag inom elförsörjning att ansluta sig till Rakel och målet för 2015 är att fortsätta i samma takt. Visst är systemet bra även i den enskilda installationen, men det är först när majoriteten ansluter sig som den riktiga nyttan uppstår eftersom vi då säkrar talkommunikationen i en hel bransch. Ska användas i vardagen Svenska kraftnät installerade Rakel i sin egen organisation 2010 och ett Det är först när majoriteten ansluter sig som den riktiga nyttan uppstår kontinuerligt förvaltnings- och utvecklingsarbete har pågått sedan dess. I nuläget används systemet i huvudsak inom drift, anläggning och säkerhet samt inom krisledningsorganisationen och målet är att etablera Rakel även i vardagen för att vara bekväm med systemet när behovet uppstår. Myndigheten förfogar även över en reparationsberedskap som utöver branschnödvändigt material även omfattar cirka 200 Rakelmobiler som lånas ut till organisationer inom elförsörjningen vid en uppkommen händelse. Förhoppningen är att alla relevanta aktörer, speciellt de som berörs av riktlinjerna, har implementerat Rakel inom en femårsperiod. Parallellt med detta förstärker vi och sprider geografiskt ut vårt eget utbud för att kunna stödja elförsörjningen vid händelser som är så svåra att de inte kan förväntas klara det under sitt ordinarie ansvar. Jag är dock övertygad om att fler och fler parter kommer att se nyttan och ansluta sig till systemet under de kommande åren, avslutar Stenman. I Vasa går kvalitet framför kvantitet I Vasa finns Nordens ledande kluster av energiteknologi. Här arrangeras sedan tre år tillbaka det internationella evenemanget Vaasa EnergyWeek. Genom att förena flera sedan tidigare etablerade energievenemang har man på kort tid lyckats göra veckan till ett måste för branschfolk från hela Europa. Vaasa EnergyWeek Text Anette Bodinger I Vasa har man sedan länge arrangerat flera regionala, nationella och internationella evenemang riktade till experter inom energibranschen. Sina olikheter till trots, intresserar evenemangen delvis samma aktörer. Genom att förena ett antal olika energievenemang har vi inte bara lyckats med att skapa ökad uppmärksamheten för de enskilda evenemangen. Vaasa EnergyWeek har även stärkt Vasas position som flaggskepp för energisektorn i Finland, säger Robert Olander, marknadsföringsdirektör för Teknologicentrum arrangerades energiveckan för första gången. Då hade tusentalet besökare sökt sig till Vasa. Sedan dess har det hänt en hel del. Förra året kunde Robert Olander räkna in deltagare. I år räknar vi med drygt besökare. Det tycker vi är lagom, det viktiga är inte att det kommer mycket folk, utan att det är rätt folk som kommer. För Vaasa EnergyWeek är inte en publik mässa av traditionellt snitt, snarare en mötesplats för företag och andra intressenter inom branschen. Det är en vecka där branschfolk från hela Europa ges tillfälle att träffa så många Robert Olander, marknadsföringsdirektör för Teknologicentrum. kollegor som möjligt för att diskutera teknologi, affärer och utveckling. Hos oss går kvalitet framför kvantitet. För oss är det också ett utmärkt tillfälle att visa omvärlden vad som finns inom energiklustret i Vasa, fastslår Robert Olander. Vaasa EnergyWeek hålls i år den mars.

18 18 Framtidens Energi Januari 2015 Värmepumptekniken går en ljus framtid till mötes i Europa För att samtliga EU-länder ska kunna nå det europeiska klimatmålet fram till år 2020 krävs omfattande investeringar i nya energieffektiva och förnyelsebara energikällor. Här framstår värmepumpar som ett mycket attraktivt alternativ. Potentialen för att sprida svensk värmepumpteknik i övriga Europa bedöms som mycket god. Värmepumpar Text Annika Wihlborg Sverige är ett europeiskt föregångsland vad gäller värmepumpteknik. Marknaden för berg- och luftvärmepumpar tog fart redan i mitten på nittiotalet och idag räknar man med att mer än vartannat svenskt småhus är utrustat med en värmepump. Sverige är dessutom ett av få Europeiska länder där utbytesmarknaden kommit igång ordentligt. Många svenska hushåll har använt värmepump i mer än tjugo år Vår svenska kompetens och erfarenhet av värmepumpar är en värdefull tillgång och byter nu upp sig till andra generationens värmepumpar. Hjälper EU att nå sina klimatmål Vår svenska kompetens och erfarenhet av värmepumpar är en värdefull tillgång i andra europeiska länder, som kämpar för att kunna leva upp till EU:s klimatmål och direktiv. På kontinenten konkurrerar värmepumpar i stor utsträckning fortfarande med gaspannor, en uppvärmningsform som nått vägs ände vad gäller ytterligare energibesparingspotential. På EU-nivå framhålls dessutom värmepumpar som den bästa tillgängliga teknologin, säger Martin Forsén, Manager International Affairs på NIBE och President för EHPA, den europeiska branschorganisationen för värmepumptillverkare. Mångsidig energiform Ytterligare en faktor som talar till värmepumparnas fördel är det faktum att byggnadsbeståndet runtom i Europa anpassas till förnyelsebara energikällor från bland annat värmepumpar. Ett flertal länder har dessutom infört subventioner för hushåll som konverterar till värmepumpteknik. Värmepumptekniken är mångsidig och har många användningsområden i såväl villor som större fastigheter. Tekniken implementeras dessutom i energieffektiva tvättmaskiner med inbyggda torktumlare och elbilar som saknar överskottsvärme från en förbränningsmotor. Ett annat tillämpningsområde under tillväxt är komfortkyla för bostäder. Hittills har luftkonditionering under den varma årstiden betraktats som lyx i många europeiska länder. Med allt högre komfortkrav och varmare somrar Martin Forsén, Manager International Affairs på NIBE. kommer luftkonditionering i framtiden sannolikt att betraktas som en självklarhet. Där har värmepumpar en stor fördel eftersom de kan konstrueras för att producera både värme och kyla med en och samma enhet, säger Martin Forsén. HVDC-anläggning för mer grön el i näten På Risholmen, nära vindkraftverket Big Glenn, står Göteborgs Energis HVDC-anläggning. En helt unik anläggning som skapar framtida möjligheter att främja hög leveranssäkerhet med mer förnybar el i elnätet. Leveranssäkerhet Text Christina B. Winroth HVDC-anläggningen ingår som en del i forskningscentret Göteborg Wind Lab, ett samarbete mellan Göteborg Energi och Svensk VindkraftsTekniskt Centrum (SWPTC) vid Chalmers tekniska högskola. Tack vare HVDC-anläggningen kan vi erbjuda en unik möjlighet att bedriva forskning och utveckling för att bidra till kunskap för att vind- och solenergi i framtiden ska kunna ta större plats i elsystemet, med driftssäkra leveranser av el, säger Eva Gillander, utvecklingschef vid Göteborgs Energi och ansvarig för bolagets forsknings- och utvecklingsarbete. Kortfattat ger HVDC-anläggningen forskare möjligheter att laborera med elnätet och testa olika scenarier. Baserat på testfakta är det i förlängningen möjligt att ange föreskrifter för hur ett elnät med större andel förnybar elproduktion ska vara uppbyggt för att skapa leveranssäkerhet. Sveriges största vindkraftverk Big Glenn. Leveranssäkerhet Eftersom sol- och vindproduktion varierar med vädret krävs det att elnätet är konstruerat för att hantera en mer variabel kraftproduktion. HVDC-anläggningen kan simulera exempelvis spänningsdippar och växlande frekvens, förklarar Christofer Åslund, samordnare för vindkraftsutveckling vid Göteborgs Energi. När vi i framtiden får in mer förnybar produktion i landets elnät, måste vi också kunna behålla en hög leveranssäkerhet. Därför är det viktigt att fler lär sig om hur vindkraft på bästa sätt kan anslutas till elnätet. Här kan HVDC-anläggningen bidra till en kunskapsutveckling på området, säger Eva Gillander.

19 Framtidens Energi Januari Standardisering påskyndar etableringen av smarta elnät Utvecklingen av smarta elnät, smart grids, gör framsteg i många EU-länder, inte minst i Sverige. Många betraktar dem som en nödvändighet inför framtiden och standardisering kan bidra till att påskynda utvecklingen. Smarta elnät Text Annika Wihlborg Smarta elnät kallas ofta Framtidens elnät. De gör det lättare att öka andelen förnybar elproduktion och att öka elkundernas inflytande. Inom SEK Svensk Elstandard finns grupper för aktörer som arbetar med smarta nät, där man på olika sätt bidrar till standardisering och teknikutveckling. I grupperna finns medlemmar från olika företag, branschorganisationer, högskolor och statliga myndigheter och nya medlemmar är välkomna. Syftet är att delta i arbetet som sker på internationell och europeisk nivå, inom organisationerna IEC och CENELEC. Resultaten fastställs sedan som svensk standard av SEK Svensk Elstandard, som är den svenska organisationen för standardisering på det elektrotekniska området. Genom möten mellan erfarna och nya aktörer sker ett värdefullt erfarenhetsutbyte mellan olika människor och olika delar av branschen. En långsiktigt framgångsrik introduktion av smarta elnät kräver investeringar i ny teknik och en av de frågor som diskuteras flitigt är vad som behöver moderniseras i det befintliga elnätet, och hur, för att underlätta den utveckling det handlar om, säger Anna-Karin Back, som arbetar med elkraftområdet på SEK Svensk Elstandard. Anna-Karin Back, SEK Svensk Elstandard. Nätverk samlar svenska aktörer För en tid sedan initierade vi även ett nätverk, en temagrupp, med fokus på smarta och hållbara städer och samhällen. Smarta elnät är en väsentlig del av de smarta städerna. I den här temagruppen strävar vi efter att samla aktörer som ägnar sig åt olika aspekter av begreppet smarta städer, vilket bland annat inkluderar en hållbar livsstil, säger Anna-Karin Back. Hon betonar att SEK Svensk Elstandard är en neutral part som gör det En långsiktigt framgångsrik introduktion av smarta elnät kräver investeringar i ny teknik möjligt för svenska experter att bidra till nya och uppdaterade standarder och andra tekniska regler. Väl anpassade standarder gör arbetet smidigare när elnätet förnyas och moderniseras. Framväxten av smarta elnät kan skyndas på och om branschen tillämpar ett enhetligt arbetssätt kan underhåll och upprustning av befintliga elnät bli effektivare. Kostnadseffektiviteten kan därigenom öka i hela anläggnings- och driftsprocessen. Searching for career opportunities? Please visit

20 20 Framtidens Energi Januari 2015 Ge högre forskningsanslag till mindre lärosäten! Foto: Mälardalens Högskola Politiska beslut om fördelning av forskningsmedel fattas på felaktiga premisser, säger Erik Dahlquist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola. De beslutsfattare som vill centralisera forskningen till några få stora universitet vet inte vad de talar om. Forskning Text Clas Lewerentz Normalt hör vi politiker säga att vi måste fokusera forskningsmedel till de stora universiteten därför att de små lärosätena inte står sig nationellt och internationellt. Men sanningen är en annan, säger Erik Dahlquist. Erik Dahlquist är forskningsledare för Framtidens energi på Mälardalens högskola (MDH), en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom processoptimering riktad mot processindustri och energisektor. Under 2014 utvärderades Framtidens energi av universitetet i Leyden för att se vilket genomslag deras publicerade artiklar haft i internationell vetenskaplig press. Resultaten visar att MDH står sig mycket bra i jämförelse med de tyngsta internationella universiteten. De lokala högskolorna har oftast mycket nära samarbeten med industrin Erik Dahlquist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola. Högskoleforskning i världsklass MIT i USA, som brukar lyftas fram som det mest inflytelserika universitetet i världen i den här typen av undersökningar, får 1.74 i citeringsindex (MNCS) för teknik och it-området i Leydens undersökning. Framtidens energi får 1.94, vilket placerar MDH i topp. Medelvärdet för området energiteknik globalt när det gäller citeringar i vetenskapliga artiklar är procent av artiklarna som producerats inom forskningsinriktningen Framtidens energi har publicerats i de tidskrifter som rankas i den högsta femtedelen inom energiteknikområdet. Detta kan jämföras med medelvärdet som ligger på 20 procent globalt. Det här visar att även en liten högskola kan få stort internationellt genomslag inom vetenskapsområdet. Den politiska kopplingen mellan liten, distribuerad högskola och ointressant forskning är mycket skev. Det finns massor av konkurrenskraftig forskning på de små högskolorna och universiteten, säger Erik Dahlquist och pekar på bland annat solenergiforskningen på Högskolan Dalarna och byggteknikforskningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Forskning lockar studenter Det ska inte vara så att man förfördelas bara för att man är en liten högskola. Men så är det idag. Fördela pengarna så att de mindre lärosätena kan bygga en vettig forskningsdel. En mycket stor del av utbildningen av ingenjörer sker ute i landet. Därför är det viktigt att detta stöds aktivt av riksdagspolitiken, säger Erik Dahlquist och tillägger: Utan stöd till forskning kan vi inte attrahera studenterna. För regionerna utanför storstäderna är det viktigt att få ingenjörer utbildade lokalt, annars blir det problem att få dem att flytta tillbaka. De lokala högskolorna har dessutom oftast mycket nära samarbeten med industrin och försörjer företag med mycket kompetent personal. Industrisamarbetet är oerhört viktigt för att kunna hålla bra klass på forskningen samtidigt som forskningsresultaten kommer till direkt nytta. Vaasa EnergyWeek offers interesting events and forums for experts in both the public and private sectors. The mix of six events provides a unique opportunity to update your energy knowledge, spanning both business and technical issues. Meet people with the same burning interest for energy as yourself, join discussions and expand your professional network to the next level. Vaasa, Finland Read more: