- \ ir\ BESLUT Dokumentkc.; ^ inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 1(15)

Transkript

1 - \ ir\ BESLUT Dokumentkc.; ^ inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 1(15) Avdelning syd Margareta Lundberg Margareta.Lundberg@ivo.se Stadsomradesnamnd Soder, Malmo stad Box MALMO Arendet Tillsyn av socialtjanstens arbete med hemlosa barn vid stadsomrade Soder, Malmo stad Beslut Inspektionen for vard och omsorg (IVO) staller krav pa Stadsomrades namnd Soder att vidta foljande atgarder: Att enligt 4 kap. 4 och 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 utarbeta och faststalla de rutiner som behovs och genom egenkontroll sakerstalla verksamhetens kvalitet. Att se till att barnets basta beaktas i valet av boende vid hemloshet sa att barnet enligt 4 kap. 1 tredje stycket SoL tillforsakras en skalig levnadsniva i beslut om bistand till boende. Att se till att ett barn enligt 11 kap. 10 SoL far relevant in formation vid atgarder som ror barnet samt ges mqjlighet att framfora sina asikter. Redovisningen av vidtagna atgarder ska ha inkommit till IVO senast denl7oktober2014. Bakgrund I tillsynsbeslut 2010 (dnr /2010) har davarande tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, uppmarksammat hemlosa barns situation i Malmo. Med anledning av de brister som har konstaterats vid detta tillfalle har IVO initierat en verksamhetstillsyn i samtliga stadsomraden i Malmo stad. Syfte och mal med tillsynen ar att se till att namnden uppfyller krav och mal enligt lagar, forordningar och foreskrifter samt att granska socialtjanstens arbete med hemlosa barn. Fokus ar att se till att namnden har processer och rutiner samt egenkontroll for hantering av anmalningar, skyddsbehov, forhandsbedomningar och utredningar rorande hemloshet. Dessa ska vara forenliga med socialtjanstlagen och dess intentioner samt Socialstyrelsens foreskrifter och allmanna rad. Inspektionen for vsrd och omsorg Telefon Fax Box 4106 registrator@ivo.se Org nr

2 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 2(15) Granskningen innebar att upptacka och patala brister som kan paverka barnens halsa och sakerhet, kontrollera att socialtjansten sakerstaller att barnens boende uppfyller en skalig levnadsniva samt att folja upp hur namnden beaktar ett barnperspektiv i sin handlaggning av bistand at barnfamiljer som ar bostadslosa. Hemloshet definieras utifran fyra olika situationer. 1. Akut hemloshet (akutboende, harbarge, jourboende, skyddat boende sasom exempelvis kvinnojour eller sover utomhus) 2. Institutionsvistelse och kategoriboende (taiminalvardsantalt, behandlingsenhet eller stodboende) 3. Langsiktiga boendelosningar (bostad som kommunen har ordnat pa grand av att personen inte far tillgang till den ordinarie bostadsmarknaden) 4. Eget ordnat kortsiktigt boende (att bo tillfalligt och kontraktslost hos bekanta eller familj) IVO anser att skalig levnadsniva i boendet innebar att alia i familjen ska ha en egen sovplats, familjen ska kunna forvara och tillaga sin mat, det ska finnas hygienutrymme av god standard, barn ska kanna sig trygga, barn ska ha tillgang till yta for lek och samvaro, mojlighet att lasa laxor i avskildhet och att kunna fa vila utan att bli storda av andra personer i boendet. I granskningen har IVO beaktat barnperspektivet och barnhalsoperspektivet inklusive tandhalsa. Underlag Infor tillsynen har information hamtats in per telefon fran ledande politiker och tjansteman. Vid detta tillfalle har information aven lamnats om den planerade tillsynen i samtliga stadsomraden i Malmo stad. IVO genomforde en inspektion i Stadsomrade Soder i Malmo stad den 12 februari Representanter for IVO var inspektorerna Ingrid Andersson, Margareta Lundberg, Camilla Martinsson och Ulrika Nilsson. Vid inspektionen intervjuades gemensamt t.f. avdelningscheffor Indi vid och familjeomsorgen, berorda enhetschefer samt sektionschefer med ansvar for myndighetsutovning och bistandsinsatser. Gemensam intervju har aven genomforts med en grupp socialsekreterare och soci-

3 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 3(15) alradgivare med ansvar for myndighetsutovning inom forsorjningsstod, vuxna eller barn och familj respektive verkstallighet av insatser inom omradet hemloshet. Inspektionen avslutades med en aterforing av tillsynsresultatet till stadsomradet. TiUsynsresultat fran samtliga stadsomraden aterfordes till kommunstyrelsen vid ett dialogmote den 19 juni Infor inspektionen hade IVO tagit del av foljande handlingar. Arendeforteckning over samtliga arenden med hemlosa barn som varit aktuella under perioden Statistik over hemlosa barn januari - december Processbeskrivning av arenden vid boendemottaget. Rutin for lamnande av uppgifter inom organisationen avseende oro for barn. Inventering av boendestandard och kostnader for placering av hemlosa barnfamiljer. Verksamhetsplan Individ- och familjeomsorg, Fosie stadsdelsforvaltning2013. Vid inspektionen granskades foljande handlingar. Dokumentation i form av atta utvalda familjers akter med barn under 18 ar som ar hemlosa i stadsomrade Soder i Malmo stad under perioden 1 januari- 30 juni Efter inspektionen hade IVO tagit del av foljande handlingar. Tandvardsnamndens uppgifter samt halso- och sjukvardens journalanteckningar avseende ett namngivet barn. Redovisning av tillsyn Ndmndens organisation Den 1 juli 2013 har stadsdelsnamndema i Malmo stad omorganiserats vilket innebar att Fosie och Oxie utgor Stadsomradesnamnd Soder. Avdelningen for individ- och familj eomsorg inom stadsomradesfsr-

4 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 4(15) valtning Soderar organiserad i tva enheter: vuxna och bam och familj. Inom varje enhet frnns sektioner med ansvar for myndighetsutovning och olika former av insatser. Avdelningen har en sarskild resurs som arbetar med personer med skyddsbehov. Inom enheten vuxna sker handlaggning av boendeutredningar samt tillsyn av olika boendeformer. Kvalitet Namnden har ett kvalitetsledningssystem. Verksamheten har ett pagaende arbete med processbeskrivning enligt Lean. Namnden har beslutat om de grundlaggande processema. Processbeskrivning av aren den vid boendemottaget har upprattats men ar inte beslutad. Process om intern samverkan ar beslutad. Arbetet med hemlosa bam firms beskrivet i verksamhetsplan for En ny verksamhetsplan for 2014 haller pa.att fardigstallas. Det finns politiska direktiv att barnfamiljer och personermed skyddsbehov ska prioriteras till stadsomradets egna lagenheter. Det ar onskvart att byggandet kan forandras sa. att aven billigare bostader blir tillgangliga. Kommunfullmaktige har ett antaget mal sedan flera ar att hemloshet ska forebyggas. Hemlosa bam kartlaggs manadsvis och redovisas till namnden. I derma ingar aven skyddsarenden. En gang om aret sker en kartlaggning av hemlosa bam i stadsomradet vilken sammanstalls med ovriga stadsomradens kartlaggning. Samtliga handlaggare som ansvarar for myndighetsutovning ar socionomer och har erfarenhet av arbete med hemloshet. Inom oppenvarden finns aven socialpedagoger. Samtliga handlaggare har utbildning i hyreslagstiftningen. Stadsomradesforvaltningen har en unik kompetens genom en samordnare for valdsutsatta kvinnor och bam som har bevittnat vald. Denna handlag gare har erfarenhet av hemloshetsproblematik genom arbetet med malgrappen. I forvaltningen pagar ett utvecklingsarbete i form av irisk. Det ar ett forskningsprojekt som Goteborgs Universitet ansvarar for och som ror valdsutsatta bam eller bam som har bevittnat vald. Den perso nal som kommer i kontakt med vald i nara relationer har utbildning i och anvander sig av Socialstyrelsens bedomningsinstrument Freda. All personal har handledning och da finns mojlighet att diskutera oro over de boendeformer som erbjuds dar bam inte far en god boendemiljo. Detta ar fragor som fors vidare till ledningen. Flera i personal-

5 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 5(15) gruppen har erfarenhet av arbete med hemlosa bam men ingen specifik utbildning. Forskningsprojektet irisk kan resultera i att kunskaperna okar inom omradet. I oppenvarden finns personal som arbetar med barngrapper och som i detta arbete moter hemlosa bam. Extern samverkan Skriftliga rutiner for extern samverkan saknas. Forvaltningen har flera samverkanspartners. Regelbundna moten forekommer med fastighetsagare och hyresgastforening samt natverkstraffar med budgetradgivningen som en del i det vralaiingsforebyggande arbetet. Andra samver kanspartners ar kommunens lagenhetsenhet, skola, polis, Region Skane och Kriscentrum. Det firms en samverkan i Malmo for att kunna erbjuda bam som bl.a. bevittnat vald stod i form av deltagande i barn grapper. Forvaltningen ska hyra 16 genomgangslagenheter i samarbete med stadsomrade Norr. Avtalet galler fran den 1 april dessa lagenheter far hemlosa personer, i forsta hand barnfamiljer, en mojlighet att trana i ett boende for att sedan fa en mer permanent losning. Mottagningama i Malmo stad ska organiseras likadant i hela Malmo och en processbeskrivning ska arbetas fram for samverkan. Det sker ingen overflyttning av barnfamiljer mellan stadsomraden sa lange det finns oppna utredningar eller insatser inom andra omraden an ekonomiskt bistand. Det forekommer en samverkan med hyresvardar pa. andra orter. Det ar svart att flytta over arenden till andra kommuner. Namnden har drivit rattsliga processer i fragan. Forvaltningen staller krav pa familjer att leta lagenheter i hela Skane. Samverkan med hyres vardar i Blekinge och Smaland har intensifierats under Barnfa miljer i strakturell hemloshet har lattare for att fa ett forstahandskontrakt. Barnfamiljer som borpa.hotell far hjalp nar de hittar annat bo ende i Malmo eller i annan kommun. Forvaltningen bistar den enskilde med ekonomiskt bistand till forsta hyran vid ett forstahandskontrakt. Depositionshyrafor tva eller tre manader kan beviljas for att underlatta anskaffhing. Arbetssattet har resulterat i att andelen hemlosa bam har minskat inom stadsomradet. Handlaggarna underrattar inte alltid inflyttningskommunen. Vissa kommuner vagrar art ta emot dessa famil jer. Samverkan inom namnden i arbetet som ror hemlosa barn Det firms en rutin for att lamna uppgifter inom organisationen vid oro for bam. Samverkan sker kring bam i behov av skydd som beviljas olika former av boenden. Det finns ett sarskilt team pa ekonomiskt bi stand for arbete med familjer dar bam ar sarskilt utsatta. I dessa famil-

6 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 6(15) jer kan det finnas hemlosa bam. Teamets uppgift ar att sarskilt beakta barnperspektivet och mojliggora fler hembesok. Barnets behov Det firms en rutin for forhandsbedomning men ingen specifik for hem losa bam. Anmalningar gar till mottaget pa bam och familj dar sex handlaggare tar hand om dem. Mottaget kan fa orosanmalningar rorande bam som ar hemlosa. Skyddsbedomning sker samma dag och forhandsbedomning inom 14 dagar. Vid forhandbedomning da ett skyddsbehov foreligger inleds utredning. Oppenvarden kan vid behov hjalpa till med att skjutsa bam till skola, forskola och fritidsaktiviteter for att bam ska kunna behalla en normal vardag. Detta forekommer aven vid skyddsbehov. Oppenvarden kan hjalpa bam att hitta ratt buss till skolan eller bista med annan hjalp som bedoms nodvandig. Socialstyrelsens riktlinjer och BBIC anvands i samtliga bamutredningar. Det saknas riktlinjer for bam med skyddadepersonuppgifter. Personalen har ett skyddstank vid dokumentation. Hemloshet ar inte grand for att inleda en utredning da hemlosheten i sig inte behover innebara att foraldem brister i sin omsorg om bamet. I enstaka fall har hemlosheten varit akut och bamet befunnit sig i en undermalig situation och da har en utredning inletts. Sektionschefansva rar for beslut att inte inleda utredning och annars ar det socialsekreterare som ar ansvarig. Vid strukturell hemloshet gors ingen orosanmalan. Om det finns brister i foraldraformagan inleds en utredning. Boendesektionen foljer alltid den hemlosa familjen och om personalen mar ker att bamen mar daligt sker en overlamning av arendet enligt den rutin for overlamning som finns. Namnden har Barnfamiljeteam som ska uppmarksammabams situation i specifika arenden. Enskilda samtal med bam forekommer. Dessa handlar om hur bamet upplever hemlos heten. Ibland framkommer synpunkter om bamet behover byta skola eller flytta fran sina kamrater. Vid familj evald ar bam sarskilt utsatta om de maste flytta. Foraldrars eventuella behov av stod i att tillgodose bamens halsa och materiella behov ska framga av bamutredningen. Dessa fragor ingar aven vid nybesok vid ansokan om ekonomiskt bistand med stod av en checklista med fragor kring bams halsa, hur boendet ser ut, tandvard och BVC-kontakt. Vid behov kan foraldrastod erbjudas i form av 6ppenvard i egen eller extern regi eller i form av kontaktperson samt familjestodjare, vilka ger stod i hemmet pa dagtid till familjer med bam i fbrskolealdern. Resursen tillhor Sociala resursforvaltningen. Deltagande i bamgrapp kan erbjudas som service eller insats enligt CAP-

7 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 7(15) koncept (program som bland annat riktar sig till bam som lever i famil jer dar nagon ar beroende av alkohol eller droger). Genomforandeplaner upprattas vid bistandsinsatser. Samverkan sker mellan stadsomra den nar det galler bamgrupper. Familjersom har beviljats stod i oppenvard far hjalp i kontakten med t.ex. BVC, MVC och folktandvard. I juni 2013 har nya riktlinjer for bam- och ungdomsvarden antagits i Malmo stad. Fokus for 2014 ar skolgang och halsa. Folktandvarden anmaler alia bam som uteblir fran folktandvardens forebyggande undersokningar. Det finns riktlinjer for forsorjningsstod i Malmo kommun. Det pagar ett arbete med stod till bams fritidsaktiviteter men kommunen har valt att awakta aviserad lagstiftning. Om en barnfamilj ansoker om sarskilt stod och det finns bam sa behandlas ansokan individuellt och beviljas som regel om det finns behov i form av som t.ex. hemutrastning, skrivbord, fritidsaktiviteter, busskort, magasinering av mobler, badklader och traningsklader. Familjer informeras om sin ratt att ansoka och bistand beviljas utifran individuella behov. Ett problem som forvaltningen har iakttagit ar att hyresvardar vill begransa antalet personer i sammalagenhet vilket forsvarar omflyttning till storre la genheter eftersomhyresvarden anser att trangboddheten kvarstar trots ett eller tva ytterligare rum. I stadsomradet ar for narvarande 15 papperslosa familjer aktuella. Akutboende kan alltid erbjudas till hemlosa barnfamiljer. Hotell ar vanligaste akutlosningen, som t.ex. Livingroom. Det finns en lista pa de boenden som kan anvandas som t.ex. vandrarhem Solgarden och Lillhem vilka har ram med kok. Det finns fyra skyddslagenheter for valds utsatta kvinnor. Foraldrastod genom oppenvarden kopplas till barnfa miljer med skyddsbehov. Vuxengruppen har tillsynsbesoki genomgangs- och overgangsboende da skotselnav boendet kontrolleras men aven hur bamens situation ser ut. Det gors en individuell bedomning av intensiteten i tillsyn. Vid behov sker overlamning till ratt sektion. Den strakturellt betingade hemlosheten kraver en annan losning an vid ett akut skyddsbehov. Samhallsplanering Kommunens arbete kring bam och unga som riskerar eller har drabbats av hemloshet utgar fran Socialstyrelsens definition av skalig levnads niva. Stadsomradet har en sarskild budget for hemloshet pa 16,4 miljoner. For 2013 har budgeten overskridits med 1,3 miljoner. Namnden har hyresavtal med blockfsrhyrning. Dennahyresform innebaratt den enskilde betalar hyra men kan inte ta over kontrakt pa lagenheten. Boen-

8 Inspektionen for vardoch omsorg Dnr /2013 8(15) desektionen har ansvar for tillsyn av stadsomradets 150 traningslagenheter och arbetar aktivt med den enskildes overtagande av lagenheten men hyresvardar har blivit tuffare och kan vagra. Verksamhetsplan Fosie stadsdelsjorvaltning 2013 Ett av forvaltningens inriktningsmal ar att verka for att minska antalet hemlosa och tillhandahalla stod och insatser till dem som behover det. Av effektmalen framgar att antalet hemlosa personer ska minska och varje ar ska andelen barnfamiljer av de hemlosa minska. Forvaltningen ska verka for att klienterna som bor i overgangslagenheterna erhaller eget kontrakt pa lagenheterna eller annat boende med forstahandskontrakt. Granskning av dokumentation i akter IVO har granskat atta akter som ror hemlosa barnfamiljer genom ett urval av familjer med bam under 18 ar som ar hemlosa i stadsomrade Soder i Malmo stad under perioden 1 januari - 30 juni Urvalet ar baserat pa representativitet fran samtliga redovisade grupper av hem losa barnfamiljer. Totalt har namnden redovisat 186 hemlosa barnfa miljer under perioden. Bamen ar fodda mellan 1994 och Det bor aven vuxna bam i familjerna hemlosa familjer finns flera bam. Det forekommer familjer som har varit hemlosa sedan Flertalet familjer bor i andrahandslagenheter. Aktuell boendeform ar hotell for 19 familjer. Orsak till hemloshet ar vrakning eller hot om vrakning for 17 familjer och av dessa har sju agt ram under 2012 och For 92 familjer ar orsaken att de aldrig har haft ett eget hyreskontrakt, d.v.s. de har aldrig tagit sig in pa bostadsmarknaden. For 38 familjer ar orsaken till hemlosheten att de ar valdsutsatta eller gomda. I de atta granskade aktema ar bamen fodda mellan fyra av aktema har barnen ett eller flera syskon. Hemlosheten har pagatt sedan 2003, 2005, 2007, 2010, 2012 for vardera en familj och for 6vriga familjer sedan varen Granskning av utredningar om bistand till boende I samtliga utredningar utom en ror ansokan behov av bistand i form av boende. I en utredning framgar inte vad ansokan avser. Behovet av bostad har uppstatt genom vrakning i ett fall, vald i familjen i tva fall och att familjen har blivit utkastad fran vanner eller slakt i tva fall. I den ena av dessa utredningar ar kvinnan gravid och i den andra far kvinnan bam i anslutning till bostadslosheten. I tre utredningar framga inte orsaken till bostadslosheten.

9 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 9(15) Tiden fran ansokan till beslut om bistand varierar fran sarnrna dag till en vecka i fyra utredningar och i en utredning ar denna sex manader. I ovriga tre saknas uppgift om beslutsdatum. I tva av dessa tre utred ningar framgar inte nar ansokan har kommit till namnden. Granskning en visar aven att en av dessa utredningar har foregatts av ett antal tidigare utredningar sedan Av ufredningarna framgar att barnfamiljen har varit hemlos sedan 2005 och i den senaste utredningen redovisas 13 olika boenden i form av hotell, vandrarhem och olika former av tillfalliga lagenhetsboenden. Den andra odaterade ansokan resulterar i en utredning som inleds sex manader innan beslutsdatum. Av denna utredning framgar att det forekommer familj evald och att bamet mar daligt samt att fadern tagit bamet till Danmark. Det framgar inte att nagon barnutredning har inletts med anledning av barnets situation. I fyra av utredningarna redovisas kontakt med foralder. Det framgar inte i nagon akt att bamsamtal har forekommit dar detta har varit mojligt pa grand av barnets alder. Av tva utredningar framgar att Kriscentrum respektive social jour har kontaktats. For fyra barnfamiljer saknas boendeutredning och familjens situation redovisas endast i journalanteckningar. Det framgar inte i nagon akt att barnutredning har aktualiserats. Uppgift om boende och hemloshet framgar i sex akter. Dessa handlar om olika sorters boenden, vald och att kvinnan blir utkastad. I en utredning framgar att bamet ar nyfott och vilket behov familjen har av stod och hjalp akut. I en akt redovisas att det for foraldrar och aldre syskon finns domar om pafoljd i form av fangelse. I ovriga framgar inte bamets behov. Det framgar inte i nagon akt hur hemlosheten har paverkat familjens bam och det framgar inte foralderns uppfattning om hemloshetens konsekvenser for bamen. Bamets uppfattning framgar inte efterson bamsamtal inte har redovisats. Bamens behov av stod och hjalp framgar inte och bamens basta har inte beaktats. Det saknas en bedomning av om familjen har en skalig levnadsniva i boendet. I en utredning framgar att bamen saknar en skalig levnadsniva da det saknas hemutrustning i bostaden och de beviljas en storre bostad. Det framgar inte att utredningar har kommunicerats trots att det i ett fall har tagits externa kontakter. Beslutsmotivering finns i tva arenden. En familj avbojer erbjuden insats. De beslut om insatser som beviljas ar i tre fall boende pa hotell, boende i utredningslagenhet, kvinnojour och i tva fall andrahandskontrakt varav ett i kombination med boendestod. Kvaliteten i dokumentationen visar pa brister rorande samtliga hemlosa barnfamiljer och i fyra saknas en utredning med anledning av ansokan.

10 Inspektionen for vard och omsorg Dnr / (15) Av dokumentation framgar att den bamfamilj som tackar nej till bi stand erbjuds boende pa vandrarhem. Det saknas ett bamperspektiv i alia akter och det gar inte att folja hur bamen har det i dokumentationen. Fern av atta hemlosa barnfamiljer har en historik av manga byten av boendeformer och i flera fall med boende aven pa hotell. Inget annat framgar av dokumentationen an att en kvinna som ar nyforlost med kejsarsnitt har bott pa hotell med sitt bam under fyra manader innan hon beviljas en andrahandslagenhet. Granskning avforhandsbedomningar I de atta granskade arendena som ror hemlosa bam finns anmalningar i fyra vilka i tre fall leder till en forhandsbedomning. IVO har granskat anmalningarna som ror bam fodda Forhandsbedomningama ror tva flickor och en pojke. Skyddsbedomning firms dokumenterad i tva forhandsbedomningar. Datum for stallningstagande till att in leda utredning sker inom tva veckor i tva och i en efter tre veckor. Foralders sjukdom anges som grand for senare bedomning. I tre forhands bedomningar framgar namn och befattning pa.den som gjort stallningstagandet och en motivering till stallningstagandet. Tva anmalningar ar interna och kommer fran socialradgivare och ungdomssektion. De innehaller misstanke om vanvard eller psykisk forsummelse i ett fall, oro over bamets aggressionsutbrott och ansvarstagande for sma syskon i ett och oro for boende och moders halsa samt brister i omsorgen om bam. Ingen extern kontakt forekommer fore beslut att inleda utredning. Granskning av barnutredningar Av namndens dokumentation i de atta granskade arendena som ror bo endet forekommer tva familjer med nyfodda bam, en familj som blir vrakt och tva. familjer dar det forekommer vald. Tva. familjer erbjuds andrahandskontrakt och for ovriga hemlosa barnfamiljer ar boendealtemativen vandrarhem, kvinnojour, hotell och utredningslagenhet. I fyra av de atta granskade arendena som ror hemlosa bam firms det bar nutredningar. Bamen ar fodda mellan 1995 och Tva utredningar ror flickor och tva pojkar. Samtliga utredningar ror anmalningar och handlar om brister i omsorgen i tre fall och i ett fall vald i familjen samt oro for gravid 14-aring som tar hand om yngre syskon. Enskilda samtal har genomforts med bamet i samtliga utredningar och i tre av dessa framgar bamets uppfattning om hemlosheten. I tva utred ningar firms uppgifter om boendet och i en framgar vilket behov bamet har av akut hjalp och stod. Foralders uppfattning om hur hemlosheten paverkarbametframgar inte i tva arenden. I tva utredningar framgar inte bamets behov och bamets basta har inte beaktats i dessa. I tva ut-

11 Inspektionen for vard och omsorg Dnr / (15) redningar har inte nagon bedomning gjorts av om familjen har en skalig levnadsniva. Utredningstiden ar under fyra manader i tre av fyra utredningar. Det sker ett flertal externa kontakter. Kommunicering framgar inte i bamets dokumentation i tre arenden. I samtliga ufredningar beviljas oppenvardsinsatser. Det finns brister i handlaggningen i tva arenden. I det ena arendet saknas ett ufredningsdokument och dokumentationen sker istallet genom journalanteckning i Procapita. I det andra arendet inleds inte utredning av bamets situation forran efter tva anmalningar fran skola och polis. Hdlso- och sjukvard Bamens kontakter med tandvard samt halso- och sjukvard har efterfragats i en av fyra granskade bamutredningar. Bamets fodelsear ar 1998 och av svar fran Enheten for tandvardsstyrning framgar att bamet ar listad i tidsfoljd sedan 2007 vid tre enheter inom Folktandvarden i Reg ion Skane. Av joumalhandlingar fran vardcentral framgar att bamet har tata kontakter med sjukvarden varje ar pa grand av forkylningssymptom, magproblem, allergi samt diffus smarta. Av IVO:s aktgranskning framgar att denna bamfamilj har varit hemlos sedan 2005 och i utredningen redovisas 13 olika boenden i form av hotell, vandrarhem och olika former av tillfalliga lagenhetsboenden. Skalen for beslutet Tillampliga bestammelser 1 kap. 2, 4 kap. 1 och 4 kap. 1 tredje stycket, 3 kap. 3, 11 kap. 1, 1 a, 2,1 socialtjanstlagen (2001:453), SoL. 4 kap. 4 och 5 kap. 2 Socialstyrelsens foreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete. Bedomning IVO har tagit del av ett begransat antal akter som ror hemlosa barnfa miljer. Granskningen av dessa visar pa brister. Namnden ska enligt 11 kap. 1 SoL utan drojsma.1 inleda utredning av vad som genom ansokan eller pa armat satt har kommit till namndens kannedom och som kan foranleda nagon atgard av namnden. Nar det galler bam och unga under 18 ar har namnden sarskilda befogenheter enligt 11 kap. 2 SoL om namnden far kannedom om nagot som kan innebara att namnden kan behova ingripa till ett bams skydd eller stod.

12 Inspektionen for vard ochomsorg Dnr / (15) Nar en anmalan enligt 11 kap. 1 SoL ror bam eller unga ska socialnamnden enligt 11 kap. 1 a forsta stycket SoL genast gora en bedom ning av om bamet eller den unge ar i behov av omedelbart skydd. Det ar namndens uppgift att leda, planera och kontrollera verksamheten sa att handlaggningen av arenden sker enligt gallande lagstiftning och att den enskildes rattssakerhet darmed sakras. Av 4 kap. 4 SOSFS 2011:9 framgar att den som bedriver socialtjanst ska utarbeta och faststalla de rutiner som behovs for att sakerstalla verksamhetens kvalitet. Av intervjuer framgar att namnden har ett kvalitetsledningssystem och att det pagar ett arbete med processbeskrivning enligt Lean. IVO konstaterar att det firms en rutin for forhandsbedomning men ingen specifik for hemlosabam. Av intervjuer framgar att namnden har upprattat men annu inte beslutat om processbeskrivning av arenden vid boendemotta get och att det saknas skriftliga rutiner for extern samverkan. Namnden ar enligt 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 skyldig att genom egen kontroll sakra verksamhetens kvalitet. IVO:s granskning visar att for fyra barnfamiljer saknas boendeutredning och familjens situation redovisas endast i joumalanteckningar. Utredningstiden fran ansokan till beslut om bistand till boende ar sex manader i ett fall och i tre saknas uppgift om beslutsdatum. I tva. akter framgar inte nar ansokan har kommit till namnden. Granskningen visar aven att det finns brister i handlaggningen i ett barnarende da. det sak nas ett utredningsdokument och dokumentationen sker istallet genom joumalanteckning i Procapita. IVO har granskat fyra anmalningar som ror bam och tre av dessa leder till en forhandsbedomning. Skyddsbedomning finns dokumenterad i tva forhandsbedomningar. Det ar allvarligt att stallningstagande till bams behov av skydd inte alltid beaktas med tanke pa den akuta situation som bamen befinner sig i. Av intervjuer framgar att hemloshet inte ar grand for att inleda en ut redning da.hemlosheten i sig inte behover innebara att foraldern brister i sin omsorg om barnet. I enstaka fall har hemlosheten varit sa akut och bamet befunnit sig i en undermalig situation och da har en utredning inletts. Av aktgranskning framgar att bam som har blivit eller riskerar att bli hemlosa inte uppmarksammas i den akuta situation som de befirmer sig. Det framgar inte i nagon akt rorande boendet att bamutred-

13 Inspektionen for vard och omsorg Dnr / (15) ning har aktualiserats. De bamutredningar som har aktualiserats har foranletts av anmalningar om brister i omsorgen och bams beteende. I tre boendeutredningar framgar inte orsaken till bostadslosheten och i en boendeutredning framgar inte vad ansokan avser. Namnden har ett ovillkorligt ansvar for att se till att handlaggningen av arenden sker enligt gallande lagstiftning och att den enskildes rattssakerhet garanteras inom ramen for ett ledningssystem genom processer och rutiner samt egenkontroll for hantering av anmalningar, skyddsbe hov, forhandsbedomningar och utredningar rorande hemloshet. Detta innebar att i en akut boendesituation ska bade behovet av en andamalsenlig bostad utredas samt aven bams individuella behov i den uppkomna situationen bedomas. Enligt 4 kap. 1 tredje stycket SoL ska den enskilde genom bistand enligt 4 kap. 1 forsta stycket SoL tillforsakras en skalig levnadsniva for sin forsorjning och sin livsforing i ovrigt. Vad som ar skalig lev nadsniva. ar inte definierat i lagtext eller forarbeten. Av forarbeten till socialtjanstlagen framgar att vad som avses med skalig levnadsniva inte kan faststallas en gang for alia, det maste bland annat bedomas med utgangspunkt i den tid och de forhallanden under vilka den hjalpbehovande lever (prop. 1979/80:1 s. 186). Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjansten vara av god kva litet. For hemlosa barnfamiljer innebar detta enligt IVO att skalig lev nadsniva i boendet innefattar att alia i familjen ska ha en egen sovplats, familjen ska kunna forvara och tillaga sin mat, det ska finnas hygienutrymme av god standard, barn ska karma sig trygga, barn ska ha tillgang till yta for lek och samvaro, mdjlighet att lasa laxor i avskildhet och att kunna fa vila utan att bli storda av andra personer i boendet. IVO:s granskning visar att av totalt 186 barnfamiljer under forsta halvaret 2013 har vrakning varit orsak till hemlosheten for 17 av familj ema och for sju av dessa familjer har vrakningen intraffat under aren I Sverige saknas forbud mot bamvrakningar och mqjligheten att forhindra sadana far sokas i regleringar av mer allman skyddskaraktar (Vrakta bam, Underlagsrapport till Bams och ungas halsa, vard och omsorg 2013 s. 11, Socialstyrelsen). I samma rapport (s. 11) sags att socialtjanstenhar rattsligamojligheter att forhindrabeslutom formellt patvingade avflyttningar i samband med hyresforsummelser som hante-

14 Inspektionen for vard ochomsorg Dnr / (15) ras via Kronofogdens summariska process (kvarboendeskydd). Social tjansten har aven mdjlighet att forhindra andra typer av patvingade avflyttningar an vrakningar eftersom dessa ar ett mycket mer omfattande problem an vrakningar. Kommunen har mqjlighet att genom riktlinjer for bostadsforsorjningen och agardirektiv till allmannyttan paverka utbudet av bostader. Av intervjuerna framgar att kommunens arbete kring bam och unga som riskerar eller har drabbats av hemloshet utgar fran Socialstyrelsens definition av skalig levnadsniva. Granskningen visar att de boenden som erbjuds familjema innebar att de fortfarande ar att betrakta som hemlosa i enlighet med den modell som Socialstyrelsen tillampar. Av intervjuerna framgar att akutboende alltid kan erbjudas till hemlosa barnfamiljer och att hotell ar den vanligaste akutlosningen. Detta bekraftas aven i granskningen. Granskningen visar att det saknas en be domning av om familjen har en skalig levnadsniva i boendet i samtliga arenden. I en utredning framgar att bamen saknar en skalig levnadsniva da det saknas hemutrustning i bostaden och de beviljas en storre bostad. Namnden har inom ramen for sitt ansvar for bostadsanskaffhing mqj lighet men aven en skyldighet att intemt analysera bostadsituationen och vidta egna atgarder inom ramen for sitt uppdrag. Darutover har namnden ett ansvar att pa eget initiativ vidta atgarder for att aktualisera behov av kommunovergripande karaktar nar det galler bostadsforsorjning inom stadsomradet. Vid atgarder som ror bam ska bamets basta enligt 1 kap. 2 SoL sar skilt beaktas. Av 11 kap. 10 SoL fbtjer att nar en atgard ror ett bam ska bamet fa relevant information. Ett bam ska ges mqjlighet att framfora sina asikter i fragor som ror bamet. Av IVO:s granskning framgar att det saknas ett bamperspektiv i alia akter som ror boendet och det gar inte att folja hur bamen har det i dokumentationen. Fern av atta hemlosa barnfamiljer har en historik av manga byten av boendeformer och i flera fall med boende aven pa ho tell. Inget annat framgar av dokumentationen an att en kvinna som ar nyforlost med kejsarsnitt har bott pa hotell med sitt bam under fyra manader innan hon beviljas en andrahandslagenhet. I tva av fyra barnutredningar framgar inte bamets behov och bamets basta har inte beaktats i dessa. I tva bamutredningar har inte nagon bedomning av om fa miljen har en skalig levnadsniva gjorts.

15 Inspektionen for vard och omsorg Dnr / (15) Det framgar inte i nagon akt rorande boendet hur hemloshetenhar paverkat familjens bam och det framgar inte foralderns uppfattning om hemloshetens konsekvenser for bamen. Bamets uppfattning framgar inte eftersom bamsamtal inte har redovisats i den granskade doku mentationen. Det framgar vid granskning av en boendeutredning att det forekommer vald i familjen. Denna utredning pagar i sex manader och det framgar att bametmardaligt. Det framgar inte art nagon utredninginleds med anledning av bamets situation. IVO konstaterar att det firms en medvetenhet om bamkonventionen och bamets basta. Detta synsatt tillampas inte i handlaggning av arenden som ror hemlosa barnfamiljer och namnden foljer inte pa ett systema tise satt upp tillampningen av gallande lagstiftning. Beslut i detta arende har fattats av enhetschefen Joonas Terje. I den slutliga handlaggningen har inspektorerna Ingrid Andersson, Camilla Martinsson och Ulrika Nilsson deltagit. Inspektoren Margareta Lundberg har varit foredragande. For Inspektionen for vard och omsorg r Maffgareta Lundberg Kopia till: Kommunstyrelsen