BUDGET Utblick Kommunstyrelsens budgetförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015. Utblick 2016-2017. Kommunstyrelsens budgetförslag 2014-11-19"

Transkript

1 BUDGET 2015 Utblick Kommunstyrelsens budgetförslag

2 INNEHÅLL Budget översikt 3 Styrsystemet i Västerås stad 4 God ekonomisk hushållning och finansiella mål 6 Strategisk plan Budgetförutsättningar Förutsättningar Ekonomisk utveckling i Sverige 36 Befolkning och demografi 37 Budgetförslag för nämnder och styrelser 39 Investeringsplan Uppdrag till styrelser och nämnder 66 Information om budget 2015 för stadens hel- och delägda bolag 68 Resultaträkning och budgetram per nämnd 76 Jämställdhetsintegrerad budget Bilaga 2

3 BUDGET ÖVERSIKT Budgetförutsättningarna för 2014 är i grunden goda förväntningar med förbättrad konjunktur och starkare arbetsmarknadsläge. Skatteintäktsunderlaget prognostiseras öka med 4,7 procent. Den största ökningen sedan innan finanskrisen. En bidragande förklaring till de ökade skatteintäkterna är att löneökningarna beräknas bli högre än de senaste åren. Det innebär dock samtidigt högre lönekostnadsökningar för kommunerna. För Västerås del begränsas budgetutrymmet av högre avgifter i de kommunala utjämningssystemen samt betydande underskott i ekonomin inom äldreomsorgen och vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen. Oförändrad skattesats 20,36 procent. Det budgeterade resultatet 2015 är 1 % av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag (70 Mkr), vilket är lägre än stadens långsiktiga resultatmål. I budgeten fullföljs de satsningar som startade 2014 genom bland annat nytt äldreboende, driftbidrag till actionbadet Kokpunkten och gruppbostäder för funktionshindrade. Fortsatta satsningar görs också 2015 på exempelvis kollektivtrafik och arbetsmarknadsåtgärder. Full kompensation i budgetramarna för beräknade löne- och prisökningar och ökat barn-/elevantal i skola och förskola. Generellt rationaliseringskrav 0,7 % av nämndernas budgetramar. Högsta investeringsnivån någonsin med en investeringsplan på nästan 3 miljarder kronor för de kommande fyra åren. 3

4 STYRSYSTEMET I VÄSTERÅS STAD Styrningen i Västerås stad utgår från stadens långsiktiga inriktning i visionen samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av de kommunövergripande målen i den strategiska planen och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Västerås stad. Stadens långsiktiga målbild är Vision 2026 staden utan gränser och beskriver ett framtida, önskat, scenario. Strategisk plan fastställs för mandatperioden och anger, i syfte att nå visionen, den önskade utvecklingen inom några prioriterade målområden som den politiska ledningen vill lyfta fram och förbättra och/eller ha en riktningsförändring på under en fyraårsperiod. I den fastställs ett antal strategiska mål som pekar mot visionen och indikatorer för att mäta att vi är på rätt väg. Den strategiska planen utgör tillsammans med stadens övriga styrdokument, grunden för budgeten. Den strategiska planen ligger till grund för verksamhetsutvecklingen i nämnder och styrelser och det årliga budgetarbetet under mandatperioden. Den strategiska planen ska säkerställa att Västerås stad har en god ekonomisk hushållning och att pengarna används för kommuninvånarnas bästa. Budgeten för drift och investeringar innehåller en statusbeskrivning av måluppfyllelsen, analys av förutsättningar och aktuella direktiv för måluppfyllelse för perioden. Utifrån de kommunövergripande målen och ekonomiska ramarna i budgeten sker en dialog med nämnden/styrelsen som därefter fullgör sina åtaganden och ansvar för att uppnå de kommunövergripande målen. En översyn av styrsystemet pågår. Översynen tar sikte på budget 2016 och är uppdelat i tre delprojekt verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och bolagsstyrning. 4

5 Den goda processen beskriver Västerås stads budget- och uppföljningsprocess i kronologisk ordning, när i tiden budget- och uppföljningsarbetet sker. 5

6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Det övergripande syftet med stadens verksamhetsstyrning är att uppnå bästa möjliga nytta för kommuninnevånarna med de resurser som står till förfogande. Långsiktighet och uthållighet ska vara ledstjärnor och varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. I lagstiftningen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Våra långsiktiga åtaganden Konsumtionen av kommunala tjänster avser främst personer i åldrarna 1-19 år och över 85 år. Fram till år 2030 beräknas att äldreomsorgens kostnader kommer att öka med ca 45 procent i fasta priser. Förväntad ökning av skatteintäkter motsvarar inte kostnadsökningar för demografi och ökad investeringsnivå. Ett årligt effektiviseringskrav på 0,5 procent per år kommer att krävas även om inga resurser för kvalitetsförbättringar och nya tjänster tillförs under perioden. Målet att klara finansieringen av nya investeringar utan upplåning blir inte möjligt att klara om alla investeringar släpps fram. I så fall skulle det krävas ett betydligt högre resultatmål än nuvarande 2 procent mål. Strategier för långsiktig ekonomisk planering Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunens budgeterade intäkter överstiga budgeterade kostnader. Vid underskott ska kommunen vidta åtgärder och återställa underskottet inom 3 år. Västerås stad har fattat beslut om principer för övergripande resultathantering där vissa delar av det egna kapitalet öronmärks. Staden har sedan många år en balansfond som ska parera svängningar i konjunkturen och långsiktigt klara statens balanskrav. Balansfonden utnyttjas för att undvika krav på återställning i kommande års budgetar om balanskravsresultatet skulle vara negativt. Därutöver har en investeringsbuffert inrättats och från och med 2013 även en social resursfond. Syftet med ovanstående öronmärkningar är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering och att staden kan tillåta avvikelser från resultatmålet enskilda år. Vid tillfälliga inkomstförstärkningar kan kommunen välja mellan tillfälliga insatser eller att förstärka eget kapital och därmed underlätta finansiering av kommande investeringar. För att klara stadens långsiktiga åtaganden måste verksamheten kontinuerligt arbeta med kvalitetsutveckling och effektiviseringar. Nya ambitioner måste vägas mot underhåll av befintlig verksamhet och stadens långsiktiga åtaganden. 6

7 Stadens finansiella mål Västerås stad har en tradition att vårda ekonomin och att inte skjuta över en skuldbörda till kommande generationer. De finansiella målen är långsiktiga och de ska säkerställa en fortsatt god ekonomi. Genom detta kan staden fokusera på långsiktiga strategier reducera behovet av kortsiktiga besparingar. 1. Det övergripande finansiella målet är att verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, inte ska öka snabbare än intäkterna från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 2. Stadens investeringar finansieras genom avskrivningar enligt plan, försäljningar och årets resultat. Stadens mål är att nettoinvesteringarna till 100 % ska vara självfinansierade. Undantag kan medges för större investeringar som har en mycket långsiktig och strategisk karaktär. 3. För att uppnå detta ska stadens resultatmål i driftbudgeten över tiden, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Avstämning av finansiella mål för planeringsperioden Mål 1. Verksamheternas nettokostnader ska inte öka snabbare än skatteintäkter Nettokostnader Skatteintäkter 2. Stadens nettoinvesteringar ska till 100 % vara självfinansierade. Undantag kan medges för större investeringar som har en mycket långsiktig och strategisk karaktär. 3. Resultatet ska över tiden uppgå till 2% av skatteintäkterna Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Kommentar 5,6 % 2,5 % 6,4 % 2,8 % 2,7 % 3,5 % I budget 2015 bromsas kostnadsökningarna och skatteintäkterna stiger mer än verksamhets nettokostnader 82 % 84 % 93 % Om investeringarna i 3B och hamnen i investeringsutrymmet lånefinansieras till 50 % täcker investeringsutrymmet 93 % av investeringsramen för det enskilda året 2015 och 90 % av investeringsramen för perioden ,7 % 0,3 % 1,0 % Utsikterna för är att staden inte klarar målet på 2 %. Kostnadstrycket är hårt på verksamheterna under 2014 bland annat beroende på flertalet tillfälliga satsningar och budgetunderskott inom framförallt hemtjänsten och vårdkostnader inom individoch familjeverksamheten. En stor del av utrymmet i budget 2015 utnyttjas för att täcka de obalanser och budgetunderskott som uppkommer i ekonomin under De tillfälliga satsningarna är betydligt färre 2015 och ett rationaliseringskrav på 0,7 procent har lagts ut på verksamheterna. Nettokostnadsökningarna bromsas därmed upp under 2015 från en ökningstakt på 6,4 procent till 2,7 procent. Det långsikta resultatmålet på 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella klaras dock inte i budget 2015, utan det budgeterade resultat utgör 1 % av skatteintäkter mm. 7

8 STRATEGISK PLAN I Västerås stads styrmodell anges de politiskt prioriterade verksamhetsmålen för mandatperioden i den strategiska planen. Den strategiska planen har tre målområden och nio mål som mäts med hjälp av 52 indikatorer. Genom åtaganden förpliktigar sig nämnder och styrelser att utifrån angivna förutsättningar uppnå uppsatta mål. Målen följs systematiskt upp i årsredovisning och delårsrapporter. Planen utgör grunden för stadens verksamhetsuppföljning och för att god ekonomisk hushållning ska uppnås ur ett verksamhetsperspektiv. Strategisk plan i sin helhet finns på stadens hemsida under Politik & demokrati, Övergripande styrdokument. I budgetavstämning ges en bild av nämndernas och styrelsernas åtaganden i strategisk plan med fokus på vad som ska åstadkommas under planens sista år och åtagandenas förväntade effekt på målen och indikatorerna. De flesta åtagandena som nämnder och styrelser har avser ett långsiktigt arbete som redan är påbörjat och fortgår. Därför är det inte så många nya åtaganden att rapporteras. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? Flera av de åtaganden som nämnder och styrelser redovisar hör samman med övergripande arbeten och projekt inom Västerås stad, exempelvis stadens kvalitetsarbete med sikte på årets kvalitetskommun och översyn av styrsystemet i koncernen, och det finns korsvisa förhållanden de emellan. Samma åtaganden kan kopplas till flera arbeten eller projekt. Det är inte helt enkelt att se trender och dra slutsatser av utfallet och inom vissa mål har vi sämre rådighet över utfallet på de indikatorer som mäter måluppfyllelsen, vilket gör det svårt att säga något om huruvida vi kommer att nå målen eller inte. Tabellen nedan visar en uppskattning om vart vi befinner oss idag och i vilken riktning vi rör oss till 2015 utifrån nämnder och styrelsers redovisningar. Bilden som ges är att vi inom de flesta strategiska målen är på god väg att nå måluppfyllelse. Mål illa OK super Västerås ska ha Sveriges bästa skola Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktig Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor framåt bakåt ingen rörelse 8

9 VÄSTERÅS SKA HA SVERIGES BÄSTA SKOLA VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN 2013 övertog Barn- och utbildningsförvaltningen driftansvaret för den kommunala skolan och förskolan och de har ett övergripande åtagande kopplat till målet att förverkliga den nya organisationen. I samband med den nya skolorganisationen beslutades även att genomföra en oberoende utvärdering ett år efter genomförande. Den utvärderingen är nu gjord och den visar att önskad utveckling har skett när det gäller den politiska styrningen och en stärkt dialog mellan politik och verksamhet. I rapporten konstateras att det är svårt att mäta om eventuell ökad utvecklingskraft är en effekt av organisationsförändringen eller inte då så många olika faktorer påverkar en enhets utvecklingskraft. Utredarna konstaterar att de inte ser stora behov av strukturella förändringar för att få organisationen att fungera ändamålsenligt i förhållande till förändringsidén. Rapporten påtalar ett antal förändringsbehov, dessa rör bland annat förtydligande av roller och uppdrag. Vissa justeringar har redan skett och resten kommer att genomföras under hösten utifrån en handlingsplan framtagen av direktören. Ett annat åtagande handlar om att höja kvaliteten i undervisningen för att nå bättre skolresultat. Här nämns aktiviteter såsom att stärka teknik i förskolan i samarbete med Mälardalens högskola, deltagande i mattelyft för förskolan, digitalt utvecklingsarbete inom förskolan, grundskolornas deltagande i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Även utbildning i kollegialt lärande, stor satsning på förstelärare och mentorssatsningar för att stödja den grundläggande läs- och skrivundervisningen är aktiviteter kopplade till att höja kvaliteten i undervisningen. Alla satsningar är långsiktiga och påbörjade. Att stärka det pedagogiska ledarskapet och att utveckla samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1, tillsammans med Mälardalens högskola är andra åtaganden kopplade till det strategiska målet. Biblioteken fortsätter med verksamhet för att främja barns läs- och skrivlust och det finns åtagande kopplade till att barn- och unga ges möjlighet till att utöva idrott och kultur. Flera nämnder, förutom det som nämnts ovan, har åtaganden för att stärka samarbetet med Mälardalens högskola som exempelvis att erbjuda praktikplatser och examensarbete. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att andelen elever i grundskolan som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar De strukturella åtagandena som rör organisation och ledarskap är fundamentala och nödvändiga för att på sikt förbättra all utbildningsverksamhet. De åtaganden som är direkt knutna till undervisningssituationen har goda förutsättningar att ge snabba effekter på elevernas inlärning och studieresultat. Det nya betygssystemet resulterade i en lägre andel höga respektive låga betyg, varför utfallet på indikatorn har minskat istället för ökat. Det genomsnittliga meritvärdet, som tar hänsyn till alla elevers studieresultat, har tvärtom ökat. Att andelen elever som på gymnasiet når ett genomsnittligt betygspoäng om 15,5 ökar Samma resonemang som ovan. Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal vuxenutbildning och SFI-utbildning ökar Samma resonemang som ovan. Andelen elever som fullföljer utbildningarna varierar över åren och det saknas statistik över orsak till avhoppen för att kunna göra en analys. Om avhoppen sker på 9

10 grund av övergång i arbete eller byta av studieinriktning blir andelen avhopp högre. Vår rådighet över att uppnå målet kan därför ifrågasättas. Att den upplevda nöjdheten bland eleverna gällande skolan ökar Elevernas upplevda nöjdhet beror på en rad faktorer. De åtaganden som finns för målet bör leda till att eleverna upplever att undervisningen ger dem lust att lära sig mer, vilket påverkar nöjdheten. Den senaste undersökningen visade att nöjdheten har ökat i såväl grundskolan som gymnasiekolan, både när det gäller bemötande och verksamhet. Att andelen behöriga lärare i grund och gymnasieskolan ökar Frågan om behörighet är intimt förbunden med reformen om lärarlegitimation. Skolverket har ännu inte hunnit utfärda alla lärarlegitimationer vilket försvårar Västerås möjlighet att följa upp denna indikator och säga något om vi kommer att nå målet eller inte. Västerås har införskaffat ett nytt system för frågor som rör medarbetarnas kompetens. Detta system möjliggör hantering av lärarnas behörigheter och för närvarande pågår det ett arbete att registrera dessa. Systemet kommer att underlätta uppföljning av denna indikator. Att andelen elever som deltar i UF-företag ökar När det gäller UF-företagen finns det inga förvaltningsövergripande åtaganden utan respektive skola har egna åtaganden. VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 10

11 VÄSTERÅS SKA HA ETT BLOMSTRANDE NÄRINGSLIV VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Som inom flera andra mål presenteras inte så många nya åtagande utan de åtaganden nämnder och styrelser har är långsiktiga. Arbetet fortgår för att skapa bästa förutsättningar för etableringar av nya och utveckling av befintliga företag inom olika branscher. Näringslivets behov av planlagd mark tillgodosett, även i centrala lägen och vid viktiga knutpunkter. Bostadsbyggandet stödjs och stimuleras för att hantera den ökande befolkningen. Vi har åtaganden som syftar till att skapa förutsättningar för kreativa näringar och enskilda kulturaktörer att bedriva verksamhet inom kulturområdet. Att arbeta för fler arrangemang och event bör bidra till ökad besöksnäring. Det arbete som pågår utifrån den övergripande handlingsplanen, som tagits fram för att bryta de negativa rankingresultaten fortgår och vi klättrade från placering 76 till 39 i årets undersökning Företagsklimat som utförs av Svenskt Näringsliv. Genom ett fortsatt arbete som syftar till samverkan mellan näringslivet, förvaltningar och bolagen och en större kunskap om andra förvaltningars och bolags verksamheter kommer förutsättningarna för bättre placering ytterligare att förbättras. Det finns åtaganden för att identifiera kompetensbrister och stödja olika aktörer som agerar för att motverka de. Det finns ett organiserat samarbete med näringslivet som syftar till att bereda elever inom ramen för utbildning ett relevant arbetsplatsförlagt lärande. Att erbjuda praktikplatser till personer som är i behov av att utveckla sitt svenska språk eller yrkesfärdigheter, olika åtgärder för att försörjningsstödstagare och flyktingar ska komma ut i arbete är ytterligare åtaganden. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att antalet nya företag ökar Nämnder och styrelser har åtaganden som möjliggör för nyetableringar. Att företagsrankingen är hög Ranking av kommuner ur ett företagarperspektiv genomförs av flera aktörer. Vi har valt att följa Företagsklimat (Svenskt Näringsliv) varje år och Insikt (SKL) som utförs vartannat år. I Företagsklimat förbättrade vi placeringen efter att under ett par års tid backat. Även Insikt visar på en förbättring. De åtaganden som finns hos våra nämnder och styrelser i kombination men handlingsplanen för näringsliv och fokus på bemötandefrågorna bör ge positiv effekt på rankingen på sikt. Att förvärvsfrekvensen ökar Det finns åtaganden som på sikt bör ha positiv påverkan på indikatorn. Andelen av den arbetsföra befolkningen i åldern år som befinner sig i arbete har ökat för varje år och forsätter den här utvecklingen kommer vi att nå målet. Att antalet gästnätter ökar Åtagande finns för att arbeta för fler arrangemang och event vilket bör bidra till ökad besöksnäring. 11

12 Att andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband ökar Det finns en bredbandsstrategisk handlingsplan och det görs ett arbete inom området. Dock har vi ingen statistik sedan VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 12

13 STADENS VERKSAMHETER SKA KÄNNETECKNAS AV HÖG KVALITET OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Västerås stad har två pågående projekt som alla verksamheter är eller kommer att bli involverade i. Det ena avser kvalitetsarbetet där målet är utmärkelsen kvalitetskommun. En utvärdering, Kommunkompassen, utförs i december i år och utfallet av den utgör underlag för eventuell nominering till utmärkelsen Det andra projektet är en översyn av styrsystemet i koncernen. De flesta av våra nämnder och styrelser har av den anledningen åtaganden kopplade till dessa två projekt. Översynen av styrsystemet delas upp i tre delprojekt. Översyn av verksamhetsstyrningen ska resultera i ett tydligare styrsystem för att prioriterade mål och uppdrag ska få genomslag och bli effektuerade i verksamheten och är till stor del kopplad till budget- och uppföljningsprocessen. Översyn av ekonomistyrningen handlar om principer för resultathantering, interna debiteringar, resursfördelning och ramstyrning. Behovet av översyn av bolagsstyrningen är till stor del betingad av förändringar i lagstiftningen men har även koppling till översyn av styrsystemet. Implementering kommer att ske under En stor andel av de åtaganden som nämnder och styrelser har handlar om att erhålla effektivitetsvinster genom att förbättra processer och se över rutiner vid sidan av detta projekt. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter implementeringen av IT-stödet för planering och uppföljning av barns och elevers lärande. Flera förvaltningar ser över och förbättrar rapporteringen till chefer för att ge ett bättre underlag för uppföljning, planering och analys. Kopplat till kvalitetsarbete finns åtaganden för ökad kund- och invånarnöjdhet. Frågor som bemötande och tillgänglighet för de vi är till för har stort fokus. Servicegarantier finns för några verksamheter och fler kommer att beslutas under hösten. En ny policy för synpunktshantering är väg till politiken för beslut under hösten. Inom detta område återfinns åtaganden även inom det strategiska målet att västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att medborgarnas upplevda nöjdhet gällande bemötande och tillgänglighet ökar Det fokus som frågorna har i organisationen och de åtagande som nämnder och styrelser har kommer troligen att ha positiv effekt på indikatorn. Ny medborgarundersökning görs under hösten och resultatet ser vi vid uppföljning av strategisk plan i samband med årsredovisningen. Att lokaleffektiviteten ökar Flera nämnder och styrelser, framför allt de mest lokalintensiva, har åtaganden kopplade till indikatorn. Det krävs ett fortsatt aktivt arbete med frågan för att uppnå målet. Att nöjdheten gällande maten som serveras inom kommunalt finansierade verksamheter ökar Även här finns åtaganden som bör påverka till ett positivt utfall. Att antalet servicegarantier ökar Antalet servicegarantier fortsätter att öka. 13

14 Att andelen inköp över avtal ökar En översyn av inköpsorganisationen och inköpsprocessen i staden pågår och den är direkt kopplad till denna indikator. Några förvaltningar har redan utfört en sådan översyn för den egna förvaltningen. Det pågår även ett arbete att förenkla framtagning av statistik som underlag för uppföljning. Det ökade fokus som frågan har bör leda till positiv utveckling av indikatorn. Att mångfalden bland medarbetarna i Västerås stad ökar Få åtagande men uppföljning visar ett litet positivt utfall på indikatorn. VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 14

15 I VÄSTERÅS SKA ALLA HA MÖJLIGHET TILL ETT GOTT LIV VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Det finns många åtaganden kopplade till detta strategiska mål. Det är dock ett brett mål vilket märks i nämndernas och styrelsernas redovisning och huruvida åtagandena påverkar indikatorerna i positiv riktning är beroende av i vilken utsträckning vi har rådighet i frågan. Flertalet av åtagandena handlar om en trygg, attraktiv och tillgänglig stad. Här nämns åtagande som att utveckla verksamheten vid Bäckbyhuset, upprustning av parkanläggningar, bygga för trygghet och trafiksäkerhet, grannsamverkan och stadsdelsutveckling samt skapa förutsättningar för hållbart resande genom planering av bebyggelsen. Andra åtaganden handlar om att utveckla ett attraktivt kultur-, idrotts- och fritidsutbud, exempelvis att utveckla förutsättningarna för båtlivet i Västerås och utveckla biblioteksverksamheten. Sociala nämndernas förvaltning fortsätter att arbeta enligt den handlingsplan gällande våld i nära relationer som de tre sociala nämnderna arbetade fram under 2013 och har åtaganden kopplade till den. Sedan årsskiftet finns det en jämställdhetspolicy i Västerås stad och vi ser att fler nämnder och styrelser än tidigare rapporerar om åtaganden eller aktiviteter kopplade till jämställdhet. I den framkommer bland annat att statistik i möjligaste mån ska vara könsuppdelad och analyser ska göras ur ett genusperspektiv. Inför detta budgetarbete beslutade kommunfullmäktige att budget 2015 ska presenteras utifrån ett genusperspektiv, en så kallad jämställdhetsintegrerad budget. Arbete är påbörjat men ännu inte fullt ut genomfört. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att antalet besökare på våra mötesplatser, idrottsanläggningar, kulturarenor och bibliotek ökar Flera nämnder har åtagande kopplade till indikatorn vilket bör leda till ett positivt utfall inom det vi har rådighet. Att hushållens behov av försörjningsstöd minskar Det saknas fortfarande åtaganden kopplade till indikatorn och det är svårt att säga något om kommande utfall. Inte heller här har staden full rådighet. Att vårdkostnaderna minskar men kvaliteten bibehålls Indikatorn är svår att mäta och det finns inga åtaganden kopplade till den. Vi saknar nyckeltal för uppföljning av kvalitet inom vården. Att fördelningen av upplåtelseformer i stadsdelar och serviceorter är jämn Vi har inte full rådighet över byggandet men byggnadsnämnden fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av upplåtelseformer. Att antalet uteliggare minskar Den senaste mätningen, som gjordes förra hösten, visar att antalet uteliggare har ökat och inte minskat. Några åtaganden kopplade till indikatorn finns inte redovisade. 15

16 Att placeringen i Tillgänglighetsbarometern förbättras Flera nämnder och styrelser arbetar med tillgänglighetsfrågan och har åtaganden för detta. Placeringen har förbättrats för varje år och vi hoppas att trenden håller i sig. Vi har gått från placering 66 (2010) till 11 (2013). Att antalet brott, hot om våld och skadegörelse minskar Flera nämnder har åtaganden som i vissa delar korrelerar till att den polisanmälda brottsligheten över tid minskar. Vi kan bara mäta den polisanmälda brottsligheten. Den positiva trenden består troligen av att verksamheterna enskilt och i samverkan fungerar väl. Att antalet aktiviteter för ökad jämställdhet i enlighet med den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) ökar Det saknas åtaganden i den strategiska planen kopplade till indikatorn men inom Västerås stad pågår ett arbete och jämställdhetsfrågorna har det senaste året tagit ett starkt steg framåt. Den jämställdhetspolicy som antogs av kommunfullmäktige för snart ett år sen bidrar till detta. Att inkomstklyftan mellan invånare i olika stadsdelar ska minska Det saknas fortfarande åtaganden och stadens rådighet i frågan kan ifrågasättas. VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 16

17 VÄSTERÅS SKA VARA SVERIGES BÄSTA MILJÖKOMMUN VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Åtaganden inom det strategiska målet är många och ett fortsatt brett miljöarbete pågår med goda resultat vilket inte minst märks genom att Västerås hamnar högt i tidningen MiljöAktuellts ranking av kommunernas miljöarbete. Vi är med vår 4:e plats med i toppen av Sveriges miljöbästa kommuner. Konkurrensen i toppen är hård och marginalerna små och det var endast 0,3 poäng som skiljde oss från förstaplatsen. Placeringen visar på att stadens miljöarbete har gett avsedd effekt. Projektet Framtidens mat, som nu är inne på sitt fjärde år, fortsätter under hösten med 11 nya enheter. Totalt ca 35 enheter deltagit i projektet vars huvudmål är att få fler nöjda matgäster, öka andelen ekologiska livsmedel, minska matsvinnet och att minska klimatpåverkan från maten. Arbetet med att certifiera skolor och förskolor för Grönt Flagg alternativt Skola för hållbar utveckling fortsätter. Miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter ses över, exempelvis att effektivisera särskild skolskjuts. Teknik- och idrottsförvaltningen håller på att införa ett certifierbart ledningssystem för miljö och kvalitet. Flera åtaganden finns för bland annat fortsatta satsningar för ökat cykelåkande och fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom stadens verksamheter. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att resandet med kollektivtrafiken ökar En kundnöjdhetsmätning visade att Västerås förbättrade sig från 28:e till 3:e bästa kommun när kollektivtrafikresenärer tillfrågades. Återstår att se om resandet ökat efter de satsningar som gjorts. Uppföljning sker i samband med årsbokslutet. Att cykelåkandet ökar Stora satsningar har gjorts på gång- och cykelvägar och forsätter under Ingen mätning av cykelåkandet kunde göras 2013 på grund av tekniska problem. Nästa uppföljning sker i samband med årsbokslutet och det svårt att säga något om måluppfyllelsen. Att energianvändningen i kommunens verksamheter minskar Fortsatt minskning och vi bedöms nå målet. Att andelen ekologiska livsmedel ökar Åtaganden finns och projektet Framtidens mat i Västerås fortsätter med nya enheter. Den riktlinje för upphandling och inköps av livsmedel som beslutades 2013 kommer att ge effekt på indikatorn. Att andelen förnybar energi ökar Fortsatt positiv utveckling på grund av de åtaganden som finns och det arbete som pågår, bland annat Mälarenergis nya förbränningspanna. 17

18 Att placeringen i miljörankningen förbättras Miljörankningen har förbättrats från plats 74 till plats 4 på 5 år vilket är en effekt av det miljöarbete som pågår brett i organisationen. Det är ytterst små marginaler mellan de topplacerade kommunerna. Att mer än 75 procent av ny- och ombyggnationer ska ha max 300 meter till grön-/strövområden Byggnadsnämnden arbetar aktivt för att nå målet och redovisar ett resultat på 86 % hittills i år. Att areal produktiv jordbruks- och skogsmark ska bevaras Byggnadsnämnden arbetar aktivt med frågan. VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 18

19 ALLA VÄSTERÅSARE SKA HA TILLGÅNG TILL VÄLMÅENDE VATTEN- OCH NATUROMRÅDEN VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Detta strategiska mål är långsiktigt och effekterna kanske inte kan mätas förrän om många år. De nämnder och styrelser som har verksamhet direkt inom målets område har åtaganden och visar att vi är på väg åt rätt håll. Arbeten pågår för att förbättra våra stränder och vårt natur- och friluftsliv. Fortsatta insatser sker för att minska spridningen av föroreningar till mark och vatten. Fler insatser krävs dock, förutom de åtaganden som är kopplade till strategisk plan, för att på sikt nå målen. Dessa redovisas i andra planer som samspelar och integrerar med strategisk plan. Under perioden har flera styrdokument antagits inom området: vattenplan, handlingsplan för VA-utveckling, policy och handlingsplan för dagvatten. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att andelen inslag av våtmarker och dammar för dagvatten ökar Arbetet med att skapa/återskapa större våtmarker går trögt pga att det är svårt att hitta markägare villiga att avsätta mark. Några fosfordammar har dock skapats och utredning om ytterligare lämpliga lägen pågår. I och med att policy och handlingsplan för dagvatten har antagits, spås andelen dagvattendammar öka. En förstudie för vattenpark med rening av dagvatten i Kapellbäcken pågår. Att antalet fria vandringsvägar i vattendragen till och från sjöarna ökar Ett förslag till tidplan för att skapa fria vandringsvägar håller på att tas fram, åtgärderna kommer enligt förslaget inte att genomföras under denna strategiska plans period men innan slutet av Att övergödningen i kommunens sjöar och vattendrag minskar De åtgärder som staden har åtagit sig genom vattenplanen, pågår i stor utsträckning. Det är dock tveksamt om effekten av dessa ännu är mätbar i våra vatten. Staden har inte full rådighet över indikatorn eller verksamheterna som orsakar problemen. Att badbarheten längs Mälarens stränder ökar Badbarhet kan mätas dels genom möjligheten till bad och genom att mäta vattenkvaliteten. När det gäller möjligheten till bad finns åtaganden som att förbättra och utveckla våra badplatser och nya badplatser ha skapats. Vattenkvaliteten mäts i andel tjänliga vattenprover och där krävs en längre tidsperiod än den vi har i den strategiska planen för att kunna se någon tydlig trend och säga något om måluppfyllnad på sikt. VAR BEFINNER VI OSS IDAG OCH I VILKEN RIKTNING RÖR VI OSS? illa OK super 19

20 VÄSTERÅSARNA SKA HA NÄRHET TILL BESLUTSFATTARNA OCH KÄNNA SIG DELAKTIG VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Det strategiska målet att västeråsarna ska närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga hänger starkt ihop med stadens kvalitetsarbete och även ett par av indikatorerna inom ett annat strategiskt mål: att stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Många nämnder och styrelser har åtaganden kopplade till stadens handlingsplan för kvalitetsarbetet, exempelvis när det gäller dialog och stadens webb. Kommunfullmäktige har antagit en policy för invånardialog och flera nämnder och styrelser har åtaganden som visar att ett arbete pågår för att involvera våra invånare i beslutsprocessen. Ett par exempel är ungdomsdialoger som genomförs inom fritid och förebyggande och bomöten som Mimers kvartersvärdar håller med hyresgästerna vid minst två tillfällen per år och kvartersvärd för att nämna några. Att utveckla stadens webb har ett stort fokus i år och nästa år då det pågår ett projekt för en ny och förbättrad webbportal för Västerås stad. Flertalet förvaltningar deltar i det arbetet. Vissa nämnder och styrelser har, förutom det övergripande projektet, egna åtagande om att se över innehållet på webben och att öka transparensen mot invånarna. Det gäller såväl att presentera resultat och information som att presentera den på andra språk än bara svenska för ökad tillgänglighet av informationen. Tillgängligheten via kontaktcenter fortsätter ständigt att utvärderas och utvecklas. Arbetet med synpunkter och klagomål är ett åtagande som återfinns både inom detta strategiska mål, såväl inom våra förvaltningar som bolag, och det som handlar om ökad kvalitet och kostnadseffektivitet och en ny policy kommer att antas innan årets slut. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att stadens webb upplevs som en av de bästa i Sverige Mätningar och utvärderingar görs årligen och visar på en positiv utveckling. Projektet med en ny webb bör förbättra stadens placering ytterligare. Att stadens e-tjänster blir fler Stadens e-tjänster ökar för varje år och flera åtaganden finns för en fortsatt positiv utveckling. Att andelen invånare som upplever god tillgänglighet vid kontakt med stadens verksamheter ökar De senaste årens undersökningar visar en negativ eller stillastående trend men med de åtaganden som redovisas bör vi nå målet. Att andelen invånare som tycker att de kan vara med och påverka i kommunala frågor ökar De senaste årens undersökningar visar en negativ eller stillastående trend men med de åtaganden som redovisas bör vi nå målet. Att antalet kontakter med västeråsarna via Kontaktcenter ökar Arbetet med att utveckla arbetet med Kontaktcenter fortsätter och borde visa på ett positivt utfall vid kommande mätningar. 20

Budget. med utblick Västerås stad. Kommunfullmäktiges beslut 27 november 2014

Budget. med utblick Västerås stad. Kommunfullmäktiges beslut 27 november 2014 Budget 2015 med utblick 2016-2018 Västerås stad Kommunfullmäktiges beslut 27 november 2014 Innehållsförteckning Budget 2015 - översikt 2 Styrsystemet i Västerås stad 3 God ekonomisk hushållning och finansiella

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2015

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2015 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2015 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 9,1 miljarder kronor per år. Av detta är 6,9 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

BUDGET 2016. Kraftsamling för att nå resultat. Höjd budgetreserv. Investeringsbudget 2016-2019. Pris- och lönekompensation

BUDGET 2016. Kraftsamling för att nå resultat. Höjd budgetreserv. Investeringsbudget 2016-2019. Pris- och lönekompensation BUDGET 2016 Västerås är en bra kommun att leva och bo i. Det finns mycket att vara stolt över. Och det ska vi också vara. Vi blir allt fler invånare i Västerås kommun vilket innebär att vi måste bygga

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet KF 13:1 KF 13:2 KF 13:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 13:4 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:208-042 2015-04-02 1/3 Åtgärdsplan för återställning av 2014

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Strategisk plan Västerås 2012-2015

Strategisk plan Västerås 2012-2015 Strategisk plan Västerås 2012-2015 Strategisk plan 2012 2015 ett steg på väg mot Vision 2026 Västerås ska utvecklas för ökad hållbarhet, mångfald och jämlikhet. Vi är en grön kommun med levande serviceorter

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Styrsystemet i koncernen Västerås stad

Styrsystemet i koncernen Västerås stad Styrsystemet i koncernen Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 7 februari 2013 program policy handlingsplan riktlinje Styrsystemet i koncernen program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt

Läs mer

Ändring av Kommunplan 2016-2018

Ändring av Kommunplan 2016-2018 Ändring av Kommunplan 2016-2018 Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-21 Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelseförvaltningen senast under december lämna en ekonomisk avstämning.

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (2) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 28 tember 211 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:3-16:22 Sekreterare

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 BARN & UNGDOM Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplanen innehåller barn- och ungdomsnämndens strategiska mål och mål för vår verksamhet 2013. Målen är uppdelade utifrån delarna i kommunens

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2013

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2013 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2013 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Ulla Persson Marléne Andersson Vasiliki Tsouplaki kommunalråd (S) kommunalråd (MP) kommunalråd (V)

Ulla Persson Marléne Andersson Vasiliki Tsouplaki kommunalråd (S) kommunalråd (MP) kommunalråd (V) Det rödgröna samarbetet bärs av en idé hur vi vill se framtidens Västerås. Demokrati, ansvar, hållbar utveckling, rättvisa och alla människors lika värde är ledord för oss. Detta framgår i vårt gemensamma

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017 Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-06 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Ledningsgruppen BUN/2016:193 Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Ändring av Kommunplan Nybro kommun

Ändring av Kommunplan Nybro kommun Ändring av Kommunplan 2017-2019 Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 19 december 2016 Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelseförvaltningen senast under december lämna en ekonomisk avstämning.

Läs mer