Effekter av svaveldirektivet. En rapport till Svenskt Näringsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av svaveldirektivet. En rapport till Svenskt Näringsliv"

Transkript

1 En rapport till Svenskt Näringsliv Augusti 2012

2 Copyright 2012 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. Augusti

3 Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. Augusti

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragets disposition Svaveldirektivet Transportsektorn i Sverige Sjöfart inom SECA 12 2 Förändrad efterfrågan av bränsle Bränslemarknad och raffinaderiprocessen Ökat underskott på destillat i Europa Landsvägstransporter i Sverige 16 3 Potentiell marknadsanpassning Alternativa bränslen i sjöfarten Reningsanläggning ombord - skrubber Ökad avsvavling i raffinaderierna Övrig användning 24 4 Scenarios Baseline scenario Svaveldirektivets inverkan Diskussion 30 5 Slutsatser 32 Augusti

5 Sammanfattning Svaveldirektivet som träder i kraft år 2015 förväntas ge stor inverkan på transportmönstren i SECA-området. För att minimera sina risker och då möjligheten att investera är begränsad har flera aktörer intagit en avvaktande strategi. Perioden förväntas därför bli turbulent. I vår analys av svaveldirektivets marknadspåverkan minskar godstransportarbetet i Sverige med 9 % mellan åren Fartygstrafiken minskar med 21 %, det tunga vägtransportarbetet minskar med 8 % och godstransportarbetet på järnväg ökar med 11 %. Nedgången totalt är dramatisk och kan jämföras med finanskrisen då godstransportarbetet minskade med 14 %. Efterfrågan på fartygsbränsle som klarar kraven utan avgasrening stiger för svensk del med ca 33 % mellan år 2014 och år För europeisk del innebär det att dieselunderskottet ökar kraftigt då efterfrågan på destillat stiger med 20 miljoner ton. Om denna ökade efterfrågan kan mötas av ett ökat utbud är oklart, trenden sedan 2005 med ett minskat utbud av råolja som når världsmarknaden antyder att det inte går. Nordamerika inför samtidigt tuffare svavelkrav utefter både väst- och östkusten vilket kraftigt minskar deras möjlighet att utvidga export av destillat. Diesel är det dominerande drivmedlet i Europas bilpark och har en låg priselasticitet på kort sikt, anpassningen sker istället i form av minskad försäljning av dieslar ju mer dieselpriset stiger relativt bensinpriset. Detta innebär sämre effektivitet och ökade utsläpp av CO2. Marknadsandelarna mellan de olika transportslagen förändras momentant år 2015 men återgår till ursprungsläget fram till år En ökad volym gods fraktas med järnväg till Sverige från Mellaneuropa vilket innebär ett minskat utrymme för åkare att rabattera transporter mot Sydeuropa. Eftersom många åkerier redan har dålig avkastning tvingas de anpassa verksamheten mot kortare transporter med högre godsvärde. Transporter till hamnar som ligger utanför SECA-området intnsifieras. Sjöfarten har trots kraftigt ökade bränslepriser fortsättningsvis de lägsta kostnaderna relativt de andra transportslagen för frakt av tungt gods. Betalningsförmågan hos rederiernas kunder blir avgörande och är i sin tur beroende av konjunkturläge. Prisskillnaden mellan låg- (0,1 % eller lägre) och högsvavligt (3,5 %) bränsle blir känd år 2015 och leder antingen till att rederierna installerar skrubber i snabbare takt eller till att efterfrågan på fartygstransporter anpassar sig till de ökade kostnader som lågsvavligt bränsle innebär. Vår bedömning är att prisdifferensen kommer hamna över $ 350 per ton bränsle år Detta då efterfrågan på diesel stiger samtidigt som efterfrågan på högsvavligt bränsle minskar. Med antagandet att skillnaden vidgas lika mycket åt bägge håll innebär det en prisökning på ca 80 öre per liter diesel vid pump vilket inte är tillräckligt för att minska efterfrågan från Augusti

6 vägsektorn annat än långväga transport. I övrigt följer olje- och bränslepriser världskonjunkturen. Alternativa drivmedel för sjöfarten såsom LNG ökar långsamt från en initial nivå på ca 2 % år 2015 men förblir ett dyrt alternativ fram till år De raffinaderier som ligger inom SECA-området får svårare att sälja högsvavligt bränsle och det finns risk att den används för el- eller värmeproduktion istället för transportändamål med negativa miljökonsekvenser som följd. Raffinaderier inom SECA tvingas höja pris på diesel då efterfrågan på andra produkter minskar. Augusti

7 1 Inledning 1.1 Uppdragets disposition Sweco fick i juni år 2012 i uppdrag att undersöka vilka konsekvenser förändrade regler för utsläpp av svavel för sjöfarten kan få. Frågeställningen är kopplad till hur framtida oljemarknad, och särskilt destillatfraktionen, kommer att gestalta sig. Vilken inverkan nya utsläppskrav kan få för svenskt näringsliv är intressant ur flera aspekter. Hur kommer kostnadsbilden för rederinäringen förändras och hur påverkas den tunga vägtransportbranschen? Kan den förändrade efterfrågan på drivmedel mötas genom ökat utbud och i så fall till vilket pris? Vilken miljöpåverkan de förändrade transportmönstren ger upphov till? Rapporten söker besvara ovanstående frågor i form av en scenariobeskrivning. 1.2 Svaveldirektivet Den 23:e maj 2012 godkände de ständiga representanternas kommitté det kompromissförslag som nåtts mellan ministerrådet och Europaparlamentet angående ny reglering av svavelutsläpp inom EU och särskilt inom SECA-området, vilket innefattar Östersjön, Engelska kanalen samt Nordsjön. Överenskommelsen innebär att: svavelhalten i marint bränsle i svavelkontrollområdet (SECA) kommer att vara 1 viktprocent fram till 31 december 2014 och därefter sänkas till 0,1 viktprocent från och med 1 januari det kommer endast att vara tillåtet med en svavelhalt på högst 0,5 viktprocent i marint bränsle, för sjötrafik inom EU från 2020 (med undantag för SECA). passagerartrafik utanför SECA, där det nuvarande gränsvärdet om en svavelhalt är 1,5 viktprocent i marint bränsle, omfattas av samma regler som övrig sjötrafik utanför SECA, d.v.s. maximalt 3,5 viktprocent fram till 2020 och därefter högst 0,5 viktprocent. Så snart Europaparlamentet godkänt förslaget kommer direktivet att antas av ministerrådet. Medlemsländerna har därefter 18 månader på sig att implementera direktivet i den nationella lagstiftningen. Augusti

8 Figur 1 Geografisk avgränsning för IMO:s reglering av svavelutsläpp för sjöfart (SECA-området) Källa: Skogsindustrierna Figur 2 Geografisk avgränsning för IMO:s reglering av svavelutsläpp för sjöfart i Nordamerika Källa: Westwood Shipping Lines Augusti

9 Figur 1 markerar SECA-området och vilka länder som undertecknat Marpol. Direktivet kommer dock gälla alla fartyg oavsett flagg. Figur 2 markerar ECA-området vilket täcker in sjöfart längs Nordamerikas kuster med utgångspunkt från Mexiko. Inom ECA har gränsvärdet för svavel sänkts till 1 vikts-% svavel från januari år 2012 och kommer att sänkas till 0,1 vikts-% svavel från år 2015 med samma förbehåll som nämnts för SECA ovan. 1.3 Transportsektorn i Sverige Godstransportsektorn i Sverige utgörs av sjöfart-, väg- och järnvägstransporter. Allmänt kan sägas att sjötransporter är mest energieffektiva, vägtransporter mest flexibla och järnvägstransporter lägst CO 2 -utsläpp baserat på att svensk elproduktion är till 95 % CO 2 -fri. Historiskt har tron varit att järnvägen ska ta marknadsandelar av övriga transportslag 1. På grund av begränsningar i kapacitet och flexibilitet har detta fenomen uteblivit. I dagsläget krävs antingen utbyggd kapacitet eller en annorlunda prioritering mellan gods- och persontrafik för att nå en högre nyttjandegrad i de stora godsflödenas riktning. Transportörer på järnvägen har hittills haft svårigheter att hitta gods för återfärden, godståg går ofta tomma i en riktning. Detta har utnyttjats av åkare med större möjlighet att söka upp gods. En åkare har därför möjlighet att ge rabatt för transporter i motsatt riktning av de större godsflödena. Att göra tågen längre och tyngre är ett alternativ för att öka tonnaget på järnvägen och har varit en prioriterad fråga för svensk exportindustri en längre tid. Generellt kan sägas att tonnaget kan ökas på järnvägen, men det finns många orsaker till varför det inte görs. Viktiga faktorer är marknadsaspekter, trängsel som är väldigt beroende av tidpunkt och sträcka, olika sträckors särart med topografi, banmatning och mötesspårslängd (om det är enkelspår) vilket i kombination med det/de lok som operatörerna använder ger förutsättningen för hur långa och tunga tåg som kan dras 2. Skogs- och stålindustrin står för en stor andel av tonnaget på järnväg idag och att ytterligare öka transporterna för dessa näringar är att betrakta som extremt svårt, i alla fall till år Dock går återresan ofta med låg fyllnadsgrad. Generellt gäller nedanstående kostnadsbild för godstransporter: Fartyg < Järnväg < Lastbil Lastbil kan dock vara billigare än järnväg på många sträckor beroende på riktningen på det huvudsakliga godsflödet. I dagligvarubranschen är en tumregel att varor från Syd- och Mellaneuropa är tre gånger dyrare att frakta till Sverige än tvärtom. Trots detta är fraktkostnaden för livsmedel väldigt låg i Sverige. Åkare rabatterar frakt ner till Mellaneuropa så att priserna ofta är lägre än för järnvägen. En uppskattning av TMRail är att fyllnadsgraden till Stockholm ofta är maximal medan det i motsatt riktning bara når ca 10 %. En liknande situation råder på 1 TFK TransportForsK AB - Capacity Ph. D. Mattias Skoglund, TFK TransportForsK AB Augusti

10 järnvägen fast där är flödet istället det omvända med tungt gods ner till Mellaneuropa varefter tågen går tomma tillbaks. I den tunga vägtransportbranschen har energieffektivisering länge varit ett ledord eftersom en lastbil är att betrakta som en kapitalvara till skillnad mot en personbil som är en konsumtionsvara. En lastbil är köpt av ett företag och är utvald/designad för en tillämpning som ska utföras så effektivt som möjligt till en så låg totalkostnad som möjligt. Enträgna forskningsinsatser har lett till hög verkningsgrad i dieselmotorn. Hårdare krav på partiklar och kväveutsläpp begränsar dock möjligheten till ytterligare effektivitetsvinster i förbränningsmotorn fram till år För vissa nischade lastbilstransporter, exempelvis långväga tunga transporter finns effektiviseringspotential genom ökad fordonslängd (25,25 m) och tyngre ekipage. Generellt begränsas merparten av alla lastbilstransporter av volymkrav där effektivisering är dyrare men är möjlig, exempelvis genom hybridisering. Fartygsdieslar har tack vare möjligheter till jämn gång vid optimalt varvtal nått en hög verkningsgrad, runt 60 % att jämföra med lastbilsdieslar på 44 %. Den tunga vägtransportsektorn i Sverige använder ca 40 TWh bränsle medan sjötransporter använder ca 20 TWh. Då de producerar lika stort godstransportarbete, kan fartyg anses dubbelt så energieffektiva som lastbilar. AEA och Ricardo gjorde en bakgrundsrapport för europeiska kommissionen inför lagstiftningsarbetet med CO2-utsläpp för tunga fordon De har uppskattat bränsleförbrukning för olika tillämpningar av tunga fordon, kategoriserade i åtta olika tillämpningsområden: Kategori Service ( ton) Stadsdistribution Nyttobil för städer Regionaldistribution Fjärrtransport Anläggningstransport Stadsbuss Coach Användningsområde Stadstrafik. Mycket start och stopp. Stad och förortstrafik. Mycket start och stopp. Stadstrafik. Låg fart och mycket stopp. Ex. sopbil. Leverans av konsumentgods från lager. Ofta jämn och hög fart, men också stadstrafik. Ofta hög och jämn fart. Lite stadstrafik. Fordon som används vid byggarbetsplatser Låg fart med mycket start och stopp Långa perioder av hög fart och lite stadstrafik. Typiska siffror för km/år, bränsleförbrukning (l/100 km) och årlig bränsle- och fordonskostnad (bränslepriser år 2010 räknat på nya fordon) för hela EU27: 3 Hill, N., S. Finnegan, J. Norris, C. Brannigan, D. Wynn, H. Baker, I. Skinner. Reduction and Testing of Greenhouse Gas (GHG) Emissions from Heavy Duty Vehicles Lot 1: Strategy. länk Augusti

11 Tillämpning Km/år liter/100 km SEK/år Service ( ton) Stadsdistribution Nyttobil för städer , Regionaldistribution , Fjärrtransport , Anläggningstransport , Stadsbuss Coach , Vägtrafiken stod för ca 21,6% av all utsläpp av koldioxid i EU Nedan en graf av godstransportarbetets utveckling i Sverige. Det tunga vägtransportarbetet har ökat konstant fram tills finanskrisen år 2008 då priset på drivmedel slog nya rekord. Denna kostnadsökning stannade ofta kvar hos åkerierna som kunde rida ut stormen eftersom priserna föll under hösten. Figur 3 Godstransportarbete i Sverige Källa: Trafikanalys Mellan åren minskade godstransportarbetet i Sverige med drygt 14 % där vägtransporterna stod för den största andelen med drygt 17 %. Dieselanvändningen i Sverige år 2011 (totalt såld energimängd ca 51 TWh) dominerades av vägtransportsektorn med drygt 44 TWh. Utrikes sjöfart använder både diesel, eldningsolja 1 men framför allt eldningsolja 2-5, mer vanligt kallad bunkerolja. Augusti

12 Figur 4 Bränsleförbrukning för diesel och eldningsoljor per användare Källa: SPBI Den fraktion som är lättare än diesel är flygbränsle eller fotogen. Vintertid förekommer inblandning för att diesel inte skall stelna vid låg temperatur. Produkten Europadiesel har en bredare specifikation än MK1-diesel vilket ger raffinaderierna större möjlighet att anpassa sammansättningen. 1.4 Sjöfart inom SECA I nuläget trafikeras SECA-området dagligen av ca fartyg varav ca 2200 dagligen befinner sig i området och ca 2600 trafikerar området ofta (ca 50 % av deras trafik) 4. Bränslekonsumtionen inom SECA uppgår till 20 miljoner ton bunkerolja årligen 4, vilket motsvarar ca 220 TWh 5. Jämförelsevis använde den svenska transportsektorn 123,3 TWh 6 för alla transportslag år 2011 vilket inkluderar ca 21 TWh till utrikes sjöfart, förhållandet Sverige-SECA kan därför antas skalbart med en faktor 10 gällande sjöfart. Utrikes sjöfarttransporter köper oskattat bränsle, en schablonmässig kostnadsbild är ca $600 per ton bunkerolja, även kallad eldningsolja 2-5 (Eo2-5), vilket gällt de senaste åren. Sjötransporter kan därmed anses känsligare för prishöjningar på drivmedel eftersom skattepåslaget för exempelvis CO 2 är konstant. Sjötransporter i SECA och ECA använder bränsle med 1 vikts-% svavelinnehåll. En historisk prisbild ges av grafen nedan. 4 IHS Fairplay 5 Densitet 0,96 kg/dm 3, energiinnehåll 38,16 GJ/m 3 6 Energimyndigheten. Augusti

13 Figur 5 Prisutveckling för bunkerolja av olika svavelinnehå $ per ton PRISUTVECKLING BUNKEROLJA Fueloil 3,5 % Fueloil 1% Källa: Reuter Fartyg i hamn får använda bränsle med maximalt 0,1 vikts-% svavel inom SECA. 2 Förändrad efterfrågan av bränsle 2.1 Bränslemarknad och raffinaderiprocessen För att råoljan ska kunna användas mer effektivt behöver den raffineras. I Sverige finns fem raffinaderier varav tre tillverkar bensin, diesel och eldningsolja. Preems raffinaderi i Lysekil är ett av Europas modernaste. Ett raffinaderi bygger på principen att separera olika längder på oljans kolkedjor genom att utnyttja att fraktionerna kondenserar vid olika tryck och temperatur. Genom att värma olja och låta ångorna passera genom olika nivåer där de destilleras, separeras oljan efter längd på kolkedjor. De kortaste kedjorna förångas först medan de tyngre fraktionerna inte förångas alls. Råolja innehåller normalt en varierande mängd föroreningar, såsom aromater och svavel. Svavelhalten ökar generellt med ett oljefälts ålder; den lätta oljan som utvinns först innehåller kortare kolkedjor och de tyngre fraktionerna innehåller mer svavel. Oljan har med andra ord fraktionerat sig precis som i ett raffinaderi. Eftersom fyndtakten av nya oljefält är låg, världen konsumerade år 2010 ca 5 fat för varje nytt som hittades 7, innebär det att snittåldern för ett oljefält stiger och därmed även svavelhalten. Kostsamma investeringar krävs i raffinaderierna för att hantera den ökade svavelhalten. Avsvavlingen sker under hög temperatur med katalysator. Processen har en god energieffektivitet men är energikrävande. Det finns begränsningar för vilka 7 International Energy Agency- World Energy Outlook Augusti

14 fraktioner som kan avsvavlas, exempelvis sönderfaller tyngre fraktioner som utsätts för hög temperatur (över 380 grader Celsius) på ett okontrollerat sätt. Bunkerolja, den tyngsta fraktionen som fortfarande är i vätskeform, säljs med varierande svavelinnehåll och viskositet. Generellt gäller att ju lägre svavelhalt ju dyrare bränsle. Marin diesel (MGO) är ett drivmedel med låg svavelhalt (0,5 % eller lägre) som är väldigt lik den diesel som används till vägtransporter. De skiljs åt genom flampunkt, svavel- och aromatinnehåll men mycket pekar på att skillnaderna kan suddas ut fram till Dieselmarknaden är betydligt större än marin diesel och blir därmed mer attraktiv för raffinaderierna. Merkostnaden för att avsvavla diesel från 0,1 % till 0,001 % (10 ppm) är mycket liten relativt att avsvavla bunkerolja från 3,5 % ner till 0,1 %. Från raffinaderiernas perspektiv är därför diesel en mer åtråvärd slutprodukt vilket lett till att ICE (intercontinental exchange) kommer upphöra att handla med 0,1 % bränsle från januari år I Sverige säljs diesel av Miljöklass 1 (Mk1) med ett svavelinnehåll på 4 ppm medan det i övrigt i Europa säljs Europadiesel med ett svavelinnehåll på 10 ppm. Sverige har fått viss kritik för att som enda land i världen använda MK1-diesel. Raffinaderiprocessen för att ta fram MK1 är energikrävande och innebär enligt branschorganisationen CONCAWE att om alla Europas raffinaderier skulle gå över till att tillverka MK1-diesel skulle CO2-utsläppen öka med ca 9,2 miljoner ton CO2 netto 8. Figur 5 Råoljans fraktionering Källa: IEA Grafen visar ungefärlig avsättning för råoljan globalt. Direkt avsättning är bl.a. sådan olja som används som drivmedel utan raffinering. Inom begreppet tyngre produkter ryms förutom eldningsoljorna fasta fraktioner såsom bitumen. 8 Concawe Report 7/05 Augusti

15 2.2 Ökat underskott på destillat i Europa Sedan lång tid råder ett underskott av diesel i Europa, vilket lett till att raffinaderier söker maximera denna fraktion. Bristen på diesel uppgick till miljoner ton årligen i början av (motsvarar TWh), detta av en samlad efterfrågan på diesel (inklusive MGO) inom EU på 250 miljoner ton. Situationen har hanterats genom handel med främst USA som haft ett underskott på bensin där Europa haft ett överskott. Exporten av destillat (diesel och lätta eldningsoljor) från USA slog nytt rekord i april 2012, dock till stor del beroende på ökad efterfrågan från Mexiko och Sydamerika. En viktig anledning till att USA handlar med destillat är att utnyttja den inhemska raffinaderikapaciteten. En annan viktig regel för raffinaderierna är principen inget får bli över. Det skulle eventuellt vara möjligt att ytterligare expandera destillatfraktionen om hänsyn inte togs till möjligheten att få avsättning för andra fraktioner. Figur 6 USAs destillathandel Källa: U.S. Energy Information Administration Europa importerar även diesel från Indien och Ryssland, vilket delvis är en effekt av ett hårt europeiskt regelverk som driver på utflyttning av raffinaderier till zoner med mindre hårda krav. Flera europeiska raffinaderier används idag som depåer för färdigraffinerade produkter. Sedan den kraftiga globala prisspiken på petroleum år 2008 har raffinaderibranschen präglats av mindre god lönsamhet och överkapacitet, särskilt då USA ökade den inhemska produktionen genom skiffergas samt att export från Libyen minskade under Detta innebar en minskning av den olja som passerar världsmarknaden. 9 SPBI. Augusti

16 USA är sedan 60-talet nettoimportör av petroleum. Den nationella produktionstoppen nåddes år Utvinningen av råolja och okonventionell olja har dock ökat i USA de senaste åren, främst efter en kraftig expansion av utvinning av skifferolja och skiffergas. Det finns tekniska barriärer som måste adresseras för att ökningstakten ska fortsätta och fälten har en kort livslängd jämfört med konventionell olja. Det åtgår stora mängder sötvatten till produktionen vilket kombinerat med lantbrukarnas höga efterfrågan efter sommarens torka leder till en prioriteringssituation mellan olja och jordbruksprodukter. År 2008 producerade USA 5 miljoner fat råolja per dag (mbdp) och år 2010 producerades 5,5 mbdp. Energy Information Administration antar att ökningen kommer fortsätta, främst från okonventionella källor som är inkluderade i nedanstående graf. Figur 7 Prognos för USAs utvinning av petroleum - all liquids Källa: U.S. Energy Information Administration Trenden i Europa är att raffinaderierna uppvisar en allt sämre lönsamhet. En orsak är nya regelverk, exempelvis bränslekvalitetsdirektiv och förnybarhetsdirektiv och det finns planer på att inkludera raffinaderierna i systemet med handel med utsläppsrätter. Överetablering pressar marginalerna hårt. Amerikanska raffinaderier har också präglats av dålig lönsamhet men har ändå investerat för ökad kapacitet. 2.3 Landsvägstransporter i Sverige De tunga vägtransporterna i Sverige drivs nästan uteslutande av diesel med mycket låg svavel- och aromathalt, så kallad miljöklass 1 (MK1). Bakgrunden är att Sverige år 1991 introducerade världens första svavelfria (4 ppm) dieselkvalitet Augusti

17 vilken var tänkt som ett nischbränsle för stadsmiljö. Så småningom konkurrerade MK1 ut MK2-3 då skattesatsen var lägre. Europadiesel har också en låg svavelhalt (10 ppm) men klarar inte MK1-kraven för aromater. Sverige svarade år 2008 för ca 3 % av den europeiska dieselmarknaden. År 2007 gick för första gången diesel om bensin i försåld volym. Andelen dieselfordon fortsätter att öka vilket ligger i linje med målet om ökad energieffektivitet; en dieselmotor har en verkningsgrad på 44 % medan en tändstiftmotor för bensin når ca 38%. År 2011 passerade Sverige europasnittet för andelen nyförsålda dieselbilar med 62 % mot 56 %. Inblandning av biodrivmedel fortsätter att öka. Sedan våren 2012 tillåts 10 % inblandning av etanol i bensin och 7 % inblandning av FAME i dieseln. Inblandning ska ske för att klara målet om förnybar energiandel i transportsektorn och kräver att drivmedlet är certifierat mot förnybarhetsdirektivet. Andra förnybara alternativ, såsom HVO (hydrogenetad vegetable oil), eller diesel producerad med Fischer- Tropsch teknik kan blandas in i större mängd då de har en sammansättning som ofta är identisk eller bättre, än fossil diesel. Diesel köps skattat för vägtransporter i Sverige. Dock är förnybara drivmedel befriade både från energi- och koldioxidskatt. Eftersom EU har bindande krav för medlemsstaternas förnybara energianvändning i transportsektorn kommer i Sverige att lösas genom ett kvotpliktsystem. Figur 8 Utveckling av kostnadsstruktur för diesel Källa: SPBI Augusti

18 Lastbilar och bussar antas idag stå för ca 40 TWh årligen och personbilar för resterande 4 TWh. Dieselandelen av personbilar förväntas öka (ca 60 % av nybilsförsäljningen dieslar år 2011) från 17,4 % av personbilsflottan år 2011 till ca 29 % 10 år 2015 med bibehållen trend och förväntas då använda ca 7 TWh diesel per år. Figur 9 Utveckling av BNP och dieselförbrukning Källa: SPBI och SCB Korrelationen mellan BNP och förbrukningen av dieselbränsle är hela Att sambandet är tydligt för diesel kan indikera att det tunga transportarbetet är särskilt viktigt för bl.a. industrin och samhällsviktig verksamhet. Även effektivisering kräver ökade tunga transporter då det ofta inbegriper geografisk specialisering. Cirka 1/3-del av åkarnas kostnader utgörs av diesel (lastbilsparken i Sverige och EU är nästan uteslutande dieseldriven). Många åkerier reglerar sina kontrakt efter index för att skydda sig mot risken för höga dieselpriser. 10 Antagande om en fullständig omsättning av bilparken på 20 år med konstant antal fordon. Augusti

19 Figur 10 Kostnadsstruktur för lastbilstransport i Sverige Källa: Sveriges Åkeriföretag Tunga långväga transporter är mer känsliga för höga dieselpriser än exempelvis citydistribution, särskilt om godset har ett lågt pris per viktenhet. 3 Potentiell marknadsanpassning 3.1 Alternativa bränslen i sjöfarten Alternativa bränslen som inte släpper ut något svavel finns att tillgå för rederinäringen. LNG, Liquified Natural Gas, är ett lovande drivmedel för fartyg då det ger låga CO2-utsläpp per energienhet samtidigt som problematiken med metanets låga energidensitet, lättare kan hanteras i ett fartyg än i en lastbil. Verkningsgraden bör teoretiskt kunna nå upp till samma nivå som dagens fartygsdieslar, dock sämre vid låg last. Begränsningar för LNG utgörs främst av utrymme, vikt samt att infrastruktur för bunkring och säkerhet, inte finns på plats än. De få fartyg inom SECA som drivs av LNG har tillfälliga lösningar för bunkring. Nuvarande standard för hantering av LNG kräver säkerhetsavstånd på 500 meter redan vid små läckage. Om gasen kommer i kontakt med havet är den explosiv. Standarder och säkring av tillgång på LNG samt infrastruktur i hamnar är också viktiga pusselbitar där det råder viss osäkerhet. Endast ett fåtal LNG-fartyg trafikerar SECA området idag, 23 fartyg varav 22 i Norge. Viking Grace kan bli banbrytande som demonstration av tekniken och kommer att trafikera sträckan Stockholm-Åland-Åbo från och med januari Byggkostnaderna ha uppgått till ca 2 mdr kronor och 28 miljoner euro har getts i teknikstöd från den finska 11 Augusti

20 staten vilket kräver godkännande av europeiska kommissionen då det är över den tillåtna gränsen för statsstöd 12. En uppskattning är att det tar tre år från beställning till leverans av ett nytt LNG-fartyg, ett år för design och två för konstruktion. I vilken takt LNG-fartyg kommer att introduceras är oklart. En uppskattning från Swedegas är att nybyggnation kan bli mellan 5-50% dyrare kontra ett konventionellt drivet fartyg. Sanningen ligger troligen närmre den högre siffran för fartyg som beställs idag och närmar sig den lägre allt eftersom tekniken blir etablerad. 13 En uppskattning av Germischer Lloyd av efterfrågan på LNG i Östersjöområdet illustreras i grafen nedan. Figur 11 Förväntad efterfrågan på LNG I Östersjön Källa: Germanischer Lloyd, Antagandet utgår från att LNG väljs för nya fartyg i samband med naturlig avgång p.g.a. ålder. För år 2015 innebär Garmischer Lloyds låga scenario en energiförbrukning av LNG på ca 0,4 TWh 14 och för år 2016 ca 0,7 TWh. Jämförelsevis använde utrikes sjöfart år 2011 ca 21 TWh, nästan uteslutande bunkerolja. Germanischer Lloyd uppskattar att vid en snabbare utfasningstakt av fartyg med en ålder av år kan LNG utgöra ca 1,34 TWh år Vi antar i scenariot att andelen LNG-fartyg utgör 2 % inom SECA år 2015 vilket är en optimistiskt antagande med tanke på den knappa tiden till år 2015, dock ligger det i linje med Germanischer Lloyds lägre antagande med en normal utbytestakt av fartyg. 3.2 Reningsanläggning ombord - skrubber Olika tekniker för att avlägsna svavel ur avgaser finns tillgängliga, dock befinner sig tekniken fortfarande ett utvecklingsstadium med låg tillförlitlighet och hög felfrekvens. Tillverkarna ger garantier för hur rena avgaserna blir, men inte huruvida utrustningen kommer att vara i felfri drift under fartygets operation. Tekniken är väl beprövad på land är inte robusta i drift i marin miljö. Tillverkarna Rapport SGC 235, s LNG antas ha ett energiinnehåll på MJ per m 3 Augusti

21 ger inga garantier gällande tillförlitlighet. Två olika tekniker, våt- och torrskrubbers har testats på flera fartyg i Östersjöområdet. Torrskrubbers kräver extra stabiliseringsåtgärder som ytterligare reducerar mängden gods som kan lastas i fartyget. Detta eftersom hela vikten får en relativt hög placering i fartyget. En fördel är att den fungerar på samma sätt oavsett salthalt och att den kräver ett minimum av kringsystem i fartygen (endast ström, avgasrör samt några mätinstrument). Handhavandet av avfall från torrskrubbers i hamn är ännu inte utrett vilket innebär ett osäkerhetsmoment. Det finns två typer av våta skrubbrar. En använder sötvatten blandat med kaustiksoda för att tvätta avgaserna. En använder enbart saltvatten. Sötvattensystemet kallas för slutet system men i verkligheten tappas kontinuerligt smutsigt och mättat tvättvatten ur, vilket gör att man även måste fylla på med färskvatten och kaustiksoda kontinuerligt. Hantering av kaustiksoda ombord kräver särskild personlig säkerhetsutrustning för personal. Saltvattensystemet kallas för ett öppet system eftersom det inte cirkulerat tvättvattnet ombord utan tar in havsvatten och låter det gå i processen och sedan pumpar det över bord igen. Även vattnet från skrubbers måste bytas ut med jämna mellanrum. Detta innebär en hantering i hamn vilket ökar redarens kostnader. Våtskrubbers är troligtvis dyrare i detta avseende, dock oklart hur mycket. Följande faktorer är enligt STENA viktiga vid beslut om skrubberinstallation av övervägs: Val av skrubbertyp i förhållande till fartygets arrangemang och rutt. Installation inkl. teknisk personal. Drift och underhåll Uteblivna inkomster under installation Uteblivna inkomster till följd av minskad godskapacitet Andra faktorer som måste beaktas vid beslut om installation av skrubbers: Ålder på fartyg vid färdigställande av system. Fartyg äldre än 20 år ser inte ut att hinna återbetala investeringskostnaden för skrubbern. Förväntad prisdifferens mellan drivmedel med 0,1- och 3,5 vikt-% svavel. Den extra dödvikten utgör en begränsning för många fartyg. Teknikerna inte är kommersiellt mogna för marint bruk och är förknippade med stor risk. Augusti

22 Figur 12 Källa: Stena Prisdifferensen mellan låg och högsvavligt bränsle år 2015 är en viktig ekonomisk parameter vid övervägande om skrubberinstallation. Denna skillnad påverkar enligt STENA återbetalningstiden för en skrubber med mellan 6-13 år. Marknaden värderar den 22/8 år 2012 medelprisdifferensen mellan 0,1 % och 1 % bränsle för helåret 2015 till $295 per ton 15. Denna differens har varit relativt stabil under augusti Prisskillnaden mellan 3,5 % svavelhalt och 1 % svavelhalt är $78 per 22/8 år Merkostnaden mellan att tillverka europadiesel och marindiesel med svavelhalt på 0,1 % är inte stor för raffinaderierna vilket innebär att handel med marindiesel kommer att upphöra från år 2015 på ICE (intercontinental exchange). Prisdifferensen mellan marindiesel 0,1 % och europadiesel 10 ppm (0,001 %) är den 22/8 år 2012, $34 per ton. En extra risk utgörs också av den låga tillförlitligheten men sammantaget kommer rederierna få ökade kostnader oavsett om de installerar skrubber eller ej. Investerings- och driftskostnad innebär att även om prisdifferensen mellan låg- och högsvavligt bränsle blir hög och skrubber alltså är det billigare alternativet, så ökar redarnas kostnader. I fallet skrubber hamnar dessutom installationskostnaden närmare i tiden. Antagandet blir därför att de flesta rederier kommer inta en avvaktande hållning för att minimera sina risker. Tiden från beställning av skrubber till leverans uppskattas till 8 månader enligt STENA, därefter tar installationen 21 dagar i varv 16. Eftersom ledtiden ändå är relativt kort är det troligt att en mindre mängd fartyg installerar skrubber före Redarna väntar troligtvis så länge som möjligt i hopp om att tekniken ska förbättras till dess. Av de 2200 fartyg som dagligen arbetar inom SECA-området görs därför en uppskattning av att 10 % av de fartyg som dagligen trafikerar SECA och 5 % av de som ofta trafikerar SECA har installerat skrubber till Detta motsvarar 15 ICE 1 % NWE FOB, ICE 3,5 % ARA FOB Barges, ICE Diesel 10 ppm Swap FOB Barges 1M 16 Intervju med Claes Berglund, STENA. Augusti

23 fartyg eller 5,5 TWh per år 17. Detta antagande kan tyckas högt ur ett rederiperspektiv men gissningarna från petroleumindustrin är att siffran kommer att bli högre. Antagandena om rederierna kommer installera skrubbers skiljer sig markant mellan raffinaderierna/oljebolagen och rederierna. När utfallet av prisdifferensen mellan hög- och lågsvavligt bränsle blir känd år 2015 antas antingen installationstakten av skrubbers öka markant fram till år 2020 för de fartyg som ofta arbetar inom SECA eller att rederierna klarar av de högre kostnaderna och utbudet av diesel anpassar sig till en ökad efterfrågan. 3.3 Ökad avsvavling i raffinaderierna Pressen på raffinaderierna ökar allteftersom svaveldirektivet närmar sig ikraftträdande. Risken för att de tyngre fraktionerna ska bli svårsålda ökar samtidigt som underskottet på destillat blir mer påtaglig. Det är riskfyllt att investera i extra kapacitet för avsvavling; vad händer om problemen kring skrubbertekniken löser sig? Ledtiden för ombyggnation av ett raffinaderi är mellan 3-4 år vilket innebär att de svenska raffinaderierna år 2015 kommer ha en snarlik andel högsvavlig olja som idag. En teknik för avsvavling är att omvandla den tjockare fraktionen genom en så kallad Coker. Förenklat kokas tjockolja som sönderdelar sig till kortare kolkedjor. Dieselandelen skulle på detta sätt kunna utökas och svavklet avlägsnas. Preem planerade tidigare en sådan anläggning för raffinaderiet i Lysekil men efter att miljödomstolen slutligen gett klartecken år 2008 förändrades de ekonomiska förutsättningarna i samband med finanskrisen och projektet lades i malpåse. En uppskattning av Purvin & Gertz 18 är att investeringskostnaden för en Coker per raffinaderi för ligger mellan $ En uppskattning från SPBI är att investeringen per raffinaderi ligger mellan 8-10 mdkr, dock med förbehållet att tekniken inte är fullt kommersiellt mogen. Då det finns en överkapacitet av raffinaderier i Europa har lönsamheten drivits ner vilket ytterligare minskar investeringsmöjligheten och oviljan att ta på ny risk. I scenariot antar vi därför att raffinaderierna fortsätter sina försök att expandera dieselfraktionen utan stora nyinvesteringar, exempelvis genom ökad inblandning av lättare fraktioner. Det är i så fall troligt att definitionen av MK1 inte längre nås vilket skulle innebära ca 30 öre extra per liter diesel vid pump. Biobränslen för inblandning är ett annat alternativ vilket leder till ökade priser på biooljor och fetter. En uppskattning till ny fraktionering åskådliggörs nedan (jämför figur 8): 17 ( )/14000 x 220 = 5,5 TWh 18 Augusti

24 Figur 13 Scenario ny fraktionering i europeiska raffinaderier Källa: Sweco För det svenska fallet innebär vårt scenario att dieselfraktionen för transportsektorn ökar 3 procentenheter (räknat från råolja), vilket innebär från 44 TWh/år till 48 TWh/år 19. Dessa 4 TWh kan ha svårt att definitionsmässigt klara MK1- specifikationen men kan med största sannolikhet klara definitionen som lågsvavligt bränsle för sjöfart. Kostnadsökningen i raffinaderiet antas bli modest, mest beroende på att energidensiteten i drivmedlet sjunker då lättare fraktioner blandas in. En risk som raffinaderierna har att hantera är en situation där en fraktion är svårsåld. Fartyg som sällan trafikerar SECA-området kan bunkra högsvavligt bränsle för användning utanför zonen men lågsvavligt bränsle kan vara så dyrt att det ändå inte lönar sig. Andra tänkbara köpare är industri som i nuläget använder kol men priset för högsvavlig olja tvingas i så fall ner under $600 per ton. Kolbrytning är dessutom ofta subventionerad regionalt. Detta innebär att raffinaderierna troligtvis försöker höja priset på diesel för att täcka upp sämre/negativa marginaler på högsvavligt bränsle. Merkostnaden att producera diesel med 10 ppm jämfört med 0,1 % är liten samtidigt som den stora efterfrågan utgörs av diesel. ICE, intercontinental exchange, uppger att de från sista januari år 2015 inte längre kommer handla med 0,1 % svavelhalt utan helt övergå till 10 ppm (0,001 %) diesel. 3.4 Övrig användning Användningen av eldningsolja 1 uppgick till 13 TWh i Sverige år Av dessa gick 14 % till bunkring för utrikes sjöfart men efterfrågan från exempelvis flerbostadshus har länge uppvisat en minskande trend. Här finns också alternativ som eldrivna värmepumpar vilket gör att priselasticiteten är relativt hög. Landbaserade anläggningar som idag producerar el eller värme från Eo1 kan 19 Antagande om oförändrat energiinnehåll Augusti

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

KORTRUTT FINANSIERING 2014 03 07. 04 Bilaga 07 PM Oljeprisutvecklingen.docx 1(9) FÖRSTUDIE 2012 2013

KORTRUTT FINANSIERING 2014 03 07. 04 Bilaga 07 PM Oljeprisutvecklingen.docx 1(9) FÖRSTUDIE 2012 2013 04 Bilaga 07 PM Oljeprisutvecklingen.docx 1(9) Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Prisutvecklingen... 3 Kortrutten... 4 Faktorer som påverkar priset på olja... 4 Svaveldirektivet...

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Krokig väg till framgång för talloljedieseln Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

KONSEKVENSER AV IMO:S NYA REGLER FÖR SVAVELHALT I MARINT BRÄNSLE

KONSEKVENSER AV IMO:S NYA REGLER FÖR SVAVELHALT I MARINT BRÄNSLE KONSEKVENSER AV IMO:S NYA REGLER FÖR SVAVELHALT I MARINT BRÄNSLE Källa: VTI 2009-05-14 KONSEKVENSER AV IMO:S NYA REGLER FÖR SVAVELHALT I MARINT BRÄNSLE Datum: 2009-05-14 Vår beteckning: 0601-08-03406

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu.

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. Ecolution by Scania Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. by Scania Ecolution by Scania utan tunga transporter stannar världen. De är en grundläggande nödvändighet för att vi till exempel ska

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012 2012-06-04 Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012 Bakgrund Den tekniska utvecklingen för fordon, fartyg

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Statistikrapport nr 1-2015

Statistikrapport nr 1-2015 Statistikrapport nr 1-2015 Lidköping den 1 mars 2015 Denna rapport skickas enbart ut till styrelsen samt till pelletstillverkare som är medlem i PelletsFörbundet och till de övriga som lämnat in uppgifterna

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Elektrifiering av tunga vägtransporter Elektrifiering av tunga vägtransporter Harry Frank Per Ranch Presentation för Riksdagens Trafikutskott den 6 april 2010 Agenda Sammanfattning Projektformalia Antaganden Diskussion Resultat Invändningar

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer