Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lena Stengaard Administrativa enheten HBN Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Egenproducerad el från vindkraft Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att utifrån de i rapporten Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel redovisade förutsättningarna upphandla egenproducerad el från vindkraft. Ekonomisk ram för uppdraget styrs av LS-beslut den 8/10 ärende 143/13 Tilläggsbudget Sammanfattning Landstinget Sörmland har tidigare låtit extern ramavtalad konsult göra en utredning Energistudie vindkraft vars syfte var att jämföra en investering i egenproducerad vindkraftel med energieffektivisering ur ett miljömässigt respektive ekonomiskt perspektiv. Landstinget valde utifrån denna utredning att inte gå vidare med en vindkraftinvestering utan satsade på fortsatta energieffektiviseringsåtgärder. Utifrån förnyat beslut av landstingsstyrelsen den 29/5-12 har nu den tidigare utredningen kompletterats med en utredning avseende ägarformer och lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel. Syftet har varit att ta fram ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar. Föreliggande rapport Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel syftar således till att vara ett underlag med tillgängliga alternativ för Landstinget Sörmland att investera i egenproducerad el med inriktning på eget ägande eller andelsägande av vindkraft. Bakgrund Ärendet rörande egenproducerad el från vindkraft har varit föremål för utredning under en längre period. Detta tjänsteutlåtande har sin grund i landstingsstyrelsens beslut den 29/5-12. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Egenproducerad el från vindkraft _7_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(5) 11:15

7 Ärendebeskrivning Ramavtalad leverantör (Ångpanneföreningen AB) har fått i uppdrag att utreda lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel samt belysa de alternativ som finns avseende ägarformer under förutsättningen att lagen om skattebefrielse på producerad el kan uppfyllas, Lagen om skatt på energi (1994:1776) kapitel 11 paragraf 2. Det viktigaste villkoret som måste uppfyllas av de ägande bolagen för att energiskattebefrielse ska kunna medges är att el inte vidareförsäljs till tredje man inom en och samma juridiska person. Det får alltså inte ske någon yrkesmässig leverans av el. Vidare får produktionen aldrig överstiga den egna förbrukningen. För att möjliggöra energiskattebefrielse måste investeringen göras antingen genom ett direkt ägande eller via delägare i ett enkelt bolag där exempelvis två bolag gemensamt äger ett eller flera vindkraftverk. Varje delägare kan endast använda den andel producerad el som motsvarar ägarandelen av vindkraftanläggningen. Eftersom ett enkelt bolag inte är en självständig juridisk person så fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i en dom (Mål nr ) att ägande genom enkelt bolag inte medför att yrkesmässig leverans av elkraft anses ske, vilket i sin tur innebär skattebefrielse. Även om den ena delägaren skulle leverera sin andel av produktionen på ett sätt som medför energiskatteplikt så påverkas inte den andre delägarens möjlighet att producera skattebefriad vindkraftel för sin egen förbrukning. Under förutsättning att det finns möjlighet att anpassa produktionskapaciteten i takt med att minsta effektbehovet går ned kan det för Landstinget i Sörmland vara, med beaktande av planerade elåtgärder, fördelaktigt att börja producera egen vindkraftel så snart som möjligt. Sörmlands landstings elanvändning kommer att förändras inom de närmaste 5-7 åren på grund av avveckling av elångpannorna i Nyköping och Eskilstuna. Detta kräver speciell hänsyn avseende vilken effekt som skall väljas för en vindkraftanläggning och när den är lämplig att tas i drift. Med dagens elbehov skulle en lämplig anläggningsstorlek vara ca kw men om 5-7 år skulle det räcka med en märkeffekt på 850 kw. Att etablera ett eget vindkraftaggregat är ett stort och långsiktigt projekt och tidsaspekten från beslut till driftsättning är en viktig faktor att ta hänsyn till. För närvarande tar det i genomsnitt nästan 3 år att få tillstånd att bygga en anläggning. Om man antar att vissa aktiviteter kan bedrivas parallellt, till exempel detaljprojektering och utarbetande av upphandlingsunderlag så tillkommer ändå tid både före och efter tillståndsprocessen. Bland annat lokaliseringsutredningar med vindmätningar som skall genomföras före tillståndsansökan samt tid för upphandling, anbudsutvärdering, leveranstider och etablering av byggområde, anläggning av aggregat samt driftsättning efter tillståndsprocessen. Med dessa förutsättningar ger det ett tidperspektiv med en driftsätt- ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Egenproducerad el från vindkraft _7_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(5) 11:15

8 ning som närmar sig de 5 7 år under vilken det blir en kraftig förändring av behovet. Med dessa förutsättningar skulle således ett aggregat med en effekt av ca 850 kw långsiktigt vara en lämplig storlek att anlägga. Emellertid kan landstinget genom köp av tillstånd förkorta tidsaspekten om inte en lokalisering till egen mark är styrande. Det finns då möjligheter att förkorta tiden från beslut till driftsättning med nästan 3 år. Vill landstinget komma ännu snabbare fram är det möjligt att köpa ett delägarskap i en redan befintlig eller planerad vindkraftanläggning. Landstinget frångår då att äga anläggningen helt själv, men alternativet medför stordriftsfördelar och besparingar i eget administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att sälja andelar i vindkraftparker. Landstinget får dock beakta att köpet kan bli dyrare än att uppföra anläggningen själv eftersom företagen även inkluderar en vinstmarginal som beror på rådande marknadsläge. Det finns skillnader mellan att investera eller köpa andelar i en anläggning med en märkeffekt 2500 kw jämfört med 850 kw som måste beaktas. Bland annat är risken med att välja en större anläggning från början att 400 kw av andelarna måste överföras till ett annat företag redan efter ett driftår och sedan efter ytterligare tre år kw. Detta för att hindra en för stor elproduktion som skulle medföra en förlust av energiskattebefrielse. Köp och försäljning av större anläggningar exponeras mot anläggningsmarknaden avseende tillgång och efterfrågan som styrs av ett marknadsstyrt nyckeltal som naturligtvis varierar beroende på anläggning och anläggningens skick, ålder etcetera. Alternativet till att överföra andelar till en extern aktör kan vara att överföra andelar mellan två företag som båda ägs av Landstinget i Sörmland. Dessa företag ingår som andelsägare i ett enkelt företag ägt av Landstinget som förvaltar eller är andelsägare i en vindkraftanläggning. Det ena bolaget äger andelar till en sådan nivå att energiskattebefrielse kan erhållas och det andra företaget äger de andelar som beläggs med energiskatt. Denna lösning frångår dock den förutsättning i utredningen att vindkraftproduktionen skall vara energiskattebefriad men möjliggör ett ägande där överföring av andelar inte exponeras mot en extern marknad. Om detta alternativ inte skulle vara tillämpligt är konsultens (ÅF) rekommendation att som grund inrikta det fortsatta arbetet på en anläggning av storleksordningen 850 kw men att vid förfrågan ha en option att under begränsad tid förfoga över större effekt. Detta effekttillskott skall då regleras i avtal för att göra förhållandena kända avseende köp- och säljvärden och därmed minska exponering mot marknaden. Detta innebär att landstinget avstår från eventuella försäljningsvinster som kan uppstå, men i utbyte erhålls en minskad riskexponering. Baserat på de resultat som framkommer i den ekonomiska analysen är det ekonomiskt fördelaktigt att initialt investera i en anläggning med större ef- ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Egenproducerad el från vindkraft _7_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 3(5) 11:15

9 fekt för att senare anpassa effektandelar efter hur Landstingets Sörmlands el och effektbehov utvecklas över tiden, alternativt vara en producent av vindkraft. Så länge energiskattebefrielse medges finns det stora möjligheter för lägre elkostnader jämfört med inköp av motsvarande mängd el från elhandelsföretag. En investering kan i princip ses som att binda elpriset under vindkraftanläggningens ekonomiska livslängd. Konsekvenser Under ett vindkraftsverks livstid uppstår både besparingar för uteblivet elinköp av vattenkraftel, ersättningar i form av elcertifikat, ursprungsgarantier och för eventuell nätnytta. Även med mycket konservativa parametrar påvisar kalkylerna god lönsamhet under förutsättning att energiskattebefrielse beviljas. Därtill kan ytterligare ekonomiska fördelar uppkomma beroende på hur avskrivningar hanteras, se avsnitt 6.3 Allmänna förutsättningar i rapporten. I rapportens lönsamhetsanalys, se avsnitt 7, ges kommentarer på erhållna resultat av genomförda beräkningar avseende fortsatt köp av el och alternativet med hel- eller delägande i en vindkraftanläggning. Andelsägande genom så kallade öppna kollektiv blir ej aktuellt eftersom en sådan lösning inte innebär energiskattebefrielse, vilket är en av förutsättningarna för uppdraget. Eftersom en egen produktion av vindkraftel ger en besparing genom uteblivet elinköp kan jämförelsen göras relativt enkelt genom att enbart beakta den energimängd vindkraftanläggningen producerar. Allt annat blir lika både vad avser energi- och nätavgifter eftersom egenproducerad vindkraftel inte medför något effektvärde. Telge Kraft AB (landstingets leverantör) bedömer att det inte sker några förändringar i avtalet för övrig el. Administrativt innebär en fortsättning på nuvarande elavtal för övrig förbrukning inga merkostnader för Landstinget Sörmland. Ny upphandling av el genomförs enligt praxis när det äldre avtalet löpt ut oberoende av egen vindkraftproduktion eller inte. I lönsamhetsanalysen har två storlekar på vindkraftaggregat studerats vars produktion har anpassas till Landstinget Sörmlands behovsutveckling, se även avsnitt beräkningsförutsättningar och kommentarer i rapporten. Ärendets beredning Ärendet har över tiden beretts av flera parter inom landstinget. Huvudansvariga för bredningen har emellertid varit Miljöenheten. Utredningarna/rapporterna har tagit fram via ramavtalad leverantör. Beslutsunderlag Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel Energistudie vindkraft ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Egenproducerad el från vindkraft _7_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 4(5) 11:15

10 Beslutet expedieras till Landstingsdirektören Ekonomidirektören FM-enheten Upphandlingen Miljöenheten ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Egenproducerad el från vindkraft _7_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 5(5) 11:15

11 RAPPORT 1 (38) Handläggare Lars-Åke Cronholm Datum Tel Reviderad Mobil Fax Mattias Montelin Tel Mobil Uppdragsnummer Lönsamhetsutredning avseende vindkraftel Landstinget Sörmland ÅF-Infrastructure AB Uppdraget är genomfört av Lars-Åke Cronholm och Mattias Montelin, ÅF-Industry AB ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

12 RAPPORT (38) Reviderad Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Grundläggande analyser INVESTERING I VINDKRAFT ELFÖRBRUKNING I LANDSTINGET SÖRMLAND Nuvarande elinköp Elanvändning Förändringar av elanvändning Påverkan från avveckling av ångpannor Påverkan av förändring av lokaler Vidareförsäljning av el Minsta effektbehov EGENPRODUCERAD VINDKRAFTEL ÄGARFORMER OCH ALTERNATIV Direkt inköp av el från elhandelsbolag med ursprungsgaranti vind Andelsägare i vindkraftanläggningar Öppna kooperativ Slutna kooperativ gemensamt ägande Delägande i vindkraftsanläggning Anlägga egna vindkraftanläggningar BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOMMENTARER EKONOMISK BEDÖMNING AV INVESTERINGSALTERNATIV Energiskattebefrielse Val av anläggningsstorlek Allmänna förutsättningar Elenergirelaterade priser, skatter etc. basår Drift- och underhållskostnader Kommentarer till antaganden och förutsättningar Dimensionering av vindkraftaggregat Investeringskostnader vindkraftsaggregat Betalningsplan vid uppförande av vindkraftaggregat Vindkraftsanläggningens livslängd och avvecklingskostnader Kalkylränta Utveckling av elpris Energiskatt på el Elcertifikat Ursprungsgaranti Nätnyttoersättning Drift- och underhållskostnader... 28

13 RAPPORT (38) Reviderad LÖNSAMHETSANALYS Hel- eller delägande i vindkraftanläggning Delägande av anläggning mellan bolag inom Landstinget i Sörmland Känslighetsanalyser Jämförelsekostnader HINDER OCH BEGRÄNSNINGAR RISKER REFERENSER Referenser Kontaktpersoner Vindkraftprojekt Teckenförklaring: k = kilo = M = mega = G = giga = T = tera = W = watt h = timme

14 RAPPORT (38) Reviderad Sammanfattning ÅF har fått i uppdrag att utreda lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel samt belysa de alternativ som finns avseende ägarformer under förutsättningen att lagen om skattebefrielse på producerad el kan uppfyllas, Lagen om skatt på energi (1994:1776) kapitel 11 paragraf 2. Det viktigaste villkoret som måste uppfyllas av de ägande bolagen för att energiskattebefrielse ska kunna medges är att el inte vidareförsäljs till tredje man inom en och samma juridiska person. Det får alltså inte ske någon yrkesmässig leverans av el. Vidare får produktionen aldrig överstiga den egna förbrukningen. För att möjliggöra energiskattebefrielse måste investeringen göras antingen genom ett direkt ägande eller ett delägare i ett enkelt bolag där exempelvis två bolag gemensamt äger ett eller flera vindkraftverk. Varje delägare kan endast använda den andel producerad el som motsvarar ägarandelen av vindkraftanläggningen. Eftersom ett enkelt bolag inte är en självständig juridisk person så fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i en dom (Mål nr ) att ägande genom enkelt bolag inte medför att yrkesmässig leverans av elkraft anses ske, vilket i sin tur innebär skattebefrielse. Även om den ena delägaren skulle leverera sin andel av produktionen på ett sätt som medför energiskatteplikt så påverkas inte den andre delägarens möjlighet att producera skattebefriad vindkraftel för sin egen förbrukning. Under förutsättning att det finns möjlighet att anpassa produktionskapaciteten i takt med att minsta effektbehovet går ned kan det för Landstinget i Sörmland vara, med beaktande av planerade elåtgärder, fördelaktigt att börja producera egen vindkraftel så snart som möjligt. Sörmlands landstings elanvändning kommer att förändras inom de närmaste 5-7 åren på grund av avveckling av elångpannorna i Nyköping och Eskilstuna. Detta kräver speciell hänsyn avseende vilken effekt som skall väljas för en vindkraftanläggning och när den är lämplig att tas i drift. Med dagens elbehov skulle en lämplig anläggningsstorlek vara ca kw men om 5-7 år skulle det räcka med en märkeffekt på 850 kw. Att etablera ett eget vindkraftaggregat är ett stort och långsiktigt projekt och tidsaspekten från beslut till driftsättning är en viktig faktor att ta hänsyn till. För närvarande tar det i genomsnitt nästan 3 år att få tillstånd att bygga en anläggning. Om man antar att vissa aktiviteter kan bedrivas parallellt, till exempel detaljprojektering och utarbetande av upphandlingsunderlag så tillkommer ändå tid både före och efter tillståndsprocessen. Bland annat lokaliseringsutredningar med vindmätningar som skall genomföras före tillståndsansökan samt tid för upphandling, anbudsutvärdering, leveranstider och etablering av byggområde, anläggning av aggregat samt driftsättning efter tillståndsprocessen. Med dessa förutsättningar ger det ett tidperspektiv med en driftsättning som närmar sig de 5 7 år under vilken det blir en kraftig förändring av behovet. Med dessa förutsättningar skulle således ett aggregat med en effekt av ca 850 kw långsiktigt vara en lämplig storlek att anlägga. Emellertid kan man genom köp av tillstånd förkorta tidsaspekten om inte en lokalisering till egen mark är styrande. Det finns då möjligheter att förkorta tiden från beslut till driftsättning med nästan 3 år. Vill man komma ännu snabbare fram är det möjligt att köpa ett delägarskap i en redan befintlig eller planerad vindkraftanläggning. Man frångår då att äga anläggningen helt själv, men alternativet medför stordriftsfördelar och besparingar i eget administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att sälja andelar i vindkraftparker. Man får dock beakta att köpet

15 RAPPORT (38) Reviderad kan bli dyrare 1 än att uppföra anläggningen själv eftersom företagen även inkluderar en vinstmarginal som beror på rådande marknadsläge. Det finns skillnader mellan att investera eller köpa andelar i en anläggning med en märkeffekt 2500 kw jämfört med 850 kw som måste beaktas. Bland annat är risken med att välja en större anläggning från början att 400 kw av andelarna måste överföras till ett annat företag redan efter ett driftår och sedan efter ytterligare tre år kw. Detta för att hindra en för stor elproduktion som skulle medföra en förlust av energiskattebefrielse. Köp och försäljning av större anläggningar exponeras mot anläggningsmarknaden avseende tillgång och efterfrågan som styrs av ett marknadsstyrt nyckeltal som naturligtvis varierar beroende på anläggning och anläggningens skick, ålder etcetera. Alternativet till att överföra andelar till en extern aktör kan vara att överföra andelar mellan två företag som båda ägs av Landstinget i Sörmland. Dessa företag ingår som andelsägare i ett enkelt företag ägt av Landstinget som förvaltar eller är andelsägare i en vindkraftanläggning. Det ena bolaget äger andelar till en sådan nivå att energiskattebefrielse kan erhållas och det andra företaget äger de andelar som beläggs med energiskatt. Denna lösning frångår dock den förutsättning i utredningen att vindkraftproduktionen skall vara energiskattebefriad men möjliggör ett ägande där överföring av andelar inte exponeras mot en extern marknad. Om detta alternativ inte skulle vara tillämpligt är vår rekommendation är att som grund inrikta det fortsatta arbetet på en anläggning av storleksordningen 850 kw men att vid förfrågan ha en option att under begränsad tid förfoga över större effekt. Detta effekttillskott skall då regleras i avtal för att göra förhållandena kända avseende köp- och säljvärden och därmed minska exponering mot marknaden. Detta innebär att man avstår från eventuella försäljningsvinster som kan uppstå, men i utbyte erhålls en minskad riskexponering. Baserat på de resultat som framkommer i den ekonomiska analysen är det ekonomiskt fördelaktigt att initialt investera i en anläggning med större effekt för att senare anpassa effektandelar efter hur Landstingets i Sörmland el och effektbehov utvecklas över tiden, alternativt vara en producent av vindkraft. Så länge energiskattebefrielse medges finns det stora möjligheter för lägre elkostnader jämfört med inköp av motsvarande mängd el från elhandelsföretag. En investering kan i princip ses som att binda elpriset under vindkraftanläggningens ekonomiska livslängd. 1 Under förutsättning att allt annat är lika. Det är möjligt att prisskillnaden balanserar de merkostnader som kan uppstå på grund av att egen personal inte har elproduktion som kärnverksamhet.

16 RAPPORT (38) Reviderad Inledning 1.1 Bakgrund Landstinget Sörmland har tidigare låtit ÅF göra en utredning Energistudie vindkraft vars syfte var att jämföra en investering i egenproducerad vindkraftel med energieffektivisering ur ett miljömässigt respektive ekonomiskt perspektiv. Landstinget valde utifrån denna utredning att inte gå vidare med en vindkraftinvestering utan satsade på fortsatta energieffektiviseringsåtgärder. Landstinget Sörmland vill nu, som ett komplement till den tidigare utredningen, utreda ägarformer och lönsamheten i att investera i egenproducerad vindkraftel för att ta fram ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar. Föreliggande utredning syftar således till att ta fram underlag med tillgängliga alternativ för landstinget i Sörmland att investera i egenproducerad el med inriktning på eget ägande eller andelsägande av vindkraft. De olika alternativ som finns rörande ägarformen är centrala att belysa i utredningen. 1.2 Syfte Utredningen syftar till att vara ett underlag för ett upphandlingsbeslut angående framtida vindkraftinvesteringar inom landstinget. 1.3 Avgränsningar Förutsättning för en eventuell investering är att lagen (1994:1776) om skatt på energi kapitel 11 paragraf 2 2 är tillämplig. 2 Elektrisk kraft är icke skattepliktig om den framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar kraft.

17 RAPPORT (38) Reviderad Grundläggande analyser För att kunna göra en investering i vindkraft behövs två grundläggande analyser av den egna elanvändningen, dels av elbehovet, dels om vidareförsäljning av el förekommer. Den första analysen innebär att finna en lämplig effektnivå på vindkraftanläggningen så att produktionen inte överstiger behovets lägsta nivå. Skulle det finnas risk för att eleffekten under någon timme överskrider behovet måste vindkraftverket stoppas alternativt effektregleras via elnätbolaget eftersom en försäljning eller gratis överlåtelse till ett elhandelsbolag ses som en yrkesmässig leverans av el. Den lämpliga effekten av vindkraftanläggningen bestäms förutom av dagens förhållanden även av långsiktiga förändringar i verksamheten som energieffektiviseringar, om- och tillbyggnader etcetera. Den andra analysen består av att säkerställa att vidareförsäljning av el inte förekommer. Den el som produceras måste förbrukas inom den juridiska enhet som äger vindkraften. Om vidareförsäljning av el förekommer innebär detta att energiskattebefrielse inte kan erhållas eftersom försäljning tolkas som yrkesmässig leverans av kraft. Det kan räcka med att det finns en enda motorvärmare vars förbrukning debiteras för att inte erhålla skattebefrielse. All producerad el blir då belagd med energiskatt. Ovanstående analyser gäller naturligtvis under förutsättning att nuvarande skatteregler och restriktioner om vidareförsäljning fortsättningsvis kommer att gälla. Eventuella förändringar kan inverka både i positiv och i negativ riktning.

18 RAPPORT (38) Reviderad Investering i vindkraft Att investera i vindkraft blir allt vanligare för företag, privatpersoner, kommuner och landsting. Syftet med investeringen kan vara att få ökad kontroll över elpriset och en lägre elenergikostnad, att få ökad andel förnybar el men också att få avkastning på ett investerat kapital. Den installerade vindkrafteffekten har haft en exponentiell utveckling sedan mitten av 90-talet och intresset ökar i takt med att energiomställningen från fossila till förnybara alternativ ges större fokus. Vindkraft är en stokastisk energikälla vilket innebär att vinden blåser oregelbundet och inte nödvändigtvis i takt med energibehovet. Ett vindkraftverks produktionskapacitet beror på hur väl vindkraftverkets turbin (rotor) kan uppta vindenergi och överföra samt anpassa den till verkets generator. Ett vindkraftverk med hög märkeffekt kan inte alltid likställas med en hög produktionskapacitet. Den snabba teknikutveckligen och det ökade utbudet av vindkraftverk har medfört att vindkraften totalt sett utnyttjar vindenergin mycket bra idag. Normalt producerar ett vindkraftverk el under cirka 70 % av årets alla timmar men för att åstadkomma en jämförbarhet används istället begreppet fullasttimmar som redovisar det ekvivalenta antalet timmar som verket behöver producera med märkeffekt för att nå samma totalproduktion. Moderna vindkraftverk når ofta över 2500 fullasttimmar att jämföra med tidigare uppförda verk där siffrorna ofta hamnade under 2000 fullasttimmar. Eftersom produktionen varierar med vindtillgången går det inte att förutse produktionen med samma säkerhet som för ett kärnkraftverk eller vattenkraftverk. Däremot kan man med hjälp av lokala vindmätningar och olika beräkningsprogram göra kvalificerade estimeringar över ett vindkraftverks årsmedelproduktion. Det är dock inte ovanligt med % produktionsskillnad mellan enskilda år. Normalt är höst och tidig vår de bästa produktionsmånaderna för vindkraftverk i norra Europa. I figur 1 redovisas elproduktionen från Sveriges uppförda vindkraftverk procentuellt fördelat per månad med genomsnittsvärden från åren % Produktion per månad 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% 2.00% 0.00% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 1 Månadsvis normalårsproduktion (genomsnitt för vindkraftverk i Sverige).

19 till och med nov 2012 SEK/MWh RAPPORT (38) Reviderad Elförbrukning i Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland behöver el och värme för att värma upp sina lokaler och bedriva sin verksamhet. 3.1 Nuvarande elinköp Landstinget köper in all el på börsen genom portföljförvaltning upphandlad från Telge Kraft AB. Elen är miljömärkt med ursprungsgaranti vattenkraft, det vill säga 100 procent vattenkraft. Pristillägget för att erhålla denna el är 3 SEK/MWh. Telge Kraft AB säljer även el med ursprungsgaranti vind med ett pristillägg av 10 SEK/MWh. Priset för denna el skulle i förhållande till vattenkraft öka med ca 7 SEK/MWh med detta alternativ. År 2011 köpte Landstinget i Sörmland 47 GWh el. I Figur 2 visas utvecklingen av landstingets elpris för vattenkraftel från År Figur 2: Utveckling av landstingets elpris, årsmedelpris exklusive elcertifikat, elskatt, ursprungsgaranti för vattenkraft och moms år [SEK7MWh]. Källa: Landstinget Sörmland För perioden januari november 2012 var Landstingets elenergipris 435 SEK/MWh, därtill tillkommer kostnader för certifikat och avgift för ursprungsgaranti vattenkraft. Om Landstinget Sörmland ändrar storleken på sitt elinköp på grund av egen vindkraftproduktion kommer detta troligen inte ha någon stor inverkan på elpriset för den el som landstinget även fortsättningsvis kommer att köpa, även om behovet skulle minska och effektvariationerna för nettobehovet skulle bli större än tidigare. Denna inställning från Telge Kraft torde naturligtvis enbart gälla vid marginella förändringar. Vid förändringar under nuvarande avtalsperiod som löper fram till år 2015 kommer det inte bli några större kostnader av engångskaraktär så som uppsägningsavgifter eller motsvarande. Under förutsättning att Landstinget Sörmland meddelar Telge Kraft AB i god tid kan anpassningar inom portföljförvaltningen ske på ett kontrollerat sätt. Om - mot förmodan - en

20 Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 maj 2009 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 okt 2009 Nov-09 Dec-09 Jan-10 Feb-10 Mar-10 Apr-10 maj 2010 Jun-10 Jul-10 Aug-10 Sep-10 okt 2010 Nov-10 Dec-10 Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 maj 2011 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 okt 2011 Nov-11 Dec-11 kwh RAPPORT (38) Reviderad inköpt kvantitet måste avyttras kan vinst eller förlust uppstå beroende på rådande pris på marknaden. Vinsten eller förlusten tillfaller eller belastar då Landstinget Sörmland. De tidsperspektiv som kan gälla vid olika alternativ för inköp och ägande av vindkraft diskuteras i avsnitt 4. Den el som handlas in via Telge Kraft AB distribueras av fem elnätsbolag till idag 44 olika leveranspunkter. 3.2 Elanvändning Landstingets totala behov av elektricitet år 2011 var totalt 47 GWh enligt Telge Kraft AB. Utvecklingen av det faktiska totala elbehovet för år framgår av figur 3. Diagrammet visar på en svagt minskande användning av el. Av diagrammet är det inte möjligt att utläsa orsaken till denna utveckling, om det skett genom att fastigheter avyttrats, energieffektiviseringar, varierande utomhustemperatur eller något annat. Ett mått på energieffektivisering är att visa elanvändningen per lokalyta vilket dock inte redovisas här Månadsförbrukning el år Figur 3 Totalt köp av elenergi per månad för år [kwh] Bearbetade data från Telge Kraft AB I Figur 4 visas köp av elenergi för år 2011 samt för perioden fram till och med oktober år 2012 fördelat på de fastigheter som har effektabonnemang med timmätt förbrukning respektive månadsmätt förbrukning. För närvarande är det inte lag på att samtliga elanläggningar måste kunna rapportera timvärden men det finns en politisk ambition som gör att detta sannolikt kommer att bli obligatoriskt framöver. För närvarande är elanläggningar under 63 Ampere undantagna. Av Figur 4 kan ses att elförbrukningen för de månadsvis mätta abonnemangen utgör en begränsad del av den totala förbrukningen. I faktiska siffror utgör dessa abonnemang 0,7 GWh av totalt 85 GWh eller mindre än 1 % av förbrukningen under 22 månadersperioden. Det är således tillsvidare inte möjligt att beräkna timmedelvärden för den mindre andel abonnemang som idag har månadsavläsning. månad

21 kwh per timma Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 maj 2011 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 okt 2011 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Mar-12 Apr-12 maj 2012 Jun-12 Jul-12 Aug-12 Sep-12 okt 2012 Nov-12 Dec-12 kwh RAPPORT (38) Reviderad Månadsmätta abonnemang Timmätta abonnemang Figur 4 Totalt köp av elenergi per månad mellan jan 2011 till okt 2012 fördelat på timmätta och månadsmätta abonnemang [kwh]. Genom att studera effektabonnemangen som timmäts erhålls en bedömning av effektvariationen och mineffekter. Abonnemangens sammanlagda timmedeleffekt år 2012 fram till och med oktober framgår av figur 5 nedan. Under maj och september var timmedeleffekten nere i effekter mindre eller lika med 3 MW. månad 9000 Timmedelvärde år 2012 [kwh per timme] Figur 5 Effektvariation för timmätta abonnemang, timmedelvärde per timme till och med oktober timma

22 kwh per timme RAPPORT (38) Reviderad Motsvarande diagram för år 2011 framgår av figur Timmedelvärde år 2011 [kwh] Figur 6 Effektvariation för timmätta abonnemang, timmedelvärde per timme år Med hänsyn till de månadsmätta abonnemangen torde de totala timmedeleffekterna ha varit något högre än de som redovisats i figur 5 och 6 ovan. De månadsmätta abonnemangen har också en timvariation som beror på den verksamhet som bedrivs under abonnemanget. Ett konservativt antagande för bedömning av den totala mineffekten är att effektbehov sätts till noll för månadsabonnemangen under samma timme som mineffekten uppstår för effektabonnemangen. Under förutsättning att det inte sker någon vidareförsäljning av el antas mineffekten i behovet vara ca 3 MW. Bortser man från de enskilda händelser som utmynnat i de fåtal effektdippar som registrerats blir minsta behovet cirka 3,2 MW. 3.3 Förändringar av elanvändning Framtida större förändringar som kommer att genomföras inom landstinget och som kommer att påverka elanvändningen är avveckling av ånganläggningar på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna samt att sjukhuslokaler förändras i Eskilstuna och Nyköping. Påverkan av behovets mineffekt av dessa förändringar uppskattas och kommenteras i nedanstående tabell. timma

23 RAPPORT (38) Reviderad Tabell 1 Påverkan på timmedeleffektens minsta behov. Åtgärd Tidpunkt för avveckling 1) Konsekvens på effektbehovet Nyköpings lasarett Avveckling av elångpanna År 2015 Minskning 600 kw nattetid och ökning 400 kw dagtid Förändringar i lokaler Ökning 30 kw nattetid och ökning 300 kw dagtid Mälarsjukhuset i Eskilstuna Avveckling av elångpanna År Minskning 1600 kw nattetid och ökning 700 kw dagtid Förändringar i lokaler Opåverkad 1) I de ekonomiska beräkningarna antas att förändringarna sker vid årsskiften Påverkan från avveckling av ångpannor Avvecklingen av elångpannorna kommer få en betydande påverkan av effektfördelningen över dygnet. En samlad produktion nattetid förflyttas till ett utspritt behov dagtid. Idag går ångpannorna med full effekt nattetid för att ackumulera ånga för ett uttag under dagtid. Konsekvensen vid avvecklingen blir att mineffekten nattetid, då i övrigt eleffekten är låg, reduceras. Under dagtid kommer effektbehovet bli något högre än reduktionen eftersom ångproduktionen inte sammanlagras, det vill säga behovet av ånga i de olika apparaterna uppkommer inte under samma tidpunkt Påverkan av förändring av lokaler I tabell 2 har överslagsmässiga tumregler för energibehovet tillämpats för att bedöma påverkan vid förändring av byggnadsyta. Effektbehovet är som störst när verksamheterna är mest aktiva under dagtid. Under nattetid bedöms effektbehovet sjunka till 10 % av dagbehovet. Tabell 2 Påverkan på timmedeleffektens minsta behov, dagtid. Uppskattad yta Specifik effekt W/m2 Effektförändring kw Eskilstuna Ytor som rivs, Nybyggnation, Netto 0 Nyköping Tillkommande ytor, netto, Totalt Vidareförsäljning av el Inom landstinget sker vidareförsäljning av el till Folktandvården, Nyköpings kommun samt till privatpersoner med hyresavtal anslutna till Landstinget i Sörmland. Till Folktandvården faktureras totalt ca 470 MWh genom direkta abonnemang men även genom undermätning. Sex av abonnemangen är direkta abonnemang men en leveranspunkt går via egen undermätning till abonnemang som är knutet till Nyköpings lasarett. Detta senare abonnemang har även undermätare för en leverans till 2 lägenheter samt till Nyköpings kommun. I tabell 3 nedan visas Folktandvårdens uttagspunkter.

24 RAPPORT (38) Reviderad Tabell 3 Folktandvårdens uttagspunkter. Adress Direkt mätning Via undermätare V Storgatan X Brunnsgatan 40 X Lohes väg 32 X Storgatan 9A X Trädgårdsgatan 1 X Östra Kyrkogatan 14 X Folktandvården Nyköping via Nyköpings lasarett X Via Åsa Folkhögskolas abonnemang sker leverans av el som mäts via egen undermätare till 3 lägenheter. Totalt sker en vidareförsäljning av ca 553 MWh per år eller ca drygt 1 % av årsenergin. Bedömningen är att påverkan på mineffekten är mycket begränsad. Mineffekten beror på verksamhet och om det finns någon förbrukning nattetid. En analys av de timmätta abonnemangen visar att lasterna samvarierar med övrig förbrukning med de lägsta nivåerna nattetid. En konservativ bedömning är att effektbehovet minskar med maximalt 100 kw om ovanstående abonnemang avskiljs från nuvarande elavtal och upphandlas separat av Folktandvården som enskild juridisk enhet. Om landstinget inte avskiljer abonnemangen eller specificerar att elförbrukningen ingår i en hyra oberoende om den debiteras enligt uppmätt förbrukning eller ej - så blir hela den egenproducerade vindkraften skattepliktig. 3 Vidareförsäljning inom Landstinget Sörmland där förbrukningen mäts med undermätare skulle kunna byggas om till anslutning direkt till nätleverantören och till enskilda elabonnemang. 3.5 Minsta effektbehov Sett i ett längre tidsperspektiv bör hänsyn till ovanstående förändringar tas vid dimensionering av en vindkraftanläggning. Konsekvensen av förhållningssättet till denna förändring är olika med avseende på ägarform av vindkraftanläggningen, se Avsnitt 4 Egenproducerad vindkraftel ägarformer och alternativ. Även tidsaspekten blir en faktor vid dimensionering av anläggning för att möta det framtida elbehovet på ett optimalt vis. Landstingets momentana effektbehov varierar under dygnet och året. Idag är det högsta effektbehovet är ca 9000 kw och den lägsta effekten är ca 3200 kw. Den lägsta effekten kommer att minska till ca 2600 kw till år 2016 och till ca 1000 kw före ingången av år Till detta kan eventuella energieffektiviseringsåtgärder som indirekt påverkar effekten tillkomma. 3 Skulle behov av vidareleveranser föreligga mellan olika juridiska enheter inom landstinget kan detta lösas genom att särskilja dessa leveranser till separata företag. Nackdelen med särskiljning är att elbehovet minskar inom den juridiska enheten och därmed underlaget för egenförbrukad vindkraftsel. Om behoven är begränsade kan kostnaden för el inkluderas som en ospecificerad kostnadspost. För större behov är nackdelen med en ospecificerad post att resursuppföljning och lönsamhetsbedömning vid till exempel energieffektiviseringsåtgärder inte kan tydliggöras - incitamentet för energieffektiviseringar försvinner.

25 kwh per timma RAPPORT (38) Reviderad Idag är elanvändningen relativt jämn över året, men kraftiga dygnsvariationer förekommer. Med tiden kommer denna variation över dygnet att öka. Dessa antaganden sammanfattas i diagrammet i figur 7 nedan Prognos 2018 Prognos 2015 Behov år timma Figur 7 Effektvariationer timmedelvärde [kwh per timme] för januari - oktober för år 2012 samt prognos för år 2015 och 2018 för samma tidsperiod.

26 RAPPORT (38) Reviderad Egenproducerad vindkraftel ägarformer och alternativ Det finns olika alternativ att köpa el och att äga vindkraftanläggningar Nedan diskuteras olika alternativ med utgångspunkt från att köpa el från ett elhandelsbolag till att äga en egen produktionsanläggning på egen mark och producera el, se Figur 8. Förutom nedanstående alternativ diskuteras även ägandeform genom bildande av enkla bolag eller köp av befintliga rörelser. Figur 8 Former för att få tillgång till vindkraftel 4.1 Direkt inköp av el från elhandelsbolag med ursprungsgaranti vind Ett flertal elhandelsbolag erbjuder el som kommer enbart från förnyelsebara energikällor, exempelvis 100 % vindkraftel eller 100 % vattenkraftel. Eftersom el distribueras via det allmänna elnätet går det inte att styra en viss sorts el till en specifik användare. Istället har man infört en handelsprodukt som kallas ursprungsgaranti eller Guarantees of Origin (GoO). Hantering av ursprungsgarantier är reglerad i Lag om ursprungsgarantier SFS 2010:601 samt Förordning om ursprungsgarantier för el (2010:853). Ursprungsgarantin är ett certifikat som garanterar att den förnybara energin som producerats följer de krav som EECS (European Energy Certificate System) har. EECS är en standard som specificerar krav om vad certifikaten ska innehålla. Certifikaten utfärdas på samma vis som ett elcertifikat där producenten kan sälja det till elhandelsbolag. När elhandelsbolag i sin tur säljer 1 MWh vindkraftel ska ett certifikat makuleras. 4.2 Andelsägare i vindkraftanläggningar Att vara delägare i en större vindkraftpark medför stordriftsfördelar samt besparingar i administrativt arbete. Flera företag har som affärsidé att projektera, uppföra och sälja andelar i uppförda eller planerade vindkraftparker. I princip kan man skilja på öppna kooperativ med marknadsprissättning av andelarna till slutna kooperativ med delägare i ett företag där andelsägarna går ihop för att investera i en vindkraftanläggning. Vidare information om andelsägande i öppna kooperativ finns på en vindportal som utvecklats av Svensk Vindkraftförening med stöd från Energimyndigheten.

3 26113 Egenproducerad el från vindkraft

3 26113 Egenproducerad el från vindkraft LANDSTINGET SORMLAND Hållbarhetsnärnnden PROTOKOLL DATUM 2013-10-30 DIARIENR HBN13-001-10 3 26113 Egenproducerad el från vindkraft Behandlat av 1 Hållbarhetsnämnden Beslut Mötesdahun 2013-10-30 Ärendenr

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Dala Vindkraft 2013 DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare i

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM

VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM Erbjudande om delägarskap i vindkraftanläggningar preliminär version 1 september 2014 Vätterbygdens Vindkraftkonsortium Vindkraft-Gruppen Eric Paulsson och Gunnar Paulsson,

Läs mer

Motion för yttrande - Använd solceller vid ny- och ombyggnation (LS-LED13-687)

Motion för yttrande - Använd solceller vid ny- och ombyggnation (LS-LED13-687) TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annelie Tonell Miljöenheten +46767201622 2014-05-28 HBN14-015-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Upphandling av elenergi för trafikkontorets elförbrukning.

Upphandling av elenergi för trafikkontorets elförbrukning. Dnr Sida 1 (5) 2015-03-25 Handläggare Elisabeth Kollberg 08-508 263 55 Till Trafiknämnden 2015-04-13 trafikkontorets elförbrukning. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner att upphandling av elenergi

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar.

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar. Produktion Årets produktion har varit 5787 MWh ger ett underskott på drygt 1200 MWh varav 600 pga Värö nedmontering och 200 pga störning Munkagård. Vindtillgången har varit ca 10 % lägre än normalår. Vindandelsläget

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef Årsstämma 2016-06-01 Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef 1 Lars Larsson, tf VD Rabbalshede Kraft juni 2015 Göteborg Energi AB Vattenfall 2

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Läs mer

Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller

Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller PM Angående: Köp av andel i vindkraftverk Klient: Sundbybergs stad Datum: 2012-07-13 1 BAKGRUND Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller projekterade kommunalt ägda vindkraftverk.

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el PM Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el 2015-03-23 1. Sammanfattning Mot bakgrund av resonemanget i detta PM bör Stockholm Vatten ingå i den centrala upphandlingen. Vår rekommendation

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi för avtal från och med år 2015

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi för avtal från och med år 2015 1(3) avdelningen Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Ragna.Forslund@sll.se ANSKAFFNINGSBESLUT 2013-11-05 nämnden 2013-11-12, punkt 21 SL-2013-0753 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Vindandelar en god investering DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Solceller i Lantbruket

Solceller i Lantbruket Solceller i Lantbruket Hässleholm 2014-03-07 Agenda 1.Vilka är vi? 2.Varför solceller och vad är det? 3.Hur fungerar en solcellsanläggning? 4.Vad ska man tänka på som köpare 5.Referensanläggningar GermanSolar

Läs mer

130 Förändrad elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsens beslut

130 Förändrad elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-06-01 LS-LED10-324 130 Förändrad elkrafthandelsstrategi Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner införande av ny modell för elkraftupphandling

Läs mer

Årsstämma Halmstad 3 maj

Årsstämma Halmstad 3 maj Årsstämma 2016 Halmstad 3 maj El- och elcertifikatpriser SEK/MWh 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

15 augusti 2014. Skattefrågor m.m. i samband med investering i vindkraftverk

15 augusti 2014. Skattefrågor m.m. i samband med investering i vindkraftverk 15 augusti 2014 Skattefrågor m.m. i samband med investering i vindkraftverk Tyresö kommun Att: Sigbrith Martinsson 15 augusti 2014 1 Bakgrund och förutsättningar Tyresö kommun och Tyresö bostäder AB (parterna)

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat; SFS 2008:1332 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

FAKTURERING, VOLYM, BETALNINGSVILLKOR, DRÖJSMÅLSRÄNTA

FAKTURERING, VOLYM, BETALNINGSVILLKOR, DRÖJSMÅLSRÄNTA AVTAL Upphandling 119-05 Elenergi (El 2005-02) På de villkor som anges i nedanstående punkter i detta avtal, förbinder sig leverantören att leverera och kunden att ta emot avtalad elleverans. Handlingarnas

Läs mer

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Kort om Lindahl En av Sveriges största advokatbyråer med ca 400 medarbetare varav två tredjedelar är jurister Bred kapacitet samt lång och gedigen

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

2014-06-10. Sänk din elkostnad med vindkraft

2014-06-10. Sänk din elkostnad med vindkraft Sänk din elkostnad med vindkraft 1 Innehåll 1. Om OX2 2. Drivkrafter på marknaden 3. Varför vindkraft? 4. Case 5. Struktur 5. Vindkraftsprojektet Rödstahöjden 2 OM OX2 Projekterade vindkraftverk: Ca 500

Läs mer

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket.

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Innehållsförteckning - Intro - Så fungerar en solcellsanläggning - Försäljning och

Läs mer

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningskontoret 2016-12-15 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av

Läs mer

Investering för ett klimatneutralt Eskilstuna. Eva Lehto, kommunstrateg samhällsbyggnad Kommunledningskontoret

Investering för ett klimatneutralt Eskilstuna. Eva Lehto, kommunstrateg samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Investering för ett klimatneutralt Eskilstuna Eva Lehto, kommunstrateg samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Överblick egen vindkraft Klimatplanen antogs av Kommunfullmäktige 2012-12-13 i full politisk

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Biogasbolaget. KumBro Utveckling. KumBro Stadsnät. KumBro Vind

Biogasbolaget. KumBro Utveckling. KumBro Stadsnät. KumBro Vind KumBro KumBro Utveckling KumBro Stadsnät KumBro Vind Biogasbolaget KumBro Utveckling Bolaget skall äga förvärva och utveckla bolag inom området energi och teknikförsörjning inom Örebro och Kumla kommuner

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL Medverkande i el-gruppen Göteborgs stad Partille kommun Dalslands kommunerna Lerums kommun Mariestads kommun Strömstad kommun Västra Götalandsregionen Vårgårda kommun Uddevalla

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Ekonomisk förstudie för vindkraft för egenproduktion

Ekonomisk förstudie för vindkraft för egenproduktion Ekonomisk förstudie för vindkraft för egenproduktion Introduktion Malmö stads miljömål Tillgängliga medel Översiktplan Begränsningar för vindkraft Ekonomisk förstudie för upphandling av 1 st VKV Metod

Läs mer

Nyköpings lasarett, hus N4, ny städcentral

Nyköpings lasarett, hus N4, ny städcentral TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Sölvi Johansson Administrativt stöd (FM-enheten) +46155245826 2015-12-07 LS-LED15-1718-1 Ä R EN D EG Å N G MÖ TES D A TU M Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Nicholas Prigorowksy Ekonomidirektör 2011-03-28 LS-LED11-290 Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

Promemoria. Finansdepartementet. Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el. Sammanfattning.

Promemoria. Finansdepartementet. Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el. Sammanfattning. Promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el Sammanfattning

Läs mer

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett

Läs mer

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund T2 Kravspecifikation Upphandling 2013 Elhandelstjänster Upphandling 1381-13 Ansvarig: Erik Björklund INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KRAVSPECIFIKATION 3 1.1 KRAV OCH KRITERIER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

KopparStadens satsning på vindkraft. Anders Nordlund, Fastighetschef

KopparStadens satsning på vindkraft. Anders Nordlund, Fastighetschef KopparStadens satsning på vindkraft Anders Nordlund, Fastighetschef En lönsam miljöinvestering som ger oss trygghet i elpriset Del i miljöengagemang KopparStaden har öppnat dörren till egen förnyelsebar

Läs mer

Nyköpings lasarett, flytt av huvudentré från hus N1 till hus N14

Nyköpings lasarett, flytt av huvudentré från hus N1 till hus N14 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Sölvi Johansson Administrativt stöd (FM-enheten) +46155245826 2015-12-08 LS-LED15-1717-1 Ä R EN D EG Å N G MÖ TES D A TU M Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Finansdepartementets remiss av promemorian Vissa punktskattefra gor info r budgetpropositionen fo r 2016

Klimatkommunernas svar pa Finansdepartementets remiss av promemorian Vissa punktskattefra gor info r budgetpropositionen fo r 2016 s svar pa Finansdepartementets remiss av promemorian Vissa punktskattefra gor info r budgetpropositionen fo r 2016 Sammanfattning av s synpunkter Det finns ett enormt intresse och engagemang för frågor

Läs mer

... Handlaglf. o" 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna.

... Handlaglf. o 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna. .,., Landstinget DAlARNA 000115 Datum 2013-10-01 Sida 1 (9) Regionavdelningen LD1201796 o" Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för

Läs mer

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 1 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 7 Förutsättningar och metod 8 Resultat 9 Diskussion 18 2 3 Sammanfattning

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

SERO:s energiseminarium

SERO:s energiseminarium SERO:s energiseminarium 2011-03-12 2011-03-20 1 2011-03-20 2 2011-03-20 3 2011-03-20 4 Tillståndsprocessen Miljöbalken Samrådsförfarande med berörda myndigheter och allmänheten Tillståndsansökan lämnas

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2010-06-30 Periodens utveckling i sammandrag (exklusive intressebolag) Intäkterna uppgick till 147 kkr Rörelseresultat uppgick till -131 kkr Resultatet före skatt och minoritetens

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer