Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt
|
|
- Fredrik Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt i Kvismaren Jan Sondell Åren 2006 och 2008 gjordes specialstudier av ortolanens uppträdande i Kvismaren. Med detta som utgångspunkt har undersökts, främst med hjälp av Svalan, vilka habitat ortolanen föredrar på häckningsplatsen. Det visade sig att störda markmiljöer är viktiga, gärna hyggen eller andra områden där människan blottlagt marken. Kanske kan man hjälpa den minskande stammen lite på traven i Kvismaren genom anpassade avverkningar. Inledning Ortolansparven uppträder sällsynt i mellersta Sverige och Kvismaren är en av få lokaler i Svealand där det fortfarande är lätt att kryssa arten. Under senare decennier har dock ortolansparven minskat starkt också i Kvismaren. För att öka kunskapen om ortolanens biotopval gjorde två studentgrupper åren 2006 och 2008, som ett led i sin utbildning vid Lunds universitet, specialstudier av arten i Kvismaren under ledning av Dennis Hasselquist. Studier 2006 Ortolanvåren 2006 kännetecknades av tämligen dåligt väder. Forskargruppen lyckades bara identifiera fem revir och deras slutsatser blev därför relativt osäkra. En jämförelse med gulsparven gav dock vid handen att ortolanen föredrar träddungar med lägre slutenhet både vad gäller krontak och underväxt. De menade att gulsparven gärna undviker dessa habitat. Vidare noterade gruppen att ortolanens revir låg intill jordbruksmark. De ansåg också att ortolanen undvek bebyggelse och belagda vägar (Deleu m fl. 2006). Studier 2008 Studierna 2008 genomfördes i perfekt soligt och lugnt väder. Gruppen lyckades lokalisera nio revir varav fyra inte var kända från tidigare år. De konstaterade att ortolanen väljer habitat i form av träddungar i jordbrukslandskapet som har ganska låg slutenhet samt att de föredrar vissa trädslag, t ex björk och ek. Gulsparv förekommer ofta i samma område (Boetzel m fl. 2008). Sammanfattningsvis kom båda grupperna fram till att skogsmark med låg slutenhet i anslutning till åkermark var några av de krav som ortolanen ställer på sitt häckningsrevir. Särskilt intressant är en uppgift från 2008 om att två revir hittades i södra kanten av Restamossen på skogsmark där avverkning skett närmast åkermarken. Sammanställning av ortolanrevir i Kvismaren I tabell 1 sammanställs tillgänglig information om ortolanens förekomst i Kvismaren på senare år. Informationen är hämtad från inventeringarna av Sörön (Johannesson och Simonsson ), från här ovan refererade biotopvalsstudier 2006 och 2008 samt från rapporteringssystemet Svalan åren Uppgifter före 2003 är sporadiska på Svalan. Rapporterna från de senaste fem åren är tämligen många för Ängfallet, Sörön och Fornskinnsmossen, som frekventeras av ornitologer, men sporadiska för området öster om Sörön. Uppgifter saknas helt för Hägersta. Av tabellen framgår att populationen i Sörön minskade från ca 10 till enstaka par under perioden. Vid Ängfallet har åren hela tiden funnits 1 3 par och sannolikt också åren dessförinnan utan att detta finns dokumenterat annat än i fågelstationens dagböcker. I Hägersta norr om Västra Kvismaren noterade 2
2 Tabell 1. Revir av ortolansparv i Kvismaren enligt inventeringar och rapporter på Svalan. (Inv = Inventering och Sva = Svalan.) Hägersta Fornskinnsm. Ängfallet Sörön O Sörön, Restamossen År Inv Sva Inv Sva Inv Sva Inv Sva Summa inventerarna från Lund 0 revir 2006 och 2 revir Någon inventering har inte skett övriga år av detta område, som relativt sällan besöks av ornitologer. Öster om Sörön noterades vid inventeringen 2008 hela 4 par, 2 3 av dem fanns redan noterade i inventeringen 2006 och 1 är rapporterat på Svalan Slutligen finns några uppgifter på Svalan från 2006 och 2007 i kanten av Fornskinnsmossen intill Hammarmaden. Sammanfattningsvis har det de senaste fyra åren funnits minst 5 9 ortolanrevir i Kvismaren. År 2004 var ett bottenår eller kanske rapporteringen råkat vara särskilt dålig detta år. Någon nedgång under de senaste åren har alltså inte dokumenterats. Däremot har nedgången varit kraftig sett i ett längre tidsperspektiv. Runesson (1996) noterade 19 revir vid sin senaste inventering år 1995, enbart norr om Västra Kvismaren (inklusive Hägersta). Ortolanens förekomsthistorik i Sörön, som inventerats varje år sedan 1965, ter sig mycket märklig. Åren förekom ortolanen bara några få år med enstaka par i Sörön. Åren skedde en snabb uppgång till först 4 och sedan 8 par. En nivå på 8±3 par höll sig ända till 2002, därefter minskade antalet par till 3 ± 2 (tabell 1). På senare år har ortolanen främst funnits kvar i Söröns norra del, säkrast i närheten av parkeringen. Spridningsförmåga Dale m fl. (2006) har genom individmärkning av större delen av den norska populationen i ett tioårigt projekt undersökt ortolansparvens spridningsförmåga och fann att hannar under häckningssäsongen kunde flytta långa sträckor, upp till 43 km mellan sångterritorier. Under flyttningen passerades andra ortolanterritorier. Slutsatsen var att ortolanen har en förvånansvärt god förmåga att förflytta sig snabbt genom landskapet. I motsats till de flesta andra fåglar var ungfågelspridningen kortare än spridningen mellan hannarnas häcknings- eller sångrevir. Ortolanen synes alltså vara väl anpassad till att leta upp lämpliga biotoper i landskapet även om det är relativt långt mellan dessa. Biotopval Uppgifter från Svalan Under 2008 gjordes enligt rapportsystemet Svalan observationer av ortolaner på ca 300 lokaler exklusive Kvismaren, från Svealand och norrut under en bedömd häckningstid från 15 maj till 31 juli. På Svalan finns möjligheten att kommentera en gjord observation. Biotopen berörs i 75 av kommentarerna. Dessa noteringar sammanställs i tabell 2. Av tabellen framgår att den kraftigt dominerande kommentaren var att fågeln observerats på 3
3 Tabell 2. Information om biotoper där ortolansparv har observerats, Svalan 2008 (exklusive Kvismaren). Svealand Nedre Norrland Övre Norrland Summa Skogshygge Industri, soptipp Åkermark 6 6 Odlingsväg, grusväg Flygplats Gård, trädgård Strand 2 2 Övrig mark Summa ett hygge (45 gånger, 60 %). Näst vanligast biotopen var någon form av industrimark (9 gånger, 7,5 %), man kan också karaktärisera denna marktyp som ett öppet, av mänskliga aktiviteter stört markområde. Odlingsväg och flygplats kan också likställas med industrimark. Även viss åkermark som nyligen är bearbetad (vårsådd) kan läggas till samma kategori. 66 av 75 observationer (88 %) gjordes i dessa fem biotopkategorier (hygge, industrimark, åkermark, odlingsväg och flygplats). För 225 observationer kommenterades dock inte alls biotopen och detta gör givetvis tolkningen av tabell 2 något osäker. Övriga Skandinavien Nævra (2002) har gjort en stor genomgång av ortolansparvens biotopkrav med exempel från hela Skandinavien. Han fann att ortolanen numera inte bor i det normala jordbrukslandskapet utan på mark som människan vandaliserat på något sätt så att vegetationen försvunnit eller reducerats. Exempel på sådana marker är bränd skogsmark, skogshygge (med öppen jord i körvägarna), markberett skogshygge, torvtäkt och utbrutet grustag. Gemensamt är att någon form av bearbetning av marken skett. Svart mark är något som ortolanen söker sig till poängterar Nævra upprepade gånger. Denna tes ansåg han även bekräftad vid besök i Kvismaren i april 2002, där de fuktiga plöjda fälten med kärrtorvjord gav ett mycket mörkt intryck. Kvismaren Vad kännetecknar då de mest utnyttjade reviren vid Kvismaren på senare år, Ängfallet och norra Sörön? Följande för ortolanen troligen viktiga komponenter finns där. 1. Dungar med glest stående grova träd och med måttlig underväxt. 2. Närhet till stor areal vårsådd åkermark på organogen jord (kärrtorv). 3. Grusväg eller parkering med sparsam beväxning samt liten trafik. 4. Sittplatser i form av stora stenar eller staket, ledningar, fristående träd e dyl. Även på övriga platser i Kvismaren där ortolanen ibland uppträtt råder liknande förhållanden, t ex i Fornskinnmossen intill Hammarmaden, vid Tallbacken, Husön och Restamossen. Diskussion Ursprunglig biotop Man kan spekulera om i vilken biotop ortolanen förekom naturligt innan människan påbörjade sin omvandling av landskapet. Fram till mitten av 1800-talet förekom skogsbränder sommartid frekvent i den boreala skogen på samma sätt som pågår än idag i otillgängliga delar av Kanada och Ryssland. Ett brandområde från fjolåret med måttlig markvegetation var troligen då den ursprungliga typen av biotop för ortolansparven att slå sig ner i. Eftersom den brända marken snabbt blev vegetationsklädd måste troligen ortolanen ganska snart flytta vidare. 4
4 Ortolansparv Sverige Standardrutter 1,6 1,4 1,2 TRIM-index 1 0,8 0,6 0,4 0, År Figur 1. Relativ förekomst av ortolansparv, resultat från standardrutter (Diagram från Åke Lindström, Svensk Fågeltaxering.) Det småskaliga ganska intensiva brukandet av jordbruksmarken i Sverige fram till mitten av 1900-talet passade tydligen också ortolanen. När jordbruksdriften i slutet av seklet blev mer storskalig började landskapet att utarmas och det gjorde att ortolanen som så många andra jordbruksanknutna fågelarter inte trivdes längre utan minskade i antal. Ett kriterium som Berg (2008) använder för att karaktärisera ett bra ortolanrevir är att det utnyttjas under flera år. Detta kriterium är principiellt tveksamt att använda på en fågelart som föredrar en (av människan) starkt störd markmiljö som snabbt kommer att förändras. Ortolanens idag mesta utnyttjade habitat kalhygget, genomgår t ex en mycket snabb igenväxning vad gäller markvegetationen. Populationsutveckling enligt Svensk Fågeltaxering Enligt de fria punktrutterna har ortolansparven minskat med i genomsnitt 4,9 % per år perioden (Ottvall m fl. 2008). Endast ca 20 % av den svenska populationen skulle återstå idag jämfört med i mitten på 1970-talet. Troligen lämpar sig ortolanen inte alls för inventering enligt konceptet fria punktrutter där samma område inventeras varje år. De störningsmarker ortolansparven söker sig till finns sannolikt inte i dessa sedan lång tid tillbaka stabila områden. Tas ett stort hygge upp slutar förmodligen inventeraren! Standardrutter som inventerats åren visar däremot att ingen som helst minskning har skett, figur 1. Nedgången i de fria punktrutterna är under samma period ca 50 %! Med underlag i standardrutterna beräknades den svenska ortolanpopulationen till ca par under förutsättning att inventeraren upptäcker 75 % av de sjungande ortolanerna när han passerar på sin taxeringrunda (Ottvall m fl 2008). Uppgiften 75 % upptäckta hannar kommer från Runesson (1996). Då gäller det en van inventerare, som fokuserad på ortolansparv passerar genom området. En inventerare som ska registrera alla arter kan antagligen lättare missa den relativt lågmälda ortolanens sång. 5
5 Norra Sörön. Ortolanen trivs bäst med glest utspridda stora träd, ringa underväxt, inga buskar vid åkerkanten och åker med torvjord. Foto: Arne Aævra. Favoritbiotopen nyupptagna hyggen borde borga för utrymme åt ett mycket stort antal ortolansparvar i norra Svealand och Norrland. Förekomsten i Kvismaren Inledningsvis nämndes att ortolanen är lätt att kryssa i Kvismaren men svår att finna i övriga Svealand. Anledningen till förekomsten är troligen de små dungarna på ändmoräner, omgivna av vidsträckta organogena jordar som finns i Kvismaren. Dungarna verkar vara en favoritbiotop eftersom det alldeles intill finns tillgång till öppen jord i form av vårsådda grödor. Höstsäd odlas helst inte på sådana jordar till följd av uppfrysningsrisken. Möjligen kan risken för betesskador från rastande gäss befästa böndernas val av vårsäd i Kvismaren. Vid Kvismaren har ortolansparven i ett lite längre tidsperspektiv minskat starkt. Frågan är om den kvarvarande populationen i det långa loppet kan överleva utan tillskott från den stora norrländska hyggeshäckande populationen (Svalan 2008, Ottvall m fl 2008), som passerar på sträck över Kvismardalen vår och höst. Troligen sker ett tillskott redan idag. Vi vet från de norska undersökningarna att ortolanen kan flyga långt för att söka ett nytt revir som kan locka en hona. Förflyttningar på upp till 43 km noterades. Avståndet är ca 10 mil till standardtaxerade områden i Västmanland (Ottvall m fl 2008, Åke Lindström muntligt) och mil till hyggen i södra Dalarna med på Svalan (2008) rapporterade fåglar. Det finns kanske också fåglar på betydligt närmare håll på liknande hyggen i Västmanland utan att de har rapporterats på Svalan. Rapportfrekvensen via Svalan utanför de normala ornitologstråken är nämligen låg. Dessutom är mil mindre än 2 % av ortolanens normala sträckväg till vintervistet söder om Sahara. Det oväntade uppdykandet av en grupp ortolaner i Sörön 1977 ter sig något mindre förvånande i ljuset av Dales m fl. (2006) studier och vetskapen om den relativt stora norrländska populationen. Tydligen var biotopen det året särskilt lockande för passerande ortolanen. Eftersom någon röjning i Sörön inte hade skett vid den aktuella tidpunkten kan det vara jord- 6
6 bruksmarkens tillstånd som lockade mest. Det finns också en tendens till att sjungande hannar dras till varandra (Runesson 1996, Berg 2008). Att sitta flera tillsammans kan verka extra tilldragande på passerande honor. Man vågar sig nästan på att travestera Runessons rubrik från 1996 och istället skriva Ortolansparven en social och kräsen biotopväljare. Summering av biotopkrav i Kvismaren Ortolanens biotopkrav har belysts på tre sätt. Uppgifter har hämtats dels från en omfattande specialundersökning (Nævra 2002), dels genom sammanställning av biotopuppgifter från Svalan och från specialstudier i Kvismaren under två år. Rapporterna är relativt samstämmiga. Ortolanen vill ha en gles dunge med stora träd och i anslutning till detta ett, av naturkrafter eller av människan, stört markskikt med ingen eller bara gles vegetation alternativt närhet till öppen (organogen) jord på våren, t ex vårsådd åkermark. Dale m fl (2006) har dessutom visat att ortolanen har speciell färdighet att hitta de eftersökta biotoperna i landskapet. Möjliga biotopförbättringar Med här presenterad kunskap om ortolanens biotopkrav är frågan vad som kan göras för att förbättra biotoperna i Kvismaren. Nævra (2002) föreslog att man genom att bränna fjolårsgräs på våren längs vägar och banvallar skulle kunna förbättra habitatet. Dessutom borde bränningen ske vid så torrt väder som möjligt för att få ordentlig effekt på markskiktet. Detta förslag måste dock betraktas som relativt svårt att genomföra i större skala både ur säkerhets- och resurssynpunkt. Istället skulle man i Kvismaren kunna röja ur mindre trädholmar omgivna av åkermark med organogen jord så dessa dungar får den av ortolanen eftertraktade glesheten (t ex strax öster om Ängfallet, vid Husön eller öster om Sörön). Vidare finns möjlighet att ta upp nya mindre hyggen med en del kvarlämnade stora träd i kantskogen omkring Restamossen eller kanske vid Fornskinnsmossen. Referenser Berg, Å Habitat selection and reproductive success of Ortolan Buntings Emberiza hortulana on farmland in central Sweden the importance of habitat heterogeneity. Ibis 150: Boetzel, M, Brockway & B, Maruejouls, P Censusing, habitat preferences and behaviours of a declining population of ortolan buntings (Emberiza hortulana) in the greater Kvismaren area (Sweden). Studentrapport, Lunds universitet, 5 sidor. Dale, S, Steifetten, Ø, Osiejuk, T S, Losak, K & Cygan, J P How do birds search for breeding areas at the landscape level? Interpatch movements of male ortolan buntings. Ecography 29: Deleu, P, Mutzel, A & Vo, H The Ortolan Bunting (Emberiza hortulana): How is it doing in the Kvismaren area? A habitat comparison with the Yellowhammer (Emberiza citrinella). Studentrapport, Lunds universitet, 6 sidor. Johannesson, H Häckfågeltaxeringar i Sörön. Årliga rapporter i Fåglar i Kvismaren Nævra, A Hortulanens skjebetime. Vår Fuglefauna 25: Ottvall, R, Green, M, Lindström, Å, Svensson, S, Esseen, P-A & Marklund, L Ortolansparvens Emberiza hortulana förekomst och habitatval i Sverige. Ornis Svecica 18: Runesson, B Ortolansparven en nyckfull och lurig rackare. Fåglar i Kvismaren 11: Simonsson, P Häckfågeltaxeringar i Sörön. Årliga rapporter i Fåglar i Kvismaren Svensk Häckfågeltaxering. Resultat från standardrutterna och de fria punktrutterna. Se 7
Ortolansparven i Kvismaren 2009
Ortolansparven i Kvismaren 2009 Jan Sondell & Bo Runesson Ett tiotal sjungande ortolansparvar hörs fortfarande årligen i Kvismaren. För att hjälpa denna lilla spillra av en tidigare betydligt större population
Läs merOrtolansparv kunskapsläge och praktiska åtgärder för förbättring av häckningshabitatet
Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) Projekt ortolansparv Jan Sondel 2012-12- 06 Ortolansparv kunskapsläge och praktiska åtgärder för förbättring av häckningshabitatet Bakgrund Sveriges Ornitologiska
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merSex skogshäckande och långflyttande små tättingars förekomst i Kvismaren
Sex skogshäckande och långflyttande små tättingars förekomst i Kvismaren under 4 år Bo Nielsen & Jan Sondell Ringmärkningsnumerär under 4 år redovisas för göktyta, trädpiplärka, rödstjärt, härmsångare,
Läs merNågra kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 40 år
Några kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 4 år Jan Sondell & Bo Nielsen Inledning Som visats i tre artiklar 24-26 (Nielsen & Sondell 25, 26 och Sondell & Nielsen 27) kan även enkla kvantitativa
Läs merSex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 40 år
Sex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 4 år Jan Sondell & Bo Nielsen Inledning Även enkla kvantitativa ringmärkningsdata kan utgöra en värdefull källa till kunskap om
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merÅtgärdsprogram för ortolansparv.
Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna
Läs merFrån ord till handling för ortolanen
Från ord till handling för ortolanen Åtgärdsprojekt för ortolansparven i Uppland PETER SCHMIDT INFORMERAR FRÅN UOFS FÅGELSKYDDSGRUPP 36 Söderby, Enköping, maj 2015 FOTO: PETER SCHMIDT 37 Ortolansparvens
Läs merUtredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merInventering av ortolansparv på hyggen i Norrland
Sveriges Ornitologiska Förening Projekt Ortolansparv 2014-04-16 Inventering av ortolansparv på hyggen i Norrland Jan Sondell, Per Hansson, Nils-Olof Jerling, Jan Lindström & Gunnar Selstam Bakgrund Ortolansparven
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merHur går det för skogens fåglar?
Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merPM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs merpå Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh
STORSPOV på Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh 1 STORSPOV på Falbygden 2005 Under 2005 har en av Falbygdens främsta karaktärsfåglar i odlingslandskapet,
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merOrrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska Kraftnät Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Inventeringen har genomförts under maj
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merStrandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.
Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande
Läs merLavskrikan i Gävleborg med artportalen
Lavskrikan i Gävleborg med artportalen Sammandrag: Analyser med artportalen motsäger att lavskrika sedan sekelskiftet dragit sig mot norr i Gävleborgs län nära sydgränsen för utbredningsområdet. Varken
Läs merInventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merBeställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen
Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.
Läs merProjekt LOM: Inventeringarna 2007
Antal rapportörer Projekt LOM: Inventeringarna 27 Uppdaterat t.o.m. 1 februari 27. MATS O.G. ERIKSSON Rapporteringen till Projekt LOM 27 Totalt har 131 personer medverkat med rapporter till Projekt LOM
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merPM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun
2016-06-28 Granskningsversion PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun Förekomst av rödlistade arter och arter listade i fågeldirektivets bilaga 1 2 Beställning: Villamarken Exploatering i Stockholm
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs mer(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07
värre en accelerering av denna utveckling och arten är nu nästan borta som häckfågel på Kullaberg. Totalt sett har det svenska beståndet hållit sig tämligen stabilt under de senaste åren (Lindström & Svensson
Läs merProjekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor
Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merSommartranornas beteende vid Kvismaren
Sommartranornas beteende vid Kvismaren Mikael Hake & Paola de Keizer Med begreppet sommartranor brukar man mena de tranor som håller till i jordbruksområden under den tid då arten normalt häckar. Dessa
Läs merHäckande fåglar på jordbruksmarker som ingår i projektet Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Häckningssäsong 2000
Häckande fåglar på jordbruksmarker som ingår i projektet Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Häckningssäsong 2000 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 32
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs mer13. av Jan Pettersson
3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett
Läs merVerksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation
Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Startår: 2012 (En mindre ringmärkningsverksamhet gjordes 2011 och dessa siffror har vanligen lagts till 2012 års siffror.) Verksamheten leds av
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merTill Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merSvenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Läs merHur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Läs merPunktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Punktaxering av terrestra fåglar Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi 1 1.* Bakgrund och målsättningar I flere länder är denna metod den huvudsakliga för
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE0330119, Borgholms kommun, Kalmar län Äldre vindpinade tallar som står som torrakor vid Byrums sandfält
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merRÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Läs merTillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun
Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 47 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merMindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar
PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merAntalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011
Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr
Läs mer1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.
1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) 1. Barrskogsmesarnas samband Årstaskogen är tillräckligt stor och har tillräckliga kvaliteter för att kunna härbärgera Stockholmstraktens
Läs merLinjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över
Läs merRAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO 2013-2014 Lund 2014-04-29 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund Leif.nilsson@biol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra
Läs merHAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29
HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merVÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merSkötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merFåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merLinjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merDe halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren Siri Schmiterlöw & Andreas Tranderyd På våren och hösten passerar många sädgäss Kvismaren. Några av dem har en färgring runt halsen, som de fått i Finland.
Läs merRevirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Erkanområdets östra del och den norra sidan, här utmed staketen finner man de flesta reviren av buskskvätta.
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merTranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
Läs merInventering av fladdermusfaunan i Hällevik
Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik Text, foto och copyright: Mikael Gustafsson www.skogsfru.se Bakgrund Med anledning av planarbete av ett område SV Hällevik har en inventering av fladdermusfaunan
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merRevirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014
Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 50 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural
Läs merRapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Läs merBild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Läs mer