DennA bra nschtid ning är en Annons från nextmed i A. Energiförsörjningen. bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DennA bra nschtid ning är en Annons från nextmed i A. Energiförsörjningen. bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi"

Transkript

1 DennA bra nschtid ning är en från nextmed i A Energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi Zofia Lublin, avdelningschef på energi myndighetens analysavdelning. Sverige ligger i fronten när det gäller energieffektivitet och förnybar energi Ibrahim Baylan (S), energiminister Framtidens Energi för en hållbar utveckling och konkurrenskraft Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Energiomställningen ett pussel med många aspekter Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Regeringen förbereder en ny energikommission för blocköverskridande samtal. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig fråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen 5 om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, vilket gör utvecklingsarbetet komplext, säger analyschef Zofia Lublin. 4 6 Vattenverksamhetsutredningen bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser. Forskning och utveckling Fjärrvärme Bostad energi Svenska kraftnät Eldistribution Bioenergi Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2015.

2 Vi omöjliggör omöjligheterna. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ska vara en internationellt ledande innovationspartner. Vi skapar värde och hållbar utveckling för näringsliv och samhälle genom att bidra med kompetens och nytta inom hela innovationskedjan.

3 Framtidens Energi Januari Om detta kan du läsa i Framtidens Infrastruktur Ny energikommission för blocköverskridande samtal Framtidens energifrågor är många och rör allt från koldioxidpriser till förnyelsebar energi, baskraft, smarta nät, energieffektivisering, optimering, villkor, forskning, tillväxt och arbetstillfällen. I årets upplaga av tidningen har vi tagit pulsen på en rad olika aktörer som var och en, på sitt sätt, är med och bidrar till utvecklingen av framtidens energi. Regeringen förbereder nu en ny energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. Här efterlyser energiminister Ibrahim Baylan en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. Regleringen av elen i kraftnätet är en av många viktiga framtidsfrågor när andelen förnybara källor växer. Här påtalar Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät, vikten av ny, planerbar kraftproduktion. Dagens marknadsdesign kommer inte riktigt att klara av att leverera det som marknaden Energiförsörjningen även ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi kommer att behöva på lite sikt, menar Odenberg. I arbetet med energiomställningen till ett hållbart energisystem spelar förflyttningen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossiloberoende fordonspark en viktig roll. För att främja den utvecklingen stödjer Energimyndigheten bland annat ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg där elektriska bussar, både helt eldrivna och laddhybrider, kommer att cirkulera längs en kollektivtrafikrutt i Göteborg. En annan viktig aspekt av omvandlingen till hållbart energisystem är att energiförsörjningen även ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Mer om detta och mycket annat hittar du inne i tidningen. Trevlig läsning! Redaktionen 4 Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraft Intervju med energiminister Ibrahim Baylan. 5 Energiomställningen komplext pusselläggande Ordet hållbart har många aspekter. 6 Svensk Energi kritisk till ny prövning Kan få oöverblickbara konsekvenser. 7 Smarta nät kräver samspel mellan teknik och användare 7 Effektfrågan måste lyftas på ett helt annat sätt Intervju med Mikael Odenberg, gd Svenska kraftnät. 8 Ny kraftvärme banar väg för avveckling av kärnkraft 8 Energibesparingsarbete i allmännyttan Är individuell mätning kostnadseffektivt? 9 Energisektor i snabb förändring 9 Geoenergi utmanar värmemonopolet 10 Energiforskning som får tillämpning SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i flertal projekt. 11 Fem myndigheter i plattform för hållbara städer 12 Nytt kraftfullt glashus i Linköping 13 Fordonselektrifiering viktigt för energiomställningen 13 Göteborg höjer ribban med tuffa klimatmål 14 Inför teknikneutrala byggregler Intervju med Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme. 15 Första handelsplatsen för överskottsvärme 17 Säker talkommunikation inom elförsörjning 17 Vaasa EnergyWeek för branschfolk från hela Europa 18 Värmepumptekniken går ljus framtid till mötes i Europa 18 HVDC-anläggning för mer grön el i näten Unik anläggning simulerar variabla förhållanden. 19 Standardisering påskyndar etableringen av smarta elnät 20 Ge högre forskningsanslag till mindre lärosäten! Presenterade företag och organisationer 22 Chalmers Styrkeområde Energi 23 Eltel Networks 24 Empower 25 Tieto 26 Uppsala universitet 26 E2B2 27 NIBE Energy Systems 28 Relacom 29 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 29 Vasa Vind 30 Den elbaserade ekonomin 2050 Lunds universitet Framtidens Energi för en hållbar utveckling och konkurrenskraft är producerad av NextMedia. Skribenter Sandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Lana Brunell, Hans Karlsson, Clas Lewerentz, Cristina Leifland, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth Omslagsbilder istock, Zofia Lublin: Energimyndigheten, Ibrahim Baylan: Kristian Pohl / Regeringskansliet Grafisk form Stellan Stål försäljning NextMedia, Media X Norr Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet Ingår som branschtidning i Dagens industri januari 2015 Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer E-post: För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta: Niklas Engman Telefon , Mobil E-post: I SAMHÄLLETS TJÄNST Svenska kraftnät har ett samhällsviktigt uppdrag. Förutom att vi utvecklar och förvaltar Sveriges stamnät för el ser vi också till att det alltid är balans mellan produktion och förbrukning av el i landet. Utan oss stannar Sverige. Läs mer om oss på

4 4 Framtidens Energi Januari 2015 Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Regeringen förbereder nu en ny energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig framtidsfråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Regeringen Text Clas Lewerentz Hur du ser på förutsättningarna att få till stånd en bred politisk samverkan när det gäller framtidens energifrågor? Jag tror att det finns goda förutsättningar att komma överens. Det finns naturligtvis också svårigheter med tanke på att energidebatten i Sverige under 40 års tid dominerats av kärnkraftens vara eller icke vara. Men det händer så oerhört mycket just nu inom energisektorn, både i Sverige och utomlands, som visar på att det finns ett stort behov av att samlat titta på detta. Det händer mycket på distributionssidan, på effektivitetssidan och inom kostnadsreduktion på förnybar energi. Samtidigt ser vi ökade kostnader på kärnkraftssidan. Du har under hösten varit ute och träffat olika aktörer inom energisektorn som en del i det förberedande arbetet med energikommissionen. Vad är dina intryck och slutsatser av dessa möten? Rent allmänt så har det varit enormt lärorikt. Det har varit möten inte bara inom energisektorn utan också med industrin, miljöorganisationer och några av landets främsta forskare inom olika delar av energisektorn. Det har gett mig en mångfasetterad bild av det som sker på energiområdet. En viktig fråga som ofta kommer upp är effektfrågan hur påverkas elsystemet när vi får in allt mer väderberoende elkraft? En del av våra kärnkraftverksreaktorer håller på att åldras och när ägarna gör bedömningen att det finns en slutpunkt för dem, då blir den här effektbalansen en oerhört central fråga. Det måste finnas el i systemet 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet. Under större delen av året är det inget större bekymmer, men vi vet att vi i bland har bistra vintrar då el-efterfrågan är väldigt hög. Hur ser vi då till att det finns el i systemet och att det finns en kvalitet i effekten? Om Sverige vill vara ett land som leder utvecklingen då måste vi ha långsiktiga förutsättningar så att företag, aktörer och entreprenörer vågar investera i vårt land En annan fråga som många har tagit upp är den snabba tekniska utvecklingen. Om Sverige vill vara ett land som leder utvecklingen då måste vi ha långsiktiga förutsättningar så att företag, aktörer och entreprenörer vågar investera i vårt land. Det handlar inte bara om att klara av el- och energiförsörjningen utan också att vara en exportör av tjänster, kunskap och produkter till andra länder. EU:s energiministrar träffades i Bryssel nyligen för att prata om EU:s ramverk för klimat och energi till En av frågorna handlade om ett nytt styrsystem inom EU. Hur anser du att ett sådant styrsystem bör se ut? När det gäller energifrågorna i 2030-ramverket så är de bindande på landsnivå. Därför gäller det för EUkommissionen att snabbt hitta ett styrsystem som gör att arbetet kan gå framåt, annars är risken stor att det bara blir fina ord på papperet. Sverige ligger i fronten när det gäller energieffektivitet och förnybar energi. För oss har detta varit en stor fördel. Det jag upplever i EU-sammanhang, särskilt när det gäller energieffektivitet, är att det kan uppfattas som bara en kostnad och en börda. Kan vi få fram ett bra styrsystem som visar vägar framåt, inte minst för de länder som sitter med ganska ineffektiva energisystem, så kan dessa länder också se att det kan vara en kostnadseffektiv historia och en konkurrensfördel för industrin. När har Sverige 100 procent förnybar energi? På sikt tror jag det är ett väldigt bra mål att ha, därför att vi har väldigt goda förutsättningar med mycket vatten, skog, biomassa och att det blåser mycket i vårt land. Vi har redan idag lite drygt 50 procent förnybart i vårt system tack vare vattenkraften framför allt och att vi har en ganska kraftig utbyggnad av vindkraften. Frågan är om vi någonsin kommer upp i exakt 100 procent. Jag tror att vi i alla fall kan komma väldigt nära. När? Det är en av de saker som man måste titta på Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Regeringens ingång är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi, säger energiminister Ibrahim Baylan (S). i energikommissionen är detta möjligt och i så fall under vilka förutsättningar? För egen del tror jag det är möjligt, och det är också regeringens ingång. Sverige har en väldigt gynnsam situation de närmaste åren. Men det får inte göra att vi slår oss till ro och väntar på att utmaningarna ska dyka upp. Många av de saker vi behöver göra är långsiktiga. De är kostnadskrävande och ska vi få de nödvändiga investeringarna som gör att vårt energisystem är väldigt bra även 2040, 2050 och 2060, då krävs det att vi gör det här och nu. Därför är jag angelägen om att få igång arbetet i energikommissionen, avslutar Ibrahim Baylan.

5 Framtidens Energi Januari Energiomställningen komplext pusselläggande Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar dock både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Därför är utvecklingsarbetet komplext. Energimyndigheten Text Christina B. Winroth För att nå visionen arbetar energimyndigheten på bred bas genom att bland annat stödja forskning som syftar till att ta fram ny teknik och nya lösningar där energieffektivisering och utveckling av förnybar energiproduktion står i fokus. Ytterligare en viktig uppgift är att utvärdera och arbeta fram olika styrmedel som ligger till grund för politiska beslut, både inom energi- och klimatområdena. Visionen om ett hållbart energisystem är en stor utmaning. Det beror på att det finns ett antal olika hållbarhetsaspekter som behöver tillgodoses för att energisystemet ska kunna fungera på ett långsiktigt hållbart sätt. Ofta fokuseras mycket på energisystemets klimatpåverkan, men det är inte den enda viktiga aspekten. Det är också viktigt att energiförsörjningen är trygg, både idag och på lång sikt. I klarspråk innebär det att vi ska ha en jämn och säker tillförsel av energi som är tillgänglig i den mängd som efterfrågas, säger Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. En annan viktig aspekt är att energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Detta utesluter dock inte förekomsten av ett omvandlingstryck på näringslivet att anpassa sin verksamhet och struktur till önskade riktlinjer. Ett av energisystemets största hållbarhetsproblem är den klimatpåverkan som orsakas av förbränning av fossila bränslen. Zofia Lublin framhåller att det är avgörande för omställningen att hitta sätt att hantera och minska dessa utsläpp. Samtidigt behöver energiförsörjningen anpassas så att den inte långsiktigt äventyrar ekosystemfunktioner och -tjänster eller människors hälsa, vare sig inom eller utom Sveriges gränser. Det är också viktigt att omställningen sker på ett sätt så att vi inte försvårar för människor i andra delar av världen att tillgodose sina energibehov på ett hållbart sätt. I ärlighetens namn måste Dagens industriländer har i stor utsträckning byggt sina samhällen på fossila bränslen vi inse att allt inte kommer att kunna uppfyllas till hundra procent, men sakta men säkert kan vi tillsammans lägga den ena pusselbiten till den andra för att komma så nära vår vision som möjligt, konstaterar Zofia Lublin. Framtidsscenario Men hur kommer då morgondagens energilandskap att se ut? På energimyndigheten gör vi återkommande scenarier om hur framtidens energianvändning och energi tillförsel kan se ut. Scenarierna är på inget sätt en prognos utan tecknar, baserat på olika antaganden kring de politiska energimålen, en framtidsbild. Det senaste scenariot sträcker sig till Där ges bilden av ett Sverige som minskat sin energianvändning. Framför allt ser vi en minskning i transportsektorn. Det hänger ihop med att EU ställt krav på bränslesnålare fordon och att andelen biodrivmedel kommer att öka. I industrin kommer energianvändningen att vara ganska oförändrad eller marginellt minskad. Det är också vår bedömning att elproduktionen kommer att öka fram till 2030, vilket är kopplat till utbyggnaden av vindkraft och biobränslen. Resultatet blir ett energiöverskott som öppnar möjligheter för export, framhåller Zofia Lublin. Jämlikhetsfråga För att få uppnå en planenlig omställning av energisystemet, som också går i linje med klimatmålen, är det hög tid att lägga i en högre växel. Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. Foto: Energimyndigheten För att kunna se resultatet av våra insatser 2030, 2040 eller 2050 borde vi ha börjat igår. Vi kan inte fortsätta att bara prata utan det måste bli på riktigt, annars lämnar vi inte någon jättefin värld till våra barn och barnbarn. För att komma dit behövs nationsövergripande klimatöverenskommelser och konsensus. Dessutom måste hänsyn tas till att de länder som fortfarande utvecklas behöver få samma möjligheter att bygga sitt samhälle. Då är tillgången på energi väsentlig. Dagens industriländer har i stor utsträckning byggt sina samhällen på fossila bränslen. För att få någon slags rättvisa måste vi hjälpa länder under utveckling att göra en liknande resa, fastslår Zofia Lublin.

6 6 Framtidens Energi Januari 2015 Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Vattenverksamhetsutredningen som kom i våras bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser. Svensk Energi Text Anette Bodinger Svensk Energi lämnade i slutet av förra året sitt remissvar till Vattenverksamhetsutredningen. Föreningen stöder flera punkter i utredningen, men Kjell Jansson påpekar att den även innehåller ett antal förslag som kan få stora och oönskade konsekvenser om de genomförs. Vi menar att ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet kan uppnås genom att effektivisera dagens system för omprövning. Utredningens förslag om ny prövning strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och det saknas en grundlig analys av egendomsskyddet. En helt ny prövning leder dessutom till mycket stora samhällsekonomiska kostnader, inte minst beroende på att enbart miljömotiverade prövningar genomförs. Smarta nät En annan aktuell fråga på föreningens agenda är de smarta näten. EU-kommissionen presenterade nyligen en studie där demand response eller så kallad efterfrågeflexibilitet, sägs kunna ge möjliga besparingar i EU på miljarder euro årligen. Men frågan är hur stor potentialen för efterfrågeflexibilitet är i praktiken? När vi ser på svenska folkets intresse av dessa frågor är det inte särskilt stort. De smarta näten och tjänsterna som erbjuds kommer att slå igenom på sikt Kjell Jansson påpekar att elbolagen i Sverige sedan flera år tillbaka erbjuder tim-mätning av elförbrukningen. Idag är cirka hushåll anslutna till tjänsten. Det är en bara en bråkdel av de 5,5 miljoner räkningar som skickas ut i landet. Här handlar det helt enkelt om att de smarta näten finns, men att en beteendeförändring tar längre tid än att införa en ny teknik. De smarta näten och tjänsterna som erbjuds kommer att slå igenom på sikt, men det är inget som säljs av sig självt. Och ju lägre elpriser desto mindre benägen är man att förändra sitt beteende. Svenska folket vet också att vi har mest vattenkraft och kärnkraft i Sverige. Så av klimatskäl finns ingen anledning att minska sin elanvändning. Och tjänar man varken miljö eller pengar på att minska sin elkonsumtion så är folk i allmänhet kloka nog att undra what s in it for Kjell Jansson, vd Svensk Energi. me? Näten är redan smarta, nu är det kunderna, som kanske inte behöver bli smartare, men i alla fall upplysta om vad som är möjligt. Det är inte tekniken som är hämskon, den finns redan, avslutar Kjell Jansson. STANDARDER FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät. VAR MED OCH PÅVERKA Välkommen till SEK Svensk Elstandard! Svårt att hitta rätt standard? SEK Preview underlättar i ditt arbete elstandard.se/shop SEK Svensk Elstandard I Box 1284, Kista I Telefon: I E-post: I SEK Svensk Elstandard Box 1284, Kista Tel: E-post: Fastställer all svensk standard inom elområdet Sveriges medlem i IEC sedan

7 Framtidens Energi Januari Smarta nät kräver samspel Smarta energinät kräver både ny teknik och medvetna användare. Energibolagen satsar stora pengar både på att göra näten smartare och lotsa konsumenterna in i framtidens energimarknad. Smarta nät Text Anette Bodinger Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. Foto: Elisabeth Redlig Utvecklingen går allt snabbare mot att industriföretag och privatkonsumenter måste acceptera att minska sin elanvändning när det är hög belastning på elnäten. För att klara det krävs smarta styrsystem och smarta elmätare. En viktig komponent är att konsumenterna måste samspela med producenterna för att kunna anpassa sin förbrukning till den faktiska elproduktionen. Ett led i det arbetet är E.ON:s 100Koll som bygger på att användarna kan se sin energiförbrukning i realtid. Med 100Koll kan man se sin elanvändning var tionde sekund, men också få historisk statistik för jämförelse. På displayen visualiseras även inomhustemperaturen, kanske den största energislukaren i de flesta hem, berättar Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. Vattenfall har en liknande satsning, Energy Watch, och erbjuder därutöver sedan drygt två år tillbaka alla sina elnätskunder kostnadsfria timvärden, oavsett elhandelsavtal. För att kunder ska vilja flytta sin förbrukning till timmar med lägre elpriser och därigenom bidra till minskade utsläpp och ett effektivare utnyttjande av elnäten, vill vi hjälpa våra kunder att bli medvetna om sin egen förbrukning, säger Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. Automation Smarta nät handlar också om att etablera mer förnyelsebar energi i existerande nät och optimera den infrastruktur som redan finns. I Uppsala pågår ett projekt där vi inför mer automation i näten i syfte att snabbt kunna integrera den växande mängden solceller, värmepumpar och elbilar och samtidigt ge ökad leveranskvalitet. Smart Grid Gotland är ett projekt där vi tittare närmare på hur vi ska kunna etablera mer vindkraft i redan existerande nät, säger Annika Viklund. E.ON har ett liknande exempel från Öland. När det skulle byggas mer vindkraft i Kårehamn hade vi inte tillräcklig kapacitet i nätet för att klara den utbyggnaden. I stället för att dra en ny stor ledning från fastlandet som kostar uppåt 300 miljoner kunde vi lösa det hela genom att implementera mer smarta nät. För att övervinna flaskhalsar i överföringskapaciteten installerades så kalllad Dynamic Line Rating, en teknik som gör det möjligt att utnyttja nätets fulla kapacitet när som helst. Genom att ta en investering på fem miljoner i ny informationsteknik, som innebar smarta sätt att mäta energiuttag, kunde vi krypa närmare gränserna i de befintliga investeringarna, undvika en jätteinvestering på 300 miljoner och tidigarelägga utbyggnaden av vindkraftverken med cirka tio år, fastslår Anders Olsson. Mikael Odenberg, GD Svenska kraftnät: Effektfrågan måste lyftas på ett helt annat sätt Foto: Thomas Wiklund Energi- och klimatpolitiken utgör den främsta drivkraften för Svenska kraftnäts investeringar under de kommande åren. Det handlar om att kunna ta hand om mer förnybar elproduktion, men även att rusta upp det ålderstigna stamnätet. Elnät Text Christina B. Winroth Sverige har ett gammalt stamnät där de äldsta delarna av nätets 400 kv-system är drygt 60 år gamla och delar av 220 kv-systemet ännu äldre. Därför är det väsentligt att få en genomförbar förnyelseplanering, parallellt med olika nyinvesteringar, på plats. I takt med att allt mer Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät. Foto: Peter Knutson förnybar energi ska in i nätet har fokus i många hänseenden förflyttats från hårdvara det vill säga från de fysiska nätinvesteringarna till mjukvara. Mjukvara handlar om hur vi klarar av att hantera kraftsystemet när det kommer in mycket volatil vindkraft och hur vi på sikt ska klara vår balanshållning när utfasningen av kärnkraften inleds, konstaterar Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. I den allmänna energidiskussionen ser Odenberg hur debatten oftast fokuserar på tillgången av energi, men exportsiffrorna visar på en stark svensk energibalans. Under 2013 nettoexporterade vi 10 TWh och 2012 slog vi exportrekord med 20 TWh. Det är en hög siffra Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser med tanke på att vår inhemska förbrukning ligger på cirka 150 TWh. Men det går inte att bara prata energi, utan effektfrågan måste lyftas fram på ett helt annat sätt. Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser, säger Mikael Odenberg. Ny marknadsdesign Svenska kraftnäts bedömning är att en del av bortfallet från kärnkraften kommer att kunna hanteras genom utbyggda förbindelser, en del genom ökad flexibilitet på efterfrågesidan. Men på sikt kommer inte det att räcka. Vi behöver också ny planerbar kraftproduktion. Dagens marknads design kommer inte riktigt av att klara av att leverera det som marknaden kommer att behöva på lite sikt, säger Odenberg. För att stimulera till nybyggnad av kraftproduktion utanför elcertifikatssystemet, skulle en marknadsutveckling där priset inte bara sätts på energi utan också på förmågan till flexibilitet och effekt vara önskvärd. Vi behöver också ge elmarknadens aktörer starkare incitament att uppträda på ett sätt som stöttar systemet i sin helhet, avslutar Mikael Odenberg.

8 8 Framtidens Energi Januari 2015 Nya kraftvärmeverk banar väg för avveckling av kärnkraft Det görs stora investeringar i kraftvärmeverk runt om i landet. I kronor räknat handlar det om 30 miljarder kronor under en fyraårsperiod. En välkommen utveckling som skapar förutsättningar för avveckling av kärnkraftverken, säger Gustav Melin, vd för Svebio. Bioenergi Text Anette Bodinger Svenska bioenergiföreningen, Svebio, arbetar för att öka användningen av bioenergi. Vi har två stora utmaningar. Den första är inom elproduktionen, att se till att klara av effektbehovet när det blir kallt och kärnkraften har blivit för gammal. Det kommer vi att klara med en rad olika slags teknikutveckling, både inom produktion, användning och lagring av el och genom att använda mer värme istället för el när det är som kalllast. Den andra stora utmaningen är att få bort de fossila bränslena ur transportsektorn. År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Något som jag tror är helt möjligt med tanke på den snabba utveckling som nu sker inom drivmedelssektorn. Föråldrade beräkningar Vägen dit kantas även av en del, jämförelsevis, mindre utmaningar. Skatten på rapsdiesel är ett exempel. Regeringen har sedan den första januari infört en skatt på rapsbiodiesel. Motivet för skatten, så kallad överkompensation att rapsbiodieseln var för lönsam, har försvunnit i och med det kraftiga prisfallet på olja. Beräkningarna bakom skatten bygger alltså på föråldrade priser från våren Skatten gör att biodieseln Den rådande situationen kommer att leda till onödigt hög användning av fossila drivmedel Gustav Melin, vd för Svebio. hamnar i ett omöjligt konkurrensläge i förhållande till den vanliga dieseln, som nu snabbt sjunker i pris. Gustav Melin menar att det vore bättre att räkna om skatten kontinuerligt. Då kan man ta hänsyn till verkligheten så som den ser ut. Den rådande situationen kommer att leda till onödigt hög användning av fossila drivmedel och högre utsläpp av koldioxid. Foto: Anders Haaker Det låga oljepriset ser Melin som ett unikt tillfälle för politikerna att höja skatten på fossil bensin och diesel utan att det märks för konsumenterna. Allt effektivare bilar och sjunkande oljepriser gör att drivmedelskostnaden minskar för varje körd mil. Om man vill stimulera en fortsatt omställning av våra transporter med bättre effektivitet och lägre klimatutsläpp måste man nu höja skatterna på de fossila drivmedlen. Avgifter är bevisligen det mest effektiva sättet när det kommer till att minska utsläppen och komma till rätta med klimatproblemet. Energibesparingsarbete i allmännyttan EU:s direktiv om krav på energimätning i lägenheter, som innebär att byggherrar ska installera individuella mätare för att mäta värme, kyla och varmvatten, har starkt ogillats av allmännyttan. Men nu ser Kurt Eliasson, vd på SABO, en ljusning. Energieffektivisering Text Christina B. Winroth För SABO är det glädjande att Boverkets utredning om när det är kostnadseffektivt att införa individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten i flerbostadshus, pekar på att IMD inte bör vara obligatorisk. För de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen innebär det att de nu kan fortsätta sitt framgångsrika arbete med att spara energi, säger Kurt Eliasson, vd för branschoch intresseorganisationen SABO. Boverket kommer att fortsätta med att utvärdera kostnadseffektiviteten i att göra IMD obligatoriskt Problematiken med IMD av värme är bland annat att när värme mäts och separatfaktureras, tappar bostadsföretagen incitament att energieffektivisera. Dessutom framhåller Kurt Eliasson att de metoder som används för att mäta inte fungerar särskilt väl. Boverket kommer att fortsätta med att utvärdera kostnadseffektiviteten i att göra IMD obligatoriskt i det befintliga beståndet, men vi utgår från att de i all rimlighet borde komma till samma slutsats som för ny- och ombyggnation. Beteendeförändringar SABO:s stora energieffektiviseringsarbete går under namnet Skåneinitiativet och omfattar lägenheter, vilket gör det till Sveriges genom tiderna största energieffektiviseringsprogram. Målet är att minska energianvändningen med 20 procent mellan 2007 och Sedan 2007 har energiförbrukningen minskats med 12 procent i de lägenheter som omfattas. Det motsvarar hushållsel till lägenheter. Från att ha dragit i snitt 156 kwh/ kvm och år, används idag 138 kwh/kvm. Våra nyckelfärdiga kombohus förbrukar 60 kwh/kvm, väsentligt lägre än kraven i byggreglerna. Genom allmännyttans energisparkampanj involveras även hyresgästerna. Kampanjen inbegriper lägenheter. De boendes beteende är viktigt och Kurt Eliasson, vd för SABO. Foto: SABO därför satsar vi tillsammans med Hyresgästföreningen, Naturskyddsföreningen och Energimyndigheten på kunskapsförmedling. Av stor betydelse för det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är hur svensk lagstiftning kommer att tolka EU:s energipolitiska mål. Ovisshet om framtida regelverk tillsammans med företagsskattekommitténs förslag att ta bort ränteavdraget, är oroshärdar som tyvärr kommer att bromsa nyproduktion och investeringar i energieffektiviseringsinsatser. Det är synd, fastslår Kurt Eliasson.

9 Framtidens Energi Januari Energisektor i snabb förändring Stora förändringar väntar i energisektorn. Storskaliga energislag kommer att få sällskap av en mångfald nya, småskaliga lösningar. Det krävs nya affärsmodeller och tekniker. De traditionella aktörerna har stort behov av att ställa om sitt mind-set. Energisektorn Text Cristina Leifland Det säger Anders Ådahl, ansvarig för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. Kärnkraften brottas med stora lönsamhetsproblem och kommer på sikt att fasas ut. Bioenergin är etablerad, vind är på stadig frammarsch och runt hörnet väntar även sol och kanske vågkraft. Detta nya landskap skapar utmaningar för de stora elbolagen. Vi kommer att se en allt mer volatil energimarknad, där det krävs helt nya modeller där kunderna Man bör vara mycket försiktig med att sälja teknologi Anders Ådahl, ansvarig för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. lyckligtvis blir mer i centrum. Vi forskare måste också ställa om vår forskningsportfölj till hur de förnybara teknikerna påverkar energisystemen i stort, politiskt, ekonomiskt och tekniskt, säger han. Anders Ådahl menar att det finns en medvetenhet bland de stora elbolagen i Sverige och i energidebatten om de utmaningar som Foto: Oscar Mattsson / Fotografi Oscar AB vi står inför. Samtidigt är omställningen inom energisektorn ofta en fråga om stora och kostsamma investeringar och det finns inga givna svar för vad som är rätt. Marknadens aktörer måste nog acceptera att det inte finns några långsiktiga lösningar och inte ha för stor tilltro till en långsiktigt stabil styrmedelspolitik. Istället måste man anpassa sig till en marknad som kommer att präglas av osäkerhet och tvära kast. Det driver mot småskaliga lösningar bort från det centralistiska som vi varit vana vid. Men svenska företag har en styrka i att de är relativt förändringsbenägna och duktiga på snabba innovationer. Sverige långt fram Sverige har trots allt ett bra utgångsläge och kan fortsätta vara ett föregångsland inom energi, framhåller Anders Ådahl. Det finns ett stort kunnande och landet ligger långt fram när det gäller FoU. Bioenergi, materialvetenskap, högspänningsteknologi, energisystemförståelse och energieffektivisering är några områden där Sverige ligger i framkant. Men det är svårt att behålla nya tekniker i Sverige. Tyvärr försvinner mycket lovande ny teknik. Sol, vind och vatten går inte att äga, men däremot teknologin för att utnyttja dem som energi. Det är en stor politisk risk att vi förlorar vår security of technology supply och blir beroende av andra länder. Därför bör man vara mycket försiktig med att sälja teknologi, säger han. Energipolitiken behöver därmed också bli mer näringsinriktad. Vi behöver också synas mer i EU och andra internationella sammanhang. Vi har väldigt stark energiforskning, men tar ibland för lite plats. Geoenergi utmanar värmemonopolet Fjärrvärmebolagens höga värmepriser och dominanta ställning har länge debatterats av både politiker och näringslivsrepresentanter. Dramatiska prisstegringar har lett till krav på nya affärsmodeller. Som ett svar på de kraven växer nu grön geoenergi i partnerskap fram. Geoenergi Text Christina B. Winroth Är geoenergi i partnerskap morgondagens alternativ till fjärrvärmeleverantörernas monopolliknande utbud? Om Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden som nyligen förvärvade svenska Eco2 Energy, får rätt är det bara en tidsfråga innan lokalt producerad värme och kyla baserad på geoenergi har slagit igenom på bred front. Geoenergi, eller bergvärme, är en effektiv och energismart teknologi, speciellt där det finns ett behov av både värme och kyla. Med en affärsmodell där energibolagen erbjuder såväl rätt kompetens som investeringsfria geoenergianläggningar, ser Häggqvist hur Adven och andra Geoenergi är en effektiv och energismart teknologi uppstickare på marknaden kan utmana det klassiska värme- och kylamonopolet och det traditionella sättet att leverera och köpa värme och kyla. Det växer fram en helt ny bransch som på allvar kan förändra det svenska värmemonopolet. Ett bra exempel på att förändringen redan har börjat är Stockholmsstadsdelen Kista, där Adven levererar värme och kyla till närmare tio procent av alla kontorsfastigheter. Uppvaknande I takt med att allt fler fastighetsägare får upp ögonen för geoenergins fördelar, som inte bara levererar grön energi utan också öppnar för miljöcertifieringar som LEED och BREAM i fastighetsbeståndet, kommer de etablerade fjärrvärmeleverantörerna som förlitar sig på icke-förnybara produktionsteknologier att behöva tänka om. Framtidens modell är enligt Häggqvist att energi- och fastighetsbolag tillsammans, i partnerskap, anlägger skräddarsydda produktionsenheter där energibolaget ansvarar för att anläggningen finansieras, installeras, levererar energi och underhålls. Med en sådan affärsmodell ligger det i bådas intresse att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. De stora energijättarna kommer att följa efter när geoenergin visar den gröna vägen framåt för fastighetsbolagen, fastslår Jonas Häggqvist. Det är bara en tidsfråga innan grön geoenergi slår igenom hos fastighetsbolagen som först nu har ett alternativ till värmemonopolet, säger Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden.

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Sverige efter 18 mars Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Ola Alterå 11 December 2014 En ocean mellan Köpenhamn och Lim Nya fossila resurser påverkar globala priser, konkurrenskraft,

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bästa stämmodeltagare,

Bästa stämmodeltagare, VD:s anförande Årsstämma i Vattenfall AB 27 april 2015 Bästa stämmodeltagare, Efter mitt tillträde som VD för Vattenfall i oktober 2014 var det viktigt att förstå Vattenfalls utmaningar och våra kunders

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer